AFK Wiki afk https://www.afk.fi/wiki/Main_Page MediaWiki 1.29.3 first-letter Media Special Talk User User talk AFK Wiki AFK Wiki talk File File talk MediaWiki MediaWiki talk Template Template talk Help Help talk Category Category talk 0 1 1 2008-10-15T12:41:11Z MediaWiki default 0 wikitext text/x-wiki <big>'''MediaWiki has been successfully installed.'''</big> Consult the [http://meta.wikimedia.org/wiki/Help:Contents User's Guide] for information on using the wiki software. == Getting started == * [http://www.mediawiki.org/wiki/Help:Configuration_settings Configuration settings list] * [http://www.mediawiki.org/wiki/Help:FAQ MediaWiki FAQ] * [http://mail.wikimedia.org/mailman/listinfo/mediawiki-announce MediaWiki release mailing list] 928e1deea259c70afc3513c66f29f3fcd740d8bf 0 2 2 2008-10-16T07:33:28Z 83.150.106.64 0 Ny sida: Inget innehåll här ännu, defaulten finns på http://www.afk.fi/wiki/index.php?title=Main_Page wikitext text/x-wiki Inget innehåll här ännu, defaulten finns på http://www.afk.fi/wiki/index.php?title=Main_Page a052220e4033fb9ebad6a846365e07d03fd8c83d 40 2 2009-02-10T19:13:20Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki ==Aktuellt== [[Månadens bild 2009]] <!-- Inget innehåll här ännu, defaulten finns på http://www.afk.fi/wiki/index.php?title=Main_Page --> b06a5dc3d910d84f91a83977a89a1676972876dd 43 40 2009-02-10T19:16:44Z WikiSysop 1 /* Aktuellt */ wikitext text/x-wiki ==Aktuella artiklar== [[Månadens bild 2009]] <!-- Inget innehåll här ännu, defaulten finns på http://www.afk.fi/wiki/index.php?title=Main_Page --> 7aae2e8578892714b7165c12af49cb8dd592e795 0 3 3 2009-02-10T13:35:18Z WikiSysop 1 Ny sida: ==Månadens bild 2009== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bäs... wikitext text/x-wiki ==Månadens bild 2009== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== =====Färg===== # '''Tage Romberg''', ''En förvrängd verklighet'' Hedersomnämnanden * '''Per-Olov Jansson''', '''Hjälp, jag fryser!''' * '''Tage Romberg''', ''Ja, det var då min vän...'' =====Dia===== # '''Peter Stenius''', ''Kontrast'' =====Svartvitt===== # '''Christine Saarukka''', ''Prolle på bryggan'' Hedersomnämnanden * '''Tage Romberg''', ''Fransyskan'' ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen ”Qvinnan” ====Resultat==== =====Manipulerade bilder===== # '''Clas Nordman''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' # '''Henri Jalo''', ''Christine med rubin'' # '''Mikael Albrecth''', ''Kvinnan bakom slöjan'' =====Dia===== # '''Tua Rahikainen''', ''Mamma'' # '''Bert Carpelan''', ''Kvinnans börda'' # '''Mona Lagerbohm''', ''Kvinnor i Ukraina'' Hedersomnämnanden * '''Christine Saarukka''', ''Kajn och Eva'' Inteckning i pokalen Qvinnan: '''Tua Rahikainen''', ''Mamma'' ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== =====Klass A, enskilda bilder===== # '''Niklas Lindgren''', ''Viking'' Hedersomnämnanden * '''Fredrik Hackman''', ''Sök pågår'' =====Klass B bildberättelser===== # '''Fredrik Hackman''', ''Showbiz'' Hedersomnämnanden * '''Prolle Jansson''', ''Nippermyller'' Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''Niklas Lindgren'''s ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i Utflyktspokalen. ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== =====Färg===== # '''Fredrik Hackman''', ''Echinus esculdentis'' # '''Gunnar Bärlund''', ''Fiskarna i Mekong'' # '''Peter Stenius''', ''Torgmyller'' =====Svartvitt===== # '''Tua Rahikainen''', ''Trapporna i Kampen'' # '''Gunnar Bärlund''', ''Cyklarna i Amsterdam'' # '''Mikael Albrecht''', ''Master'' Hedersomnämnanden * '''Robin Hackman''', ''Herr Müller aus Berlin'' Publikens favorit * '''Gunnar Bärlund''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== b83913f888b14186bea5ab26937989c5f364a8a9 4 3 2009-02-10T13:36:30Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== =====Färg===== # '''Tage Romberg''', ''En förvrängd verklighet'' Hedersomnämnanden * '''Per-Olov Jansson''', '''Hjälp, jag fryser!''' * '''Tage Romberg''', ''Ja, det var då min vän...'' =====Dia===== # '''Peter Stenius''', ''Kontrast'' =====Svartvitt===== # '''Christine Saarukka''', ''Prolle på bryggan'' Hedersomnämnanden * '''Tage Romberg''', ''Fransyskan'' ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen ”Qvinnan” ====Resultat==== =====Manipulerade bilder===== # '''Clas Nordman''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' # '''Henri Jalo''', ''Christine med rubin'' # '''Mikael Albrecth''', ''Kvinnan bakom slöjan'' =====Dia===== # '''Tua Rahikainen''', ''Mamma'' # '''Bert Carpelan''', ''Kvinnans börda'' # '''Mona Lagerbohm''', ''Kvinnor i Ukraina'' Hedersomnämnanden * '''Christine Saarukka''', ''Kajn och Eva'' Inteckning i pokalen Qvinnan: '''Tua Rahikainen''', ''Mamma'' ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== =====Klass A, enskilda bilder===== # '''Niklas Lindgren''', ''Viking'' Hedersomnämnanden * '''Fredrik Hackman''', ''Sök pågår'' =====Klass B bildberättelser===== # '''Fredrik Hackman''', ''Showbiz'' Hedersomnämnanden * '''Prolle Jansson''', ''Nippermyller'' Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''Niklas Lindgren'''s ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i Utflyktspokalen. ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== =====Färg===== # '''Fredrik Hackman''', ''Echinus esculdentis'' # '''Gunnar Bärlund''', ''Fiskarna i Mekong'' # '''Peter Stenius''', ''Torgmyller'' =====Svartvitt===== # '''Tua Rahikainen''', ''Trapporna i Kampen'' # '''Gunnar Bärlund''', ''Cyklarna i Amsterdam'' # '''Mikael Albrecht''', ''Master'' Hedersomnämnanden * '''Robin Hackman''', ''Herr Müller aus Berlin'' Publikens favorit * '''Gunnar Bärlund''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== 4569d9667633606869279f7ec7c96e6307bd2faa 5 4 2009-02-10T13:37:16Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== =====Färg===== # '''Tage Romberg''', ''En förvrängd verklighet'' Hedersomnämnanden * '''Per-Olov Jansson''', ''Hjälp, jag fryser!'' * '''Tage Romberg''', ''Ja, det var då min vän...'' =====Dia===== # '''Peter Stenius''', ''Kontrast'' =====Svartvitt===== # '''Christine Saarukka''', ''Prolle på bryggan'' Hedersomnämnanden * '''Tage Romberg''', ''Fransyskan'' ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen ”Qvinnan” ====Resultat==== =====Manipulerade bilder===== # '''Clas Nordman''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' # '''Henri Jalo''', ''Christine med rubin'' # '''Mikael Albrecth''', ''Kvinnan bakom slöjan'' =====Dia===== # '''Tua Rahikainen''', ''Mamma'' # '''Bert Carpelan''', ''Kvinnans börda'' # '''Mona Lagerbohm''', ''Kvinnor i Ukraina'' Hedersomnämnanden * '''Christine Saarukka''', ''Kajn och Eva'' Inteckning i pokalen Qvinnan: '''Tua Rahikainen''', ''Mamma'' ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== =====Klass A, enskilda bilder===== # '''Niklas Lindgren''', ''Viking'' Hedersomnämnanden * '''Fredrik Hackman''', ''Sök pågår'' =====Klass B bildberättelser===== # '''Fredrik Hackman''', ''Showbiz'' Hedersomnämnanden * '''Prolle Jansson''', ''Nippermyller'' Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''Niklas Lindgren'''s ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i Utflyktspokalen. ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== =====Färg===== # '''Fredrik Hackman''', ''Echinus esculdentis'' # '''Gunnar Bärlund''', ''Fiskarna i Mekong'' # '''Peter Stenius''', ''Torgmyller'' =====Svartvitt===== # '''Tua Rahikainen''', ''Trapporna i Kampen'' # '''Gunnar Bärlund''', ''Cyklarna i Amsterdam'' # '''Mikael Albrecht''', ''Master'' Hedersomnämnanden * '''Robin Hackman''', ''Herr Müller aus Berlin'' Publikens favorit * '''Gunnar Bärlund''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== f88354d09b57ab9d6cdf7a559066a51ec2747089 6 5 2009-02-10T13:41:24Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== =====Färg===== # '''Tage Romberg''', ''En förvrängd verklighet'' Hedersomnämnanden * '''Per-Olov Jansson''', ''Hjälp, jag fryser!'' * '''Tage Romberg''', ''Ja, det var då min vän...'' =====Dia===== # '''Peter Stenius''', ''Kontrast'' =====Svartvitt===== # '''Christine Saarukka''', ''Prolle på bryggan'' Hedersomnämnanden * '''Tage Romberg''', ''Fransyskan'' ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen ”Qvinnan” ====Resultat==== Inteckning i pokalen Qvinnan: '''Tua Rahikainen''', ''Mamma'' =====Manipulerade bilder===== # '''Clas Nordman''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' # '''Henri Jalo''', ''Christine med rubin'' # '''Mikael Albrecth''', ''Kvinnan bakom slöjan'' =====Dia===== # '''Tua Rahikainen''', ''Mamma'' # '''Bert Carpelan''', ''Kvinnans börda'' # '''Mona Lagerbohm''', ''Kvinnor i Ukraina'' Hedersomnämnanden * '''Christine Saarukka''', ''Kajn och Eva'' ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''Niklas Lindgren'''s ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i Utflyktspokalen. =====Klass A, enskilda bilder===== # '''Niklas Lindgren''', ''Viking'' Hedersomnämnanden * '''Fredrik Hackman''', ''Sök pågår'' =====Klass B, bildberättelser===== # '''Fredrik Hackman''', ''Showbiz'' Hedersomnämnanden * '''Prolle Jansson''', ''Nippermyller'' ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== =====Färg===== # '''Fredrik Hackman''', ''Echinus esculdentis'' # '''Gunnar Bärlund''', ''Fiskarna i Mekong'' # '''Peter Stenius''', ''Torgmyller'' =====Svartvitt===== # '''Tua Rahikainen''', ''Trapporna i Kampen'' # '''Gunnar Bärlund''', ''Cyklarna i Amsterdam'' # '''Mikael Albrecht''', ''Master'' Hedersomnämnanden * '''Robin Hackman''', ''Herr Müller aus Berlin'' Publikens favorit * '''Gunnar Bärlund''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== b8a4a23427e41c2eeb0f824dc2d23d11121f8707 7 6 2009-02-10T13:51:10Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== <table> <thead> <tr> <th>#</th> <th>Namn</th> <th>Första platser</th> <th>Andra platser</th> <th>Tredje platser</th> <th>Hedersomnämningar</th> <th>Totalt</th> </tr> </thead> <tbody> <tr> <td>1</td> <td>Fredrik Hackman</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>9</td> </tr> <tr> <td>2</td> <td>Tua Rahikainen</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>8</td> </tr> <tr> <td>3</td> <td>Gunnar Bärlund</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>7</td> </tr> <tr> <td>4</td> <td>Tage Romberg</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>5</td> <td>Peter Stenius</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>6</td> <td>Christine Saarukka</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>5</td> </tr> <tr> <td rowspan="2">7</td> <td>Clas Nordman</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>Niklas Lindgren</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>8</td> <td>Mikael Albrecht</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>9</td> <td>Henri Jalo</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>10</td> <td>Bert Carpelan</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>11</td> <td>Mona Lagerbom</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>12</td> <td>Per-Olov Jansson</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>13</td> <td>Robin Hackman</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>1</td> </tr> </tbody> </table> ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== =====Färg===== # '''Tage Romberg''', ''En förvrängd verklighet'' Hedersomnämnanden * '''Per-Olov Jansson''', ''Hjälp, jag fryser!'' * '''Tage Romberg''', ''Ja, det var då min vän...'' =====Dia===== # '''Peter Stenius''', ''Kontrast'' =====Svartvitt===== # '''Christine Saarukka''', ''Prolle på bryggan'' Hedersomnämnanden * '''Tage Romberg''', ''Fransyskan'' ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen ”Qvinnan” ====Resultat==== Inteckning i pokalen Qvinnan: '''Tua Rahikainen''', ''Mamma'' =====Manipulerade bilder===== # '''Clas Nordman''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' # '''Henri Jalo''', ''Christine med rubin'' # '''Mikael Albrecth''', ''Kvinnan bakom slöjan'' =====Dia===== # '''Tua Rahikainen''', ''Mamma'' # '''Bert Carpelan''', ''Kvinnans börda'' # '''Mona Lagerbohm''', ''Kvinnor i Ukraina'' Hedersomnämnanden * '''Christine Saarukka''', ''Kajn och Eva'' ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''Niklas Lindgren'''s ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i Utflyktspokalen. =====Klass A, enskilda bilder===== # '''Niklas Lindgren''', ''Viking'' Hedersomnämnanden * '''Fredrik Hackman''', ''Sök pågår'' =====Klass B, bildberättelser===== # '''Fredrik Hackman''', ''Showbiz'' Hedersomnämnanden * '''Prolle Jansson''', ''Nippermyller'' ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== =====Färg===== # '''Fredrik Hackman''', ''Echinus esculdentis'' # '''Gunnar Bärlund''', ''Fiskarna i Mekong'' # '''Peter Stenius''', ''Torgmyller'' =====Svartvitt===== # '''Tua Rahikainen''', ''Trapporna i Kampen'' # '''Gunnar Bärlund''', ''Cyklarna i Amsterdam'' # '''Mikael Albrecht''', ''Master'' Hedersomnämnanden * '''Robin Hackman''', ''Herr Müller aus Berlin'' Publikens favorit * '''Gunnar Bärlund''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== 757419b1f750921fec81f3b19295bfa36420024e 8 7 2009-02-10T13:52:06Z WikiSysop 1 /* Poängtabell */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== <table> <thead> <tr> <th>#</th> <th>Namn</th> <th>Första platser</th> <th>Andra platser</th> <th>Tredje platser</th> <th>Hedersomnämningar</th> <th>Totalt</th> </tr> </thead> <tbody> <tr> <td>1</td> <td>Fredrik Hackman</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>9</td> </tr> <tr> <td>2</td> <td>Tua Rahikainen</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>8</td> </tr> <tr> <td>3</td> <td>Gunnar Bärlund</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>7</td> </tr> <tr> <td>4</td> <td>Tage Romberg</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>5</td> <td>Peter Stenius</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>6</td> <td>Christine Saarukka</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>5</td> </tr> <tr> <td rowspan="2">7</td> <td>Clas Nordman</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>Niklas Lindgren</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>9</td> <td>Mikael Albrecht</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td rowspan="2">10</td> <td>Henri Jalo</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>Bert Carpelan</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>12</td> <td>Mona Lagerbom</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>13</td> <td>Per-Olov Jansson</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>14</td> <td>Robin Hackman</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>1</td> </tr> </tbody> </table> ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== =====Färg===== # '''Tage Romberg''', ''En förvrängd verklighet'' Hedersomnämnanden * '''Per-Olov Jansson''', ''Hjälp, jag fryser!'' * '''Tage Romberg''', ''Ja, det var då min vän...'' =====Dia===== # '''Peter Stenius''', ''Kontrast'' =====Svartvitt===== # '''Christine Saarukka''', ''Prolle på bryggan'' Hedersomnämnanden * '''Tage Romberg''', ''Fransyskan'' ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen ”Qvinnan” ====Resultat==== Inteckning i pokalen Qvinnan: '''Tua Rahikainen''', ''Mamma'' =====Manipulerade bilder===== # '''Clas Nordman''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' # '''Henri Jalo''', ''Christine med rubin'' # '''Mikael Albrecth''', ''Kvinnan bakom slöjan'' =====Dia===== # '''Tua Rahikainen''', ''Mamma'' # '''Bert Carpelan''', ''Kvinnans börda'' # '''Mona Lagerbohm''', ''Kvinnor i Ukraina'' Hedersomnämnanden * '''Christine Saarukka''', ''Kajn och Eva'' ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''Niklas Lindgren'''s ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i Utflyktspokalen. =====Klass A, enskilda bilder===== # '''Niklas Lindgren''', ''Viking'' Hedersomnämnanden * '''Fredrik Hackman''', ''Sök pågår'' =====Klass B, bildberättelser===== # '''Fredrik Hackman''', ''Showbiz'' Hedersomnämnanden * '''Prolle Jansson''', ''Nippermyller'' ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== =====Färg===== # '''Fredrik Hackman''', ''Echinus esculdentis'' # '''Gunnar Bärlund''', ''Fiskarna i Mekong'' # '''Peter Stenius''', ''Torgmyller'' =====Svartvitt===== # '''Tua Rahikainen''', ''Trapporna i Kampen'' # '''Gunnar Bärlund''', ''Cyklarna i Amsterdam'' # '''Mikael Albrecht''', ''Master'' Hedersomnämnanden * '''Robin Hackman''', ''Herr Müller aus Berlin'' Publikens favorit * '''Gunnar Bärlund''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== c855c35bc9026fdce7b230e8cdf2157388fa5fb9 9 8 2009-02-10T13:52:29Z WikiSysop 1 /* Poängtabell */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== <table> <tr> <th>#</th> <th>Namn</th> <th>Första platser</th> <th>Andra platser</th> <th>Tredje platser</th> <th>Hedersomnämningar</th> <th>Totalt</th> </tr> <tr> <td>1</td> <td>Fredrik Hackman</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>9</td> </tr> <tr> <td>2</td> <td>Tua Rahikainen</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>8</td> </tr> <tr> <td>3</td> <td>Gunnar Bärlund</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>7</td> </tr> <tr> <td>4</td> <td>Tage Romberg</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>5</td> <td>Peter Stenius</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>6</td> <td>Christine Saarukka</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>5</td> </tr> <tr> <td rowspan="2">7</td> <td>Clas Nordman</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>Niklas Lindgren</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>9</td> <td>Mikael Albrecht</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td rowspan="2">10</td> <td>Henri Jalo</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>Bert Carpelan</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>12</td> <td>Mona Lagerbom</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>13</td> <td>Per-Olov Jansson</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>14</td> <td>Robin Hackman</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>1</td> </tr> </table> ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== =====Färg===== # '''Tage Romberg''', ''En förvrängd verklighet'' Hedersomnämnanden * '''Per-Olov Jansson''', ''Hjälp, jag fryser!'' * '''Tage Romberg''', ''Ja, det var då min vän...'' =====Dia===== # '''Peter Stenius''', ''Kontrast'' =====Svartvitt===== # '''Christine Saarukka''', ''Prolle på bryggan'' Hedersomnämnanden * '''Tage Romberg''', ''Fransyskan'' ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen ”Qvinnan” ====Resultat==== Inteckning i pokalen Qvinnan: '''Tua Rahikainen''', ''Mamma'' =====Manipulerade bilder===== # '''Clas Nordman''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' # '''Henri Jalo''', ''Christine med rubin'' # '''Mikael Albrecth''', ''Kvinnan bakom slöjan'' =====Dia===== # '''Tua Rahikainen''', ''Mamma'' # '''Bert Carpelan''', ''Kvinnans börda'' # '''Mona Lagerbohm''', ''Kvinnor i Ukraina'' Hedersomnämnanden * '''Christine Saarukka''', ''Kajn och Eva'' ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''Niklas Lindgren'''s ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i Utflyktspokalen. =====Klass A, enskilda bilder===== # '''Niklas Lindgren''', ''Viking'' Hedersomnämnanden * '''Fredrik Hackman''', ''Sök pågår'' =====Klass B, bildberättelser===== # '''Fredrik Hackman''', ''Showbiz'' Hedersomnämnanden * '''Prolle Jansson''', ''Nippermyller'' ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== =====Färg===== # '''Fredrik Hackman''', ''Echinus esculdentis'' # '''Gunnar Bärlund''', ''Fiskarna i Mekong'' # '''Peter Stenius''', ''Torgmyller'' =====Svartvitt===== # '''Tua Rahikainen''', ''Trapporna i Kampen'' # '''Gunnar Bärlund''', ''Cyklarna i Amsterdam'' # '''Mikael Albrecht''', ''Master'' Hedersomnämnanden * '''Robin Hackman''', ''Herr Müller aus Berlin'' Publikens favorit * '''Gunnar Bärlund''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== 42ffe7686bac6c2b29046edee47a218d6e209434 10 9 2009-02-10T13:53:21Z WikiSysop 1 /* Poängtabell */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== <table> <tr> <th>#</th> <th>Namn</th> <th>Första platser</th> <th>Andra platser</th> <th>Tredje platser</th> <th>Hedersomnämningar</th> <th>Totalt</th> </tr> <tr> <td>1</td> <td>Fredrik Hackman</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>9</td> </tr> <tr> <td>2</td> <td>Tua Rahikainen</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>8</td> </tr> <tr> <td>3</td> <td>Gunnar Bärlund</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>7</td> </tr> <tr> <td>4</td> <td>Peter Stenius</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>5</td> <td>Tage Romberg</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>6</td> <td>Christine Saarukka</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>5</td> </tr> <tr> <td rowspan="2">7</td> <td>Clas Nordman</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>Niklas Lindgren</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>9</td> <td>Mikael Albrecht</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td rowspan="2">10</td> <td>Henri Jalo</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>Bert Carpelan</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>12</td> <td>Mona Lagerbom</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>13</td> <td>Per-Olov Jansson</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>14</td> <td>Robin Hackman</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>1</td> </tr> </table> ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== =====Färg===== # '''Tage Romberg''', ''En förvrängd verklighet'' Hedersomnämnanden * '''Per-Olov Jansson''', ''Hjälp, jag fryser!'' * '''Tage Romberg''', ''Ja, det var då min vän...'' =====Dia===== # '''Peter Stenius''', ''Kontrast'' =====Svartvitt===== # '''Christine Saarukka''', ''Prolle på bryggan'' Hedersomnämnanden * '''Tage Romberg''', ''Fransyskan'' ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen ”Qvinnan” ====Resultat==== Inteckning i pokalen Qvinnan: '''Tua Rahikainen''', ''Mamma'' =====Manipulerade bilder===== # '''Clas Nordman''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' # '''Henri Jalo''', ''Christine med rubin'' # '''Mikael Albrecth''', ''Kvinnan bakom slöjan'' =====Dia===== # '''Tua Rahikainen''', ''Mamma'' # '''Bert Carpelan''', ''Kvinnans börda'' # '''Mona Lagerbohm''', ''Kvinnor i Ukraina'' Hedersomnämnanden * '''Christine Saarukka''', ''Kajn och Eva'' ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''Niklas Lindgren'''s ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i Utflyktspokalen. =====Klass A, enskilda bilder===== # '''Niklas Lindgren''', ''Viking'' Hedersomnämnanden * '''Fredrik Hackman''', ''Sök pågår'' =====Klass B, bildberättelser===== # '''Fredrik Hackman''', ''Showbiz'' Hedersomnämnanden * '''Prolle Jansson''', ''Nippermyller'' ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== =====Färg===== # '''Fredrik Hackman''', ''Echinus esculdentis'' # '''Gunnar Bärlund''', ''Fiskarna i Mekong'' # '''Peter Stenius''', ''Torgmyller'' =====Svartvitt===== # '''Tua Rahikainen''', ''Trapporna i Kampen'' # '''Gunnar Bärlund''', ''Cyklarna i Amsterdam'' # '''Mikael Albrecht''', ''Master'' Hedersomnämnanden * '''Robin Hackman''', ''Herr Müller aus Berlin'' Publikens favorit * '''Gunnar Bärlund''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== e1f5286a2d9afc437b3f17a4e7e7efb0573aab43 11 10 2009-02-10T13:54:10Z WikiSysop 1 /* Poängtabell */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== <table class="sortable"> <tr> <th>#</th> <th>Namn</th> <th>Första platser</th> <th>Andra platser</th> <th>Tredje platser</th> <th>Hedersomnämningar</th> <th>Totalt</th> </tr> <tr> <td>1</td> <td>Fredrik Hackman</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>9</td> </tr> <tr> <td>2</td> <td>Tua Rahikainen</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>8</td> </tr> <tr> <td>3</td> <td>Gunnar Bärlund</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>7</td> </tr> <tr> <td>4</td> <td>Peter Stenius</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>5</td> <td>Tage Romberg</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>6</td> <td>Christine Saarukka</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>5</td> </tr> <tr> <td rowspan="2">7</td> <td>Clas Nordman</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>Niklas Lindgren</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>9</td> <td>Mikael Albrecht</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td rowspan="2">10</td> <td>Henri Jalo</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>Bert Carpelan</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>12</td> <td>Mona Lagerbom</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>13</td> <td>Per-Olov Jansson</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>14</td> <td>Robin Hackman</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>1</td> </tr> </table> ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== =====Färg===== # '''Tage Romberg''', ''En förvrängd verklighet'' Hedersomnämnanden * '''Per-Olov Jansson''', ''Hjälp, jag fryser!'' * '''Tage Romberg''', ''Ja, det var då min vän...'' =====Dia===== # '''Peter Stenius''', ''Kontrast'' =====Svartvitt===== # '''Christine Saarukka''', ''Prolle på bryggan'' Hedersomnämnanden * '''Tage Romberg''', ''Fransyskan'' ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen ”Qvinnan” ====Resultat==== Inteckning i pokalen Qvinnan: '''Tua Rahikainen''', ''Mamma'' =====Manipulerade bilder===== # '''Clas Nordman''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' # '''Henri Jalo''', ''Christine med rubin'' # '''Mikael Albrecth''', ''Kvinnan bakom slöjan'' =====Dia===== # '''Tua Rahikainen''', ''Mamma'' # '''Bert Carpelan''', ''Kvinnans börda'' # '''Mona Lagerbohm''', ''Kvinnor i Ukraina'' Hedersomnämnanden * '''Christine Saarukka''', ''Kajn och Eva'' ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''Niklas Lindgren'''s ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i Utflyktspokalen. =====Klass A, enskilda bilder===== # '''Niklas Lindgren''', ''Viking'' Hedersomnämnanden * '''Fredrik Hackman''', ''Sök pågår'' =====Klass B, bildberättelser===== # '''Fredrik Hackman''', ''Showbiz'' Hedersomnämnanden * '''Prolle Jansson''', ''Nippermyller'' ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== =====Färg===== # '''Fredrik Hackman''', ''Echinus esculdentis'' # '''Gunnar Bärlund''', ''Fiskarna i Mekong'' # '''Peter Stenius''', ''Torgmyller'' =====Svartvitt===== # '''Tua Rahikainen''', ''Trapporna i Kampen'' # '''Gunnar Bärlund''', ''Cyklarna i Amsterdam'' # '''Mikael Albrecht''', ''Master'' Hedersomnämnanden * '''Robin Hackman''', ''Herr Müller aus Berlin'' Publikens favorit * '''Gunnar Bärlund''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== 243a29e1062c762c1d556b9e3cb189c303289459 12 11 2009-02-10T13:54:40Z WikiSysop 1 /* Poängtabell */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== <table class="wikitable sortable"> <tr> <th>#</th> <th>Namn</th> <th>Första platser</th> <th>Andra platser</th> <th>Tredje platser</th> <th>Hedersomnämningar</th> <th>Totalt</th> </tr> <tr> <td>1</td> <td>Fredrik Hackman</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>9</td> </tr> <tr> <td>2</td> <td>Tua Rahikainen</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>8</td> </tr> <tr> <td>3</td> <td>Gunnar Bärlund</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>7</td> </tr> <tr> <td>4</td> <td>Peter Stenius</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>5</td> <td>Tage Romberg</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>6</td> <td>Christine Saarukka</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>5</td> </tr> <tr> <td rowspan="2">7</td> <td>Clas Nordman</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>Niklas Lindgren</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>9</td> <td>Mikael Albrecht</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td rowspan="2">10</td> <td>Henri Jalo</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>Bert Carpelan</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>12</td> <td>Mona Lagerbom</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>13</td> <td>Per-Olov Jansson</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>14</td> <td>Robin Hackman</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>1</td> </tr> </table> ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== =====Färg===== # '''Tage Romberg''', ''En förvrängd verklighet'' Hedersomnämnanden * '''Per-Olov Jansson''', ''Hjälp, jag fryser!'' * '''Tage Romberg''', ''Ja, det var då min vän...'' =====Dia===== # '''Peter Stenius''', ''Kontrast'' =====Svartvitt===== # '''Christine Saarukka''', ''Prolle på bryggan'' Hedersomnämnanden * '''Tage Romberg''', ''Fransyskan'' ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen ”Qvinnan” ====Resultat==== Inteckning i pokalen Qvinnan: '''Tua Rahikainen''', ''Mamma'' =====Manipulerade bilder===== # '''Clas Nordman''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' # '''Henri Jalo''', ''Christine med rubin'' # '''Mikael Albrecth''', ''Kvinnan bakom slöjan'' =====Dia===== # '''Tua Rahikainen''', ''Mamma'' # '''Bert Carpelan''', ''Kvinnans börda'' # '''Mona Lagerbohm''', ''Kvinnor i Ukraina'' Hedersomnämnanden * '''Christine Saarukka''', ''Kajn och Eva'' ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''Niklas Lindgren'''s ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i Utflyktspokalen. =====Klass A, enskilda bilder===== # '''Niklas Lindgren''', ''Viking'' Hedersomnämnanden * '''Fredrik Hackman''', ''Sök pågår'' =====Klass B, bildberättelser===== # '''Fredrik Hackman''', ''Showbiz'' Hedersomnämnanden * '''Prolle Jansson''', ''Nippermyller'' ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== =====Färg===== # '''Fredrik Hackman''', ''Echinus esculdentis'' # '''Gunnar Bärlund''', ''Fiskarna i Mekong'' # '''Peter Stenius''', ''Torgmyller'' =====Svartvitt===== # '''Tua Rahikainen''', ''Trapporna i Kampen'' # '''Gunnar Bärlund''', ''Cyklarna i Amsterdam'' # '''Mikael Albrecht''', ''Master'' Hedersomnämnanden * '''Robin Hackman''', ''Herr Müller aus Berlin'' Publikens favorit * '''Gunnar Bärlund''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== de61989421f809f85e5bf8792002455bcad1e1d9 13 12 2009-02-10T13:56:01Z WikiSysop 1 /* Poängtabell */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== <table class="wikitable"> <tr> <th>#</th> <th>Namn</th> <th>Första platser</th> <th>Andra platser</th> <th>Tredje platser</th> <th>Hedersomnämningar</th> <th>Totalt</th> </tr> <tr> <td>1</td> <td>Fredrik Hackman</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>9</td> </tr> <tr> <td>2</td> <td>Tua Rahikainen</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>8</td> </tr> <tr> <td>3</td> <td>Gunnar Bärlund</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>7</td> </tr> <tr> <td>4</td> <td>Peter Stenius</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>5</td> <td>Tage Romberg</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>6</td> <td>Christine Saarukka</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>5</td> </tr> <tr> <td rowspan="2">7</td> <td>Clas Nordman</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>Niklas Lindgren</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>9</td> <td>Mikael Albrecht</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td rowspan="2">10</td> <td>Henri Jalo</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>Bert Carpelan</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>12</td> <td>Mona Lagerbom</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>13</td> <td>Per-Olov Jansson</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>14</td> <td>Robin Hackman</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>1</td> </tr> </table> ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== =====Färg===== # '''Tage Romberg''', ''En förvrängd verklighet'' Hedersomnämnanden * '''Per-Olov Jansson''', ''Hjälp, jag fryser!'' * '''Tage Romberg''', ''Ja, det var då min vän...'' =====Dia===== # '''Peter Stenius''', ''Kontrast'' =====Svartvitt===== # '''Christine Saarukka''', ''Prolle på bryggan'' Hedersomnämnanden * '''Tage Romberg''', ''Fransyskan'' ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen ”Qvinnan” ====Resultat==== Inteckning i pokalen Qvinnan: '''Tua Rahikainen''', ''Mamma'' =====Manipulerade bilder===== # '''Clas Nordman''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' # '''Henri Jalo''', ''Christine med rubin'' # '''Mikael Albrecth''', ''Kvinnan bakom slöjan'' =====Dia===== # '''Tua Rahikainen''', ''Mamma'' # '''Bert Carpelan''', ''Kvinnans börda'' # '''Mona Lagerbohm''', ''Kvinnor i Ukraina'' Hedersomnämnanden * '''Christine Saarukka''', ''Kajn och Eva'' ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''Niklas Lindgren'''s ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i Utflyktspokalen. =====Klass A, enskilda bilder===== # '''Niklas Lindgren''', ''Viking'' Hedersomnämnanden * '''Fredrik Hackman''', ''Sök pågår'' =====Klass B, bildberättelser===== # '''Fredrik Hackman''', ''Showbiz'' Hedersomnämnanden * '''Prolle Jansson''', ''Nippermyller'' ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== =====Färg===== # '''Fredrik Hackman''', ''Echinus esculdentis'' # '''Gunnar Bärlund''', ''Fiskarna i Mekong'' # '''Peter Stenius''', ''Torgmyller'' =====Svartvitt===== # '''Tua Rahikainen''', ''Trapporna i Kampen'' # '''Gunnar Bärlund''', ''Cyklarna i Amsterdam'' # '''Mikael Albrecht''', ''Master'' Hedersomnämnanden * '''Robin Hackman''', ''Herr Müller aus Berlin'' Publikens favorit * '''Gunnar Bärlund''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== f4b1075490d3fa146dd9f9275f45eceb7a79cfe3 14 13 2009-02-10T14:00:22Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== <table class="wikitable"> <tr> <th>#</th> <th>Namn</th> <th>Första platser</th> <th>Andra platser</th> <th>Tredje platser</th> <th>Hedersomnämningar</th> <th>Totalt</th> </tr> <tr> <td>1</td> <td>[[Fredrik Hackman]]</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>9</td> </tr> <tr> <td>2</td> <td>[[Tua Rahikainen]]</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>8</td> </tr> <tr> <td>3</td> <td>[[Gunnar Bärlund]]</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>7</td> </tr> <tr> <td>4</td> <td>[[Peter Stenius]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>5</td> <td>[[Tage Romberg]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>6</td> <td>[[Christine Saarukka]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>5</td> </tr> <tr> <td rowspan="2">7</td> <td>[[Clas Nordman]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>[[Niklas Lindgren]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>9</td> <td>[[Mikael Albrecht]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td rowspan="2">10</td> <td>[[Henri Jalo]]</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>[[Bert Carpelan]]</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>12</td> <td>[[Mona Lagerbom]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>13</td> <td>[[Per-Olov Jansson]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>14</td> <td>[[Robin Hackman]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>1</td> </tr> </table> ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== =====Färg===== # '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' Hedersomnämnanden * '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'' * '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' =====Dia===== # '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' =====Svartvitt===== # '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' Hedersomnämnanden * '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' =====Manipulerade bilder===== # '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' # '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' # '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' =====Dia===== # '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' # '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' # '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' Hedersomnämnanden * '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]'''s ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. =====Klass A, enskilda bilder===== # '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' Hedersomnämnanden * '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' =====Klass B, bildberättelser===== # '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' Hedersomnämnanden * '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== =====Färg===== # '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' # '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' # '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' =====Svartvitt===== # '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' # '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' # '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' Hedersomnämnanden * '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' Publikens favorit * '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== dfac588353d37d7ff4e5ae6f83e708bce5662e14 15 14 2009-02-10T14:00:58Z WikiSysop 1 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== <table class="wikitable"> <tr> <th>#</th> <th>Namn</th> <th>Första platser</th> <th>Andra platser</th> <th>Tredje platser</th> <th>Hedersomnämningar</th> <th>Totalt</th> </tr> <tr> <td>1</td> <td>[[Fredrik Hackman]]</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>9</td> </tr> <tr> <td>2</td> <td>[[Tua Rahikainen]]</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>8</td> </tr> <tr> <td>3</td> <td>[[Gunnar Bärlund]]</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>7</td> </tr> <tr> <td>4</td> <td>[[Peter Stenius]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>5</td> <td>[[Tage Romberg]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>6</td> <td>[[Christine Saarukka]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>5</td> </tr> <tr> <td rowspan="2">7</td> <td>[[Clas Nordman]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>[[Niklas Lindgren]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>9</td> <td>[[Mikael Albrecht]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td rowspan="2">10</td> <td>[[Henri Jalo]]</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>[[Bert Carpelan]]</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>12</td> <td>[[Mona Lagerbom]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>13</td> <td>[[Per-Olov Jansson]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>14</td> <td>[[Robin Hackman]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>1</td> </tr> </table> ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== =====Färg===== # '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' Hedersomnämnanden * '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'' * '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' =====Dia===== # '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' =====Svartvitt===== # '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' Hedersomnämnanden * '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' =====Manipulerade bilder===== # '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' # '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' # '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' =====Dia===== # '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' # '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' # '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' Hedersomnämnanden * '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. =====Klass A, enskilda bilder===== # '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' Hedersomnämnanden * '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' =====Klass B, bildberättelser===== # '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' Hedersomnämnanden * '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== =====Färg===== # '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' # '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' # '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' =====Svartvitt===== # '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' # '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' # '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' Hedersomnämnanden * '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' Publikens favorit * '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== dadcb3d2aef65cb6601d3452602d0bbcde218e35 16 15 2009-02-10T14:07:27Z WikiSysop 1 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== <table class="wikitable"> <tr> <th>#</th> <th>Namn</th> <th>Första platser</th> <th>Andra platser</th> <th>Tredje platser</th> <th>Hedersomnämningar</th> <th>Totalt</th> </tr> <tr> <td>1</td> <td>[[Fredrik Hackman]]</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>9</td> </tr> <tr> <td>2</td> <td>[[Tua Rahikainen]]</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>8</td> </tr> <tr> <td>3</td> <td>[[Gunnar Bärlund]]</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>7</td> </tr> <tr> <td>4</td> <td>[[Peter Stenius]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>5</td> <td>[[Tage Romberg]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>6</td> <td>[[Christine Saarukka]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>5</td> </tr> <tr> <td rowspan="2">7</td> <td>[[Clas Nordman]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>[[Niklas Lindgren]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>9</td> <td>[[Mikael Albrecht]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td rowspan="2">10</td> <td>[[Henri Jalo]]</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>[[Bert Carpelan]]</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>12</td> <td>[[Mona Lagerbom]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>13</td> <td>[[Per-Olov Jansson]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>14</td> <td>[[Robin Hackman]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>1</td> </tr> </table> ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' =====Manipulerade bilder===== # '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' # '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' # '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' =====Dia===== # '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' # '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' # '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' Hedersomnämnanden * '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. =====Klass A, enskilda bilder===== # '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' Hedersomnämnanden * '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' =====Klass B, bildberättelser===== # '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' Hedersomnämnanden * '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== =====Färg===== # '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' # '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' # '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' =====Svartvitt===== # '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' # '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' # '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' Hedersomnämnanden * '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' Publikens favorit * '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ee0837a0bcb6a08683f75863ec4a32dcc1958335 17 16 2009-02-10T14:09:27Z WikiSysop 1 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== <table class="wikitable"> <tr> <th>#</th> <th>Namn</th> <th>Första platser</th> <th>Andra platser</th> <th>Tredje platser</th> <th>Hedersomnämningar</th> <th>Totalt</th> </tr> <tr> <td>1</td> <td>[[Fredrik Hackman]]</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>9</td> </tr> <tr> <td>2</td> <td>[[Tua Rahikainen]]</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>8</td> </tr> <tr> <td>3</td> <td>[[Gunnar Bärlund]]</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>7</td> </tr> <tr> <td>4</td> <td>[[Peter Stenius]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>5</td> <td>[[Tage Romberg]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>6</td> <td>[[Christine Saarukka]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>5</td> </tr> <tr> <td rowspan="2">7</td> <td>[[Clas Nordman]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>[[Niklas Lindgren]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>9</td> <td>[[Mikael Albrecht]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td rowspan="2">10</td> <td>[[Henri Jalo]]</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>[[Bert Carpelan]]</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>12</td> <td>[[Mona Lagerbom]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>13</td> <td>[[Per-Olov Jansson]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>14</td> <td>[[Robin Hackman]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>1</td> </tr> </table> ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' =====Manipulerade bilder===== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. =====Klass A, enskilda bilder===== # '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' Hedersomnämnanden * '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' =====Klass B, bildberättelser===== # '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' Hedersomnämnanden * '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== =====Färg===== # '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' # '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' # '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' =====Svartvitt===== # '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' # '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' # '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' Hedersomnämnanden * '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' Publikens favorit * '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== 668da7faaf1103fc0c308c39b2924ee4b7b5cfc8 18 17 2009-02-10T14:09:50Z WikiSysop 1 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== <table class="wikitable"> <tr> <th>#</th> <th>Namn</th> <th>Första platser</th> <th>Andra platser</th> <th>Tredje platser</th> <th>Hedersomnämningar</th> <th>Totalt</th> </tr> <tr> <td>1</td> <td>[[Fredrik Hackman]]</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>9</td> </tr> <tr> <td>2</td> <td>[[Tua Rahikainen]]</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>8</td> </tr> <tr> <td>3</td> <td>[[Gunnar Bärlund]]</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>7</td> </tr> <tr> <td>4</td> <td>[[Peter Stenius]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>5</td> <td>[[Tage Romberg]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>6</td> <td>[[Christine Saarukka]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>5</td> </tr> <tr> <td rowspan="2">7</td> <td>[[Clas Nordman]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>[[Niklas Lindgren]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>9</td> <td>[[Mikael Albrecht]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td rowspan="2">10</td> <td>[[Henri Jalo]]</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>[[Bert Carpelan]]</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>12</td> <td>[[Mona Lagerbom]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>13</td> <td>[[Per-Olov Jansson]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>14</td> <td>[[Robin Hackman]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>1</td> </tr> </table> ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. =====Klass A, enskilda bilder===== # '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' Hedersomnämnanden * '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' =====Klass B, bildberättelser===== # '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' Hedersomnämnanden * '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== =====Färg===== # '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' # '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' # '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' =====Svartvitt===== # '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' # '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' # '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' Hedersomnämnanden * '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' Publikens favorit * '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== b55cccec117cdb2a656f8cadd968f7c014eb08c0 19 18 2009-02-10T14:12:09Z WikiSysop 1 /* Oktober: Höstutflyktstävling */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== <table class="wikitable"> <tr> <th>#</th> <th>Namn</th> <th>Första platser</th> <th>Andra platser</th> <th>Tredje platser</th> <th>Hedersomnämningar</th> <th>Totalt</th> </tr> <tr> <td>1</td> <td>[[Fredrik Hackman]]</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>9</td> </tr> <tr> <td>2</td> <td>[[Tua Rahikainen]]</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>8</td> </tr> <tr> <td>3</td> <td>[[Gunnar Bärlund]]</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>7</td> </tr> <tr> <td>4</td> <td>[[Peter Stenius]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>5</td> <td>[[Tage Romberg]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>6</td> <td>[[Christine Saarukka]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>5</td> </tr> <tr> <td rowspan="2">7</td> <td>[[Clas Nordman]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>[[Niklas Lindgren]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>9</td> <td>[[Mikael Albrecht]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td rowspan="2">10</td> <td>[[Henri Jalo]]</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>[[Bert Carpelan]]</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>12</td> <td>[[Mona Lagerbom]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>13</td> <td>[[Per-Olov Jansson]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>14</td> <td>[[Robin Hackman]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>1</td> </tr> </table> ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== =====Färg===== # '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' # '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' # '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' =====Svartvitt===== # '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' # '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' # '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' Hedersomnämnanden * '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' Publikens favorit * '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ac68ddddce281f6758963483c092206dfef3906e 20 19 2009-02-10T14:13:57Z WikiSysop 1 /* November: Myller */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== <table class="wikitable"> <tr> <th>#</th> <th>Namn</th> <th>Första platser</th> <th>Andra platser</th> <th>Tredje platser</th> <th>Hedersomnämningar</th> <th>Totalt</th> </tr> <tr> <td>1</td> <td>[[Fredrik Hackman]]</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>9</td> </tr> <tr> <td>2</td> <td>[[Tua Rahikainen]]</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>8</td> </tr> <tr> <td>3</td> <td>[[Gunnar Bärlund]]</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>7</td> </tr> <tr> <td>4</td> <td>[[Peter Stenius]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>5</td> <td>[[Tage Romberg]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>6</td> <td>[[Christine Saarukka]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>5</td> </tr> <tr> <td rowspan="2">7</td> <td>[[Clas Nordman]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>[[Niklas Lindgren]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>9</td> <td>[[Mikael Albrecht]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td rowspan="2">10</td> <td>[[Henri Jalo]]</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>[[Bert Carpelan]]</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>12</td> <td>[[Mona Lagerbom]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>13</td> <td>[[Per-Olov Jansson]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>14</td> <td>[[Robin Hackman]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>1</td> </tr> </table> ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit * '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== 0e680d28c5e283553f9f90c7ecc57c88d27625e5 21 20 2009-02-10T14:14:10Z WikiSysop 1 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== <table class="wikitable"> <tr> <th>#</th> <th>Namn</th> <th>Första platser</th> <th>Andra platser</th> <th>Tredje platser</th> <th>Hedersomnämningar</th> <th>Totalt</th> </tr> <tr> <td>1</td> <td>[[Fredrik Hackman]]</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>9</td> </tr> <tr> <td>2</td> <td>[[Tua Rahikainen]]</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>8</td> </tr> <tr> <td>3</td> <td>[[Gunnar Bärlund]]</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>7</td> </tr> <tr> <td>4</td> <td>[[Peter Stenius]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>5</td> <td>[[Tage Romberg]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>6</td> <td>[[Christine Saarukka]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>5</td> </tr> <tr> <td rowspan="2">7</td> <td>[[Clas Nordman]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>[[Niklas Lindgren]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>9</td> <td>[[Mikael Albrecht]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td rowspan="2">10</td> <td>[[Henri Jalo]]</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>[[Bert Carpelan]]</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>12</td> <td>[[Mona Lagerbom]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>13</td> <td>[[Per-Olov Jansson]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>14</td> <td>[[Robin Hackman]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>1</td> </tr> </table> ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ====Resultat==== =====Färg===== =====Dia===== =====Svartvitt===== 1fd5562b62ce00be586d96caeb6a57cd94993546 22 21 2009-02-10T14:14:48Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== <table class="wikitable"> <tr> <th>#</th> <th>Namn</th> <th>Första platser</th> <th>Andra platser</th> <th>Tredje platser</th> <th>Hedersomnämningar</th> <th>Totalt</th> </tr> <tr> <td>1</td> <td>[[Fredrik Hackman]]</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>9</td> </tr> <tr> <td>2</td> <td>[[Tua Rahikainen]]</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>8</td> </tr> <tr> <td>3</td> <td>[[Gunnar Bärlund]]</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>7</td> </tr> <tr> <td>4</td> <td>[[Peter Stenius]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>5</td> <td>[[Tage Romberg]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>6</td> <td>[[Christine Saarukka]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>5</td> </tr> <tr> <td rowspan="2">7</td> <td>[[Clas Nordman]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>[[Niklas Lindgren]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>9</td> <td>[[Mikael Albrecht]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td rowspan="2">10</td> <td>[[Henri Jalo]]</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>[[Bert Carpelan]]</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>12</td> <td>[[Mona Lagerbom]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>13</td> <td>[[Per-Olov Jansson]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>14</td> <td>[[Robin Hackman]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>1</td> </tr> </table> ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. c349a29f1ac7193450cdc5bab5f83cea25fd0d88 23 22 2009-02-10T18:36:02Z WikiSysop 1 /* Januari: På väg */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== <table class="wikitable"> <tr> <th>#</th> <th>Namn</th> <th>Första platser</th> <th>Andra platser</th> <th>Tredje platser</th> <th>Hedersomnämningar</th> <th>Totalt</th> </tr> <tr> <td>1</td> <td>[[Fredrik Hackman]]</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>9</td> </tr> <tr> <td>2</td> <td>[[Tua Rahikainen]]</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>8</td> </tr> <tr> <td>3</td> <td>[[Gunnar Bärlund]]</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>7</td> </tr> <tr> <td>4</td> <td>[[Peter Stenius]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>5</td> <td>[[Tage Romberg]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>6</td> <td>[[Christine Saarukka]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>5</td> </tr> <tr> <td rowspan="2">7</td> <td>[[Clas Nordman]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>[[Niklas Lindgren]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>9</td> <td>[[Mikael Albrecht]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td rowspan="2">10</td> <td>[[Henri Jalo]]</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>[[Bert Carpelan]]</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>12</td> <td>[[Mona Lagerbom]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>13</td> <td>[[Per-Olov Jansson]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>14</td> <td>[[Robin Hackman]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>1</td> </tr> </table> ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''' | '''[[Christine Saarukka]]''' | '''[[Barbro Elfving]]''' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''' | '''[[Mikael Albrecht]]''' | '''[[Clas Nordman]]''' | '''[[Jeanette Nessling]]''' |} Publikens favorit: [[Jeanette Nessling]] ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ab068f81ae8a4bb897e4977a29c5d053c14ee47d 24 23 2009-02-10T18:36:19Z WikiSysop 1 /* Januari: På väg */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== <table class="wikitable"> <tr> <th>#</th> <th>Namn</th> <th>Första platser</th> <th>Andra platser</th> <th>Tredje platser</th> <th>Hedersomnämningar</th> <th>Totalt</th> </tr> <tr> <td>1</td> <td>[[Fredrik Hackman]]</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>9</td> </tr> <tr> <td>2</td> <td>[[Tua Rahikainen]]</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>8</td> </tr> <tr> <td>3</td> <td>[[Gunnar Bärlund]]</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>7</td> </tr> <tr> <td>4</td> <td>[[Peter Stenius]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>5</td> <td>[[Tage Romberg]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>6</td> <td>[[Christine Saarukka]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>5</td> </tr> <tr> <td rowspan="2">7</td> <td>[[Clas Nordman]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>[[Niklas Lindgren]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>9</td> <td>[[Mikael Albrecht]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td rowspan="2">10</td> <td>[[Henri Jalo]]</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>[[Bert Carpelan]]</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>12</td> <td>[[Mona Lagerbom]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>13</td> <td>[[Per-Olov Jansson]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>14</td> <td>[[Robin Hackman]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>1</td> </tr> </table> ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''' | '''[[Christine Saarukka]]''' | '''[[Barbro Elfving]]''' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''' | '''[[Mikael Albrecht]]''' | '''[[Clas Nordman]]''' | '''[[Jeanette Nessling]]''' |} Publikens favorit: [[Jeanette Nessling]] ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. 68c883deadb36827daaa5f77475f26949c5545dc 25 24 2009-02-10T18:36:52Z WikiSysop 1 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== <table class="wikitable"> <tr> <th>#</th> <th>Namn</th> <th>Första platser</th> <th>Andra platser</th> <th>Tredje platser</th> <th>Hedersomnämningar</th> <th>Totalt</th> </tr> <tr> <td>1</td> <td>[[Fredrik Hackman]]</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>9</td> </tr> <tr> <td>2</td> <td>[[Tua Rahikainen]]</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>8</td> </tr> <tr> <td>3</td> <td>[[Gunnar Bärlund]]</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>7</td> </tr> <tr> <td>4</td> <td>[[Peter Stenius]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>5</td> <td>[[Tage Romberg]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>6</td> <td>[[Christine Saarukka]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>5</td> </tr> <tr> <td rowspan="2">7</td> <td>[[Clas Nordman]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>[[Niklas Lindgren]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>9</td> <td>[[Mikael Albrecht]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td rowspan="2">10</td> <td>[[Henri Jalo]]</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>[[Bert Carpelan]]</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>12</td> <td>[[Mona Lagerbom]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>13</td> <td>[[Per-Olov Jansson]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>14</td> <td>[[Robin Hackman]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>1</td> </tr> </table> ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''' | '''[[Christine Saarukka]]''' | '''[[Barbro Elfving]]''' | '''[[Kristian Franz]]''' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''' | '''[[Mikael Albrecht]]''' | '''[[Clas Nordman]]''' | '''[[Jeanette Nessling]]''' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. b89337e2a3becec4fa0e5555f56e9fe4de7ede5f 26 25 2009-02-10T18:42:04Z WikiSysop 1 /* Poängtabell */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== <table class="wikitable"> <tr> <th>#</th> <th>Namn</th> <th>Första platser</th> <th>Andra platser</th> <th>Tredje platser</th> <th>Hedersomnämningar</th> <th>Totalt</th> </tr> <tr> <td>1</td> <td>[[Fredrik Hackman]]</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>9</td> </tr> <tr> <td>2</td> <td>[[Tua Rahikainen]]</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>8</td> </tr> <tr> <td>3</td> <td>[[Gunnar Bärlund]]</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>7</td> </tr> <tr> <td>4</td> <td>[[Peter Stenius]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>5</td> <td>[[Tage Romberg]]</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>10</td> </tr> <tr> <td>6</td> <td>[[Christine Saarukka]]</td> <td>1</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>8</td> </tr> <tr> <td>7</td> <td>[[Clas Nordman]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>7</td> <td>[[Niklas Lindgren]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>7</td> <td>[[Peter Eriksson]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>9</td> <td>[[Mikael Albrecht]]</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>7</td> </tr> <tr> <td>10</td> <td>[[Henri Jalo]]</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>10</td> <td>[[Bert Carpelan]]</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>12</td> <td>[[Mona Lagerbom]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>13</td> <td>[[Per-Olov Jansson]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>14</td> <td>[[Robin Hackman]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>1</td> </tr> <tr> <td>&nbsp;</td> <td>[[Barbro Elfving]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>&nbsp;</td> <td>[[Kristian Franz]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>1</td> </tr> <tr> <td>&nbsp;</td> <td>[[Jeanette Nessling]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>&nbsp;</td> <td>&nbsp;</td> <td>&nbsp;</td> <td>&nbsp;</td> <td>&nbsp;</td> <td>&nbsp;</td> <td>&nbsp;</td> </tr> </table> ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''' | '''[[Christine Saarukka]]''' | '''[[Barbro Elfving]]''' | '''[[Kristian Franz]]''' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''' | '''[[Mikael Albrecht]]''' | '''[[Clas Nordman]]''' | '''[[Jeanette Nessling]]''' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. 00f2ab5908d08ebbad7025fc6264f16281d5397d 27 26 2009-02-10T18:43:04Z WikiSysop 1 /* Poängtabell */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== <table class="wikitable sortable"> <tr> <th>#</th> <th>Namn</th> <th>Första platser</th> <th>Andra platser</th> <th>Tredje platser</th> <th>Hedersomnämningar</th> <th>Totalt</th> </tr> <tr> <td>1</td> <td>[[Fredrik Hackman]]</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>9</td> </tr> <tr> <td>2</td> <td>[[Tua Rahikainen]]</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>8</td> </tr> <tr> <td>3</td> <td>[[Gunnar Bärlund]]</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>7</td> </tr> <tr> <td>4</td> <td>[[Peter Stenius]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>5</td> <td>[[Tage Romberg]]</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>10</td> </tr> <tr> <td>6</td> <td>[[Christine Saarukka]]</td> <td>1</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>8</td> </tr> <tr> <td>7</td> <td>[[Clas Nordman]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>7</td> <td>[[Niklas Lindgren]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>7</td> <td>[[Peter Eriksson]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>10</td> <td>[[Mikael Albrecht]]</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>7</td> </tr> <tr> <td>11</td> <td>[[Henri Jalo]]</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>11</td> <td>[[Bert Carpelan]]</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>13</td> <td>[[Mona Lagerbom]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>14</td> <td>[[Per-Olov Jansson]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>15</td> <td>[[Robin Hackman]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>1</td> </tr> <tr> <td>16</td> <td>[[Barbro Elfving]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>17</td> <td>[[Kristian Franz]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>1</td> </tr> <tr> <td>18</td> <td>[[Jeanette Nessling]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>2</td> </tr> </table> ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''' | '''[[Christine Saarukka]]''' | '''[[Barbro Elfving]]''' | '''[[Kristian Franz]]''' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''' | '''[[Mikael Albrecht]]''' | '''[[Clas Nordman]]''' | '''[[Jeanette Nessling]]''' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. c174963ae997db8def1d7e8701c3b4ab2a8a74d5 28 27 2009-02-10T18:45:18Z WikiSysop 1 /* Poängtabell */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== <table class="wikitable sortable"> <tr> <th>#</th> <th>Namn</th> <th>Första platser</th> <th>Andra platser</th> <th>Tredje platser</th> <th>Hedersomnämningar</th> <th>Totalt</th> </tr> <tr> <td>1</td> <td>[[Tage Romberg]]</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>10</td> </tr> <tr> <td>2</td> <td>[[Fredrik Hackman]]</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>9</td> </tr> <tr> <td>3</td> <td>[[Christine Saarukka]]</td> <td>1</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>8</td> </tr> <tr> <td>4</td> <td>[[Tua Rahikainen]]</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>8</td> </tr> <tr> <td>5</td> <td>[[Gunnar Bärlund]]</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>7</td> </tr> <tr> <td>6</td> <td>[[Mikael Albrecht]]</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>2</td> <td>0</td> <td>7</td> </tr> <tr> <td>4</td> <td>[[Peter Stenius]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>7</td> <td>[[Clas Nordman]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>6</td> </tr> <tr> <td>7</td> <td>[[Niklas Lindgren]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>7</td> <td>[[Peter Eriksson]]</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>4</td> </tr> <tr> <td>11</td> <td>[[Henri Jalo]]</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>11</td> <td>[[Bert Carpelan]]</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>3</td> </tr> <tr> <td>13</td> <td>[[Mona Lagerbom]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>14</td> <td>[[Per-Olov Jansson]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>15</td> <td>[[Robin Hackman]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>1</td> </tr> <tr> <td>16</td> <td>[[Barbro Elfving]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>0</td> <td>2</td> </tr> <tr> <td>17</td> <td>[[Kristian Franz]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>1</td> <td>1</td> </tr> <tr> <td>18</td> <td>[[Jeanette Nessling]]</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>0</td> <td>2</td> <td>2</td> </tr> </table> ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''' | '''[[Christine Saarukka]]''' | '''[[Barbro Elfving]]''' | '''[[Kristian Franz]]''' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''' | '''[[Mikael Albrecht]]''' | '''[[Clas Nordman]]''' | '''[[Jeanette Nessling]]''' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. fc85501f807a32c7d3cc8446b32c13b037e330b7 29 28 2009-02-10T18:53:35Z WikiSysop 1 /* Poängtabell */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== {| class="wikitable sortable" |- ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser | Hedersomnämningar ! Poäng |- | [[Tage Romberg]] ! 2 | 0 | 0 | 2 | 10 |- | [[Fredrik Hackman]] | 2 | 0 | 0 | 1 | 9 |- | [[Tua Rahikainen]] | 2 | 0 | 0 | 0 | 8 |- | [[Christine Saarukka]] | 1 | 1 | 0 | 1 | 8 |- | [[Gunnar Bärlund]] | 0 | 2 | 0 | 1 | 7 |- | [[Mikael Albrecht]] | 0 | 1 | 2 | 0 | 7 |- | [[Peter Stenius]] | 1 | 0 | 1 | 0 | 6 |- | [[Clas Nordman]] | 1 | 0 | 1 | 0 | 6 |- | [[Niklas Lindgren]] | 1 | 0 | 0 | 0 | 4 |- | [[Peter Eriksson]] | 1 | 0 | 0 | 0 | 4 |- | [[Henri Jalo]] | 0 | 1 | 0 | 0 | 3 |- | [[Bert Carpelan]] | 0 | 1 | 0 | 0 | 3 |- | [[Mona Lagerbom]] | 0 | 0 | 1 | 0 | 2 |- | [[Per-Olov Jansson]] | 0 | 0 | 0 | 2 | 2 |- | [[Barbro Elfvin]] | 0 | 0 | 1 | 0 | 2 |- | [[Jeanette Nessling]] | 0 | 0 | 0 | 2 | 2 |- | [[Robin Hackman]] | 0 | 0 | 0 | 1 | 1 |- | [[Kristian Franz]] | 0 | 0 | 0 | 1 | 1 |} ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''' | '''[[Christine Saarukka]]''' | '''[[Barbro Elfving]]''' | '''[[Kristian Franz]]''' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''' | '''[[Mikael Albrecht]]''' | '''[[Clas Nordman]]''' | '''[[Jeanette Nessling]]''' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. e21f59422392617cce55fb80f3189be81375cf09 30 29 2009-02-10T18:59:38Z WikiSysop 1 /* Poängtabell */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== {| class="wikitable sortable" border="1" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser | Hedersomnämningar ! Poäng |- | 1 | [[Tage Romberg]] | 2 | 0 | 0 | 2 | 10 |- | 2 | [[Fredrik Hackman]] | 2 | 0 | 0 | 1 | 9 |- | 3 | [[Tua Rahikainen]] | 2 | 0 | 0 | 0 | 8 |- | 4 | [[Christine Saarukka]] | 1 | 1 | 0 | 1 | 8 |- | 5 | [[Gunnar Bärlund]] | 0 | 2 | 0 | 1 | 7 |- | 6 | [[Mikael Albrecht]] | 0 | 1 | 2 | 0 | 7 |- | 7 | [[Peter Stenius]] | 1 | 0 | 1 | 0 | 6 |- | 7 | [[Clas Nordman]] | 1 | 0 | 1 | 0 | 6 |- | 9 | [[Niklas Lindgren]] | 1 | 0 | 0 | 0 | 4 |- | 9 | [[Peter Eriksson]] | 1 | 0 | 0 | 0 | 4 |- | 11 | [[Henri Jalo]] | 0 | 1 | 0 | 0 | 3 |- | 11 | [[Bert Carpelan]] | 0 | 1 | 0 | 0 | 3 |- | 13 | [[Mona Lagerbom]] | 0 | 0 | 1 | 0 | 2 |- | 14 | [[Barbro Elfving]] | 0 | 0 | 1 | 0 | 2 |- | 15 | [[Per-Olov Jansson]] | 0 | 0 | 0 | 2 | 2 |- | 15 | [[Jeanette Nessling]] | 0 | 0 | 0 | 2 | 2 |- | 17 | [[Robin Hackman]] | 0 | 0 | 0 | 1 | 1 |- | 17 | [[Kristian Franz]] | 0 | 0 | 0 | 1 | 1 |} ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''' | '''[[Christine Saarukka]]''' | '''[[Barbro Elfving]]''' | '''[[Kristian Franz]]''' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''' | '''[[Mikael Albrecht]]''' | '''[[Clas Nordman]]''' | '''[[Jeanette Nessling]]''' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. c835768beedab2d03f766fbed1197f5855622d2e 31 30 2009-02-10T19:00:02Z WikiSysop 1 /* Poängtabell */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== {| class="wikitable sortable" border="1" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämningar ! Poäng |- | 1 | [[Tage Romberg]] | 2 | 0 | 0 | 2 | 10 |- | 2 | [[Fredrik Hackman]] | 2 | 0 | 0 | 1 | 9 |- | 3 | [[Tua Rahikainen]] | 2 | 0 | 0 | 0 | 8 |- | 4 | [[Christine Saarukka]] | 1 | 1 | 0 | 1 | 8 |- | 5 | [[Gunnar Bärlund]] | 0 | 2 | 0 | 1 | 7 |- | 6 | [[Mikael Albrecht]] | 0 | 1 | 2 | 0 | 7 |- | 7 | [[Peter Stenius]] | 1 | 0 | 1 | 0 | 6 |- | 7 | [[Clas Nordman]] | 1 | 0 | 1 | 0 | 6 |- | 9 | [[Niklas Lindgren]] | 1 | 0 | 0 | 0 | 4 |- | 9 | [[Peter Eriksson]] | 1 | 0 | 0 | 0 | 4 |- | 11 | [[Henri Jalo]] | 0 | 1 | 0 | 0 | 3 |- | 11 | [[Bert Carpelan]] | 0 | 1 | 0 | 0 | 3 |- | 13 | [[Mona Lagerbom]] | 0 | 0 | 1 | 0 | 2 |- | 14 | [[Barbro Elfving]] | 0 | 0 | 1 | 0 | 2 |- | 15 | [[Per-Olov Jansson]] | 0 | 0 | 0 | 2 | 2 |- | 15 | [[Jeanette Nessling]] | 0 | 0 | 0 | 2 | 2 |- | 17 | [[Robin Hackman]] | 0 | 0 | 0 | 1 | 1 |- | 17 | [[Kristian Franz]] | 0 | 0 | 0 | 1 | 1 |} ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''' | '''[[Christine Saarukka]]''' | '''[[Barbro Elfving]]''' | '''[[Kristian Franz]]''' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''' | '''[[Mikael Albrecht]]''' | '''[[Clas Nordman]]''' | '''[[Jeanette Nessling]]''' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. f8ab2b747ea02e201dfdff548654fa8b681d9ab9 32 31 2009-02-10T19:00:22Z WikiSysop 1 /* Poängtabell */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämningar ! Poäng |- | 1 | [[Tage Romberg]] | 2 | 0 | 0 | 2 | 10 |- | 2 | [[Fredrik Hackman]] | 2 | 0 | 0 | 1 | 9 |- | 3 | [[Tua Rahikainen]] | 2 | 0 | 0 | 0 | 8 |- | 4 | [[Christine Saarukka]] | 1 | 1 | 0 | 1 | 8 |- | 5 | [[Gunnar Bärlund]] | 0 | 2 | 0 | 1 | 7 |- | 6 | [[Mikael Albrecht]] | 0 | 1 | 2 | 0 | 7 |- | 7 | [[Peter Stenius]] | 1 | 0 | 1 | 0 | 6 |- | 7 | [[Clas Nordman]] | 1 | 0 | 1 | 0 | 6 |- | 9 | [[Niklas Lindgren]] | 1 | 0 | 0 | 0 | 4 |- | 9 | [[Peter Eriksson]] | 1 | 0 | 0 | 0 | 4 |- | 11 | [[Henri Jalo]] | 0 | 1 | 0 | 0 | 3 |- | 11 | [[Bert Carpelan]] | 0 | 1 | 0 | 0 | 3 |- | 13 | [[Mona Lagerbom]] | 0 | 0 | 1 | 0 | 2 |- | 14 | [[Barbro Elfving]] | 0 | 0 | 1 | 0 | 2 |- | 15 | [[Per-Olov Jansson]] | 0 | 0 | 0 | 2 | 2 |- | 15 | [[Jeanette Nessling]] | 0 | 0 | 0 | 2 | 2 |- | 17 | [[Robin Hackman]] | 0 | 0 | 0 | 1 | 1 |- | 17 | [[Kristian Franz]] | 0 | 0 | 0 | 1 | 1 |} ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''' | '''[[Christine Saarukka]]''' | '''[[Barbro Elfving]]''' | '''[[Kristian Franz]]''' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''' | '''[[Mikael Albrecht]]''' | '''[[Clas Nordman]]''' | '''[[Jeanette Nessling]]''' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. 4fbd692f605e0dcc5d2364f8b2447cacab2873a5 33 32 2009-02-10T19:04:50Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämningar ! Poäng |- | 1 | [[Tage Romberg]] | 2 | 0 | 0 | 2 | 10 |- | 2 | [[Fredrik Hackman]] | 2 | 0 | 0 | 1 | 9 |- | 3 | [[Tua Rahikainen]] | 2 | 0 | 0 | 0 | 8 |- | 4 | [[Christine Saarukka]] | 1 | 1 | 0 | 1 | 8 |- | 5 | [[Gunnar Bärlund]] | 0 | 2 | 0 | 1 | 7 |- | 6 | [[Mikael Albrecht]] | 0 | 1 | 2 | 0 | 7 |- | 7 | [[Peter Stenius]] | 1 | 0 | 1 | 0 | 6 |- | 7 | [[Clas Nordman]] | 1 | 0 | 1 | 0 | 6 |- | 9 | [[Niklas Lindgren]] | 1 | 0 | 0 | 0 | 4 |- | 9 | [[Peter Eriksson]] | 1 | 0 | 0 | 0 | 4 |- | 11 | [[Henri Jalo]] | 0 | 1 | 0 | 0 | 3 |- | 11 | [[Bert Carpelan]] | 0 | 1 | 0 | 0 | 3 |- | 13 | [[Mona Lagerbom]] | 0 | 0 | 1 | 0 | 2 |- | 14 | [[Barbro Elfving]] | 0 | 0 | 1 | 0 | 2 |- | 15 | [[Per-Olov Jansson]] | 0 | 0 | 0 | 2 | 2 |- | 15 | [[Jeanette Nessling]] | 0 | 0 | 0 | 2 | 2 |- | 17 | [[Robin Hackman]] | 0 | 0 | 0 | 1 | 1 |- | 17 | [[Kristian Franz]] | 0 | 0 | 0 | 1 | 1 |} ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''' | '''[[Christine Saarukka]]''' | '''[[Barbro Elfving]]''' | '''[[Kristian Franz]]''' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''' | '''[[Mikael Albrecht]]''' | '''[[Clas Nordman]]''' | '''[[Jeanette Nessling]]''' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. [[Category:2009]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 110761cabc063f3eee2d7e6c962423b39169b0bf 34 33 2009-02-10T19:07:32Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämningar ! Poäng |- | 1 | [[Tage Romberg]] | 2 | 0 | 0 | 2 | 10 |- | 2 | [[Fredrik Hackman]] | 2 | 0 | 0 | 1 | 9 |- | 3 | [[Tua Rahikainen]] | 2 | 0 | 0 | 0 | 8 |- | 4 | [[Christine Saarukka]] | 1 | 1 | 0 | 1 | 8 |- | 5 | [[Gunnar Bärlund]] | 0 | 2 | 0 | 1 | 7 |- | 6 | [[Mikael Albrecht]] | 0 | 1 | 2 | 0 | 7 |- | 7 | [[Peter Stenius]] | 1 | 0 | 1 | 0 | 6 |- | 7 | [[Clas Nordman]] | 1 | 0 | 1 | 0 | 6 |- | 9 | [[Niklas Lindgren]] | 1 | 0 | 0 | 0 | 4 |- | 9 | [[Peter Eriksson]] | 1 | 0 | 0 | 0 | 4 |- | 11 | [[Henri Jalo]] | 0 | 1 | 0 | 0 | 3 |- | 11 | [[Bert Carpelan]] | 0 | 1 | 0 | 0 | 3 |- | 13 | [[Mona Lagerbom]] | 0 | 0 | 1 | 0 | 2 |- | 14 | [[Barbro Elfving]] | 0 | 0 | 1 | 0 | 2 |- | 15 | [[Per-Olov Jansson]] | 0 | 0 | 0 | 2 | 2 |- | 15 | [[Jeanette Nessling]] | 0 | 0 | 0 | 2 | 2 |- | 17 | [[Robin Hackman]] | 0 | 0 | 0 | 1 | 1 |- | 17 | [[Kristian Franz]] | 0 | 0 | 0 | 1 | 1 |} ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''' | '''[[Christine Saarukka]]''' | '''[[Barbro Elfving]]''' | '''[[Kristian Franz]]''' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''' | '''[[Mikael Albrecht]]''' | '''[[Clas Nordman]]''' | '''[[Jeanette Nessling]]''' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. [[:Category:2009]] [[:Category:Månadens bild]] [[:Category:Tävlingar]] 8d2dd927937f174690f5b87f5a8ecca264bc8eb9 35 34 2009-02-10T19:08:11Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämningar ! Poäng |- | 1 | [[Tage Romberg]] | 2 | 0 | 0 | 2 | 10 |- | 2 | [[Fredrik Hackman]] | 2 | 0 | 0 | 1 | 9 |- | 3 | [[Tua Rahikainen]] | 2 | 0 | 0 | 0 | 8 |- | 4 | [[Christine Saarukka]] | 1 | 1 | 0 | 1 | 8 |- | 5 | [[Gunnar Bärlund]] | 0 | 2 | 0 | 1 | 7 |- | 6 | [[Mikael Albrecht]] | 0 | 1 | 2 | 0 | 7 |- | 7 | [[Peter Stenius]] | 1 | 0 | 1 | 0 | 6 |- | 7 | [[Clas Nordman]] | 1 | 0 | 1 | 0 | 6 |- | 9 | [[Niklas Lindgren]] | 1 | 0 | 0 | 0 | 4 |- | 9 | [[Peter Eriksson]] | 1 | 0 | 0 | 0 | 4 |- | 11 | [[Henri Jalo]] | 0 | 1 | 0 | 0 | 3 |- | 11 | [[Bert Carpelan]] | 0 | 1 | 0 | 0 | 3 |- | 13 | [[Mona Lagerbom]] | 0 | 0 | 1 | 0 | 2 |- | 14 | [[Barbro Elfving]] | 0 | 0 | 1 | 0 | 2 |- | 15 | [[Per-Olov Jansson]] | 0 | 0 | 0 | 2 | 2 |- | 15 | [[Jeanette Nessling]] | 0 | 0 | 0 | 2 | 2 |- | 17 | [[Robin Hackman]] | 0 | 0 | 0 | 1 | 1 |- | 17 | [[Kristian Franz]] | 0 | 0 | 0 | 1 | 1 |} ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''' | '''[[Christine Saarukka]]''' | '''[[Barbro Elfving]]''' | '''[[Kristian Franz]]''' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''' | '''[[Mikael Albrecht]]''' | '''[[Clas Nordman]]''' | '''[[Jeanette Nessling]]''' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. [[Category:2009]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 110761cabc063f3eee2d7e6c962423b39169b0bf 41 35 2009-02-10T19:14:22Z WikiSysop 1 flyttade [[Månadens Bild 2009]] till [[Månadens bild 2009]] wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämningar ! Poäng |- | 1 | [[Tage Romberg]] | 2 | 0 | 0 | 2 | 10 |- | 2 | [[Fredrik Hackman]] | 2 | 0 | 0 | 1 | 9 |- | 3 | [[Tua Rahikainen]] | 2 | 0 | 0 | 0 | 8 |- | 4 | [[Christine Saarukka]] | 1 | 1 | 0 | 1 | 8 |- | 5 | [[Gunnar Bärlund]] | 0 | 2 | 0 | 1 | 7 |- | 6 | [[Mikael Albrecht]] | 0 | 1 | 2 | 0 | 7 |- | 7 | [[Peter Stenius]] | 1 | 0 | 1 | 0 | 6 |- | 7 | [[Clas Nordman]] | 1 | 0 | 1 | 0 | 6 |- | 9 | [[Niklas Lindgren]] | 1 | 0 | 0 | 0 | 4 |- | 9 | [[Peter Eriksson]] | 1 | 0 | 0 | 0 | 4 |- | 11 | [[Henri Jalo]] | 0 | 1 | 0 | 0 | 3 |- | 11 | [[Bert Carpelan]] | 0 | 1 | 0 | 0 | 3 |- | 13 | [[Mona Lagerbom]] | 0 | 0 | 1 | 0 | 2 |- | 14 | [[Barbro Elfving]] | 0 | 0 | 1 | 0 | 2 |- | 15 | [[Per-Olov Jansson]] | 0 | 0 | 0 | 2 | 2 |- | 15 | [[Jeanette Nessling]] | 0 | 0 | 0 | 2 | 2 |- | 17 | [[Robin Hackman]] | 0 | 0 | 0 | 1 | 1 |- | 17 | [[Kristian Franz]] | 0 | 0 | 0 | 1 | 1 |} ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''' | '''[[Christine Saarukka]]''' | '''[[Barbro Elfving]]''' | '''[[Kristian Franz]]''' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''' | '''[[Mikael Albrecht]]''' | '''[[Clas Nordman]]''' | '''[[Jeanette Nessling]]''' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. [[Category:2009]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 110761cabc063f3eee2d7e6c962423b39169b0bf 44 41 2009-02-11T07:41:23Z WikiSysop 1 /* Poängtabell */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== {| {{table}} | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''namn''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''i''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''ii''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''iii''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''h''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''p''' |- | Tua Rahikainen||2||||||||8 |- | Mikael Albrecht||||1||2||||7 |- | Gunnar Bärlund||||2||||1||7 |- | Clas Nordman||1||||1||||6 |- | Christine Saarukka||||1||||1||4 |- | Fredrik Hackman||1||||||||4 |- | Peter Eriksson||1||||||||4 |- | Tage Romberg||1||||||||4 |- | Henri Jalo||||1||||||3 |- | Bert Carpelan||||1||||||3 |- | Mona Lagerbohm||||||1||||2 |- | Peter Stenius||||||1||||2 |- | Barbro Elfving||||||1||||2 |- | Jeanette Nessling||||||||2||2 |- | Robin Hackman||||||||1||1 |- | Kristian Franz||||||||1||1 |- | |} {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämningar ! Poäng |- | 1 | [[Tage Romberg]] | 2 | 0 | 0 | 2 | 10 |- | 2 | [[Fredrik Hackman]] | 2 | 0 | 0 | 1 | 9 |- | 3 | [[Tua Rahikainen]] | 2 | 0 | 0 | 0 | 8 |- | 4 | [[Christine Saarukka]] | 1 | 1 | 0 | 1 | 8 |- | 5 | [[Gunnar Bärlund]] | 0 | 2 | 0 | 1 | 7 |- | 6 | [[Mikael Albrecht]] | 0 | 1 | 2 | 0 | 7 |- | 7 | [[Peter Stenius]] | 1 | 0 | 1 | 0 | 6 |- | 7 | [[Clas Nordman]] | 1 | 0 | 1 | 0 | 6 |- | 9 | [[Niklas Lindgren]] | 1 | 0 | 0 | 0 | 4 |- | 9 | [[Peter Eriksson]] | 1 | 0 | 0 | 0 | 4 |- | 11 | [[Henri Jalo]] | 0 | 1 | 0 | 0 | 3 |- | 11 | [[Bert Carpelan]] | 0 | 1 | 0 | 0 | 3 |- | 13 | [[Mona Lagerbom]] | 0 | 0 | 1 | 0 | 2 |- | 14 | [[Barbro Elfving]] | 0 | 0 | 1 | 0 | 2 |- | 15 | [[Per-Olov Jansson]] | 0 | 0 | 0 | 2 | 2 |- | 15 | [[Jeanette Nessling]] | 0 | 0 | 0 | 2 | 2 |- | 17 | [[Robin Hackman]] | 0 | 0 | 0 | 1 | 1 |- | 17 | [[Kristian Franz]] | 0 | 0 | 0 | 1 | 1 |} ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''' | '''[[Christine Saarukka]]''' | '''[[Barbro Elfving]]''' | '''[[Kristian Franz]]''' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''' | '''[[Mikael Albrecht]]''' | '''[[Clas Nordman]]''' | '''[[Jeanette Nessling]]''' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. [[Category:2009]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 41fac2a77e3a5cffd44cfe5909e1827b7616f5cf 45 44 2009-02-11T07:44:55Z WikiSysop 1 /* Poängtabell */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämningar ! Poäng |- | 1||Tua Rahikainen||2||||||||8 |- | 2||Gunnar Bärlund||||2||||1||7 |- | 3||Mikael Albrecht||||1||2||||7 |- | 4||Clas Nordman||1||||1||||6 |- | 5||Fredrik Hackman||1||||||||4 |- | 5||Peter Eriksson||1||||||||4 |- | 5||Tage Romberg||1||||||||4 |- | 8||Christine Saarukka||||1||||1||4 |- | 9||Henri Jalo||||1||||||3 |- | 9||Bert Carpelan||||1||||||3 |- | 11||Mona Lagerbohm||||||1||||2 |- | 11||Peter Stenius||||||1||||2 |- | 11||Barbro Elfving||||||1||||2 |- | 12||Jeanette Nessling||||||||2||2 |- | 13||Robin Hackman||||||||1||1 |- | 13||Kristian Franz||||||||1||1 |- | |} ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''' | '''[[Christine Saarukka]]''' | '''[[Barbro Elfving]]''' | '''[[Kristian Franz]]''' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''' | '''[[Mikael Albrecht]]''' | '''[[Clas Nordman]]''' | '''[[Jeanette Nessling]]''' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. [[Category:2009]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] b43322debf4efac47cd3e954fbf3ef5c164038bf 46 45 2009-02-11T07:49:33Z WikiSysop 1 /* Poängtabell */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämningar ! Poäng |- | 1||[[Tua Rahikainen]]||2||||||||8 |- | 2||[[Gunnar Bärlund]]||||2||||1||7 |- | 3||[[Mikael Albrecht]]||||1||2||||7 |- | 4||[[Clas Nordman]]||1||||1||||6 |- | 5||[[Fredrik Hackman]]||1||||||||4 |- | 5||[[Peter Eriksson]]||1||||||||4 |- | 5||[[Tage Romberg]]||1||||||||4 |- | 8||[[Christine Saarukka]]||||1||||1||4 |- | 9||[[Henri Jalo]]||||1||||||3 |- | 9||[[Bert Carpelan]]||||1||||||3 |- | 11||[[Mona Lagerbohm]]||||||1||||2 |- | 11||[[Peter Stenius]]||||||1||||2 |- | 11||[[Barbro Elfving]]||||||1||||2 |- | 12||[[Jeanette Nessling]]||||||||2||2 |- | 13||[[Robin Hackman]]||||||||1||1 |- | 13||[[Kristian Franz]]||||||||1||1 |- | |} Vårutfärdstävlingen och höstutflyktstävlingen är inte medräknade, enligt gällande [[tävlingsregler]]. ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''' | '''[[Christine Saarukka]]''' | '''[[Barbro Elfving]]''' | '''[[Kristian Franz]]''' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''' | '''[[Mikael Albrecht]]''' | '''[[Clas Nordman]]''' | '''[[Jeanette Nessling]]''' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. [[Category:2009]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 1defa8e5f3fb75be1c908020a25799e41a07b6c2 47 46 2009-02-11T07:50:42Z WikiSysop 1 /* Poängtabell */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämningar ! Poäng |- | 1||[[Tua Rahikainen]]||2||||||||8 |- | 2||[[Gunnar Bärlund]]||||2||||1||7 |- | 3||[[Mikael Albrecht]]||||1||2||||7 |- | 4||[[Clas Nordman]]||1||||1||||6 |- | 5||[[Fredrik Hackman]]||1||||||||4 |- | 5||[[Peter Eriksson]]||1||||||||4 |- | 5||[[Tage Romberg]]||1||||||||4 |- | 8||[[Christine Saarukka]]||||1||||1||4 |- | 9||[[Henri Jalo]]||||1||||||3 |- | 9||[[Bert Carpelan]]||||1||||||3 |- | 11||[[Mona Lagerbohm]]||||||1||||2 |- | 11||[[Peter Stenius]]||||||1||||2 |- | 11||[[Barbro Elfving]]||||||1||||2 |- | 12||[[Jeanette Nessling]]||||||||2||2 |- | 13||[[Robin Hackman]]||||||||1||1 |- | 13||[[Kristian Franz]]||||||||1||1 |- | |} Vårutfärdstävlingen och höstutflyktstävlingen är inte medräknade, enligt gällande [[tävlingsregler för AFK]]. ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''' | '''[[Christine Saarukka]]''' | '''[[Barbro Elfving]]''' | '''[[Kristian Franz]]''' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''' | '''[[Mikael Albrecht]]''' | '''[[Clas Nordman]]''' | '''[[Jeanette Nessling]]''' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. [[Category:2009]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] f372038ac3c253723f253120d770fb3707a30744 14 4 36 2009-02-10T19:08:57Z WikiSysop 1 Ny sida: Sidor i denna kategori wikitext text/x-wiki Sidor i denna kategori 402b2cfdd8674eed09aa15e831fe344107262171 37 36 2009-02-10T19:09:27Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki Artiklar gällande år 2009 d36c3dc0587fe2d3b58752ec92bb91ed194ea83a 14 5 38 2009-02-10T19:09:52Z WikiSysop 1 Ny sida: Artiklar gällande tävlingen Månadens Bild wikitext text/x-wiki Artiklar gällande tävlingen Månadens Bild a561474bcf408d18be618920018ba8935cdd1831 14 6 39 2009-02-10T19:11:23Z WikiSysop 1 Ny sida: Artiklar om AFK:s tävlingar wikitext text/x-wiki Artiklar om AFK:s tävlingar 93e2927a77b78d276be2d94a9a88764577c974f8 0 8 48 2009-02-11T07:51:35Z WikiSysop 1 Ny sida: Dessa regler gäller från och med tävlingsåret 2008–2009 tills vidare. ==Några definitioner== I AFK tävlar vi med påsiktsbilder i svartvitt eller färg, samt med diabilder som kan... wikitext text/x-wiki Dessa regler gäller från och med tävlingsåret 2008–2009 tills vidare. ==Några definitioner== I AFK tävlar vi med påsiktsbilder i svartvitt eller färg, samt med diabilder som kan vara antingen svartvita eller i färg. En påsiktsbild kan vara en traditionell fotoförstoring, en digital utskrift eller en laserkopia. Om inte annat bestämts för en tävling kan påsiktsbilden vara egenhändig eller kommersiellt framställd. Grundtonerna i de svartvita bilderna är vitt, grått och svart. En tonad kopia räknas också till den svartvita gruppen. Toningen kan vara traditionellt eller digitalt gjord. I vissa tävlingar kan styrelsen med särskilt omnämnande begränsa deltagandet till omanipulerade bilder. En bild anses vara manipulerad, om bildelement har lagts till eller tagits bort eller om det har gjorts byte av färg i bilden. I diabildstävlingar anses också sandwichmontage och reprofotografi av en kopia vara manipulation, medan beskärning av diabilden inte är det. Allmänna tävlingsregler I tävlingarna får man i regel delta med enskilda bilder. Undantag utgör eventuella reportage- och kollektionstävlingar. Tävlingsbilderna får inte tidigare ha segrat, tagit poäng eller fått hedersomnämnande i AFK:s interna tävlingar. I tävlingar för påsiktsbilder får bidragens storlek inte överskrida 50 x 40 cm. Bildragets storlek räknas från arkets eller passepartoutens yttre kanter. Bildytans storlek på arket eller i passepartouten är inte begränsad. Påsiktsbilder får inte vara monterade under glas eller på annat sätt vara monterade så att bildens vikt ökas avsevärt. I diatävlingar skall bilderna monteras i 50x50 mm ramar med tjocklek 3mm. Vid avvikande ramformat skall fotografen tillhandahålla lämplig projektor. Diaramarna märks med en punkt i nedre vänstra hörnet, då bilden betraktas rättvänd. För att en deltävling ska räknas med i Månadens bild krävs att minst 6 bidrag ställts upp i deltävlingen ifråga. Ifall antalet bidrag understiger 6 kan deltävlingen trots allt ordnas på valigt sätt och resultaten rapporteras, men inga poäng räknas med i Månadens bild. Fotografens namn, och bildens eventuella namn, ska finnas antecknat på baksidan av påsiktsbilden, ifall fotografen inte deltar i mötet där tävlingen hålls. Fotografen bör undvika att markera sitt namn på påsiktsbildens framsida för att eftersträva så anonym bedömning som möjligt. Bildens namn får markeras synligt på bildens framsida. Ifall en påsiktsbild är av sådan karaktär att den kan tolkas som antingen svartvit eller färgbild, skall fotografen försäkra sig om att den ställs upp i rätt klass antingen genom att instruera tävlingssekreteraren muntligen, eller genom anteckning på bildens baksida. Inlämning av tävlingsbilder kan ske vid mötets början eller på förhand till tävlingssekreteraren, eller minst 2 dagar före mötet till Foto-Hasse Ab. AFK:s arkiv har rätt att på begäran antingen erhålla eller eventuellt låta göra en arkivbeständig kopia av en tävlande bild i enlighet med vad som sägs i arkivreglerna. Upphovsrätten kvarstår hos fotografen. Månadens bild Månadens bild är en tävling i flere avsnitt vars avsikt är att stimulera tankeverksamheten och inspirera till aktivt fotograferande. Tävlingen omspänner ett tävlingsår och omfattar flere deltävlingar. Totalsegraren blir Årets fotograf och får en inteckning i vandringspriset "Årets fotograf i AFK". Tävlingarna kan vara motivtävlingar eller tävlingar med fritt motiv. Styrelsen fastställer antalet deltävlingar under tävlingsåret, besluter om motiv för deltävlingarna och utser domare för deltävlingarna. I Månadens bild tävlas med påsiktsbilder i två deltävlingar per månadsmöte: svartvitt och färg. För att alla medlemmar skall ha möjlighet att delta är alla tekniker och framställningssätt tillåtna. Man får delta med högst 1 bild per deltävling. En deltävling kan enligt styrelsens beslut begränsas till enbart bilder framställda av fotografen själv. Styrelsen kan också inkludera deltävlingar med omanipulerade diabilder i tävlingsprogrammet. Vid bedömningen fästs uppmärksamhet vid tolkningen av motivet och det tekniska utförandet. Domaren väljer de i rangordning 3 bästa bilderna i varje deltävling och utdelar högst 1 hedersomnämnande per deltävling. Placeringarna I-III ges poängen 4, 3, 2 och hedersomnämnande 1 poäng. I Månadens bild (dock ej i tävlingar där diabilder ingår) utförs en separat bildbedömning genom sluten omröstning, där varje mötesdeltagare har en röst, som ges åt deltagarens favoritbild bland samtliga tävlingsbilder. Den bild som fått flest deltagarröster får ett extra hedersomnämnande och därmed 1 poäng i månadstävlingen. Publikomröstningen skall ske före och offentliggöras efter domarens bedömning. Vid tävlingsårets slut sammanräknas poängen och den bästa poängsamlaren erhåller titeln Årets fotograf och en inteckning i vandringspriset ”Årets fotograf i AFK” samt presenterar sig och sin fotografering vid ett lämpligt månadsmöte. Ifall två eller flera fotografer har lika många poäng vid tävlingsårets slut, avgörs tävlingen till förmån för den fotograf som tagit flest förstaplaceringar. Ifall även förstaplaceringarna står jämt, jämförs antalet andraplaceringar osv. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Vårutfärdstävlingen== Bilder som tagits under utfärden deltar. Tävlingsgrupperna är diabilder och påsiktsbilder i svartvitt och färg. Man får delta med högst 3 bilder per grupp. Domaren utser den bästa bilden i varje grupp samt den totala segraren vars namn ingraveras i vårutfärdspokalen. Domaren kan dessutom utdela hedersomnämnanden. Bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden. Manipulering av diabilder är tillåten, förutom reprofotografi. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Höstutflyktstävlingen== Här deltar endast påsiktsbilder i svartvitt och färg i fri framställning och teknik. Antalet tävlingsbidrag bestäms från tävling till tävling. Man tävlar om en inteckning i vandringspriset "Utflykten" som ges åt bästa bild. Pokalen tillfaller permanent den fotograf som får sin 4. inteckning i samma pokal. Specialpris kan också utdelas enligt regler som uppgörs för varje tävling. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Traditionstävlingen== I traditionstävlingen tävlar egenhändigt framställda traditionella mörkrumsbilder och bilder i ädelförfaranden. Varje fotograf får ställa upp med högst 3 bilder. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Övriga tävlingar== Förutom nämnda återkommande tävlingar kan styrelsen besluta om andra tävlingsformer. Om inte annat nämns gäller de allmänna tävlingsreglerna. b9c0e89765198c930128062492d397a9371557f5 49 48 2009-02-11T07:51:53Z WikiSysop 1 /* Några definitioner */ wikitext text/x-wiki Dessa regler gäller från och med tävlingsåret 2008–2009 tills vidare. ==Några definitioner== I AFK tävlar vi med påsiktsbilder i svartvitt eller färg, samt med diabilder som kan vara antingen svartvita eller i färg. En påsiktsbild kan vara en traditionell fotoförstoring, en digital utskrift eller en laserkopia. Om inte annat bestämts för en tävling kan påsiktsbilden vara egenhändig eller kommersiellt framställd. Grundtonerna i de svartvita bilderna är vitt, grått och svart. En tonad kopia räknas också till den svartvita gruppen. Toningen kan vara traditionellt eller digitalt gjord. I vissa tävlingar kan styrelsen med särskilt omnämnande begränsa deltagandet till omanipulerade bilder. En bild anses vara manipulerad, om bildelement har lagts till eller tagits bort eller om det har gjorts byte av färg i bilden. I diabildstävlingar anses också sandwichmontage och reprofotografi av en kopia vara manipulation, medan beskärning av diabilden inte är det. Allmänna tävlingsregler I tävlingarna får man i regel delta med enskilda bilder. Undantag utgör eventuella reportage- och kollektionstävlingar. Tävlingsbilderna får inte tidigare ha segrat, tagit poäng eller fått hedersomnämnande i AFK:s interna tävlingar. I tävlingar för påsiktsbilder får bidragens storlek inte överskrida 50 x 40 cm. Bildragets storlek räknas från arkets eller passepartoutens yttre kanter. Bildytans storlek på arket eller i passepartouten är inte begränsad. Påsiktsbilder får inte vara monterade under glas eller på annat sätt vara monterade så att bildens vikt ökas avsevärt. I diatävlingar skall bilderna monteras i 50x50 mm ramar med tjocklek 3mm. Vid avvikande ramformat skall fotografen tillhandahålla lämplig projektor. Diaramarna märks med en punkt i nedre vänstra hörnet, då bilden betraktas rättvänd. För att en deltävling ska räknas med i Månadens bild krävs att minst 6 bidrag ställts upp i deltävlingen ifråga. Ifall antalet bidrag understiger 6 kan deltävlingen trots allt ordnas på valigt sätt och resultaten rapporteras, men inga poäng räknas med i Månadens bild. Fotografens namn, och bildens eventuella namn, ska finnas antecknat på baksidan av påsiktsbilden, ifall fotografen inte deltar i mötet där tävlingen hålls. Fotografen bör undvika att markera sitt namn på påsiktsbildens framsida för att eftersträva så anonym bedömning som möjligt. Bildens namn får markeras synligt på bildens framsida. Ifall en påsiktsbild är av sådan karaktär att den kan tolkas som antingen svartvit eller färgbild, skall fotografen försäkra sig om att den ställs upp i rätt klass antingen genom att instruera tävlingssekreteraren muntligen, eller genom anteckning på bildens baksida. Inlämning av tävlingsbilder kan ske vid mötets början eller på förhand till tävlingssekreteraren, eller minst 2 dagar före mötet till Foto-Hasse Ab. AFK:s arkiv har rätt att på begäran antingen erhålla eller eventuellt låta göra en arkivbeständig kopia av en tävlande bild i enlighet med vad som sägs i arkivreglerna. Upphovsrätten kvarstår hos fotografen. ==Månadens bild== Månadens bild är en tävling i flere avsnitt vars avsikt är att stimulera tankeverksamheten och inspirera till aktivt fotograferande. Tävlingen omspänner ett tävlingsår och omfattar flere deltävlingar. Totalsegraren blir Årets fotograf och får en inteckning i vandringspriset "Årets fotograf i AFK". Tävlingarna kan vara motivtävlingar eller tävlingar med fritt motiv. Styrelsen fastställer antalet deltävlingar under tävlingsåret, besluter om motiv för deltävlingarna och utser domare för deltävlingarna. I Månadens bild tävlas med påsiktsbilder i två deltävlingar per månadsmöte: svartvitt och färg. För att alla medlemmar skall ha möjlighet att delta är alla tekniker och framställningssätt tillåtna. Man får delta med högst 1 bild per deltävling. En deltävling kan enligt styrelsens beslut begränsas till enbart bilder framställda av fotografen själv. Styrelsen kan också inkludera deltävlingar med omanipulerade diabilder i tävlingsprogrammet. Vid bedömningen fästs uppmärksamhet vid tolkningen av motivet och det tekniska utförandet. Domaren väljer de i rangordning 3 bästa bilderna i varje deltävling och utdelar högst 1 hedersomnämnande per deltävling. Placeringarna I-III ges poängen 4, 3, 2 och hedersomnämnande 1 poäng. I Månadens bild (dock ej i tävlingar där diabilder ingår) utförs en separat bildbedömning genom sluten omröstning, där varje mötesdeltagare har en röst, som ges åt deltagarens favoritbild bland samtliga tävlingsbilder. Den bild som fått flest deltagarröster får ett extra hedersomnämnande och därmed 1 poäng i månadstävlingen. Publikomröstningen skall ske före och offentliggöras efter domarens bedömning. Vid tävlingsårets slut sammanräknas poängen och den bästa poängsamlaren erhåller titeln Årets fotograf och en inteckning i vandringspriset ”Årets fotograf i AFK” samt presenterar sig och sin fotografering vid ett lämpligt månadsmöte. Ifall två eller flera fotografer har lika många poäng vid tävlingsårets slut, avgörs tävlingen till förmån för den fotograf som tagit flest förstaplaceringar. Ifall även förstaplaceringarna står jämt, jämförs antalet andraplaceringar osv. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Vårutfärdstävlingen== Bilder som tagits under utfärden deltar. Tävlingsgrupperna är diabilder och påsiktsbilder i svartvitt och färg. Man får delta med högst 3 bilder per grupp. Domaren utser den bästa bilden i varje grupp samt den totala segraren vars namn ingraveras i vårutfärdspokalen. Domaren kan dessutom utdela hedersomnämnanden. Bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden. Manipulering av diabilder är tillåten, förutom reprofotografi. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Höstutflyktstävlingen== Här deltar endast påsiktsbilder i svartvitt och färg i fri framställning och teknik. Antalet tävlingsbidrag bestäms från tävling till tävling. Man tävlar om en inteckning i vandringspriset "Utflykten" som ges åt bästa bild. Pokalen tillfaller permanent den fotograf som får sin 4. inteckning i samma pokal. Specialpris kan också utdelas enligt regler som uppgörs för varje tävling. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Traditionstävlingen== I traditionstävlingen tävlar egenhändigt framställda traditionella mörkrumsbilder och bilder i ädelförfaranden. Varje fotograf får ställa upp med högst 3 bilder. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Övriga tävlingar== Förutom nämnda återkommande tävlingar kan styrelsen besluta om andra tävlingsformer. Om inte annat nämns gäller de allmänna tävlingsreglerna. 8db848d5adf3409eb677a911d7f254d5cce7b9fe 50 49 2009-02-11T07:53:23Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki Dessa regler gäller från och med tävlingsåret 2008–2009 tills vidare. ==Några definitioner== I AFK tävlar vi med påsiktsbilder i svartvitt eller färg, samt med diabilder som kan vara antingen svartvita eller i färg. En påsiktsbild kan vara en traditionell fotoförstoring, en digital utskrift eller en laserkopia. Om inte annat bestämts för en tävling kan påsiktsbilden vara egenhändig eller kommersiellt framställd. Grundtonerna i de svartvita bilderna är vitt, grått och svart. En tonad kopia räknas också till den svartvita gruppen. Toningen kan vara traditionellt eller digitalt gjord. I vissa tävlingar kan styrelsen med särskilt omnämnande begränsa deltagandet till omanipulerade bilder. En bild anses vara manipulerad, om bildelement har lagts till eller tagits bort eller om det har gjorts byte av färg i bilden. I diabildstävlingar anses också sandwichmontage och reprofotografi av en kopia vara manipulation, medan beskärning av diabilden inte är det. Allmänna tävlingsregler I tävlingarna får man i regel delta med enskilda bilder. Undantag utgör eventuella reportage- och kollektionstävlingar. Tävlingsbilderna får inte tidigare ha segrat, tagit poäng eller fått hedersomnämnande i AFK:s interna tävlingar. I tävlingar för påsiktsbilder får bidragens storlek inte överskrida 50 x 40 cm. Bildragets storlek räknas från arkets eller passepartoutens yttre kanter. Bildytans storlek på arket eller i passepartouten är inte begränsad. Påsiktsbilder får inte vara monterade under glas eller på annat sätt vara monterade så att bildens vikt ökas avsevärt. I diatävlingar skall bilderna monteras i 50x50 mm ramar med tjocklek 3mm. Vid avvikande ramformat skall fotografen tillhandahålla lämplig projektor. Diaramarna märks med en punkt i nedre vänstra hörnet, då bilden betraktas rättvänd. För att en deltävling ska räknas med i Månadens bild krävs att minst 6 bidrag ställts upp i deltävlingen ifråga. Ifall antalet bidrag understiger 6 kan deltävlingen trots allt ordnas på valigt sätt och resultaten rapporteras, men inga poäng räknas med i Månadens bild. Fotografens namn, och bildens eventuella namn, ska finnas antecknat på baksidan av påsiktsbilden, ifall fotografen inte deltar i mötet där tävlingen hålls. Fotografen bör undvika att markera sitt namn på påsiktsbildens framsida för att eftersträva så anonym bedömning som möjligt. Bildens namn får markeras synligt på bildens framsida. Ifall en påsiktsbild är av sådan karaktär att den kan tolkas som antingen svartvit eller färgbild, skall fotografen försäkra sig om att den ställs upp i rätt klass antingen genom att instruera tävlingssekreteraren muntligen, eller genom anteckning på bildens baksida. Inlämning av tävlingsbilder kan ske vid mötets början eller på förhand till tävlingssekreteraren, eller minst 2 dagar före mötet till Foto-Hasse Ab. AFK:s arkiv har rätt att på begäran antingen erhålla eller eventuellt låta göra en arkivbeständig kopia av en tävlande bild i enlighet med vad som sägs i arkivreglerna. Upphovsrätten kvarstår hos fotografen. ==Månadens bild== Månadens bild är en tävling i flere avsnitt vars avsikt är att stimulera tankeverksamheten och inspirera till aktivt fotograferande. Tävlingen omspänner ett tävlingsår och omfattar flere deltävlingar. Totalsegraren blir Årets fotograf och får en inteckning i vandringspriset "Årets fotograf i AFK". Tävlingarna kan vara motivtävlingar eller tävlingar med fritt motiv. Styrelsen fastställer antalet deltävlingar under tävlingsåret, besluter om motiv för deltävlingarna och utser domare för deltävlingarna. I Månadens bild tävlas med påsiktsbilder i två deltävlingar per månadsmöte: svartvitt och färg. För att alla medlemmar skall ha möjlighet att delta är alla tekniker och framställningssätt tillåtna. Man får delta med högst 1 bild per deltävling. En deltävling kan enligt styrelsens beslut begränsas till enbart bilder framställda av fotografen själv. Styrelsen kan också inkludera deltävlingar med omanipulerade diabilder i tävlingsprogrammet. Vid bedömningen fästs uppmärksamhet vid tolkningen av motivet och det tekniska utförandet. Domaren väljer de i rangordning 3 bästa bilderna i varje deltävling och utdelar högst 1 hedersomnämnande per deltävling. Placeringarna I-III ges poängen 4, 3, 2 och hedersomnämnande 1 poäng. I Månadens bild (dock ej i tävlingar där diabilder ingår) utförs en separat bildbedömning genom sluten omröstning, där varje mötesdeltagare har en röst, som ges åt deltagarens favoritbild bland samtliga tävlingsbilder. Den bild som fått flest deltagarröster får ett extra hedersomnämnande och därmed 1 poäng i månadstävlingen. Publikomröstningen skall ske före och offentliggöras efter domarens bedömning. Vid tävlingsårets slut sammanräknas poängen och den bästa poängsamlaren erhåller titeln Årets fotograf och en inteckning i vandringspriset ”Årets fotograf i AFK” samt presenterar sig och sin fotografering vid ett lämpligt månadsmöte. Ifall två eller flera fotografer har lika många poäng vid tävlingsårets slut, avgörs tävlingen till förmån för den fotograf som tagit flest förstaplaceringar. Ifall även förstaplaceringarna står jämt, jämförs antalet andraplaceringar osv. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Vårutfärdstävlingen== Bilder som tagits under utfärden deltar. Tävlingsgrupperna är diabilder och påsiktsbilder i svartvitt och färg. Man får delta med högst 3 bilder per grupp. Domaren utser den bästa bilden i varje grupp samt den totala segraren vars namn ingraveras i vårutfärdspokalen. Domaren kan dessutom utdela hedersomnämnanden. Bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden. Manipulering av diabilder är tillåten, förutom reprofotografi. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Höstutflyktstävlingen== Här deltar endast påsiktsbilder i svartvitt och färg i fri framställning och teknik. Antalet tävlingsbidrag bestäms från tävling till tävling. Man tävlar om en inteckning i vandringspriset "Utflykten" som ges åt bästa bild. Pokalen tillfaller permanent den fotograf som får sin 4. inteckning i samma pokal. Specialpris kan också utdelas enligt regler som uppgörs för varje tävling. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Traditionstävlingen== I traditionstävlingen tävlar egenhändigt framställda traditionella mörkrumsbilder och bilder i ädelförfaranden. Varje fotograf får ställa upp med högst 3 bilder. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Övriga tävlingar== Förutom nämnda återkommande tävlingar kan styrelsen besluta om andra tävlingsformer. Om inte annat nämns gäller de allmänna tävlingsreglerna. [[Category:2008]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 651086ddeb843c34c1d765590d697b8460780713 0 9 51 2009-02-11T08:00:28Z WikiSysop 1 Ny sida: Amatörfotografklubben i Helsingfors rf, mera känd som AFK, grundades år 1889 och är sålunda Nordens äldsta aktiva fotoklubb. AFK är dessutom den största svenskspråkiga fotoklubben ... wikitext text/x-wiki Amatörfotografklubben i Helsingfors rf, mera känd som AFK, grundades år 1889 och är sålunda Nordens äldsta aktiva fotoklubb. AFK är dessutom den största svenskspråkiga fotoklubben i Finland. Klubben vill vara ett forum där amatörfotografer kan utveckla sin hobby, diskutera sina bilder och utbyta erfarenheter. Medemsantalet är ca 150 (år 2006) och stiger konstant. Medlemmarna är i första hand från sydkusten, men även från andra orter. publikationerna och verksamheten på internet gör klubben intressant också för dem som inte bor i huvudstadsregionen. ==Verksamhet== * Allmänt månadsmöte med bildtvälingar och aktuella föreläsningar * Månatlig bildcirkel som koncentrerar sig på bildspråk * Månatlig digicirkel med tyngdpunkt på digitalteknik * Årliga utfärder höst och vår * Kurer i olika fotografiska ämnen enligt behov ==Fördelar som medlem== * Rätt att delta i klubbens verksamhet * Möjlighet att via labbabonnemang få tillträde till klubbens laboratorium * Klubbens publikation, Cirkuläret, hemskickad en gång per månad ==Kontaktuppgifter== Labb: Tölögatan 52, 00250 Helsingfors. Kontaktuppgifter för samtliga styrelsemedlemmar och funktionärer finns på [[AFKs webbplats http://www.afk.fi/]] 8a9196be2515ff2baf595d9b91e215f8b2af6d5a 0 9 52 51 2009-02-11T08:01:30Z WikiSysop 1 /* Kontaktuppgifter */ wikitext text/x-wiki Amatörfotografklubben i Helsingfors rf, mera känd som AFK, grundades år 1889 och är sålunda Nordens äldsta aktiva fotoklubb. AFK är dessutom den största svenskspråkiga fotoklubben i Finland. Klubben vill vara ett forum där amatörfotografer kan utveckla sin hobby, diskutera sina bilder och utbyta erfarenheter. Medemsantalet är ca 150 (år 2006) och stiger konstant. Medlemmarna är i första hand från sydkusten, men även från andra orter. publikationerna och verksamheten på internet gör klubben intressant också för dem som inte bor i huvudstadsregionen. ==Verksamhet== * Allmänt månadsmöte med bildtvälingar och aktuella föreläsningar * Månatlig bildcirkel som koncentrerar sig på bildspråk * Månatlig digicirkel med tyngdpunkt på digitalteknik * Årliga utfärder höst och vår * Kurer i olika fotografiska ämnen enligt behov ==Fördelar som medlem== * Rätt att delta i klubbens verksamhet * Möjlighet att via labbabonnemang få tillträde till klubbens laboratorium * Klubbens publikation, Cirkuläret, hemskickad en gång per månad ==Kontaktuppgifter== Labb: Tölögatan 52, 00250 Helsingfors. Kontaktuppgifter för samtliga styrelsemedlemmar och funktionärer finns på [[AFKs webbplats|http://www.afk.fi/]] 7302939cc3d665a3e042398a6e54fe8ad38f7063 53 52 2009-02-11T08:02:18Z WikiSysop 1 /* Kontaktuppgifter */ wikitext text/x-wiki Amatörfotografklubben i Helsingfors rf, mera känd som AFK, grundades år 1889 och är sålunda Nordens äldsta aktiva fotoklubb. AFK är dessutom den största svenskspråkiga fotoklubben i Finland. Klubben vill vara ett forum där amatörfotografer kan utveckla sin hobby, diskutera sina bilder och utbyta erfarenheter. Medemsantalet är ca 150 (år 2006) och stiger konstant. Medlemmarna är i första hand från sydkusten, men även från andra orter. publikationerna och verksamheten på internet gör klubben intressant också för dem som inte bor i huvudstadsregionen. ==Verksamhet== * Allmänt månadsmöte med bildtvälingar och aktuella föreläsningar * Månatlig bildcirkel som koncentrerar sig på bildspråk * Månatlig digicirkel med tyngdpunkt på digitalteknik * Årliga utfärder höst och vår * Kurer i olika fotografiska ämnen enligt behov ==Fördelar som medlem== * Rätt att delta i klubbens verksamhet * Möjlighet att via labbabonnemang få tillträde till klubbens laboratorium * Klubbens publikation, Cirkuläret, hemskickad en gång per månad ==Kontaktuppgifter== Labb: Tölögatan 52, 00250 Helsingfors. Kontaktuppgifter för samtliga styrelsemedlemmar och funktionärer finns på [http://www.afk.fi/ AFKs webbplats] f5279f33022b78207613496b19f28f1c85eb6426 56 53 2009-02-11T08:05:10Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki Amatörfotografklubben i Helsingfors rf, mera känd som AFK, grundades år 1889 och är sålunda Nordens äldsta aktiva fotoklubb. AFK är dessutom den största svenskspråkiga fotoklubben i Finland. Klubben vill vara ett forum där amatörfotografer kan utveckla sin hobby, diskutera sina bilder och utbyta erfarenheter. Medlemsantalet är ca 150 (år 2006) och stiger konstant. Medlemmarna är i första hand från sydkusten, men även från andra orter. publikationerna och verksamheten på internet gör klubben intressant också för dem som inte bor i huvudstadsregionen. ==Verksamhet== * Allmänt månadsmöte med bildtvälingar och aktuella föreläsningar * Månatlig bildcirkel som koncentrerar sig på bildspråk * Månatlig digicirkel med tyngdpunkt på digitalteknik * Årliga utfärder höst och vår * Kurer i olika fotografiska ämnen enligt behov ==Fördelar som medlem== * Rätt att delta i klubbens verksamhet * Möjlighet att via labbabonnemang få tillträde till klubbens laboratorium * Klubbens publikation, Cirkuläret, hemskickad en gång per månad ==Kontaktuppgifter== Labb: Tölögatan 52, 00250 Helsingfors. Kontaktuppgifter för samtliga [[styrelsemedlemmar|styrelsen]] och funktionärer finns på [http://www.afk.fi/ AFKs webbplats] [[Category:Fotoklubbar]] 4522ec75bcdc3ab58dc81369cef10de411299f71 57 56 2009-02-11T08:05:30Z WikiSysop 1 /* Kontaktuppgifter */ wikitext text/x-wiki Amatörfotografklubben i Helsingfors rf, mera känd som AFK, grundades år 1889 och är sålunda Nordens äldsta aktiva fotoklubb. AFK är dessutom den största svenskspråkiga fotoklubben i Finland. Klubben vill vara ett forum där amatörfotografer kan utveckla sin hobby, diskutera sina bilder och utbyta erfarenheter. Medlemsantalet är ca 150 (år 2006) och stiger konstant. Medlemmarna är i första hand från sydkusten, men även från andra orter. publikationerna och verksamheten på internet gör klubben intressant också för dem som inte bor i huvudstadsregionen. ==Verksamhet== * Allmänt månadsmöte med bildtvälingar och aktuella föreläsningar * Månatlig bildcirkel som koncentrerar sig på bildspråk * Månatlig digicirkel med tyngdpunkt på digitalteknik * Årliga utfärder höst och vår * Kurer i olika fotografiska ämnen enligt behov ==Fördelar som medlem== * Rätt att delta i klubbens verksamhet * Möjlighet att via labbabonnemang få tillträde till klubbens laboratorium * Klubbens publikation, Cirkuläret, hemskickad en gång per månad ==Kontaktuppgifter== Labb: Tölögatan 52, 00250 Helsingfors. Kontaktuppgifter för samtliga [[styrelsen|styrelsemedlemmar]] och [[funktionärer]] finns på [http://www.afk.fi/ AFKs webbplats] [[Category:Fotoklubbar]] 0a9850665dc49edbf11a04c388eb7b0ad50d1c0a 58 57 2009-02-11T08:05:53Z WikiSysop 1 /* Fördelar som medlem */ wikitext text/x-wiki Amatörfotografklubben i Helsingfors rf, mera känd som AFK, grundades år 1889 och är sålunda Nordens äldsta aktiva fotoklubb. AFK är dessutom den största svenskspråkiga fotoklubben i Finland. Klubben vill vara ett forum där amatörfotografer kan utveckla sin hobby, diskutera sina bilder och utbyta erfarenheter. Medlemsantalet är ca 150 (år 2006) och stiger konstant. Medlemmarna är i första hand från sydkusten, men även från andra orter. publikationerna och verksamheten på internet gör klubben intressant också för dem som inte bor i huvudstadsregionen. ==Verksamhet== * Allmänt månadsmöte med bildtvälingar och aktuella föreläsningar * Månatlig bildcirkel som koncentrerar sig på bildspråk * Månatlig digicirkel med tyngdpunkt på digitalteknik * Årliga utfärder höst och vår * Kurer i olika fotografiska ämnen enligt behov ==Fördelar som medlem== * Rätt att delta i klubbens verksamhet * Möjlighet att via labbabonnemang få tillträde till [[labbet|klubbens laboratorium]] * Klubbens publikation, Cirkuläret, hemskickad en gång per månad ==Kontaktuppgifter== Labb: Tölögatan 52, 00250 Helsingfors. Kontaktuppgifter för samtliga [[styrelsen|styrelsemedlemmar]] och [[funktionärer]] finns på [http://www.afk.fi/ AFKs webbplats] [[Category:Fotoklubbar]] f0e7ca2401f9ccbe43bdb5b98c9f19adf5377bfc 59 58 2009-02-11T08:06:51Z WikiSysop 1 /* Verksamhet */ wikitext text/x-wiki Amatörfotografklubben i Helsingfors rf, mera känd som AFK, grundades år 1889 och är sålunda Nordens äldsta aktiva fotoklubb. AFK är dessutom den största svenskspråkiga fotoklubben i Finland. Klubben vill vara ett forum där amatörfotografer kan utveckla sin hobby, diskutera sina bilder och utbyta erfarenheter. Medlemsantalet är ca 150 (år 2006) och stiger konstant. Medlemmarna är i första hand från sydkusten, men även från andra orter. publikationerna och verksamheten på internet gör klubben intressant också för dem som inte bor i huvudstadsregionen. ==Verksamhet== * Allmänt månadsmöte med bildtävlingar och aktuella föreläsningar * Månatlig [[bildcirkeln|bildcirkel]] som koncentrerar sig på bildspråk * Månatlig [[digicirkeln|digicirkel]] med tyngdpunkt på digitalteknik * Årliga utfärder [[höstutflykten|höst]] och [[vårutfärden|vår]] * Kurser i olika fotografiska ämnen enligt behov ==Fördelar som medlem== * Rätt att delta i klubbens verksamhet * Möjlighet att via labbabonnemang få tillträde till [[labbet|klubbens laboratorium]] * Klubbens publikation, Cirkuläret, hemskickad en gång per månad ==Kontaktuppgifter== Labb: Tölögatan 52, 00250 Helsingfors. Kontaktuppgifter för samtliga [[styrelsen|styrelsemedlemmar]] och [[funktionärer]] finns på [http://www.afk.fi/ AFKs webbplats] [[Category:Fotoklubbar]] e4799261dbaa1eb86a9359ded877ff158376b285 60 59 2009-02-11T08:08:43Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki Amatörfotografklubben i Helsingfors rf, mera känd som AFK, grundades år 1889 och är sålunda Nordens äldsta aktiva fotoklubb. AFK är dessutom den största svenskspråkiga fotoklubben i Finland. Klubben vill vara ett forum där amatörfotografer kan utveckla sin hobby, diskutera sina bilder och utbyta erfarenheter. Medlemsantalet är ca 150 (år 2006) och stiger konstant. Medlemmarna är i första hand från sydkusten, men även från andra orter. publikationerna och verksamheten på internet gör klubben intressant också för dem som inte bor i huvudstadsregionen. ==Verksamhet== * Allmänt månadsmöte med bildtävlingar och aktuella föreläsningar * Månatlig [[bildcirkeln|bildcirkel]] som koncentrerar sig på bildspråk * Månatlig [[digicirkeln|digicirkel]] med tyngdpunkt på digitalteknik * Årliga utfärder [[höstutflykten|höst]] och [[vårutfärden|vår]] * Kurser i olika fotografiska ämnen enligt behov ==Fördelar som medlem== * Rätt att delta i klubbens verksamhet * Möjlighet att via labbabonnemang få tillträde till [[labbet|klubbens laboratorium]] * Klubbens publikation, Cirkuläret, hemskickad en gång per månad ==Kontaktuppgifter== Labb: Tölögatan 52, 00250 Helsingfors. Kontaktuppgifter för samtliga [[styrelsen|styrelsemedlemmar]] och [[funktionärer]] finns på [http://www.afk.fi/ AFKs webbplats] [[Category:Fotoklubbar]] [[Category:AFK]] 9ade823e8cefc573b5640f815d3bcd013c92c610 0 10 54 2009-02-11T08:02:49Z WikiSysop 1 Ny sida: #REDIRECT Amatörfotografklubben i Helsingfors wikitext text/x-wiki #REDIRECT Amatörfotografklubben i Helsingfors a94c6bab2dc589580a1b4e3fb6cec990c5224692 55 54 2009-02-11T08:03:21Z WikiSysop 1 Omdirigerar till [[Amatörfotografklubben i Helsingfors]] wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Amatörfotografklubben i Helsingfors]] 9d54be867363c2667328de3c471d656b35a80c21 0 11 61 2009-02-11T08:11:45Z WikiSysop 1 Ny sida: Godkända av årsmötet 27.20.1988 Paragraf 16 ändrad på föreningsmötet 22.2.2002 Fastställda av Justitieministeriet 10.8.1990 § 1 Föreningens namn är [[Amatörfotografklubben i ... wikitext text/x-wiki Godkända av årsmötet 27.20.1988 Paragraf 16 ändrad på föreningsmötet 22.2.2002 Fastställda av Justitieministeriet 10.8.1990 § 1 Föreningens namn är [[Amatörfotografklubben i Helsingfors]] rf och dess hemort är Helsingfors. § 2 Föreningens ändamål är att befrämja intresset för fotografi. I detta syfte arrangerar föreningen möten, exkursioner, tävlingar, utställningar och kurser, ställer fotografisk utrustning till medlemmarnas förfogande samt bedriver publikationsverksamhet. Föreningen kan ta emot gåvor och testamenterad egendom. § 3 Föreningens språk är svenska. § 4 Föreningens medlemmar är ordinarie medlemmar eller hedersmedlemmar. § 5 Var och en som är intresserad av fotografi kan söka medlemskap i föreningen. Nya medlemmar antas av föreningens möte på förslag av styrelsen. Den som föreningen särskilt önskar hedra kan på motiverat förslag av styrelsen kallas till hedersmedlem av föreningsmötet. Hedersmedlemmar är befriade från medlemsavgift. § 6 Föreningens verksamhet leds och dess angelägenheter handhas av styrelsen. Denna består av ordförande och fem övriga medlemmar, vilka väljas av årsmötet för två verksamhetsår åt gången så att det årligen väljs tre styrelsemedlemmar. Styrelsen utser årligen inom sig viceordförande, sekreterare, skattmästare, tävlingssekreterare och laboratoriemästare. § 7 Styrelsen sammanträder på kallelse av ordförande eller, vid förhinder för denne, av viceordförande och är beslutför då minst tre medlemmar, bland dem ordförande eller viceordförande, är närvarande. § 8 Förhandlingar vid föreningens och styrelsens möten utom vid föreningens årsmöte leds av ordförande och vid förhinder för denne av viceordförande. Om båda är förhindrade leds föreningens möte av den som mötet utser. Sekreteraren för protokoll, verkställer styrelsens beslut enligt dess anvisningar, för medlemsförteckning och uppgör förslag till årsberättelse. Skattmästaren förvaltar och redovisar föreningens penningmedel, ansvarar för inkasseringar och utbetalningar samt uppgör förslag till föreningens bokslut och budget. Tävlingssekreteraren handhar föreningens tävlings- och utställningsverksamhet. Laboratoriemästaren förvaltar föreningens laboratorium samt redovisar för laboratoriekassan och laboratoriets inventarier. § 9 Styrelsen skall utse en arkivarie för föreningen, vars uppgift är att omsorgsfullt förvalta föreningens fotografiska arkiv samt dokument, litteratur och annan egendom som anförtrotts arkivarien. Arkivarien skall årligen avge rapport över sin förvaltning till styrelsen. Styrelsen kan även utse medhjälpare till arkivarien. Dessutom kan styrelsen efter behov utse andra funktionärer för bestämda uppgifter som handhas i enlighet med styrelsens anvisningar. Funktionär har rätt att på kallelse av styrelsen delta i dess möten och att yttra sig där. § 10 Föreningen kallas till möte av styrelsen med cirkulär till medlemmarna eller annons i en svenskspråkig dagstidning med allmän spridning i Helsingforsregionen. Postningen skall ske eller annonsen införas senast sju dagar före mötet, vid kallelse till årsmötet dock senastfjorton dagar före mötet. § 11 Föreningens räkenskaper avslutas per den 30 april. § 12 Årsmötet skall hållas före utgången av juni månad. Följande ärenden skall behandlas på årsmötet: # Styrelsens årsberättelse, som innefattar förvaltningen av laboratoriet och arkivet, föredras # Bokslutet och revisionsberättelsen föredras # Beslut fattas om faställande av bokslutet och beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen och övriga redovisningsskyldiga # Verksamhetsplanen för det kommande verksamhetsåret föredras och fastställs # Budgeten för den kommande räkenskapsperioden föredras och fastställs # Medlemsavgiften for den kommande räkenskapsperioden fastställs # Val av tre styrelsemedlemmar förrättas # Föreningens ordförande för det kommande verksamhetsåret väljs bland styrelsens medlemmar # Val av två revisorer och två revisorssuppleanter för den kommande räkenskapsperioden förrättas # Eventuella övriga ärenden som har nämnts i kallelsen behandlas. Val förrättas genom sluten omröstning. § 13 Föreningens namn tecknas av ordföranden eller viceordföranden tillsammans med en annan styrelsemedlem eller av en person som styrelsen befullmäktigar till detta. § 14 En medlem som försummar att erlägga medlemsavgift under ett verksamhetsår kan uteslutas ur föreningen av styrelsen. En medlem kan på motiverat förslag av styrelsen uteslutas ur föreningen genom beslut med två tredjedels majoritet av de avgivna rösterna vid två på varandra följande föreningsmöten. § 15 Beslut om ändringar av dessa stadgar skall fattas vid två på varandra med minst fjorton dagars mellanrum följande föreningsmöten, varvid beslut på det första mötet skall omfattas av två tredjedelar och på det andra av flera än hälften av de närvarande medlemmarna. Det summa gäller beslut om upplösning av föreningen. § 16 Om föreningen upplöses, skall dess egendom användas för ändamål som överensstämmer med föreningens syfte. Det ankommer på det sista föreningsmöte som besluter om upplösning att bestämma närmare om detta. Om de samlingar som föreningen har deponerade hos Finlands fotografiska museum överlåts i samband med upplösningen, skall Finlands fotografiska museum ha förköpsrätt till dessa. § 17 I övrigt iakttas gällande lagstiftning om föreningar. [[Categories:AFK]] 614321e1d443fbd439143852cf28642c8aaffa90 62 61 2009-02-11T08:12:09Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki Godkända av årsmötet 27.20.1988 Paragraf 16 ändrad på föreningsmötet 22.2.2002 Fastställda av Justitieministeriet 10.8.1990 § 1 Föreningens namn är [[Amatörfotografklubben i Helsingfors]] rf och dess hemort är Helsingfors. § 2 Föreningens ändamål är att befrämja intresset för fotografi. I detta syfte arrangerar föreningen möten, exkursioner, tävlingar, utställningar och kurser, ställer fotografisk utrustning till medlemmarnas förfogande samt bedriver publikationsverksamhet. Föreningen kan ta emot gåvor och testamenterad egendom. § 3 Föreningens språk är svenska. § 4 Föreningens medlemmar är ordinarie medlemmar eller hedersmedlemmar. § 5 Var och en som är intresserad av fotografi kan söka medlemskap i föreningen. Nya medlemmar antas av föreningens möte på förslag av styrelsen. Den som föreningen särskilt önskar hedra kan på motiverat förslag av styrelsen kallas till hedersmedlem av föreningsmötet. Hedersmedlemmar är befriade från medlemsavgift. § 6 Föreningens verksamhet leds och dess angelägenheter handhas av styrelsen. Denna består av ordförande och fem övriga medlemmar, vilka väljas av årsmötet för två verksamhetsår åt gången så att det årligen väljs tre styrelsemedlemmar. Styrelsen utser årligen inom sig viceordförande, sekreterare, skattmästare, tävlingssekreterare och laboratoriemästare. § 7 Styrelsen sammanträder på kallelse av ordförande eller, vid förhinder för denne, av viceordförande och är beslutför då minst tre medlemmar, bland dem ordförande eller viceordförande, är närvarande. § 8 Förhandlingar vid föreningens och styrelsens möten utom vid föreningens årsmöte leds av ordförande och vid förhinder för denne av viceordförande. Om båda är förhindrade leds föreningens möte av den som mötet utser. Sekreteraren för protokoll, verkställer styrelsens beslut enligt dess anvisningar, för medlemsförteckning och uppgör förslag till årsberättelse. Skattmästaren förvaltar och redovisar föreningens penningmedel, ansvarar för inkasseringar och utbetalningar samt uppgör förslag till föreningens bokslut och budget. Tävlingssekreteraren handhar föreningens tävlings- och utställningsverksamhet. Laboratoriemästaren förvaltar föreningens laboratorium samt redovisar för laboratoriekassan och laboratoriets inventarier. § 9 Styrelsen skall utse en arkivarie för föreningen, vars uppgift är att omsorgsfullt förvalta föreningens fotografiska arkiv samt dokument, litteratur och annan egendom som anförtrotts arkivarien. Arkivarien skall årligen avge rapport över sin förvaltning till styrelsen. Styrelsen kan även utse medhjälpare till arkivarien. Dessutom kan styrelsen efter behov utse andra funktionärer för bestämda uppgifter som handhas i enlighet med styrelsens anvisningar. Funktionär har rätt att på kallelse av styrelsen delta i dess möten och att yttra sig där. § 10 Föreningen kallas till möte av styrelsen med cirkulär till medlemmarna eller annons i en svenskspråkig dagstidning med allmän spridning i Helsingforsregionen. Postningen skall ske eller annonsen införas senast sju dagar före mötet, vid kallelse till årsmötet dock senastfjorton dagar före mötet. § 11 Föreningens räkenskaper avslutas per den 30 april. § 12 Årsmötet skall hållas före utgången av juni månad. Följande ärenden skall behandlas på årsmötet: # Styrelsens årsberättelse, som innefattar förvaltningen av laboratoriet och arkivet, föredras # Bokslutet och revisionsberättelsen föredras # Beslut fattas om faställande av bokslutet och beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen och övriga redovisningsskyldiga # Verksamhetsplanen för det kommande verksamhetsåret föredras och fastställs # Budgeten för den kommande räkenskapsperioden föredras och fastställs # Medlemsavgiften for den kommande räkenskapsperioden fastställs # Val av tre styrelsemedlemmar förrättas # Föreningens ordförande för det kommande verksamhetsåret väljs bland styrelsens medlemmar # Val av två revisorer och två revisorssuppleanter för den kommande räkenskapsperioden förrättas # Eventuella övriga ärenden som har nämnts i kallelsen behandlas. Val förrättas genom sluten omröstning. § 13 Föreningens namn tecknas av ordföranden eller viceordföranden tillsammans med en annan styrelsemedlem eller av en person som styrelsen befullmäktigar till detta. § 14 En medlem som försummar att erlägga medlemsavgift under ett verksamhetsår kan uteslutas ur föreningen av styrelsen. En medlem kan på motiverat förslag av styrelsen uteslutas ur föreningen genom beslut med två tredjedels majoritet av de avgivna rösterna vid två på varandra följande föreningsmöten. § 15 Beslut om ändringar av dessa stadgar skall fattas vid två på varandra med minst fjorton dagars mellanrum följande föreningsmöten, varvid beslut på det första mötet skall omfattas av två tredjedelar och på det andra av flera än hälften av de närvarande medlemmarna. Det summa gäller beslut om upplösning av föreningen. § 16 Om föreningen upplöses, skall dess egendom användas för ändamål som överensstämmer med föreningens syfte. Det ankommer på det sista föreningsmöte som besluter om upplösning att bestämma närmare om detta. Om de samlingar som föreningen har deponerade hos Finlands fotografiska museum överlåts i samband med upplösningen, skall Finlands fotografiska museum ha förköpsrätt till dessa. § 17 I övrigt iakttas gällande lagstiftning om föreningar. [[Category:AFK]] e3620a40753996f4d484a3c35b45889247c32167 14 12 63 2009-02-11T08:12:38Z WikiSysop 1 Ny sida: Artiklar gällande [[AFK]] wikitext text/x-wiki Artiklar gällande [[AFK]] 0a402541cd4a92b87d7c5d47940a8fb4b2bda61f 0 13 64 2009-02-11T08:14:44Z WikiSysop 1 Ny sida: Styrelsen har på sitt möte 2.11.2004 godkänt följande regler rörande [[arkivet|AFK:s bildarkiv.]] ==Arkivering av nya bilder== AFK strävar efter att samla i sitt arkiv sådana bilde... wikitext text/x-wiki Styrelsen har på sitt möte 2.11.2004 godkänt följande regler rörande [[arkivet|AFK:s bildarkiv.]] ==Arkivering av nya bilder== AFK strävar efter att samla i sitt arkiv sådana bilder gjorda av klubbens medlemmar, vilka kan anses som representativa för klubbens verksamhet under perioden i fråga. AFK arkiverar huvudsakligen påsiktsbilder. Insamling av digitala filer görs som regel inte. Tekniskt bör bilderna vara reproducerade på ett sådant sätt att deras prognosticerade livslängd är minst 50 år (uppmätt enligt t.ex. Wilhelm Imaging Research, Inc. testmetoder). Med livslängd menas den tid bilden håller sin kvalitet utan störande färg- eller andra förändringar. Urvalet av bilder görs av klubbens arkivarie med fullmakt av styrelsen. Målet är att samla 5-20 bilder per år beroende på bildkvaliteten. Bilderna väljs i första hand på klubbens tävlingar enligt arkivariens bedömning. En bild, som överlåtits till arkivet, behandlas som en permanent del av arkivet och utnyttjandet följer reglerna för arkivets användning. Som regel görs bildkopiering och utskrift av fotografen på dennas egen bekostnad. För i övrigt högklassiga bilder, som inte uppfyller kravet på prognosticerad livslängd, befullmäktigas arkivarien av styrelsen att utnyttja klubbens utrustning för reproduktion av en beständig kopia eller utskrift. Kostnaderna för utskriften kan efter särskilt beslut bäras av klubben, om inte fotografen anser sig själv ha möjlighet eller intresse att bidra med en bild av beständig kvalitet. Arkivariens uppgift innefattar också komplettering av arkivet med sådan bilder från tidigare perioder, vilka anses intressanta. ==Användning av arkivet== Målet med dessa regler är att skydda det enastående bildmaterialet som finns i klubbens arkiv. Arkivet är placerat i Finlands fotografiska museums (Suomen valokuvataiteen museo) lokaliteter. Principerna är överenskomna i ett särskilt avtal mellan museet och klubben. För utställningar arrangerade av klubben kan styrelsen befullmäktiga en person att i klubbens namn omhänderta framtagning, upphängning och returnering av bilderna i fråga. Styrelsen överväger i varje enskilt fall risken för degradering eller förstörelse av bildmaterial från arkivet. Som regel tas originalbilder ur arkivet enbart för reproduktion. Detta utförs endast av personer med uttrycklig fullmakt av styrelsen. För genomgång av arkivets innehåll finns en databas till förfogande på klubbens dator i labbet. På basis av bilderna i databasen kan urval för reproduktion utföras och förslag inläggas till styrelsen rörande planer på användning. Vid utnyttjandet av bilder från arkivet måste upphovsrätten respekteras. För bilder av dokumentär karaktär förfaller upphovsrätten 50 år efter bilden tagits. För konstnärliga bilder förfaller upphovsrätten 70 år efter fotografens död. Då AFK inte kan ta ansvar för rättsliga åtgärder orsakade av lagstridigt utnyttjandet av bilder från arkivet, kommer styrelsen vid en oklar situation att neka rätten till utnyttjande. För användning av bilder på webbsidor gäller samma upphovsrättliga villkor som för traditionella utställningar och publikationer. Vid allt nyttjande av bilder från arkivet är användaren förpliktigad att hänvisa till både fotografens namn och AFK:s arkiv för varje enskild bild. Försäljning av bilder från arkivet kan ske enbart i form av kopior. I ingen händelse får originalbilder säljas. Försäljning sker genom kopiering på digitala filer och överföring av dessa filer till köparen. Om sådan försäljning besluter i sista hand styrelsen, som är ansvarig för transaktionens laglighet. Om rätt att använda bilder i arkivet bör ansökan göras till styrelsen. I ansökan skall ingå plan på vilka bilder som är i åtanke och i vilken mån användningen har kommersiella konsekvenser. Endast efter styrelsens positiva beslut kan nyttjandet inledas. I fall av kommersialisering är AFK berättigad till provision, vars storlek godkänns av styrelsen. Som riktlinje gäller en provisionsnivå på 20 %, vilken också finns i överenskommelsen med Finland fotografiska museum. För användningsprojekt med enbart konstnärliga ambitioner kan styrelsen överväga, huruvida en ersättning är nödvändig. Vid fastställande av provision eller ersättning beaktar styrelsen i vilken mån användandet av bilderna står i klubbens eget intresse och kan i sådana fall avvika från normal nivå. [[Category:AFK]] [[Category:Arkivet]] 2e2baddd46af9b45c08c02bf3569ffedeca910c2 67 64 2009-02-11T08:18:56Z WikiSysop 1 /* Användning av arkivet */ wikitext text/x-wiki Styrelsen har på sitt möte 2.11.2004 godkänt följande regler rörande [[arkivet|AFK:s bildarkiv.]] ==Arkivering av nya bilder== AFK strävar efter att samla i sitt arkiv sådana bilder gjorda av klubbens medlemmar, vilka kan anses som representativa för klubbens verksamhet under perioden i fråga. AFK arkiverar huvudsakligen påsiktsbilder. Insamling av digitala filer görs som regel inte. Tekniskt bör bilderna vara reproducerade på ett sådant sätt att deras prognosticerade livslängd är minst 50 år (uppmätt enligt t.ex. Wilhelm Imaging Research, Inc. testmetoder). Med livslängd menas den tid bilden håller sin kvalitet utan störande färg- eller andra förändringar. Urvalet av bilder görs av klubbens arkivarie med fullmakt av styrelsen. Målet är att samla 5-20 bilder per år beroende på bildkvaliteten. Bilderna väljs i första hand på klubbens tävlingar enligt arkivariens bedömning. En bild, som överlåtits till arkivet, behandlas som en permanent del av arkivet och utnyttjandet följer reglerna för arkivets användning. Som regel görs bildkopiering och utskrift av fotografen på dennas egen bekostnad. För i övrigt högklassiga bilder, som inte uppfyller kravet på prognosticerad livslängd, befullmäktigas arkivarien av styrelsen att utnyttja klubbens utrustning för reproduktion av en beständig kopia eller utskrift. Kostnaderna för utskriften kan efter särskilt beslut bäras av klubben, om inte fotografen anser sig själv ha möjlighet eller intresse att bidra med en bild av beständig kvalitet. Arkivariens uppgift innefattar också komplettering av arkivet med sådan bilder från tidigare perioder, vilka anses intressanta. ==Användning av arkivet== Målet med dessa regler är att skydda det enastående bildmaterialet som finns i klubbens arkiv. Arkivet är placerat i Finlands fotografiska museums ([Suomen valokuvataiteen museo www.fmp.fi]) lokaliteter. Principerna är överenskomna i ett särskilt avtal mellan museet och klubben. För utställningar arrangerade av klubben kan styrelsen befullmäktiga en person att i klubbens namn omhänderta framtagning, upphängning och returnering av bilderna i fråga. Styrelsen överväger i varje enskilt fall risken för degradering eller förstörelse av bildmaterial från arkivet. Som regel tas originalbilder ur arkivet enbart för reproduktion. Detta utförs endast av personer med uttrycklig fullmakt av styrelsen. För genomgång av arkivets innehåll finns en databas till förfogande på klubbens dator i labbet. På basis av bilderna i databasen kan urval för reproduktion utföras och förslag inläggas till styrelsen rörande planer på användning. Vid utnyttjandet av bilder från arkivet måste upphovsrätten respekteras. För bilder av dokumentär karaktär förfaller upphovsrätten 50 år efter bilden tagits. För konstnärliga bilder förfaller upphovsrätten 70 år efter fotografens död. Då AFK inte kan ta ansvar för rättsliga åtgärder orsakade av lagstridigt utnyttjandet av bilder från arkivet, kommer styrelsen vid en oklar situation att neka rätten till utnyttjande. För användning av bilder på webbsidor gäller samma upphovsrättliga villkor som för traditionella utställningar och publikationer. Vid allt nyttjande av bilder från arkivet är användaren förpliktigad att hänvisa till både fotografens namn och AFK:s arkiv för varje enskild bild. Försäljning av bilder från arkivet kan ske enbart i form av kopior. I ingen händelse får originalbilder säljas. Försäljning sker genom kopiering på digitala filer och överföring av dessa filer till köparen. Om sådan försäljning besluter i sista hand styrelsen, som är ansvarig för transaktionens laglighet. Om rätt att använda bilder i arkivet bör ansökan göras till styrelsen. I ansökan skall ingå plan på vilka bilder som är i åtanke och i vilken mån användningen har kommersiella konsekvenser. Endast efter styrelsens positiva beslut kan nyttjandet inledas. I fall av kommersialisering är AFK berättigad till provision, vars storlek godkänns av styrelsen. Som riktlinje gäller en provisionsnivå på 20 %, vilken också finns i överenskommelsen med Finland fotografiska museum. För användningsprojekt med enbart konstnärliga ambitioner kan styrelsen överväga, huruvida en ersättning är nödvändig. Vid fastställande av provision eller ersättning beaktar styrelsen i vilken mån användandet av bilderna står i klubbens eget intresse och kan i sådana fall avvika från normal nivå. [[Category:AFK]] [[Category:Arkivet]] 6fbfbede026e8596ed6fe9f1a5dbd9b5ea3434e0 68 67 2009-02-11T08:19:21Z WikiSysop 1 /* Användning av arkivet */ wikitext text/x-wiki Styrelsen har på sitt möte 2.11.2004 godkänt följande regler rörande [[arkivet|AFK:s bildarkiv.]] ==Arkivering av nya bilder== AFK strävar efter att samla i sitt arkiv sådana bilder gjorda av klubbens medlemmar, vilka kan anses som representativa för klubbens verksamhet under perioden i fråga. AFK arkiverar huvudsakligen påsiktsbilder. Insamling av digitala filer görs som regel inte. Tekniskt bör bilderna vara reproducerade på ett sådant sätt att deras prognosticerade livslängd är minst 50 år (uppmätt enligt t.ex. Wilhelm Imaging Research, Inc. testmetoder). Med livslängd menas den tid bilden håller sin kvalitet utan störande färg- eller andra förändringar. Urvalet av bilder görs av klubbens arkivarie med fullmakt av styrelsen. Målet är att samla 5-20 bilder per år beroende på bildkvaliteten. Bilderna väljs i första hand på klubbens tävlingar enligt arkivariens bedömning. En bild, som överlåtits till arkivet, behandlas som en permanent del av arkivet och utnyttjandet följer reglerna för arkivets användning. Som regel görs bildkopiering och utskrift av fotografen på dennas egen bekostnad. För i övrigt högklassiga bilder, som inte uppfyller kravet på prognosticerad livslängd, befullmäktigas arkivarien av styrelsen att utnyttja klubbens utrustning för reproduktion av en beständig kopia eller utskrift. Kostnaderna för utskriften kan efter särskilt beslut bäras av klubben, om inte fotografen anser sig själv ha möjlighet eller intresse att bidra med en bild av beständig kvalitet. Arkivariens uppgift innefattar också komplettering av arkivet med sådan bilder från tidigare perioder, vilka anses intressanta. ==Användning av arkivet== Målet med dessa regler är att skydda det enastående bildmaterialet som finns i klubbens arkiv. Arkivet är placerat i Finlands fotografiska museums ([http://www.fmp.fi/ Suomen valokuvataiteen museo]) lokaliteter. Principerna är överenskomna i ett särskilt avtal mellan museet och klubben. För utställningar arrangerade av klubben kan styrelsen befullmäktiga en person att i klubbens namn omhänderta framtagning, upphängning och returnering av bilderna i fråga. Styrelsen överväger i varje enskilt fall risken för degradering eller förstörelse av bildmaterial från arkivet. Som regel tas originalbilder ur arkivet enbart för reproduktion. Detta utförs endast av personer med uttrycklig fullmakt av styrelsen. För genomgång av arkivets innehåll finns en databas till förfogande på klubbens dator i labbet. På basis av bilderna i databasen kan urval för reproduktion utföras och förslag inläggas till styrelsen rörande planer på användning. Vid utnyttjandet av bilder från arkivet måste upphovsrätten respekteras. För bilder av dokumentär karaktär förfaller upphovsrätten 50 år efter bilden tagits. För konstnärliga bilder förfaller upphovsrätten 70 år efter fotografens död. Då AFK inte kan ta ansvar för rättsliga åtgärder orsakade av lagstridigt utnyttjandet av bilder från arkivet, kommer styrelsen vid en oklar situation att neka rätten till utnyttjande. För användning av bilder på webbsidor gäller samma upphovsrättliga villkor som för traditionella utställningar och publikationer. Vid allt nyttjande av bilder från arkivet är användaren förpliktigad att hänvisa till både fotografens namn och AFK:s arkiv för varje enskild bild. Försäljning av bilder från arkivet kan ske enbart i form av kopior. I ingen händelse får originalbilder säljas. Försäljning sker genom kopiering på digitala filer och överföring av dessa filer till köparen. Om sådan försäljning besluter i sista hand styrelsen, som är ansvarig för transaktionens laglighet. Om rätt att använda bilder i arkivet bör ansökan göras till styrelsen. I ansökan skall ingå plan på vilka bilder som är i åtanke och i vilken mån användningen har kommersiella konsekvenser. Endast efter styrelsens positiva beslut kan nyttjandet inledas. I fall av kommersialisering är AFK berättigad till provision, vars storlek godkänns av styrelsen. Som riktlinje gäller en provisionsnivå på 20 %, vilken också finns i överenskommelsen med Finland fotografiska museum. För användningsprojekt med enbart konstnärliga ambitioner kan styrelsen överväga, huruvida en ersättning är nödvändig. Vid fastställande av provision eller ersättning beaktar styrelsen i vilken mån användandet av bilderna står i klubbens eget intresse och kan i sådana fall avvika från normal nivå. [[Category:AFK]] [[Category:Arkivet]] f5d3cfe0a85aa24fa9c87a2fceb6705b971c990d 78 68 2009-02-11T12:26:22Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki Styrelsen har på sitt möte 2.11.2004 godkänt följande regler rörande [[arkivet|AFK:s bildarkiv.]] ==Arkivering av nya bilder== AFK strävar efter att samla i sitt arkiv sådana bilder gjorda av klubbens medlemmar, vilka kan anses som representativa för klubbens verksamhet under perioden i fråga. AFK arkiverar huvudsakligen påsiktsbilder. Insamling av digitala filer görs som regel inte. Tekniskt bör bilderna vara reproducerade på ett sådant sätt att deras prognosticerade livslängd är minst 50 år (uppmätt enligt t.ex. Wilhelm Imaging Research, Inc. testmetoder). Med livslängd menas den tid bilden håller sin kvalitet utan störande färg- eller andra förändringar. Urvalet av bilder görs av klubbens arkivarie med fullmakt av styrelsen. Målet är att samla 5-20 bilder per år beroende på bildkvaliteten. Bilderna väljs i första hand på klubbens tävlingar enligt arkivariens bedömning. En bild, som överlåtits till arkivet, behandlas som en permanent del av arkivet och utnyttjandet följer reglerna för arkivets användning. Som regel görs bildkopiering och utskrift av fotografen på dennas egen bekostnad. För i övrigt högklassiga bilder, som inte uppfyller kravet på prognosticerad livslängd, befullmäktigas arkivarien av styrelsen att utnyttja klubbens utrustning för reproduktion av en beständig kopia eller utskrift. Kostnaderna för utskriften kan efter särskilt beslut bäras av klubben, om inte fotografen anser sig själv ha möjlighet eller intresse att bidra med en bild av beständig kvalitet. Arkivariens uppgift innefattar också komplettering av arkivet med sådan bilder från tidigare perioder, vilka anses intressanta. ==Användning av arkivet== Målet med dessa regler är att skydda det enastående bildmaterialet som finns i klubbens arkiv. Arkivet är placerat i Finlands fotografiska museums ([http://www.fmp.fi/ Suomen valokuvataiteen museo]) lokaliteter. Principerna är överenskomna i ett särskilt avtal mellan museet och klubben. För utställningar arrangerade av klubben kan styrelsen befullmäktiga en person att i klubbens namn omhänderta framtagning, upphängning och returnering av bilderna i fråga. Styrelsen överväger i varje enskilt fall risken för degradering eller förstörelse av bildmaterial från arkivet. Som regel tas originalbilder ur arkivet enbart för reproduktion. Detta utförs endast av personer med uttrycklig fullmakt av styrelsen. För genomgång av arkivets innehåll finns en databas till förfogande på klubbens dator i labbet. På basis av bilderna i databasen kan urval för reproduktion utföras och förslag inläggas till styrelsen rörande planer på användning. Vid utnyttjandet av bilder från arkivet måste upphovsrätten respekteras. För bilder av dokumentär karaktär förfaller upphovsrätten 50 år efter bilden tagits. För konstnärliga bilder förfaller upphovsrätten 70 år efter fotografens död. Då AFK inte kan ta ansvar för rättsliga åtgärder orsakade av lagstridigt utnyttjandet av bilder från arkivet, kommer styrelsen vid en oklar situation att neka rätten till utnyttjande. För användning av bilder på webbsidor gäller samma upphovsrättliga villkor som för traditionella utställningar och publikationer. Vid allt nyttjande av bilder från arkivet är användaren förpliktigad att hänvisa till både fotografens namn och AFK:s arkiv för varje enskild bild. Försäljning av bilder från arkivet kan ske enbart i form av kopior. I ingen händelse får originalbilder säljas. Försäljning sker genom kopiering på digitala filer och överföring av dessa filer till köparen. Om sådan försäljning besluter i sista hand styrelsen, som är ansvarig för transaktionens laglighet. Om rätt att använda bilder i arkivet bör ansökan göras till styrelsen. I ansökan skall ingå plan på vilka bilder som är i åtanke och i vilken mån användningen har kommersiella konsekvenser. Endast efter styrelsens positiva beslut kan nyttjandet inledas. I fall av kommersialisering är AFK berättigad till provision, vars storlek godkänns av styrelsen. Som riktlinje gäller en provisionsnivå på 20 %, vilken också finns i överenskommelsen med Finland fotografiska museum. För användningsprojekt med enbart konstnärliga ambitioner kan styrelsen överväga, huruvida en ersättning är nödvändig. Vid fastställande av provision eller ersättning beaktar styrelsen i vilken mån användandet av bilderna står i klubbens eget intresse och kan i sådana fall avvika från normal nivå. [[Category:AFK]] [[Category:Arkivet]] [[Category:Regler]] 10ed610b035e849ec729ac263a28827cc8d1e2e0 0 14 65 2009-02-11T08:16:48Z WikiSysop 1 Ny sida: * AFKs informationskanaler, som t.ex. [[Cirkuläret]], webben och [[Post från AFK]], är i första hand avsedda för information om klubbens verksamhet samt allmän information om fotograf... wikitext text/x-wiki * AFKs informationskanaler, som t.ex. [[Cirkuläret]], webben och [[Post från AFK]], är i första hand avsedda för information om klubbens verksamhet samt allmän information om fotografi. * AFK säljer inte utrymme för annonser i något av sina medier, frånsett sponsorering av Cirkuläret. * Köp/sälj/byt-annonser från klubbens medlemmar kan införas om de har med fotografi att göra och är av privat karaktär, dvs. att man köper/säljer/byter utrustning för privat bruk. I Post från AFK bör annonser av detta slag samlas och publiceras högst en gång per månad för att hålla volymen i styr. Annonser som hänför sig till kommersiell verksamhet bedriven av medlem, räknas som utomstående kommersiell verksamhet trots att annonsören är medlem i AFK. * Annonser från utomstående personer eller företag publiceras i regel inte. Undantag kan göras ifall annonsen innebär en avsevärd förmån för medlemmarna, och man kan anta att erbjudandet intresserar ett betydande antal medlemmar. [[Category:AFK]] [[Category:2009]] [[Category:Cirkuläret]] 6008cc592b3d526de9b9f1e4e84e2bdb7b7b88a7 79 65 2009-02-11T12:26:31Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki * AFKs informationskanaler, som t.ex. [[Cirkuläret]], webben och [[Post från AFK]], är i första hand avsedda för information om klubbens verksamhet samt allmän information om fotografi. * AFK säljer inte utrymme för annonser i något av sina medier, frånsett sponsorering av Cirkuläret. * Köp/sälj/byt-annonser från klubbens medlemmar kan införas om de har med fotografi att göra och är av privat karaktär, dvs. att man köper/säljer/byter utrustning för privat bruk. I Post från AFK bör annonser av detta slag samlas och publiceras högst en gång per månad för att hålla volymen i styr. Annonser som hänför sig till kommersiell verksamhet bedriven av medlem, räknas som utomstående kommersiell verksamhet trots att annonsören är medlem i AFK. * Annonser från utomstående personer eller företag publiceras i regel inte. Undantag kan göras ifall annonsen innebär en avsevärd förmån för medlemmarna, och man kan anta att erbjudandet intresserar ett betydande antal medlemmar. [[Category:AFK]] [[Category:2009]] [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Regler]] 251a9b468a4a26b516107dcfb3dc3265c5267497 80 79 2009-02-11T12:26:54Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki * AFKs informationskanaler, som t.ex. [[Cirkuläret]], [[webben]] och [[Post från AFK]], är i första hand avsedda för information om klubbens verksamhet samt allmän information om fotografi. * AFK säljer inte utrymme för annonser i något av sina medier, frånsett sponsorering av Cirkuläret. * Köp/sälj/byt-annonser från klubbens medlemmar kan införas om de har med fotografi att göra och är av privat karaktär, dvs. att man köper/säljer/byter utrustning för privat bruk. I Post från AFK bör annonser av detta slag samlas och publiceras högst en gång per månad för att hålla volymen i styr. Annonser som hänför sig till kommersiell verksamhet bedriven av medlem, räknas som utomstående kommersiell verksamhet trots att annonsören är medlem i AFK. * Annonser från utomstående personer eller företag publiceras i regel inte. Undantag kan göras ifall annonsen innebär en avsevärd förmån för medlemmarna, och man kan anta att erbjudandet intresserar ett betydande antal medlemmar. [[Category:AFK]] [[Category:2009]] [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Regler]] 39e5cf1a361178e971757031ffce2bec76ad697c 81 80 2009-02-11T12:27:13Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki * AFKs informationskanaler, som t.ex. [[Cirkuläret]], [[AFK:s webbplats|webben]] och [[Post från AFK]], är i första hand avsedda för information om klubbens verksamhet samt allmän information om fotografi. * AFK säljer inte utrymme för annonser i något av sina medier, frånsett sponsorering av Cirkuläret. * Köp/sälj/byt-annonser från klubbens medlemmar kan införas om de har med fotografi att göra och är av privat karaktär, dvs. att man köper/säljer/byter utrustning för privat bruk. I Post från AFK bör annonser av detta slag samlas och publiceras högst en gång per månad för att hålla volymen i styr. Annonser som hänför sig till kommersiell verksamhet bedriven av medlem, räknas som utomstående kommersiell verksamhet trots att annonsören är medlem i AFK. * Annonser från utomstående personer eller företag publiceras i regel inte. Undantag kan göras ifall annonsen innebär en avsevärd förmån för medlemmarna, och man kan anta att erbjudandet intresserar ett betydande antal medlemmar. [[Category:AFK]] [[Category:2009]] [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Regler]] 8f49d7a4a631a3544741454ec7bbef74bd9e4725 0 15 66 2009-02-11T08:17:45Z WikiSysop 1 Ny sida: Post från AFK är en e-post lista som fungerar som informationskanal från styrelsen till klubbens medlemmar. [[Category:AFK]] wikitext text/x-wiki Post från AFK är en e-post lista som fungerar som informationskanal från styrelsen till klubbens medlemmar. [[Category:AFK]] b1097fa603e04fb4dc5c80afd48bd4f8ecdd6ff2 0 3 69 47 2009-02-11T12:10:52Z WikiSysop 1 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämningar ! Poäng |- | 1||[[Tua Rahikainen]]||2||||||||8 |- | 2||[[Gunnar Bärlund]]||||2||||1||7 |- | 3||[[Mikael Albrecht]]||||1||2||||7 |- | 4||[[Clas Nordman]]||1||||1||||6 |- | 5||[[Fredrik Hackman]]||1||||||||4 |- | 5||[[Peter Eriksson]]||1||||||||4 |- | 5||[[Tage Romberg]]||1||||||||4 |- | 8||[[Christine Saarukka]]||||1||||1||4 |- | 9||[[Henri Jalo]]||||1||||||3 |- | 9||[[Bert Carpelan]]||||1||||||3 |- | 11||[[Mona Lagerbohm]]||||||1||||2 |- | 11||[[Peter Stenius]]||||||1||||2 |- | 11||[[Barbro Elfving]]||||||1||||2 |- | 12||[[Jeanette Nessling]]||||||||2||2 |- | 13||[[Robin Hackman]]||||||||1||1 |- | 13||[[Kristian Franz]]||||||||1||1 |- | |} Vårutfärdstävlingen och höstutflyktstävlingen är inte medräknade, enligt gällande [[tävlingsregler för AFK]]. ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''' | '''[[Christine Saarukka]]''' | '''[[Barbro Elfving]]''' | '''[[Kristian Franz]]''' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''' | '''[[Mikael Albrecht]]''' | '''[[Clas Nordman]]''' | '''[[Jeanette Nessling]]''' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. [[Category:2009]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 969d1f7577149da51d3aa4160bcc149ebf92bcbe 70 69 2009-02-11T12:17:53Z WikiSysop 1 /* Poängtabell */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämningar ! Poäng |- | 1||[[Tua Rahikainen]]||2||||||||8 |- | 2||[[Gunnar Bärlund]]||||2||||1||7 |- | 3||[[Mikael Albrecht]]||||1||2||||7 |- | 4||[[Clas Nordman]]||1||||1||||6 |- | 5||[[Fredrik Hackman]]||1||||||||4 |- | 5||[[Peter Eriksson]]||1||||||||4 |- | 5||[[Tage Romberg]]||1||||||||4 |- | 8||[[Christine Saarukka]]||||1||||1||4 |- | 9||[[Henri Jalo]]||||1||||||3 |- | 9||[[Bert Carpelan]]||||1||||||3 |- | 11||[[Mona Lagerbohm]]||||||1||||2 |- | 11||[[Peter Stenius]]||||||1||||2 |- | 11||[[Barbro Elfving]]||||||1||||2 |- | 12||[[Jeanette Nessling]]||||||||2||2 |- | 13||[[Robin Hackman]]||||||||1||1 |- | 13||[[Kristian Franz]]||||||||1||1 |} Vårutfärdstävlingen och höstutflyktstävlingen är inte medräknade, enligt gällande [[tävlingsregler för AFK]]. ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''' | '''[[Christine Saarukka]]''' | '''[[Barbro Elfving]]''' | '''[[Kristian Franz]]''' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''' | '''[[Mikael Albrecht]]''' | '''[[Clas Nordman]]''' | '''[[Jeanette Nessling]]''' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. [[Category:2009]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 85a471a6bfc538053bb7437ead1ce63973b4f3ed 71 70 2009-02-11T12:18:10Z WikiSysop 1 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämningar ! Poäng |- | 1||[[Tua Rahikainen]]||2||||||||8 |- | 2||[[Gunnar Bärlund]]||||2||||1||7 |- | 3||[[Mikael Albrecht]]||||1||2||||7 |- | 4||[[Clas Nordman]]||1||||1||||6 |- | 5||[[Fredrik Hackman]]||1||||||||4 |- | 5||[[Peter Eriksson]]||1||||||||4 |- | 5||[[Tage Romberg]]||1||||||||4 |- | 8||[[Christine Saarukka]]||||1||||1||4 |- | 9||[[Henri Jalo]]||||1||||||3 |- | 9||[[Bert Carpelan]]||||1||||||3 |- | 11||[[Mona Lagerbohm]]||||||1||||2 |- | 11||[[Peter Stenius]]||||||1||||2 |- | 11||[[Barbro Elfving]]||||||1||||2 |- | 12||[[Jeanette Nessling]]||||||||2||2 |- | 13||[[Robin Hackman]]||||||||1||1 |- | 13||[[Kristian Franz]]||||||||1||1 |} Vårutfärdstävlingen och höstutflyktstävlingen är inte medräknade, enligt gällande [[tävlingsregler för AFK]]. ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' | |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''' | '''[[Christine Saarukka]]''' | '''[[Barbro Elfving]]''' | '''[[Kristian Franz]]''' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''' | '''[[Mikael Albrecht]]''' | '''[[Clas Nordman]]''' | '''[[Jeanette Nessling]]''' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. [[Category:2009]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] c0112f6867504786a96e5055cf4042b16ca41fad 72 71 2009-02-11T12:18:24Z WikiSysop 1 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämningar ! Poäng |- | 1||[[Tua Rahikainen]]||2||||||||8 |- | 2||[[Gunnar Bärlund]]||||2||||1||7 |- | 3||[[Mikael Albrecht]]||||1||2||||7 |- | 4||[[Clas Nordman]]||1||||1||||6 |- | 5||[[Fredrik Hackman]]||1||||||||4 |- | 5||[[Peter Eriksson]]||1||||||||4 |- | 5||[[Tage Romberg]]||1||||||||4 |- | 8||[[Christine Saarukka]]||||1||||1||4 |- | 9||[[Henri Jalo]]||||1||||||3 |- | 9||[[Bert Carpelan]]||||1||||||3 |- | 11||[[Mona Lagerbohm]]||||||1||||2 |- | 11||[[Peter Stenius]]||||||1||||2 |- | 11||[[Barbro Elfving]]||||||1||||2 |- | 12||[[Jeanette Nessling]]||||||||2||2 |- | 13||[[Robin Hackman]]||||||||1||1 |- | 13||[[Kristian Franz]]||||||||1||1 |} Vårutfärdstävlingen och höstutflyktstävlingen är inte medräknade, enligt gällande [[tävlingsregler för AFK]]. ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' | |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' | |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''' | '''[[Christine Saarukka]]''' | '''[[Barbro Elfving]]''' | '''[[Kristian Franz]]''' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''' | '''[[Mikael Albrecht]]''' | '''[[Clas Nordman]]''' | '''[[Jeanette Nessling]]''' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. [[Category:2009]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 51506a764230951f1dfbc134e11b03926cb0d99c 73 72 2009-02-11T12:18:37Z WikiSysop 1 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämningar ! Poäng |- | 1||[[Tua Rahikainen]]||2||||||||8 |- | 2||[[Gunnar Bärlund]]||||2||||1||7 |- | 3||[[Mikael Albrecht]]||||1||2||||7 |- | 4||[[Clas Nordman]]||1||||1||||6 |- | 5||[[Fredrik Hackman]]||1||||||||4 |- | 5||[[Peter Eriksson]]||1||||||||4 |- | 5||[[Tage Romberg]]||1||||||||4 |- | 8||[[Christine Saarukka]]||||1||||1||4 |- | 9||[[Henri Jalo]]||||1||||||3 |- | 9||[[Bert Carpelan]]||||1||||||3 |- | 11||[[Mona Lagerbohm]]||||||1||||2 |- | 11||[[Peter Stenius]]||||||1||||2 |- | 11||[[Barbro Elfving]]||||||1||||2 |- | 12||[[Jeanette Nessling]]||||||||2||2 |- | 13||[[Robin Hackman]]||||||||1||1 |- | 13||[[Kristian Franz]]||||||||1||1 |} Vårutfärdstävlingen och höstutflyktstävlingen är inte medräknade, enligt gällande [[tävlingsregler för AFK]]. ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' | |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' | |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' | |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''' | '''[[Christine Saarukka]]''' | '''[[Barbro Elfving]]''' | '''[[Kristian Franz]]''' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''' | '''[[Mikael Albrecht]]''' | '''[[Clas Nordman]]''' | '''[[Jeanette Nessling]]''' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. [[Category:2009]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 52b5b9e3a23258c1c13a6f83b3c6f99621ffd48b 0 8 74 50 2009-02-11T12:23:11Z WikiSysop 1 /* Månadens bild */ wikitext text/x-wiki Dessa regler gäller från och med tävlingsåret 2008–2009 tills vidare. ==Några definitioner== I AFK tävlar vi med påsiktsbilder i svartvitt eller färg, samt med diabilder som kan vara antingen svartvita eller i färg. En påsiktsbild kan vara en traditionell fotoförstoring, en digital utskrift eller en laserkopia. Om inte annat bestämts för en tävling kan påsiktsbilden vara egenhändig eller kommersiellt framställd. Grundtonerna i de svartvita bilderna är vitt, grått och svart. En tonad kopia räknas också till den svartvita gruppen. Toningen kan vara traditionellt eller digitalt gjord. I vissa tävlingar kan styrelsen med särskilt omnämnande begränsa deltagandet till omanipulerade bilder. En bild anses vara manipulerad, om bildelement har lagts till eller tagits bort eller om det har gjorts byte av färg i bilden. I diabildstävlingar anses också sandwichmontage och reprofotografi av en kopia vara manipulation, medan beskärning av diabilden inte är det. Allmänna tävlingsregler I tävlingarna får man i regel delta med enskilda bilder. Undantag utgör eventuella reportage- och kollektionstävlingar. Tävlingsbilderna får inte tidigare ha segrat, tagit poäng eller fått hedersomnämnande i AFK:s interna tävlingar. I tävlingar för påsiktsbilder får bidragens storlek inte överskrida 50 x 40 cm. Bildragets storlek räknas från arkets eller passepartoutens yttre kanter. Bildytans storlek på arket eller i passepartouten är inte begränsad. Påsiktsbilder får inte vara monterade under glas eller på annat sätt vara monterade så att bildens vikt ökas avsevärt. I diatävlingar skall bilderna monteras i 50x50 mm ramar med tjocklek 3mm. Vid avvikande ramformat skall fotografen tillhandahålla lämplig projektor. Diaramarna märks med en punkt i nedre vänstra hörnet, då bilden betraktas rättvänd. För att en deltävling ska räknas med i Månadens bild krävs att minst 6 bidrag ställts upp i deltävlingen ifråga. Ifall antalet bidrag understiger 6 kan deltävlingen trots allt ordnas på valigt sätt och resultaten rapporteras, men inga poäng räknas med i Månadens bild. Fotografens namn, och bildens eventuella namn, ska finnas antecknat på baksidan av påsiktsbilden, ifall fotografen inte deltar i mötet där tävlingen hålls. Fotografen bör undvika att markera sitt namn på påsiktsbildens framsida för att eftersträva så anonym bedömning som möjligt. Bildens namn får markeras synligt på bildens framsida. Ifall en påsiktsbild är av sådan karaktär att den kan tolkas som antingen svartvit eller färgbild, skall fotografen försäkra sig om att den ställs upp i rätt klass antingen genom att instruera tävlingssekreteraren muntligen, eller genom anteckning på bildens baksida. Inlämning av tävlingsbilder kan ske vid mötets början eller på förhand till tävlingssekreteraren, eller minst 2 dagar före mötet till Foto-Hasse Ab. AFK:s arkiv har rätt att på begäran antingen erhålla eller eventuellt låta göra en arkivbeständig kopia av en tävlande bild i enlighet med vad som sägs i arkivreglerna. Upphovsrätten kvarstår hos fotografen. ==Månadens bild== [[Månadens bild]] är en tävling i flere avsnitt vars avsikt är att stimulera tankeverksamheten och inspirera till aktivt fotograferande. Tävlingen omspänner ett tävlingsår och omfattar flere deltävlingar. Totalsegraren blir [[Årets fotograf]] och får en inteckning i vandringspriset "[[Årets fotograf i AFK]]". Tävlingarna kan vara motivtävlingar eller tävlingar med fritt motiv. [[Styrelsen]] fastställer antalet deltävlingar under tävlingsåret, besluter om motiv för deltävlingarna och utser domare för deltävlingarna. I Månadens bild tävlas med påsiktsbilder i två deltävlingar per månadsmöte: svartvitt och färg. För att alla medlemmar skall ha möjlighet att delta är alla tekniker och framställningssätt tillåtna. Man får delta med högst 1 bild per deltävling. En deltävling kan enligt styrelsens beslut begränsas till enbart bilder framställda av fotografen själv. Styrelsen kan också inkludera deltävlingar med omanipulerade diabilder i tävlingsprogrammet. Vid bedömningen fästs uppmärksamhet vid tolkningen av motivet och det tekniska utförandet. Domaren väljer de i rangordning 3 bästa bilderna i varje deltävling och utdelar högst 1 hedersomnämnande per deltävling. Placeringarna I-III ges poängen 4, 3, 2 och hedersomnämnande 1 poäng. I Månadens bild (dock ej i tävlingar där diabilder ingår) utförs en separat bildbedömning genom sluten omröstning, där varje mötesdeltagare har en röst, som ges åt deltagarens favoritbild bland samtliga tävlingsbilder. Den bild som fått flest deltagarröster får ett extra hedersomnämnande och därmed 1 poäng i månadstävlingen. Publikomröstningen skall ske före och offentliggöras efter domarens bedömning. Vid tävlingsårets slut sammanräknas poängen och den bästa poängsamlaren erhåller titeln [[Årets fotograf]] och en inteckning i vandringspriset "[[Årets fotograf i AFK]]" samt presenterar sig och sin fotografering vid ett lämpligt månadsmöte. Ifall två eller flera fotografer har lika många poäng vid tävlingsårets slut, avgörs tävlingen till förmån för den fotograf som tagit flest förstaplaceringar. Ifall även förstaplaceringarna står jämt, jämförs antalet andraplaceringar osv. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Vårutfärdstävlingen== Bilder som tagits under utfärden deltar. Tävlingsgrupperna är diabilder och påsiktsbilder i svartvitt och färg. Man får delta med högst 3 bilder per grupp. Domaren utser den bästa bilden i varje grupp samt den totala segraren vars namn ingraveras i vårutfärdspokalen. Domaren kan dessutom utdela hedersomnämnanden. Bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden. Manipulering av diabilder är tillåten, förutom reprofotografi. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Höstutflyktstävlingen== Här deltar endast påsiktsbilder i svartvitt och färg i fri framställning och teknik. Antalet tävlingsbidrag bestäms från tävling till tävling. Man tävlar om en inteckning i vandringspriset "Utflykten" som ges åt bästa bild. Pokalen tillfaller permanent den fotograf som får sin 4. inteckning i samma pokal. Specialpris kan också utdelas enligt regler som uppgörs för varje tävling. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Traditionstävlingen== I traditionstävlingen tävlar egenhändigt framställda traditionella mörkrumsbilder och bilder i ädelförfaranden. Varje fotograf får ställa upp med högst 3 bilder. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Övriga tävlingar== Förutom nämnda återkommande tävlingar kan styrelsen besluta om andra tävlingsformer. Om inte annat nämns gäller de allmänna tävlingsreglerna. [[Category:2008]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 4ef6cc01d25d7176350274959a07e1dc8672b76b 75 74 2009-02-11T12:24:44Z WikiSysop 1 /* Några definitioner */ wikitext text/x-wiki Dessa regler gäller från och med tävlingsåret 2008–2009 tills vidare. ==Några definitioner== I [[AFK]] tävlar vi med påsiktsbilder i svartvitt eller färg, samt med diabilder som kan vara antingen svartvita eller i färg. En påsiktsbild kan vara en traditionell fotoförstoring, en digital utskrift eller en laserkopia. Om inte annat bestämts för en tävling kan påsiktsbilden vara egenhändig eller kommersiellt framställd. Grundtonerna i de svartvita bilderna är vitt, grått och svart. En tonad kopia räknas också till den svartvita gruppen. Toningen kan vara traditionellt eller digitalt gjord. I vissa tävlingar kan styrelsen med särskilt omnämnande begränsa deltagandet till omanipulerade bilder. En bild anses vara manipulerad, om bildelement har lagts till eller tagits bort eller om det har gjorts byte av färg i bilden. I diabildstävlingar anses också sandwichmontage och reprofotografi av en kopia vara manipulation, medan beskärning av diabilden inte är det. Allmänna tävlingsregler I tävlingarna får man i regel delta med enskilda bilder. Undantag utgör eventuella reportage- och kollektionstävlingar. Tävlingsbilderna får inte tidigare ha segrat, tagit poäng eller fått hedersomnämnande i AFK:s interna tävlingar. I tävlingar för påsiktsbilder får bidragens storlek inte överskrida 50x40 cm. Bildragets storlek räknas från arkets eller passepartoutens yttre kanter. Bildytans storlek på arket eller i passepartouten är inte begränsad. Påsiktsbilder får inte vara monterade under glas eller på annat sätt vara monterade så att bildens vikt ökas avsevärt. I diatävlingar skall bilderna monteras i 50x50 mm ramar med tjocklek 3mm. Vid avvikande ramformat skall fotografen tillhandahålla lämplig projektor. Diaramarna märks med en punkt i nedre vänstra hörnet, då bilden betraktas rättvänd. För att en deltävling ska räknas med i Månadens bild krävs att minst 6 bidrag ställts upp i deltävlingen ifråga. Ifall antalet bidrag understiger 6 kan deltävlingen trots allt ordnas på valigt sätt och resultaten rapporteras, men inga poäng räknas med i Månadens bild. Fotografens namn, och bildens eventuella namn, ska finnas antecknat på baksidan av påsiktsbilden, ifall fotografen inte deltar i mötet där tävlingen hålls. Fotografen bör undvika att markera sitt namn på påsiktsbildens framsida för att eftersträva så anonym bedömning som möjligt. Bildens namn får markeras synligt på bildens framsida. Ifall en påsiktsbild är av sådan karaktär att den kan tolkas som antingen svartvit eller färgbild, skall fotografen försäkra sig om att den ställs upp i rätt klass antingen genom att instruera tävlingssekreteraren muntligen, eller genom anteckning på bildens baksida. Inlämning av tävlingsbilder kan ske vid mötets början eller på förhand till tävlingssekreteraren, eller minst 2 dagar före mötet till Foto-Hasse Ab. [[arkivet|AFK:s arkiv] har rätt att på begäran antingen erhålla eller eventuellt låta göra en arkivbeständig kopia av en tävlande bild i enlighet med vad som sägs i [[Regler för bildarkivet inom AFK|arkivreglerna]]. Upphovsrätten kvarstår hos fotografen. ==Månadens bild== [[Månadens bild]] är en tävling i flere avsnitt vars avsikt är att stimulera tankeverksamheten och inspirera till aktivt fotograferande. Tävlingen omspänner ett tävlingsår och omfattar flere deltävlingar. Totalsegraren blir [[Årets fotograf]] och får en inteckning i vandringspriset "[[Årets fotograf i AFK]]". Tävlingarna kan vara motivtävlingar eller tävlingar med fritt motiv. [[Styrelsen]] fastställer antalet deltävlingar under tävlingsåret, besluter om motiv för deltävlingarna och utser domare för deltävlingarna. I Månadens bild tävlas med påsiktsbilder i två deltävlingar per månadsmöte: svartvitt och färg. För att alla medlemmar skall ha möjlighet att delta är alla tekniker och framställningssätt tillåtna. Man får delta med högst 1 bild per deltävling. En deltävling kan enligt styrelsens beslut begränsas till enbart bilder framställda av fotografen själv. Styrelsen kan också inkludera deltävlingar med omanipulerade diabilder i tävlingsprogrammet. Vid bedömningen fästs uppmärksamhet vid tolkningen av motivet och det tekniska utförandet. Domaren väljer de i rangordning 3 bästa bilderna i varje deltävling och utdelar högst 1 hedersomnämnande per deltävling. Placeringarna I-III ges poängen 4, 3, 2 och hedersomnämnande 1 poäng. I Månadens bild (dock ej i tävlingar där diabilder ingår) utförs en separat bildbedömning genom sluten omröstning, där varje mötesdeltagare har en röst, som ges åt deltagarens favoritbild bland samtliga tävlingsbilder. Den bild som fått flest deltagarröster får ett extra hedersomnämnande och därmed 1 poäng i månadstävlingen. Publikomröstningen skall ske före och offentliggöras efter domarens bedömning. Vid tävlingsårets slut sammanräknas poängen och den bästa poängsamlaren erhåller titeln [[Årets fotograf]] och en inteckning i vandringspriset "[[Årets fotograf i AFK]]" samt presenterar sig och sin fotografering vid ett lämpligt månadsmöte. Ifall två eller flera fotografer har lika många poäng vid tävlingsårets slut, avgörs tävlingen till förmån för den fotograf som tagit flest förstaplaceringar. Ifall även förstaplaceringarna står jämt, jämförs antalet andraplaceringar osv. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Vårutfärdstävlingen== Bilder som tagits under utfärden deltar. Tävlingsgrupperna är diabilder och påsiktsbilder i svartvitt och färg. Man får delta med högst 3 bilder per grupp. Domaren utser den bästa bilden i varje grupp samt den totala segraren vars namn ingraveras i vårutfärdspokalen. Domaren kan dessutom utdela hedersomnämnanden. Bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden. Manipulering av diabilder är tillåten, förutom reprofotografi. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Höstutflyktstävlingen== Här deltar endast påsiktsbilder i svartvitt och färg i fri framställning och teknik. Antalet tävlingsbidrag bestäms från tävling till tävling. Man tävlar om en inteckning i vandringspriset "Utflykten" som ges åt bästa bild. Pokalen tillfaller permanent den fotograf som får sin 4. inteckning i samma pokal. Specialpris kan också utdelas enligt regler som uppgörs för varje tävling. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Traditionstävlingen== I traditionstävlingen tävlar egenhändigt framställda traditionella mörkrumsbilder och bilder i ädelförfaranden. Varje fotograf får ställa upp med högst 3 bilder. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Övriga tävlingar== Förutom nämnda återkommande tävlingar kan styrelsen besluta om andra tävlingsformer. Om inte annat nämns gäller de allmänna tävlingsreglerna. [[Category:2008]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] ef9b4f0a29264d5ed0195bd791e38b2612cf8cdb 76 75 2009-02-11T12:25:06Z WikiSysop 1 /* Några definitioner */ wikitext text/x-wiki Dessa regler gäller från och med tävlingsåret 2008–2009 tills vidare. ==Några definitioner== I [[AFK]] tävlar vi med påsiktsbilder i svartvitt eller färg, samt med diabilder som kan vara antingen svartvita eller i färg. En påsiktsbild kan vara en traditionell fotoförstoring, en digital utskrift eller en laserkopia. Om inte annat bestämts för en tävling kan påsiktsbilden vara egenhändig eller kommersiellt framställd. Grundtonerna i de svartvita bilderna är vitt, grått och svart. En tonad kopia räknas också till den svartvita gruppen. Toningen kan vara traditionellt eller digitalt gjord. I vissa tävlingar kan styrelsen med särskilt omnämnande begränsa deltagandet till omanipulerade bilder. En bild anses vara manipulerad, om bildelement har lagts till eller tagits bort eller om det har gjorts byte av färg i bilden. I diabildstävlingar anses också sandwichmontage och reprofotografi av en kopia vara manipulation, medan beskärning av diabilden inte är det. Allmänna tävlingsregler I tävlingarna får man i regel delta med enskilda bilder. Undantag utgör eventuella reportage- och kollektionstävlingar. Tävlingsbilderna får inte tidigare ha segrat, tagit poäng eller fått hedersomnämnande i AFK:s interna tävlingar. I tävlingar för påsiktsbilder får bidragens storlek inte överskrida 50x40 cm. Bildragets storlek räknas från arkets eller passepartoutens yttre kanter. Bildytans storlek på arket eller i passepartouten är inte begränsad. Påsiktsbilder får inte vara monterade under glas eller på annat sätt vara monterade så att bildens vikt ökas avsevärt. I diatävlingar skall bilderna monteras i 50x50 mm ramar med tjocklek 3mm. Vid avvikande ramformat skall fotografen tillhandahålla lämplig projektor. Diaramarna märks med en punkt i nedre vänstra hörnet, då bilden betraktas rättvänd. För att en deltävling ska räknas med i Månadens bild krävs att minst 6 bidrag ställts upp i deltävlingen ifråga. Ifall antalet bidrag understiger 6 kan deltävlingen trots allt ordnas på valigt sätt och resultaten rapporteras, men inga poäng räknas med i Månadens bild. Fotografens namn, och bildens eventuella namn, ska finnas antecknat på baksidan av påsiktsbilden, ifall fotografen inte deltar i mötet där tävlingen hålls. Fotografen bör undvika att markera sitt namn på påsiktsbildens framsida för att eftersträva så anonym bedömning som möjligt. Bildens namn får markeras synligt på bildens framsida. Ifall en påsiktsbild är av sådan karaktär att den kan tolkas som antingen svartvit eller färgbild, skall fotografen försäkra sig om att den ställs upp i rätt klass antingen genom att instruera tävlingssekreteraren muntligen, eller genom anteckning på bildens baksida. Inlämning av tävlingsbilder kan ske vid mötets början eller på förhand till tävlingssekreteraren, eller minst 2 dagar före mötet till Foto-Hasse Ab. [[arkivet|AFK:s arkiv]] har rätt att på begäran antingen erhålla eller eventuellt låta göra en arkivbeständig kopia av en tävlande bild i enlighet med vad som sägs i [[Regler för bildarkivet inom AFK|arkivreglerna]]. Upphovsrätten kvarstår hos fotografen. ==Månadens bild== [[Månadens bild]] är en tävling i flere avsnitt vars avsikt är att stimulera tankeverksamheten och inspirera till aktivt fotograferande. Tävlingen omspänner ett tävlingsår och omfattar flere deltävlingar. Totalsegraren blir [[Årets fotograf]] och får en inteckning i vandringspriset "[[Årets fotograf i AFK]]". Tävlingarna kan vara motivtävlingar eller tävlingar med fritt motiv. [[Styrelsen]] fastställer antalet deltävlingar under tävlingsåret, besluter om motiv för deltävlingarna och utser domare för deltävlingarna. I Månadens bild tävlas med påsiktsbilder i två deltävlingar per månadsmöte: svartvitt och färg. För att alla medlemmar skall ha möjlighet att delta är alla tekniker och framställningssätt tillåtna. Man får delta med högst 1 bild per deltävling. En deltävling kan enligt styrelsens beslut begränsas till enbart bilder framställda av fotografen själv. Styrelsen kan också inkludera deltävlingar med omanipulerade diabilder i tävlingsprogrammet. Vid bedömningen fästs uppmärksamhet vid tolkningen av motivet och det tekniska utförandet. Domaren väljer de i rangordning 3 bästa bilderna i varje deltävling och utdelar högst 1 hedersomnämnande per deltävling. Placeringarna I-III ges poängen 4, 3, 2 och hedersomnämnande 1 poäng. I Månadens bild (dock ej i tävlingar där diabilder ingår) utförs en separat bildbedömning genom sluten omröstning, där varje mötesdeltagare har en röst, som ges åt deltagarens favoritbild bland samtliga tävlingsbilder. Den bild som fått flest deltagarröster får ett extra hedersomnämnande och därmed 1 poäng i månadstävlingen. Publikomröstningen skall ske före och offentliggöras efter domarens bedömning. Vid tävlingsårets slut sammanräknas poängen och den bästa poängsamlaren erhåller titeln [[Årets fotograf]] och en inteckning i vandringspriset "[[Årets fotograf i AFK]]" samt presenterar sig och sin fotografering vid ett lämpligt månadsmöte. Ifall två eller flera fotografer har lika många poäng vid tävlingsårets slut, avgörs tävlingen till förmån för den fotograf som tagit flest förstaplaceringar. Ifall även förstaplaceringarna står jämt, jämförs antalet andraplaceringar osv. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Vårutfärdstävlingen== Bilder som tagits under utfärden deltar. Tävlingsgrupperna är diabilder och påsiktsbilder i svartvitt och färg. Man får delta med högst 3 bilder per grupp. Domaren utser den bästa bilden i varje grupp samt den totala segraren vars namn ingraveras i vårutfärdspokalen. Domaren kan dessutom utdela hedersomnämnanden. Bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden. Manipulering av diabilder är tillåten, förutom reprofotografi. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Höstutflyktstävlingen== Här deltar endast påsiktsbilder i svartvitt och färg i fri framställning och teknik. Antalet tävlingsbidrag bestäms från tävling till tävling. Man tävlar om en inteckning i vandringspriset "Utflykten" som ges åt bästa bild. Pokalen tillfaller permanent den fotograf som får sin 4. inteckning i samma pokal. Specialpris kan också utdelas enligt regler som uppgörs för varje tävling. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Traditionstävlingen== I traditionstävlingen tävlar egenhändigt framställda traditionella mörkrumsbilder och bilder i ädelförfaranden. Varje fotograf får ställa upp med högst 3 bilder. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Övriga tävlingar== Förutom nämnda återkommande tävlingar kan styrelsen besluta om andra tävlingsformer. Om inte annat nämns gäller de allmänna tävlingsreglerna. [[Category:2008]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] f2a16e96aa26eab1b62ad5aa98a66b56b5adc056 77 76 2009-02-11T12:26:06Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki Dessa regler gäller från och med tävlingsåret 2008–2009 tills vidare. ==Några definitioner== I [[AFK]] tävlar vi med påsiktsbilder i svartvitt eller färg, samt med diabilder som kan vara antingen svartvita eller i färg. En påsiktsbild kan vara en traditionell fotoförstoring, en digital utskrift eller en laserkopia. Om inte annat bestämts för en tävling kan påsiktsbilden vara egenhändig eller kommersiellt framställd. Grundtonerna i de svartvita bilderna är vitt, grått och svart. En tonad kopia räknas också till den svartvita gruppen. Toningen kan vara traditionellt eller digitalt gjord. I vissa tävlingar kan styrelsen med särskilt omnämnande begränsa deltagandet till omanipulerade bilder. En bild anses vara manipulerad, om bildelement har lagts till eller tagits bort eller om det har gjorts byte av färg i bilden. I diabildstävlingar anses också sandwichmontage och reprofotografi av en kopia vara manipulation, medan beskärning av diabilden inte är det. Allmänna tävlingsregler I tävlingarna får man i regel delta med enskilda bilder. Undantag utgör eventuella reportage- och kollektionstävlingar. Tävlingsbilderna får inte tidigare ha segrat, tagit poäng eller fått hedersomnämnande i AFK:s interna tävlingar. I tävlingar för påsiktsbilder får bidragens storlek inte överskrida 50x40 cm. Bildragets storlek räknas från arkets eller passepartoutens yttre kanter. Bildytans storlek på arket eller i passepartouten är inte begränsad. Påsiktsbilder får inte vara monterade under glas eller på annat sätt vara monterade så att bildens vikt ökas avsevärt. I diatävlingar skall bilderna monteras i 50x50 mm ramar med tjocklek 3mm. Vid avvikande ramformat skall fotografen tillhandahålla lämplig projektor. Diaramarna märks med en punkt i nedre vänstra hörnet, då bilden betraktas rättvänd. För att en deltävling ska räknas med i Månadens bild krävs att minst 6 bidrag ställts upp i deltävlingen ifråga. Ifall antalet bidrag understiger 6 kan deltävlingen trots allt ordnas på valigt sätt och resultaten rapporteras, men inga poäng räknas med i Månadens bild. Fotografens namn, och bildens eventuella namn, ska finnas antecknat på baksidan av påsiktsbilden, ifall fotografen inte deltar i mötet där tävlingen hålls. Fotografen bör undvika att markera sitt namn på påsiktsbildens framsida för att eftersträva så anonym bedömning som möjligt. Bildens namn får markeras synligt på bildens framsida. Ifall en påsiktsbild är av sådan karaktär att den kan tolkas som antingen svartvit eller färgbild, skall fotografen försäkra sig om att den ställs upp i rätt klass antingen genom att instruera tävlingssekreteraren muntligen, eller genom anteckning på bildens baksida. Inlämning av tävlingsbilder kan ske vid mötets början eller på förhand till tävlingssekreteraren, eller minst 2 dagar före mötet till Foto-Hasse Ab. [[arkivet|AFK:s arkiv]] har rätt att på begäran antingen erhålla eller eventuellt låta göra en arkivbeständig kopia av en tävlande bild i enlighet med vad som sägs i [[Regler för bildarkivet inom AFK|arkivreglerna]]. Upphovsrätten kvarstår hos fotografen. ==Månadens bild== [[Månadens bild]] är en tävling i flere avsnitt vars avsikt är att stimulera tankeverksamheten och inspirera till aktivt fotograferande. Tävlingen omspänner ett tävlingsår och omfattar flere deltävlingar. Totalsegraren blir [[Årets fotograf]] och får en inteckning i vandringspriset "[[Årets fotograf i AFK]]". Tävlingarna kan vara motivtävlingar eller tävlingar med fritt motiv. [[Styrelsen]] fastställer antalet deltävlingar under tävlingsåret, besluter om motiv för deltävlingarna och utser domare för deltävlingarna. I Månadens bild tävlas med påsiktsbilder i två deltävlingar per månadsmöte: svartvitt och färg. För att alla medlemmar skall ha möjlighet att delta är alla tekniker och framställningssätt tillåtna. Man får delta med högst 1 bild per deltävling. En deltävling kan enligt styrelsens beslut begränsas till enbart bilder framställda av fotografen själv. Styrelsen kan också inkludera deltävlingar med omanipulerade diabilder i tävlingsprogrammet. Vid bedömningen fästs uppmärksamhet vid tolkningen av motivet och det tekniska utförandet. Domaren väljer de i rangordning 3 bästa bilderna i varje deltävling och utdelar högst 1 hedersomnämnande per deltävling. Placeringarna I-III ges poängen 4, 3, 2 och hedersomnämnande 1 poäng. I Månadens bild (dock ej i tävlingar där diabilder ingår) utförs en separat bildbedömning genom sluten omröstning, där varje mötesdeltagare har en röst, som ges åt deltagarens favoritbild bland samtliga tävlingsbilder. Den bild som fått flest deltagarröster får ett extra hedersomnämnande och därmed 1 poäng i månadstävlingen. Publikomröstningen skall ske före och offentliggöras efter domarens bedömning. Vid tävlingsårets slut sammanräknas poängen och den bästa poängsamlaren erhåller titeln [[Årets fotograf]] och en inteckning i vandringspriset "[[Årets fotograf i AFK]]" samt presenterar sig och sin fotografering vid ett lämpligt månadsmöte. Ifall två eller flera fotografer har lika många poäng vid tävlingsårets slut, avgörs tävlingen till förmån för den fotograf som tagit flest förstaplaceringar. Ifall även förstaplaceringarna står jämt, jämförs antalet andraplaceringar osv. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Vårutfärdstävlingen== Bilder som tagits under utfärden deltar. Tävlingsgrupperna är diabilder och påsiktsbilder i svartvitt och färg. Man får delta med högst 3 bilder per grupp. Domaren utser den bästa bilden i varje grupp samt den totala segraren vars namn ingraveras i vårutfärdspokalen. Domaren kan dessutom utdela hedersomnämnanden. Bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden. Manipulering av diabilder är tillåten, förutom reprofotografi. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Höstutflyktstävlingen== Här deltar endast påsiktsbilder i svartvitt och färg i fri framställning och teknik. Antalet tävlingsbidrag bestäms från tävling till tävling. Man tävlar om en inteckning i vandringspriset "Utflykten" som ges åt bästa bild. Pokalen tillfaller permanent den fotograf som får sin 4. inteckning i samma pokal. Specialpris kan också utdelas enligt regler som uppgörs för varje tävling. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Traditionstävlingen== I traditionstävlingen tävlar egenhändigt framställda traditionella mörkrumsbilder och bilder i ädelförfaranden. Varje fotograf får ställa upp med högst 3 bilder. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Övriga tävlingar== Förutom nämnda återkommande tävlingar kan styrelsen besluta om andra tävlingsformer. Om inte annat nämns gäller de allmänna tävlingsreglerna. [[Category:2008]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] [[Category:Regler]] d67ee2e9682e2e9c08c68bd5346e14b64c19d703 0 16 82 2009-02-11T12:31:09Z WikiSysop 1 Ny sida: [[AFK|Amatörfotografklubben]] har ett relativt stort och välskött arkiv med ungefär 5000 bilder från klubbens hela verksamhetsperiod. Dessutom har klubben en hel del dokument i sitt ar... wikitext text/x-wiki [[AFK|Amatörfotografklubben]] har ett relativt stort och välskött arkiv med ungefär 5000 bilder från klubbens hela verksamhetsperiod. Dessutom har klubben en hel del dokument i sitt arkiv - bl.a. nästan alla mötesprotokollen. [[Category:AFK]] [[Category:Arkivet]] [[Category:Historia]] 98c08ea7c01d337ed0ec6547ab2b0be0cf717d09 0 17 83 2009-02-11T12:33:59Z WikiSysop 1 Ny sida: ==De första hundra åren== Ur boken: AFK 1889 - 1989, utgiven av Amatörfotografklubben i Helsingfors r.f., Helsingfors 1989 Fotograf-amatörklubb De damer och herrar, som önska... wikitext text/x-wiki ==De första hundra åren== Ur boken: AFK 1889 - 1989, utgiven av Amatörfotografklubben i Helsingfors r.f., Helsingfors 1989 Fotograf-amatörklubb De damer och herrar, som önska inträda i en tilltänkt fotograf-amatör klubb i Helsingfors, behaga sammanträda till förberedande möte lördagen den 23 februari kl. 6 e.m. i Kleinehs hotell. (Hbl 22.2. 1889) I anledning av ovanstående tidningsannons samlades tjugosex personer i Kleinehs hotell vid Salutorget i Helsingfors. Sammankallare var en känd kulturpersonlighet, friherre Hugo af Schultén, redaktör vid Nya Pressen, sekreterare i Finska Konstföreningen och medlem av Svenska Teaterns styrelse. Och därtill ivrig amatörfotograf, med smygfotografering som specialitet. Vid mötet i Kleinehs hotell, som leddes av Hugo af Schultén, enades de närvarande om önskvärdheten att bilda en fotograf-amatör klubb enligt modell av den några månader tidigare i Stockholm grundade Svenska Fotografiamatörföreningen, sedermera Fotografiska Föreningen. En kommitté tillsattes för att utarbeta stadgar, som godkändes vid föreningens konstituerande möte den 6 mars, varvid det föreslagna namnet Fotografiamatörklubben i Helsingfors antogs. Medlemmar i den första styrelsen blev: Hugo af Schultén, ordförande, mag. J.J. Sederholm, sekreterare, intendenten, artisten Th. Waenerberg, skattmästare, samt som ordinarie medlemmar stadskamreren Teodor Holmberg och fotograf Daniel Nyblin. Hugo af Schultén inlämnade "i underdånighet" till Kejserliga Senaten en anhållan om tillstånd att bilda en fotografi-amatörklubb i Helsingfors med syfte att söka väcka intresse för fotografikonsten och verka för dess spridning inom landet. Den 11 april 1889 avgavs följande resolution: Kejserliga Senaten har låtit denna underdåniga ansökning med dertill hörande handlingar Sig föredragas och finner godt icke allenast tillåta bildandet af ifrågavarande klubb, utan äfven gilla och till efterrättelse fastställa ofvanintagna stadgar. Det alle, som vederbör, till underdånig efterrättelse länder. I Hans Kejserliga Majästets Höga Namn, Dess Senat för Finland. ==Herrklubb på Kämp== "Efter mötet hvidtog en animerad supé hvarunder den angenämaste stämning var rådande. Samkvämet varade till arla morgonstund hvarunder det ena talet aflöste det andra." (Mötesreferat 1899) Vid Fotografiamatörklubbens första ordinarie möte, den 16 mars 1889, höll Daniel Nyblin ett uppskattat föredrag om fotografins utveckling. Femtio år hade förflutit sedan Daguerres och Niepces uppfinning, dagerrotypin, presenterades inför akademierna för vetenskap och konst i Paris. Detta skedde den 19 augusti 1839, fotografins officiella födelsedag, då uppfinningen överlämnades till allmänt bruk. På 1850-talet framträdde porträttfotograferna, som själva preparerade sina våtplåtar, men först tjugo år senare, när kännedomen om Maddox uppfinning av den femtiofalt ljuskänsligare torrplåten nått vårt land, började amatörer syssla med fotografering. På 1880-talet blev negativmaterialet allt ljuskänsligare och kamerorna allt lätthanterligare. Och år 1888 föddes knäpparna. Kodak lancerade sin första lådkamera under den kända sloganen: "Tryck på knappen - vi gör resten!" Denna utveckling sågs inte med blida ögon av de konstnärligt inriktade amatörfotograferna: "Har denna trollformel bidragit till fotografins förbättrande, till dess höjande som vetenskap och konsthantverk, eller till dess popularisering som uppfostringsmedel för iaktagelseförmågans skärpande och konstsinnets höjande? Nej, säkerligen icke! Den har icke uppammat fotografiamatörer, men den har skapat "knäppare" i legio, ty de är många. Knäppare som tryckt på knappen och knipsat i tid och otid utan urskiljning, knappast med en fråga, varför. Värre än söndagsjägaren, som dundrar lös på allt som rör sig, har dessa knäppare gått lös på både lös och fast, och med förvåning och oblandad stolthet sett att de verkligen fått bilder, oftast dåliga, men i knäpparens ögon alltid utmärkta, ty han har ju själv tagit dem." (Daniel Nyblin) Det fanns alltså all anledning för de ambitiösa amatörfotograferna att bilda en förening till såväl nytta som nöje. Möten hölls på Kämp, i restaurang Catani, på Operakaféet eller Brandkårshuset. Programmet bestod då som nu av föredrag, bildvisningar, tävlingar och tekniska demonstrationer. Redan vid det första mötet utställdes inte mindre än 300 amatörfotografier och vid årsmötet den 30 oktober1889 demonstrerades en Laterna Magica och en fotografisk förstoringsmetod med magnesiumljus. Den Laterna Magica - en projektor för 9x9 cm diapositiv - som Daniel Nyblin beställde till klubben från Amerika, fungerade med elljus. Den förenklade bildvisningarna och tävlingskritiken. Diapositiven, som kvarblev i klubbens ägo, utgör stomme till dess unika bildarkiv. Den outtröttlige Daniel Nyblin ledde undervisningsverksamheten både för skolelever och avancerade amatörer, han "slog upp dörrarna till sitt laboratorium, demonstrerade ädelförfaranden och bringade emellanåt sitt vetgiriga auditorium ur fattningen, då han bad det avsmaka måttglas, vilkas innehåll snabbt analyserades som genuin madeira". (1902) Mötena avslutades ofta med en gemensam sexa. Då Kämp stängde, flyttade man till Handelsgillet, där man mot extra betalning per timme kunde fortsätta samvaron till långt in på småtimmarna. ==Med släde och ångbåt== "Efter det alla samlats och man intagit kaffe och ett parti morgonbiljard i Arkadien anträddes färden. Vädret var det härligaste, temperaturen väl låg, men motverkades all stelnad genom att deltagarna nu och då togo sig en galoppad efter åkdonen. För öfrigt hade Spårvägsbolaget eftertänksamt nog försett slädarna med fällar och filtar i parti." (24 november 1904) I Fotografiamatörklubbens första årsberättelse konstaterar sekreteraren, att "enligt bestyrelsens tanke bör på programmet för nästa år ställas gemensamma utfärder både till land och sjöss, hvilka på samma gång de utgöra en rekreation äro synnerligen egnade att mellan klubbens medlemmar knyta en närmare bekantskap". Fotoutfärderna blev, och är fortfarande, en av föreningens mest uppskattade verksamhetsformer, vilket en livfull bildskörd och vältaliga protokollsanteckningar ger belägg för. Utfärder företogs höst, vinter och vår, men det var framförallt Kristihimmelsfärdstorsdagen som i decennier blev klubbens traditionella utfärdsdag. Så länge denna helgdag tilläts infalla på en torsdag. Men låt oss återgå till den tiden, då herr Jäderholm ställde en ångbåt till klubbens förfogande, och herr Lindenvall förärade till utfärden ett fat gott gammalt öl. Sekreteraren K.A. Aschan berättar om en utfärd den 25 maj 1902: "Den 25 maj ingick solig och klar, sålunda ingifvande förhoppning om ett lifligt deltagande. Denna förhoppning slog ej heller fel, ty kl. 9 på söndag morgon, då affärden skulle ske, hade deltagare till en af ett par tiotal samlats nere vid ångbåten Uranus´ afgångsplats i Södra hamnen. Efter en kortare rådplägning beslöts att kursen skulle ställas österut till den natursköna Sibbo viken. --- Med god fart ångade vi genom Hästnäs sund och trakten söder om Willinge. Hunna något bortom sistnämnda holme hade den geschäftige "Lasse" Wiik låtit duka upp en splendid frukost i salongen, hvarvid både "helan" och "halfvan" togos med smak; sjön suger, heter det, och den känslan hade vi litet hvar, hvarföre vi äfven gjorde all heder åt anrättningarna. Just som man var i full fart med att låta maten tysta munnen, inträffade ett litet intermezzo. Uranus fick nämligen bottenkänning, hvilken dock, tackvare kaptenens försiktighet att gå med sakta fart, aflöpte utan några menliga följder, hvarför färden kunde fortsättas utan vidare äfventyr. Här vilja vi anteckna ett af herr Otto Johansson väckta förslag af innehåll, att mellan deltagarene i utfärden skulle anställas en täflan, i hvilken en hvar finge deltaga med tre under utfärden tagna bilder, hvilka skulle inlämnas på höstmötet i september. Förslaget, som vann de närvarandes lifliga bifall, blef enhälligt antaget, hvarpå till prisdomare utsågos herrar O. Johansson, A. Rosenbröjer och A. Aschan. --- Under ifrigt fotograferande närmade vi oss slutmålet för färden, och omkring ½ 1 eft. m. angjordes Kallbäcks brygga vid mynningen af Sibbo å. Ankomsten skulle naturligtvis fotograferas, och utfördes detta efter alla konstens regler af Herr Schohin. Utrustade till händer och tänder med allt hvad till fotografering hörer, anträdde man nu i spridda grupper en fotvandring till Söderkulla lantbruksinstitut, beläget några kilometer längre upp vid ån. Inom parentes sagdt var man väl utrustad i kameraväg - många voro försedda med såväl stativ- som handkamera, och på plåtar fanns det öfverflöd (enligt en approximativ beräkning 5 à 600). Det fotografiska utbytet torde sålunda i kvantitatift afseende varit betydligt - om det kvalitativa hafva vi ej varit i tillfälle att erfara något, men uttala den förhoppningen att det måtte blifva godt. Efter c. 2 timmars vandring i skog och mark, hvarunder både vackra och fula saker fästades på den fotografiska plåten, återvände sällskapet till Kallbäck, där den ljufliga anblicken af ett i det gröna uppdukadt middagsbord fröjdade våra hungriga magar, och lofvade riklig ersättning för de utståndna strapatserna. En tjenstvillig Sibbogubbe, som redan tidigare lemnat oss diverse handräckningar, tjenstgjorde under middagen som afknäppare hvid fotografering af bordsgrupper. --- Om återfärden är ej mycket att säga. --- Kl. ½ 9 på aftonen satte vi åter välbehållna foten i land, nöjda med vår dag." Ljusets konst "Årets konstsäsong öppnades i dag på ett lika intressant som lofvärt vis af Fotografiamatörklubben i Helsingfors med den utställning, som klubben anordnat uppe i expositionssalen å Ateneum. Den vederbörliga vernissagen eller "fixagen", som denna högtidliga ceremoni på fotografspråket bör benämnas - gick i går middagstiden af stapeln, celebrerad af ett antal inbjudna: fotografer och amatörer af olika slag och båda könen. Solen, som vid våra vernissager annars plägar lysa med sin frånvaro, var i går för unders skull med och gaf det hela den önskliga tonen och "fixagen" - som det f.ö. rätteligen tillkommer denna ljusets konst framom alla andra." (Hufvudstadsbladet 1.9.1907) Citatet ovan beskriver stämningen vid öppnandet av den andra allmänna fotografiska utställningen i Ateneum 1907, men Finlands första fotografiska utställning arrangerade Fotografiamatörklubben redan den 3 december 1892 i en butikslokal i den nybyggda Wredeska passagen. Efter att 200 fotografier refuserats på grund av brist på utrymme, utställdes inte mindre än 375 bilder av 24 klubbmedlemmar. I sitt öppningstal påpekade ordföranden, ingenjör C.E. Holmberg, att utställningen "icke blott afsåg att sporra medlemmarna, utan att äfven bibringa allmänheten kunskaper om hvad som verkligen erkändes som goda fotografier". Under tre dagar besöktes utställningen av 700 helsingforsare. Den första allmänna fotografiska utställningen, som var öppen för både klubbmedlemmar och andra fotografer, arrangerades i Ateneum år 1903. Utställningskommittén bestod av Daniel Nyblin, Otto Johansson och Wladimir Schohin. Bland deltagarna utdelades första pris till Thorvald Nyblin, Alfred Nybom, Wladimir Schohin, Axel Tammelander och Carl Jahn, och andra pris till bl.a. Walter Jakobsson, Lars Wiik och Ivan Timiriasew. Utställningen blev en publikframgång, den besöktes av 3000 personer, men den väckte också missnöje, främst bland yrkesfotograferna, som inte gillade att så många av de prisbelönta var amatörfotografer. Ovettet riktade sig främst mot Daniel Nyblin, trots att han inte ens var medlem av prisjuryn. Inte desto mindre var man tre år senare redo att sätta igång på nytt. Det visade sig, att de flesta yrkesfotografer ändå inte ansåg det värt att delta. "Inte lönar det sig för en fattig fan", svarade en. Daniel Nyblin skyller det magra deltagandet på "mullvadsarbetet och det energiska motarbetandet från deras sida, som skrivit fotografins bakåtskridande på sin fana". "Men", säger han, "utställningen är där, och den är bra!" I Hufvudstadsbladet beskriver signatur "Amatör" utställningen så här: "En blick rundt om i salen öfver de utställda arbetena är tillfyllest för att fastslå, att fotograferingskonsten är stadd i snabb utveckling. Det dilettantiskt anspråkslösa "bildtagandet" är ett längesedan öfvervunnet stadium för de utställande. Det konstnärliga sträfvandet har alltmer trädt i förgrunden med nya medel, vägar och synpunkter. Fotografikonsten vill bli konst till karaktär och värdighet och nöjer sig icke mera med den rang, som varit tillmätt åt det gamla "konterfejandet". Där finnes också på utställningen en hel del "fotografier", hvilka stå förbluffande nära den gräns, som dragits, drages och sannolikt alltid kommer att dragas mellan fotografering och konst, mellan den fotografiska plåtens och den mänskliga hjärnans intryck, de där äga all tänkbar skärpa i naturåtergifvandet förenad med en frapperande känslighet i greppet om stämningen och det lifgivande konstnärliga intrycket. Där finns fotografiska naturstudier och porträtt, hvilka man nästan kunde taga för handmålade akvareller, pasteller eller svartkritteckningar af någon utmärkt impressionistisk konstnär - och detta borde ju alltid vara ett kriterium för deras konstnärlighet såväl i allmän som i tillämpad bemärkelse." Signaturen "Amatör" syftar på fotografier av bl.a. Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, utförda i s.k. ädelförfarande - bromolje-, kol- och gummitryck. Men utställningen presenterade också en fototeknisk sensation, de första färgdiapositiven, fotograferade av Walter Jakobsson, Nicolai Leibowitsch och Harald Rosenberg på Lumières Autochrome plåtar, som samma år kom ut på marknaden. "Det nyaste af allt det vackra, som utställningen har att bjuda på." ==Bromolja och färg== "I sina strävanden efter natur och stämning, efter sanning och karaktär, går många av den moderna riktningens apostlar för långt. Strävandet efter mjukhet i linjerna och helhet i valörerna har fört till en oskärpa som endast kan betecknas som sudd. Men i övergångsperioder går man alltid först för långt för att sedan återvända och finna den rätta medelvägen." (Daniel Nyblin 1903) Under 1800-talet var det fotografins tekniska utveckling som främst sysselsatte fotograferna. De fascinerades av det "typiskt fotografiska" - den oerhörda skärpan och detaljåtergivningen, fotografins absolut korrekta och minutiösa återgivande av verkligheten. Då också den tidens målarkonst hyllade största möjliga noggrannhet i utförandet, var det många konstnärer, från porträttmålare till silhuettklippare, som gav slaget förlorat och övergick till att förtjäna sitt levebröd som fotografer. I vilken mån impressionismen var en reaktion mot den fotografiska skärpan är svårt att säga, men säkert är, att den påverkade de konstnärligt inriktade fotograferna. De tyckte att kameran som sådan bäst lämpade sig för tekniskt och vetenskaplig avbildning, men knappast som konstnärligt uttrycksmedel. Hur skulle de kunna frigöra sig från den schablonmässiga hantverksfotografin och avbilda motiven med konstnärlig känsla och stämning? Medlet var de s.k. ädelförfarandena - bromolje-, kol- och gummitryck. Det var tålamodsprövande och tidsödande procedurer, men de gav fotograferna konstnärlig frihet. Den enklaste och populäraste metoden var bromoljetrycket. Exponeringen kunde ske helt normalt genom förstoring på känslig bromsilverpapper, som sedan blektes och med kemikaliska medel gjordes mottaglig för färg. Färgen penslades eller valsades på det ljuskänsliga skiktet efter exponeringen. Ofta flyttades pigmentbilden från ursprungspappret till ett akvarell- eller stentryckspapper. Eftersom bilden framställdes av hållbara färgämnen i stället för av silver, är hållbarheten utomordentlig. Med pensel och färg kunde fotograferna på detta sätt manipulera bilden efter behag, undertrycka onödig skärpa och överflödiga detaljer och åstadkomma måleriska verk med den accepterade fotokonstens alla kännetecken. På de fotokurser som Fotografiamatörklubben anordnade kring sekelskiftet under Daniel Nyblins ledning, fanns konstnärligt begåvade skolungdomar, som kom att sätta sin prägel på den finländska fotokonsten. En sådan var Alfred Nybom som också blev känd affärsman i fotobranschen. Alfred Nybom fortsatte sina fotografiska studier i Tyskland, där han utvecklades till en mästerlig porträttfotograf av högsta internationella nivå. Han arbetade för Kunst Atelier Wertheim i Berlin och för Photographische Kunstanstalt Lövyn i Wien, tills han år 1908 återvände till Finland och övertog den danskfödde P.J. Bögelunds fotografiska magasin vid Esplanaden i Helsingfors. Affären övertogs senare av hans son Harald Nybom. Alfred Nybom var tidvid VD för den kända porträttstudion Atelier Apollo i Helsingfors. Han grundade också Finska Biograf Ab och den framgångsrika firman Polyfoto Ab, vilken han ännu som 70-åring ledde som dess verkställande direktör. Gunnar Lönnqvist anställdes vid Ab Finska fotografiska magasinet f.d. Daniel Nyblin, där han arbetade i 32 år och avancerade till verkställande direktör. År 1933 startade han Kodakagenturen Oy Valovarjo Ab, som han ledde till 75 års ålder. Det är ur fotokonstens synpunkt beklagligt att varken Alfred Nyboms eller Gunnar Lönnqvists engagemang i affärslivet under senare år gav tid över för eget konstnärligt fotograferande. Men deras ungdomsverk ger dem en obestridlig plats i den finländska fotografins historia. "Dessutom har han fotografering som hobby och är sedan många år ordförande i Amatörfotografklubben." Med dessa ord avslutar Hufvudstadsbladet sin presentation av ingeniör Walter Jakobsson, som år 1942 fyller 60 år. Då har han bakom sig en lång bana som konstnärligt framstående amatörfotograf, men det är förklarligt att dessa förtjänster överskuggas av hans övriga meriter: trefaldig världsmästare och olympisk guld- och silvermedaljör i konståkning! På många av klubbens utfärdsbilder från början av seklet ses en glad yngling med studentmössan på huvudet och plåtkamera i handen. Den unga studeranden vid Polytekniska Institutet behärskade fototekniken till fulländning, och det var med ädelförfarandet som han uppnådde sina konstnärligt värdefullaste resultat. Walter Jakobssons bilder är utförda i övervägande mörka valörer, fotograferade i sparsamt ljus och dramatisk belysning. Sina stadsbilder fotograferade han i regn och rusk, med asfalten blänkande av väta och konturerna uppmjuknade av dis och dimma. Med ädelförfaranden förstärkte han motivets karaktär och stämningsvärden enligt sin egen konstnärliga bildsyn. En annan av klubbens obestridliga mästare var Wladimir Schohin, till yrket handelsman. Han ägde en rysk lanthandel i hörnet av Unionsgatan och Norra Magasinsgatan i Helsingfors. Efter torghandelns slut parkerade bönderna sina hästar på gården och inköpte allt från filtstövlar till vodka och rysk tobak. År 1900 återfinns han för första gången på segerplats i Fotografiamatörklubbens årstävling, och tre år senare tilldelas han första pris vid den allmänna fotoutställningen i Ateneum med fotografier som är "i alla avseenden förstklassiga". På utställningen 1907 har Daniel Nyblin svårt att finna nog med superlativer: "Han har en kollektion bestående av de läckraste småtavlor man kan tänka sig, en del i gummitryck, andra i koltryck. Dessa linjer, dessa toner! Allt är fullkomligt, harmoniskt, helt. Herr Schohins första pris är egentligen för lågt, det borde läggas ett plus därtill!" Det var på denna utställning som klubben förevisade de första färgdiapositiven, fotograferade på de nya Lumière-plåtarna. Trots sina livfulla situationsbilder, känsliga porträtt och stämningsfulla landskap är det som färgfotograf Wladimir Schohin väckt internationell uppmärksamhet. Med de tekniskt primitiva plåtarna skapade han utsökta stillebenkompositioner med fenomenalt skicklig ljusbehandling och säker känsla för form och material. Efter Schohins död 1934 inlöste Amatörfotografklubben ett hundratal av hans färgdiapositiv, som sedan bl.a. har utställts vid den stora utställningen av nordisk fotografi "The Frozen Image" i USA. ==Reportage med stativ== "En gång skall man kanske upptäcka, att han, främlingen, lyckats i bild bevara mycket av det Helsingfors som annars blivit glömt och förstört, att hans kamera lämnat värdefulla bidrag till belysande av hufvudstadens rapida utveckling." Medan övriga medlemmarna sysslade med konstnärliga ädelförfaranden, fanns det inom Fotografiamatörklubben ett antal medlemmar som insåg den oförfalskade dokumentärbildens värde. Den kändaste är otvivelaktigt Ivan Timiriasew, generalguvernörens adjutant, som vid sin död hyllas med ovanstående minnesord i Hufvudstadsbladet 1927. Ivan Timiriasews favoritmotiv var Helsingfors - dess gator, parker och hamnar - med flanörer, lekande barn, arbetare, marknadsvimmel och dekorativa segelskutor. Hans intresse var framför allt mänskan, som han skildrade med den engagerade reportagebildens alla kännetecken: äkthet, liv och känsla. Som trettioårig kavalleriofficer kom han år 1890 till Helsingfors som adjutant hos generalguvernören, greve Heyden. Generalguvernörerna växlade, men Timiriasew blev kvar. Han blev med tiden en välkänd figur i huvudstaden, i synnerhet som han inte var någon sällsynt företeelse i utelivet, en trogen dyrkare av varietén på Brunn och med stambord på Catani. Men fotografering var hans stora passion, en hobby som han utvecklade till mästerskap. Han deltog flitigt i klubbens möten, som ibland under de oroliga tiderna kunde urarta till häftiga dispyter. Men "Timiren" höll sig orubbligt neutral och dryftade endast fototekniska spörsmål. Han sålde ibland reportagebilder till tidskriften Veckans Krönika, mest för att få se sina bilder och sitt namn i tryck. Men då han efter år 1917 valde Finland till sitt nya fosterland, kunde han dryga ut statspensionen med pressfotografering på heltid. Tidskriften Veckans Krönikas första fotograf, Harald Rosenberg, hade nämligen tagit tjänst som kriminalfotograf. Också Harald Rosenberg fick sin fotografiska skolning på Fotografiamatörklubbens kurser. Hans fotointresse vaknade redan i de tidiga tonåren. Då han år 1900 som 17-årig företog en cykelfärd genom Finlands "midja" - från Uleåborg till Suomussalmi - var han redan en skicklig amatörfotograf, som trots primitiv fotoutrutsning åstadkom utmärkta reportagebilder. Eftersom han efter avslutad skolgång huvudsakligen försörjde sig som tidskriftsfotograf, är det motiverat att ge honom en plats i den finländska fotohistorien som landets första pressfotograf. "Speciell fotograf för Weckans Krönika och Helsingin Kaiku" kallades han på sitt visitkort. År 1909 anställdes han som Finlands första kriminalfotograf vid Kriminalpolisen i Helsingfors, en syssla som inte hindrade honom från att förse tidningspressen med nyhetsbilder. Tvärtom. En idealisk situation för en nyhetsfotograf: alltid först på plats när någonting händer! Det var dramatiska tider - tsarväldets sista decennium med strejker, demonstrationer och attentat. Det blev självständighet och inbördeskrig. Och så kom det glada tjugotalet med förbudslag och spritsmuggling. Allt dokumenterades med Harald Rosenbergs kamera. Under 1910-talets senare hälft framträder ytterligare en af Fotografiamatörklubbens medlemmar som skicklig dokumentär- och pressfotograf. Det är Nicolai Leibowitsch, "en man med kraftiga tummar och konstnärlig blick, humor och kulinarisk smak", som han karakteriseras i Veckans Krönika, då han 1919 fyller 50 år. Till yrket var han massör innan han övergick till pressfotografering. Därav de kraftiga tummarna. För övrigt var han enligt tidskriften försedd med en aldrig klickande kamera och utvecklade en rent förbluffande energi. Han var "allestädes närvarande, vuxen alla de kinkiga situationer en kamerans man kan råka in i, färdig att när som helst störta ut ur hemmets lugna vrå, kort sagt, en förträfflig medarbetare". År 1921 antog klubben sitt nuvarande namn Amatörfotografklubben i Helsingfors, kort AFK. ==Romantik och Rosenlund== "De gamla bildsköna motiven är förkastade - en ny skönhet har trätt i stället. Kamerans öga riktas mot vardagliga ting ur en ny synvinkel - och de vardagliga tingen blir plötsligt expressiva, poetiska, rent av mystiska." Bauhausskolans nysakliga bildsyn, som Raoul af Hällström syftar på i citatet ovan, fick inte fotfäste inom Amatörfotografklubben. Den företräddes i Finland på 30-talet främst av Abiss-gruppen, vars medlemmar Heinrich Iffland och Björn Soldan var aktiva inom AFK, men utan att i högre grad påverka de övriga medlemmarnas bildsyn. Piktorialismen hade starka rötter, dels på grund av de fortfarande aktiva gamla mästarna, såsom Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, dels på grund av nya medlemmar, som också de anammade den romantiska bildsynen. Även om en skribent i tidskriften Valokuvaus 1927 prisar ädelförfarandena med orden "alltid vinner de över bromsilverförstoringarna, oberoende av vilka mjukteckningsmetoder de sistnämnda än må utnyttja", fick de måleriska bromoljetrycken ge plats för enklare förstoringar. Men bildsynen var den samma: estetik och romantik, mjuka linjer och vackra valörer. En av de främsta nya romantikerna var Georg Tschernochvostoff. Hans fotointresse kände inga språkgränser, han verkade aktivt inom såväl AFK som den finskspråkiga Kameraseura. På 40-talet var han rent av samtidigt vice ordförande i vardera klubbarna. Han var också en av de första finländarna som kallades till medlem i Royal Photographic Society i London. Tscherno var en sällsynt mångsidig konstnärlig begåvning. Från måleri övergick han till fotografering, där hans tekniska och konstnärliga talanger förenades. Han var dessutom något av ett språkgeni. I sitt mörkrum i en alkov vid Mechelinsgatan i Helsingfors studerade och experimenterade Tscherno fototeknik tillsammans med AFK-medlemmarna Heinrich Iffland, Ilmari Wasenius och Fred Runeberg. Sina erfarenheter delgav han sedan de övriga klubbmedlemmarna. Han har bl.a. invigt den kända fotografen Constantin Grünberg i fotografins mysterier. Som huvudkamera använde perfektionisten Tscherno en Rolleicord, som uppfyllde hans krav på optisk kvalitet och stort negativformat. Sin kinofilmskamera använde han främst för färgfotografering, då Kodaks och Agfas diapositivfilm i kinofilmsformat kommit i handlen 1938. Samma höst arrangerade AFK sin första färgbildstävling, där Tscherno i konkurrens med 138 inlämnade diapositiv vann första pris med såväl rasterplåtar som flerskiktsfilm. Det krävdes en ny generation av respektlös 50-talsungdom för att tränga undan "rosenlundarnas" - som glåpordet ljöd med syftning på ett känt ålderdomshem i Stockholm - och deras "ålderstigna, förljugna, överromantiska bildstil". Men idag har pendeln svängt tillbaka. På 80-talet respekteras åter klassiska estetiska värden, känslig motivåtergivning och fulländad valörskala. De gamla rosenlundarna är åter i ropet. ==Fotografik och fotogram== "Den subjektiva fotografin är experimentell, den strävar till att vidga fotografins gränser, till att finna nya fotografiska uttrycksmedel. Sådana är t.ex. fotogrammen, ofta abstrakta bilder som åstadkoms genom att projicera föremål direkt på fotopappret utan hjälp av kamera, samt fotomontage, där olika lösklippta bildelement hopfogas till en ny helhet." (Jaakko Ylinen, Teekkari, 1956) Ingenting är nytt under den fotografiska solen. Den efterkrigsgeneration som på 50-talet revolterade mot den romantiska bildstilen har sina rötter i 20-talet Bauhaus skolan, där ungraren László Moholy-Nagy verkade under åren 1923-28. Där vidareutvecklade man de i England respektive Frankrike verksamma amerikanarna Coburns och Man Rays experiment med fotografier utan kamera, fotogram, solarisation och andra grafiska fototekniker. Men det var AFK:s unga radikaler rätt omedvetna om. Deras bibel var Otto Steinerts Subjektive Fotografie samt tidskrifterna Foto och Nordisk Tidskrift för fotografi, som återspeglade De ungas reaktion i Sverige mot rosenlundarna. Motiven söktes gärna bland det fula och frånstötande: bakgårdar, söndriga fönster, flagande murytor. Men det var inte motivet som skapade bilden, utan utförandet, som byggde på en idé. Motivet degraderades till medel för skapande verksamhet, bilden blev ett självändamål. Diskussionens vågor gick givetvis höga. Ju hårdare och mer oförstående kritik, desto nöjdare var fotograferna, som inspirerades till alltmer chockerande bilder. Själsfränder fann de i Åbo Fotoklubb och en del finskspråkiga fotoklubbar, där den s.k. fotografiken överlevde betydligt längre än i AFK. På Finlands fotoklubbars förbunds årsutställning deltog man t.o.m. med tredimensionella fotokonstruktioner av trä. Det var de grafiskt hårda svartvita bilderna utan gråskala som blev den subjektiva fotografins särprägel, bilder som "lika väl kunde utföras med tusch och pensel". Många betvivlade att Viking Nyström och Lars von Haartman överhuvudtaget ägde en kamera, när de tävlade med sina fotogram utförda med förstoringsapparat. Ett gränsfall var Per Olov Jansson, som kombinerade sin i grunden romantiska bildsyn med reklamfotografens teknik och experimentlusta. Han njöt av det traditionella landskapet, återgett med full gråskala och pietetsfull teknik, men också av att skapa en abstraktion eller stämning genom att manipulera med perspektiv, tonskala och beskärning. Fredrik Hackman byggde upp fantasifulla stilleben och tabletop-arrangemang i sitt vardagsrum, medan Robin Hackman laborerade hänsynslöst med dubbelkopieringar i familjens badrum. Ingenting var förbjudet, allt skulle prövas. Bilderna har kanske inte alltid tålt tidens tand, men de hade ett gemensamt drag, som var friskt uppiggande: en medvetet naiv idioti - humor och ironi. Sådant förekom inte inom de andra fotoklubbarna, där man tog sig själv och sin fotokonst mera på allvar. Men inom AFK fanns det samtidigt en grupp fotografer, bl.a. Caj Bremer, K.G. Roos och Kristian Runeberg, som kämpade för den ärliga reportagebilden. Deras tid kom på 60-talet, i dagspress och tidskrifter. ==Guld och ära== Fotodomare Kalevi Pekkonen: - Det skulle vara roligt att veta vad fotografen egentligen har avsett med denna bild. Röst ur publiken: - Antagligen har han avsett att vinna tävlingen! Så länge det funnits fotoklubbar har det funnits fototävlingar. Klubbmedlemmarna kan i stort sett uppdelas i tre grupper: Auktoriteterna - de som anses kapabla att bedöma andras bilder, tävlingshajarna - de som vågar utsätta sina bilder för kritik, och åskådarna, vilkas uppgift är att applådera vinnarna. Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat tävlingsregler. För att ge alla en chans att vinna har man delat upp deltagarna i olika klasser. För att öka intresset har man anordnat tävlingar av olika slag och för olika medlemskategorier: Motivtävlingar, utmanartävlingar, utfärdstävlingar, månadstävlingar, tävlingar mot andra fotoklubbar - tävlingar för nybörjare, för amatörer, för mästare, för kvinnor, för olika åldrar. Tävlingar i färg, i svartvitt... Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat bedömningen. Man har tolkat reglerna, begrundat amatörskapets tillämpning, räknat poäng enligt matematiska formler Man har varierat juryns sammansättning, antalet domare, man har betvivlat deras kvalifikationer, formulerat bedömningskriterier... Man har lyssnat till yrkesfotografer, konstnärer, konstkritiker, man har trott på publikomröstning... Allt detta med ett resultat: Ingen rättvisa! Varför då detta tävlingsraseri, vars like inte förekommer inom någon annan konstgren? Därför att det är spännande att tävla, lärorikt att få konstruktiv kritik, inspirerande att visa sina bilder för andra. Tävlingarna ger fotohobbyn en extra krydda. Därför tävlade man på 1890-talet, därför tävlar man fortfarande, hundra år senare. Genom tävlingar har många berömda fotografier kommit till allmän kännedom och skördat guld och ära både nationellt och internationellt. Klubbens första internationella framgång noterades redan år 1892, då man i Paris anordnade den första internationella fotografitävlingen, som samlade 150 amatörer från olika delar av världen. I den hårda konkurrensen vann Harry Hintze femte pris och bronsmedalj. Sedan dess har klubbens medlemmar vunnit många framgångar, både vid internationella utställningar och framför allt vid Finlands fotoklubbars förbunds årstävlingar, där klubben sedan förbundets grundande haft en framträdande ställning. Speciellt 60-talet och större delen av 70-talet präglades av en utåtriktad verksamhet. 75-årsjubileet 1964 celebrerades med en fotohistorisk utställning på Galeri Hörhammer, kombinerad med förbundets årsutställning, där AFK var procentuellt bäst med 16 godkända bilder av 34 inlämnade. Samarbetet med den finskspråkiga fotoklubben Kameraseura i Helsingfors var gott, och resulterade vid 80-årsjubileet i någonting så unikt som ett svenskspråkigt specialnummer av fototidskriften Kameralehti. Medlemmarna ordnade också egna fotografiska utställningar. Gemensamma fotoprojekt var "Amatörer ser på Stockis" och "Det nya Böle" som ingick i Helsingfors Sparbanks jubileumsutställning. AFK arrangerade ytterligare ett par fotohistoriska utställningar ur sitt bildarkiv: en presentation av Harald Rosenbergs fotografier och Tidsbilder, en serie sekelskiftsbilder, på Finlands fotografiska museum. Trots kursverksamhet och ett nyinrättat fotolaboratorium för medlemmarna deklinerade den bildmässiga verksamheten på ett för fotokonsten beklagligt sätt. Mästarna från 60-talet tröttnade på att tävla mot varandra, och nya bilder såg man sällan. Inslaget av yrkesfotografer, som under de gångna årtiondena inneburit en så fruktbar växelverkan mellan professionella och amatörer, tunnades ut. Amatörfotografklubben var åter en renodlad sällskapsklubb, där medlemmarna efter att ha avnjutit en reseskildring i färg från något exotiskt turistmål samlades till en ölsits på stamkrogen. Färgtävlingarna var de enda som lockade en större mängd deltagare, och möjligen kan man skylla det bristande intresset för svartvit fotografering på färgfilmen. Det var så bekvämt att fotografera i färg. Det krävde inte mera hantverk än att montera diapositiv. Medlemmarna åhörde gärna lärorika föredrag och kamerademonstrationer, men föredrog att fotografera för eget behov, i färg. Utfärderna var väl besökta, några medlemmar sågs t.o.m. fotografera, färgdiapositiv givetvis. Men sammanhållningen och stämningen var god. ==Den fina kopian== "Användningen av labbet ökar. Den nya monteringsutrustningen finns på plats och för varje vecka ökar antalet AFKare som har gått igenom monteringskurserna och vill börja använda sina nya färdigheter i praktiken." (AFK-cirkulär 2/88) Amatöfotografklubben i Helsingfors r.f. går nu in i sitt andra sekel med förnyad kraft. Medlemsantalet är i stigande och aktiviteten är livlig. Klubben anordnar grundkurser, monteringskurser, prickningskurser och en omfattande avancerad kurs i svartvitt fotografiskt hantverk med Stig Gustafsson som kunnig ledare. Och resultaten har inte låtit vänta på sig. Åter har den svartvita bilden kommit till heders, utförd enligt alla konstens regler, arkivfast på silverrikt fiberpapper, finkornig med perfekt skärpa och gradation. Presenterad i prydlig passepartout. På mötena uppträder kända fotografer såsom Ulla-Maija Parikka, Matti Saanio, Pentti Sammallahti, Kristoffer Albrecht, Kristian Runeberg, Vidar Lindqvist. Det räcker inte med månadsmöten. Under säsongen samlas dessutom varje månad en svartvit cirkel och en färgcirkel för att närmare begrunda sina speciella problem. Framtiden förefaller ljus. Bert Carpelan 0053ef4768aeb404618b4b73cbdcf8913f4d84b4 84 83 2009-02-11T12:39:21Z WikiSysop 1 /* De första hundra åren */ wikitext text/x-wiki ==De första hundra åren== Ur boken: AFK 1889 - 1989, utgiven av Amatörfotografklubben i Helsingfors r.f., Helsingfors 1989 {{bquote|Fotograf-amatörklubb De damer och herrar, som önska inträda i en tilltänkt fotograf-amatör klubb i Helsingfors, behaga sammanträda till förberedande möte lördagen den 23 februari kl. 6 e.m. i Kleinehs hotell. (Hbl 22.2. 1889)}} I anledning av ovanstående tidningsannons samlades tjugosex personer i Kleinehs hotell vid Salutorget i Helsingfors. Sammankallare var en känd kulturpersonlighet, friherre Hugo af Schultén, redaktör vid Nya Pressen, sekreterare i Finska Konstföreningen och medlem av Svenska Teaterns styrelse. Och därtill ivrig amatörfotograf, med smygfotografering som specialitet. Vid mötet i Kleinehs hotell, som leddes av Hugo af Schultén, enades de närvarande om önskvärdheten att bilda en fotograf-amatör klubb enligt modell av den några månader tidigare i Stockholm grundade Svenska Fotografiamatörföreningen, sedermera Fotografiska Föreningen. En kommitté tillsattes för att utarbeta stadgar, som godkändes vid föreningens konstituerande möte den 6 mars, varvid det föreslagna namnet Fotografiamatörklubben i Helsingfors antogs. Medlemmar i den första styrelsen blev: Hugo af Schultén, ordförande, mag. J.J. Sederholm, sekreterare, intendenten, artisten Th. Waenerberg, skattmästare, samt som ordinarie medlemmar stadskamreren Teodor Holmberg och fotograf Daniel Nyblin. Hugo af Schultén inlämnade "i underdånighet" till Kejserliga Senaten en anhållan om tillstånd att bilda en fotografi-amatörklubb i Helsingfors med syfte att söka väcka intresse för fotografikonsten och verka för dess spridning inom landet. Den 11 april 1889 avgavs följande resolution: Kejserliga Senaten har låtit denna underdåniga ansökning med dertill hörande handlingar Sig föredragas och finner godt icke allenast tillåta bildandet af ifrågavarande klubb, utan äfven gilla och till efterrättelse fastställa ofvanintagna stadgar. Det alle, som vederbör, till underdånig efterrättelse länder. I Hans Kejserliga Majästets Höga Namn, Dess Senat för Finland. ==Herrklubb på Kämp== "Efter mötet hvidtog en animerad supé hvarunder den angenämaste stämning var rådande. Samkvämet varade till arla morgonstund hvarunder det ena talet aflöste det andra." (Mötesreferat 1899) Vid Fotografiamatörklubbens första ordinarie möte, den 16 mars 1889, höll Daniel Nyblin ett uppskattat föredrag om fotografins utveckling. Femtio år hade förflutit sedan Daguerres och Niepces uppfinning, dagerrotypin, presenterades inför akademierna för vetenskap och konst i Paris. Detta skedde den 19 augusti 1839, fotografins officiella födelsedag, då uppfinningen överlämnades till allmänt bruk. På 1850-talet framträdde porträttfotograferna, som själva preparerade sina våtplåtar, men först tjugo år senare, när kännedomen om Maddox uppfinning av den femtiofalt ljuskänsligare torrplåten nått vårt land, började amatörer syssla med fotografering. På 1880-talet blev negativmaterialet allt ljuskänsligare och kamerorna allt lätthanterligare. Och år 1888 föddes knäpparna. Kodak lancerade sin första lådkamera under den kända sloganen: "Tryck på knappen - vi gör resten!" Denna utveckling sågs inte med blida ögon av de konstnärligt inriktade amatörfotograferna: "Har denna trollformel bidragit till fotografins förbättrande, till dess höjande som vetenskap och konsthantverk, eller till dess popularisering som uppfostringsmedel för iaktagelseförmågans skärpande och konstsinnets höjande? Nej, säkerligen icke! Den har icke uppammat fotografiamatörer, men den har skapat "knäppare" i legio, ty de är många. Knäppare som tryckt på knappen och knipsat i tid och otid utan urskiljning, knappast med en fråga, varför. Värre än söndagsjägaren, som dundrar lös på allt som rör sig, har dessa knäppare gått lös på både lös och fast, och med förvåning och oblandad stolthet sett att de verkligen fått bilder, oftast dåliga, men i knäpparens ögon alltid utmärkta, ty han har ju själv tagit dem." (Daniel Nyblin) Det fanns alltså all anledning för de ambitiösa amatörfotograferna att bilda en förening till såväl nytta som nöje. Möten hölls på Kämp, i restaurang Catani, på Operakaféet eller Brandkårshuset. Programmet bestod då som nu av föredrag, bildvisningar, tävlingar och tekniska demonstrationer. Redan vid det första mötet utställdes inte mindre än 300 amatörfotografier och vid årsmötet den 30 oktober1889 demonstrerades en Laterna Magica och en fotografisk förstoringsmetod med magnesiumljus. Den Laterna Magica - en projektor för 9x9 cm diapositiv - som Daniel Nyblin beställde till klubben från Amerika, fungerade med elljus. Den förenklade bildvisningarna och tävlingskritiken. Diapositiven, som kvarblev i klubbens ägo, utgör stomme till dess unika bildarkiv. Den outtröttlige Daniel Nyblin ledde undervisningsverksamheten både för skolelever och avancerade amatörer, han "slog upp dörrarna till sitt laboratorium, demonstrerade ädelförfaranden och bringade emellanåt sitt vetgiriga auditorium ur fattningen, då han bad det avsmaka måttglas, vilkas innehåll snabbt analyserades som genuin madeira". (1902) Mötena avslutades ofta med en gemensam sexa. Då Kämp stängde, flyttade man till Handelsgillet, där man mot extra betalning per timme kunde fortsätta samvaron till långt in på småtimmarna. ==Med släde och ångbåt== "Efter det alla samlats och man intagit kaffe och ett parti morgonbiljard i Arkadien anträddes färden. Vädret var det härligaste, temperaturen väl låg, men motverkades all stelnad genom att deltagarna nu och då togo sig en galoppad efter åkdonen. För öfrigt hade Spårvägsbolaget eftertänksamt nog försett slädarna med fällar och filtar i parti." (24 november 1904) I Fotografiamatörklubbens första årsberättelse konstaterar sekreteraren, att "enligt bestyrelsens tanke bör på programmet för nästa år ställas gemensamma utfärder både till land och sjöss, hvilka på samma gång de utgöra en rekreation äro synnerligen egnade att mellan klubbens medlemmar knyta en närmare bekantskap". Fotoutfärderna blev, och är fortfarande, en av föreningens mest uppskattade verksamhetsformer, vilket en livfull bildskörd och vältaliga protokollsanteckningar ger belägg för. Utfärder företogs höst, vinter och vår, men det var framförallt Kristihimmelsfärdstorsdagen som i decennier blev klubbens traditionella utfärdsdag. Så länge denna helgdag tilläts infalla på en torsdag. Men låt oss återgå till den tiden, då herr Jäderholm ställde en ångbåt till klubbens förfogande, och herr Lindenvall förärade till utfärden ett fat gott gammalt öl. Sekreteraren K.A. Aschan berättar om en utfärd den 25 maj 1902: "Den 25 maj ingick solig och klar, sålunda ingifvande förhoppning om ett lifligt deltagande. Denna förhoppning slog ej heller fel, ty kl. 9 på söndag morgon, då affärden skulle ske, hade deltagare till en af ett par tiotal samlats nere vid ångbåten Uranus´ afgångsplats i Södra hamnen. Efter en kortare rådplägning beslöts att kursen skulle ställas österut till den natursköna Sibbo viken. --- Med god fart ångade vi genom Hästnäs sund och trakten söder om Willinge. Hunna något bortom sistnämnda holme hade den geschäftige "Lasse" Wiik låtit duka upp en splendid frukost i salongen, hvarvid både "helan" och "halfvan" togos med smak; sjön suger, heter det, och den känslan hade vi litet hvar, hvarföre vi äfven gjorde all heder åt anrättningarna. Just som man var i full fart med att låta maten tysta munnen, inträffade ett litet intermezzo. Uranus fick nämligen bottenkänning, hvilken dock, tackvare kaptenens försiktighet att gå med sakta fart, aflöpte utan några menliga följder, hvarför färden kunde fortsättas utan vidare äfventyr. Här vilja vi anteckna ett af herr Otto Johansson väckta förslag af innehåll, att mellan deltagarene i utfärden skulle anställas en täflan, i hvilken en hvar finge deltaga med tre under utfärden tagna bilder, hvilka skulle inlämnas på höstmötet i september. Förslaget, som vann de närvarandes lifliga bifall, blef enhälligt antaget, hvarpå till prisdomare utsågos herrar O. Johansson, A. Rosenbröjer och A. Aschan. --- Under ifrigt fotograferande närmade vi oss slutmålet för färden, och omkring ½ 1 eft. m. angjordes Kallbäcks brygga vid mynningen af Sibbo å. Ankomsten skulle naturligtvis fotograferas, och utfördes detta efter alla konstens regler af Herr Schohin. Utrustade till händer och tänder med allt hvad till fotografering hörer, anträdde man nu i spridda grupper en fotvandring till Söderkulla lantbruksinstitut, beläget några kilometer längre upp vid ån. Inom parentes sagdt var man väl utrustad i kameraväg - många voro försedda med såväl stativ- som handkamera, och på plåtar fanns det öfverflöd (enligt en approximativ beräkning 5 à 600). Det fotografiska utbytet torde sålunda i kvantitatift afseende varit betydligt - om det kvalitativa hafva vi ej varit i tillfälle att erfara något, men uttala den förhoppningen att det måtte blifva godt. Efter c. 2 timmars vandring i skog och mark, hvarunder både vackra och fula saker fästades på den fotografiska plåten, återvände sällskapet till Kallbäck, där den ljufliga anblicken af ett i det gröna uppdukadt middagsbord fröjdade våra hungriga magar, och lofvade riklig ersättning för de utståndna strapatserna. En tjenstvillig Sibbogubbe, som redan tidigare lemnat oss diverse handräckningar, tjenstgjorde under middagen som afknäppare hvid fotografering af bordsgrupper. --- Om återfärden är ej mycket att säga. --- Kl. ½ 9 på aftonen satte vi åter välbehållna foten i land, nöjda med vår dag." Ljusets konst "Årets konstsäsong öppnades i dag på ett lika intressant som lofvärt vis af Fotografiamatörklubben i Helsingfors med den utställning, som klubben anordnat uppe i expositionssalen å Ateneum. Den vederbörliga vernissagen eller "fixagen", som denna högtidliga ceremoni på fotografspråket bör benämnas - gick i går middagstiden af stapeln, celebrerad af ett antal inbjudna: fotografer och amatörer af olika slag och båda könen. Solen, som vid våra vernissager annars plägar lysa med sin frånvaro, var i går för unders skull med och gaf det hela den önskliga tonen och "fixagen" - som det f.ö. rätteligen tillkommer denna ljusets konst framom alla andra." (Hufvudstadsbladet 1.9.1907) Citatet ovan beskriver stämningen vid öppnandet av den andra allmänna fotografiska utställningen i Ateneum 1907, men Finlands första fotografiska utställning arrangerade Fotografiamatörklubben redan den 3 december 1892 i en butikslokal i den nybyggda Wredeska passagen. Efter att 200 fotografier refuserats på grund av brist på utrymme, utställdes inte mindre än 375 bilder av 24 klubbmedlemmar. I sitt öppningstal påpekade ordföranden, ingenjör C.E. Holmberg, att utställningen "icke blott afsåg att sporra medlemmarna, utan att äfven bibringa allmänheten kunskaper om hvad som verkligen erkändes som goda fotografier". Under tre dagar besöktes utställningen av 700 helsingforsare. Den första allmänna fotografiska utställningen, som var öppen för både klubbmedlemmar och andra fotografer, arrangerades i Ateneum år 1903. Utställningskommittén bestod av Daniel Nyblin, Otto Johansson och Wladimir Schohin. Bland deltagarna utdelades första pris till Thorvald Nyblin, Alfred Nybom, Wladimir Schohin, Axel Tammelander och Carl Jahn, och andra pris till bl.a. Walter Jakobsson, Lars Wiik och Ivan Timiriasew. Utställningen blev en publikframgång, den besöktes av 3000 personer, men den väckte också missnöje, främst bland yrkesfotograferna, som inte gillade att så många av de prisbelönta var amatörfotografer. Ovettet riktade sig främst mot Daniel Nyblin, trots att han inte ens var medlem av prisjuryn. Inte desto mindre var man tre år senare redo att sätta igång på nytt. Det visade sig, att de flesta yrkesfotografer ändå inte ansåg det värt att delta. "Inte lönar det sig för en fattig fan", svarade en. Daniel Nyblin skyller det magra deltagandet på "mullvadsarbetet och det energiska motarbetandet från deras sida, som skrivit fotografins bakåtskridande på sin fana". "Men", säger han, "utställningen är där, och den är bra!" I Hufvudstadsbladet beskriver signatur "Amatör" utställningen så här: "En blick rundt om i salen öfver de utställda arbetena är tillfyllest för att fastslå, att fotograferingskonsten är stadd i snabb utveckling. Det dilettantiskt anspråkslösa "bildtagandet" är ett längesedan öfvervunnet stadium för de utställande. Det konstnärliga sträfvandet har alltmer trädt i förgrunden med nya medel, vägar och synpunkter. Fotografikonsten vill bli konst till karaktär och värdighet och nöjer sig icke mera med den rang, som varit tillmätt åt det gamla "konterfejandet". Där finnes också på utställningen en hel del "fotografier", hvilka stå förbluffande nära den gräns, som dragits, drages och sannolikt alltid kommer att dragas mellan fotografering och konst, mellan den fotografiska plåtens och den mänskliga hjärnans intryck, de där äga all tänkbar skärpa i naturåtergifvandet förenad med en frapperande känslighet i greppet om stämningen och det lifgivande konstnärliga intrycket. Där finns fotografiska naturstudier och porträtt, hvilka man nästan kunde taga för handmålade akvareller, pasteller eller svartkritteckningar af någon utmärkt impressionistisk konstnär - och detta borde ju alltid vara ett kriterium för deras konstnärlighet såväl i allmän som i tillämpad bemärkelse." Signaturen "Amatör" syftar på fotografier av bl.a. Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, utförda i s.k. ädelförfarande - bromolje-, kol- och gummitryck. Men utställningen presenterade också en fototeknisk sensation, de första färgdiapositiven, fotograferade av Walter Jakobsson, Nicolai Leibowitsch och Harald Rosenberg på Lumières Autochrome plåtar, som samma år kom ut på marknaden. "Det nyaste af allt det vackra, som utställningen har att bjuda på." ==Bromolja och färg== "I sina strävanden efter natur och stämning, efter sanning och karaktär, går många av den moderna riktningens apostlar för långt. Strävandet efter mjukhet i linjerna och helhet i valörerna har fört till en oskärpa som endast kan betecknas som sudd. Men i övergångsperioder går man alltid först för långt för att sedan återvända och finna den rätta medelvägen." (Daniel Nyblin 1903) Under 1800-talet var det fotografins tekniska utveckling som främst sysselsatte fotograferna. De fascinerades av det "typiskt fotografiska" - den oerhörda skärpan och detaljåtergivningen, fotografins absolut korrekta och minutiösa återgivande av verkligheten. Då också den tidens målarkonst hyllade största möjliga noggrannhet i utförandet, var det många konstnärer, från porträttmålare till silhuettklippare, som gav slaget förlorat och övergick till att förtjäna sitt levebröd som fotografer. I vilken mån impressionismen var en reaktion mot den fotografiska skärpan är svårt att säga, men säkert är, att den påverkade de konstnärligt inriktade fotograferna. De tyckte att kameran som sådan bäst lämpade sig för tekniskt och vetenskaplig avbildning, men knappast som konstnärligt uttrycksmedel. Hur skulle de kunna frigöra sig från den schablonmässiga hantverksfotografin och avbilda motiven med konstnärlig känsla och stämning? Medlet var de s.k. ädelförfarandena - bromolje-, kol- och gummitryck. Det var tålamodsprövande och tidsödande procedurer, men de gav fotograferna konstnärlig frihet. Den enklaste och populäraste metoden var bromoljetrycket. Exponeringen kunde ske helt normalt genom förstoring på känslig bromsilverpapper, som sedan blektes och med kemikaliska medel gjordes mottaglig för färg. Färgen penslades eller valsades på det ljuskänsliga skiktet efter exponeringen. Ofta flyttades pigmentbilden från ursprungspappret till ett akvarell- eller stentryckspapper. Eftersom bilden framställdes av hållbara färgämnen i stället för av silver, är hållbarheten utomordentlig. Med pensel och färg kunde fotograferna på detta sätt manipulera bilden efter behag, undertrycka onödig skärpa och överflödiga detaljer och åstadkomma måleriska verk med den accepterade fotokonstens alla kännetecken. På de fotokurser som Fotografiamatörklubben anordnade kring sekelskiftet under Daniel Nyblins ledning, fanns konstnärligt begåvade skolungdomar, som kom att sätta sin prägel på den finländska fotokonsten. En sådan var Alfred Nybom som också blev känd affärsman i fotobranschen. Alfred Nybom fortsatte sina fotografiska studier i Tyskland, där han utvecklades till en mästerlig porträttfotograf av högsta internationella nivå. Han arbetade för Kunst Atelier Wertheim i Berlin och för Photographische Kunstanstalt Lövyn i Wien, tills han år 1908 återvände till Finland och övertog den danskfödde P.J. Bögelunds fotografiska magasin vid Esplanaden i Helsingfors. Affären övertogs senare av hans son Harald Nybom. Alfred Nybom var tidvid VD för den kända porträttstudion Atelier Apollo i Helsingfors. Han grundade också Finska Biograf Ab och den framgångsrika firman Polyfoto Ab, vilken han ännu som 70-åring ledde som dess verkställande direktör. Gunnar Lönnqvist anställdes vid Ab Finska fotografiska magasinet f.d. Daniel Nyblin, där han arbetade i 32 år och avancerade till verkställande direktör. År 1933 startade han Kodakagenturen Oy Valovarjo Ab, som han ledde till 75 års ålder. Det är ur fotokonstens synpunkt beklagligt att varken Alfred Nyboms eller Gunnar Lönnqvists engagemang i affärslivet under senare år gav tid över för eget konstnärligt fotograferande. Men deras ungdomsverk ger dem en obestridlig plats i den finländska fotografins historia. "Dessutom har han fotografering som hobby och är sedan många år ordförande i Amatörfotografklubben." Med dessa ord avslutar Hufvudstadsbladet sin presentation av ingeniör Walter Jakobsson, som år 1942 fyller 60 år. Då har han bakom sig en lång bana som konstnärligt framstående amatörfotograf, men det är förklarligt att dessa förtjänster överskuggas av hans övriga meriter: trefaldig världsmästare och olympisk guld- och silvermedaljör i konståkning! På många av klubbens utfärdsbilder från början av seklet ses en glad yngling med studentmössan på huvudet och plåtkamera i handen. Den unga studeranden vid Polytekniska Institutet behärskade fototekniken till fulländning, och det var med ädelförfarandet som han uppnådde sina konstnärligt värdefullaste resultat. Walter Jakobssons bilder är utförda i övervägande mörka valörer, fotograferade i sparsamt ljus och dramatisk belysning. Sina stadsbilder fotograferade han i regn och rusk, med asfalten blänkande av väta och konturerna uppmjuknade av dis och dimma. Med ädelförfaranden förstärkte han motivets karaktär och stämningsvärden enligt sin egen konstnärliga bildsyn. En annan av klubbens obestridliga mästare var Wladimir Schohin, till yrket handelsman. Han ägde en rysk lanthandel i hörnet av Unionsgatan och Norra Magasinsgatan i Helsingfors. Efter torghandelns slut parkerade bönderna sina hästar på gården och inköpte allt från filtstövlar till vodka och rysk tobak. År 1900 återfinns han för första gången på segerplats i Fotografiamatörklubbens årstävling, och tre år senare tilldelas han första pris vid den allmänna fotoutställningen i Ateneum med fotografier som är "i alla avseenden förstklassiga". På utställningen 1907 har Daniel Nyblin svårt att finna nog med superlativer: "Han har en kollektion bestående av de läckraste småtavlor man kan tänka sig, en del i gummitryck, andra i koltryck. Dessa linjer, dessa toner! Allt är fullkomligt, harmoniskt, helt. Herr Schohins första pris är egentligen för lågt, det borde läggas ett plus därtill!" Det var på denna utställning som klubben förevisade de första färgdiapositiven, fotograferade på de nya Lumière-plåtarna. Trots sina livfulla situationsbilder, känsliga porträtt och stämningsfulla landskap är det som färgfotograf Wladimir Schohin väckt internationell uppmärksamhet. Med de tekniskt primitiva plåtarna skapade han utsökta stillebenkompositioner med fenomenalt skicklig ljusbehandling och säker känsla för form och material. Efter Schohins död 1934 inlöste Amatörfotografklubben ett hundratal av hans färgdiapositiv, som sedan bl.a. har utställts vid den stora utställningen av nordisk fotografi "The Frozen Image" i USA. ==Reportage med stativ== "En gång skall man kanske upptäcka, att han, främlingen, lyckats i bild bevara mycket av det Helsingfors som annars blivit glömt och förstört, att hans kamera lämnat värdefulla bidrag till belysande av hufvudstadens rapida utveckling." Medan övriga medlemmarna sysslade med konstnärliga ädelförfaranden, fanns det inom Fotografiamatörklubben ett antal medlemmar som insåg den oförfalskade dokumentärbildens värde. Den kändaste är otvivelaktigt Ivan Timiriasew, generalguvernörens adjutant, som vid sin död hyllas med ovanstående minnesord i Hufvudstadsbladet 1927. Ivan Timiriasews favoritmotiv var Helsingfors - dess gator, parker och hamnar - med flanörer, lekande barn, arbetare, marknadsvimmel och dekorativa segelskutor. Hans intresse var framför allt mänskan, som han skildrade med den engagerade reportagebildens alla kännetecken: äkthet, liv och känsla. Som trettioårig kavalleriofficer kom han år 1890 till Helsingfors som adjutant hos generalguvernören, greve Heyden. Generalguvernörerna växlade, men Timiriasew blev kvar. Han blev med tiden en välkänd figur i huvudstaden, i synnerhet som han inte var någon sällsynt företeelse i utelivet, en trogen dyrkare av varietén på Brunn och med stambord på Catani. Men fotografering var hans stora passion, en hobby som han utvecklade till mästerskap. Han deltog flitigt i klubbens möten, som ibland under de oroliga tiderna kunde urarta till häftiga dispyter. Men "Timiren" höll sig orubbligt neutral och dryftade endast fototekniska spörsmål. Han sålde ibland reportagebilder till tidskriften Veckans Krönika, mest för att få se sina bilder och sitt namn i tryck. Men då han efter år 1917 valde Finland till sitt nya fosterland, kunde han dryga ut statspensionen med pressfotografering på heltid. Tidskriften Veckans Krönikas första fotograf, Harald Rosenberg, hade nämligen tagit tjänst som kriminalfotograf. Också Harald Rosenberg fick sin fotografiska skolning på Fotografiamatörklubbens kurser. Hans fotointresse vaknade redan i de tidiga tonåren. Då han år 1900 som 17-årig företog en cykelfärd genom Finlands "midja" - från Uleåborg till Suomussalmi - var han redan en skicklig amatörfotograf, som trots primitiv fotoutrutsning åstadkom utmärkta reportagebilder. Eftersom han efter avslutad skolgång huvudsakligen försörjde sig som tidskriftsfotograf, är det motiverat att ge honom en plats i den finländska fotohistorien som landets första pressfotograf. "Speciell fotograf för Weckans Krönika och Helsingin Kaiku" kallades han på sitt visitkort. År 1909 anställdes han som Finlands första kriminalfotograf vid Kriminalpolisen i Helsingfors, en syssla som inte hindrade honom från att förse tidningspressen med nyhetsbilder. Tvärtom. En idealisk situation för en nyhetsfotograf: alltid först på plats när någonting händer! Det var dramatiska tider - tsarväldets sista decennium med strejker, demonstrationer och attentat. Det blev självständighet och inbördeskrig. Och så kom det glada tjugotalet med förbudslag och spritsmuggling. Allt dokumenterades med Harald Rosenbergs kamera. Under 1910-talets senare hälft framträder ytterligare en af Fotografiamatörklubbens medlemmar som skicklig dokumentär- och pressfotograf. Det är Nicolai Leibowitsch, "en man med kraftiga tummar och konstnärlig blick, humor och kulinarisk smak", som han karakteriseras i Veckans Krönika, då han 1919 fyller 50 år. Till yrket var han massör innan han övergick till pressfotografering. Därav de kraftiga tummarna. För övrigt var han enligt tidskriften försedd med en aldrig klickande kamera och utvecklade en rent förbluffande energi. Han var "allestädes närvarande, vuxen alla de kinkiga situationer en kamerans man kan råka in i, färdig att när som helst störta ut ur hemmets lugna vrå, kort sagt, en förträfflig medarbetare". År 1921 antog klubben sitt nuvarande namn Amatörfotografklubben i Helsingfors, kort AFK. ==Romantik och Rosenlund== "De gamla bildsköna motiven är förkastade - en ny skönhet har trätt i stället. Kamerans öga riktas mot vardagliga ting ur en ny synvinkel - och de vardagliga tingen blir plötsligt expressiva, poetiska, rent av mystiska." Bauhausskolans nysakliga bildsyn, som Raoul af Hällström syftar på i citatet ovan, fick inte fotfäste inom Amatörfotografklubben. Den företräddes i Finland på 30-talet främst av Abiss-gruppen, vars medlemmar Heinrich Iffland och Björn Soldan var aktiva inom AFK, men utan att i högre grad påverka de övriga medlemmarnas bildsyn. Piktorialismen hade starka rötter, dels på grund av de fortfarande aktiva gamla mästarna, såsom Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, dels på grund av nya medlemmar, som också de anammade den romantiska bildsynen. Även om en skribent i tidskriften Valokuvaus 1927 prisar ädelförfarandena med orden "alltid vinner de över bromsilverförstoringarna, oberoende av vilka mjukteckningsmetoder de sistnämnda än må utnyttja", fick de måleriska bromoljetrycken ge plats för enklare förstoringar. Men bildsynen var den samma: estetik och romantik, mjuka linjer och vackra valörer. En av de främsta nya romantikerna var Georg Tschernochvostoff. Hans fotointresse kände inga språkgränser, han verkade aktivt inom såväl AFK som den finskspråkiga Kameraseura. På 40-talet var han rent av samtidigt vice ordförande i vardera klubbarna. Han var också en av de första finländarna som kallades till medlem i Royal Photographic Society i London. Tscherno var en sällsynt mångsidig konstnärlig begåvning. Från måleri övergick han till fotografering, där hans tekniska och konstnärliga talanger förenades. Han var dessutom något av ett språkgeni. I sitt mörkrum i en alkov vid Mechelinsgatan i Helsingfors studerade och experimenterade Tscherno fototeknik tillsammans med AFK-medlemmarna Heinrich Iffland, Ilmari Wasenius och Fred Runeberg. Sina erfarenheter delgav han sedan de övriga klubbmedlemmarna. Han har bl.a. invigt den kända fotografen Constantin Grünberg i fotografins mysterier. Som huvudkamera använde perfektionisten Tscherno en Rolleicord, som uppfyllde hans krav på optisk kvalitet och stort negativformat. Sin kinofilmskamera använde han främst för färgfotografering, då Kodaks och Agfas diapositivfilm i kinofilmsformat kommit i handlen 1938. Samma höst arrangerade AFK sin första färgbildstävling, där Tscherno i konkurrens med 138 inlämnade diapositiv vann första pris med såväl rasterplåtar som flerskiktsfilm. Det krävdes en ny generation av respektlös 50-talsungdom för att tränga undan "rosenlundarnas" - som glåpordet ljöd med syftning på ett känt ålderdomshem i Stockholm - och deras "ålderstigna, förljugna, överromantiska bildstil". Men idag har pendeln svängt tillbaka. På 80-talet respekteras åter klassiska estetiska värden, känslig motivåtergivning och fulländad valörskala. De gamla rosenlundarna är åter i ropet. ==Fotografik och fotogram== "Den subjektiva fotografin är experimentell, den strävar till att vidga fotografins gränser, till att finna nya fotografiska uttrycksmedel. Sådana är t.ex. fotogrammen, ofta abstrakta bilder som åstadkoms genom att projicera föremål direkt på fotopappret utan hjälp av kamera, samt fotomontage, där olika lösklippta bildelement hopfogas till en ny helhet." (Jaakko Ylinen, Teekkari, 1956) Ingenting är nytt under den fotografiska solen. Den efterkrigsgeneration som på 50-talet revolterade mot den romantiska bildstilen har sina rötter i 20-talet Bauhaus skolan, där ungraren László Moholy-Nagy verkade under åren 1923-28. Där vidareutvecklade man de i England respektive Frankrike verksamma amerikanarna Coburns och Man Rays experiment med fotografier utan kamera, fotogram, solarisation och andra grafiska fototekniker. Men det var AFK:s unga radikaler rätt omedvetna om. Deras bibel var Otto Steinerts Subjektive Fotografie samt tidskrifterna Foto och Nordisk Tidskrift för fotografi, som återspeglade De ungas reaktion i Sverige mot rosenlundarna. Motiven söktes gärna bland det fula och frånstötande: bakgårdar, söndriga fönster, flagande murytor. Men det var inte motivet som skapade bilden, utan utförandet, som byggde på en idé. Motivet degraderades till medel för skapande verksamhet, bilden blev ett självändamål. Diskussionens vågor gick givetvis höga. Ju hårdare och mer oförstående kritik, desto nöjdare var fotograferna, som inspirerades till alltmer chockerande bilder. Själsfränder fann de i Åbo Fotoklubb och en del finskspråkiga fotoklubbar, där den s.k. fotografiken överlevde betydligt längre än i AFK. På Finlands fotoklubbars förbunds årsutställning deltog man t.o.m. med tredimensionella fotokonstruktioner av trä. Det var de grafiskt hårda svartvita bilderna utan gråskala som blev den subjektiva fotografins särprägel, bilder som "lika väl kunde utföras med tusch och pensel". Många betvivlade att Viking Nyström och Lars von Haartman överhuvudtaget ägde en kamera, när de tävlade med sina fotogram utförda med förstoringsapparat. Ett gränsfall var Per Olov Jansson, som kombinerade sin i grunden romantiska bildsyn med reklamfotografens teknik och experimentlusta. Han njöt av det traditionella landskapet, återgett med full gråskala och pietetsfull teknik, men också av att skapa en abstraktion eller stämning genom att manipulera med perspektiv, tonskala och beskärning. Fredrik Hackman byggde upp fantasifulla stilleben och tabletop-arrangemang i sitt vardagsrum, medan Robin Hackman laborerade hänsynslöst med dubbelkopieringar i familjens badrum. Ingenting var förbjudet, allt skulle prövas. Bilderna har kanske inte alltid tålt tidens tand, men de hade ett gemensamt drag, som var friskt uppiggande: en medvetet naiv idioti - humor och ironi. Sådant förekom inte inom de andra fotoklubbarna, där man tog sig själv och sin fotokonst mera på allvar. Men inom AFK fanns det samtidigt en grupp fotografer, bl.a. Caj Bremer, K.G. Roos och Kristian Runeberg, som kämpade för den ärliga reportagebilden. Deras tid kom på 60-talet, i dagspress och tidskrifter. ==Guld och ära== Fotodomare Kalevi Pekkonen: - Det skulle vara roligt att veta vad fotografen egentligen har avsett med denna bild. Röst ur publiken: - Antagligen har han avsett att vinna tävlingen! Så länge det funnits fotoklubbar har det funnits fototävlingar. Klubbmedlemmarna kan i stort sett uppdelas i tre grupper: Auktoriteterna - de som anses kapabla att bedöma andras bilder, tävlingshajarna - de som vågar utsätta sina bilder för kritik, och åskådarna, vilkas uppgift är att applådera vinnarna. Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat tävlingsregler. För att ge alla en chans att vinna har man delat upp deltagarna i olika klasser. För att öka intresset har man anordnat tävlingar av olika slag och för olika medlemskategorier: Motivtävlingar, utmanartävlingar, utfärdstävlingar, månadstävlingar, tävlingar mot andra fotoklubbar - tävlingar för nybörjare, för amatörer, för mästare, för kvinnor, för olika åldrar. Tävlingar i färg, i svartvitt... Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat bedömningen. Man har tolkat reglerna, begrundat amatörskapets tillämpning, räknat poäng enligt matematiska formler Man har varierat juryns sammansättning, antalet domare, man har betvivlat deras kvalifikationer, formulerat bedömningskriterier... Man har lyssnat till yrkesfotografer, konstnärer, konstkritiker, man har trott på publikomröstning... Allt detta med ett resultat: Ingen rättvisa! Varför då detta tävlingsraseri, vars like inte förekommer inom någon annan konstgren? Därför att det är spännande att tävla, lärorikt att få konstruktiv kritik, inspirerande att visa sina bilder för andra. Tävlingarna ger fotohobbyn en extra krydda. Därför tävlade man på 1890-talet, därför tävlar man fortfarande, hundra år senare. Genom tävlingar har många berömda fotografier kommit till allmän kännedom och skördat guld och ära både nationellt och internationellt. Klubbens första internationella framgång noterades redan år 1892, då man i Paris anordnade den första internationella fotografitävlingen, som samlade 150 amatörer från olika delar av världen. I den hårda konkurrensen vann Harry Hintze femte pris och bronsmedalj. Sedan dess har klubbens medlemmar vunnit många framgångar, både vid internationella utställningar och framför allt vid Finlands fotoklubbars förbunds årstävlingar, där klubben sedan förbundets grundande haft en framträdande ställning. Speciellt 60-talet och större delen av 70-talet präglades av en utåtriktad verksamhet. 75-årsjubileet 1964 celebrerades med en fotohistorisk utställning på Galeri Hörhammer, kombinerad med förbundets årsutställning, där AFK var procentuellt bäst med 16 godkända bilder av 34 inlämnade. Samarbetet med den finskspråkiga fotoklubben Kameraseura i Helsingfors var gott, och resulterade vid 80-årsjubileet i någonting så unikt som ett svenskspråkigt specialnummer av fototidskriften Kameralehti. Medlemmarna ordnade också egna fotografiska utställningar. Gemensamma fotoprojekt var "Amatörer ser på Stockis" och "Det nya Böle" som ingick i Helsingfors Sparbanks jubileumsutställning. AFK arrangerade ytterligare ett par fotohistoriska utställningar ur sitt bildarkiv: en presentation av Harald Rosenbergs fotografier och Tidsbilder, en serie sekelskiftsbilder, på Finlands fotografiska museum. Trots kursverksamhet och ett nyinrättat fotolaboratorium för medlemmarna deklinerade den bildmässiga verksamheten på ett för fotokonsten beklagligt sätt. Mästarna från 60-talet tröttnade på att tävla mot varandra, och nya bilder såg man sällan. Inslaget av yrkesfotografer, som under de gångna årtiondena inneburit en så fruktbar växelverkan mellan professionella och amatörer, tunnades ut. Amatörfotografklubben var åter en renodlad sällskapsklubb, där medlemmarna efter att ha avnjutit en reseskildring i färg från något exotiskt turistmål samlades till en ölsits på stamkrogen. Färgtävlingarna var de enda som lockade en större mängd deltagare, och möjligen kan man skylla det bristande intresset för svartvit fotografering på färgfilmen. Det var så bekvämt att fotografera i färg. Det krävde inte mera hantverk än att montera diapositiv. Medlemmarna åhörde gärna lärorika föredrag och kamerademonstrationer, men föredrog att fotografera för eget behov, i färg. Utfärderna var väl besökta, några medlemmar sågs t.o.m. fotografera, färgdiapositiv givetvis. Men sammanhållningen och stämningen var god. ==Den fina kopian== "Användningen av labbet ökar. Den nya monteringsutrustningen finns på plats och för varje vecka ökar antalet AFKare som har gått igenom monteringskurserna och vill börja använda sina nya färdigheter i praktiken." (AFK-cirkulär 2/88) Amatöfotografklubben i Helsingfors r.f. går nu in i sitt andra sekel med förnyad kraft. Medlemsantalet är i stigande och aktiviteten är livlig. Klubben anordnar grundkurser, monteringskurser, prickningskurser och en omfattande avancerad kurs i svartvitt fotografiskt hantverk med Stig Gustafsson som kunnig ledare. Och resultaten har inte låtit vänta på sig. Åter har den svartvita bilden kommit till heders, utförd enligt alla konstens regler, arkivfast på silverrikt fiberpapper, finkornig med perfekt skärpa och gradation. Presenterad i prydlig passepartout. På mötena uppträder kända fotografer såsom Ulla-Maija Parikka, Matti Saanio, Pentti Sammallahti, Kristoffer Albrecht, Kristian Runeberg, Vidar Lindqvist. Det räcker inte med månadsmöten. Under säsongen samlas dessutom varje månad en svartvit cirkel och en färgcirkel för att närmare begrunda sina speciella problem. Framtiden förefaller ljus. Bert Carpelan 3fc351746ab1108289e34143b4989d3ef9b778dc 85 84 2009-02-11T12:48:12Z WikiSysop 1 /* De första hundra åren */ wikitext text/x-wiki ==De första hundra åren== Ur boken: AFK 1889 - 1989, utgiven av Amatörfotografklubben i Helsingfors r.f., Helsingfors 1989 {{Quote|<p>Fotograf-amatörklubb</p><p>De damer och herrar, som önska inträda i en tilltänkt fotograf-amatör klubb i Helsingfors, behaga sammanträda till förberedande möte lördagen den 23 februari kl. 6 e.m. i Kleinehs hotell.</p>|Hbl 22.2. 1889}} I anledning av ovanstående tidningsannons samlades tjugosex personer i Kleinehs hotell vid Salutorget i Helsingfors. Sammankallare var en känd kulturpersonlighet, friherre Hugo af Schultén, redaktör vid Nya Pressen, sekreterare i Finska Konstföreningen och medlem av Svenska Teaterns styrelse. Och därtill ivrig amatörfotograf, med smygfotografering som specialitet. Vid mötet i Kleinehs hotell, som leddes av Hugo af Schultén, enades de närvarande om önskvärdheten att bilda en fotograf-amatör klubb enligt modell av den några månader tidigare i Stockholm grundade Svenska Fotografiamatörföreningen, sedermera Fotografiska Föreningen. En kommitté tillsattes för att utarbeta stadgar, som godkändes vid föreningens konstituerande möte den 6 mars, varvid det föreslagna namnet Fotografiamatörklubben i Helsingfors antogs. Medlemmar i den första styrelsen blev: Hugo af Schultén, ordförande, mag. J.J. Sederholm, sekreterare, intendenten, artisten Th. Waenerberg, skattmästare, samt som ordinarie medlemmar stadskamreren Teodor Holmberg och fotograf Daniel Nyblin. Hugo af Schultén inlämnade "i underdånighet" till Kejserliga Senaten en anhållan om tillstånd att bilda en fotografi-amatörklubb i Helsingfors med syfte att söka väcka intresse för fotografikonsten och verka för dess spridning inom landet. Den 11 april 1889 avgavs följande resolution: Kejserliga Senaten har låtit denna underdåniga ansökning med dertill hörande handlingar Sig föredragas och finner godt icke allenast tillåta bildandet af ifrågavarande klubb, utan äfven gilla och till efterrättelse fastställa ofvanintagna stadgar. Det alle, som vederbör, till underdånig efterrättelse länder. I Hans Kejserliga Majästets Höga Namn, Dess Senat för Finland. ==Herrklubb på Kämp== "Efter mötet hvidtog en animerad supé hvarunder den angenämaste stämning var rådande. Samkvämet varade till arla morgonstund hvarunder det ena talet aflöste det andra." (Mötesreferat 1899) Vid Fotografiamatörklubbens första ordinarie möte, den 16 mars 1889, höll Daniel Nyblin ett uppskattat föredrag om fotografins utveckling. Femtio år hade förflutit sedan Daguerres och Niepces uppfinning, dagerrotypin, presenterades inför akademierna för vetenskap och konst i Paris. Detta skedde den 19 augusti 1839, fotografins officiella födelsedag, då uppfinningen överlämnades till allmänt bruk. På 1850-talet framträdde porträttfotograferna, som själva preparerade sina våtplåtar, men först tjugo år senare, när kännedomen om Maddox uppfinning av den femtiofalt ljuskänsligare torrplåten nått vårt land, började amatörer syssla med fotografering. På 1880-talet blev negativmaterialet allt ljuskänsligare och kamerorna allt lätthanterligare. Och år 1888 föddes knäpparna. Kodak lancerade sin första lådkamera under den kända sloganen: "Tryck på knappen - vi gör resten!" Denna utveckling sågs inte med blida ögon av de konstnärligt inriktade amatörfotograferna: "Har denna trollformel bidragit till fotografins förbättrande, till dess höjande som vetenskap och konsthantverk, eller till dess popularisering som uppfostringsmedel för iaktagelseförmågans skärpande och konstsinnets höjande? Nej, säkerligen icke! Den har icke uppammat fotografiamatörer, men den har skapat "knäppare" i legio, ty de är många. Knäppare som tryckt på knappen och knipsat i tid och otid utan urskiljning, knappast med en fråga, varför. Värre än söndagsjägaren, som dundrar lös på allt som rör sig, har dessa knäppare gått lös på både lös och fast, och med förvåning och oblandad stolthet sett att de verkligen fått bilder, oftast dåliga, men i knäpparens ögon alltid utmärkta, ty han har ju själv tagit dem." (Daniel Nyblin) Det fanns alltså all anledning för de ambitiösa amatörfotograferna att bilda en förening till såväl nytta som nöje. Möten hölls på Kämp, i restaurang Catani, på Operakaféet eller Brandkårshuset. Programmet bestod då som nu av föredrag, bildvisningar, tävlingar och tekniska demonstrationer. Redan vid det första mötet utställdes inte mindre än 300 amatörfotografier och vid årsmötet den 30 oktober1889 demonstrerades en Laterna Magica och en fotografisk förstoringsmetod med magnesiumljus. Den Laterna Magica - en projektor för 9x9 cm diapositiv - som Daniel Nyblin beställde till klubben från Amerika, fungerade med elljus. Den förenklade bildvisningarna och tävlingskritiken. Diapositiven, som kvarblev i klubbens ägo, utgör stomme till dess unika bildarkiv. Den outtröttlige Daniel Nyblin ledde undervisningsverksamheten både för skolelever och avancerade amatörer, han "slog upp dörrarna till sitt laboratorium, demonstrerade ädelförfaranden och bringade emellanåt sitt vetgiriga auditorium ur fattningen, då han bad det avsmaka måttglas, vilkas innehåll snabbt analyserades som genuin madeira". (1902) Mötena avslutades ofta med en gemensam sexa. Då Kämp stängde, flyttade man till Handelsgillet, där man mot extra betalning per timme kunde fortsätta samvaron till långt in på småtimmarna. ==Med släde och ångbåt== "Efter det alla samlats och man intagit kaffe och ett parti morgonbiljard i Arkadien anträddes färden. Vädret var det härligaste, temperaturen väl låg, men motverkades all stelnad genom att deltagarna nu och då togo sig en galoppad efter åkdonen. För öfrigt hade Spårvägsbolaget eftertänksamt nog försett slädarna med fällar och filtar i parti." (24 november 1904) I Fotografiamatörklubbens första årsberättelse konstaterar sekreteraren, att "enligt bestyrelsens tanke bör på programmet för nästa år ställas gemensamma utfärder både till land och sjöss, hvilka på samma gång de utgöra en rekreation äro synnerligen egnade att mellan klubbens medlemmar knyta en närmare bekantskap". Fotoutfärderna blev, och är fortfarande, en av föreningens mest uppskattade verksamhetsformer, vilket en livfull bildskörd och vältaliga protokollsanteckningar ger belägg för. Utfärder företogs höst, vinter och vår, men det var framförallt Kristihimmelsfärdstorsdagen som i decennier blev klubbens traditionella utfärdsdag. Så länge denna helgdag tilläts infalla på en torsdag. Men låt oss återgå till den tiden, då herr Jäderholm ställde en ångbåt till klubbens förfogande, och herr Lindenvall förärade till utfärden ett fat gott gammalt öl. Sekreteraren K.A. Aschan berättar om en utfärd den 25 maj 1902: "Den 25 maj ingick solig och klar, sålunda ingifvande förhoppning om ett lifligt deltagande. Denna förhoppning slog ej heller fel, ty kl. 9 på söndag morgon, då affärden skulle ske, hade deltagare till en af ett par tiotal samlats nere vid ångbåten Uranus´ afgångsplats i Södra hamnen. Efter en kortare rådplägning beslöts att kursen skulle ställas österut till den natursköna Sibbo viken. --- Med god fart ångade vi genom Hästnäs sund och trakten söder om Willinge. Hunna något bortom sistnämnda holme hade den geschäftige "Lasse" Wiik låtit duka upp en splendid frukost i salongen, hvarvid både "helan" och "halfvan" togos med smak; sjön suger, heter det, och den känslan hade vi litet hvar, hvarföre vi äfven gjorde all heder åt anrättningarna. Just som man var i full fart med att låta maten tysta munnen, inträffade ett litet intermezzo. Uranus fick nämligen bottenkänning, hvilken dock, tackvare kaptenens försiktighet att gå med sakta fart, aflöpte utan några menliga följder, hvarför färden kunde fortsättas utan vidare äfventyr. Här vilja vi anteckna ett af herr Otto Johansson väckta förslag af innehåll, att mellan deltagarene i utfärden skulle anställas en täflan, i hvilken en hvar finge deltaga med tre under utfärden tagna bilder, hvilka skulle inlämnas på höstmötet i september. Förslaget, som vann de närvarandes lifliga bifall, blef enhälligt antaget, hvarpå till prisdomare utsågos herrar O. Johansson, A. Rosenbröjer och A. Aschan. --- Under ifrigt fotograferande närmade vi oss slutmålet för färden, och omkring ½ 1 eft. m. angjordes Kallbäcks brygga vid mynningen af Sibbo å. Ankomsten skulle naturligtvis fotograferas, och utfördes detta efter alla konstens regler af Herr Schohin. Utrustade till händer och tänder med allt hvad till fotografering hörer, anträdde man nu i spridda grupper en fotvandring till Söderkulla lantbruksinstitut, beläget några kilometer längre upp vid ån. Inom parentes sagdt var man väl utrustad i kameraväg - många voro försedda med såväl stativ- som handkamera, och på plåtar fanns det öfverflöd (enligt en approximativ beräkning 5 à 600). Det fotografiska utbytet torde sålunda i kvantitatift afseende varit betydligt - om det kvalitativa hafva vi ej varit i tillfälle att erfara något, men uttala den förhoppningen att det måtte blifva godt. Efter c. 2 timmars vandring i skog och mark, hvarunder både vackra och fula saker fästades på den fotografiska plåten, återvände sällskapet till Kallbäck, där den ljufliga anblicken af ett i det gröna uppdukadt middagsbord fröjdade våra hungriga magar, och lofvade riklig ersättning för de utståndna strapatserna. En tjenstvillig Sibbogubbe, som redan tidigare lemnat oss diverse handräckningar, tjenstgjorde under middagen som afknäppare hvid fotografering af bordsgrupper. --- Om återfärden är ej mycket att säga. --- Kl. ½ 9 på aftonen satte vi åter välbehållna foten i land, nöjda med vår dag." Ljusets konst "Årets konstsäsong öppnades i dag på ett lika intressant som lofvärt vis af Fotografiamatörklubben i Helsingfors med den utställning, som klubben anordnat uppe i expositionssalen å Ateneum. Den vederbörliga vernissagen eller "fixagen", som denna högtidliga ceremoni på fotografspråket bör benämnas - gick i går middagstiden af stapeln, celebrerad af ett antal inbjudna: fotografer och amatörer af olika slag och båda könen. Solen, som vid våra vernissager annars plägar lysa med sin frånvaro, var i går för unders skull med och gaf det hela den önskliga tonen och "fixagen" - som det f.ö. rätteligen tillkommer denna ljusets konst framom alla andra." (Hufvudstadsbladet 1.9.1907) Citatet ovan beskriver stämningen vid öppnandet av den andra allmänna fotografiska utställningen i Ateneum 1907, men Finlands första fotografiska utställning arrangerade Fotografiamatörklubben redan den 3 december 1892 i en butikslokal i den nybyggda Wredeska passagen. Efter att 200 fotografier refuserats på grund av brist på utrymme, utställdes inte mindre än 375 bilder av 24 klubbmedlemmar. I sitt öppningstal påpekade ordföranden, ingenjör C.E. Holmberg, att utställningen "icke blott afsåg att sporra medlemmarna, utan att äfven bibringa allmänheten kunskaper om hvad som verkligen erkändes som goda fotografier". Under tre dagar besöktes utställningen av 700 helsingforsare. Den första allmänna fotografiska utställningen, som var öppen för både klubbmedlemmar och andra fotografer, arrangerades i Ateneum år 1903. Utställningskommittén bestod av Daniel Nyblin, Otto Johansson och Wladimir Schohin. Bland deltagarna utdelades första pris till Thorvald Nyblin, Alfred Nybom, Wladimir Schohin, Axel Tammelander och Carl Jahn, och andra pris till bl.a. Walter Jakobsson, Lars Wiik och Ivan Timiriasew. Utställningen blev en publikframgång, den besöktes av 3000 personer, men den väckte också missnöje, främst bland yrkesfotograferna, som inte gillade att så många av de prisbelönta var amatörfotografer. Ovettet riktade sig främst mot Daniel Nyblin, trots att han inte ens var medlem av prisjuryn. Inte desto mindre var man tre år senare redo att sätta igång på nytt. Det visade sig, att de flesta yrkesfotografer ändå inte ansåg det värt att delta. "Inte lönar det sig för en fattig fan", svarade en. Daniel Nyblin skyller det magra deltagandet på "mullvadsarbetet och det energiska motarbetandet från deras sida, som skrivit fotografins bakåtskridande på sin fana". "Men", säger han, "utställningen är där, och den är bra!" I Hufvudstadsbladet beskriver signatur "Amatör" utställningen så här: "En blick rundt om i salen öfver de utställda arbetena är tillfyllest för att fastslå, att fotograferingskonsten är stadd i snabb utveckling. Det dilettantiskt anspråkslösa "bildtagandet" är ett längesedan öfvervunnet stadium för de utställande. Det konstnärliga sträfvandet har alltmer trädt i förgrunden med nya medel, vägar och synpunkter. Fotografikonsten vill bli konst till karaktär och värdighet och nöjer sig icke mera med den rang, som varit tillmätt åt det gamla "konterfejandet". Där finnes också på utställningen en hel del "fotografier", hvilka stå förbluffande nära den gräns, som dragits, drages och sannolikt alltid kommer att dragas mellan fotografering och konst, mellan den fotografiska plåtens och den mänskliga hjärnans intryck, de där äga all tänkbar skärpa i naturåtergifvandet förenad med en frapperande känslighet i greppet om stämningen och det lifgivande konstnärliga intrycket. Där finns fotografiska naturstudier och porträtt, hvilka man nästan kunde taga för handmålade akvareller, pasteller eller svartkritteckningar af någon utmärkt impressionistisk konstnär - och detta borde ju alltid vara ett kriterium för deras konstnärlighet såväl i allmän som i tillämpad bemärkelse." Signaturen "Amatör" syftar på fotografier av bl.a. Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, utförda i s.k. ädelförfarande - bromolje-, kol- och gummitryck. Men utställningen presenterade också en fototeknisk sensation, de första färgdiapositiven, fotograferade av Walter Jakobsson, Nicolai Leibowitsch och Harald Rosenberg på Lumières Autochrome plåtar, som samma år kom ut på marknaden. "Det nyaste af allt det vackra, som utställningen har att bjuda på." ==Bromolja och färg== "I sina strävanden efter natur och stämning, efter sanning och karaktär, går många av den moderna riktningens apostlar för långt. Strävandet efter mjukhet i linjerna och helhet i valörerna har fört till en oskärpa som endast kan betecknas som sudd. Men i övergångsperioder går man alltid först för långt för att sedan återvända och finna den rätta medelvägen." (Daniel Nyblin 1903) Under 1800-talet var det fotografins tekniska utveckling som främst sysselsatte fotograferna. De fascinerades av det "typiskt fotografiska" - den oerhörda skärpan och detaljåtergivningen, fotografins absolut korrekta och minutiösa återgivande av verkligheten. Då också den tidens målarkonst hyllade största möjliga noggrannhet i utförandet, var det många konstnärer, från porträttmålare till silhuettklippare, som gav slaget förlorat och övergick till att förtjäna sitt levebröd som fotografer. I vilken mån impressionismen var en reaktion mot den fotografiska skärpan är svårt att säga, men säkert är, att den påverkade de konstnärligt inriktade fotograferna. De tyckte att kameran som sådan bäst lämpade sig för tekniskt och vetenskaplig avbildning, men knappast som konstnärligt uttrycksmedel. Hur skulle de kunna frigöra sig från den schablonmässiga hantverksfotografin och avbilda motiven med konstnärlig känsla och stämning? Medlet var de s.k. ädelförfarandena - bromolje-, kol- och gummitryck. Det var tålamodsprövande och tidsödande procedurer, men de gav fotograferna konstnärlig frihet. Den enklaste och populäraste metoden var bromoljetrycket. Exponeringen kunde ske helt normalt genom förstoring på känslig bromsilverpapper, som sedan blektes och med kemikaliska medel gjordes mottaglig för färg. Färgen penslades eller valsades på det ljuskänsliga skiktet efter exponeringen. Ofta flyttades pigmentbilden från ursprungspappret till ett akvarell- eller stentryckspapper. Eftersom bilden framställdes av hållbara färgämnen i stället för av silver, är hållbarheten utomordentlig. Med pensel och färg kunde fotograferna på detta sätt manipulera bilden efter behag, undertrycka onödig skärpa och överflödiga detaljer och åstadkomma måleriska verk med den accepterade fotokonstens alla kännetecken. På de fotokurser som Fotografiamatörklubben anordnade kring sekelskiftet under Daniel Nyblins ledning, fanns konstnärligt begåvade skolungdomar, som kom att sätta sin prägel på den finländska fotokonsten. En sådan var Alfred Nybom som också blev känd affärsman i fotobranschen. Alfred Nybom fortsatte sina fotografiska studier i Tyskland, där han utvecklades till en mästerlig porträttfotograf av högsta internationella nivå. Han arbetade för Kunst Atelier Wertheim i Berlin och för Photographische Kunstanstalt Lövyn i Wien, tills han år 1908 återvände till Finland och övertog den danskfödde P.J. Bögelunds fotografiska magasin vid Esplanaden i Helsingfors. Affären övertogs senare av hans son Harald Nybom. Alfred Nybom var tidvid VD för den kända porträttstudion Atelier Apollo i Helsingfors. Han grundade också Finska Biograf Ab och den framgångsrika firman Polyfoto Ab, vilken han ännu som 70-åring ledde som dess verkställande direktör. Gunnar Lönnqvist anställdes vid Ab Finska fotografiska magasinet f.d. Daniel Nyblin, där han arbetade i 32 år och avancerade till verkställande direktör. År 1933 startade han Kodakagenturen Oy Valovarjo Ab, som han ledde till 75 års ålder. Det är ur fotokonstens synpunkt beklagligt att varken Alfred Nyboms eller Gunnar Lönnqvists engagemang i affärslivet under senare år gav tid över för eget konstnärligt fotograferande. Men deras ungdomsverk ger dem en obestridlig plats i den finländska fotografins historia. "Dessutom har han fotografering som hobby och är sedan många år ordförande i Amatörfotografklubben." Med dessa ord avslutar Hufvudstadsbladet sin presentation av ingeniör Walter Jakobsson, som år 1942 fyller 60 år. Då har han bakom sig en lång bana som konstnärligt framstående amatörfotograf, men det är förklarligt att dessa förtjänster överskuggas av hans övriga meriter: trefaldig världsmästare och olympisk guld- och silvermedaljör i konståkning! På många av klubbens utfärdsbilder från början av seklet ses en glad yngling med studentmössan på huvudet och plåtkamera i handen. Den unga studeranden vid Polytekniska Institutet behärskade fototekniken till fulländning, och det var med ädelförfarandet som han uppnådde sina konstnärligt värdefullaste resultat. Walter Jakobssons bilder är utförda i övervägande mörka valörer, fotograferade i sparsamt ljus och dramatisk belysning. Sina stadsbilder fotograferade han i regn och rusk, med asfalten blänkande av väta och konturerna uppmjuknade av dis och dimma. Med ädelförfaranden förstärkte han motivets karaktär och stämningsvärden enligt sin egen konstnärliga bildsyn. En annan av klubbens obestridliga mästare var Wladimir Schohin, till yrket handelsman. Han ägde en rysk lanthandel i hörnet av Unionsgatan och Norra Magasinsgatan i Helsingfors. Efter torghandelns slut parkerade bönderna sina hästar på gården och inköpte allt från filtstövlar till vodka och rysk tobak. År 1900 återfinns han för första gången på segerplats i Fotografiamatörklubbens årstävling, och tre år senare tilldelas han första pris vid den allmänna fotoutställningen i Ateneum med fotografier som är "i alla avseenden förstklassiga". På utställningen 1907 har Daniel Nyblin svårt att finna nog med superlativer: "Han har en kollektion bestående av de läckraste småtavlor man kan tänka sig, en del i gummitryck, andra i koltryck. Dessa linjer, dessa toner! Allt är fullkomligt, harmoniskt, helt. Herr Schohins första pris är egentligen för lågt, det borde läggas ett plus därtill!" Det var på denna utställning som klubben förevisade de första färgdiapositiven, fotograferade på de nya Lumière-plåtarna. Trots sina livfulla situationsbilder, känsliga porträtt och stämningsfulla landskap är det som färgfotograf Wladimir Schohin väckt internationell uppmärksamhet. Med de tekniskt primitiva plåtarna skapade han utsökta stillebenkompositioner med fenomenalt skicklig ljusbehandling och säker känsla för form och material. Efter Schohins död 1934 inlöste Amatörfotografklubben ett hundratal av hans färgdiapositiv, som sedan bl.a. har utställts vid den stora utställningen av nordisk fotografi "The Frozen Image" i USA. ==Reportage med stativ== "En gång skall man kanske upptäcka, att han, främlingen, lyckats i bild bevara mycket av det Helsingfors som annars blivit glömt och förstört, att hans kamera lämnat värdefulla bidrag till belysande av hufvudstadens rapida utveckling." Medan övriga medlemmarna sysslade med konstnärliga ädelförfaranden, fanns det inom Fotografiamatörklubben ett antal medlemmar som insåg den oförfalskade dokumentärbildens värde. Den kändaste är otvivelaktigt Ivan Timiriasew, generalguvernörens adjutant, som vid sin död hyllas med ovanstående minnesord i Hufvudstadsbladet 1927. Ivan Timiriasews favoritmotiv var Helsingfors - dess gator, parker och hamnar - med flanörer, lekande barn, arbetare, marknadsvimmel och dekorativa segelskutor. Hans intresse var framför allt mänskan, som han skildrade med den engagerade reportagebildens alla kännetecken: äkthet, liv och känsla. Som trettioårig kavalleriofficer kom han år 1890 till Helsingfors som adjutant hos generalguvernören, greve Heyden. Generalguvernörerna växlade, men Timiriasew blev kvar. Han blev med tiden en välkänd figur i huvudstaden, i synnerhet som han inte var någon sällsynt företeelse i utelivet, en trogen dyrkare av varietén på Brunn och med stambord på Catani. Men fotografering var hans stora passion, en hobby som han utvecklade till mästerskap. Han deltog flitigt i klubbens möten, som ibland under de oroliga tiderna kunde urarta till häftiga dispyter. Men "Timiren" höll sig orubbligt neutral och dryftade endast fototekniska spörsmål. Han sålde ibland reportagebilder till tidskriften Veckans Krönika, mest för att få se sina bilder och sitt namn i tryck. Men då han efter år 1917 valde Finland till sitt nya fosterland, kunde han dryga ut statspensionen med pressfotografering på heltid. Tidskriften Veckans Krönikas första fotograf, Harald Rosenberg, hade nämligen tagit tjänst som kriminalfotograf. Också Harald Rosenberg fick sin fotografiska skolning på Fotografiamatörklubbens kurser. Hans fotointresse vaknade redan i de tidiga tonåren. Då han år 1900 som 17-årig företog en cykelfärd genom Finlands "midja" - från Uleåborg till Suomussalmi - var han redan en skicklig amatörfotograf, som trots primitiv fotoutrutsning åstadkom utmärkta reportagebilder. Eftersom han efter avslutad skolgång huvudsakligen försörjde sig som tidskriftsfotograf, är det motiverat att ge honom en plats i den finländska fotohistorien som landets första pressfotograf. "Speciell fotograf för Weckans Krönika och Helsingin Kaiku" kallades han på sitt visitkort. År 1909 anställdes han som Finlands första kriminalfotograf vid Kriminalpolisen i Helsingfors, en syssla som inte hindrade honom från att förse tidningspressen med nyhetsbilder. Tvärtom. En idealisk situation för en nyhetsfotograf: alltid först på plats när någonting händer! Det var dramatiska tider - tsarväldets sista decennium med strejker, demonstrationer och attentat. Det blev självständighet och inbördeskrig. Och så kom det glada tjugotalet med förbudslag och spritsmuggling. Allt dokumenterades med Harald Rosenbergs kamera. Under 1910-talets senare hälft framträder ytterligare en af Fotografiamatörklubbens medlemmar som skicklig dokumentär- och pressfotograf. Det är Nicolai Leibowitsch, "en man med kraftiga tummar och konstnärlig blick, humor och kulinarisk smak", som han karakteriseras i Veckans Krönika, då han 1919 fyller 50 år. Till yrket var han massör innan han övergick till pressfotografering. Därav de kraftiga tummarna. För övrigt var han enligt tidskriften försedd med en aldrig klickande kamera och utvecklade en rent förbluffande energi. Han var "allestädes närvarande, vuxen alla de kinkiga situationer en kamerans man kan råka in i, färdig att när som helst störta ut ur hemmets lugna vrå, kort sagt, en förträfflig medarbetare". År 1921 antog klubben sitt nuvarande namn Amatörfotografklubben i Helsingfors, kort AFK. ==Romantik och Rosenlund== "De gamla bildsköna motiven är förkastade - en ny skönhet har trätt i stället. Kamerans öga riktas mot vardagliga ting ur en ny synvinkel - och de vardagliga tingen blir plötsligt expressiva, poetiska, rent av mystiska." Bauhausskolans nysakliga bildsyn, som Raoul af Hällström syftar på i citatet ovan, fick inte fotfäste inom Amatörfotografklubben. Den företräddes i Finland på 30-talet främst av Abiss-gruppen, vars medlemmar Heinrich Iffland och Björn Soldan var aktiva inom AFK, men utan att i högre grad påverka de övriga medlemmarnas bildsyn. Piktorialismen hade starka rötter, dels på grund av de fortfarande aktiva gamla mästarna, såsom Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, dels på grund av nya medlemmar, som också de anammade den romantiska bildsynen. Även om en skribent i tidskriften Valokuvaus 1927 prisar ädelförfarandena med orden "alltid vinner de över bromsilverförstoringarna, oberoende av vilka mjukteckningsmetoder de sistnämnda än må utnyttja", fick de måleriska bromoljetrycken ge plats för enklare förstoringar. Men bildsynen var den samma: estetik och romantik, mjuka linjer och vackra valörer. En av de främsta nya romantikerna var Georg Tschernochvostoff. Hans fotointresse kände inga språkgränser, han verkade aktivt inom såväl AFK som den finskspråkiga Kameraseura. På 40-talet var han rent av samtidigt vice ordförande i vardera klubbarna. Han var också en av de första finländarna som kallades till medlem i Royal Photographic Society i London. Tscherno var en sällsynt mångsidig konstnärlig begåvning. Från måleri övergick han till fotografering, där hans tekniska och konstnärliga talanger förenades. Han var dessutom något av ett språkgeni. I sitt mörkrum i en alkov vid Mechelinsgatan i Helsingfors studerade och experimenterade Tscherno fototeknik tillsammans med AFK-medlemmarna Heinrich Iffland, Ilmari Wasenius och Fred Runeberg. Sina erfarenheter delgav han sedan de övriga klubbmedlemmarna. Han har bl.a. invigt den kända fotografen Constantin Grünberg i fotografins mysterier. Som huvudkamera använde perfektionisten Tscherno en Rolleicord, som uppfyllde hans krav på optisk kvalitet och stort negativformat. Sin kinofilmskamera använde han främst för färgfotografering, då Kodaks och Agfas diapositivfilm i kinofilmsformat kommit i handlen 1938. Samma höst arrangerade AFK sin första färgbildstävling, där Tscherno i konkurrens med 138 inlämnade diapositiv vann första pris med såväl rasterplåtar som flerskiktsfilm. Det krävdes en ny generation av respektlös 50-talsungdom för att tränga undan "rosenlundarnas" - som glåpordet ljöd med syftning på ett känt ålderdomshem i Stockholm - och deras "ålderstigna, förljugna, överromantiska bildstil". Men idag har pendeln svängt tillbaka. På 80-talet respekteras åter klassiska estetiska värden, känslig motivåtergivning och fulländad valörskala. De gamla rosenlundarna är åter i ropet. ==Fotografik och fotogram== "Den subjektiva fotografin är experimentell, den strävar till att vidga fotografins gränser, till att finna nya fotografiska uttrycksmedel. Sådana är t.ex. fotogrammen, ofta abstrakta bilder som åstadkoms genom att projicera föremål direkt på fotopappret utan hjälp av kamera, samt fotomontage, där olika lösklippta bildelement hopfogas till en ny helhet." (Jaakko Ylinen, Teekkari, 1956) Ingenting är nytt under den fotografiska solen. Den efterkrigsgeneration som på 50-talet revolterade mot den romantiska bildstilen har sina rötter i 20-talet Bauhaus skolan, där ungraren László Moholy-Nagy verkade under åren 1923-28. Där vidareutvecklade man de i England respektive Frankrike verksamma amerikanarna Coburns och Man Rays experiment med fotografier utan kamera, fotogram, solarisation och andra grafiska fototekniker. Men det var AFK:s unga radikaler rätt omedvetna om. Deras bibel var Otto Steinerts Subjektive Fotografie samt tidskrifterna Foto och Nordisk Tidskrift för fotografi, som återspeglade De ungas reaktion i Sverige mot rosenlundarna. Motiven söktes gärna bland det fula och frånstötande: bakgårdar, söndriga fönster, flagande murytor. Men det var inte motivet som skapade bilden, utan utförandet, som byggde på en idé. Motivet degraderades till medel för skapande verksamhet, bilden blev ett självändamål. Diskussionens vågor gick givetvis höga. Ju hårdare och mer oförstående kritik, desto nöjdare var fotograferna, som inspirerades till alltmer chockerande bilder. Själsfränder fann de i Åbo Fotoklubb och en del finskspråkiga fotoklubbar, där den s.k. fotografiken överlevde betydligt längre än i AFK. På Finlands fotoklubbars förbunds årsutställning deltog man t.o.m. med tredimensionella fotokonstruktioner av trä. Det var de grafiskt hårda svartvita bilderna utan gråskala som blev den subjektiva fotografins särprägel, bilder som "lika väl kunde utföras med tusch och pensel". Många betvivlade att Viking Nyström och Lars von Haartman överhuvudtaget ägde en kamera, när de tävlade med sina fotogram utförda med förstoringsapparat. Ett gränsfall var Per Olov Jansson, som kombinerade sin i grunden romantiska bildsyn med reklamfotografens teknik och experimentlusta. Han njöt av det traditionella landskapet, återgett med full gråskala och pietetsfull teknik, men också av att skapa en abstraktion eller stämning genom att manipulera med perspektiv, tonskala och beskärning. Fredrik Hackman byggde upp fantasifulla stilleben och tabletop-arrangemang i sitt vardagsrum, medan Robin Hackman laborerade hänsynslöst med dubbelkopieringar i familjens badrum. Ingenting var förbjudet, allt skulle prövas. Bilderna har kanske inte alltid tålt tidens tand, men de hade ett gemensamt drag, som var friskt uppiggande: en medvetet naiv idioti - humor och ironi. Sådant förekom inte inom de andra fotoklubbarna, där man tog sig själv och sin fotokonst mera på allvar. Men inom AFK fanns det samtidigt en grupp fotografer, bl.a. Caj Bremer, K.G. Roos och Kristian Runeberg, som kämpade för den ärliga reportagebilden. Deras tid kom på 60-talet, i dagspress och tidskrifter. ==Guld och ära== Fotodomare Kalevi Pekkonen: - Det skulle vara roligt att veta vad fotografen egentligen har avsett med denna bild. Röst ur publiken: - Antagligen har han avsett att vinna tävlingen! Så länge det funnits fotoklubbar har det funnits fototävlingar. Klubbmedlemmarna kan i stort sett uppdelas i tre grupper: Auktoriteterna - de som anses kapabla att bedöma andras bilder, tävlingshajarna - de som vågar utsätta sina bilder för kritik, och åskådarna, vilkas uppgift är att applådera vinnarna. Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat tävlingsregler. För att ge alla en chans att vinna har man delat upp deltagarna i olika klasser. För att öka intresset har man anordnat tävlingar av olika slag och för olika medlemskategorier: Motivtävlingar, utmanartävlingar, utfärdstävlingar, månadstävlingar, tävlingar mot andra fotoklubbar - tävlingar för nybörjare, för amatörer, för mästare, för kvinnor, för olika åldrar. Tävlingar i färg, i svartvitt... Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat bedömningen. Man har tolkat reglerna, begrundat amatörskapets tillämpning, räknat poäng enligt matematiska formler Man har varierat juryns sammansättning, antalet domare, man har betvivlat deras kvalifikationer, formulerat bedömningskriterier... Man har lyssnat till yrkesfotografer, konstnärer, konstkritiker, man har trott på publikomröstning... Allt detta med ett resultat: Ingen rättvisa! Varför då detta tävlingsraseri, vars like inte förekommer inom någon annan konstgren? Därför att det är spännande att tävla, lärorikt att få konstruktiv kritik, inspirerande att visa sina bilder för andra. Tävlingarna ger fotohobbyn en extra krydda. Därför tävlade man på 1890-talet, därför tävlar man fortfarande, hundra år senare. Genom tävlingar har många berömda fotografier kommit till allmän kännedom och skördat guld och ära både nationellt och internationellt. Klubbens första internationella framgång noterades redan år 1892, då man i Paris anordnade den första internationella fotografitävlingen, som samlade 150 amatörer från olika delar av världen. I den hårda konkurrensen vann Harry Hintze femte pris och bronsmedalj. Sedan dess har klubbens medlemmar vunnit många framgångar, både vid internationella utställningar och framför allt vid Finlands fotoklubbars förbunds årstävlingar, där klubben sedan förbundets grundande haft en framträdande ställning. Speciellt 60-talet och större delen av 70-talet präglades av en utåtriktad verksamhet. 75-årsjubileet 1964 celebrerades med en fotohistorisk utställning på Galeri Hörhammer, kombinerad med förbundets årsutställning, där AFK var procentuellt bäst med 16 godkända bilder av 34 inlämnade. Samarbetet med den finskspråkiga fotoklubben Kameraseura i Helsingfors var gott, och resulterade vid 80-årsjubileet i någonting så unikt som ett svenskspråkigt specialnummer av fototidskriften Kameralehti. Medlemmarna ordnade också egna fotografiska utställningar. Gemensamma fotoprojekt var "Amatörer ser på Stockis" och "Det nya Böle" som ingick i Helsingfors Sparbanks jubileumsutställning. AFK arrangerade ytterligare ett par fotohistoriska utställningar ur sitt bildarkiv: en presentation av Harald Rosenbergs fotografier och Tidsbilder, en serie sekelskiftsbilder, på Finlands fotografiska museum. Trots kursverksamhet och ett nyinrättat fotolaboratorium för medlemmarna deklinerade den bildmässiga verksamheten på ett för fotokonsten beklagligt sätt. Mästarna från 60-talet tröttnade på att tävla mot varandra, och nya bilder såg man sällan. Inslaget av yrkesfotografer, som under de gångna årtiondena inneburit en så fruktbar växelverkan mellan professionella och amatörer, tunnades ut. Amatörfotografklubben var åter en renodlad sällskapsklubb, där medlemmarna efter att ha avnjutit en reseskildring i färg från något exotiskt turistmål samlades till en ölsits på stamkrogen. Färgtävlingarna var de enda som lockade en större mängd deltagare, och möjligen kan man skylla det bristande intresset för svartvit fotografering på färgfilmen. Det var så bekvämt att fotografera i färg. Det krävde inte mera hantverk än att montera diapositiv. Medlemmarna åhörde gärna lärorika föredrag och kamerademonstrationer, men föredrog att fotografera för eget behov, i färg. Utfärderna var väl besökta, några medlemmar sågs t.o.m. fotografera, färgdiapositiv givetvis. Men sammanhållningen och stämningen var god. ==Den fina kopian== "Användningen av labbet ökar. Den nya monteringsutrustningen finns på plats och för varje vecka ökar antalet AFKare som har gått igenom monteringskurserna och vill börja använda sina nya färdigheter i praktiken." (AFK-cirkulär 2/88) Amatöfotografklubben i Helsingfors r.f. går nu in i sitt andra sekel med förnyad kraft. Medlemsantalet är i stigande och aktiviteten är livlig. Klubben anordnar grundkurser, monteringskurser, prickningskurser och en omfattande avancerad kurs i svartvitt fotografiskt hantverk med Stig Gustafsson som kunnig ledare. Och resultaten har inte låtit vänta på sig. Åter har den svartvita bilden kommit till heders, utförd enligt alla konstens regler, arkivfast på silverrikt fiberpapper, finkornig med perfekt skärpa och gradation. Presenterad i prydlig passepartout. På mötena uppträder kända fotografer såsom Ulla-Maija Parikka, Matti Saanio, Pentti Sammallahti, Kristoffer Albrecht, Kristian Runeberg, Vidar Lindqvist. Det räcker inte med månadsmöten. Under säsongen samlas dessutom varje månad en svartvit cirkel och en färgcirkel för att närmare begrunda sina speciella problem. Framtiden förefaller ljus. Bert Carpelan d5f186e87fcfd540c7f727c95e55eb771d93c04c 90 85 2009-02-11T12:55:55Z WikiSysop 1 /* De första hundra åren */ wikitext text/x-wiki ==De första hundra åren== Ur boken: AFK 1889 - 1989, utgiven av Amatörfotografklubben i Helsingfors r.f., Helsingfors 1989 {{Quotation|<p>Fotograf-amatörklubb</p><p>De damer och herrar, som önska inträda i en tilltänkt fotograf-amatör klubb i Helsingfors, behaga sammanträda till förberedande möte lördagen den 23 februari kl. 6 e.m. i Kleinehs hotell.</p>|Hbl 22.2. 1889}} I anledning av ovanstående tidningsannons samlades tjugosex personer i Kleinehs hotell vid Salutorget i Helsingfors. Sammankallare var en känd kulturpersonlighet, friherre Hugo af Schultén, redaktör vid Nya Pressen, sekreterare i Finska Konstföreningen och medlem av Svenska Teaterns styrelse. Och därtill ivrig amatörfotograf, med smygfotografering som specialitet. Vid mötet i Kleinehs hotell, som leddes av Hugo af Schultén, enades de närvarande om önskvärdheten att bilda en fotograf-amatör klubb enligt modell av den några månader tidigare i Stockholm grundade Svenska Fotografiamatörföreningen, sedermera Fotografiska Föreningen. En kommitté tillsattes för att utarbeta stadgar, som godkändes vid föreningens konstituerande möte den 6 mars, varvid det föreslagna namnet Fotografiamatörklubben i Helsingfors antogs. Medlemmar i den första styrelsen blev: Hugo af Schultén, ordförande, mag. J.J. Sederholm, sekreterare, intendenten, artisten Th. Waenerberg, skattmästare, samt som ordinarie medlemmar stadskamreren Teodor Holmberg och fotograf Daniel Nyblin. Hugo af Schultén inlämnade "i underdånighet" till Kejserliga Senaten en anhållan om tillstånd att bilda en fotografi-amatörklubb i Helsingfors med syfte att söka väcka intresse för fotografikonsten och verka för dess spridning inom landet. Den 11 april 1889 avgavs följande resolution: Kejserliga Senaten har låtit denna underdåniga ansökning med dertill hörande handlingar Sig föredragas och finner godt icke allenast tillåta bildandet af ifrågavarande klubb, utan äfven gilla och till efterrättelse fastställa ofvanintagna stadgar. Det alle, som vederbör, till underdånig efterrättelse länder. I Hans Kejserliga Majästets Höga Namn, Dess Senat för Finland. ==Herrklubb på Kämp== "Efter mötet hvidtog en animerad supé hvarunder den angenämaste stämning var rådande. Samkvämet varade till arla morgonstund hvarunder det ena talet aflöste det andra." (Mötesreferat 1899) Vid Fotografiamatörklubbens första ordinarie möte, den 16 mars 1889, höll Daniel Nyblin ett uppskattat föredrag om fotografins utveckling. Femtio år hade förflutit sedan Daguerres och Niepces uppfinning, dagerrotypin, presenterades inför akademierna för vetenskap och konst i Paris. Detta skedde den 19 augusti 1839, fotografins officiella födelsedag, då uppfinningen överlämnades till allmänt bruk. På 1850-talet framträdde porträttfotograferna, som själva preparerade sina våtplåtar, men först tjugo år senare, när kännedomen om Maddox uppfinning av den femtiofalt ljuskänsligare torrplåten nått vårt land, började amatörer syssla med fotografering. På 1880-talet blev negativmaterialet allt ljuskänsligare och kamerorna allt lätthanterligare. Och år 1888 föddes knäpparna. Kodak lancerade sin första lådkamera under den kända sloganen: "Tryck på knappen - vi gör resten!" Denna utveckling sågs inte med blida ögon av de konstnärligt inriktade amatörfotograferna: "Har denna trollformel bidragit till fotografins förbättrande, till dess höjande som vetenskap och konsthantverk, eller till dess popularisering som uppfostringsmedel för iaktagelseförmågans skärpande och konstsinnets höjande? Nej, säkerligen icke! Den har icke uppammat fotografiamatörer, men den har skapat "knäppare" i legio, ty de är många. Knäppare som tryckt på knappen och knipsat i tid och otid utan urskiljning, knappast med en fråga, varför. Värre än söndagsjägaren, som dundrar lös på allt som rör sig, har dessa knäppare gått lös på både lös och fast, och med förvåning och oblandad stolthet sett att de verkligen fått bilder, oftast dåliga, men i knäpparens ögon alltid utmärkta, ty han har ju själv tagit dem." (Daniel Nyblin) Det fanns alltså all anledning för de ambitiösa amatörfotograferna att bilda en förening till såväl nytta som nöje. Möten hölls på Kämp, i restaurang Catani, på Operakaféet eller Brandkårshuset. Programmet bestod då som nu av föredrag, bildvisningar, tävlingar och tekniska demonstrationer. Redan vid det första mötet utställdes inte mindre än 300 amatörfotografier och vid årsmötet den 30 oktober1889 demonstrerades en Laterna Magica och en fotografisk förstoringsmetod med magnesiumljus. Den Laterna Magica - en projektor för 9x9 cm diapositiv - som Daniel Nyblin beställde till klubben från Amerika, fungerade med elljus. Den förenklade bildvisningarna och tävlingskritiken. Diapositiven, som kvarblev i klubbens ägo, utgör stomme till dess unika bildarkiv. Den outtröttlige Daniel Nyblin ledde undervisningsverksamheten både för skolelever och avancerade amatörer, han "slog upp dörrarna till sitt laboratorium, demonstrerade ädelförfaranden och bringade emellanåt sitt vetgiriga auditorium ur fattningen, då han bad det avsmaka måttglas, vilkas innehåll snabbt analyserades som genuin madeira". (1902) Mötena avslutades ofta med en gemensam sexa. Då Kämp stängde, flyttade man till Handelsgillet, där man mot extra betalning per timme kunde fortsätta samvaron till långt in på småtimmarna. ==Med släde och ångbåt== "Efter det alla samlats och man intagit kaffe och ett parti morgonbiljard i Arkadien anträddes färden. Vädret var det härligaste, temperaturen väl låg, men motverkades all stelnad genom att deltagarna nu och då togo sig en galoppad efter åkdonen. För öfrigt hade Spårvägsbolaget eftertänksamt nog försett slädarna med fällar och filtar i parti." (24 november 1904) I Fotografiamatörklubbens första årsberättelse konstaterar sekreteraren, att "enligt bestyrelsens tanke bör på programmet för nästa år ställas gemensamma utfärder både till land och sjöss, hvilka på samma gång de utgöra en rekreation äro synnerligen egnade att mellan klubbens medlemmar knyta en närmare bekantskap". Fotoutfärderna blev, och är fortfarande, en av föreningens mest uppskattade verksamhetsformer, vilket en livfull bildskörd och vältaliga protokollsanteckningar ger belägg för. Utfärder företogs höst, vinter och vår, men det var framförallt Kristihimmelsfärdstorsdagen som i decennier blev klubbens traditionella utfärdsdag. Så länge denna helgdag tilläts infalla på en torsdag. Men låt oss återgå till den tiden, då herr Jäderholm ställde en ångbåt till klubbens förfogande, och herr Lindenvall förärade till utfärden ett fat gott gammalt öl. Sekreteraren K.A. Aschan berättar om en utfärd den 25 maj 1902: "Den 25 maj ingick solig och klar, sålunda ingifvande förhoppning om ett lifligt deltagande. Denna förhoppning slog ej heller fel, ty kl. 9 på söndag morgon, då affärden skulle ske, hade deltagare till en af ett par tiotal samlats nere vid ångbåten Uranus´ afgångsplats i Södra hamnen. Efter en kortare rådplägning beslöts att kursen skulle ställas österut till den natursköna Sibbo viken. --- Med god fart ångade vi genom Hästnäs sund och trakten söder om Willinge. Hunna något bortom sistnämnda holme hade den geschäftige "Lasse" Wiik låtit duka upp en splendid frukost i salongen, hvarvid både "helan" och "halfvan" togos med smak; sjön suger, heter det, och den känslan hade vi litet hvar, hvarföre vi äfven gjorde all heder åt anrättningarna. Just som man var i full fart med att låta maten tysta munnen, inträffade ett litet intermezzo. Uranus fick nämligen bottenkänning, hvilken dock, tackvare kaptenens försiktighet att gå med sakta fart, aflöpte utan några menliga följder, hvarför färden kunde fortsättas utan vidare äfventyr. Här vilja vi anteckna ett af herr Otto Johansson väckta förslag af innehåll, att mellan deltagarene i utfärden skulle anställas en täflan, i hvilken en hvar finge deltaga med tre under utfärden tagna bilder, hvilka skulle inlämnas på höstmötet i september. Förslaget, som vann de närvarandes lifliga bifall, blef enhälligt antaget, hvarpå till prisdomare utsågos herrar O. Johansson, A. Rosenbröjer och A. Aschan. --- Under ifrigt fotograferande närmade vi oss slutmålet för färden, och omkring ½ 1 eft. m. angjordes Kallbäcks brygga vid mynningen af Sibbo å. Ankomsten skulle naturligtvis fotograferas, och utfördes detta efter alla konstens regler af Herr Schohin. Utrustade till händer och tänder med allt hvad till fotografering hörer, anträdde man nu i spridda grupper en fotvandring till Söderkulla lantbruksinstitut, beläget några kilometer längre upp vid ån. Inom parentes sagdt var man väl utrustad i kameraväg - många voro försedda med såväl stativ- som handkamera, och på plåtar fanns det öfverflöd (enligt en approximativ beräkning 5 à 600). Det fotografiska utbytet torde sålunda i kvantitatift afseende varit betydligt - om det kvalitativa hafva vi ej varit i tillfälle att erfara något, men uttala den förhoppningen att det måtte blifva godt. Efter c. 2 timmars vandring i skog och mark, hvarunder både vackra och fula saker fästades på den fotografiska plåten, återvände sällskapet till Kallbäck, där den ljufliga anblicken af ett i det gröna uppdukadt middagsbord fröjdade våra hungriga magar, och lofvade riklig ersättning för de utståndna strapatserna. En tjenstvillig Sibbogubbe, som redan tidigare lemnat oss diverse handräckningar, tjenstgjorde under middagen som afknäppare hvid fotografering af bordsgrupper. --- Om återfärden är ej mycket att säga. --- Kl. ½ 9 på aftonen satte vi åter välbehållna foten i land, nöjda med vår dag." Ljusets konst "Årets konstsäsong öppnades i dag på ett lika intressant som lofvärt vis af Fotografiamatörklubben i Helsingfors med den utställning, som klubben anordnat uppe i expositionssalen å Ateneum. Den vederbörliga vernissagen eller "fixagen", som denna högtidliga ceremoni på fotografspråket bör benämnas - gick i går middagstiden af stapeln, celebrerad af ett antal inbjudna: fotografer och amatörer af olika slag och båda könen. Solen, som vid våra vernissager annars plägar lysa med sin frånvaro, var i går för unders skull med och gaf det hela den önskliga tonen och "fixagen" - som det f.ö. rätteligen tillkommer denna ljusets konst framom alla andra." (Hufvudstadsbladet 1.9.1907) Citatet ovan beskriver stämningen vid öppnandet av den andra allmänna fotografiska utställningen i Ateneum 1907, men Finlands första fotografiska utställning arrangerade Fotografiamatörklubben redan den 3 december 1892 i en butikslokal i den nybyggda Wredeska passagen. Efter att 200 fotografier refuserats på grund av brist på utrymme, utställdes inte mindre än 375 bilder av 24 klubbmedlemmar. I sitt öppningstal påpekade ordföranden, ingenjör C.E. Holmberg, att utställningen "icke blott afsåg att sporra medlemmarna, utan att äfven bibringa allmänheten kunskaper om hvad som verkligen erkändes som goda fotografier". Under tre dagar besöktes utställningen av 700 helsingforsare. Den första allmänna fotografiska utställningen, som var öppen för både klubbmedlemmar och andra fotografer, arrangerades i Ateneum år 1903. Utställningskommittén bestod av Daniel Nyblin, Otto Johansson och Wladimir Schohin. Bland deltagarna utdelades första pris till Thorvald Nyblin, Alfred Nybom, Wladimir Schohin, Axel Tammelander och Carl Jahn, och andra pris till bl.a. Walter Jakobsson, Lars Wiik och Ivan Timiriasew. Utställningen blev en publikframgång, den besöktes av 3000 personer, men den väckte också missnöje, främst bland yrkesfotograferna, som inte gillade att så många av de prisbelönta var amatörfotografer. Ovettet riktade sig främst mot Daniel Nyblin, trots att han inte ens var medlem av prisjuryn. Inte desto mindre var man tre år senare redo att sätta igång på nytt. Det visade sig, att de flesta yrkesfotografer ändå inte ansåg det värt att delta. "Inte lönar det sig för en fattig fan", svarade en. Daniel Nyblin skyller det magra deltagandet på "mullvadsarbetet och det energiska motarbetandet från deras sida, som skrivit fotografins bakåtskridande på sin fana". "Men", säger han, "utställningen är där, och den är bra!" I Hufvudstadsbladet beskriver signatur "Amatör" utställningen så här: "En blick rundt om i salen öfver de utställda arbetena är tillfyllest för att fastslå, att fotograferingskonsten är stadd i snabb utveckling. Det dilettantiskt anspråkslösa "bildtagandet" är ett längesedan öfvervunnet stadium för de utställande. Det konstnärliga sträfvandet har alltmer trädt i förgrunden med nya medel, vägar och synpunkter. Fotografikonsten vill bli konst till karaktär och värdighet och nöjer sig icke mera med den rang, som varit tillmätt åt det gamla "konterfejandet". Där finnes också på utställningen en hel del "fotografier", hvilka stå förbluffande nära den gräns, som dragits, drages och sannolikt alltid kommer att dragas mellan fotografering och konst, mellan den fotografiska plåtens och den mänskliga hjärnans intryck, de där äga all tänkbar skärpa i naturåtergifvandet förenad med en frapperande känslighet i greppet om stämningen och det lifgivande konstnärliga intrycket. Där finns fotografiska naturstudier och porträtt, hvilka man nästan kunde taga för handmålade akvareller, pasteller eller svartkritteckningar af någon utmärkt impressionistisk konstnär - och detta borde ju alltid vara ett kriterium för deras konstnärlighet såväl i allmän som i tillämpad bemärkelse." Signaturen "Amatör" syftar på fotografier av bl.a. Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, utförda i s.k. ädelförfarande - bromolje-, kol- och gummitryck. Men utställningen presenterade också en fototeknisk sensation, de första färgdiapositiven, fotograferade av Walter Jakobsson, Nicolai Leibowitsch och Harald Rosenberg på Lumières Autochrome plåtar, som samma år kom ut på marknaden. "Det nyaste af allt det vackra, som utställningen har att bjuda på." ==Bromolja och färg== "I sina strävanden efter natur och stämning, efter sanning och karaktär, går många av den moderna riktningens apostlar för långt. Strävandet efter mjukhet i linjerna och helhet i valörerna har fört till en oskärpa som endast kan betecknas som sudd. Men i övergångsperioder går man alltid först för långt för att sedan återvända och finna den rätta medelvägen." (Daniel Nyblin 1903) Under 1800-talet var det fotografins tekniska utveckling som främst sysselsatte fotograferna. De fascinerades av det "typiskt fotografiska" - den oerhörda skärpan och detaljåtergivningen, fotografins absolut korrekta och minutiösa återgivande av verkligheten. Då också den tidens målarkonst hyllade största möjliga noggrannhet i utförandet, var det många konstnärer, från porträttmålare till silhuettklippare, som gav slaget förlorat och övergick till att förtjäna sitt levebröd som fotografer. I vilken mån impressionismen var en reaktion mot den fotografiska skärpan är svårt att säga, men säkert är, att den påverkade de konstnärligt inriktade fotograferna. De tyckte att kameran som sådan bäst lämpade sig för tekniskt och vetenskaplig avbildning, men knappast som konstnärligt uttrycksmedel. Hur skulle de kunna frigöra sig från den schablonmässiga hantverksfotografin och avbilda motiven med konstnärlig känsla och stämning? Medlet var de s.k. ädelförfarandena - bromolje-, kol- och gummitryck. Det var tålamodsprövande och tidsödande procedurer, men de gav fotograferna konstnärlig frihet. Den enklaste och populäraste metoden var bromoljetrycket. Exponeringen kunde ske helt normalt genom förstoring på känslig bromsilverpapper, som sedan blektes och med kemikaliska medel gjordes mottaglig för färg. Färgen penslades eller valsades på det ljuskänsliga skiktet efter exponeringen. Ofta flyttades pigmentbilden från ursprungspappret till ett akvarell- eller stentryckspapper. Eftersom bilden framställdes av hållbara färgämnen i stället för av silver, är hållbarheten utomordentlig. Med pensel och färg kunde fotograferna på detta sätt manipulera bilden efter behag, undertrycka onödig skärpa och överflödiga detaljer och åstadkomma måleriska verk med den accepterade fotokonstens alla kännetecken. På de fotokurser som Fotografiamatörklubben anordnade kring sekelskiftet under Daniel Nyblins ledning, fanns konstnärligt begåvade skolungdomar, som kom att sätta sin prägel på den finländska fotokonsten. En sådan var Alfred Nybom som också blev känd affärsman i fotobranschen. Alfred Nybom fortsatte sina fotografiska studier i Tyskland, där han utvecklades till en mästerlig porträttfotograf av högsta internationella nivå. Han arbetade för Kunst Atelier Wertheim i Berlin och för Photographische Kunstanstalt Lövyn i Wien, tills han år 1908 återvände till Finland och övertog den danskfödde P.J. Bögelunds fotografiska magasin vid Esplanaden i Helsingfors. Affären övertogs senare av hans son Harald Nybom. Alfred Nybom var tidvid VD för den kända porträttstudion Atelier Apollo i Helsingfors. Han grundade också Finska Biograf Ab och den framgångsrika firman Polyfoto Ab, vilken han ännu som 70-åring ledde som dess verkställande direktör. Gunnar Lönnqvist anställdes vid Ab Finska fotografiska magasinet f.d. Daniel Nyblin, där han arbetade i 32 år och avancerade till verkställande direktör. År 1933 startade han Kodakagenturen Oy Valovarjo Ab, som han ledde till 75 års ålder. Det är ur fotokonstens synpunkt beklagligt att varken Alfred Nyboms eller Gunnar Lönnqvists engagemang i affärslivet under senare år gav tid över för eget konstnärligt fotograferande. Men deras ungdomsverk ger dem en obestridlig plats i den finländska fotografins historia. "Dessutom har han fotografering som hobby och är sedan många år ordförande i Amatörfotografklubben." Med dessa ord avslutar Hufvudstadsbladet sin presentation av ingeniör Walter Jakobsson, som år 1942 fyller 60 år. Då har han bakom sig en lång bana som konstnärligt framstående amatörfotograf, men det är förklarligt att dessa förtjänster överskuggas av hans övriga meriter: trefaldig världsmästare och olympisk guld- och silvermedaljör i konståkning! På många av klubbens utfärdsbilder från början av seklet ses en glad yngling med studentmössan på huvudet och plåtkamera i handen. Den unga studeranden vid Polytekniska Institutet behärskade fototekniken till fulländning, och det var med ädelförfarandet som han uppnådde sina konstnärligt värdefullaste resultat. Walter Jakobssons bilder är utförda i övervägande mörka valörer, fotograferade i sparsamt ljus och dramatisk belysning. Sina stadsbilder fotograferade han i regn och rusk, med asfalten blänkande av väta och konturerna uppmjuknade av dis och dimma. Med ädelförfaranden förstärkte han motivets karaktär och stämningsvärden enligt sin egen konstnärliga bildsyn. En annan av klubbens obestridliga mästare var Wladimir Schohin, till yrket handelsman. Han ägde en rysk lanthandel i hörnet av Unionsgatan och Norra Magasinsgatan i Helsingfors. Efter torghandelns slut parkerade bönderna sina hästar på gården och inköpte allt från filtstövlar till vodka och rysk tobak. År 1900 återfinns han för första gången på segerplats i Fotografiamatörklubbens årstävling, och tre år senare tilldelas han första pris vid den allmänna fotoutställningen i Ateneum med fotografier som är "i alla avseenden förstklassiga". På utställningen 1907 har Daniel Nyblin svårt att finna nog med superlativer: "Han har en kollektion bestående av de läckraste småtavlor man kan tänka sig, en del i gummitryck, andra i koltryck. Dessa linjer, dessa toner! Allt är fullkomligt, harmoniskt, helt. Herr Schohins första pris är egentligen för lågt, det borde läggas ett plus därtill!" Det var på denna utställning som klubben förevisade de första färgdiapositiven, fotograferade på de nya Lumière-plåtarna. Trots sina livfulla situationsbilder, känsliga porträtt och stämningsfulla landskap är det som färgfotograf Wladimir Schohin väckt internationell uppmärksamhet. Med de tekniskt primitiva plåtarna skapade han utsökta stillebenkompositioner med fenomenalt skicklig ljusbehandling och säker känsla för form och material. Efter Schohins död 1934 inlöste Amatörfotografklubben ett hundratal av hans färgdiapositiv, som sedan bl.a. har utställts vid den stora utställningen av nordisk fotografi "The Frozen Image" i USA. ==Reportage med stativ== "En gång skall man kanske upptäcka, att han, främlingen, lyckats i bild bevara mycket av det Helsingfors som annars blivit glömt och förstört, att hans kamera lämnat värdefulla bidrag till belysande av hufvudstadens rapida utveckling." Medan övriga medlemmarna sysslade med konstnärliga ädelförfaranden, fanns det inom Fotografiamatörklubben ett antal medlemmar som insåg den oförfalskade dokumentärbildens värde. Den kändaste är otvivelaktigt Ivan Timiriasew, generalguvernörens adjutant, som vid sin död hyllas med ovanstående minnesord i Hufvudstadsbladet 1927. Ivan Timiriasews favoritmotiv var Helsingfors - dess gator, parker och hamnar - med flanörer, lekande barn, arbetare, marknadsvimmel och dekorativa segelskutor. Hans intresse var framför allt mänskan, som han skildrade med den engagerade reportagebildens alla kännetecken: äkthet, liv och känsla. Som trettioårig kavalleriofficer kom han år 1890 till Helsingfors som adjutant hos generalguvernören, greve Heyden. Generalguvernörerna växlade, men Timiriasew blev kvar. Han blev med tiden en välkänd figur i huvudstaden, i synnerhet som han inte var någon sällsynt företeelse i utelivet, en trogen dyrkare av varietén på Brunn och med stambord på Catani. Men fotografering var hans stora passion, en hobby som han utvecklade till mästerskap. Han deltog flitigt i klubbens möten, som ibland under de oroliga tiderna kunde urarta till häftiga dispyter. Men "Timiren" höll sig orubbligt neutral och dryftade endast fototekniska spörsmål. Han sålde ibland reportagebilder till tidskriften Veckans Krönika, mest för att få se sina bilder och sitt namn i tryck. Men då han efter år 1917 valde Finland till sitt nya fosterland, kunde han dryga ut statspensionen med pressfotografering på heltid. Tidskriften Veckans Krönikas första fotograf, Harald Rosenberg, hade nämligen tagit tjänst som kriminalfotograf. Också Harald Rosenberg fick sin fotografiska skolning på Fotografiamatörklubbens kurser. Hans fotointresse vaknade redan i de tidiga tonåren. Då han år 1900 som 17-årig företog en cykelfärd genom Finlands "midja" - från Uleåborg till Suomussalmi - var han redan en skicklig amatörfotograf, som trots primitiv fotoutrutsning åstadkom utmärkta reportagebilder. Eftersom han efter avslutad skolgång huvudsakligen försörjde sig som tidskriftsfotograf, är det motiverat att ge honom en plats i den finländska fotohistorien som landets första pressfotograf. "Speciell fotograf för Weckans Krönika och Helsingin Kaiku" kallades han på sitt visitkort. År 1909 anställdes han som Finlands första kriminalfotograf vid Kriminalpolisen i Helsingfors, en syssla som inte hindrade honom från att förse tidningspressen med nyhetsbilder. Tvärtom. En idealisk situation för en nyhetsfotograf: alltid först på plats när någonting händer! Det var dramatiska tider - tsarväldets sista decennium med strejker, demonstrationer och attentat. Det blev självständighet och inbördeskrig. Och så kom det glada tjugotalet med förbudslag och spritsmuggling. Allt dokumenterades med Harald Rosenbergs kamera. Under 1910-talets senare hälft framträder ytterligare en af Fotografiamatörklubbens medlemmar som skicklig dokumentär- och pressfotograf. Det är Nicolai Leibowitsch, "en man med kraftiga tummar och konstnärlig blick, humor och kulinarisk smak", som han karakteriseras i Veckans Krönika, då han 1919 fyller 50 år. Till yrket var han massör innan han övergick till pressfotografering. Därav de kraftiga tummarna. För övrigt var han enligt tidskriften försedd med en aldrig klickande kamera och utvecklade en rent förbluffande energi. Han var "allestädes närvarande, vuxen alla de kinkiga situationer en kamerans man kan råka in i, färdig att när som helst störta ut ur hemmets lugna vrå, kort sagt, en förträfflig medarbetare". År 1921 antog klubben sitt nuvarande namn Amatörfotografklubben i Helsingfors, kort AFK. ==Romantik och Rosenlund== "De gamla bildsköna motiven är förkastade - en ny skönhet har trätt i stället. Kamerans öga riktas mot vardagliga ting ur en ny synvinkel - och de vardagliga tingen blir plötsligt expressiva, poetiska, rent av mystiska." Bauhausskolans nysakliga bildsyn, som Raoul af Hällström syftar på i citatet ovan, fick inte fotfäste inom Amatörfotografklubben. Den företräddes i Finland på 30-talet främst av Abiss-gruppen, vars medlemmar Heinrich Iffland och Björn Soldan var aktiva inom AFK, men utan att i högre grad påverka de övriga medlemmarnas bildsyn. Piktorialismen hade starka rötter, dels på grund av de fortfarande aktiva gamla mästarna, såsom Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, dels på grund av nya medlemmar, som också de anammade den romantiska bildsynen. Även om en skribent i tidskriften Valokuvaus 1927 prisar ädelförfarandena med orden "alltid vinner de över bromsilverförstoringarna, oberoende av vilka mjukteckningsmetoder de sistnämnda än må utnyttja", fick de måleriska bromoljetrycken ge plats för enklare förstoringar. Men bildsynen var den samma: estetik och romantik, mjuka linjer och vackra valörer. En av de främsta nya romantikerna var Georg Tschernochvostoff. Hans fotointresse kände inga språkgränser, han verkade aktivt inom såväl AFK som den finskspråkiga Kameraseura. På 40-talet var han rent av samtidigt vice ordförande i vardera klubbarna. Han var också en av de första finländarna som kallades till medlem i Royal Photographic Society i London. Tscherno var en sällsynt mångsidig konstnärlig begåvning. Från måleri övergick han till fotografering, där hans tekniska och konstnärliga talanger förenades. Han var dessutom något av ett språkgeni. I sitt mörkrum i en alkov vid Mechelinsgatan i Helsingfors studerade och experimenterade Tscherno fototeknik tillsammans med AFK-medlemmarna Heinrich Iffland, Ilmari Wasenius och Fred Runeberg. Sina erfarenheter delgav han sedan de övriga klubbmedlemmarna. Han har bl.a. invigt den kända fotografen Constantin Grünberg i fotografins mysterier. Som huvudkamera använde perfektionisten Tscherno en Rolleicord, som uppfyllde hans krav på optisk kvalitet och stort negativformat. Sin kinofilmskamera använde han främst för färgfotografering, då Kodaks och Agfas diapositivfilm i kinofilmsformat kommit i handlen 1938. Samma höst arrangerade AFK sin första färgbildstävling, där Tscherno i konkurrens med 138 inlämnade diapositiv vann första pris med såväl rasterplåtar som flerskiktsfilm. Det krävdes en ny generation av respektlös 50-talsungdom för att tränga undan "rosenlundarnas" - som glåpordet ljöd med syftning på ett känt ålderdomshem i Stockholm - och deras "ålderstigna, förljugna, överromantiska bildstil". Men idag har pendeln svängt tillbaka. På 80-talet respekteras åter klassiska estetiska värden, känslig motivåtergivning och fulländad valörskala. De gamla rosenlundarna är åter i ropet. ==Fotografik och fotogram== "Den subjektiva fotografin är experimentell, den strävar till att vidga fotografins gränser, till att finna nya fotografiska uttrycksmedel. Sådana är t.ex. fotogrammen, ofta abstrakta bilder som åstadkoms genom att projicera föremål direkt på fotopappret utan hjälp av kamera, samt fotomontage, där olika lösklippta bildelement hopfogas till en ny helhet." (Jaakko Ylinen, Teekkari, 1956) Ingenting är nytt under den fotografiska solen. Den efterkrigsgeneration som på 50-talet revolterade mot den romantiska bildstilen har sina rötter i 20-talet Bauhaus skolan, där ungraren László Moholy-Nagy verkade under åren 1923-28. Där vidareutvecklade man de i England respektive Frankrike verksamma amerikanarna Coburns och Man Rays experiment med fotografier utan kamera, fotogram, solarisation och andra grafiska fototekniker. Men det var AFK:s unga radikaler rätt omedvetna om. Deras bibel var Otto Steinerts Subjektive Fotografie samt tidskrifterna Foto och Nordisk Tidskrift för fotografi, som återspeglade De ungas reaktion i Sverige mot rosenlundarna. Motiven söktes gärna bland det fula och frånstötande: bakgårdar, söndriga fönster, flagande murytor. Men det var inte motivet som skapade bilden, utan utförandet, som byggde på en idé. Motivet degraderades till medel för skapande verksamhet, bilden blev ett självändamål. Diskussionens vågor gick givetvis höga. Ju hårdare och mer oförstående kritik, desto nöjdare var fotograferna, som inspirerades till alltmer chockerande bilder. Själsfränder fann de i Åbo Fotoklubb och en del finskspråkiga fotoklubbar, där den s.k. fotografiken överlevde betydligt längre än i AFK. På Finlands fotoklubbars förbunds årsutställning deltog man t.o.m. med tredimensionella fotokonstruktioner av trä. Det var de grafiskt hårda svartvita bilderna utan gråskala som blev den subjektiva fotografins särprägel, bilder som "lika väl kunde utföras med tusch och pensel". Många betvivlade att Viking Nyström och Lars von Haartman överhuvudtaget ägde en kamera, när de tävlade med sina fotogram utförda med förstoringsapparat. Ett gränsfall var Per Olov Jansson, som kombinerade sin i grunden romantiska bildsyn med reklamfotografens teknik och experimentlusta. Han njöt av det traditionella landskapet, återgett med full gråskala och pietetsfull teknik, men också av att skapa en abstraktion eller stämning genom att manipulera med perspektiv, tonskala och beskärning. Fredrik Hackman byggde upp fantasifulla stilleben och tabletop-arrangemang i sitt vardagsrum, medan Robin Hackman laborerade hänsynslöst med dubbelkopieringar i familjens badrum. Ingenting var förbjudet, allt skulle prövas. Bilderna har kanske inte alltid tålt tidens tand, men de hade ett gemensamt drag, som var friskt uppiggande: en medvetet naiv idioti - humor och ironi. Sådant förekom inte inom de andra fotoklubbarna, där man tog sig själv och sin fotokonst mera på allvar. Men inom AFK fanns det samtidigt en grupp fotografer, bl.a. Caj Bremer, K.G. Roos och Kristian Runeberg, som kämpade för den ärliga reportagebilden. Deras tid kom på 60-talet, i dagspress och tidskrifter. ==Guld och ära== Fotodomare Kalevi Pekkonen: - Det skulle vara roligt att veta vad fotografen egentligen har avsett med denna bild. Röst ur publiken: - Antagligen har han avsett att vinna tävlingen! Så länge det funnits fotoklubbar har det funnits fototävlingar. Klubbmedlemmarna kan i stort sett uppdelas i tre grupper: Auktoriteterna - de som anses kapabla att bedöma andras bilder, tävlingshajarna - de som vågar utsätta sina bilder för kritik, och åskådarna, vilkas uppgift är att applådera vinnarna. Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat tävlingsregler. För att ge alla en chans att vinna har man delat upp deltagarna i olika klasser. För att öka intresset har man anordnat tävlingar av olika slag och för olika medlemskategorier: Motivtävlingar, utmanartävlingar, utfärdstävlingar, månadstävlingar, tävlingar mot andra fotoklubbar - tävlingar för nybörjare, för amatörer, för mästare, för kvinnor, för olika åldrar. Tävlingar i färg, i svartvitt... Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat bedömningen. Man har tolkat reglerna, begrundat amatörskapets tillämpning, räknat poäng enligt matematiska formler Man har varierat juryns sammansättning, antalet domare, man har betvivlat deras kvalifikationer, formulerat bedömningskriterier... Man har lyssnat till yrkesfotografer, konstnärer, konstkritiker, man har trott på publikomröstning... Allt detta med ett resultat: Ingen rättvisa! Varför då detta tävlingsraseri, vars like inte förekommer inom någon annan konstgren? Därför att det är spännande att tävla, lärorikt att få konstruktiv kritik, inspirerande att visa sina bilder för andra. Tävlingarna ger fotohobbyn en extra krydda. Därför tävlade man på 1890-talet, därför tävlar man fortfarande, hundra år senare. Genom tävlingar har många berömda fotografier kommit till allmän kännedom och skördat guld och ära både nationellt och internationellt. Klubbens första internationella framgång noterades redan år 1892, då man i Paris anordnade den första internationella fotografitävlingen, som samlade 150 amatörer från olika delar av världen. I den hårda konkurrensen vann Harry Hintze femte pris och bronsmedalj. Sedan dess har klubbens medlemmar vunnit många framgångar, både vid internationella utställningar och framför allt vid Finlands fotoklubbars förbunds årstävlingar, där klubben sedan förbundets grundande haft en framträdande ställning. Speciellt 60-talet och större delen av 70-talet präglades av en utåtriktad verksamhet. 75-årsjubileet 1964 celebrerades med en fotohistorisk utställning på Galeri Hörhammer, kombinerad med förbundets årsutställning, där AFK var procentuellt bäst med 16 godkända bilder av 34 inlämnade. Samarbetet med den finskspråkiga fotoklubben Kameraseura i Helsingfors var gott, och resulterade vid 80-årsjubileet i någonting så unikt som ett svenskspråkigt specialnummer av fototidskriften Kameralehti. Medlemmarna ordnade också egna fotografiska utställningar. Gemensamma fotoprojekt var "Amatörer ser på Stockis" och "Det nya Böle" som ingick i Helsingfors Sparbanks jubileumsutställning. AFK arrangerade ytterligare ett par fotohistoriska utställningar ur sitt bildarkiv: en presentation av Harald Rosenbergs fotografier och Tidsbilder, en serie sekelskiftsbilder, på Finlands fotografiska museum. Trots kursverksamhet och ett nyinrättat fotolaboratorium för medlemmarna deklinerade den bildmässiga verksamheten på ett för fotokonsten beklagligt sätt. Mästarna från 60-talet tröttnade på att tävla mot varandra, och nya bilder såg man sällan. Inslaget av yrkesfotografer, som under de gångna årtiondena inneburit en så fruktbar växelverkan mellan professionella och amatörer, tunnades ut. Amatörfotografklubben var åter en renodlad sällskapsklubb, där medlemmarna efter att ha avnjutit en reseskildring i färg från något exotiskt turistmål samlades till en ölsits på stamkrogen. Färgtävlingarna var de enda som lockade en större mängd deltagare, och möjligen kan man skylla det bristande intresset för svartvit fotografering på färgfilmen. Det var så bekvämt att fotografera i färg. Det krävde inte mera hantverk än att montera diapositiv. Medlemmarna åhörde gärna lärorika föredrag och kamerademonstrationer, men föredrog att fotografera för eget behov, i färg. Utfärderna var väl besökta, några medlemmar sågs t.o.m. fotografera, färgdiapositiv givetvis. Men sammanhållningen och stämningen var god. ==Den fina kopian== "Användningen av labbet ökar. Den nya monteringsutrustningen finns på plats och för varje vecka ökar antalet AFKare som har gått igenom monteringskurserna och vill börja använda sina nya färdigheter i praktiken." (AFK-cirkulär 2/88) Amatöfotografklubben i Helsingfors r.f. går nu in i sitt andra sekel med förnyad kraft. Medlemsantalet är i stigande och aktiviteten är livlig. Klubben anordnar grundkurser, monteringskurser, prickningskurser och en omfattande avancerad kurs i svartvitt fotografiskt hantverk med Stig Gustafsson som kunnig ledare. Och resultaten har inte låtit vänta på sig. Åter har den svartvita bilden kommit till heders, utförd enligt alla konstens regler, arkivfast på silverrikt fiberpapper, finkornig med perfekt skärpa och gradation. Presenterad i prydlig passepartout. På mötena uppträder kända fotografer såsom Ulla-Maija Parikka, Matti Saanio, Pentti Sammallahti, Kristoffer Albrecht, Kristian Runeberg, Vidar Lindqvist. Det räcker inte med månadsmöten. Under säsongen samlas dessutom varje månad en svartvit cirkel och en färgcirkel för att närmare begrunda sina speciella problem. Framtiden förefaller ljus. Bert Carpelan 1b526537e63ff531adeecc0fc595d72cc6f6ec15 97 90 2009-02-11T13:04:27Z WikiSysop 1 /* De första hundra åren */ wikitext text/x-wiki ==De första hundra åren== Ur boken: AFK 1889 - 1989, utgiven av [[AFK|Amatörfotografklubben i Helsingfors r.f.], Helsingfors 1989 {{Quotation|<p>Fotograf-amatörklubb</p><p>De damer och herrar, som önska inträda i en tilltänkt fotograf-amatör klubb i Helsingfors, behaga sammanträda till förberedande möte lördagen den 23 februari kl. 6 e.m. i Kleinehs hotell.</p>|Hbl 22.2. 1889}} I anledning av ovanstående tidningsannons samlades tjugosex personer i Kleinehs hotell vid Salutorget i Helsingfors. Sammankallare var en känd kulturpersonlighet, friherre Hugo af Schultén, redaktör vid Nya Pressen, sekreterare i Finska Konstföreningen och medlem av Svenska Teaterns styrelse. Och därtill ivrig amatörfotograf, med smygfotografering som specialitet. Vid mötet i Kleinehs hotell, som leddes av Hugo af Schultén, enades de närvarande om önskvärdheten att bilda en fotograf-amatör klubb enligt modell av den några månader tidigare i Stockholm grundade Svenska Fotografiamatörföreningen, sedermera Fotografiska Föreningen. En kommitté tillsattes för att utarbeta stadgar, som godkändes vid föreningens konstituerande möte den 6 mars, varvid det föreslagna namnet Fotografiamatörklubben i Helsingfors antogs. Medlemmar i den första styrelsen blev: Hugo af Schultén, ordförande, mag. J.J. Sederholm, sekreterare, intendenten, artisten Th. Waenerberg, skattmästare, samt som ordinarie medlemmar stadskamreren Teodor Holmberg och fotograf Daniel Nyblin. Hugo af Schultén inlämnade "i underdånighet" till Kejserliga Senaten en anhållan om tillstånd att bilda en fotografi-amatörklubb i Helsingfors med syfte att söka väcka intresse för fotografikonsten och verka för dess spridning inom landet. Den 11 april 1889 avgavs följande resolution: {{Quotation|<p>Kejserliga Senaten har låtit denna underdåniga ansökning med dertill hörande handlingar Sig föredragas och finner godt icke allenast tillåta bildandet af ifrågavarande klubb, utan äfven gilla och till efterrättelse fastställa ofvanintagna stadgar. Det alle, som vederbör, till underdånig efterrättelse länder.</p><p>I Hans Kejserliga Majästets Höga Namn,<br>Dess Senat för Finland.</p>}} ==Herrklubb på Kämp== "Efter mötet hvidtog en animerad supé hvarunder den angenämaste stämning var rådande. Samkvämet varade till arla morgonstund hvarunder det ena talet aflöste det andra." (Mötesreferat 1899) Vid Fotografiamatörklubbens första ordinarie möte, den 16 mars 1889, höll Daniel Nyblin ett uppskattat föredrag om fotografins utveckling. Femtio år hade förflutit sedan Daguerres och Niepces uppfinning, dagerrotypin, presenterades inför akademierna för vetenskap och konst i Paris. Detta skedde den 19 augusti 1839, fotografins officiella födelsedag, då uppfinningen överlämnades till allmänt bruk. På 1850-talet framträdde porträttfotograferna, som själva preparerade sina våtplåtar, men först tjugo år senare, när kännedomen om Maddox uppfinning av den femtiofalt ljuskänsligare torrplåten nått vårt land, började amatörer syssla med fotografering. På 1880-talet blev negativmaterialet allt ljuskänsligare och kamerorna allt lätthanterligare. Och år 1888 föddes knäpparna. Kodak lancerade sin första lådkamera under den kända sloganen: "Tryck på knappen - vi gör resten!" Denna utveckling sågs inte med blida ögon av de konstnärligt inriktade amatörfotograferna: "Har denna trollformel bidragit till fotografins förbättrande, till dess höjande som vetenskap och konsthantverk, eller till dess popularisering som uppfostringsmedel för iaktagelseförmågans skärpande och konstsinnets höjande? Nej, säkerligen icke! Den har icke uppammat fotografiamatörer, men den har skapat "knäppare" i legio, ty de är många. Knäppare som tryckt på knappen och knipsat i tid och otid utan urskiljning, knappast med en fråga, varför. Värre än söndagsjägaren, som dundrar lös på allt som rör sig, har dessa knäppare gått lös på både lös och fast, och med förvåning och oblandad stolthet sett att de verkligen fått bilder, oftast dåliga, men i knäpparens ögon alltid utmärkta, ty han har ju själv tagit dem." (Daniel Nyblin) Det fanns alltså all anledning för de ambitiösa amatörfotograferna att bilda en förening till såväl nytta som nöje. Möten hölls på Kämp, i restaurang Catani, på Operakaféet eller Brandkårshuset. Programmet bestod då som nu av föredrag, bildvisningar, tävlingar och tekniska demonstrationer. Redan vid det första mötet utställdes inte mindre än 300 amatörfotografier och vid årsmötet den 30 oktober1889 demonstrerades en Laterna Magica och en fotografisk förstoringsmetod med magnesiumljus. Den Laterna Magica - en projektor för 9x9 cm diapositiv - som Daniel Nyblin beställde till klubben från Amerika, fungerade med elljus. Den förenklade bildvisningarna och tävlingskritiken. Diapositiven, som kvarblev i klubbens ägo, utgör stomme till dess unika bildarkiv. Den outtröttlige Daniel Nyblin ledde undervisningsverksamheten både för skolelever och avancerade amatörer, han "slog upp dörrarna till sitt laboratorium, demonstrerade ädelförfaranden och bringade emellanåt sitt vetgiriga auditorium ur fattningen, då han bad det avsmaka måttglas, vilkas innehåll snabbt analyserades som genuin madeira". (1902) Mötena avslutades ofta med en gemensam sexa. Då Kämp stängde, flyttade man till Handelsgillet, där man mot extra betalning per timme kunde fortsätta samvaron till långt in på småtimmarna. ==Med släde och ångbåt== "Efter det alla samlats och man intagit kaffe och ett parti morgonbiljard i Arkadien anträddes färden. Vädret var det härligaste, temperaturen väl låg, men motverkades all stelnad genom att deltagarna nu och då togo sig en galoppad efter åkdonen. För öfrigt hade Spårvägsbolaget eftertänksamt nog försett slädarna med fällar och filtar i parti." (24 november 1904) I Fotografiamatörklubbens första årsberättelse konstaterar sekreteraren, att "enligt bestyrelsens tanke bör på programmet för nästa år ställas gemensamma utfärder både till land och sjöss, hvilka på samma gång de utgöra en rekreation äro synnerligen egnade att mellan klubbens medlemmar knyta en närmare bekantskap". Fotoutfärderna blev, och är fortfarande, en av föreningens mest uppskattade verksamhetsformer, vilket en livfull bildskörd och vältaliga protokollsanteckningar ger belägg för. Utfärder företogs höst, vinter och vår, men det var framförallt Kristihimmelsfärdstorsdagen som i decennier blev klubbens traditionella utfärdsdag. Så länge denna helgdag tilläts infalla på en torsdag. Men låt oss återgå till den tiden, då herr Jäderholm ställde en ångbåt till klubbens förfogande, och herr Lindenvall förärade till utfärden ett fat gott gammalt öl. Sekreteraren K.A. Aschan berättar om en utfärd den 25 maj 1902: "Den 25 maj ingick solig och klar, sålunda ingifvande förhoppning om ett lifligt deltagande. Denna förhoppning slog ej heller fel, ty kl. 9 på söndag morgon, då affärden skulle ske, hade deltagare till en af ett par tiotal samlats nere vid ångbåten Uranus´ afgångsplats i Södra hamnen. Efter en kortare rådplägning beslöts att kursen skulle ställas österut till den natursköna Sibbo viken. --- Med god fart ångade vi genom Hästnäs sund och trakten söder om Willinge. Hunna något bortom sistnämnda holme hade den geschäftige "Lasse" Wiik låtit duka upp en splendid frukost i salongen, hvarvid både "helan" och "halfvan" togos med smak; sjön suger, heter det, och den känslan hade vi litet hvar, hvarföre vi äfven gjorde all heder åt anrättningarna. Just som man var i full fart med att låta maten tysta munnen, inträffade ett litet intermezzo. Uranus fick nämligen bottenkänning, hvilken dock, tackvare kaptenens försiktighet att gå med sakta fart, aflöpte utan några menliga följder, hvarför färden kunde fortsättas utan vidare äfventyr. Här vilja vi anteckna ett af herr Otto Johansson väckta förslag af innehåll, att mellan deltagarene i utfärden skulle anställas en täflan, i hvilken en hvar finge deltaga med tre under utfärden tagna bilder, hvilka skulle inlämnas på höstmötet i september. Förslaget, som vann de närvarandes lifliga bifall, blef enhälligt antaget, hvarpå till prisdomare utsågos herrar O. Johansson, A. Rosenbröjer och A. Aschan. --- Under ifrigt fotograferande närmade vi oss slutmålet för färden, och omkring ½ 1 eft. m. angjordes Kallbäcks brygga vid mynningen af Sibbo å. Ankomsten skulle naturligtvis fotograferas, och utfördes detta efter alla konstens regler af Herr Schohin. Utrustade till händer och tänder med allt hvad till fotografering hörer, anträdde man nu i spridda grupper en fotvandring till Söderkulla lantbruksinstitut, beläget några kilometer längre upp vid ån. Inom parentes sagdt var man väl utrustad i kameraväg - många voro försedda med såväl stativ- som handkamera, och på plåtar fanns det öfverflöd (enligt en approximativ beräkning 5 à 600). Det fotografiska utbytet torde sålunda i kvantitatift afseende varit betydligt - om det kvalitativa hafva vi ej varit i tillfälle att erfara något, men uttala den förhoppningen att det måtte blifva godt. Efter c. 2 timmars vandring i skog och mark, hvarunder både vackra och fula saker fästades på den fotografiska plåten, återvände sällskapet till Kallbäck, där den ljufliga anblicken af ett i det gröna uppdukadt middagsbord fröjdade våra hungriga magar, och lofvade riklig ersättning för de utståndna strapatserna. En tjenstvillig Sibbogubbe, som redan tidigare lemnat oss diverse handräckningar, tjenstgjorde under middagen som afknäppare hvid fotografering af bordsgrupper. --- Om återfärden är ej mycket att säga. --- Kl. ½ 9 på aftonen satte vi åter välbehållna foten i land, nöjda med vår dag." Ljusets konst "Årets konstsäsong öppnades i dag på ett lika intressant som lofvärt vis af Fotografiamatörklubben i Helsingfors med den utställning, som klubben anordnat uppe i expositionssalen å Ateneum. Den vederbörliga vernissagen eller "fixagen", som denna högtidliga ceremoni på fotografspråket bör benämnas - gick i går middagstiden af stapeln, celebrerad af ett antal inbjudna: fotografer och amatörer af olika slag och båda könen. Solen, som vid våra vernissager annars plägar lysa med sin frånvaro, var i går för unders skull med och gaf det hela den önskliga tonen och "fixagen" - som det f.ö. rätteligen tillkommer denna ljusets konst framom alla andra." (Hufvudstadsbladet 1.9.1907) Citatet ovan beskriver stämningen vid öppnandet av den andra allmänna fotografiska utställningen i Ateneum 1907, men Finlands första fotografiska utställning arrangerade Fotografiamatörklubben redan den 3 december 1892 i en butikslokal i den nybyggda Wredeska passagen. Efter att 200 fotografier refuserats på grund av brist på utrymme, utställdes inte mindre än 375 bilder av 24 klubbmedlemmar. I sitt öppningstal påpekade ordföranden, ingenjör C.E. Holmberg, att utställningen "icke blott afsåg att sporra medlemmarna, utan att äfven bibringa allmänheten kunskaper om hvad som verkligen erkändes som goda fotografier". Under tre dagar besöktes utställningen av 700 helsingforsare. Den första allmänna fotografiska utställningen, som var öppen för både klubbmedlemmar och andra fotografer, arrangerades i Ateneum år 1903. Utställningskommittén bestod av Daniel Nyblin, Otto Johansson och Wladimir Schohin. Bland deltagarna utdelades första pris till Thorvald Nyblin, Alfred Nybom, Wladimir Schohin, Axel Tammelander och Carl Jahn, och andra pris till bl.a. Walter Jakobsson, Lars Wiik och Ivan Timiriasew. Utställningen blev en publikframgång, den besöktes av 3000 personer, men den väckte också missnöje, främst bland yrkesfotograferna, som inte gillade att så många av de prisbelönta var amatörfotografer. Ovettet riktade sig främst mot Daniel Nyblin, trots att han inte ens var medlem av prisjuryn. Inte desto mindre var man tre år senare redo att sätta igång på nytt. Det visade sig, att de flesta yrkesfotografer ändå inte ansåg det värt att delta. "Inte lönar det sig för en fattig fan", svarade en. Daniel Nyblin skyller det magra deltagandet på "mullvadsarbetet och det energiska motarbetandet från deras sida, som skrivit fotografins bakåtskridande på sin fana". "Men", säger han, "utställningen är där, och den är bra!" I Hufvudstadsbladet beskriver signatur "Amatör" utställningen så här: "En blick rundt om i salen öfver de utställda arbetena är tillfyllest för att fastslå, att fotograferingskonsten är stadd i snabb utveckling. Det dilettantiskt anspråkslösa "bildtagandet" är ett längesedan öfvervunnet stadium för de utställande. Det konstnärliga sträfvandet har alltmer trädt i förgrunden med nya medel, vägar och synpunkter. Fotografikonsten vill bli konst till karaktär och värdighet och nöjer sig icke mera med den rang, som varit tillmätt åt det gamla "konterfejandet". Där finnes också på utställningen en hel del "fotografier", hvilka stå förbluffande nära den gräns, som dragits, drages och sannolikt alltid kommer att dragas mellan fotografering och konst, mellan den fotografiska plåtens och den mänskliga hjärnans intryck, de där äga all tänkbar skärpa i naturåtergifvandet förenad med en frapperande känslighet i greppet om stämningen och det lifgivande konstnärliga intrycket. Där finns fotografiska naturstudier och porträtt, hvilka man nästan kunde taga för handmålade akvareller, pasteller eller svartkritteckningar af någon utmärkt impressionistisk konstnär - och detta borde ju alltid vara ett kriterium för deras konstnärlighet såväl i allmän som i tillämpad bemärkelse." Signaturen "Amatör" syftar på fotografier av bl.a. Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, utförda i s.k. ädelförfarande - bromolje-, kol- och gummitryck. Men utställningen presenterade också en fototeknisk sensation, de första färgdiapositiven, fotograferade av Walter Jakobsson, Nicolai Leibowitsch och Harald Rosenberg på Lumières Autochrome plåtar, som samma år kom ut på marknaden. "Det nyaste af allt det vackra, som utställningen har att bjuda på." ==Bromolja och färg== "I sina strävanden efter natur och stämning, efter sanning och karaktär, går många av den moderna riktningens apostlar för långt. Strävandet efter mjukhet i linjerna och helhet i valörerna har fört till en oskärpa som endast kan betecknas som sudd. Men i övergångsperioder går man alltid först för långt för att sedan återvända och finna den rätta medelvägen." (Daniel Nyblin 1903) Under 1800-talet var det fotografins tekniska utveckling som främst sysselsatte fotograferna. De fascinerades av det "typiskt fotografiska" - den oerhörda skärpan och detaljåtergivningen, fotografins absolut korrekta och minutiösa återgivande av verkligheten. Då också den tidens målarkonst hyllade största möjliga noggrannhet i utförandet, var det många konstnärer, från porträttmålare till silhuettklippare, som gav slaget förlorat och övergick till att förtjäna sitt levebröd som fotografer. I vilken mån impressionismen var en reaktion mot den fotografiska skärpan är svårt att säga, men säkert är, att den påverkade de konstnärligt inriktade fotograferna. De tyckte att kameran som sådan bäst lämpade sig för tekniskt och vetenskaplig avbildning, men knappast som konstnärligt uttrycksmedel. Hur skulle de kunna frigöra sig från den schablonmässiga hantverksfotografin och avbilda motiven med konstnärlig känsla och stämning? Medlet var de s.k. ädelförfarandena - bromolje-, kol- och gummitryck. Det var tålamodsprövande och tidsödande procedurer, men de gav fotograferna konstnärlig frihet. Den enklaste och populäraste metoden var bromoljetrycket. Exponeringen kunde ske helt normalt genom förstoring på känslig bromsilverpapper, som sedan blektes och med kemikaliska medel gjordes mottaglig för färg. Färgen penslades eller valsades på det ljuskänsliga skiktet efter exponeringen. Ofta flyttades pigmentbilden från ursprungspappret till ett akvarell- eller stentryckspapper. Eftersom bilden framställdes av hållbara färgämnen i stället för av silver, är hållbarheten utomordentlig. Med pensel och färg kunde fotograferna på detta sätt manipulera bilden efter behag, undertrycka onödig skärpa och överflödiga detaljer och åstadkomma måleriska verk med den accepterade fotokonstens alla kännetecken. På de fotokurser som Fotografiamatörklubben anordnade kring sekelskiftet under Daniel Nyblins ledning, fanns konstnärligt begåvade skolungdomar, som kom att sätta sin prägel på den finländska fotokonsten. En sådan var Alfred Nybom som också blev känd affärsman i fotobranschen. Alfred Nybom fortsatte sina fotografiska studier i Tyskland, där han utvecklades till en mästerlig porträttfotograf av högsta internationella nivå. Han arbetade för Kunst Atelier Wertheim i Berlin och för Photographische Kunstanstalt Lövyn i Wien, tills han år 1908 återvände till Finland och övertog den danskfödde P.J. Bögelunds fotografiska magasin vid Esplanaden i Helsingfors. Affären övertogs senare av hans son Harald Nybom. Alfred Nybom var tidvid VD för den kända porträttstudion Atelier Apollo i Helsingfors. Han grundade också Finska Biograf Ab och den framgångsrika firman Polyfoto Ab, vilken han ännu som 70-åring ledde som dess verkställande direktör. Gunnar Lönnqvist anställdes vid Ab Finska fotografiska magasinet f.d. Daniel Nyblin, där han arbetade i 32 år och avancerade till verkställande direktör. År 1933 startade han Kodakagenturen Oy Valovarjo Ab, som han ledde till 75 års ålder. Det är ur fotokonstens synpunkt beklagligt att varken Alfred Nyboms eller Gunnar Lönnqvists engagemang i affärslivet under senare år gav tid över för eget konstnärligt fotograferande. Men deras ungdomsverk ger dem en obestridlig plats i den finländska fotografins historia. "Dessutom har han fotografering som hobby och är sedan många år ordförande i Amatörfotografklubben." Med dessa ord avslutar Hufvudstadsbladet sin presentation av ingeniör Walter Jakobsson, som år 1942 fyller 60 år. Då har han bakom sig en lång bana som konstnärligt framstående amatörfotograf, men det är förklarligt att dessa förtjänster överskuggas av hans övriga meriter: trefaldig världsmästare och olympisk guld- och silvermedaljör i konståkning! På många av klubbens utfärdsbilder från början av seklet ses en glad yngling med studentmössan på huvudet och plåtkamera i handen. Den unga studeranden vid Polytekniska Institutet behärskade fototekniken till fulländning, och det var med ädelförfarandet som han uppnådde sina konstnärligt värdefullaste resultat. Walter Jakobssons bilder är utförda i övervägande mörka valörer, fotograferade i sparsamt ljus och dramatisk belysning. Sina stadsbilder fotograferade han i regn och rusk, med asfalten blänkande av väta och konturerna uppmjuknade av dis och dimma. Med ädelförfaranden förstärkte han motivets karaktär och stämningsvärden enligt sin egen konstnärliga bildsyn. En annan av klubbens obestridliga mästare var Wladimir Schohin, till yrket handelsman. Han ägde en rysk lanthandel i hörnet av Unionsgatan och Norra Magasinsgatan i Helsingfors. Efter torghandelns slut parkerade bönderna sina hästar på gården och inköpte allt från filtstövlar till vodka och rysk tobak. År 1900 återfinns han för första gången på segerplats i Fotografiamatörklubbens årstävling, och tre år senare tilldelas han första pris vid den allmänna fotoutställningen i Ateneum med fotografier som är "i alla avseenden förstklassiga". På utställningen 1907 har Daniel Nyblin svårt att finna nog med superlativer: "Han har en kollektion bestående av de läckraste småtavlor man kan tänka sig, en del i gummitryck, andra i koltryck. Dessa linjer, dessa toner! Allt är fullkomligt, harmoniskt, helt. Herr Schohins första pris är egentligen för lågt, det borde läggas ett plus därtill!" Det var på denna utställning som klubben förevisade de första färgdiapositiven, fotograferade på de nya Lumière-plåtarna. Trots sina livfulla situationsbilder, känsliga porträtt och stämningsfulla landskap är det som färgfotograf Wladimir Schohin väckt internationell uppmärksamhet. Med de tekniskt primitiva plåtarna skapade han utsökta stillebenkompositioner med fenomenalt skicklig ljusbehandling och säker känsla för form och material. Efter Schohins död 1934 inlöste Amatörfotografklubben ett hundratal av hans färgdiapositiv, som sedan bl.a. har utställts vid den stora utställningen av nordisk fotografi "The Frozen Image" i USA. ==Reportage med stativ== "En gång skall man kanske upptäcka, att han, främlingen, lyckats i bild bevara mycket av det Helsingfors som annars blivit glömt och förstört, att hans kamera lämnat värdefulla bidrag till belysande av hufvudstadens rapida utveckling." Medan övriga medlemmarna sysslade med konstnärliga ädelförfaranden, fanns det inom Fotografiamatörklubben ett antal medlemmar som insåg den oförfalskade dokumentärbildens värde. Den kändaste är otvivelaktigt Ivan Timiriasew, generalguvernörens adjutant, som vid sin död hyllas med ovanstående minnesord i Hufvudstadsbladet 1927. Ivan Timiriasews favoritmotiv var Helsingfors - dess gator, parker och hamnar - med flanörer, lekande barn, arbetare, marknadsvimmel och dekorativa segelskutor. Hans intresse var framför allt mänskan, som han skildrade med den engagerade reportagebildens alla kännetecken: äkthet, liv och känsla. Som trettioårig kavalleriofficer kom han år 1890 till Helsingfors som adjutant hos generalguvernören, greve Heyden. Generalguvernörerna växlade, men Timiriasew blev kvar. Han blev med tiden en välkänd figur i huvudstaden, i synnerhet som han inte var någon sällsynt företeelse i utelivet, en trogen dyrkare av varietén på Brunn och med stambord på Catani. Men fotografering var hans stora passion, en hobby som han utvecklade till mästerskap. Han deltog flitigt i klubbens möten, som ibland under de oroliga tiderna kunde urarta till häftiga dispyter. Men "Timiren" höll sig orubbligt neutral och dryftade endast fototekniska spörsmål. Han sålde ibland reportagebilder till tidskriften Veckans Krönika, mest för att få se sina bilder och sitt namn i tryck. Men då han efter år 1917 valde Finland till sitt nya fosterland, kunde han dryga ut statspensionen med pressfotografering på heltid. Tidskriften Veckans Krönikas första fotograf, Harald Rosenberg, hade nämligen tagit tjänst som kriminalfotograf. Också Harald Rosenberg fick sin fotografiska skolning på Fotografiamatörklubbens kurser. Hans fotointresse vaknade redan i de tidiga tonåren. Då han år 1900 som 17-årig företog en cykelfärd genom Finlands "midja" - från Uleåborg till Suomussalmi - var han redan en skicklig amatörfotograf, som trots primitiv fotoutrutsning åstadkom utmärkta reportagebilder. Eftersom han efter avslutad skolgång huvudsakligen försörjde sig som tidskriftsfotograf, är det motiverat att ge honom en plats i den finländska fotohistorien som landets första pressfotograf. "Speciell fotograf för Weckans Krönika och Helsingin Kaiku" kallades han på sitt visitkort. År 1909 anställdes han som Finlands första kriminalfotograf vid Kriminalpolisen i Helsingfors, en syssla som inte hindrade honom från att förse tidningspressen med nyhetsbilder. Tvärtom. En idealisk situation för en nyhetsfotograf: alltid först på plats när någonting händer! Det var dramatiska tider - tsarväldets sista decennium med strejker, demonstrationer och attentat. Det blev självständighet och inbördeskrig. Och så kom det glada tjugotalet med förbudslag och spritsmuggling. Allt dokumenterades med Harald Rosenbergs kamera. Under 1910-talets senare hälft framträder ytterligare en af Fotografiamatörklubbens medlemmar som skicklig dokumentär- och pressfotograf. Det är Nicolai Leibowitsch, "en man med kraftiga tummar och konstnärlig blick, humor och kulinarisk smak", som han karakteriseras i Veckans Krönika, då han 1919 fyller 50 år. Till yrket var han massör innan han övergick till pressfotografering. Därav de kraftiga tummarna. För övrigt var han enligt tidskriften försedd med en aldrig klickande kamera och utvecklade en rent förbluffande energi. Han var "allestädes närvarande, vuxen alla de kinkiga situationer en kamerans man kan råka in i, färdig att när som helst störta ut ur hemmets lugna vrå, kort sagt, en förträfflig medarbetare". År 1921 antog klubben sitt nuvarande namn Amatörfotografklubben i Helsingfors, kort AFK. ==Romantik och Rosenlund== "De gamla bildsköna motiven är förkastade - en ny skönhet har trätt i stället. Kamerans öga riktas mot vardagliga ting ur en ny synvinkel - och de vardagliga tingen blir plötsligt expressiva, poetiska, rent av mystiska." Bauhausskolans nysakliga bildsyn, som Raoul af Hällström syftar på i citatet ovan, fick inte fotfäste inom Amatörfotografklubben. Den företräddes i Finland på 30-talet främst av Abiss-gruppen, vars medlemmar Heinrich Iffland och Björn Soldan var aktiva inom AFK, men utan att i högre grad påverka de övriga medlemmarnas bildsyn. Piktorialismen hade starka rötter, dels på grund av de fortfarande aktiva gamla mästarna, såsom Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, dels på grund av nya medlemmar, som också de anammade den romantiska bildsynen. Även om en skribent i tidskriften Valokuvaus 1927 prisar ädelförfarandena med orden "alltid vinner de över bromsilverförstoringarna, oberoende av vilka mjukteckningsmetoder de sistnämnda än må utnyttja", fick de måleriska bromoljetrycken ge plats för enklare förstoringar. Men bildsynen var den samma: estetik och romantik, mjuka linjer och vackra valörer. En av de främsta nya romantikerna var Georg Tschernochvostoff. Hans fotointresse kände inga språkgränser, han verkade aktivt inom såväl AFK som den finskspråkiga Kameraseura. På 40-talet var han rent av samtidigt vice ordförande i vardera klubbarna. Han var också en av de första finländarna som kallades till medlem i Royal Photographic Society i London. Tscherno var en sällsynt mångsidig konstnärlig begåvning. Från måleri övergick han till fotografering, där hans tekniska och konstnärliga talanger förenades. Han var dessutom något av ett språkgeni. I sitt mörkrum i en alkov vid Mechelinsgatan i Helsingfors studerade och experimenterade Tscherno fototeknik tillsammans med AFK-medlemmarna Heinrich Iffland, Ilmari Wasenius och Fred Runeberg. Sina erfarenheter delgav han sedan de övriga klubbmedlemmarna. Han har bl.a. invigt den kända fotografen Constantin Grünberg i fotografins mysterier. Som huvudkamera använde perfektionisten Tscherno en Rolleicord, som uppfyllde hans krav på optisk kvalitet och stort negativformat. Sin kinofilmskamera använde han främst för färgfotografering, då Kodaks och Agfas diapositivfilm i kinofilmsformat kommit i handlen 1938. Samma höst arrangerade AFK sin första färgbildstävling, där Tscherno i konkurrens med 138 inlämnade diapositiv vann första pris med såväl rasterplåtar som flerskiktsfilm. Det krävdes en ny generation av respektlös 50-talsungdom för att tränga undan "rosenlundarnas" - som glåpordet ljöd med syftning på ett känt ålderdomshem i Stockholm - och deras "ålderstigna, förljugna, överromantiska bildstil". Men idag har pendeln svängt tillbaka. På 80-talet respekteras åter klassiska estetiska värden, känslig motivåtergivning och fulländad valörskala. De gamla rosenlundarna är åter i ropet. ==Fotografik och fotogram== "Den subjektiva fotografin är experimentell, den strävar till att vidga fotografins gränser, till att finna nya fotografiska uttrycksmedel. Sådana är t.ex. fotogrammen, ofta abstrakta bilder som åstadkoms genom att projicera föremål direkt på fotopappret utan hjälp av kamera, samt fotomontage, där olika lösklippta bildelement hopfogas till en ny helhet." (Jaakko Ylinen, Teekkari, 1956) Ingenting är nytt under den fotografiska solen. Den efterkrigsgeneration som på 50-talet revolterade mot den romantiska bildstilen har sina rötter i 20-talet Bauhaus skolan, där ungraren László Moholy-Nagy verkade under åren 1923-28. Där vidareutvecklade man de i England respektive Frankrike verksamma amerikanarna Coburns och Man Rays experiment med fotografier utan kamera, fotogram, solarisation och andra grafiska fototekniker. Men det var AFK:s unga radikaler rätt omedvetna om. Deras bibel var Otto Steinerts Subjektive Fotografie samt tidskrifterna Foto och Nordisk Tidskrift för fotografi, som återspeglade De ungas reaktion i Sverige mot rosenlundarna. Motiven söktes gärna bland det fula och frånstötande: bakgårdar, söndriga fönster, flagande murytor. Men det var inte motivet som skapade bilden, utan utförandet, som byggde på en idé. Motivet degraderades till medel för skapande verksamhet, bilden blev ett självändamål. Diskussionens vågor gick givetvis höga. Ju hårdare och mer oförstående kritik, desto nöjdare var fotograferna, som inspirerades till alltmer chockerande bilder. Själsfränder fann de i Åbo Fotoklubb och en del finskspråkiga fotoklubbar, där den s.k. fotografiken överlevde betydligt längre än i AFK. På Finlands fotoklubbars förbunds årsutställning deltog man t.o.m. med tredimensionella fotokonstruktioner av trä. Det var de grafiskt hårda svartvita bilderna utan gråskala som blev den subjektiva fotografins särprägel, bilder som "lika väl kunde utföras med tusch och pensel". Många betvivlade att Viking Nyström och Lars von Haartman överhuvudtaget ägde en kamera, när de tävlade med sina fotogram utförda med förstoringsapparat. Ett gränsfall var Per Olov Jansson, som kombinerade sin i grunden romantiska bildsyn med reklamfotografens teknik och experimentlusta. Han njöt av det traditionella landskapet, återgett med full gråskala och pietetsfull teknik, men också av att skapa en abstraktion eller stämning genom att manipulera med perspektiv, tonskala och beskärning. Fredrik Hackman byggde upp fantasifulla stilleben och tabletop-arrangemang i sitt vardagsrum, medan Robin Hackman laborerade hänsynslöst med dubbelkopieringar i familjens badrum. Ingenting var förbjudet, allt skulle prövas. Bilderna har kanske inte alltid tålt tidens tand, men de hade ett gemensamt drag, som var friskt uppiggande: en medvetet naiv idioti - humor och ironi. Sådant förekom inte inom de andra fotoklubbarna, där man tog sig själv och sin fotokonst mera på allvar. Men inom AFK fanns det samtidigt en grupp fotografer, bl.a. Caj Bremer, K.G. Roos och Kristian Runeberg, som kämpade för den ärliga reportagebilden. Deras tid kom på 60-talet, i dagspress och tidskrifter. ==Guld och ära== Fotodomare Kalevi Pekkonen: - Det skulle vara roligt att veta vad fotografen egentligen har avsett med denna bild. Röst ur publiken: - Antagligen har han avsett att vinna tävlingen! Så länge det funnits fotoklubbar har det funnits fototävlingar. Klubbmedlemmarna kan i stort sett uppdelas i tre grupper: Auktoriteterna - de som anses kapabla att bedöma andras bilder, tävlingshajarna - de som vågar utsätta sina bilder för kritik, och åskådarna, vilkas uppgift är att applådera vinnarna. Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat tävlingsregler. För att ge alla en chans att vinna har man delat upp deltagarna i olika klasser. För att öka intresset har man anordnat tävlingar av olika slag och för olika medlemskategorier: Motivtävlingar, utmanartävlingar, utfärdstävlingar, månadstävlingar, tävlingar mot andra fotoklubbar - tävlingar för nybörjare, för amatörer, för mästare, för kvinnor, för olika åldrar. Tävlingar i färg, i svartvitt... Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat bedömningen. Man har tolkat reglerna, begrundat amatörskapets tillämpning, räknat poäng enligt matematiska formler Man har varierat juryns sammansättning, antalet domare, man har betvivlat deras kvalifikationer, formulerat bedömningskriterier... Man har lyssnat till yrkesfotografer, konstnärer, konstkritiker, man har trott på publikomröstning... Allt detta med ett resultat: Ingen rättvisa! Varför då detta tävlingsraseri, vars like inte förekommer inom någon annan konstgren? Därför att det är spännande att tävla, lärorikt att få konstruktiv kritik, inspirerande att visa sina bilder för andra. Tävlingarna ger fotohobbyn en extra krydda. Därför tävlade man på 1890-talet, därför tävlar man fortfarande, hundra år senare. Genom tävlingar har många berömda fotografier kommit till allmän kännedom och skördat guld och ära både nationellt och internationellt. Klubbens första internationella framgång noterades redan år 1892, då man i Paris anordnade den första internationella fotografitävlingen, som samlade 150 amatörer från olika delar av världen. I den hårda konkurrensen vann Harry Hintze femte pris och bronsmedalj. Sedan dess har klubbens medlemmar vunnit många framgångar, både vid internationella utställningar och framför allt vid Finlands fotoklubbars förbunds årstävlingar, där klubben sedan förbundets grundande haft en framträdande ställning. Speciellt 60-talet och större delen av 70-talet präglades av en utåtriktad verksamhet. 75-årsjubileet 1964 celebrerades med en fotohistorisk utställning på Galeri Hörhammer, kombinerad med förbundets årsutställning, där AFK var procentuellt bäst med 16 godkända bilder av 34 inlämnade. Samarbetet med den finskspråkiga fotoklubben Kameraseura i Helsingfors var gott, och resulterade vid 80-årsjubileet i någonting så unikt som ett svenskspråkigt specialnummer av fototidskriften Kameralehti. Medlemmarna ordnade också egna fotografiska utställningar. Gemensamma fotoprojekt var "Amatörer ser på Stockis" och "Det nya Böle" som ingick i Helsingfors Sparbanks jubileumsutställning. AFK arrangerade ytterligare ett par fotohistoriska utställningar ur sitt bildarkiv: en presentation av Harald Rosenbergs fotografier och Tidsbilder, en serie sekelskiftsbilder, på Finlands fotografiska museum. Trots kursverksamhet och ett nyinrättat fotolaboratorium för medlemmarna deklinerade den bildmässiga verksamheten på ett för fotokonsten beklagligt sätt. Mästarna från 60-talet tröttnade på att tävla mot varandra, och nya bilder såg man sällan. Inslaget av yrkesfotografer, som under de gångna årtiondena inneburit en så fruktbar växelverkan mellan professionella och amatörer, tunnades ut. Amatörfotografklubben var åter en renodlad sällskapsklubb, där medlemmarna efter att ha avnjutit en reseskildring i färg från något exotiskt turistmål samlades till en ölsits på stamkrogen. Färgtävlingarna var de enda som lockade en större mängd deltagare, och möjligen kan man skylla det bristande intresset för svartvit fotografering på färgfilmen. Det var så bekvämt att fotografera i färg. Det krävde inte mera hantverk än att montera diapositiv. Medlemmarna åhörde gärna lärorika föredrag och kamerademonstrationer, men föredrog att fotografera för eget behov, i färg. Utfärderna var väl besökta, några medlemmar sågs t.o.m. fotografera, färgdiapositiv givetvis. Men sammanhållningen och stämningen var god. ==Den fina kopian== "Användningen av labbet ökar. Den nya monteringsutrustningen finns på plats och för varje vecka ökar antalet AFKare som har gått igenom monteringskurserna och vill börja använda sina nya färdigheter i praktiken." (AFK-cirkulär 2/88) Amatöfotografklubben i Helsingfors r.f. går nu in i sitt andra sekel med förnyad kraft. Medlemsantalet är i stigande och aktiviteten är livlig. Klubben anordnar grundkurser, monteringskurser, prickningskurser och en omfattande avancerad kurs i svartvitt fotografiskt hantverk med Stig Gustafsson som kunnig ledare. Och resultaten har inte låtit vänta på sig. Åter har den svartvita bilden kommit till heders, utförd enligt alla konstens regler, arkivfast på silverrikt fiberpapper, finkornig med perfekt skärpa och gradation. Presenterad i prydlig passepartout. På mötena uppträder kända fotografer såsom Ulla-Maija Parikka, Matti Saanio, Pentti Sammallahti, Kristoffer Albrecht, Kristian Runeberg, Vidar Lindqvist. Det räcker inte med månadsmöten. Under säsongen samlas dessutom varje månad en svartvit cirkel och en färgcirkel för att närmare begrunda sina speciella problem. Framtiden förefaller ljus. Bert Carpelan 10ac1894ab36d5a065498c4ddb6df774596335c0 98 97 2009-02-11T13:04:58Z WikiSysop 1 /* De första hundra åren */ wikitext text/x-wiki ==De första hundra åren== Ur boken: [[AFK 1889-1989]], utgiven av [[AFK|Amatörfotografklubben i Helsingfors r.f.]], Helsingfors 1989 {{Quotation|<p>Fotograf-amatörklubb</p><p>De damer och herrar, som önska inträda i en tilltänkt fotograf-amatör klubb i Helsingfors, behaga sammanträda till förberedande möte lördagen den 23 februari kl. 6 e.m. i Kleinehs hotell.</p>|Hbl 22.2. 1889}} I anledning av ovanstående tidningsannons samlades tjugosex personer i Kleinehs hotell vid Salutorget i Helsingfors. Sammankallare var en känd kulturpersonlighet, friherre Hugo af Schultén, redaktör vid Nya Pressen, sekreterare i Finska Konstföreningen och medlem av Svenska Teaterns styrelse. Och därtill ivrig amatörfotograf, med smygfotografering som specialitet. Vid mötet i Kleinehs hotell, som leddes av Hugo af Schultén, enades de närvarande om önskvärdheten att bilda en fotograf-amatör klubb enligt modell av den några månader tidigare i Stockholm grundade Svenska Fotografiamatörföreningen, sedermera Fotografiska Föreningen. En kommitté tillsattes för att utarbeta stadgar, som godkändes vid föreningens konstituerande möte den 6 mars, varvid det föreslagna namnet Fotografiamatörklubben i Helsingfors antogs. Medlemmar i den första styrelsen blev: Hugo af Schultén, ordförande, mag. J.J. Sederholm, sekreterare, intendenten, artisten Th. Waenerberg, skattmästare, samt som ordinarie medlemmar stadskamreren Teodor Holmberg och fotograf Daniel Nyblin. Hugo af Schultén inlämnade "i underdånighet" till Kejserliga Senaten en anhållan om tillstånd att bilda en fotografi-amatörklubb i Helsingfors med syfte att söka väcka intresse för fotografikonsten och verka för dess spridning inom landet. Den 11 april 1889 avgavs följande resolution: {{Quotation|<p>Kejserliga Senaten har låtit denna underdåniga ansökning med dertill hörande handlingar Sig föredragas och finner godt icke allenast tillåta bildandet af ifrågavarande klubb, utan äfven gilla och till efterrättelse fastställa ofvanintagna stadgar. Det alle, som vederbör, till underdånig efterrättelse länder.</p><p>I Hans Kejserliga Majästets Höga Namn,<br>Dess Senat för Finland.</p>}} ==Herrklubb på Kämp== "Efter mötet hvidtog en animerad supé hvarunder den angenämaste stämning var rådande. Samkvämet varade till arla morgonstund hvarunder det ena talet aflöste det andra." (Mötesreferat 1899) Vid Fotografiamatörklubbens första ordinarie möte, den 16 mars 1889, höll Daniel Nyblin ett uppskattat föredrag om fotografins utveckling. Femtio år hade förflutit sedan Daguerres och Niepces uppfinning, dagerrotypin, presenterades inför akademierna för vetenskap och konst i Paris. Detta skedde den 19 augusti 1839, fotografins officiella födelsedag, då uppfinningen överlämnades till allmänt bruk. På 1850-talet framträdde porträttfotograferna, som själva preparerade sina våtplåtar, men först tjugo år senare, när kännedomen om Maddox uppfinning av den femtiofalt ljuskänsligare torrplåten nått vårt land, började amatörer syssla med fotografering. På 1880-talet blev negativmaterialet allt ljuskänsligare och kamerorna allt lätthanterligare. Och år 1888 föddes knäpparna. Kodak lancerade sin första lådkamera under den kända sloganen: "Tryck på knappen - vi gör resten!" Denna utveckling sågs inte med blida ögon av de konstnärligt inriktade amatörfotograferna: "Har denna trollformel bidragit till fotografins förbättrande, till dess höjande som vetenskap och konsthantverk, eller till dess popularisering som uppfostringsmedel för iaktagelseförmågans skärpande och konstsinnets höjande? Nej, säkerligen icke! Den har icke uppammat fotografiamatörer, men den har skapat "knäppare" i legio, ty de är många. Knäppare som tryckt på knappen och knipsat i tid och otid utan urskiljning, knappast med en fråga, varför. Värre än söndagsjägaren, som dundrar lös på allt som rör sig, har dessa knäppare gått lös på både lös och fast, och med förvåning och oblandad stolthet sett att de verkligen fått bilder, oftast dåliga, men i knäpparens ögon alltid utmärkta, ty han har ju själv tagit dem." (Daniel Nyblin) Det fanns alltså all anledning för de ambitiösa amatörfotograferna att bilda en förening till såväl nytta som nöje. Möten hölls på Kämp, i restaurang Catani, på Operakaféet eller Brandkårshuset. Programmet bestod då som nu av föredrag, bildvisningar, tävlingar och tekniska demonstrationer. Redan vid det första mötet utställdes inte mindre än 300 amatörfotografier och vid årsmötet den 30 oktober1889 demonstrerades en Laterna Magica och en fotografisk förstoringsmetod med magnesiumljus. Den Laterna Magica - en projektor för 9x9 cm diapositiv - som Daniel Nyblin beställde till klubben från Amerika, fungerade med elljus. Den förenklade bildvisningarna och tävlingskritiken. Diapositiven, som kvarblev i klubbens ägo, utgör stomme till dess unika bildarkiv. Den outtröttlige Daniel Nyblin ledde undervisningsverksamheten både för skolelever och avancerade amatörer, han "slog upp dörrarna till sitt laboratorium, demonstrerade ädelförfaranden och bringade emellanåt sitt vetgiriga auditorium ur fattningen, då han bad det avsmaka måttglas, vilkas innehåll snabbt analyserades som genuin madeira". (1902) Mötena avslutades ofta med en gemensam sexa. Då Kämp stängde, flyttade man till Handelsgillet, där man mot extra betalning per timme kunde fortsätta samvaron till långt in på småtimmarna. ==Med släde och ångbåt== "Efter det alla samlats och man intagit kaffe och ett parti morgonbiljard i Arkadien anträddes färden. Vädret var det härligaste, temperaturen väl låg, men motverkades all stelnad genom att deltagarna nu och då togo sig en galoppad efter åkdonen. För öfrigt hade Spårvägsbolaget eftertänksamt nog försett slädarna med fällar och filtar i parti." (24 november 1904) I Fotografiamatörklubbens första årsberättelse konstaterar sekreteraren, att "enligt bestyrelsens tanke bör på programmet för nästa år ställas gemensamma utfärder både till land och sjöss, hvilka på samma gång de utgöra en rekreation äro synnerligen egnade att mellan klubbens medlemmar knyta en närmare bekantskap". Fotoutfärderna blev, och är fortfarande, en av föreningens mest uppskattade verksamhetsformer, vilket en livfull bildskörd och vältaliga protokollsanteckningar ger belägg för. Utfärder företogs höst, vinter och vår, men det var framförallt Kristihimmelsfärdstorsdagen som i decennier blev klubbens traditionella utfärdsdag. Så länge denna helgdag tilläts infalla på en torsdag. Men låt oss återgå till den tiden, då herr Jäderholm ställde en ångbåt till klubbens förfogande, och herr Lindenvall förärade till utfärden ett fat gott gammalt öl. Sekreteraren K.A. Aschan berättar om en utfärd den 25 maj 1902: "Den 25 maj ingick solig och klar, sålunda ingifvande förhoppning om ett lifligt deltagande. Denna förhoppning slog ej heller fel, ty kl. 9 på söndag morgon, då affärden skulle ske, hade deltagare till en af ett par tiotal samlats nere vid ångbåten Uranus´ afgångsplats i Södra hamnen. Efter en kortare rådplägning beslöts att kursen skulle ställas österut till den natursköna Sibbo viken. --- Med god fart ångade vi genom Hästnäs sund och trakten söder om Willinge. Hunna något bortom sistnämnda holme hade den geschäftige "Lasse" Wiik låtit duka upp en splendid frukost i salongen, hvarvid både "helan" och "halfvan" togos med smak; sjön suger, heter det, och den känslan hade vi litet hvar, hvarföre vi äfven gjorde all heder åt anrättningarna. Just som man var i full fart med att låta maten tysta munnen, inträffade ett litet intermezzo. Uranus fick nämligen bottenkänning, hvilken dock, tackvare kaptenens försiktighet att gå med sakta fart, aflöpte utan några menliga följder, hvarför färden kunde fortsättas utan vidare äfventyr. Här vilja vi anteckna ett af herr Otto Johansson väckta förslag af innehåll, att mellan deltagarene i utfärden skulle anställas en täflan, i hvilken en hvar finge deltaga med tre under utfärden tagna bilder, hvilka skulle inlämnas på höstmötet i september. Förslaget, som vann de närvarandes lifliga bifall, blef enhälligt antaget, hvarpå till prisdomare utsågos herrar O. Johansson, A. Rosenbröjer och A. Aschan. --- Under ifrigt fotograferande närmade vi oss slutmålet för färden, och omkring ½ 1 eft. m. angjordes Kallbäcks brygga vid mynningen af Sibbo å. Ankomsten skulle naturligtvis fotograferas, och utfördes detta efter alla konstens regler af Herr Schohin. Utrustade till händer och tänder med allt hvad till fotografering hörer, anträdde man nu i spridda grupper en fotvandring till Söderkulla lantbruksinstitut, beläget några kilometer längre upp vid ån. Inom parentes sagdt var man väl utrustad i kameraväg - många voro försedda med såväl stativ- som handkamera, och på plåtar fanns det öfverflöd (enligt en approximativ beräkning 5 à 600). Det fotografiska utbytet torde sålunda i kvantitatift afseende varit betydligt - om det kvalitativa hafva vi ej varit i tillfälle att erfara något, men uttala den förhoppningen att det måtte blifva godt. Efter c. 2 timmars vandring i skog och mark, hvarunder både vackra och fula saker fästades på den fotografiska plåten, återvände sällskapet till Kallbäck, där den ljufliga anblicken af ett i det gröna uppdukadt middagsbord fröjdade våra hungriga magar, och lofvade riklig ersättning för de utståndna strapatserna. En tjenstvillig Sibbogubbe, som redan tidigare lemnat oss diverse handräckningar, tjenstgjorde under middagen som afknäppare hvid fotografering af bordsgrupper. --- Om återfärden är ej mycket att säga. --- Kl. ½ 9 på aftonen satte vi åter välbehållna foten i land, nöjda med vår dag." Ljusets konst "Årets konstsäsong öppnades i dag på ett lika intressant som lofvärt vis af Fotografiamatörklubben i Helsingfors med den utställning, som klubben anordnat uppe i expositionssalen å Ateneum. Den vederbörliga vernissagen eller "fixagen", som denna högtidliga ceremoni på fotografspråket bör benämnas - gick i går middagstiden af stapeln, celebrerad af ett antal inbjudna: fotografer och amatörer af olika slag och båda könen. Solen, som vid våra vernissager annars plägar lysa med sin frånvaro, var i går för unders skull med och gaf det hela den önskliga tonen och "fixagen" - som det f.ö. rätteligen tillkommer denna ljusets konst framom alla andra." (Hufvudstadsbladet 1.9.1907) Citatet ovan beskriver stämningen vid öppnandet av den andra allmänna fotografiska utställningen i Ateneum 1907, men Finlands första fotografiska utställning arrangerade Fotografiamatörklubben redan den 3 december 1892 i en butikslokal i den nybyggda Wredeska passagen. Efter att 200 fotografier refuserats på grund av brist på utrymme, utställdes inte mindre än 375 bilder av 24 klubbmedlemmar. I sitt öppningstal påpekade ordföranden, ingenjör C.E. Holmberg, att utställningen "icke blott afsåg att sporra medlemmarna, utan att äfven bibringa allmänheten kunskaper om hvad som verkligen erkändes som goda fotografier". Under tre dagar besöktes utställningen av 700 helsingforsare. Den första allmänna fotografiska utställningen, som var öppen för både klubbmedlemmar och andra fotografer, arrangerades i Ateneum år 1903. Utställningskommittén bestod av Daniel Nyblin, Otto Johansson och Wladimir Schohin. Bland deltagarna utdelades första pris till Thorvald Nyblin, Alfred Nybom, Wladimir Schohin, Axel Tammelander och Carl Jahn, och andra pris till bl.a. Walter Jakobsson, Lars Wiik och Ivan Timiriasew. Utställningen blev en publikframgång, den besöktes av 3000 personer, men den väckte också missnöje, främst bland yrkesfotograferna, som inte gillade att så många av de prisbelönta var amatörfotografer. Ovettet riktade sig främst mot Daniel Nyblin, trots att han inte ens var medlem av prisjuryn. Inte desto mindre var man tre år senare redo att sätta igång på nytt. Det visade sig, att de flesta yrkesfotografer ändå inte ansåg det värt att delta. "Inte lönar det sig för en fattig fan", svarade en. Daniel Nyblin skyller det magra deltagandet på "mullvadsarbetet och det energiska motarbetandet från deras sida, som skrivit fotografins bakåtskridande på sin fana". "Men", säger han, "utställningen är där, och den är bra!" I Hufvudstadsbladet beskriver signatur "Amatör" utställningen så här: "En blick rundt om i salen öfver de utställda arbetena är tillfyllest för att fastslå, att fotograferingskonsten är stadd i snabb utveckling. Det dilettantiskt anspråkslösa "bildtagandet" är ett längesedan öfvervunnet stadium för de utställande. Det konstnärliga sträfvandet har alltmer trädt i förgrunden med nya medel, vägar och synpunkter. Fotografikonsten vill bli konst till karaktär och värdighet och nöjer sig icke mera med den rang, som varit tillmätt åt det gamla "konterfejandet". Där finnes också på utställningen en hel del "fotografier", hvilka stå förbluffande nära den gräns, som dragits, drages och sannolikt alltid kommer att dragas mellan fotografering och konst, mellan den fotografiska plåtens och den mänskliga hjärnans intryck, de där äga all tänkbar skärpa i naturåtergifvandet förenad med en frapperande känslighet i greppet om stämningen och det lifgivande konstnärliga intrycket. Där finns fotografiska naturstudier och porträtt, hvilka man nästan kunde taga för handmålade akvareller, pasteller eller svartkritteckningar af någon utmärkt impressionistisk konstnär - och detta borde ju alltid vara ett kriterium för deras konstnärlighet såväl i allmän som i tillämpad bemärkelse." Signaturen "Amatör" syftar på fotografier av bl.a. Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, utförda i s.k. ädelförfarande - bromolje-, kol- och gummitryck. Men utställningen presenterade också en fototeknisk sensation, de första färgdiapositiven, fotograferade av Walter Jakobsson, Nicolai Leibowitsch och Harald Rosenberg på Lumières Autochrome plåtar, som samma år kom ut på marknaden. "Det nyaste af allt det vackra, som utställningen har att bjuda på." ==Bromolja och färg== "I sina strävanden efter natur och stämning, efter sanning och karaktär, går många av den moderna riktningens apostlar för långt. Strävandet efter mjukhet i linjerna och helhet i valörerna har fört till en oskärpa som endast kan betecknas som sudd. Men i övergångsperioder går man alltid först för långt för att sedan återvända och finna den rätta medelvägen." (Daniel Nyblin 1903) Under 1800-talet var det fotografins tekniska utveckling som främst sysselsatte fotograferna. De fascinerades av det "typiskt fotografiska" - den oerhörda skärpan och detaljåtergivningen, fotografins absolut korrekta och minutiösa återgivande av verkligheten. Då också den tidens målarkonst hyllade största möjliga noggrannhet i utförandet, var det många konstnärer, från porträttmålare till silhuettklippare, som gav slaget förlorat och övergick till att förtjäna sitt levebröd som fotografer. I vilken mån impressionismen var en reaktion mot den fotografiska skärpan är svårt att säga, men säkert är, att den påverkade de konstnärligt inriktade fotograferna. De tyckte att kameran som sådan bäst lämpade sig för tekniskt och vetenskaplig avbildning, men knappast som konstnärligt uttrycksmedel. Hur skulle de kunna frigöra sig från den schablonmässiga hantverksfotografin och avbilda motiven med konstnärlig känsla och stämning? Medlet var de s.k. ädelförfarandena - bromolje-, kol- och gummitryck. Det var tålamodsprövande och tidsödande procedurer, men de gav fotograferna konstnärlig frihet. Den enklaste och populäraste metoden var bromoljetrycket. Exponeringen kunde ske helt normalt genom förstoring på känslig bromsilverpapper, som sedan blektes och med kemikaliska medel gjordes mottaglig för färg. Färgen penslades eller valsades på det ljuskänsliga skiktet efter exponeringen. Ofta flyttades pigmentbilden från ursprungspappret till ett akvarell- eller stentryckspapper. Eftersom bilden framställdes av hållbara färgämnen i stället för av silver, är hållbarheten utomordentlig. Med pensel och färg kunde fotograferna på detta sätt manipulera bilden efter behag, undertrycka onödig skärpa och överflödiga detaljer och åstadkomma måleriska verk med den accepterade fotokonstens alla kännetecken. På de fotokurser som Fotografiamatörklubben anordnade kring sekelskiftet under Daniel Nyblins ledning, fanns konstnärligt begåvade skolungdomar, som kom att sätta sin prägel på den finländska fotokonsten. En sådan var Alfred Nybom som också blev känd affärsman i fotobranschen. Alfred Nybom fortsatte sina fotografiska studier i Tyskland, där han utvecklades till en mästerlig porträttfotograf av högsta internationella nivå. Han arbetade för Kunst Atelier Wertheim i Berlin och för Photographische Kunstanstalt Lövyn i Wien, tills han år 1908 återvände till Finland och övertog den danskfödde P.J. Bögelunds fotografiska magasin vid Esplanaden i Helsingfors. Affären övertogs senare av hans son Harald Nybom. Alfred Nybom var tidvid VD för den kända porträttstudion Atelier Apollo i Helsingfors. Han grundade också Finska Biograf Ab och den framgångsrika firman Polyfoto Ab, vilken han ännu som 70-åring ledde som dess verkställande direktör. Gunnar Lönnqvist anställdes vid Ab Finska fotografiska magasinet f.d. Daniel Nyblin, där han arbetade i 32 år och avancerade till verkställande direktör. År 1933 startade han Kodakagenturen Oy Valovarjo Ab, som han ledde till 75 års ålder. Det är ur fotokonstens synpunkt beklagligt att varken Alfred Nyboms eller Gunnar Lönnqvists engagemang i affärslivet under senare år gav tid över för eget konstnärligt fotograferande. Men deras ungdomsverk ger dem en obestridlig plats i den finländska fotografins historia. "Dessutom har han fotografering som hobby och är sedan många år ordförande i Amatörfotografklubben." Med dessa ord avslutar Hufvudstadsbladet sin presentation av ingeniör Walter Jakobsson, som år 1942 fyller 60 år. Då har han bakom sig en lång bana som konstnärligt framstående amatörfotograf, men det är förklarligt att dessa förtjänster överskuggas av hans övriga meriter: trefaldig världsmästare och olympisk guld- och silvermedaljör i konståkning! På många av klubbens utfärdsbilder från början av seklet ses en glad yngling med studentmössan på huvudet och plåtkamera i handen. Den unga studeranden vid Polytekniska Institutet behärskade fototekniken till fulländning, och det var med ädelförfarandet som han uppnådde sina konstnärligt värdefullaste resultat. Walter Jakobssons bilder är utförda i övervägande mörka valörer, fotograferade i sparsamt ljus och dramatisk belysning. Sina stadsbilder fotograferade han i regn och rusk, med asfalten blänkande av väta och konturerna uppmjuknade av dis och dimma. Med ädelförfaranden förstärkte han motivets karaktär och stämningsvärden enligt sin egen konstnärliga bildsyn. En annan av klubbens obestridliga mästare var Wladimir Schohin, till yrket handelsman. Han ägde en rysk lanthandel i hörnet av Unionsgatan och Norra Magasinsgatan i Helsingfors. Efter torghandelns slut parkerade bönderna sina hästar på gården och inköpte allt från filtstövlar till vodka och rysk tobak. År 1900 återfinns han för första gången på segerplats i Fotografiamatörklubbens årstävling, och tre år senare tilldelas han första pris vid den allmänna fotoutställningen i Ateneum med fotografier som är "i alla avseenden förstklassiga". På utställningen 1907 har Daniel Nyblin svårt att finna nog med superlativer: "Han har en kollektion bestående av de läckraste småtavlor man kan tänka sig, en del i gummitryck, andra i koltryck. Dessa linjer, dessa toner! Allt är fullkomligt, harmoniskt, helt. Herr Schohins första pris är egentligen för lågt, det borde läggas ett plus därtill!" Det var på denna utställning som klubben förevisade de första färgdiapositiven, fotograferade på de nya Lumière-plåtarna. Trots sina livfulla situationsbilder, känsliga porträtt och stämningsfulla landskap är det som färgfotograf Wladimir Schohin väckt internationell uppmärksamhet. Med de tekniskt primitiva plåtarna skapade han utsökta stillebenkompositioner med fenomenalt skicklig ljusbehandling och säker känsla för form och material. Efter Schohins död 1934 inlöste Amatörfotografklubben ett hundratal av hans färgdiapositiv, som sedan bl.a. har utställts vid den stora utställningen av nordisk fotografi "The Frozen Image" i USA. ==Reportage med stativ== "En gång skall man kanske upptäcka, att han, främlingen, lyckats i bild bevara mycket av det Helsingfors som annars blivit glömt och förstört, att hans kamera lämnat värdefulla bidrag till belysande av hufvudstadens rapida utveckling." Medan övriga medlemmarna sysslade med konstnärliga ädelförfaranden, fanns det inom Fotografiamatörklubben ett antal medlemmar som insåg den oförfalskade dokumentärbildens värde. Den kändaste är otvivelaktigt Ivan Timiriasew, generalguvernörens adjutant, som vid sin död hyllas med ovanstående minnesord i Hufvudstadsbladet 1927. Ivan Timiriasews favoritmotiv var Helsingfors - dess gator, parker och hamnar - med flanörer, lekande barn, arbetare, marknadsvimmel och dekorativa segelskutor. Hans intresse var framför allt mänskan, som han skildrade med den engagerade reportagebildens alla kännetecken: äkthet, liv och känsla. Som trettioårig kavalleriofficer kom han år 1890 till Helsingfors som adjutant hos generalguvernören, greve Heyden. Generalguvernörerna växlade, men Timiriasew blev kvar. Han blev med tiden en välkänd figur i huvudstaden, i synnerhet som han inte var någon sällsynt företeelse i utelivet, en trogen dyrkare av varietén på Brunn och med stambord på Catani. Men fotografering var hans stora passion, en hobby som han utvecklade till mästerskap. Han deltog flitigt i klubbens möten, som ibland under de oroliga tiderna kunde urarta till häftiga dispyter. Men "Timiren" höll sig orubbligt neutral och dryftade endast fototekniska spörsmål. Han sålde ibland reportagebilder till tidskriften Veckans Krönika, mest för att få se sina bilder och sitt namn i tryck. Men då han efter år 1917 valde Finland till sitt nya fosterland, kunde han dryga ut statspensionen med pressfotografering på heltid. Tidskriften Veckans Krönikas första fotograf, Harald Rosenberg, hade nämligen tagit tjänst som kriminalfotograf. Också Harald Rosenberg fick sin fotografiska skolning på Fotografiamatörklubbens kurser. Hans fotointresse vaknade redan i de tidiga tonåren. Då han år 1900 som 17-årig företog en cykelfärd genom Finlands "midja" - från Uleåborg till Suomussalmi - var han redan en skicklig amatörfotograf, som trots primitiv fotoutrutsning åstadkom utmärkta reportagebilder. Eftersom han efter avslutad skolgång huvudsakligen försörjde sig som tidskriftsfotograf, är det motiverat att ge honom en plats i den finländska fotohistorien som landets första pressfotograf. "Speciell fotograf för Weckans Krönika och Helsingin Kaiku" kallades han på sitt visitkort. År 1909 anställdes han som Finlands första kriminalfotograf vid Kriminalpolisen i Helsingfors, en syssla som inte hindrade honom från att förse tidningspressen med nyhetsbilder. Tvärtom. En idealisk situation för en nyhetsfotograf: alltid först på plats när någonting händer! Det var dramatiska tider - tsarväldets sista decennium med strejker, demonstrationer och attentat. Det blev självständighet och inbördeskrig. Och så kom det glada tjugotalet med förbudslag och spritsmuggling. Allt dokumenterades med Harald Rosenbergs kamera. Under 1910-talets senare hälft framträder ytterligare en af Fotografiamatörklubbens medlemmar som skicklig dokumentär- och pressfotograf. Det är Nicolai Leibowitsch, "en man med kraftiga tummar och konstnärlig blick, humor och kulinarisk smak", som han karakteriseras i Veckans Krönika, då han 1919 fyller 50 år. Till yrket var han massör innan han övergick till pressfotografering. Därav de kraftiga tummarna. För övrigt var han enligt tidskriften försedd med en aldrig klickande kamera och utvecklade en rent förbluffande energi. Han var "allestädes närvarande, vuxen alla de kinkiga situationer en kamerans man kan råka in i, färdig att när som helst störta ut ur hemmets lugna vrå, kort sagt, en förträfflig medarbetare". År 1921 antog klubben sitt nuvarande namn Amatörfotografklubben i Helsingfors, kort AFK. ==Romantik och Rosenlund== "De gamla bildsköna motiven är förkastade - en ny skönhet har trätt i stället. Kamerans öga riktas mot vardagliga ting ur en ny synvinkel - och de vardagliga tingen blir plötsligt expressiva, poetiska, rent av mystiska." Bauhausskolans nysakliga bildsyn, som Raoul af Hällström syftar på i citatet ovan, fick inte fotfäste inom Amatörfotografklubben. Den företräddes i Finland på 30-talet främst av Abiss-gruppen, vars medlemmar Heinrich Iffland och Björn Soldan var aktiva inom AFK, men utan att i högre grad påverka de övriga medlemmarnas bildsyn. Piktorialismen hade starka rötter, dels på grund av de fortfarande aktiva gamla mästarna, såsom Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, dels på grund av nya medlemmar, som också de anammade den romantiska bildsynen. Även om en skribent i tidskriften Valokuvaus 1927 prisar ädelförfarandena med orden "alltid vinner de över bromsilverförstoringarna, oberoende av vilka mjukteckningsmetoder de sistnämnda än må utnyttja", fick de måleriska bromoljetrycken ge plats för enklare förstoringar. Men bildsynen var den samma: estetik och romantik, mjuka linjer och vackra valörer. En av de främsta nya romantikerna var Georg Tschernochvostoff. Hans fotointresse kände inga språkgränser, han verkade aktivt inom såväl AFK som den finskspråkiga Kameraseura. På 40-talet var han rent av samtidigt vice ordförande i vardera klubbarna. Han var också en av de första finländarna som kallades till medlem i Royal Photographic Society i London. Tscherno var en sällsynt mångsidig konstnärlig begåvning. Från måleri övergick han till fotografering, där hans tekniska och konstnärliga talanger förenades. Han var dessutom något av ett språkgeni. I sitt mörkrum i en alkov vid Mechelinsgatan i Helsingfors studerade och experimenterade Tscherno fototeknik tillsammans med AFK-medlemmarna Heinrich Iffland, Ilmari Wasenius och Fred Runeberg. Sina erfarenheter delgav han sedan de övriga klubbmedlemmarna. Han har bl.a. invigt den kända fotografen Constantin Grünberg i fotografins mysterier. Som huvudkamera använde perfektionisten Tscherno en Rolleicord, som uppfyllde hans krav på optisk kvalitet och stort negativformat. Sin kinofilmskamera använde han främst för färgfotografering, då Kodaks och Agfas diapositivfilm i kinofilmsformat kommit i handlen 1938. Samma höst arrangerade AFK sin första färgbildstävling, där Tscherno i konkurrens med 138 inlämnade diapositiv vann första pris med såväl rasterplåtar som flerskiktsfilm. Det krävdes en ny generation av respektlös 50-talsungdom för att tränga undan "rosenlundarnas" - som glåpordet ljöd med syftning på ett känt ålderdomshem i Stockholm - och deras "ålderstigna, förljugna, överromantiska bildstil". Men idag har pendeln svängt tillbaka. På 80-talet respekteras åter klassiska estetiska värden, känslig motivåtergivning och fulländad valörskala. De gamla rosenlundarna är åter i ropet. ==Fotografik och fotogram== "Den subjektiva fotografin är experimentell, den strävar till att vidga fotografins gränser, till att finna nya fotografiska uttrycksmedel. Sådana är t.ex. fotogrammen, ofta abstrakta bilder som åstadkoms genom att projicera föremål direkt på fotopappret utan hjälp av kamera, samt fotomontage, där olika lösklippta bildelement hopfogas till en ny helhet." (Jaakko Ylinen, Teekkari, 1956) Ingenting är nytt under den fotografiska solen. Den efterkrigsgeneration som på 50-talet revolterade mot den romantiska bildstilen har sina rötter i 20-talet Bauhaus skolan, där ungraren László Moholy-Nagy verkade under åren 1923-28. Där vidareutvecklade man de i England respektive Frankrike verksamma amerikanarna Coburns och Man Rays experiment med fotografier utan kamera, fotogram, solarisation och andra grafiska fototekniker. Men det var AFK:s unga radikaler rätt omedvetna om. Deras bibel var Otto Steinerts Subjektive Fotografie samt tidskrifterna Foto och Nordisk Tidskrift för fotografi, som återspeglade De ungas reaktion i Sverige mot rosenlundarna. Motiven söktes gärna bland det fula och frånstötande: bakgårdar, söndriga fönster, flagande murytor. Men det var inte motivet som skapade bilden, utan utförandet, som byggde på en idé. Motivet degraderades till medel för skapande verksamhet, bilden blev ett självändamål. Diskussionens vågor gick givetvis höga. Ju hårdare och mer oförstående kritik, desto nöjdare var fotograferna, som inspirerades till alltmer chockerande bilder. Själsfränder fann de i Åbo Fotoklubb och en del finskspråkiga fotoklubbar, där den s.k. fotografiken överlevde betydligt längre än i AFK. På Finlands fotoklubbars förbunds årsutställning deltog man t.o.m. med tredimensionella fotokonstruktioner av trä. Det var de grafiskt hårda svartvita bilderna utan gråskala som blev den subjektiva fotografins särprägel, bilder som "lika väl kunde utföras med tusch och pensel". Många betvivlade att Viking Nyström och Lars von Haartman överhuvudtaget ägde en kamera, när de tävlade med sina fotogram utförda med förstoringsapparat. Ett gränsfall var Per Olov Jansson, som kombinerade sin i grunden romantiska bildsyn med reklamfotografens teknik och experimentlusta. Han njöt av det traditionella landskapet, återgett med full gråskala och pietetsfull teknik, men också av att skapa en abstraktion eller stämning genom att manipulera med perspektiv, tonskala och beskärning. Fredrik Hackman byggde upp fantasifulla stilleben och tabletop-arrangemang i sitt vardagsrum, medan Robin Hackman laborerade hänsynslöst med dubbelkopieringar i familjens badrum. Ingenting var förbjudet, allt skulle prövas. Bilderna har kanske inte alltid tålt tidens tand, men de hade ett gemensamt drag, som var friskt uppiggande: en medvetet naiv idioti - humor och ironi. Sådant förekom inte inom de andra fotoklubbarna, där man tog sig själv och sin fotokonst mera på allvar. Men inom AFK fanns det samtidigt en grupp fotografer, bl.a. Caj Bremer, K.G. Roos och Kristian Runeberg, som kämpade för den ärliga reportagebilden. Deras tid kom på 60-talet, i dagspress och tidskrifter. ==Guld och ära== Fotodomare Kalevi Pekkonen: - Det skulle vara roligt att veta vad fotografen egentligen har avsett med denna bild. Röst ur publiken: - Antagligen har han avsett att vinna tävlingen! Så länge det funnits fotoklubbar har det funnits fototävlingar. Klubbmedlemmarna kan i stort sett uppdelas i tre grupper: Auktoriteterna - de som anses kapabla att bedöma andras bilder, tävlingshajarna - de som vågar utsätta sina bilder för kritik, och åskådarna, vilkas uppgift är att applådera vinnarna. Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat tävlingsregler. För att ge alla en chans att vinna har man delat upp deltagarna i olika klasser. För att öka intresset har man anordnat tävlingar av olika slag och för olika medlemskategorier: Motivtävlingar, utmanartävlingar, utfärdstävlingar, månadstävlingar, tävlingar mot andra fotoklubbar - tävlingar för nybörjare, för amatörer, för mästare, för kvinnor, för olika åldrar. Tävlingar i färg, i svartvitt... Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat bedömningen. Man har tolkat reglerna, begrundat amatörskapets tillämpning, räknat poäng enligt matematiska formler Man har varierat juryns sammansättning, antalet domare, man har betvivlat deras kvalifikationer, formulerat bedömningskriterier... Man har lyssnat till yrkesfotografer, konstnärer, konstkritiker, man har trott på publikomröstning... Allt detta med ett resultat: Ingen rättvisa! Varför då detta tävlingsraseri, vars like inte förekommer inom någon annan konstgren? Därför att det är spännande att tävla, lärorikt att få konstruktiv kritik, inspirerande att visa sina bilder för andra. Tävlingarna ger fotohobbyn en extra krydda. Därför tävlade man på 1890-talet, därför tävlar man fortfarande, hundra år senare. Genom tävlingar har många berömda fotografier kommit till allmän kännedom och skördat guld och ära både nationellt och internationellt. Klubbens första internationella framgång noterades redan år 1892, då man i Paris anordnade den första internationella fotografitävlingen, som samlade 150 amatörer från olika delar av världen. I den hårda konkurrensen vann Harry Hintze femte pris och bronsmedalj. Sedan dess har klubbens medlemmar vunnit många framgångar, både vid internationella utställningar och framför allt vid Finlands fotoklubbars förbunds årstävlingar, där klubben sedan förbundets grundande haft en framträdande ställning. Speciellt 60-talet och större delen av 70-talet präglades av en utåtriktad verksamhet. 75-årsjubileet 1964 celebrerades med en fotohistorisk utställning på Galeri Hörhammer, kombinerad med förbundets årsutställning, där AFK var procentuellt bäst med 16 godkända bilder av 34 inlämnade. Samarbetet med den finskspråkiga fotoklubben Kameraseura i Helsingfors var gott, och resulterade vid 80-årsjubileet i någonting så unikt som ett svenskspråkigt specialnummer av fototidskriften Kameralehti. Medlemmarna ordnade också egna fotografiska utställningar. Gemensamma fotoprojekt var "Amatörer ser på Stockis" och "Det nya Böle" som ingick i Helsingfors Sparbanks jubileumsutställning. AFK arrangerade ytterligare ett par fotohistoriska utställningar ur sitt bildarkiv: en presentation av Harald Rosenbergs fotografier och Tidsbilder, en serie sekelskiftsbilder, på Finlands fotografiska museum. Trots kursverksamhet och ett nyinrättat fotolaboratorium för medlemmarna deklinerade den bildmässiga verksamheten på ett för fotokonsten beklagligt sätt. Mästarna från 60-talet tröttnade på att tävla mot varandra, och nya bilder såg man sällan. Inslaget av yrkesfotografer, som under de gångna årtiondena inneburit en så fruktbar växelverkan mellan professionella och amatörer, tunnades ut. Amatörfotografklubben var åter en renodlad sällskapsklubb, där medlemmarna efter att ha avnjutit en reseskildring i färg från något exotiskt turistmål samlades till en ölsits på stamkrogen. Färgtävlingarna var de enda som lockade en större mängd deltagare, och möjligen kan man skylla det bristande intresset för svartvit fotografering på färgfilmen. Det var så bekvämt att fotografera i färg. Det krävde inte mera hantverk än att montera diapositiv. Medlemmarna åhörde gärna lärorika föredrag och kamerademonstrationer, men föredrog att fotografera för eget behov, i färg. Utfärderna var väl besökta, några medlemmar sågs t.o.m. fotografera, färgdiapositiv givetvis. Men sammanhållningen och stämningen var god. ==Den fina kopian== "Användningen av labbet ökar. Den nya monteringsutrustningen finns på plats och för varje vecka ökar antalet AFKare som har gått igenom monteringskurserna och vill börja använda sina nya färdigheter i praktiken." (AFK-cirkulär 2/88) Amatöfotografklubben i Helsingfors r.f. går nu in i sitt andra sekel med förnyad kraft. Medlemsantalet är i stigande och aktiviteten är livlig. Klubben anordnar grundkurser, monteringskurser, prickningskurser och en omfattande avancerad kurs i svartvitt fotografiskt hantverk med Stig Gustafsson som kunnig ledare. Och resultaten har inte låtit vänta på sig. Åter har den svartvita bilden kommit till heders, utförd enligt alla konstens regler, arkivfast på silverrikt fiberpapper, finkornig med perfekt skärpa och gradation. Presenterad i prydlig passepartout. På mötena uppträder kända fotografer såsom Ulla-Maija Parikka, Matti Saanio, Pentti Sammallahti, Kristoffer Albrecht, Kristian Runeberg, Vidar Lindqvist. Det räcker inte med månadsmöten. Under säsongen samlas dessutom varje månad en svartvit cirkel och en färgcirkel för att närmare begrunda sina speciella problem. Framtiden förefaller ljus. Bert Carpelan 856bad9a4630921a52f85d79806cd112eb437363 99 98 2009-02-11T13:05:30Z WikiSysop 1 /* Herrklubb på Kämp */ wikitext text/x-wiki ==De första hundra åren== Ur boken: [[AFK 1889-1989]], utgiven av [[AFK|Amatörfotografklubben i Helsingfors r.f.]], Helsingfors 1989 {{Quotation|<p>Fotograf-amatörklubb</p><p>De damer och herrar, som önska inträda i en tilltänkt fotograf-amatör klubb i Helsingfors, behaga sammanträda till förberedande möte lördagen den 23 februari kl. 6 e.m. i Kleinehs hotell.</p>|Hbl 22.2. 1889}} I anledning av ovanstående tidningsannons samlades tjugosex personer i Kleinehs hotell vid Salutorget i Helsingfors. Sammankallare var en känd kulturpersonlighet, friherre Hugo af Schultén, redaktör vid Nya Pressen, sekreterare i Finska Konstföreningen och medlem av Svenska Teaterns styrelse. Och därtill ivrig amatörfotograf, med smygfotografering som specialitet. Vid mötet i Kleinehs hotell, som leddes av Hugo af Schultén, enades de närvarande om önskvärdheten att bilda en fotograf-amatör klubb enligt modell av den några månader tidigare i Stockholm grundade Svenska Fotografiamatörföreningen, sedermera Fotografiska Föreningen. En kommitté tillsattes för att utarbeta stadgar, som godkändes vid föreningens konstituerande möte den 6 mars, varvid det föreslagna namnet Fotografiamatörklubben i Helsingfors antogs. Medlemmar i den första styrelsen blev: Hugo af Schultén, ordförande, mag. J.J. Sederholm, sekreterare, intendenten, artisten Th. Waenerberg, skattmästare, samt som ordinarie medlemmar stadskamreren Teodor Holmberg och fotograf Daniel Nyblin. Hugo af Schultén inlämnade "i underdånighet" till Kejserliga Senaten en anhållan om tillstånd att bilda en fotografi-amatörklubb i Helsingfors med syfte att söka väcka intresse för fotografikonsten och verka för dess spridning inom landet. Den 11 april 1889 avgavs följande resolution: {{Quotation|<p>Kejserliga Senaten har låtit denna underdåniga ansökning med dertill hörande handlingar Sig föredragas och finner godt icke allenast tillåta bildandet af ifrågavarande klubb, utan äfven gilla och till efterrättelse fastställa ofvanintagna stadgar. Det alle, som vederbör, till underdånig efterrättelse länder.</p><p>I Hans Kejserliga Majästets Höga Namn,<br>Dess Senat för Finland.</p>}} ==Herrklubb på Kämp== {{Quotation|Efter mötet hvidtog en animerad supé hvarunder den angenämaste stämning var rådande. Samkvämet varade till arla morgonstund hvarunder det ena talet aflöste det andra.|Mötesreferat 1899}} Vid Fotografiamatörklubbens första ordinarie möte, den 16 mars 1889, höll Daniel Nyblin ett uppskattat föredrag om fotografins utveckling. Femtio år hade förflutit sedan Daguerres och Niepces uppfinning, dagerrotypin, presenterades inför akademierna för vetenskap och konst i Paris. Detta skedde den 19 augusti 1839, fotografins officiella födelsedag, då uppfinningen överlämnades till allmänt bruk. På 1850-talet framträdde porträttfotograferna, som själva preparerade sina våtplåtar, men först tjugo år senare, när kännedomen om Maddox uppfinning av den femtiofalt ljuskänsligare torrplåten nått vårt land, började amatörer syssla med fotografering. På 1880-talet blev negativmaterialet allt ljuskänsligare och kamerorna allt lätthanterligare. Och år 1888 föddes knäpparna. Kodak lancerade sin första lådkamera under den kända sloganen: "Tryck på knappen - vi gör resten!" Denna utveckling sågs inte med blida ögon av de konstnärligt inriktade amatörfotograferna: "Har denna trollformel bidragit till fotografins förbättrande, till dess höjande som vetenskap och konsthantverk, eller till dess popularisering som uppfostringsmedel för iaktagelseförmågans skärpande och konstsinnets höjande? Nej, säkerligen icke! Den har icke uppammat fotografiamatörer, men den har skapat "knäppare" i legio, ty de är många. Knäppare som tryckt på knappen och knipsat i tid och otid utan urskiljning, knappast med en fråga, varför. Värre än söndagsjägaren, som dundrar lös på allt som rör sig, har dessa knäppare gått lös på både lös och fast, och med förvåning och oblandad stolthet sett att de verkligen fått bilder, oftast dåliga, men i knäpparens ögon alltid utmärkta, ty han har ju själv tagit dem." (Daniel Nyblin) Det fanns alltså all anledning för de ambitiösa amatörfotograferna att bilda en förening till såväl nytta som nöje. Möten hölls på Kämp, i restaurang Catani, på Operakaféet eller Brandkårshuset. Programmet bestod då som nu av föredrag, bildvisningar, tävlingar och tekniska demonstrationer. Redan vid det första mötet utställdes inte mindre än 300 amatörfotografier och vid årsmötet den 30 oktober1889 demonstrerades en Laterna Magica och en fotografisk förstoringsmetod med magnesiumljus. Den Laterna Magica - en projektor för 9x9 cm diapositiv - som Daniel Nyblin beställde till klubben från Amerika, fungerade med elljus. Den förenklade bildvisningarna och tävlingskritiken. Diapositiven, som kvarblev i klubbens ägo, utgör stomme till dess unika bildarkiv. Den outtröttlige Daniel Nyblin ledde undervisningsverksamheten både för skolelever och avancerade amatörer, han "slog upp dörrarna till sitt laboratorium, demonstrerade ädelförfaranden och bringade emellanåt sitt vetgiriga auditorium ur fattningen, då han bad det avsmaka måttglas, vilkas innehåll snabbt analyserades som genuin madeira". (1902) Mötena avslutades ofta med en gemensam sexa. Då Kämp stängde, flyttade man till Handelsgillet, där man mot extra betalning per timme kunde fortsätta samvaron till långt in på småtimmarna. ==Med släde och ångbåt== "Efter det alla samlats och man intagit kaffe och ett parti morgonbiljard i Arkadien anträddes färden. Vädret var det härligaste, temperaturen väl låg, men motverkades all stelnad genom att deltagarna nu och då togo sig en galoppad efter åkdonen. För öfrigt hade Spårvägsbolaget eftertänksamt nog försett slädarna med fällar och filtar i parti." (24 november 1904) I Fotografiamatörklubbens första årsberättelse konstaterar sekreteraren, att "enligt bestyrelsens tanke bör på programmet för nästa år ställas gemensamma utfärder både till land och sjöss, hvilka på samma gång de utgöra en rekreation äro synnerligen egnade att mellan klubbens medlemmar knyta en närmare bekantskap". Fotoutfärderna blev, och är fortfarande, en av föreningens mest uppskattade verksamhetsformer, vilket en livfull bildskörd och vältaliga protokollsanteckningar ger belägg för. Utfärder företogs höst, vinter och vår, men det var framförallt Kristihimmelsfärdstorsdagen som i decennier blev klubbens traditionella utfärdsdag. Så länge denna helgdag tilläts infalla på en torsdag. Men låt oss återgå till den tiden, då herr Jäderholm ställde en ångbåt till klubbens förfogande, och herr Lindenvall förärade till utfärden ett fat gott gammalt öl. Sekreteraren K.A. Aschan berättar om en utfärd den 25 maj 1902: "Den 25 maj ingick solig och klar, sålunda ingifvande förhoppning om ett lifligt deltagande. Denna förhoppning slog ej heller fel, ty kl. 9 på söndag morgon, då affärden skulle ske, hade deltagare till en af ett par tiotal samlats nere vid ångbåten Uranus´ afgångsplats i Södra hamnen. Efter en kortare rådplägning beslöts att kursen skulle ställas österut till den natursköna Sibbo viken. --- Med god fart ångade vi genom Hästnäs sund och trakten söder om Willinge. Hunna något bortom sistnämnda holme hade den geschäftige "Lasse" Wiik låtit duka upp en splendid frukost i salongen, hvarvid både "helan" och "halfvan" togos med smak; sjön suger, heter det, och den känslan hade vi litet hvar, hvarföre vi äfven gjorde all heder åt anrättningarna. Just som man var i full fart med att låta maten tysta munnen, inträffade ett litet intermezzo. Uranus fick nämligen bottenkänning, hvilken dock, tackvare kaptenens försiktighet att gå med sakta fart, aflöpte utan några menliga följder, hvarför färden kunde fortsättas utan vidare äfventyr. Här vilja vi anteckna ett af herr Otto Johansson väckta förslag af innehåll, att mellan deltagarene i utfärden skulle anställas en täflan, i hvilken en hvar finge deltaga med tre under utfärden tagna bilder, hvilka skulle inlämnas på höstmötet i september. Förslaget, som vann de närvarandes lifliga bifall, blef enhälligt antaget, hvarpå till prisdomare utsågos herrar O. Johansson, A. Rosenbröjer och A. Aschan. --- Under ifrigt fotograferande närmade vi oss slutmålet för färden, och omkring ½ 1 eft. m. angjordes Kallbäcks brygga vid mynningen af Sibbo å. Ankomsten skulle naturligtvis fotograferas, och utfördes detta efter alla konstens regler af Herr Schohin. Utrustade till händer och tänder med allt hvad till fotografering hörer, anträdde man nu i spridda grupper en fotvandring till Söderkulla lantbruksinstitut, beläget några kilometer längre upp vid ån. Inom parentes sagdt var man väl utrustad i kameraväg - många voro försedda med såväl stativ- som handkamera, och på plåtar fanns det öfverflöd (enligt en approximativ beräkning 5 à 600). Det fotografiska utbytet torde sålunda i kvantitatift afseende varit betydligt - om det kvalitativa hafva vi ej varit i tillfälle att erfara något, men uttala den förhoppningen att det måtte blifva godt. Efter c. 2 timmars vandring i skog och mark, hvarunder både vackra och fula saker fästades på den fotografiska plåten, återvände sällskapet till Kallbäck, där den ljufliga anblicken af ett i det gröna uppdukadt middagsbord fröjdade våra hungriga magar, och lofvade riklig ersättning för de utståndna strapatserna. En tjenstvillig Sibbogubbe, som redan tidigare lemnat oss diverse handräckningar, tjenstgjorde under middagen som afknäppare hvid fotografering af bordsgrupper. --- Om återfärden är ej mycket att säga. --- Kl. ½ 9 på aftonen satte vi åter välbehållna foten i land, nöjda med vår dag." Ljusets konst "Årets konstsäsong öppnades i dag på ett lika intressant som lofvärt vis af Fotografiamatörklubben i Helsingfors med den utställning, som klubben anordnat uppe i expositionssalen å Ateneum. Den vederbörliga vernissagen eller "fixagen", som denna högtidliga ceremoni på fotografspråket bör benämnas - gick i går middagstiden af stapeln, celebrerad af ett antal inbjudna: fotografer och amatörer af olika slag och båda könen. Solen, som vid våra vernissager annars plägar lysa med sin frånvaro, var i går för unders skull med och gaf det hela den önskliga tonen och "fixagen" - som det f.ö. rätteligen tillkommer denna ljusets konst framom alla andra." (Hufvudstadsbladet 1.9.1907) Citatet ovan beskriver stämningen vid öppnandet av den andra allmänna fotografiska utställningen i Ateneum 1907, men Finlands första fotografiska utställning arrangerade Fotografiamatörklubben redan den 3 december 1892 i en butikslokal i den nybyggda Wredeska passagen. Efter att 200 fotografier refuserats på grund av brist på utrymme, utställdes inte mindre än 375 bilder av 24 klubbmedlemmar. I sitt öppningstal påpekade ordföranden, ingenjör C.E. Holmberg, att utställningen "icke blott afsåg att sporra medlemmarna, utan att äfven bibringa allmänheten kunskaper om hvad som verkligen erkändes som goda fotografier". Under tre dagar besöktes utställningen av 700 helsingforsare. Den första allmänna fotografiska utställningen, som var öppen för både klubbmedlemmar och andra fotografer, arrangerades i Ateneum år 1903. Utställningskommittén bestod av Daniel Nyblin, Otto Johansson och Wladimir Schohin. Bland deltagarna utdelades första pris till Thorvald Nyblin, Alfred Nybom, Wladimir Schohin, Axel Tammelander och Carl Jahn, och andra pris till bl.a. Walter Jakobsson, Lars Wiik och Ivan Timiriasew. Utställningen blev en publikframgång, den besöktes av 3000 personer, men den väckte också missnöje, främst bland yrkesfotograferna, som inte gillade att så många av de prisbelönta var amatörfotografer. Ovettet riktade sig främst mot Daniel Nyblin, trots att han inte ens var medlem av prisjuryn. Inte desto mindre var man tre år senare redo att sätta igång på nytt. Det visade sig, att de flesta yrkesfotografer ändå inte ansåg det värt att delta. "Inte lönar det sig för en fattig fan", svarade en. Daniel Nyblin skyller det magra deltagandet på "mullvadsarbetet och det energiska motarbetandet från deras sida, som skrivit fotografins bakåtskridande på sin fana". "Men", säger han, "utställningen är där, och den är bra!" I Hufvudstadsbladet beskriver signatur "Amatör" utställningen så här: "En blick rundt om i salen öfver de utställda arbetena är tillfyllest för att fastslå, att fotograferingskonsten är stadd i snabb utveckling. Det dilettantiskt anspråkslösa "bildtagandet" är ett längesedan öfvervunnet stadium för de utställande. Det konstnärliga sträfvandet har alltmer trädt i förgrunden med nya medel, vägar och synpunkter. Fotografikonsten vill bli konst till karaktär och värdighet och nöjer sig icke mera med den rang, som varit tillmätt åt det gamla "konterfejandet". Där finnes också på utställningen en hel del "fotografier", hvilka stå förbluffande nära den gräns, som dragits, drages och sannolikt alltid kommer att dragas mellan fotografering och konst, mellan den fotografiska plåtens och den mänskliga hjärnans intryck, de där äga all tänkbar skärpa i naturåtergifvandet förenad med en frapperande känslighet i greppet om stämningen och det lifgivande konstnärliga intrycket. Där finns fotografiska naturstudier och porträtt, hvilka man nästan kunde taga för handmålade akvareller, pasteller eller svartkritteckningar af någon utmärkt impressionistisk konstnär - och detta borde ju alltid vara ett kriterium för deras konstnärlighet såväl i allmän som i tillämpad bemärkelse." Signaturen "Amatör" syftar på fotografier av bl.a. Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, utförda i s.k. ädelförfarande - bromolje-, kol- och gummitryck. Men utställningen presenterade också en fototeknisk sensation, de första färgdiapositiven, fotograferade av Walter Jakobsson, Nicolai Leibowitsch och Harald Rosenberg på Lumières Autochrome plåtar, som samma år kom ut på marknaden. "Det nyaste af allt det vackra, som utställningen har att bjuda på." ==Bromolja och färg== "I sina strävanden efter natur och stämning, efter sanning och karaktär, går många av den moderna riktningens apostlar för långt. Strävandet efter mjukhet i linjerna och helhet i valörerna har fört till en oskärpa som endast kan betecknas som sudd. Men i övergångsperioder går man alltid först för långt för att sedan återvända och finna den rätta medelvägen." (Daniel Nyblin 1903) Under 1800-talet var det fotografins tekniska utveckling som främst sysselsatte fotograferna. De fascinerades av det "typiskt fotografiska" - den oerhörda skärpan och detaljåtergivningen, fotografins absolut korrekta och minutiösa återgivande av verkligheten. Då också den tidens målarkonst hyllade största möjliga noggrannhet i utförandet, var det många konstnärer, från porträttmålare till silhuettklippare, som gav slaget förlorat och övergick till att förtjäna sitt levebröd som fotografer. I vilken mån impressionismen var en reaktion mot den fotografiska skärpan är svårt att säga, men säkert är, att den påverkade de konstnärligt inriktade fotograferna. De tyckte att kameran som sådan bäst lämpade sig för tekniskt och vetenskaplig avbildning, men knappast som konstnärligt uttrycksmedel. Hur skulle de kunna frigöra sig från den schablonmässiga hantverksfotografin och avbilda motiven med konstnärlig känsla och stämning? Medlet var de s.k. ädelförfarandena - bromolje-, kol- och gummitryck. Det var tålamodsprövande och tidsödande procedurer, men de gav fotograferna konstnärlig frihet. Den enklaste och populäraste metoden var bromoljetrycket. Exponeringen kunde ske helt normalt genom förstoring på känslig bromsilverpapper, som sedan blektes och med kemikaliska medel gjordes mottaglig för färg. Färgen penslades eller valsades på det ljuskänsliga skiktet efter exponeringen. Ofta flyttades pigmentbilden från ursprungspappret till ett akvarell- eller stentryckspapper. Eftersom bilden framställdes av hållbara färgämnen i stället för av silver, är hållbarheten utomordentlig. Med pensel och färg kunde fotograferna på detta sätt manipulera bilden efter behag, undertrycka onödig skärpa och överflödiga detaljer och åstadkomma måleriska verk med den accepterade fotokonstens alla kännetecken. På de fotokurser som Fotografiamatörklubben anordnade kring sekelskiftet under Daniel Nyblins ledning, fanns konstnärligt begåvade skolungdomar, som kom att sätta sin prägel på den finländska fotokonsten. En sådan var Alfred Nybom som också blev känd affärsman i fotobranschen. Alfred Nybom fortsatte sina fotografiska studier i Tyskland, där han utvecklades till en mästerlig porträttfotograf av högsta internationella nivå. Han arbetade för Kunst Atelier Wertheim i Berlin och för Photographische Kunstanstalt Lövyn i Wien, tills han år 1908 återvände till Finland och övertog den danskfödde P.J. Bögelunds fotografiska magasin vid Esplanaden i Helsingfors. Affären övertogs senare av hans son Harald Nybom. Alfred Nybom var tidvid VD för den kända porträttstudion Atelier Apollo i Helsingfors. Han grundade också Finska Biograf Ab och den framgångsrika firman Polyfoto Ab, vilken han ännu som 70-åring ledde som dess verkställande direktör. Gunnar Lönnqvist anställdes vid Ab Finska fotografiska magasinet f.d. Daniel Nyblin, där han arbetade i 32 år och avancerade till verkställande direktör. År 1933 startade han Kodakagenturen Oy Valovarjo Ab, som han ledde till 75 års ålder. Det är ur fotokonstens synpunkt beklagligt att varken Alfred Nyboms eller Gunnar Lönnqvists engagemang i affärslivet under senare år gav tid över för eget konstnärligt fotograferande. Men deras ungdomsverk ger dem en obestridlig plats i den finländska fotografins historia. "Dessutom har han fotografering som hobby och är sedan många år ordförande i Amatörfotografklubben." Med dessa ord avslutar Hufvudstadsbladet sin presentation av ingeniör Walter Jakobsson, som år 1942 fyller 60 år. Då har han bakom sig en lång bana som konstnärligt framstående amatörfotograf, men det är förklarligt att dessa förtjänster överskuggas av hans övriga meriter: trefaldig världsmästare och olympisk guld- och silvermedaljör i konståkning! På många av klubbens utfärdsbilder från början av seklet ses en glad yngling med studentmössan på huvudet och plåtkamera i handen. Den unga studeranden vid Polytekniska Institutet behärskade fototekniken till fulländning, och det var med ädelförfarandet som han uppnådde sina konstnärligt värdefullaste resultat. Walter Jakobssons bilder är utförda i övervägande mörka valörer, fotograferade i sparsamt ljus och dramatisk belysning. Sina stadsbilder fotograferade han i regn och rusk, med asfalten blänkande av väta och konturerna uppmjuknade av dis och dimma. Med ädelförfaranden förstärkte han motivets karaktär och stämningsvärden enligt sin egen konstnärliga bildsyn. En annan av klubbens obestridliga mästare var Wladimir Schohin, till yrket handelsman. Han ägde en rysk lanthandel i hörnet av Unionsgatan och Norra Magasinsgatan i Helsingfors. Efter torghandelns slut parkerade bönderna sina hästar på gården och inköpte allt från filtstövlar till vodka och rysk tobak. År 1900 återfinns han för första gången på segerplats i Fotografiamatörklubbens årstävling, och tre år senare tilldelas han första pris vid den allmänna fotoutställningen i Ateneum med fotografier som är "i alla avseenden förstklassiga". På utställningen 1907 har Daniel Nyblin svårt att finna nog med superlativer: "Han har en kollektion bestående av de läckraste småtavlor man kan tänka sig, en del i gummitryck, andra i koltryck. Dessa linjer, dessa toner! Allt är fullkomligt, harmoniskt, helt. Herr Schohins första pris är egentligen för lågt, det borde läggas ett plus därtill!" Det var på denna utställning som klubben förevisade de första färgdiapositiven, fotograferade på de nya Lumière-plåtarna. Trots sina livfulla situationsbilder, känsliga porträtt och stämningsfulla landskap är det som färgfotograf Wladimir Schohin väckt internationell uppmärksamhet. Med de tekniskt primitiva plåtarna skapade han utsökta stillebenkompositioner med fenomenalt skicklig ljusbehandling och säker känsla för form och material. Efter Schohins död 1934 inlöste Amatörfotografklubben ett hundratal av hans färgdiapositiv, som sedan bl.a. har utställts vid den stora utställningen av nordisk fotografi "The Frozen Image" i USA. ==Reportage med stativ== "En gång skall man kanske upptäcka, att han, främlingen, lyckats i bild bevara mycket av det Helsingfors som annars blivit glömt och förstört, att hans kamera lämnat värdefulla bidrag till belysande av hufvudstadens rapida utveckling." Medan övriga medlemmarna sysslade med konstnärliga ädelförfaranden, fanns det inom Fotografiamatörklubben ett antal medlemmar som insåg den oförfalskade dokumentärbildens värde. Den kändaste är otvivelaktigt Ivan Timiriasew, generalguvernörens adjutant, som vid sin död hyllas med ovanstående minnesord i Hufvudstadsbladet 1927. Ivan Timiriasews favoritmotiv var Helsingfors - dess gator, parker och hamnar - med flanörer, lekande barn, arbetare, marknadsvimmel och dekorativa segelskutor. Hans intresse var framför allt mänskan, som han skildrade med den engagerade reportagebildens alla kännetecken: äkthet, liv och känsla. Som trettioårig kavalleriofficer kom han år 1890 till Helsingfors som adjutant hos generalguvernören, greve Heyden. Generalguvernörerna växlade, men Timiriasew blev kvar. Han blev med tiden en välkänd figur i huvudstaden, i synnerhet som han inte var någon sällsynt företeelse i utelivet, en trogen dyrkare av varietén på Brunn och med stambord på Catani. Men fotografering var hans stora passion, en hobby som han utvecklade till mästerskap. Han deltog flitigt i klubbens möten, som ibland under de oroliga tiderna kunde urarta till häftiga dispyter. Men "Timiren" höll sig orubbligt neutral och dryftade endast fototekniska spörsmål. Han sålde ibland reportagebilder till tidskriften Veckans Krönika, mest för att få se sina bilder och sitt namn i tryck. Men då han efter år 1917 valde Finland till sitt nya fosterland, kunde han dryga ut statspensionen med pressfotografering på heltid. Tidskriften Veckans Krönikas första fotograf, Harald Rosenberg, hade nämligen tagit tjänst som kriminalfotograf. Också Harald Rosenberg fick sin fotografiska skolning på Fotografiamatörklubbens kurser. Hans fotointresse vaknade redan i de tidiga tonåren. Då han år 1900 som 17-årig företog en cykelfärd genom Finlands "midja" - från Uleåborg till Suomussalmi - var han redan en skicklig amatörfotograf, som trots primitiv fotoutrutsning åstadkom utmärkta reportagebilder. Eftersom han efter avslutad skolgång huvudsakligen försörjde sig som tidskriftsfotograf, är det motiverat att ge honom en plats i den finländska fotohistorien som landets första pressfotograf. "Speciell fotograf för Weckans Krönika och Helsingin Kaiku" kallades han på sitt visitkort. År 1909 anställdes han som Finlands första kriminalfotograf vid Kriminalpolisen i Helsingfors, en syssla som inte hindrade honom från att förse tidningspressen med nyhetsbilder. Tvärtom. En idealisk situation för en nyhetsfotograf: alltid först på plats när någonting händer! Det var dramatiska tider - tsarväldets sista decennium med strejker, demonstrationer och attentat. Det blev självständighet och inbördeskrig. Och så kom det glada tjugotalet med förbudslag och spritsmuggling. Allt dokumenterades med Harald Rosenbergs kamera. Under 1910-talets senare hälft framträder ytterligare en af Fotografiamatörklubbens medlemmar som skicklig dokumentär- och pressfotograf. Det är Nicolai Leibowitsch, "en man med kraftiga tummar och konstnärlig blick, humor och kulinarisk smak", som han karakteriseras i Veckans Krönika, då han 1919 fyller 50 år. Till yrket var han massör innan han övergick till pressfotografering. Därav de kraftiga tummarna. För övrigt var han enligt tidskriften försedd med en aldrig klickande kamera och utvecklade en rent förbluffande energi. Han var "allestädes närvarande, vuxen alla de kinkiga situationer en kamerans man kan råka in i, färdig att när som helst störta ut ur hemmets lugna vrå, kort sagt, en förträfflig medarbetare". År 1921 antog klubben sitt nuvarande namn Amatörfotografklubben i Helsingfors, kort AFK. ==Romantik och Rosenlund== "De gamla bildsköna motiven är förkastade - en ny skönhet har trätt i stället. Kamerans öga riktas mot vardagliga ting ur en ny synvinkel - och de vardagliga tingen blir plötsligt expressiva, poetiska, rent av mystiska." Bauhausskolans nysakliga bildsyn, som Raoul af Hällström syftar på i citatet ovan, fick inte fotfäste inom Amatörfotografklubben. Den företräddes i Finland på 30-talet främst av Abiss-gruppen, vars medlemmar Heinrich Iffland och Björn Soldan var aktiva inom AFK, men utan att i högre grad påverka de övriga medlemmarnas bildsyn. Piktorialismen hade starka rötter, dels på grund av de fortfarande aktiva gamla mästarna, såsom Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, dels på grund av nya medlemmar, som också de anammade den romantiska bildsynen. Även om en skribent i tidskriften Valokuvaus 1927 prisar ädelförfarandena med orden "alltid vinner de över bromsilverförstoringarna, oberoende av vilka mjukteckningsmetoder de sistnämnda än må utnyttja", fick de måleriska bromoljetrycken ge plats för enklare förstoringar. Men bildsynen var den samma: estetik och romantik, mjuka linjer och vackra valörer. En av de främsta nya romantikerna var Georg Tschernochvostoff. Hans fotointresse kände inga språkgränser, han verkade aktivt inom såväl AFK som den finskspråkiga Kameraseura. På 40-talet var han rent av samtidigt vice ordförande i vardera klubbarna. Han var också en av de första finländarna som kallades till medlem i Royal Photographic Society i London. Tscherno var en sällsynt mångsidig konstnärlig begåvning. Från måleri övergick han till fotografering, där hans tekniska och konstnärliga talanger förenades. Han var dessutom något av ett språkgeni. I sitt mörkrum i en alkov vid Mechelinsgatan i Helsingfors studerade och experimenterade Tscherno fototeknik tillsammans med AFK-medlemmarna Heinrich Iffland, Ilmari Wasenius och Fred Runeberg. Sina erfarenheter delgav han sedan de övriga klubbmedlemmarna. Han har bl.a. invigt den kända fotografen Constantin Grünberg i fotografins mysterier. Som huvudkamera använde perfektionisten Tscherno en Rolleicord, som uppfyllde hans krav på optisk kvalitet och stort negativformat. Sin kinofilmskamera använde han främst för färgfotografering, då Kodaks och Agfas diapositivfilm i kinofilmsformat kommit i handlen 1938. Samma höst arrangerade AFK sin första färgbildstävling, där Tscherno i konkurrens med 138 inlämnade diapositiv vann första pris med såväl rasterplåtar som flerskiktsfilm. Det krävdes en ny generation av respektlös 50-talsungdom för att tränga undan "rosenlundarnas" - som glåpordet ljöd med syftning på ett känt ålderdomshem i Stockholm - och deras "ålderstigna, förljugna, överromantiska bildstil". Men idag har pendeln svängt tillbaka. På 80-talet respekteras åter klassiska estetiska värden, känslig motivåtergivning och fulländad valörskala. De gamla rosenlundarna är åter i ropet. ==Fotografik och fotogram== "Den subjektiva fotografin är experimentell, den strävar till att vidga fotografins gränser, till att finna nya fotografiska uttrycksmedel. Sådana är t.ex. fotogrammen, ofta abstrakta bilder som åstadkoms genom att projicera föremål direkt på fotopappret utan hjälp av kamera, samt fotomontage, där olika lösklippta bildelement hopfogas till en ny helhet." (Jaakko Ylinen, Teekkari, 1956) Ingenting är nytt under den fotografiska solen. Den efterkrigsgeneration som på 50-talet revolterade mot den romantiska bildstilen har sina rötter i 20-talet Bauhaus skolan, där ungraren László Moholy-Nagy verkade under åren 1923-28. Där vidareutvecklade man de i England respektive Frankrike verksamma amerikanarna Coburns och Man Rays experiment med fotografier utan kamera, fotogram, solarisation och andra grafiska fototekniker. Men det var AFK:s unga radikaler rätt omedvetna om. Deras bibel var Otto Steinerts Subjektive Fotografie samt tidskrifterna Foto och Nordisk Tidskrift för fotografi, som återspeglade De ungas reaktion i Sverige mot rosenlundarna. Motiven söktes gärna bland det fula och frånstötande: bakgårdar, söndriga fönster, flagande murytor. Men det var inte motivet som skapade bilden, utan utförandet, som byggde på en idé. Motivet degraderades till medel för skapande verksamhet, bilden blev ett självändamål. Diskussionens vågor gick givetvis höga. Ju hårdare och mer oförstående kritik, desto nöjdare var fotograferna, som inspirerades till alltmer chockerande bilder. Själsfränder fann de i Åbo Fotoklubb och en del finskspråkiga fotoklubbar, där den s.k. fotografiken överlevde betydligt längre än i AFK. På Finlands fotoklubbars förbunds årsutställning deltog man t.o.m. med tredimensionella fotokonstruktioner av trä. Det var de grafiskt hårda svartvita bilderna utan gråskala som blev den subjektiva fotografins särprägel, bilder som "lika väl kunde utföras med tusch och pensel". Många betvivlade att Viking Nyström och Lars von Haartman överhuvudtaget ägde en kamera, när de tävlade med sina fotogram utförda med förstoringsapparat. Ett gränsfall var Per Olov Jansson, som kombinerade sin i grunden romantiska bildsyn med reklamfotografens teknik och experimentlusta. Han njöt av det traditionella landskapet, återgett med full gråskala och pietetsfull teknik, men också av att skapa en abstraktion eller stämning genom att manipulera med perspektiv, tonskala och beskärning. Fredrik Hackman byggde upp fantasifulla stilleben och tabletop-arrangemang i sitt vardagsrum, medan Robin Hackman laborerade hänsynslöst med dubbelkopieringar i familjens badrum. Ingenting var förbjudet, allt skulle prövas. Bilderna har kanske inte alltid tålt tidens tand, men de hade ett gemensamt drag, som var friskt uppiggande: en medvetet naiv idioti - humor och ironi. Sådant förekom inte inom de andra fotoklubbarna, där man tog sig själv och sin fotokonst mera på allvar. Men inom AFK fanns det samtidigt en grupp fotografer, bl.a. Caj Bremer, K.G. Roos och Kristian Runeberg, som kämpade för den ärliga reportagebilden. Deras tid kom på 60-talet, i dagspress och tidskrifter. ==Guld och ära== Fotodomare Kalevi Pekkonen: - Det skulle vara roligt att veta vad fotografen egentligen har avsett med denna bild. Röst ur publiken: - Antagligen har han avsett att vinna tävlingen! Så länge det funnits fotoklubbar har det funnits fototävlingar. Klubbmedlemmarna kan i stort sett uppdelas i tre grupper: Auktoriteterna - de som anses kapabla att bedöma andras bilder, tävlingshajarna - de som vågar utsätta sina bilder för kritik, och åskådarna, vilkas uppgift är att applådera vinnarna. Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat tävlingsregler. För att ge alla en chans att vinna har man delat upp deltagarna i olika klasser. För att öka intresset har man anordnat tävlingar av olika slag och för olika medlemskategorier: Motivtävlingar, utmanartävlingar, utfärdstävlingar, månadstävlingar, tävlingar mot andra fotoklubbar - tävlingar för nybörjare, för amatörer, för mästare, för kvinnor, för olika åldrar. Tävlingar i färg, i svartvitt... Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat bedömningen. Man har tolkat reglerna, begrundat amatörskapets tillämpning, räknat poäng enligt matematiska formler Man har varierat juryns sammansättning, antalet domare, man har betvivlat deras kvalifikationer, formulerat bedömningskriterier... Man har lyssnat till yrkesfotografer, konstnärer, konstkritiker, man har trott på publikomröstning... Allt detta med ett resultat: Ingen rättvisa! Varför då detta tävlingsraseri, vars like inte förekommer inom någon annan konstgren? Därför att det är spännande att tävla, lärorikt att få konstruktiv kritik, inspirerande att visa sina bilder för andra. Tävlingarna ger fotohobbyn en extra krydda. Därför tävlade man på 1890-talet, därför tävlar man fortfarande, hundra år senare. Genom tävlingar har många berömda fotografier kommit till allmän kännedom och skördat guld och ära både nationellt och internationellt. Klubbens första internationella framgång noterades redan år 1892, då man i Paris anordnade den första internationella fotografitävlingen, som samlade 150 amatörer från olika delar av världen. I den hårda konkurrensen vann Harry Hintze femte pris och bronsmedalj. Sedan dess har klubbens medlemmar vunnit många framgångar, både vid internationella utställningar och framför allt vid Finlands fotoklubbars förbunds årstävlingar, där klubben sedan förbundets grundande haft en framträdande ställning. Speciellt 60-talet och större delen av 70-talet präglades av en utåtriktad verksamhet. 75-årsjubileet 1964 celebrerades med en fotohistorisk utställning på Galeri Hörhammer, kombinerad med förbundets årsutställning, där AFK var procentuellt bäst med 16 godkända bilder av 34 inlämnade. Samarbetet med den finskspråkiga fotoklubben Kameraseura i Helsingfors var gott, och resulterade vid 80-årsjubileet i någonting så unikt som ett svenskspråkigt specialnummer av fototidskriften Kameralehti. Medlemmarna ordnade också egna fotografiska utställningar. Gemensamma fotoprojekt var "Amatörer ser på Stockis" och "Det nya Böle" som ingick i Helsingfors Sparbanks jubileumsutställning. AFK arrangerade ytterligare ett par fotohistoriska utställningar ur sitt bildarkiv: en presentation av Harald Rosenbergs fotografier och Tidsbilder, en serie sekelskiftsbilder, på Finlands fotografiska museum. Trots kursverksamhet och ett nyinrättat fotolaboratorium för medlemmarna deklinerade den bildmässiga verksamheten på ett för fotokonsten beklagligt sätt. Mästarna från 60-talet tröttnade på att tävla mot varandra, och nya bilder såg man sällan. Inslaget av yrkesfotografer, som under de gångna årtiondena inneburit en så fruktbar växelverkan mellan professionella och amatörer, tunnades ut. Amatörfotografklubben var åter en renodlad sällskapsklubb, där medlemmarna efter att ha avnjutit en reseskildring i färg från något exotiskt turistmål samlades till en ölsits på stamkrogen. Färgtävlingarna var de enda som lockade en större mängd deltagare, och möjligen kan man skylla det bristande intresset för svartvit fotografering på färgfilmen. Det var så bekvämt att fotografera i färg. Det krävde inte mera hantverk än att montera diapositiv. Medlemmarna åhörde gärna lärorika föredrag och kamerademonstrationer, men föredrog att fotografera för eget behov, i färg. Utfärderna var väl besökta, några medlemmar sågs t.o.m. fotografera, färgdiapositiv givetvis. Men sammanhållningen och stämningen var god. ==Den fina kopian== "Användningen av labbet ökar. Den nya monteringsutrustningen finns på plats och för varje vecka ökar antalet AFKare som har gått igenom monteringskurserna och vill börja använda sina nya färdigheter i praktiken." (AFK-cirkulär 2/88) Amatöfotografklubben i Helsingfors r.f. går nu in i sitt andra sekel med förnyad kraft. Medlemsantalet är i stigande och aktiviteten är livlig. Klubben anordnar grundkurser, monteringskurser, prickningskurser och en omfattande avancerad kurs i svartvitt fotografiskt hantverk med Stig Gustafsson som kunnig ledare. Och resultaten har inte låtit vänta på sig. Åter har den svartvita bilden kommit till heders, utförd enligt alla konstens regler, arkivfast på silverrikt fiberpapper, finkornig med perfekt skärpa och gradation. Presenterad i prydlig passepartout. På mötena uppträder kända fotografer såsom Ulla-Maija Parikka, Matti Saanio, Pentti Sammallahti, Kristoffer Albrecht, Kristian Runeberg, Vidar Lindqvist. Det räcker inte med månadsmöten. Under säsongen samlas dessutom varje månad en svartvit cirkel och en färgcirkel för att närmare begrunda sina speciella problem. Framtiden förefaller ljus. Bert Carpelan c9b2d639a842cf3b25bcd0272fe1c5be9b834869 100 99 2009-02-11T13:08:10Z WikiSysop 1 /* Med släde och ångbåt */ wikitext text/x-wiki ==De första hundra åren== Ur boken: [[AFK 1889-1989]], utgiven av [[AFK|Amatörfotografklubben i Helsingfors r.f.]], Helsingfors 1989 {{Quotation|<p>Fotograf-amatörklubb</p><p>De damer och herrar, som önska inträda i en tilltänkt fotograf-amatör klubb i Helsingfors, behaga sammanträda till förberedande möte lördagen den 23 februari kl. 6 e.m. i Kleinehs hotell.</p>|Hbl 22.2. 1889}} I anledning av ovanstående tidningsannons samlades tjugosex personer i Kleinehs hotell vid Salutorget i Helsingfors. Sammankallare var en känd kulturpersonlighet, friherre Hugo af Schultén, redaktör vid Nya Pressen, sekreterare i Finska Konstföreningen och medlem av Svenska Teaterns styrelse. Och därtill ivrig amatörfotograf, med smygfotografering som specialitet. Vid mötet i Kleinehs hotell, som leddes av Hugo af Schultén, enades de närvarande om önskvärdheten att bilda en fotograf-amatör klubb enligt modell av den några månader tidigare i Stockholm grundade Svenska Fotografiamatörföreningen, sedermera Fotografiska Föreningen. En kommitté tillsattes för att utarbeta stadgar, som godkändes vid föreningens konstituerande möte den 6 mars, varvid det föreslagna namnet Fotografiamatörklubben i Helsingfors antogs. Medlemmar i den första styrelsen blev: Hugo af Schultén, ordförande, mag. J.J. Sederholm, sekreterare, intendenten, artisten Th. Waenerberg, skattmästare, samt som ordinarie medlemmar stadskamreren Teodor Holmberg och fotograf Daniel Nyblin. Hugo af Schultén inlämnade "i underdånighet" till Kejserliga Senaten en anhållan om tillstånd att bilda en fotografi-amatörklubb i Helsingfors med syfte att söka väcka intresse för fotografikonsten och verka för dess spridning inom landet. Den 11 april 1889 avgavs följande resolution: {{Quotation|<p>Kejserliga Senaten har låtit denna underdåniga ansökning med dertill hörande handlingar Sig föredragas och finner godt icke allenast tillåta bildandet af ifrågavarande klubb, utan äfven gilla och till efterrättelse fastställa ofvanintagna stadgar. Det alle, som vederbör, till underdånig efterrättelse länder.</p><p>I Hans Kejserliga Majästets Höga Namn,<br>Dess Senat för Finland.</p>}} ==Herrklubb på Kämp== {{Quotation|Efter mötet hvidtog en animerad supé hvarunder den angenämaste stämning var rådande. Samkvämet varade till arla morgonstund hvarunder det ena talet aflöste det andra.|Mötesreferat 1899}} Vid Fotografiamatörklubbens första ordinarie möte, den 16 mars 1889, höll Daniel Nyblin ett uppskattat föredrag om fotografins utveckling. Femtio år hade förflutit sedan Daguerres och Niepces uppfinning, dagerrotypin, presenterades inför akademierna för vetenskap och konst i Paris. Detta skedde den 19 augusti 1839, fotografins officiella födelsedag, då uppfinningen överlämnades till allmänt bruk. På 1850-talet framträdde porträttfotograferna, som själva preparerade sina våtplåtar, men först tjugo år senare, när kännedomen om Maddox uppfinning av den femtiofalt ljuskänsligare torrplåten nått vårt land, började amatörer syssla med fotografering. På 1880-talet blev negativmaterialet allt ljuskänsligare och kamerorna allt lätthanterligare. Och år 1888 föddes knäpparna. Kodak lancerade sin första lådkamera under den kända sloganen: "Tryck på knappen - vi gör resten!" Denna utveckling sågs inte med blida ögon av de konstnärligt inriktade amatörfotograferna: "Har denna trollformel bidragit till fotografins förbättrande, till dess höjande som vetenskap och konsthantverk, eller till dess popularisering som uppfostringsmedel för iaktagelseförmågans skärpande och konstsinnets höjande? Nej, säkerligen icke! Den har icke uppammat fotografiamatörer, men den har skapat "knäppare" i legio, ty de är många. Knäppare som tryckt på knappen och knipsat i tid och otid utan urskiljning, knappast med en fråga, varför. Värre än söndagsjägaren, som dundrar lös på allt som rör sig, har dessa knäppare gått lös på både lös och fast, och med förvåning och oblandad stolthet sett att de verkligen fått bilder, oftast dåliga, men i knäpparens ögon alltid utmärkta, ty han har ju själv tagit dem." (Daniel Nyblin) Det fanns alltså all anledning för de ambitiösa amatörfotograferna att bilda en förening till såväl nytta som nöje. Möten hölls på Kämp, i restaurang Catani, på Operakaféet eller Brandkårshuset. Programmet bestod då som nu av föredrag, bildvisningar, tävlingar och tekniska demonstrationer. Redan vid det första mötet utställdes inte mindre än 300 amatörfotografier och vid årsmötet den 30 oktober1889 demonstrerades en Laterna Magica och en fotografisk förstoringsmetod med magnesiumljus. Den Laterna Magica - en projektor för 9x9 cm diapositiv - som Daniel Nyblin beställde till klubben från Amerika, fungerade med elljus. Den förenklade bildvisningarna och tävlingskritiken. Diapositiven, som kvarblev i klubbens ägo, utgör stomme till dess unika bildarkiv. Den outtröttlige Daniel Nyblin ledde undervisningsverksamheten både för skolelever och avancerade amatörer, han "slog upp dörrarna till sitt laboratorium, demonstrerade ädelförfaranden och bringade emellanåt sitt vetgiriga auditorium ur fattningen, då han bad det avsmaka måttglas, vilkas innehåll snabbt analyserades som genuin madeira". (1902) Mötena avslutades ofta med en gemensam sexa. Då Kämp stängde, flyttade man till Handelsgillet, där man mot extra betalning per timme kunde fortsätta samvaron till långt in på småtimmarna. ==Med släde och ångbåt== {{Quotation|Efter det alla samlats och man intagit kaffe och ett parti morgonbiljard i Arkadien anträddes färden. Vädret var det härligaste, temperaturen väl låg, men motverkades all stelnad genom att deltagarna nu och då togo sig en galoppad efter åkdonen. För öfrigt hade Spårvägsbolaget eftertänksamt nog försett slädarna med fällar och filtar i parti.|24 november 1904}} I Fotografiamatörklubbens första årsberättelse konstaterar sekreteraren, att "enligt bestyrelsens tanke bör på programmet för nästa år ställas gemensamma utfärder både till land och sjöss, hvilka på samma gång de utgöra en rekreation äro synnerligen egnade att mellan klubbens medlemmar knyta en närmare bekantskap". Fotoutfärderna blev, och är fortfarande, en av föreningens mest uppskattade verksamhetsformer, vilket en livfull bildskörd och vältaliga protokollsanteckningar ger belägg för. Utfärder företogs höst, vinter och vår, men det var framförallt Kristihimmelsfärdstorsdagen som i decennier blev klubbens traditionella utfärdsdag. Så länge denna helgdag tilläts infalla på en torsdag. Men låt oss återgå till den tiden, då herr Jäderholm ställde en ångbåt till klubbens förfogande, och herr Lindenvall förärade till utfärden ett fat gott gammalt öl. Sekreteraren K.A. Aschan berättar om en utfärd den 25 maj 1902: {{Quotation|<p>"Den 25 maj ingick solig och klar, sålunda ingifvande förhoppning om ett lifligt deltagande. Denna förhoppning slog ej heller fel, ty kl. 9 på söndag morgon, då affärden skulle ske, hade deltagare till en af ett par tiotal samlats nere vid ångbåten Uranus´ afgångsplats i Södra hamnen. Efter en kortare rådplägning beslöts att kursen skulle ställas österut till den natursköna Sibbo viken. --- Med god fart ångade vi genom Hästnäs sund och trakten söder om Willinge. Hunna något bortom sistnämnda holme hade den geschäftige "Lasse" Wiik låtit duka upp en splendid frukost i salongen, hvarvid både "helan" och "halfvan" togos med smak; sjön suger, heter det, och den känslan hade vi litet hvar, hvarföre vi äfven gjorde all heder åt anrättningarna. Just som man var i full fart med att låta maten tysta munnen, inträffade ett litet intermezzo. Uranus fick nämligen bottenkänning, hvilken dock, tackvare kaptenens försiktighet att gå med sakta fart, aflöpte utan några menliga följder, hvarför färden kunde fortsättas utan vidare äfventyr.</p> <p>Här vilja vi anteckna ett af herr Otto Johansson väckta förslag af innehåll, att mellan deltagarene i utfärden skulle anställas en täflan, i hvilken en hvar finge deltaga med tre under utfärden tagna bilder, hvilka skulle inlämnas på höstmötet i september. Förslaget, som vann de närvarandes lifliga bifall, blef enhälligt antaget, hvarpå till prisdomare utsågos herrar O. Johansson, A. Rosenbröjer och A. Aschan. --- Under ifrigt fotograferande närmade vi oss slutmålet för färden, och omkring ½ 1 eft. m. angjordes Kallbäcks brygga vid mynningen af Sibbo å. Ankomsten skulle naturligtvis fotograferas, och utfördes detta efter alla konstens regler af Herr Schohin.</p> <p>Utrustade till händer och tänder med allt hvad till fotografering hörer, anträdde man nu i spridda grupper en fotvandring till Söderkulla lantbruksinstitut, beläget några kilometer längre upp vid ån. Inom parentes sagdt var man väl utrustad i kameraväg - många voro försedda med såväl stativ- som handkamera, och på plåtar fanns det öfverflöd (enligt en approximativ beräkning 5 à 600). Det fotografiska utbytet torde sålunda i kvantitatift afseende varit betydligt - om det kvalitativa hafva vi ej varit i tillfälle att erfara något, men uttala den förhoppningen att det måtte blifva godt.</p> <p>Efter c. 2 timmars vandring i skog och mark, hvarunder både vackra och fula saker fästades på den fotografiska plåten, återvände sällskapet till Kallbäck, där den ljufliga anblicken af ett i det gröna uppdukadt middagsbord fröjdade våra hungriga magar, och lofvade riklig ersättning för de utståndna strapatserna. En tjenstvillig Sibbogubbe, som redan tidigare lemnat oss diverse handräckningar, tjenstgjorde under middagen som afknäppare hvid fotografering af bordsgrupper. --- Om återfärden är ej mycket att säga. --- Kl. ½ 9 på aftonen satte vi åter välbehållna foten i land, nöjda med vår dag."</p>|Ljusets konst}} {{Quotation|"Årets konstsäsong öppnades i dag på ett lika intressant som lofvärt vis af Fotografiamatörklubben i Helsingfors med den utställning, som klubben anordnat uppe i expositionssalen å Ateneum. Den vederbörliga vernissagen eller "fixagen", som denna högtidliga ceremoni på fotografspråket bör benämnas - gick i går middagstiden af stapeln, celebrerad af ett antal inbjudna: fotografer och amatörer af olika slag och båda könen. Solen, som vid våra vernissager annars plägar lysa med sin frånvaro, var i går för unders skull med och gaf det hela den önskliga tonen och "fixagen" - som det f.ö. rätteligen tillkommer denna ljusets konst framom alla andra."|Hufvudstadsbladet 1.9.1907}} Citatet ovan beskriver stämningen vid öppnandet av den andra allmänna fotografiska utställningen i Ateneum 1907, men Finlands första fotografiska utställning arrangerade Fotografiamatörklubben redan den 3 december 1892 i en butikslokal i den nybyggda Wredeska passagen. Efter att 200 fotografier refuserats på grund av brist på utrymme, utställdes inte mindre än 375 bilder av 24 klubbmedlemmar. I sitt öppningstal påpekade ordföranden, ingenjör C.E. Holmberg, att utställningen "icke blott afsåg att sporra medlemmarna, utan att äfven bibringa allmänheten kunskaper om hvad som verkligen erkändes som goda fotografier". Under tre dagar besöktes utställningen av 700 helsingforsare. Den första allmänna fotografiska utställningen, som var öppen för både klubbmedlemmar och andra fotografer, arrangerades i Ateneum år 1903. Utställningskommittén bestod av Daniel Nyblin, Otto Johansson och Wladimir Schohin. Bland deltagarna utdelades första pris till Thorvald Nyblin, Alfred Nybom, Wladimir Schohin, Axel Tammelander och Carl Jahn, och andra pris till bl.a. Walter Jakobsson, Lars Wiik och Ivan Timiriasew. Utställningen blev en publikframgång, den besöktes av 3000 personer, men den väckte också missnöje, främst bland yrkesfotograferna, som inte gillade att så många av de prisbelönta var amatörfotografer. Ovettet riktade sig främst mot Daniel Nyblin, trots att han inte ens var medlem av prisjuryn. Inte desto mindre var man tre år senare redo att sätta igång på nytt. Det visade sig, att de flesta yrkesfotografer ändå inte ansåg det värt att delta. "Inte lönar det sig för en fattig fan", svarade en. Daniel Nyblin skyller det magra deltagandet på "mullvadsarbetet och det energiska motarbetandet från deras sida, som skrivit fotografins bakåtskridande på sin fana". "Men", säger han, "utställningen är där, och den är bra!" I Hufvudstadsbladet beskriver signatur "Amatör" utställningen så här: "En blick rundt om i salen öfver de utställda arbetena är tillfyllest för att fastslå, att fotograferingskonsten är stadd i snabb utveckling. Det dilettantiskt anspråkslösa "bildtagandet" är ett längesedan öfvervunnet stadium för de utställande. Det konstnärliga sträfvandet har alltmer trädt i förgrunden med nya medel, vägar och synpunkter. Fotografikonsten vill bli konst till karaktär och värdighet och nöjer sig icke mera med den rang, som varit tillmätt åt det gamla "konterfejandet". Där finnes också på utställningen en hel del "fotografier", hvilka stå förbluffande nära den gräns, som dragits, drages och sannolikt alltid kommer att dragas mellan fotografering och konst, mellan den fotografiska plåtens och den mänskliga hjärnans intryck, de där äga all tänkbar skärpa i naturåtergifvandet förenad med en frapperande känslighet i greppet om stämningen och det lifgivande konstnärliga intrycket. Där finns fotografiska naturstudier och porträtt, hvilka man nästan kunde taga för handmålade akvareller, pasteller eller svartkritteckningar af någon utmärkt impressionistisk konstnär - och detta borde ju alltid vara ett kriterium för deras konstnärlighet såväl i allmän som i tillämpad bemärkelse." Signaturen "Amatör" syftar på fotografier av bl.a. Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, utförda i s.k. ädelförfarande - bromolje-, kol- och gummitryck. Men utställningen presenterade också en fototeknisk sensation, de första färgdiapositiven, fotograferade av Walter Jakobsson, Nicolai Leibowitsch och Harald Rosenberg på Lumières Autochrome plåtar, som samma år kom ut på marknaden. "Det nyaste af allt det vackra, som utställningen har att bjuda på." ==Bromolja och färg== "I sina strävanden efter natur och stämning, efter sanning och karaktär, går många av den moderna riktningens apostlar för långt. Strävandet efter mjukhet i linjerna och helhet i valörerna har fört till en oskärpa som endast kan betecknas som sudd. Men i övergångsperioder går man alltid först för långt för att sedan återvända och finna den rätta medelvägen." (Daniel Nyblin 1903) Under 1800-talet var det fotografins tekniska utveckling som främst sysselsatte fotograferna. De fascinerades av det "typiskt fotografiska" - den oerhörda skärpan och detaljåtergivningen, fotografins absolut korrekta och minutiösa återgivande av verkligheten. Då också den tidens målarkonst hyllade största möjliga noggrannhet i utförandet, var det många konstnärer, från porträttmålare till silhuettklippare, som gav slaget förlorat och övergick till att förtjäna sitt levebröd som fotografer. I vilken mån impressionismen var en reaktion mot den fotografiska skärpan är svårt att säga, men säkert är, att den påverkade de konstnärligt inriktade fotograferna. De tyckte att kameran som sådan bäst lämpade sig för tekniskt och vetenskaplig avbildning, men knappast som konstnärligt uttrycksmedel. Hur skulle de kunna frigöra sig från den schablonmässiga hantverksfotografin och avbilda motiven med konstnärlig känsla och stämning? Medlet var de s.k. ädelförfarandena - bromolje-, kol- och gummitryck. Det var tålamodsprövande och tidsödande procedurer, men de gav fotograferna konstnärlig frihet. Den enklaste och populäraste metoden var bromoljetrycket. Exponeringen kunde ske helt normalt genom förstoring på känslig bromsilverpapper, som sedan blektes och med kemikaliska medel gjordes mottaglig för färg. Färgen penslades eller valsades på det ljuskänsliga skiktet efter exponeringen. Ofta flyttades pigmentbilden från ursprungspappret till ett akvarell- eller stentryckspapper. Eftersom bilden framställdes av hållbara färgämnen i stället för av silver, är hållbarheten utomordentlig. Med pensel och färg kunde fotograferna på detta sätt manipulera bilden efter behag, undertrycka onödig skärpa och överflödiga detaljer och åstadkomma måleriska verk med den accepterade fotokonstens alla kännetecken. På de fotokurser som Fotografiamatörklubben anordnade kring sekelskiftet under Daniel Nyblins ledning, fanns konstnärligt begåvade skolungdomar, som kom att sätta sin prägel på den finländska fotokonsten. En sådan var Alfred Nybom som också blev känd affärsman i fotobranschen. Alfred Nybom fortsatte sina fotografiska studier i Tyskland, där han utvecklades till en mästerlig porträttfotograf av högsta internationella nivå. Han arbetade för Kunst Atelier Wertheim i Berlin och för Photographische Kunstanstalt Lövyn i Wien, tills han år 1908 återvände till Finland och övertog den danskfödde P.J. Bögelunds fotografiska magasin vid Esplanaden i Helsingfors. Affären övertogs senare av hans son Harald Nybom. Alfred Nybom var tidvid VD för den kända porträttstudion Atelier Apollo i Helsingfors. Han grundade också Finska Biograf Ab och den framgångsrika firman Polyfoto Ab, vilken han ännu som 70-åring ledde som dess verkställande direktör. Gunnar Lönnqvist anställdes vid Ab Finska fotografiska magasinet f.d. Daniel Nyblin, där han arbetade i 32 år och avancerade till verkställande direktör. År 1933 startade han Kodakagenturen Oy Valovarjo Ab, som han ledde till 75 års ålder. Det är ur fotokonstens synpunkt beklagligt att varken Alfred Nyboms eller Gunnar Lönnqvists engagemang i affärslivet under senare år gav tid över för eget konstnärligt fotograferande. Men deras ungdomsverk ger dem en obestridlig plats i den finländska fotografins historia. "Dessutom har han fotografering som hobby och är sedan många år ordförande i Amatörfotografklubben." Med dessa ord avslutar Hufvudstadsbladet sin presentation av ingeniör Walter Jakobsson, som år 1942 fyller 60 år. Då har han bakom sig en lång bana som konstnärligt framstående amatörfotograf, men det är förklarligt att dessa förtjänster överskuggas av hans övriga meriter: trefaldig världsmästare och olympisk guld- och silvermedaljör i konståkning! På många av klubbens utfärdsbilder från början av seklet ses en glad yngling med studentmössan på huvudet och plåtkamera i handen. Den unga studeranden vid Polytekniska Institutet behärskade fototekniken till fulländning, och det var med ädelförfarandet som han uppnådde sina konstnärligt värdefullaste resultat. Walter Jakobssons bilder är utförda i övervägande mörka valörer, fotograferade i sparsamt ljus och dramatisk belysning. Sina stadsbilder fotograferade han i regn och rusk, med asfalten blänkande av väta och konturerna uppmjuknade av dis och dimma. Med ädelförfaranden förstärkte han motivets karaktär och stämningsvärden enligt sin egen konstnärliga bildsyn. En annan av klubbens obestridliga mästare var Wladimir Schohin, till yrket handelsman. Han ägde en rysk lanthandel i hörnet av Unionsgatan och Norra Magasinsgatan i Helsingfors. Efter torghandelns slut parkerade bönderna sina hästar på gården och inköpte allt från filtstövlar till vodka och rysk tobak. År 1900 återfinns han för första gången på segerplats i Fotografiamatörklubbens årstävling, och tre år senare tilldelas han första pris vid den allmänna fotoutställningen i Ateneum med fotografier som är "i alla avseenden förstklassiga". På utställningen 1907 har Daniel Nyblin svårt att finna nog med superlativer: "Han har en kollektion bestående av de läckraste småtavlor man kan tänka sig, en del i gummitryck, andra i koltryck. Dessa linjer, dessa toner! Allt är fullkomligt, harmoniskt, helt. Herr Schohins första pris är egentligen för lågt, det borde läggas ett plus därtill!" Det var på denna utställning som klubben förevisade de första färgdiapositiven, fotograferade på de nya Lumière-plåtarna. Trots sina livfulla situationsbilder, känsliga porträtt och stämningsfulla landskap är det som färgfotograf Wladimir Schohin väckt internationell uppmärksamhet. Med de tekniskt primitiva plåtarna skapade han utsökta stillebenkompositioner med fenomenalt skicklig ljusbehandling och säker känsla för form och material. Efter Schohins död 1934 inlöste Amatörfotografklubben ett hundratal av hans färgdiapositiv, som sedan bl.a. har utställts vid den stora utställningen av nordisk fotografi "The Frozen Image" i USA. ==Reportage med stativ== "En gång skall man kanske upptäcka, att han, främlingen, lyckats i bild bevara mycket av det Helsingfors som annars blivit glömt och förstört, att hans kamera lämnat värdefulla bidrag till belysande av hufvudstadens rapida utveckling." Medan övriga medlemmarna sysslade med konstnärliga ädelförfaranden, fanns det inom Fotografiamatörklubben ett antal medlemmar som insåg den oförfalskade dokumentärbildens värde. Den kändaste är otvivelaktigt Ivan Timiriasew, generalguvernörens adjutant, som vid sin död hyllas med ovanstående minnesord i Hufvudstadsbladet 1927. Ivan Timiriasews favoritmotiv var Helsingfors - dess gator, parker och hamnar - med flanörer, lekande barn, arbetare, marknadsvimmel och dekorativa segelskutor. Hans intresse var framför allt mänskan, som han skildrade med den engagerade reportagebildens alla kännetecken: äkthet, liv och känsla. Som trettioårig kavalleriofficer kom han år 1890 till Helsingfors som adjutant hos generalguvernören, greve Heyden. Generalguvernörerna växlade, men Timiriasew blev kvar. Han blev med tiden en välkänd figur i huvudstaden, i synnerhet som han inte var någon sällsynt företeelse i utelivet, en trogen dyrkare av varietén på Brunn och med stambord på Catani. Men fotografering var hans stora passion, en hobby som han utvecklade till mästerskap. Han deltog flitigt i klubbens möten, som ibland under de oroliga tiderna kunde urarta till häftiga dispyter. Men "Timiren" höll sig orubbligt neutral och dryftade endast fototekniska spörsmål. Han sålde ibland reportagebilder till tidskriften Veckans Krönika, mest för att få se sina bilder och sitt namn i tryck. Men då han efter år 1917 valde Finland till sitt nya fosterland, kunde han dryga ut statspensionen med pressfotografering på heltid. Tidskriften Veckans Krönikas första fotograf, Harald Rosenberg, hade nämligen tagit tjänst som kriminalfotograf. Också Harald Rosenberg fick sin fotografiska skolning på Fotografiamatörklubbens kurser. Hans fotointresse vaknade redan i de tidiga tonåren. Då han år 1900 som 17-årig företog en cykelfärd genom Finlands "midja" - från Uleåborg till Suomussalmi - var han redan en skicklig amatörfotograf, som trots primitiv fotoutrutsning åstadkom utmärkta reportagebilder. Eftersom han efter avslutad skolgång huvudsakligen försörjde sig som tidskriftsfotograf, är det motiverat att ge honom en plats i den finländska fotohistorien som landets första pressfotograf. "Speciell fotograf för Weckans Krönika och Helsingin Kaiku" kallades han på sitt visitkort. År 1909 anställdes han som Finlands första kriminalfotograf vid Kriminalpolisen i Helsingfors, en syssla som inte hindrade honom från att förse tidningspressen med nyhetsbilder. Tvärtom. En idealisk situation för en nyhetsfotograf: alltid först på plats när någonting händer! Det var dramatiska tider - tsarväldets sista decennium med strejker, demonstrationer och attentat. Det blev självständighet och inbördeskrig. Och så kom det glada tjugotalet med förbudslag och spritsmuggling. Allt dokumenterades med Harald Rosenbergs kamera. Under 1910-talets senare hälft framträder ytterligare en af Fotografiamatörklubbens medlemmar som skicklig dokumentär- och pressfotograf. Det är Nicolai Leibowitsch, "en man med kraftiga tummar och konstnärlig blick, humor och kulinarisk smak", som han karakteriseras i Veckans Krönika, då han 1919 fyller 50 år. Till yrket var han massör innan han övergick till pressfotografering. Därav de kraftiga tummarna. För övrigt var han enligt tidskriften försedd med en aldrig klickande kamera och utvecklade en rent förbluffande energi. Han var "allestädes närvarande, vuxen alla de kinkiga situationer en kamerans man kan råka in i, färdig att när som helst störta ut ur hemmets lugna vrå, kort sagt, en förträfflig medarbetare". År 1921 antog klubben sitt nuvarande namn Amatörfotografklubben i Helsingfors, kort AFK. ==Romantik och Rosenlund== "De gamla bildsköna motiven är förkastade - en ny skönhet har trätt i stället. Kamerans öga riktas mot vardagliga ting ur en ny synvinkel - och de vardagliga tingen blir plötsligt expressiva, poetiska, rent av mystiska." Bauhausskolans nysakliga bildsyn, som Raoul af Hällström syftar på i citatet ovan, fick inte fotfäste inom Amatörfotografklubben. Den företräddes i Finland på 30-talet främst av Abiss-gruppen, vars medlemmar Heinrich Iffland och Björn Soldan var aktiva inom AFK, men utan att i högre grad påverka de övriga medlemmarnas bildsyn. Piktorialismen hade starka rötter, dels på grund av de fortfarande aktiva gamla mästarna, såsom Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, dels på grund av nya medlemmar, som också de anammade den romantiska bildsynen. Även om en skribent i tidskriften Valokuvaus 1927 prisar ädelförfarandena med orden "alltid vinner de över bromsilverförstoringarna, oberoende av vilka mjukteckningsmetoder de sistnämnda än må utnyttja", fick de måleriska bromoljetrycken ge plats för enklare förstoringar. Men bildsynen var den samma: estetik och romantik, mjuka linjer och vackra valörer. En av de främsta nya romantikerna var Georg Tschernochvostoff. Hans fotointresse kände inga språkgränser, han verkade aktivt inom såväl AFK som den finskspråkiga Kameraseura. På 40-talet var han rent av samtidigt vice ordförande i vardera klubbarna. Han var också en av de första finländarna som kallades till medlem i Royal Photographic Society i London. Tscherno var en sällsynt mångsidig konstnärlig begåvning. Från måleri övergick han till fotografering, där hans tekniska och konstnärliga talanger förenades. Han var dessutom något av ett språkgeni. I sitt mörkrum i en alkov vid Mechelinsgatan i Helsingfors studerade och experimenterade Tscherno fototeknik tillsammans med AFK-medlemmarna Heinrich Iffland, Ilmari Wasenius och Fred Runeberg. Sina erfarenheter delgav han sedan de övriga klubbmedlemmarna. Han har bl.a. invigt den kända fotografen Constantin Grünberg i fotografins mysterier. Som huvudkamera använde perfektionisten Tscherno en Rolleicord, som uppfyllde hans krav på optisk kvalitet och stort negativformat. Sin kinofilmskamera använde han främst för färgfotografering, då Kodaks och Agfas diapositivfilm i kinofilmsformat kommit i handlen 1938. Samma höst arrangerade AFK sin första färgbildstävling, där Tscherno i konkurrens med 138 inlämnade diapositiv vann första pris med såväl rasterplåtar som flerskiktsfilm. Det krävdes en ny generation av respektlös 50-talsungdom för att tränga undan "rosenlundarnas" - som glåpordet ljöd med syftning på ett känt ålderdomshem i Stockholm - och deras "ålderstigna, förljugna, överromantiska bildstil". Men idag har pendeln svängt tillbaka. På 80-talet respekteras åter klassiska estetiska värden, känslig motivåtergivning och fulländad valörskala. De gamla rosenlundarna är åter i ropet. ==Fotografik och fotogram== "Den subjektiva fotografin är experimentell, den strävar till att vidga fotografins gränser, till att finna nya fotografiska uttrycksmedel. Sådana är t.ex. fotogrammen, ofta abstrakta bilder som åstadkoms genom att projicera föremål direkt på fotopappret utan hjälp av kamera, samt fotomontage, där olika lösklippta bildelement hopfogas till en ny helhet." (Jaakko Ylinen, Teekkari, 1956) Ingenting är nytt under den fotografiska solen. Den efterkrigsgeneration som på 50-talet revolterade mot den romantiska bildstilen har sina rötter i 20-talet Bauhaus skolan, där ungraren László Moholy-Nagy verkade under åren 1923-28. Där vidareutvecklade man de i England respektive Frankrike verksamma amerikanarna Coburns och Man Rays experiment med fotografier utan kamera, fotogram, solarisation och andra grafiska fototekniker. Men det var AFK:s unga radikaler rätt omedvetna om. Deras bibel var Otto Steinerts Subjektive Fotografie samt tidskrifterna Foto och Nordisk Tidskrift för fotografi, som återspeglade De ungas reaktion i Sverige mot rosenlundarna. Motiven söktes gärna bland det fula och frånstötande: bakgårdar, söndriga fönster, flagande murytor. Men det var inte motivet som skapade bilden, utan utförandet, som byggde på en idé. Motivet degraderades till medel för skapande verksamhet, bilden blev ett självändamål. Diskussionens vågor gick givetvis höga. Ju hårdare och mer oförstående kritik, desto nöjdare var fotograferna, som inspirerades till alltmer chockerande bilder. Själsfränder fann de i Åbo Fotoklubb och en del finskspråkiga fotoklubbar, där den s.k. fotografiken överlevde betydligt längre än i AFK. På Finlands fotoklubbars förbunds årsutställning deltog man t.o.m. med tredimensionella fotokonstruktioner av trä. Det var de grafiskt hårda svartvita bilderna utan gråskala som blev den subjektiva fotografins särprägel, bilder som "lika väl kunde utföras med tusch och pensel". Många betvivlade att Viking Nyström och Lars von Haartman överhuvudtaget ägde en kamera, när de tävlade med sina fotogram utförda med förstoringsapparat. Ett gränsfall var Per Olov Jansson, som kombinerade sin i grunden romantiska bildsyn med reklamfotografens teknik och experimentlusta. Han njöt av det traditionella landskapet, återgett med full gråskala och pietetsfull teknik, men också av att skapa en abstraktion eller stämning genom att manipulera med perspektiv, tonskala och beskärning. Fredrik Hackman byggde upp fantasifulla stilleben och tabletop-arrangemang i sitt vardagsrum, medan Robin Hackman laborerade hänsynslöst med dubbelkopieringar i familjens badrum. Ingenting var förbjudet, allt skulle prövas. Bilderna har kanske inte alltid tålt tidens tand, men de hade ett gemensamt drag, som var friskt uppiggande: en medvetet naiv idioti - humor och ironi. Sådant förekom inte inom de andra fotoklubbarna, där man tog sig själv och sin fotokonst mera på allvar. Men inom AFK fanns det samtidigt en grupp fotografer, bl.a. Caj Bremer, K.G. Roos och Kristian Runeberg, som kämpade för den ärliga reportagebilden. Deras tid kom på 60-talet, i dagspress och tidskrifter. ==Guld och ära== Fotodomare Kalevi Pekkonen: - Det skulle vara roligt att veta vad fotografen egentligen har avsett med denna bild. Röst ur publiken: - Antagligen har han avsett att vinna tävlingen! Så länge det funnits fotoklubbar har det funnits fototävlingar. Klubbmedlemmarna kan i stort sett uppdelas i tre grupper: Auktoriteterna - de som anses kapabla att bedöma andras bilder, tävlingshajarna - de som vågar utsätta sina bilder för kritik, och åskådarna, vilkas uppgift är att applådera vinnarna. Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat tävlingsregler. För att ge alla en chans att vinna har man delat upp deltagarna i olika klasser. För att öka intresset har man anordnat tävlingar av olika slag och för olika medlemskategorier: Motivtävlingar, utmanartävlingar, utfärdstävlingar, månadstävlingar, tävlingar mot andra fotoklubbar - tävlingar för nybörjare, för amatörer, för mästare, för kvinnor, för olika åldrar. Tävlingar i färg, i svartvitt... Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat bedömningen. Man har tolkat reglerna, begrundat amatörskapets tillämpning, räknat poäng enligt matematiska formler Man har varierat juryns sammansättning, antalet domare, man har betvivlat deras kvalifikationer, formulerat bedömningskriterier... Man har lyssnat till yrkesfotografer, konstnärer, konstkritiker, man har trott på publikomröstning... Allt detta med ett resultat: Ingen rättvisa! Varför då detta tävlingsraseri, vars like inte förekommer inom någon annan konstgren? Därför att det är spännande att tävla, lärorikt att få konstruktiv kritik, inspirerande att visa sina bilder för andra. Tävlingarna ger fotohobbyn en extra krydda. Därför tävlade man på 1890-talet, därför tävlar man fortfarande, hundra år senare. Genom tävlingar har många berömda fotografier kommit till allmän kännedom och skördat guld och ära både nationellt och internationellt. Klubbens första internationella framgång noterades redan år 1892, då man i Paris anordnade den första internationella fotografitävlingen, som samlade 150 amatörer från olika delar av världen. I den hårda konkurrensen vann Harry Hintze femte pris och bronsmedalj. Sedan dess har klubbens medlemmar vunnit många framgångar, både vid internationella utställningar och framför allt vid Finlands fotoklubbars förbunds årstävlingar, där klubben sedan förbundets grundande haft en framträdande ställning. Speciellt 60-talet och större delen av 70-talet präglades av en utåtriktad verksamhet. 75-årsjubileet 1964 celebrerades med en fotohistorisk utställning på Galeri Hörhammer, kombinerad med förbundets årsutställning, där AFK var procentuellt bäst med 16 godkända bilder av 34 inlämnade. Samarbetet med den finskspråkiga fotoklubben Kameraseura i Helsingfors var gott, och resulterade vid 80-årsjubileet i någonting så unikt som ett svenskspråkigt specialnummer av fototidskriften Kameralehti. Medlemmarna ordnade också egna fotografiska utställningar. Gemensamma fotoprojekt var "Amatörer ser på Stockis" och "Det nya Böle" som ingick i Helsingfors Sparbanks jubileumsutställning. AFK arrangerade ytterligare ett par fotohistoriska utställningar ur sitt bildarkiv: en presentation av Harald Rosenbergs fotografier och Tidsbilder, en serie sekelskiftsbilder, på Finlands fotografiska museum. Trots kursverksamhet och ett nyinrättat fotolaboratorium för medlemmarna deklinerade den bildmässiga verksamheten på ett för fotokonsten beklagligt sätt. Mästarna från 60-talet tröttnade på att tävla mot varandra, och nya bilder såg man sällan. Inslaget av yrkesfotografer, som under de gångna årtiondena inneburit en så fruktbar växelverkan mellan professionella och amatörer, tunnades ut. Amatörfotografklubben var åter en renodlad sällskapsklubb, där medlemmarna efter att ha avnjutit en reseskildring i färg från något exotiskt turistmål samlades till en ölsits på stamkrogen. Färgtävlingarna var de enda som lockade en större mängd deltagare, och möjligen kan man skylla det bristande intresset för svartvit fotografering på färgfilmen. Det var så bekvämt att fotografera i färg. Det krävde inte mera hantverk än att montera diapositiv. Medlemmarna åhörde gärna lärorika föredrag och kamerademonstrationer, men föredrog att fotografera för eget behov, i färg. Utfärderna var väl besökta, några medlemmar sågs t.o.m. fotografera, färgdiapositiv givetvis. Men sammanhållningen och stämningen var god. ==Den fina kopian== "Användningen av labbet ökar. Den nya monteringsutrustningen finns på plats och för varje vecka ökar antalet AFKare som har gått igenom monteringskurserna och vill börja använda sina nya färdigheter i praktiken." (AFK-cirkulär 2/88) Amatöfotografklubben i Helsingfors r.f. går nu in i sitt andra sekel med förnyad kraft. Medlemsantalet är i stigande och aktiviteten är livlig. Klubben anordnar grundkurser, monteringskurser, prickningskurser och en omfattande avancerad kurs i svartvitt fotografiskt hantverk med Stig Gustafsson som kunnig ledare. Och resultaten har inte låtit vänta på sig. Åter har den svartvita bilden kommit till heders, utförd enligt alla konstens regler, arkivfast på silverrikt fiberpapper, finkornig med perfekt skärpa och gradation. Presenterad i prydlig passepartout. På mötena uppträder kända fotografer såsom Ulla-Maija Parikka, Matti Saanio, Pentti Sammallahti, Kristoffer Albrecht, Kristian Runeberg, Vidar Lindqvist. Det räcker inte med månadsmöten. Under säsongen samlas dessutom varje månad en svartvit cirkel och en färgcirkel för att närmare begrunda sina speciella problem. Framtiden förefaller ljus. Bert Carpelan 474c0ae1a1c9df4ee4fdf79aca69cc0d78925aa4 101 100 2009-02-11T13:08:51Z WikiSysop 1 /* Bromolja och färg */ wikitext text/x-wiki ==De första hundra åren== Ur boken: [[AFK 1889-1989]], utgiven av [[AFK|Amatörfotografklubben i Helsingfors r.f.]], Helsingfors 1989 {{Quotation|<p>Fotograf-amatörklubb</p><p>De damer och herrar, som önska inträda i en tilltänkt fotograf-amatör klubb i Helsingfors, behaga sammanträda till förberedande möte lördagen den 23 februari kl. 6 e.m. i Kleinehs hotell.</p>|Hbl 22.2. 1889}} I anledning av ovanstående tidningsannons samlades tjugosex personer i Kleinehs hotell vid Salutorget i Helsingfors. Sammankallare var en känd kulturpersonlighet, friherre Hugo af Schultén, redaktör vid Nya Pressen, sekreterare i Finska Konstföreningen och medlem av Svenska Teaterns styrelse. Och därtill ivrig amatörfotograf, med smygfotografering som specialitet. Vid mötet i Kleinehs hotell, som leddes av Hugo af Schultén, enades de närvarande om önskvärdheten att bilda en fotograf-amatör klubb enligt modell av den några månader tidigare i Stockholm grundade Svenska Fotografiamatörföreningen, sedermera Fotografiska Föreningen. En kommitté tillsattes för att utarbeta stadgar, som godkändes vid föreningens konstituerande möte den 6 mars, varvid det föreslagna namnet Fotografiamatörklubben i Helsingfors antogs. Medlemmar i den första styrelsen blev: Hugo af Schultén, ordförande, mag. J.J. Sederholm, sekreterare, intendenten, artisten Th. Waenerberg, skattmästare, samt som ordinarie medlemmar stadskamreren Teodor Holmberg och fotograf Daniel Nyblin. Hugo af Schultén inlämnade "i underdånighet" till Kejserliga Senaten en anhållan om tillstånd att bilda en fotografi-amatörklubb i Helsingfors med syfte att söka väcka intresse för fotografikonsten och verka för dess spridning inom landet. Den 11 april 1889 avgavs följande resolution: {{Quotation|<p>Kejserliga Senaten har låtit denna underdåniga ansökning med dertill hörande handlingar Sig föredragas och finner godt icke allenast tillåta bildandet af ifrågavarande klubb, utan äfven gilla och till efterrättelse fastställa ofvanintagna stadgar. Det alle, som vederbör, till underdånig efterrättelse länder.</p><p>I Hans Kejserliga Majästets Höga Namn,<br>Dess Senat för Finland.</p>}} ==Herrklubb på Kämp== {{Quotation|Efter mötet hvidtog en animerad supé hvarunder den angenämaste stämning var rådande. Samkvämet varade till arla morgonstund hvarunder det ena talet aflöste det andra.|Mötesreferat 1899}} Vid Fotografiamatörklubbens första ordinarie möte, den 16 mars 1889, höll Daniel Nyblin ett uppskattat föredrag om fotografins utveckling. Femtio år hade förflutit sedan Daguerres och Niepces uppfinning, dagerrotypin, presenterades inför akademierna för vetenskap och konst i Paris. Detta skedde den 19 augusti 1839, fotografins officiella födelsedag, då uppfinningen överlämnades till allmänt bruk. På 1850-talet framträdde porträttfotograferna, som själva preparerade sina våtplåtar, men först tjugo år senare, när kännedomen om Maddox uppfinning av den femtiofalt ljuskänsligare torrplåten nått vårt land, började amatörer syssla med fotografering. På 1880-talet blev negativmaterialet allt ljuskänsligare och kamerorna allt lätthanterligare. Och år 1888 föddes knäpparna. Kodak lancerade sin första lådkamera under den kända sloganen: "Tryck på knappen - vi gör resten!" Denna utveckling sågs inte med blida ögon av de konstnärligt inriktade amatörfotograferna: "Har denna trollformel bidragit till fotografins förbättrande, till dess höjande som vetenskap och konsthantverk, eller till dess popularisering som uppfostringsmedel för iaktagelseförmågans skärpande och konstsinnets höjande? Nej, säkerligen icke! Den har icke uppammat fotografiamatörer, men den har skapat "knäppare" i legio, ty de är många. Knäppare som tryckt på knappen och knipsat i tid och otid utan urskiljning, knappast med en fråga, varför. Värre än söndagsjägaren, som dundrar lös på allt som rör sig, har dessa knäppare gått lös på både lös och fast, och med förvåning och oblandad stolthet sett att de verkligen fått bilder, oftast dåliga, men i knäpparens ögon alltid utmärkta, ty han har ju själv tagit dem." (Daniel Nyblin) Det fanns alltså all anledning för de ambitiösa amatörfotograferna att bilda en förening till såväl nytta som nöje. Möten hölls på Kämp, i restaurang Catani, på Operakaféet eller Brandkårshuset. Programmet bestod då som nu av föredrag, bildvisningar, tävlingar och tekniska demonstrationer. Redan vid det första mötet utställdes inte mindre än 300 amatörfotografier och vid årsmötet den 30 oktober1889 demonstrerades en Laterna Magica och en fotografisk förstoringsmetod med magnesiumljus. Den Laterna Magica - en projektor för 9x9 cm diapositiv - som Daniel Nyblin beställde till klubben från Amerika, fungerade med elljus. Den förenklade bildvisningarna och tävlingskritiken. Diapositiven, som kvarblev i klubbens ägo, utgör stomme till dess unika bildarkiv. Den outtröttlige Daniel Nyblin ledde undervisningsverksamheten både för skolelever och avancerade amatörer, han "slog upp dörrarna till sitt laboratorium, demonstrerade ädelförfaranden och bringade emellanåt sitt vetgiriga auditorium ur fattningen, då han bad det avsmaka måttglas, vilkas innehåll snabbt analyserades som genuin madeira". (1902) Mötena avslutades ofta med en gemensam sexa. Då Kämp stängde, flyttade man till Handelsgillet, där man mot extra betalning per timme kunde fortsätta samvaron till långt in på småtimmarna. ==Med släde och ångbåt== {{Quotation|Efter det alla samlats och man intagit kaffe och ett parti morgonbiljard i Arkadien anträddes färden. Vädret var det härligaste, temperaturen väl låg, men motverkades all stelnad genom att deltagarna nu och då togo sig en galoppad efter åkdonen. För öfrigt hade Spårvägsbolaget eftertänksamt nog försett slädarna med fällar och filtar i parti.|24 november 1904}} I Fotografiamatörklubbens första årsberättelse konstaterar sekreteraren, att "enligt bestyrelsens tanke bör på programmet för nästa år ställas gemensamma utfärder både till land och sjöss, hvilka på samma gång de utgöra en rekreation äro synnerligen egnade att mellan klubbens medlemmar knyta en närmare bekantskap". Fotoutfärderna blev, och är fortfarande, en av föreningens mest uppskattade verksamhetsformer, vilket en livfull bildskörd och vältaliga protokollsanteckningar ger belägg för. Utfärder företogs höst, vinter och vår, men det var framförallt Kristihimmelsfärdstorsdagen som i decennier blev klubbens traditionella utfärdsdag. Så länge denna helgdag tilläts infalla på en torsdag. Men låt oss återgå till den tiden, då herr Jäderholm ställde en ångbåt till klubbens förfogande, och herr Lindenvall förärade till utfärden ett fat gott gammalt öl. Sekreteraren K.A. Aschan berättar om en utfärd den 25 maj 1902: {{Quotation|<p>"Den 25 maj ingick solig och klar, sålunda ingifvande förhoppning om ett lifligt deltagande. Denna förhoppning slog ej heller fel, ty kl. 9 på söndag morgon, då affärden skulle ske, hade deltagare till en af ett par tiotal samlats nere vid ångbåten Uranus´ afgångsplats i Södra hamnen. Efter en kortare rådplägning beslöts att kursen skulle ställas österut till den natursköna Sibbo viken. --- Med god fart ångade vi genom Hästnäs sund och trakten söder om Willinge. Hunna något bortom sistnämnda holme hade den geschäftige "Lasse" Wiik låtit duka upp en splendid frukost i salongen, hvarvid både "helan" och "halfvan" togos med smak; sjön suger, heter det, och den känslan hade vi litet hvar, hvarföre vi äfven gjorde all heder åt anrättningarna. Just som man var i full fart med att låta maten tysta munnen, inträffade ett litet intermezzo. Uranus fick nämligen bottenkänning, hvilken dock, tackvare kaptenens försiktighet att gå med sakta fart, aflöpte utan några menliga följder, hvarför färden kunde fortsättas utan vidare äfventyr.</p> <p>Här vilja vi anteckna ett af herr Otto Johansson väckta förslag af innehåll, att mellan deltagarene i utfärden skulle anställas en täflan, i hvilken en hvar finge deltaga med tre under utfärden tagna bilder, hvilka skulle inlämnas på höstmötet i september. Förslaget, som vann de närvarandes lifliga bifall, blef enhälligt antaget, hvarpå till prisdomare utsågos herrar O. Johansson, A. Rosenbröjer och A. Aschan. --- Under ifrigt fotograferande närmade vi oss slutmålet för färden, och omkring ½ 1 eft. m. angjordes Kallbäcks brygga vid mynningen af Sibbo å. Ankomsten skulle naturligtvis fotograferas, och utfördes detta efter alla konstens regler af Herr Schohin.</p> <p>Utrustade till händer och tänder med allt hvad till fotografering hörer, anträdde man nu i spridda grupper en fotvandring till Söderkulla lantbruksinstitut, beläget några kilometer längre upp vid ån. Inom parentes sagdt var man väl utrustad i kameraväg - många voro försedda med såväl stativ- som handkamera, och på plåtar fanns det öfverflöd (enligt en approximativ beräkning 5 à 600). Det fotografiska utbytet torde sålunda i kvantitatift afseende varit betydligt - om det kvalitativa hafva vi ej varit i tillfälle att erfara något, men uttala den förhoppningen att det måtte blifva godt.</p> <p>Efter c. 2 timmars vandring i skog och mark, hvarunder både vackra och fula saker fästades på den fotografiska plåten, återvände sällskapet till Kallbäck, där den ljufliga anblicken af ett i det gröna uppdukadt middagsbord fröjdade våra hungriga magar, och lofvade riklig ersättning för de utståndna strapatserna. En tjenstvillig Sibbogubbe, som redan tidigare lemnat oss diverse handräckningar, tjenstgjorde under middagen som afknäppare hvid fotografering af bordsgrupper. --- Om återfärden är ej mycket att säga. --- Kl. ½ 9 på aftonen satte vi åter välbehållna foten i land, nöjda med vår dag."</p>|Ljusets konst}} {{Quotation|"Årets konstsäsong öppnades i dag på ett lika intressant som lofvärt vis af Fotografiamatörklubben i Helsingfors med den utställning, som klubben anordnat uppe i expositionssalen å Ateneum. Den vederbörliga vernissagen eller "fixagen", som denna högtidliga ceremoni på fotografspråket bör benämnas - gick i går middagstiden af stapeln, celebrerad af ett antal inbjudna: fotografer och amatörer af olika slag och båda könen. Solen, som vid våra vernissager annars plägar lysa med sin frånvaro, var i går för unders skull med och gaf det hela den önskliga tonen och "fixagen" - som det f.ö. rätteligen tillkommer denna ljusets konst framom alla andra."|Hufvudstadsbladet 1.9.1907}} Citatet ovan beskriver stämningen vid öppnandet av den andra allmänna fotografiska utställningen i Ateneum 1907, men Finlands första fotografiska utställning arrangerade Fotografiamatörklubben redan den 3 december 1892 i en butikslokal i den nybyggda Wredeska passagen. Efter att 200 fotografier refuserats på grund av brist på utrymme, utställdes inte mindre än 375 bilder av 24 klubbmedlemmar. I sitt öppningstal påpekade ordföranden, ingenjör C.E. Holmberg, att utställningen "icke blott afsåg att sporra medlemmarna, utan att äfven bibringa allmänheten kunskaper om hvad som verkligen erkändes som goda fotografier". Under tre dagar besöktes utställningen av 700 helsingforsare. Den första allmänna fotografiska utställningen, som var öppen för både klubbmedlemmar och andra fotografer, arrangerades i Ateneum år 1903. Utställningskommittén bestod av Daniel Nyblin, Otto Johansson och Wladimir Schohin. Bland deltagarna utdelades första pris till Thorvald Nyblin, Alfred Nybom, Wladimir Schohin, Axel Tammelander och Carl Jahn, och andra pris till bl.a. Walter Jakobsson, Lars Wiik och Ivan Timiriasew. Utställningen blev en publikframgång, den besöktes av 3000 personer, men den väckte också missnöje, främst bland yrkesfotograferna, som inte gillade att så många av de prisbelönta var amatörfotografer. Ovettet riktade sig främst mot Daniel Nyblin, trots att han inte ens var medlem av prisjuryn. Inte desto mindre var man tre år senare redo att sätta igång på nytt. Det visade sig, att de flesta yrkesfotografer ändå inte ansåg det värt att delta. "Inte lönar det sig för en fattig fan", svarade en. Daniel Nyblin skyller det magra deltagandet på "mullvadsarbetet och det energiska motarbetandet från deras sida, som skrivit fotografins bakåtskridande på sin fana". "Men", säger han, "utställningen är där, och den är bra!" I Hufvudstadsbladet beskriver signatur "Amatör" utställningen så här: "En blick rundt om i salen öfver de utställda arbetena är tillfyllest för att fastslå, att fotograferingskonsten är stadd i snabb utveckling. Det dilettantiskt anspråkslösa "bildtagandet" är ett längesedan öfvervunnet stadium för de utställande. Det konstnärliga sträfvandet har alltmer trädt i förgrunden med nya medel, vägar och synpunkter. Fotografikonsten vill bli konst till karaktär och värdighet och nöjer sig icke mera med den rang, som varit tillmätt åt det gamla "konterfejandet". Där finnes också på utställningen en hel del "fotografier", hvilka stå förbluffande nära den gräns, som dragits, drages och sannolikt alltid kommer att dragas mellan fotografering och konst, mellan den fotografiska plåtens och den mänskliga hjärnans intryck, de där äga all tänkbar skärpa i naturåtergifvandet förenad med en frapperande känslighet i greppet om stämningen och det lifgivande konstnärliga intrycket. Där finns fotografiska naturstudier och porträtt, hvilka man nästan kunde taga för handmålade akvareller, pasteller eller svartkritteckningar af någon utmärkt impressionistisk konstnär - och detta borde ju alltid vara ett kriterium för deras konstnärlighet såväl i allmän som i tillämpad bemärkelse." Signaturen "Amatör" syftar på fotografier av bl.a. Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, utförda i s.k. ädelförfarande - bromolje-, kol- och gummitryck. Men utställningen presenterade också en fototeknisk sensation, de första färgdiapositiven, fotograferade av Walter Jakobsson, Nicolai Leibowitsch och Harald Rosenberg på Lumières Autochrome plåtar, som samma år kom ut på marknaden. "Det nyaste af allt det vackra, som utställningen har att bjuda på." ==Bromolja och färg== {{Quotation|I sina strävanden efter natur och stämning, efter sanning och karaktär, går många av den moderna riktningens apostlar för långt. Strävandet efter mjukhet i linjerna och helhet i valörerna har fört till en oskärpa som endast kan betecknas som sudd. Men i övergångsperioder går man alltid först för långt för att sedan återvända och finna den rätta medelvägen.|Daniel Nyblin|1903}} Under 1800-talet var det fotografins tekniska utveckling som främst sysselsatte fotograferna. De fascinerades av det "typiskt fotografiska" - den oerhörda skärpan och detaljåtergivningen, fotografins absolut korrekta och minutiösa återgivande av verkligheten. Då också den tidens målarkonst hyllade största möjliga noggrannhet i utförandet, var det många konstnärer, från porträttmålare till silhuettklippare, som gav slaget förlorat och övergick till att förtjäna sitt levebröd som fotografer. I vilken mån impressionismen var en reaktion mot den fotografiska skärpan är svårt att säga, men säkert är, att den påverkade de konstnärligt inriktade fotograferna. De tyckte att kameran som sådan bäst lämpade sig för tekniskt och vetenskaplig avbildning, men knappast som konstnärligt uttrycksmedel. Hur skulle de kunna frigöra sig från den schablonmässiga hantverksfotografin och avbilda motiven med konstnärlig känsla och stämning? Medlet var de s.k. ädelförfarandena - bromolje-, kol- och gummitryck. Det var tålamodsprövande och tidsödande procedurer, men de gav fotograferna konstnärlig frihet. Den enklaste och populäraste metoden var bromoljetrycket. Exponeringen kunde ske helt normalt genom förstoring på känslig bromsilverpapper, som sedan blektes och med kemikaliska medel gjordes mottaglig för färg. Färgen penslades eller valsades på det ljuskänsliga skiktet efter exponeringen. Ofta flyttades pigmentbilden från ursprungspappret till ett akvarell- eller stentryckspapper. Eftersom bilden framställdes av hållbara färgämnen i stället för av silver, är hållbarheten utomordentlig. Med pensel och färg kunde fotograferna på detta sätt manipulera bilden efter behag, undertrycka onödig skärpa och överflödiga detaljer och åstadkomma måleriska verk med den accepterade fotokonstens alla kännetecken. På de fotokurser som Fotografiamatörklubben anordnade kring sekelskiftet under Daniel Nyblins ledning, fanns konstnärligt begåvade skolungdomar, som kom att sätta sin prägel på den finländska fotokonsten. En sådan var Alfred Nybom som också blev känd affärsman i fotobranschen. Alfred Nybom fortsatte sina fotografiska studier i Tyskland, där han utvecklades till en mästerlig porträttfotograf av högsta internationella nivå. Han arbetade för Kunst Atelier Wertheim i Berlin och för Photographische Kunstanstalt Lövyn i Wien, tills han år 1908 återvände till Finland och övertog den danskfödde P.J. Bögelunds fotografiska magasin vid Esplanaden i Helsingfors. Affären övertogs senare av hans son Harald Nybom. Alfred Nybom var tidvid VD för den kända porträttstudion Atelier Apollo i Helsingfors. Han grundade också Finska Biograf Ab och den framgångsrika firman Polyfoto Ab, vilken han ännu som 70-åring ledde som dess verkställande direktör. Gunnar Lönnqvist anställdes vid Ab Finska fotografiska magasinet f.d. Daniel Nyblin, där han arbetade i 32 år och avancerade till verkställande direktör. År 1933 startade han Kodakagenturen Oy Valovarjo Ab, som han ledde till 75 års ålder. Det är ur fotokonstens synpunkt beklagligt att varken Alfred Nyboms eller Gunnar Lönnqvists engagemang i affärslivet under senare år gav tid över för eget konstnärligt fotograferande. Men deras ungdomsverk ger dem en obestridlig plats i den finländska fotografins historia. "Dessutom har han fotografering som hobby och är sedan många år ordförande i Amatörfotografklubben." Med dessa ord avslutar Hufvudstadsbladet sin presentation av ingeniör Walter Jakobsson, som år 1942 fyller 60 år. Då har han bakom sig en lång bana som konstnärligt framstående amatörfotograf, men det är förklarligt att dessa förtjänster överskuggas av hans övriga meriter: trefaldig världsmästare och olympisk guld- och silvermedaljör i konståkning! På många av klubbens utfärdsbilder från början av seklet ses en glad yngling med studentmössan på huvudet och plåtkamera i handen. Den unga studeranden vid Polytekniska Institutet behärskade fototekniken till fulländning, och det var med ädelförfarandet som han uppnådde sina konstnärligt värdefullaste resultat. Walter Jakobssons bilder är utförda i övervägande mörka valörer, fotograferade i sparsamt ljus och dramatisk belysning. Sina stadsbilder fotograferade han i regn och rusk, med asfalten blänkande av väta och konturerna uppmjuknade av dis och dimma. Med ädelförfaranden förstärkte han motivets karaktär och stämningsvärden enligt sin egen konstnärliga bildsyn. En annan av klubbens obestridliga mästare var Wladimir Schohin, till yrket handelsman. Han ägde en rysk lanthandel i hörnet av Unionsgatan och Norra Magasinsgatan i Helsingfors. Efter torghandelns slut parkerade bönderna sina hästar på gården och inköpte allt från filtstövlar till vodka och rysk tobak. År 1900 återfinns han för första gången på segerplats i Fotografiamatörklubbens årstävling, och tre år senare tilldelas han första pris vid den allmänna fotoutställningen i Ateneum med fotografier som är "i alla avseenden förstklassiga". På utställningen 1907 har Daniel Nyblin svårt att finna nog med superlativer: "Han har en kollektion bestående av de läckraste småtavlor man kan tänka sig, en del i gummitryck, andra i koltryck. Dessa linjer, dessa toner! Allt är fullkomligt, harmoniskt, helt. Herr Schohins första pris är egentligen för lågt, det borde läggas ett plus därtill!" Det var på denna utställning som klubben förevisade de första färgdiapositiven, fotograferade på de nya Lumière-plåtarna. Trots sina livfulla situationsbilder, känsliga porträtt och stämningsfulla landskap är det som färgfotograf Wladimir Schohin väckt internationell uppmärksamhet. Med de tekniskt primitiva plåtarna skapade han utsökta stillebenkompositioner med fenomenalt skicklig ljusbehandling och säker känsla för form och material. Efter Schohins död 1934 inlöste Amatörfotografklubben ett hundratal av hans färgdiapositiv, som sedan bl.a. har utställts vid den stora utställningen av nordisk fotografi "The Frozen Image" i USA. ==Reportage med stativ== "En gång skall man kanske upptäcka, att han, främlingen, lyckats i bild bevara mycket av det Helsingfors som annars blivit glömt och förstört, att hans kamera lämnat värdefulla bidrag till belysande av hufvudstadens rapida utveckling." Medan övriga medlemmarna sysslade med konstnärliga ädelförfaranden, fanns det inom Fotografiamatörklubben ett antal medlemmar som insåg den oförfalskade dokumentärbildens värde. Den kändaste är otvivelaktigt Ivan Timiriasew, generalguvernörens adjutant, som vid sin död hyllas med ovanstående minnesord i Hufvudstadsbladet 1927. Ivan Timiriasews favoritmotiv var Helsingfors - dess gator, parker och hamnar - med flanörer, lekande barn, arbetare, marknadsvimmel och dekorativa segelskutor. Hans intresse var framför allt mänskan, som han skildrade med den engagerade reportagebildens alla kännetecken: äkthet, liv och känsla. Som trettioårig kavalleriofficer kom han år 1890 till Helsingfors som adjutant hos generalguvernören, greve Heyden. Generalguvernörerna växlade, men Timiriasew blev kvar. Han blev med tiden en välkänd figur i huvudstaden, i synnerhet som han inte var någon sällsynt företeelse i utelivet, en trogen dyrkare av varietén på Brunn och med stambord på Catani. Men fotografering var hans stora passion, en hobby som han utvecklade till mästerskap. Han deltog flitigt i klubbens möten, som ibland under de oroliga tiderna kunde urarta till häftiga dispyter. Men "Timiren" höll sig orubbligt neutral och dryftade endast fototekniska spörsmål. Han sålde ibland reportagebilder till tidskriften Veckans Krönika, mest för att få se sina bilder och sitt namn i tryck. Men då han efter år 1917 valde Finland till sitt nya fosterland, kunde han dryga ut statspensionen med pressfotografering på heltid. Tidskriften Veckans Krönikas första fotograf, Harald Rosenberg, hade nämligen tagit tjänst som kriminalfotograf. Också Harald Rosenberg fick sin fotografiska skolning på Fotografiamatörklubbens kurser. Hans fotointresse vaknade redan i de tidiga tonåren. Då han år 1900 som 17-årig företog en cykelfärd genom Finlands "midja" - från Uleåborg till Suomussalmi - var han redan en skicklig amatörfotograf, som trots primitiv fotoutrutsning åstadkom utmärkta reportagebilder. Eftersom han efter avslutad skolgång huvudsakligen försörjde sig som tidskriftsfotograf, är det motiverat att ge honom en plats i den finländska fotohistorien som landets första pressfotograf. "Speciell fotograf för Weckans Krönika och Helsingin Kaiku" kallades han på sitt visitkort. År 1909 anställdes han som Finlands första kriminalfotograf vid Kriminalpolisen i Helsingfors, en syssla som inte hindrade honom från att förse tidningspressen med nyhetsbilder. Tvärtom. En idealisk situation för en nyhetsfotograf: alltid först på plats när någonting händer! Det var dramatiska tider - tsarväldets sista decennium med strejker, demonstrationer och attentat. Det blev självständighet och inbördeskrig. Och så kom det glada tjugotalet med förbudslag och spritsmuggling. Allt dokumenterades med Harald Rosenbergs kamera. Under 1910-talets senare hälft framträder ytterligare en af Fotografiamatörklubbens medlemmar som skicklig dokumentär- och pressfotograf. Det är Nicolai Leibowitsch, "en man med kraftiga tummar och konstnärlig blick, humor och kulinarisk smak", som han karakteriseras i Veckans Krönika, då han 1919 fyller 50 år. Till yrket var han massör innan han övergick till pressfotografering. Därav de kraftiga tummarna. För övrigt var han enligt tidskriften försedd med en aldrig klickande kamera och utvecklade en rent förbluffande energi. Han var "allestädes närvarande, vuxen alla de kinkiga situationer en kamerans man kan råka in i, färdig att när som helst störta ut ur hemmets lugna vrå, kort sagt, en förträfflig medarbetare". År 1921 antog klubben sitt nuvarande namn Amatörfotografklubben i Helsingfors, kort AFK. ==Romantik och Rosenlund== "De gamla bildsköna motiven är förkastade - en ny skönhet har trätt i stället. Kamerans öga riktas mot vardagliga ting ur en ny synvinkel - och de vardagliga tingen blir plötsligt expressiva, poetiska, rent av mystiska." Bauhausskolans nysakliga bildsyn, som Raoul af Hällström syftar på i citatet ovan, fick inte fotfäste inom Amatörfotografklubben. Den företräddes i Finland på 30-talet främst av Abiss-gruppen, vars medlemmar Heinrich Iffland och Björn Soldan var aktiva inom AFK, men utan att i högre grad påverka de övriga medlemmarnas bildsyn. Piktorialismen hade starka rötter, dels på grund av de fortfarande aktiva gamla mästarna, såsom Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, dels på grund av nya medlemmar, som också de anammade den romantiska bildsynen. Även om en skribent i tidskriften Valokuvaus 1927 prisar ädelförfarandena med orden "alltid vinner de över bromsilverförstoringarna, oberoende av vilka mjukteckningsmetoder de sistnämnda än må utnyttja", fick de måleriska bromoljetrycken ge plats för enklare förstoringar. Men bildsynen var den samma: estetik och romantik, mjuka linjer och vackra valörer. En av de främsta nya romantikerna var Georg Tschernochvostoff. Hans fotointresse kände inga språkgränser, han verkade aktivt inom såväl AFK som den finskspråkiga Kameraseura. På 40-talet var han rent av samtidigt vice ordförande i vardera klubbarna. Han var också en av de första finländarna som kallades till medlem i Royal Photographic Society i London. Tscherno var en sällsynt mångsidig konstnärlig begåvning. Från måleri övergick han till fotografering, där hans tekniska och konstnärliga talanger förenades. Han var dessutom något av ett språkgeni. I sitt mörkrum i en alkov vid Mechelinsgatan i Helsingfors studerade och experimenterade Tscherno fototeknik tillsammans med AFK-medlemmarna Heinrich Iffland, Ilmari Wasenius och Fred Runeberg. Sina erfarenheter delgav han sedan de övriga klubbmedlemmarna. Han har bl.a. invigt den kända fotografen Constantin Grünberg i fotografins mysterier. Som huvudkamera använde perfektionisten Tscherno en Rolleicord, som uppfyllde hans krav på optisk kvalitet och stort negativformat. Sin kinofilmskamera använde han främst för färgfotografering, då Kodaks och Agfas diapositivfilm i kinofilmsformat kommit i handlen 1938. Samma höst arrangerade AFK sin första färgbildstävling, där Tscherno i konkurrens med 138 inlämnade diapositiv vann första pris med såväl rasterplåtar som flerskiktsfilm. Det krävdes en ny generation av respektlös 50-talsungdom för att tränga undan "rosenlundarnas" - som glåpordet ljöd med syftning på ett känt ålderdomshem i Stockholm - och deras "ålderstigna, förljugna, överromantiska bildstil". Men idag har pendeln svängt tillbaka. På 80-talet respekteras åter klassiska estetiska värden, känslig motivåtergivning och fulländad valörskala. De gamla rosenlundarna är åter i ropet. ==Fotografik och fotogram== "Den subjektiva fotografin är experimentell, den strävar till att vidga fotografins gränser, till att finna nya fotografiska uttrycksmedel. Sådana är t.ex. fotogrammen, ofta abstrakta bilder som åstadkoms genom att projicera föremål direkt på fotopappret utan hjälp av kamera, samt fotomontage, där olika lösklippta bildelement hopfogas till en ny helhet." (Jaakko Ylinen, Teekkari, 1956) Ingenting är nytt under den fotografiska solen. Den efterkrigsgeneration som på 50-talet revolterade mot den romantiska bildstilen har sina rötter i 20-talet Bauhaus skolan, där ungraren László Moholy-Nagy verkade under åren 1923-28. Där vidareutvecklade man de i England respektive Frankrike verksamma amerikanarna Coburns och Man Rays experiment med fotografier utan kamera, fotogram, solarisation och andra grafiska fototekniker. Men det var AFK:s unga radikaler rätt omedvetna om. Deras bibel var Otto Steinerts Subjektive Fotografie samt tidskrifterna Foto och Nordisk Tidskrift för fotografi, som återspeglade De ungas reaktion i Sverige mot rosenlundarna. Motiven söktes gärna bland det fula och frånstötande: bakgårdar, söndriga fönster, flagande murytor. Men det var inte motivet som skapade bilden, utan utförandet, som byggde på en idé. Motivet degraderades till medel för skapande verksamhet, bilden blev ett självändamål. Diskussionens vågor gick givetvis höga. Ju hårdare och mer oförstående kritik, desto nöjdare var fotograferna, som inspirerades till alltmer chockerande bilder. Själsfränder fann de i Åbo Fotoklubb och en del finskspråkiga fotoklubbar, där den s.k. fotografiken överlevde betydligt längre än i AFK. På Finlands fotoklubbars förbunds årsutställning deltog man t.o.m. med tredimensionella fotokonstruktioner av trä. Det var de grafiskt hårda svartvita bilderna utan gråskala som blev den subjektiva fotografins särprägel, bilder som "lika väl kunde utföras med tusch och pensel". Många betvivlade att Viking Nyström och Lars von Haartman överhuvudtaget ägde en kamera, när de tävlade med sina fotogram utförda med förstoringsapparat. Ett gränsfall var Per Olov Jansson, som kombinerade sin i grunden romantiska bildsyn med reklamfotografens teknik och experimentlusta. Han njöt av det traditionella landskapet, återgett med full gråskala och pietetsfull teknik, men också av att skapa en abstraktion eller stämning genom att manipulera med perspektiv, tonskala och beskärning. Fredrik Hackman byggde upp fantasifulla stilleben och tabletop-arrangemang i sitt vardagsrum, medan Robin Hackman laborerade hänsynslöst med dubbelkopieringar i familjens badrum. Ingenting var förbjudet, allt skulle prövas. Bilderna har kanske inte alltid tålt tidens tand, men de hade ett gemensamt drag, som var friskt uppiggande: en medvetet naiv idioti - humor och ironi. Sådant förekom inte inom de andra fotoklubbarna, där man tog sig själv och sin fotokonst mera på allvar. Men inom AFK fanns det samtidigt en grupp fotografer, bl.a. Caj Bremer, K.G. Roos och Kristian Runeberg, som kämpade för den ärliga reportagebilden. Deras tid kom på 60-talet, i dagspress och tidskrifter. ==Guld och ära== Fotodomare Kalevi Pekkonen: - Det skulle vara roligt att veta vad fotografen egentligen har avsett med denna bild. Röst ur publiken: - Antagligen har han avsett att vinna tävlingen! Så länge det funnits fotoklubbar har det funnits fototävlingar. Klubbmedlemmarna kan i stort sett uppdelas i tre grupper: Auktoriteterna - de som anses kapabla att bedöma andras bilder, tävlingshajarna - de som vågar utsätta sina bilder för kritik, och åskådarna, vilkas uppgift är att applådera vinnarna. Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat tävlingsregler. För att ge alla en chans att vinna har man delat upp deltagarna i olika klasser. För att öka intresset har man anordnat tävlingar av olika slag och för olika medlemskategorier: Motivtävlingar, utmanartävlingar, utfärdstävlingar, månadstävlingar, tävlingar mot andra fotoklubbar - tävlingar för nybörjare, för amatörer, för mästare, för kvinnor, för olika åldrar. Tävlingar i färg, i svartvitt... Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat bedömningen. Man har tolkat reglerna, begrundat amatörskapets tillämpning, räknat poäng enligt matematiska formler Man har varierat juryns sammansättning, antalet domare, man har betvivlat deras kvalifikationer, formulerat bedömningskriterier... Man har lyssnat till yrkesfotografer, konstnärer, konstkritiker, man har trott på publikomröstning... Allt detta med ett resultat: Ingen rättvisa! Varför då detta tävlingsraseri, vars like inte förekommer inom någon annan konstgren? Därför att det är spännande att tävla, lärorikt att få konstruktiv kritik, inspirerande att visa sina bilder för andra. Tävlingarna ger fotohobbyn en extra krydda. Därför tävlade man på 1890-talet, därför tävlar man fortfarande, hundra år senare. Genom tävlingar har många berömda fotografier kommit till allmän kännedom och skördat guld och ära både nationellt och internationellt. Klubbens första internationella framgång noterades redan år 1892, då man i Paris anordnade den första internationella fotografitävlingen, som samlade 150 amatörer från olika delar av världen. I den hårda konkurrensen vann Harry Hintze femte pris och bronsmedalj. Sedan dess har klubbens medlemmar vunnit många framgångar, både vid internationella utställningar och framför allt vid Finlands fotoklubbars förbunds årstävlingar, där klubben sedan förbundets grundande haft en framträdande ställning. Speciellt 60-talet och större delen av 70-talet präglades av en utåtriktad verksamhet. 75-årsjubileet 1964 celebrerades med en fotohistorisk utställning på Galeri Hörhammer, kombinerad med förbundets årsutställning, där AFK var procentuellt bäst med 16 godkända bilder av 34 inlämnade. Samarbetet med den finskspråkiga fotoklubben Kameraseura i Helsingfors var gott, och resulterade vid 80-årsjubileet i någonting så unikt som ett svenskspråkigt specialnummer av fototidskriften Kameralehti. Medlemmarna ordnade också egna fotografiska utställningar. Gemensamma fotoprojekt var "Amatörer ser på Stockis" och "Det nya Böle" som ingick i Helsingfors Sparbanks jubileumsutställning. AFK arrangerade ytterligare ett par fotohistoriska utställningar ur sitt bildarkiv: en presentation av Harald Rosenbergs fotografier och Tidsbilder, en serie sekelskiftsbilder, på Finlands fotografiska museum. Trots kursverksamhet och ett nyinrättat fotolaboratorium för medlemmarna deklinerade den bildmässiga verksamheten på ett för fotokonsten beklagligt sätt. Mästarna från 60-talet tröttnade på att tävla mot varandra, och nya bilder såg man sällan. Inslaget av yrkesfotografer, som under de gångna årtiondena inneburit en så fruktbar växelverkan mellan professionella och amatörer, tunnades ut. Amatörfotografklubben var åter en renodlad sällskapsklubb, där medlemmarna efter att ha avnjutit en reseskildring i färg från något exotiskt turistmål samlades till en ölsits på stamkrogen. Färgtävlingarna var de enda som lockade en större mängd deltagare, och möjligen kan man skylla det bristande intresset för svartvit fotografering på färgfilmen. Det var så bekvämt att fotografera i färg. Det krävde inte mera hantverk än att montera diapositiv. Medlemmarna åhörde gärna lärorika föredrag och kamerademonstrationer, men föredrog att fotografera för eget behov, i färg. Utfärderna var väl besökta, några medlemmar sågs t.o.m. fotografera, färgdiapositiv givetvis. Men sammanhållningen och stämningen var god. ==Den fina kopian== "Användningen av labbet ökar. Den nya monteringsutrustningen finns på plats och för varje vecka ökar antalet AFKare som har gått igenom monteringskurserna och vill börja använda sina nya färdigheter i praktiken." (AFK-cirkulär 2/88) Amatöfotografklubben i Helsingfors r.f. går nu in i sitt andra sekel med förnyad kraft. Medlemsantalet är i stigande och aktiviteten är livlig. Klubben anordnar grundkurser, monteringskurser, prickningskurser och en omfattande avancerad kurs i svartvitt fotografiskt hantverk med Stig Gustafsson som kunnig ledare. Och resultaten har inte låtit vänta på sig. Åter har den svartvita bilden kommit till heders, utförd enligt alla konstens regler, arkivfast på silverrikt fiberpapper, finkornig med perfekt skärpa och gradation. Presenterad i prydlig passepartout. På mötena uppträder kända fotografer såsom Ulla-Maija Parikka, Matti Saanio, Pentti Sammallahti, Kristoffer Albrecht, Kristian Runeberg, Vidar Lindqvist. Det räcker inte med månadsmöten. Under säsongen samlas dessutom varje månad en svartvit cirkel och en färgcirkel för att närmare begrunda sina speciella problem. Framtiden förefaller ljus. Bert Carpelan 43196f4442fc48a11cad0dd579469c753299563f 10 18 86 2009-02-11T12:53:44Z WikiSysop 1 Ny sida: <blockquote class="toccolours" style="float:none; padding: 10px 15px 10px 15px; display:table;"> {{{1<noinclude>|&nbsp;&nbsp;{{Lorem}}</noinclude>}}} {{#if:{{{2|<noinclude>x</noinclude>}}}... wikitext text/x-wiki <blockquote class="toccolours" style="float:none; padding: 10px 15px 10px 15px; display:table;"> {{{1<noinclude>|&nbsp;&nbsp;{{Lorem}}</noinclude>}}} {{#if:{{{2|<noinclude>x</noinclude>}}}|<p style="text-align: right;"> &ndash; <cite>{{{2}}}{{#if:{{{3|<noinclude>x</noinclude>}}}|, ''{{{3}}}''}}{{#if:{{{4|<noinclude>x</noinclude>}}}|, {{{4}}}}}</cite></p>}}</blockquote><noinclude> {{pp-template}} {{Documentation}} <!-- PLEASE ADD CATEGORIES AND INTERWIKIS TO THE /doc SUBPAGE, THANKS --> </noinclude> 14b69e46c3ea0f3b7878d06f55bf9ea211d00532 10 19 87 2009-02-11T12:54:20Z WikiSysop 1 Ny sida: <noinclude>{{pp-template|small=yes}} {{For|linking a subject to a collection of quotations on [[Wikiquote]]|Template:Wikiquote}}{{-}}{{{{FULLPAGENAME}}|{{lorem ipsum}}|[[Someone's full name... wikitext text/x-wiki <noinclude>{{pp-template|small=yes}} {{For|linking a subject to a collection of quotations on [[Wikiquote]]|Template:Wikiquote}}{{-}}{{{{FULLPAGENAME}}|{{lorem ipsum}}|[[Someone's full name|Someone]]|''Source''}} </noinclude><includeonly><blockquote class="templatequote"><div> {{{1|Insert the text of the quote here, without quotation marks.}}} </div>{{#if:{{{2|}}}|<div class="templatequotecite">&#8212;<cite>{{{2}}}{{#if:{{{3|}}}|,&nbsp;{{{3}}}}}</cite></div >}}</blockquote></includeonly><noinclude> {{documentation}} <!-- Add cats and interwikis to the /doc subpage, not here! --> </noinclude> 74a9d291e17f88c7def4c2dce335cf892d2dd79b 96 87 2009-02-11T12:59:10Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki <noinclude> {{pp-template|small=yes}} {{For|linking a subject to a collection of quotations on [[Wikiquote]]|Template:Wikiquote}}{{-}}{{{{FULLPAGENAME}}|{{lorem ipsum}}|[[Someone's full name|Someone]]|''Source''}} </noinclude> <includeonly><blockquote class="templatequote"><div> {{{1|Insert the text of the quote here, without quotation marks.}}} </div>{{#if:{{{2|}}}|<div class="templatequotecite">&#8212;<cite>{{{2}}}{{#if:{{{3|}}}|,&nbsp;{{{3}}}}}</cite></div >}}</blockquote> </includeonly><noinclude> {{documentation}} <!-- Add cats and interwikis to the /doc subpage, not here! --> </noinclude> a4aad478cab38bbca0b20a4f569a67aa37c10f94 10 20 88 2009-02-11T12:54:53Z WikiSysop 1 Ny sida: <includeonly>{{{2|}}}Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exerc... wikitext text/x-wiki <includeonly>{{{2|}}}Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Excepteur sint occaecat cupidatat non proident, sunt in culpa qui officia deserunt mollit anim id est laborum.{{{3|}}} {{#ifexpr: {{{1|0}}} > 1 |<nowiki /> {{{2|}}}Curabitur pretium tincidunt lacus. Nulla gravida orci a odio. Nullam varius, turpis et commodo pharetra, est eros bibendum elit, nec luctus magna felis sollicitudin mauris. Integer in mauris eu nibh euismod gravida. Duis ac tellus et risus vulputate vehicula. Donec lobortis risus a elit. Etiam tempor. Ut ullamcorper, ligula eu tempor congue, eros est euismod turpis, id tincidunt sapien risus a quam. Maecenas fermentum consequat mi. Donec fermentum. Pellentesque malesuada nulla a mi. Duis sapien sem, aliquet nec, commodo eget, consequat quis, neque. Aliquam faucibus, elit ut dictum aliquet, felis nisl adipiscing sapien, sed malesuada diam lacus eget erat. Cras mollis scelerisque nunc. Nullam arcu. Aliquam consequat. Curabitur augue lorem, dapibus quis, laoreet et, pretium ac, nisi. Aenean magna nisl, mollis quis, molestie eu, feugiat in, orci. In hac habitasse platea dictumst.{{{3|}}} }}{{#ifexpr: {{{1|0}}} > 2 |<nowiki /> {{{2|}}}Fusce convallis, mauris imperdiet gravida bibendum, nisl turpis suscipit mauris, sed placerat ipsum urna sed risus. In convallis tellus a mauris. Curabitur non elit ut libero tristique sodales. Mauris a lacus. Donec mattis semper leo. In hac habitasse platea dictumst. Vivamus facilisis diam at odio. Mauris dictum, nisi eget consequat elementum, lacus ligula molestie metus, non feugiat orci magna ac sem. Donec turpis. Donec vitae metus. Morbi tristique neque eu mauris. Quisque gravida ipsum non sapien. Proin turpis lacus, scelerisque vitae, elementum at, lobortis ac, quam. Aliquam dictum eleifend risus. In hac habitasse platea dictumst. Etiam sit amet diam. Suspendisse odio. Suspendisse nunc. In semper bibendum libero.{{{3|}}} }}{{#ifexpr: {{{1|0}}} > 3 |<nowiki /> {{{2|}}}Proin nonummy, lacus eget pulvinar lacinia, pede felis dignissim leo, vitae tristique magna lacus sit amet eros. Nullam ornare. Praesent odio ligula, dapibus sed, tincidunt eget, dictum ac, nibh. Nam quis lacus. Nunc eleifend molestie velit. Morbi lobortis quam eu velit. Donec euismod vestibulum massa. Donec non lectus. Aliquam commodo lacus sit amet nulla. Cras dignissim elit et augue. Nullam non diam. Pellentesque habitant morbi tristique senectus et netus et malesuada fames ac turpis egestas. In hac habitasse platea dictumst. Aenean vestibulum. Sed lobortis elit quis lectus. Nunc sed lacus at augue bibendum dapibus.{{{3|}}} }}{{#ifexpr: {{{1|0}}} > 4 |<nowiki /> {{{2|}}}Aliquam vehicula sem ut pede. Cras purus lectus, egestas eu, vehicula at, imperdiet sed, nibh. Morbi consectetuer luctus felis. Donec vitae nisi. Aliquam tincidunt feugiat elit. Duis sed elit ut turpis ullamcorper feugiat. Praesent pretium, mauris sed fermentum hendrerit, nulla lorem iaculis magna, pulvinar scelerisque urna tellus a justo. Suspendisse pulvinar massa in metus. Duis quis quam. Proin justo. Curabitur ac sapien. Nam erat. Praesent ut quam.{{{3|}}} }}{{#ifexpr: {{{1|0}}} > 5 |<nowiki /> {{{2|}}}Vivamus commodo, augue et laoreet euismod, sem sapien tempor dolor, ac egestas sem ligula quis lacus. Donec vestibulum tortor ac lacus. Sed posuere vestibulum nisl. Curabitur eleifend fermentum justo. Nullam imperdiet. Integer sit amet mauris imperdiet risus sollicitudin rutrum. Ut vitae turpis. Nulla facilisi. Quisque tortor velit, scelerisque et, facilisis vel, tempor sed, urna. Vivamus nulla elit, vestibulum eget, semper et, scelerisque eget, lacus. Pellentesque viverra purus. Quisque elit. Donec ut dolor.{{{3|}}} }}{{#ifexpr: {{{1|0}}} > 6 |<nowiki /> {{{2|}}}Duis volutpat elit et erat. In at nulla at nisl condimentum aliquet. Quisque elementum pharetra lacus. Nunc gravida arcu eget nunc. Nulla iaculis egestas magna. Aliquam erat volutpat. Sed pellentesque orci. Etiam lacus lorem, iaculis sit amet, pharetra quis, imperdiet sit amet, lectus. Integer quis elit ac mi aliquam pretium. Nullam mauris orci, porttitor eget, sollicitudin non, vulputate id, risus. Donec varius enim nec sem. Nam aliquam lacinia enim. Quisque eget lorem eu purus dignissim ultricies. Fusce porttitor hendrerit ante. Mauris urna diam, cursus id, mattis eget, tempus sit amet, risus. Curabitur eu felis. Sed eu mi. Nullam lectus mauris, luctus a, mattis ac, tempus non, leo. Cras mi nulla, rhoncus id, laoreet ut, ultricies id, odio.{{{3|}}} }}{{#ifexpr: {{{1|0}}} > 7 |<nowiki /> {{{2|}}}Donec imperdiet. Vestibulum auctor tortor at orci. Integer semper, nisi eget suscipit eleifend, erat nisl hendrerit justo, eget vestibulum lorem justo ac leo. Integer sem velit, pharetra in, fringilla eu, fermentum id, felis. Vestibulum sed felis. In elit. Praesent et pede vel ante dapibus condimentum. Donec magna. Quisque id risus. Mauris vulputate pellentesque leo. Duis vulputate, ligula at venenatis tincidunt, orci nunc interdum leo, ac egestas elit sem ut lacus. Etiam non diam quis arcu egestas commodo. Curabitur nec massa ac massa gravida condimentum. Aenean id libero. Pellentesque vitae tellus. Fusce lectus est, accumsan ac, bibendum sed, porta eget, augue. Etiam faucibus. Quisque tempus purus eu ante.{{{3|}}} }}{{#ifexpr: {{{1|0}}} > 8 |<nowiki /> {{{2|}}}Vestibulum sapien nisl, ornare auctor, consectetuer quis, posuere tristique, odio. Fusce ultrices ullamcorper odio. Ut augue nulla, interdum at, adipiscing non, tristique eget, neque. Pellentesque habitant morbi tristique senectus et netus et malesuada fames ac turpis egestas. Ut pede est, condimentum id, scelerisque ac, malesuada non, quam. Proin eu ligula ac sapien suscipit blandit. Suspendisse euismod. Ut accumsan, neque id gravida luctus, arcu pede sodales felis, vel blandit massa arcu eget ligula. Aenean sed turpis. Pellentesque habitant morbi tristique senectus et netus et malesuada fames ac turpis egestas. Donec sem eros, ornare ut, commodo eu, tempor nec, risus. Donec laoreet dapibus ligula. Praesent orci leo, bibendum nec, ornare et, nonummy in, elit. Donec interdum feugiat leo. Vestibulum ante ipsum primis in faucibus orci luctus et ultrices posuere cubilia Curae; Pellentesque feugiat ullamcorper ipsum. Donec convallis tincidunt urna.{{{3|}}} }}{{#ifexpr: {{{1|0}}} > 9 |<nowiki /> {{{2|}}}Suspendisse et orci et arcu porttitor pellentesque. Sed lacus nunc, fermentum vel, vehicula in, imperdiet eget, urna. Nam consectetuer euismod nunc. Nulla dignissim posuere nulla. Integer iaculis lacinia massa. Nullam sapien augue, condimentum vel, venenatis id, rhoncus pellentesque, sapien. Donec sed ipsum ultrices turpis consectetuer imperdiet. Duis et ipsum ac nisl laoreet commodo. Mauris eu est. Suspendisse id turpis quis orci euismod consequat. Donec tellus mi, luctus sit amet, ultrices a, convallis eu, lorem. Proin faucibus convallis elit. Maecenas rhoncus arcu at arcu. Proin libero. Proin adipiscing. In quis lorem vitae elit consectetuer pretium. Nullam ligula urna, adipiscing nec, iaculis ut, elementum non, turpis. Fusce pulvinar.{{{3|}}} }}{{#ifexpr: {{{1|0}}} > 10 |<nowiki /> {{Lorem ipsum | {{#expr:{{{1}}}-9}} | {{{2|}}} | {{{3|}}} }} }}</includeonly><noinclude> {{documentation}} <!-- PLEASE ADD CATEGORIES AND INTERWIKIS TO THE /doc SUBPAGE, THANKS --> </noinclude> 97a13f811cf70dd0c5326d8dcafd83b6f7ee6004 10 21 89 2009-02-11T12:55:16Z WikiSysop 1 Ny sida: <div class="template-documentation"><!-- These are the literal class definitions in common.css: /* For template documentation */ .template-documentation { clear: both; margin: 1e... wikitext text/x-wiki <div class="template-documentation"><!-- These are the literal class definitions in common.css: /* For template documentation */ .template-documentation { clear: both; margin: 1em 0 0 0; border: 1px solid #aaa; background-color: #ecfcf4; padding: 5px; } -->{{#ifeq:{{{heading|μ}}}|<!--**DEFINED BUT EMPTY**--> |<!--**NOTHING**--> |<div style="padding-bottom:3px; border-bottom: 1px solid #aaa; margin-bottom:1ex">{{#ifeq:{{{content|μ}}}|μ |<span class="editsection plainlinks" id="doc_editlinks">{{#ifexist: {{{1|{{Documentation/docname}}}}} |<!--** /doc EXISTS** -->[[{{fullurl:{{{1|{{Documentation/docname}}}}}|action=edit}} edit]] |<!--**/doc DOESN'T EXIST**-->[[{{fullurl:{{{1|{{Documentation/docname }}}}}|action=edit&preload=Template:Documentation/preload}} create]] }}</span> }} <span style="{{#if:{{{heading-style|}}}|{{{heading-style}}}|{{#ifeq:{{NAMESPACE}}|{{ns:template}}|font-weight: bold; font-size: 125%|font-size: 150%}}}}">{{#if:{{{heading|}}}|{{{heading}}}|{{#ifeq:{{NAMESPACE}}|{{ns:template}}|[[Image:Template-info.svg|50px]] Template documentation|Documentation}}}}</span></div> }}<!-- --><div id="template_doc_page_transcluded" class="dablink plainlinks"><!-- -->{{#ifexist: {{{1|{{Documentation/docname}}}}} |<!--**/doc EXISTS**-->This [[Wikipedia:Template documentation|documentation]] is [[Wikipedia:Transclusion|transcluded]] from [[{{{1|{{Documentation/docname}}}}}]]. <small style="font-style: normal">([{{fullurl:{{{1|{{Documentation/docname}}}}}|action=edit}} edit] &#124; [{{fullurl:{{{1|{{Documentation/docname}}}}}|action=history}} history])</small><br /> }}<!-- -->{{#switch: {{SUBPAGENAME}} |sandbox|testcases=<!--**DO NOT SHOW THESE LINKS ON THE SANDBOX/TESTCASES PAGES**--> |#default= {{#switch: {{SUBJECTSPACE}} |{{ns:template}} |{{ns:user}}= {{#ifexist: {{FULLPAGENAME}}/sandbox |This template has a [[/sandbox|sandbox]] <small style="font-style: normal">([{{fullurl:{{ #rel2abs: /sandbox }}|action=edit}} edit])</small> <!-- -->{{#ifexist: {{FULLPAGENAME}}/testcases |and [[/testcases|testcases]] <small style="font-style: normal">([{{fullurl:{{ #rel2abs: /testcases }}|action=edit}} edit])</small>}} for editors to experiment. |{{#ifexist: {{FULLPAGENAME}}/testcases |This template has [[/testcases|testcases]] <small style="font-style: normal">([{{fullurl:{{ #rel2abs: /testcases }}|action=edit}} edit])</small> for editors to experiment.}} }}}}}} </div> {{#if:{{{content|}}}|{{{content}}}|{{#ifexist:{{{1|{{Documentation/docname}}}}} | {{ {{{1|{{Documentation/docname}}}}} }} }}}} <div style="clear: both;"></div> </div><noinclude> {{pp-template|small=yes}} <!-- Add categories and interwikis to the /doc subpage, not here! --> </noinclude> a287c9ac9a0ba5e9de1e8ea93ff61603151491ee 10 22 91 2009-02-11T12:56:43Z WikiSysop 1 Ny sida: <includeonly><br clear="all" /></includeonly><noinclude> {{pp-template|small=yes}} {{documentation}} </noinclude> wikitext text/x-wiki <includeonly><br clear="all" /></includeonly><noinclude> {{pp-template|small=yes}} {{documentation}} </noinclude> 903f0e2dff57de86675b36386718d4f952982287 10 23 92 2009-02-11T12:57:01Z WikiSysop 1 Ny sida: {{dablink|For {{{1}}}, see [[:{{{2|{{PAGENAME}} (disambiguation)}}}|{{{2|{{PAGENAME}} (disambiguation)}}}]]{{#if:{{{3|}}}|&#32;and [[{{{3}}}]]}}.}}<noinclude>{{pp-template|small=yes}} {{doc... wikitext text/x-wiki {{dablink|For {{{1}}}, see [[:{{{2|{{PAGENAME}} (disambiguation)}}}|{{{2|{{PAGENAME}} (disambiguation)}}}]]{{#if:{{{3|}}}|&#32;and [[{{{3}}}]]}}.}}<noinclude>{{pp-template|small=yes}} {{documentation}}</noinclude> 872c349bc4e4bd26d1276a893ecf9e6a2792f004 10 24 93 2009-02-11T12:57:19Z WikiSysop 1 Ny sida: <includeonly>{{pp-meta |type=indef |small={{{small|yes}}} |demospace={{{demospace|}}} |expiry=<!--not applicable--> |dispute=no |icon-text=This {{#ifeq:{{NAMESPACE}}|{{ns:6}}|image, include... wikitext text/x-wiki <includeonly>{{pp-meta |type=indef |small={{{small|yes}}} |demospace={{{demospace|}}} |expiry=<!--not applicable--> |dispute=no |icon-text=This {{#ifeq:{{NAMESPACE}}|{{ns:6}}|image, included in a high-risk template or message,|high-risk template}} is indefinitely protected from editing to prevent vandalism. |reason-text=This {{#switch:{{NAMESPACE}} |{{ns:image}}=image, used in one or more [[Wikipedia:High-risk templates|high-risk templates]] and/or [[Special:Allmessages|system messages]], |#default=[[Wikipedia:High-risk templates|high-risk template]] }} has been [[Wikipedia:This page is protected|protected]] from editing to prevent [[Wikipedia:Vandalism|vandalism]]. {{#switch:{{NAMESPACE}}|{{ns:image}}=<br /><small>'''Do not move this image''' to [[commons:|Wikimedia Commons]].</small>}} |categories={{{categories|{{#ifeq:{{NAMESPACE}}|{{ns:10}}|[[Category:Protected templates|{{PAGENAME}}]]}}{{#ifeq:{{NAMESPACE}}|{{ns:6}}|[[Category:Protected images|{{PAGENAME}}]]}}}}}}}</includeonly><noinclude> {{pp-template|categories=no}} <!-- Show the large version --> {{pp-template|small=yes}} <!-- Show the small version --> {{Documentation}} <!-- Add categories and interwikis to the /doc subpage, not here! --> </noinclude> 5368af5da27a61e2125006486c015de4480553d9 10 25 94 2009-02-11T12:58:03Z WikiSysop 1 Ny sida: {{#ifeq:{{lc:{{{small|}}}}}|yes| <div class="metadata plainlinks topicon" id="protected-icon" style="position:absolute; z-index:100; right:55px; top:10px;"> {{#tag:imagemap| Image:{{{image|... wikitext text/x-wiki {{#ifeq:{{lc:{{{small|}}}}}|yes| <div class="metadata plainlinks topicon" id="protected-icon" style="position:absolute; z-index:100; right:55px; top:10px;"> {{#tag:imagemap| Image:{{{image|{{#switch:{{lc:{{{type}}}}} |full=Padlock.svg |semi=Padlock-silver-medium.svg |move=Padlock-olive.svg |indef=Padlock-red.svg |office=Padlock-black.svg |create=Padlock-skyblue.svg |#default=Transparent.gif }}}}}{{!}}20px{{!}}{{{icon-text|{{#switch:{{lc:{{{type}}}}} |full=Fully protected |semi=Semi-protected |move=Move protected |indef=Permanently protected |create=Protected from creation |office=Protected by the Wikimedia Office |#default=<!--null--> }}}}} default [[{{{icon-link|Wikipedia:Protection policy#{{lc:{{{type}}}}}}}}|{{{icon-text|This {{#ifeq:{{NAMESPACE}}|{{ns:0}}|article|page}} is {{#switch:{{lc:{{{type}}}}} |semi=semi- |move=move- |indef=permanently<nowiki> </nowiki> |create=creation- |office=<!--null, but should this have a special tag?--> |full |#default=<!--null--> }}protected{{#ifeq:{{lc:{{{type}}}}}|indef||{{#if:{{{expiry|}}}|<nowiki> </nowiki>until {{#time:F j, Y|{{{expiry}}}}}}}}}{{#if:{{{icon-reason|}}}|<nowiki> </nowiki>{{{icon-reason}}}}}.}}}]] desc none }} </div> |<!-- else, not small --> {{mbox | demospace = {{{demospace|}}} | type = protection | image = [[Image:{{{image|{{#switch:{{lc:{{{type}}}}} |full=Padlock.svg |semi=Padlock-silver-medium.svg |move=Padlock-olive.svg |indef=Padlock-red.svg |office=Padlock-black.svg |create=Padlock-skyblue.svg |#default=Transparent.gif }}}}}|40px|{{{icon-text|This page is {{#switch:{{lc:{{{type}}}}} |semi=semi- |move=move- |indef=permanently<nowiki> </nowiki> |create=creation- |office=<!--null, but should this have a special tag?--> |full |#default=<!--null--> }}protected.}}}]] | text = '''{{{reason-text|{{#switch:{{lc:{{{type}}}}} |full=This page is currently [[Wikipedia:This page is protected|protected]] from editing |semi=Editing of this {{#ifeq:{{NAMESPACE}}|{{ns:0}}|article|page}} by [[Wikipedia:User access levels#Autoconfirmed_users|new]] or [[Wikipedia:User access levels#Anonymous_users|unregistered]] users is currently [[Wikipedia:Protection policy|disabled]] |move=This {{#ifeq:{{NAMESPACE}}|{{ns:0}}|article|page}} is currently [[Wikipedia:This page is protected|protected]] from [[Help:Moving a page|page moves]] |indef=This page is [[Wikipedia:This page is protected|protected]] from editing ''indefinitely'' |office=This {{#ifeq:{{NAMESPACE}}|{{ns:0}}|article|page}} is currently [[Wikipedia:This page is protected|protected]] from editing |create=[[Help:Starting a new page|Recreation]] of this {{#ifeq:{{NAMESPACE}}|{{ns:0}}|article|page}} [[Wikipedia:This page is protected|has been disabled]] }}{{#ifeq:{{lc:{{{type}}}}}|indef||{{#if:{{{expiry|}}}|&#32;until {{#time:[[F j]], [[Y]]|{{{expiry}}}}}}}}}{{{reason<includeonly>|</includeonly>}}}.}}}'''<br /> {{{explanation-text|{{#ifeq:{{lc:{{{dispute}}}}}|yes|This protection is '''not''' an endorsement of the {{#ifeq:{{{type}}}|move|[{{fullurl:Special:Log|type=move&page={{FULLPAGENAMEE}}}} current title]|[{{fullurl:{{FULLPAGENAMEE}}|action=history}} current version]}}.}} See the [[Wikipedia:Protection policy|protection policy]] and [{{fullurl:Special:Log|type=protect&page={{FULLPAGENAMEE}}}} protection log] for more details. {{#switch:{{lc:{{{type}}}}} |full|indef=Please discuss any changes on the [[{{TALKPAGENAME}}|talk page]]; you may use the {{tlx|editprotected}} template to ask an [[Wikipedia:Administrator|administrator]] to make the edit if it is supported by [[Wikipedia:Consensus|consensus]]. {{#ifeq:{{NAMESPACE}}|{{ns:8}}<!--MediaWiki-->||You may also [[Wikipedia:Requests for page protection|request]] that this page be unprotected.}} |semi=If you cannot edit this {{#switch:{{NAMESPACE}}|{{ns:0}}=article|{{ns:6}}=image|#default=page}} and you wish to make a change, you can {{#ifeq:{{NAMESPACE}}|{{TALKSPACE}}||[[{{TALKPAGENAME}}|discuss changes on the talk page]],}} [[Wikipedia:Requests for page protection#Current requests for unprotection|request unprotection]], [[Special:Userlogin|log in]], or <span class="plainlinks">[http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Special:Userlogin&type=signup <span style="color:#002bb8;" title="Sign in / create account">create an account</span>]. |move=The page may still be edited but cannot be moved until unprotected. Please discuss any suggested moves on the [[{{TALKPAGENAME}}|talk page]] or at [[Wikipedia:Requested moves]]. You can also [[Wikipedia:Requests for page protection|request]] that the page be unprotected. |office=If you are able to edit this page, please discuss all changes and additions on the [[{{TALKPAGENAME}}|talk page]] first. '''Do not remove protection from this article unless you are authorized by the Wikimedia Foundation to do so.''' |create=Please see the {{#if:{{{xfd|}}}|'''[[{{{xfd}}}|deletion discussion]]''' or the}} [{{fullurl:Special:Log|type=delete&page={{FULLPAGENAMEE}}}} deletion log] for details of why this page was deleted. If you would like to create a page at this title, you must first [[Wikipedia:Requests for page protection|request]] for it to be unprotected, or for the deleted material to be restored via [[Wikipedia:Deletion review|deletion review]]. }}}}} }} }}<!--End if small--><includeonly>{{#ifeq:{{lc:{{{categories|no}}}}}|no||{{{categories|}}}}}</includeonly><noinclude> {{documentation}} <!-- Add categories and interwikis to the /doc subpage, not here! --> </noinclude> 3282a646636ad6b0cd39fdceabd142d9d9322f55 10 26 95 2009-02-11T12:58:21Z WikiSysop 1 Ny sida: <div class="dablink">{{{1}}}</div><noinclude> {{pp-template|small=yes}} {{documentation}} </noinclude> wikitext text/x-wiki <div class="dablink">{{{1}}}</div><noinclude> {{pp-template|small=yes}} {{documentation}} </noinclude> a7efc185f9ab8d37415596e945a3c6a78a159d5b 0 17 102 101 2009-02-11T13:09:39Z WikiSysop 1 /* Med släde och ångbåt */ wikitext text/x-wiki ==De första hundra åren== Ur boken: [[AFK 1889-1989]], utgiven av [[AFK|Amatörfotografklubben i Helsingfors r.f.]], Helsingfors 1989 {{Quotation|<p>Fotograf-amatörklubb</p><p>De damer och herrar, som önska inträda i en tilltänkt fotograf-amatör klubb i Helsingfors, behaga sammanträda till förberedande möte lördagen den 23 februari kl. 6 e.m. i Kleinehs hotell.</p>|Hbl 22.2. 1889}} I anledning av ovanstående tidningsannons samlades tjugosex personer i Kleinehs hotell vid Salutorget i Helsingfors. Sammankallare var en känd kulturpersonlighet, friherre Hugo af Schultén, redaktör vid Nya Pressen, sekreterare i Finska Konstföreningen och medlem av Svenska Teaterns styrelse. Och därtill ivrig amatörfotograf, med smygfotografering som specialitet. Vid mötet i Kleinehs hotell, som leddes av Hugo af Schultén, enades de närvarande om önskvärdheten att bilda en fotograf-amatör klubb enligt modell av den några månader tidigare i Stockholm grundade Svenska Fotografiamatörföreningen, sedermera Fotografiska Föreningen. En kommitté tillsattes för att utarbeta stadgar, som godkändes vid föreningens konstituerande möte den 6 mars, varvid det föreslagna namnet Fotografiamatörklubben i Helsingfors antogs. Medlemmar i den första styrelsen blev: Hugo af Schultén, ordförande, mag. J.J. Sederholm, sekreterare, intendenten, artisten Th. Waenerberg, skattmästare, samt som ordinarie medlemmar stadskamreren Teodor Holmberg och fotograf Daniel Nyblin. Hugo af Schultén inlämnade "i underdånighet" till Kejserliga Senaten en anhållan om tillstånd att bilda en fotografi-amatörklubb i Helsingfors med syfte att söka väcka intresse för fotografikonsten och verka för dess spridning inom landet. Den 11 april 1889 avgavs följande resolution: {{Quotation|<p>Kejserliga Senaten har låtit denna underdåniga ansökning med dertill hörande handlingar Sig föredragas och finner godt icke allenast tillåta bildandet af ifrågavarande klubb, utan äfven gilla och till efterrättelse fastställa ofvanintagna stadgar. Det alle, som vederbör, till underdånig efterrättelse länder.</p><p>I Hans Kejserliga Majästets Höga Namn,<br>Dess Senat för Finland.</p>}} ==Herrklubb på Kämp== {{Quotation|Efter mötet hvidtog en animerad supé hvarunder den angenämaste stämning var rådande. Samkvämet varade till arla morgonstund hvarunder det ena talet aflöste det andra.|Mötesreferat 1899}} Vid Fotografiamatörklubbens första ordinarie möte, den 16 mars 1889, höll Daniel Nyblin ett uppskattat föredrag om fotografins utveckling. Femtio år hade förflutit sedan Daguerres och Niepces uppfinning, dagerrotypin, presenterades inför akademierna för vetenskap och konst i Paris. Detta skedde den 19 augusti 1839, fotografins officiella födelsedag, då uppfinningen överlämnades till allmänt bruk. På 1850-talet framträdde porträttfotograferna, som själva preparerade sina våtplåtar, men först tjugo år senare, när kännedomen om Maddox uppfinning av den femtiofalt ljuskänsligare torrplåten nått vårt land, började amatörer syssla med fotografering. På 1880-talet blev negativmaterialet allt ljuskänsligare och kamerorna allt lätthanterligare. Och år 1888 föddes knäpparna. Kodak lancerade sin första lådkamera under den kända sloganen: "Tryck på knappen - vi gör resten!" Denna utveckling sågs inte med blida ögon av de konstnärligt inriktade amatörfotograferna: "Har denna trollformel bidragit till fotografins förbättrande, till dess höjande som vetenskap och konsthantverk, eller till dess popularisering som uppfostringsmedel för iaktagelseförmågans skärpande och konstsinnets höjande? Nej, säkerligen icke! Den har icke uppammat fotografiamatörer, men den har skapat "knäppare" i legio, ty de är många. Knäppare som tryckt på knappen och knipsat i tid och otid utan urskiljning, knappast med en fråga, varför. Värre än söndagsjägaren, som dundrar lös på allt som rör sig, har dessa knäppare gått lös på både lös och fast, och med förvåning och oblandad stolthet sett att de verkligen fått bilder, oftast dåliga, men i knäpparens ögon alltid utmärkta, ty han har ju själv tagit dem." (Daniel Nyblin) Det fanns alltså all anledning för de ambitiösa amatörfotograferna att bilda en förening till såväl nytta som nöje. Möten hölls på Kämp, i restaurang Catani, på Operakaféet eller Brandkårshuset. Programmet bestod då som nu av föredrag, bildvisningar, tävlingar och tekniska demonstrationer. Redan vid det första mötet utställdes inte mindre än 300 amatörfotografier och vid årsmötet den 30 oktober1889 demonstrerades en Laterna Magica och en fotografisk förstoringsmetod med magnesiumljus. Den Laterna Magica - en projektor för 9x9 cm diapositiv - som Daniel Nyblin beställde till klubben från Amerika, fungerade med elljus. Den förenklade bildvisningarna och tävlingskritiken. Diapositiven, som kvarblev i klubbens ägo, utgör stomme till dess unika bildarkiv. Den outtröttlige Daniel Nyblin ledde undervisningsverksamheten både för skolelever och avancerade amatörer, han "slog upp dörrarna till sitt laboratorium, demonstrerade ädelförfaranden och bringade emellanåt sitt vetgiriga auditorium ur fattningen, då han bad det avsmaka måttglas, vilkas innehåll snabbt analyserades som genuin madeira". (1902) Mötena avslutades ofta med en gemensam sexa. Då Kämp stängde, flyttade man till Handelsgillet, där man mot extra betalning per timme kunde fortsätta samvaron till långt in på småtimmarna. ==Med släde och ångbåt== {{Quotation|Efter det alla samlats och man intagit kaffe och ett parti morgonbiljard i Arkadien anträddes färden. Vädret var det härligaste, temperaturen väl låg, men motverkades all stelnad genom att deltagarna nu och då togo sig en galoppad efter åkdonen. För öfrigt hade Spårvägsbolaget eftertänksamt nog försett slädarna med fällar och filtar i parti.|24 november|1904}} I Fotografiamatörklubbens första årsberättelse konstaterar sekreteraren, att "enligt bestyrelsens tanke bör på programmet för nästa år ställas gemensamma utfärder både till land och sjöss, hvilka på samma gång de utgöra en rekreation äro synnerligen egnade att mellan klubbens medlemmar knyta en närmare bekantskap". Fotoutfärderna blev, och är fortfarande, en av föreningens mest uppskattade verksamhetsformer, vilket en livfull bildskörd och vältaliga protokollsanteckningar ger belägg för. Utfärder företogs höst, vinter och vår, men det var framförallt Kristihimmelsfärdstorsdagen som i decennier blev klubbens traditionella utfärdsdag. Så länge denna helgdag tilläts infalla på en torsdag. Men låt oss återgå till den tiden, då herr Jäderholm ställde en ångbåt till klubbens förfogande, och herr Lindenvall förärade till utfärden ett fat gott gammalt öl. Sekreteraren K.A. Aschan berättar om en utfärd den 25 maj 1902: {{Quotation|<p>"Den 25 maj ingick solig och klar, sålunda ingifvande förhoppning om ett lifligt deltagande. Denna förhoppning slog ej heller fel, ty kl. 9 på söndag morgon, då affärden skulle ske, hade deltagare till en af ett par tiotal samlats nere vid ångbåten Uranus´ afgångsplats i Södra hamnen. Efter en kortare rådplägning beslöts att kursen skulle ställas österut till den natursköna Sibbo viken. --- Med god fart ångade vi genom Hästnäs sund och trakten söder om Willinge. Hunna något bortom sistnämnda holme hade den geschäftige "Lasse" Wiik låtit duka upp en splendid frukost i salongen, hvarvid både "helan" och "halfvan" togos med smak; sjön suger, heter det, och den känslan hade vi litet hvar, hvarföre vi äfven gjorde all heder åt anrättningarna. Just som man var i full fart med att låta maten tysta munnen, inträffade ett litet intermezzo. Uranus fick nämligen bottenkänning, hvilken dock, tackvare kaptenens försiktighet att gå med sakta fart, aflöpte utan några menliga följder, hvarför färden kunde fortsättas utan vidare äfventyr.</p> <p>Här vilja vi anteckna ett af herr Otto Johansson väckta förslag af innehåll, att mellan deltagarene i utfärden skulle anställas en täflan, i hvilken en hvar finge deltaga med tre under utfärden tagna bilder, hvilka skulle inlämnas på höstmötet i september. Förslaget, som vann de närvarandes lifliga bifall, blef enhälligt antaget, hvarpå till prisdomare utsågos herrar O. Johansson, A. Rosenbröjer och A. Aschan. --- Under ifrigt fotograferande närmade vi oss slutmålet för färden, och omkring ½ 1 eft. m. angjordes Kallbäcks brygga vid mynningen af Sibbo å. Ankomsten skulle naturligtvis fotograferas, och utfördes detta efter alla konstens regler af Herr Schohin.</p> <p>Utrustade till händer och tänder med allt hvad till fotografering hörer, anträdde man nu i spridda grupper en fotvandring till Söderkulla lantbruksinstitut, beläget några kilometer längre upp vid ån. Inom parentes sagdt var man väl utrustad i kameraväg - många voro försedda med såväl stativ- som handkamera, och på plåtar fanns det öfverflöd (enligt en approximativ beräkning 5 à 600). Det fotografiska utbytet torde sålunda i kvantitatift afseende varit betydligt - om det kvalitativa hafva vi ej varit i tillfälle att erfara något, men uttala den förhoppningen att det måtte blifva godt.</p> <p>Efter c. 2 timmars vandring i skog och mark, hvarunder både vackra och fula saker fästades på den fotografiska plåten, återvände sällskapet till Kallbäck, där den ljufliga anblicken af ett i det gröna uppdukadt middagsbord fröjdade våra hungriga magar, och lofvade riklig ersättning för de utståndna strapatserna. En tjenstvillig Sibbogubbe, som redan tidigare lemnat oss diverse handräckningar, tjenstgjorde under middagen som afknäppare hvid fotografering af bordsgrupper. --- Om återfärden är ej mycket att säga. --- Kl. ½ 9 på aftonen satte vi åter välbehållna foten i land, nöjda med vår dag."</p>|Ljusets konst|1902}} {{Quotation|"Årets konstsäsong öppnades i dag på ett lika intressant som lofvärt vis af Fotografiamatörklubben i Helsingfors med den utställning, som klubben anordnat uppe i expositionssalen å Ateneum. Den vederbörliga vernissagen eller "fixagen", som denna högtidliga ceremoni på fotografspråket bör benämnas - gick i går middagstiden af stapeln, celebrerad af ett antal inbjudna: fotografer och amatörer af olika slag och båda könen. Solen, som vid våra vernissager annars plägar lysa med sin frånvaro, var i går för unders skull med och gaf det hela den önskliga tonen och "fixagen" - som det f.ö. rätteligen tillkommer denna ljusets konst framom alla andra."|Hufvudstadsbladet|1.9.1907}} Citatet ovan beskriver stämningen vid öppnandet av den andra allmänna fotografiska utställningen i Ateneum 1907, men Finlands första fotografiska utställning arrangerade Fotografiamatörklubben redan den 3 december 1892 i en butikslokal i den nybyggda Wredeska passagen. Efter att 200 fotografier refuserats på grund av brist på utrymme, utställdes inte mindre än 375 bilder av 24 klubbmedlemmar. I sitt öppningstal påpekade ordföranden, ingenjör C.E. Holmberg, att utställningen "icke blott afsåg att sporra medlemmarna, utan att äfven bibringa allmänheten kunskaper om hvad som verkligen erkändes som goda fotografier". Under tre dagar besöktes utställningen av 700 helsingforsare. Den första allmänna fotografiska utställningen, som var öppen för både klubbmedlemmar och andra fotografer, arrangerades i Ateneum år 1903. Utställningskommittén bestod av Daniel Nyblin, Otto Johansson och Wladimir Schohin. Bland deltagarna utdelades första pris till Thorvald Nyblin, Alfred Nybom, Wladimir Schohin, Axel Tammelander och Carl Jahn, och andra pris till bl.a. Walter Jakobsson, Lars Wiik och Ivan Timiriasew. Utställningen blev en publikframgång, den besöktes av 3000 personer, men den väckte också missnöje, främst bland yrkesfotograferna, som inte gillade att så många av de prisbelönta var amatörfotografer. Ovettet riktade sig främst mot Daniel Nyblin, trots att han inte ens var medlem av prisjuryn. Inte desto mindre var man tre år senare redo att sätta igång på nytt. Det visade sig, att de flesta yrkesfotografer ändå inte ansåg det värt att delta. "Inte lönar det sig för en fattig fan", svarade en. Daniel Nyblin skyller det magra deltagandet på "mullvadsarbetet och det energiska motarbetandet från deras sida, som skrivit fotografins bakåtskridande på sin fana". "Men", säger han, "utställningen är där, och den är bra!" I Hufvudstadsbladet beskriver signatur "Amatör" utställningen så här: "En blick rundt om i salen öfver de utställda arbetena är tillfyllest för att fastslå, att fotograferingskonsten är stadd i snabb utveckling. Det dilettantiskt anspråkslösa "bildtagandet" är ett längesedan öfvervunnet stadium för de utställande. Det konstnärliga sträfvandet har alltmer trädt i förgrunden med nya medel, vägar och synpunkter. Fotografikonsten vill bli konst till karaktär och värdighet och nöjer sig icke mera med den rang, som varit tillmätt åt det gamla "konterfejandet". Där finnes också på utställningen en hel del "fotografier", hvilka stå förbluffande nära den gräns, som dragits, drages och sannolikt alltid kommer att dragas mellan fotografering och konst, mellan den fotografiska plåtens och den mänskliga hjärnans intryck, de där äga all tänkbar skärpa i naturåtergifvandet förenad med en frapperande känslighet i greppet om stämningen och det lifgivande konstnärliga intrycket. Där finns fotografiska naturstudier och porträtt, hvilka man nästan kunde taga för handmålade akvareller, pasteller eller svartkritteckningar af någon utmärkt impressionistisk konstnär - och detta borde ju alltid vara ett kriterium för deras konstnärlighet såväl i allmän som i tillämpad bemärkelse." Signaturen "Amatör" syftar på fotografier av bl.a. Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, utförda i s.k. ädelförfarande - bromolje-, kol- och gummitryck. Men utställningen presenterade också en fototeknisk sensation, de första färgdiapositiven, fotograferade av Walter Jakobsson, Nicolai Leibowitsch och Harald Rosenberg på Lumières Autochrome plåtar, som samma år kom ut på marknaden. "Det nyaste af allt det vackra, som utställningen har att bjuda på." ==Bromolja och färg== {{Quotation|I sina strävanden efter natur och stämning, efter sanning och karaktär, går många av den moderna riktningens apostlar för långt. Strävandet efter mjukhet i linjerna och helhet i valörerna har fört till en oskärpa som endast kan betecknas som sudd. Men i övergångsperioder går man alltid först för långt för att sedan återvända och finna den rätta medelvägen.|Daniel Nyblin|1903}} Under 1800-talet var det fotografins tekniska utveckling som främst sysselsatte fotograferna. De fascinerades av det "typiskt fotografiska" - den oerhörda skärpan och detaljåtergivningen, fotografins absolut korrekta och minutiösa återgivande av verkligheten. Då också den tidens målarkonst hyllade största möjliga noggrannhet i utförandet, var det många konstnärer, från porträttmålare till silhuettklippare, som gav slaget förlorat och övergick till att förtjäna sitt levebröd som fotografer. I vilken mån impressionismen var en reaktion mot den fotografiska skärpan är svårt att säga, men säkert är, att den påverkade de konstnärligt inriktade fotograferna. De tyckte att kameran som sådan bäst lämpade sig för tekniskt och vetenskaplig avbildning, men knappast som konstnärligt uttrycksmedel. Hur skulle de kunna frigöra sig från den schablonmässiga hantverksfotografin och avbilda motiven med konstnärlig känsla och stämning? Medlet var de s.k. ädelförfarandena - bromolje-, kol- och gummitryck. Det var tålamodsprövande och tidsödande procedurer, men de gav fotograferna konstnärlig frihet. Den enklaste och populäraste metoden var bromoljetrycket. Exponeringen kunde ske helt normalt genom förstoring på känslig bromsilverpapper, som sedan blektes och med kemikaliska medel gjordes mottaglig för färg. Färgen penslades eller valsades på det ljuskänsliga skiktet efter exponeringen. Ofta flyttades pigmentbilden från ursprungspappret till ett akvarell- eller stentryckspapper. Eftersom bilden framställdes av hållbara färgämnen i stället för av silver, är hållbarheten utomordentlig. Med pensel och färg kunde fotograferna på detta sätt manipulera bilden efter behag, undertrycka onödig skärpa och överflödiga detaljer och åstadkomma måleriska verk med den accepterade fotokonstens alla kännetecken. På de fotokurser som Fotografiamatörklubben anordnade kring sekelskiftet under Daniel Nyblins ledning, fanns konstnärligt begåvade skolungdomar, som kom att sätta sin prägel på den finländska fotokonsten. En sådan var Alfred Nybom som också blev känd affärsman i fotobranschen. Alfred Nybom fortsatte sina fotografiska studier i Tyskland, där han utvecklades till en mästerlig porträttfotograf av högsta internationella nivå. Han arbetade för Kunst Atelier Wertheim i Berlin och för Photographische Kunstanstalt Lövyn i Wien, tills han år 1908 återvände till Finland och övertog den danskfödde P.J. Bögelunds fotografiska magasin vid Esplanaden i Helsingfors. Affären övertogs senare av hans son Harald Nybom. Alfred Nybom var tidvid VD för den kända porträttstudion Atelier Apollo i Helsingfors. Han grundade också Finska Biograf Ab och den framgångsrika firman Polyfoto Ab, vilken han ännu som 70-åring ledde som dess verkställande direktör. Gunnar Lönnqvist anställdes vid Ab Finska fotografiska magasinet f.d. Daniel Nyblin, där han arbetade i 32 år och avancerade till verkställande direktör. År 1933 startade han Kodakagenturen Oy Valovarjo Ab, som han ledde till 75 års ålder. Det är ur fotokonstens synpunkt beklagligt att varken Alfred Nyboms eller Gunnar Lönnqvists engagemang i affärslivet under senare år gav tid över för eget konstnärligt fotograferande. Men deras ungdomsverk ger dem en obestridlig plats i den finländska fotografins historia. "Dessutom har han fotografering som hobby och är sedan många år ordförande i Amatörfotografklubben." Med dessa ord avslutar Hufvudstadsbladet sin presentation av ingeniör Walter Jakobsson, som år 1942 fyller 60 år. Då har han bakom sig en lång bana som konstnärligt framstående amatörfotograf, men det är förklarligt att dessa förtjänster överskuggas av hans övriga meriter: trefaldig världsmästare och olympisk guld- och silvermedaljör i konståkning! På många av klubbens utfärdsbilder från början av seklet ses en glad yngling med studentmössan på huvudet och plåtkamera i handen. Den unga studeranden vid Polytekniska Institutet behärskade fototekniken till fulländning, och det var med ädelförfarandet som han uppnådde sina konstnärligt värdefullaste resultat. Walter Jakobssons bilder är utförda i övervägande mörka valörer, fotograferade i sparsamt ljus och dramatisk belysning. Sina stadsbilder fotograferade han i regn och rusk, med asfalten blänkande av väta och konturerna uppmjuknade av dis och dimma. Med ädelförfaranden förstärkte han motivets karaktär och stämningsvärden enligt sin egen konstnärliga bildsyn. En annan av klubbens obestridliga mästare var Wladimir Schohin, till yrket handelsman. Han ägde en rysk lanthandel i hörnet av Unionsgatan och Norra Magasinsgatan i Helsingfors. Efter torghandelns slut parkerade bönderna sina hästar på gården och inköpte allt från filtstövlar till vodka och rysk tobak. År 1900 återfinns han för första gången på segerplats i Fotografiamatörklubbens årstävling, och tre år senare tilldelas han första pris vid den allmänna fotoutställningen i Ateneum med fotografier som är "i alla avseenden förstklassiga". På utställningen 1907 har Daniel Nyblin svårt att finna nog med superlativer: "Han har en kollektion bestående av de läckraste småtavlor man kan tänka sig, en del i gummitryck, andra i koltryck. Dessa linjer, dessa toner! Allt är fullkomligt, harmoniskt, helt. Herr Schohins första pris är egentligen för lågt, det borde läggas ett plus därtill!" Det var på denna utställning som klubben förevisade de första färgdiapositiven, fotograferade på de nya Lumière-plåtarna. Trots sina livfulla situationsbilder, känsliga porträtt och stämningsfulla landskap är det som färgfotograf Wladimir Schohin väckt internationell uppmärksamhet. Med de tekniskt primitiva plåtarna skapade han utsökta stillebenkompositioner med fenomenalt skicklig ljusbehandling och säker känsla för form och material. Efter Schohins död 1934 inlöste Amatörfotografklubben ett hundratal av hans färgdiapositiv, som sedan bl.a. har utställts vid den stora utställningen av nordisk fotografi "The Frozen Image" i USA. ==Reportage med stativ== "En gång skall man kanske upptäcka, att han, främlingen, lyckats i bild bevara mycket av det Helsingfors som annars blivit glömt och förstört, att hans kamera lämnat värdefulla bidrag till belysande av hufvudstadens rapida utveckling." Medan övriga medlemmarna sysslade med konstnärliga ädelförfaranden, fanns det inom Fotografiamatörklubben ett antal medlemmar som insåg den oförfalskade dokumentärbildens värde. Den kändaste är otvivelaktigt Ivan Timiriasew, generalguvernörens adjutant, som vid sin död hyllas med ovanstående minnesord i Hufvudstadsbladet 1927. Ivan Timiriasews favoritmotiv var Helsingfors - dess gator, parker och hamnar - med flanörer, lekande barn, arbetare, marknadsvimmel och dekorativa segelskutor. Hans intresse var framför allt mänskan, som han skildrade med den engagerade reportagebildens alla kännetecken: äkthet, liv och känsla. Som trettioårig kavalleriofficer kom han år 1890 till Helsingfors som adjutant hos generalguvernören, greve Heyden. Generalguvernörerna växlade, men Timiriasew blev kvar. Han blev med tiden en välkänd figur i huvudstaden, i synnerhet som han inte var någon sällsynt företeelse i utelivet, en trogen dyrkare av varietén på Brunn och med stambord på Catani. Men fotografering var hans stora passion, en hobby som han utvecklade till mästerskap. Han deltog flitigt i klubbens möten, som ibland under de oroliga tiderna kunde urarta till häftiga dispyter. Men "Timiren" höll sig orubbligt neutral och dryftade endast fototekniska spörsmål. Han sålde ibland reportagebilder till tidskriften Veckans Krönika, mest för att få se sina bilder och sitt namn i tryck. Men då han efter år 1917 valde Finland till sitt nya fosterland, kunde han dryga ut statspensionen med pressfotografering på heltid. Tidskriften Veckans Krönikas första fotograf, Harald Rosenberg, hade nämligen tagit tjänst som kriminalfotograf. Också Harald Rosenberg fick sin fotografiska skolning på Fotografiamatörklubbens kurser. Hans fotointresse vaknade redan i de tidiga tonåren. Då han år 1900 som 17-årig företog en cykelfärd genom Finlands "midja" - från Uleåborg till Suomussalmi - var han redan en skicklig amatörfotograf, som trots primitiv fotoutrutsning åstadkom utmärkta reportagebilder. Eftersom han efter avslutad skolgång huvudsakligen försörjde sig som tidskriftsfotograf, är det motiverat att ge honom en plats i den finländska fotohistorien som landets första pressfotograf. "Speciell fotograf för Weckans Krönika och Helsingin Kaiku" kallades han på sitt visitkort. År 1909 anställdes han som Finlands första kriminalfotograf vid Kriminalpolisen i Helsingfors, en syssla som inte hindrade honom från att förse tidningspressen med nyhetsbilder. Tvärtom. En idealisk situation för en nyhetsfotograf: alltid först på plats när någonting händer! Det var dramatiska tider - tsarväldets sista decennium med strejker, demonstrationer och attentat. Det blev självständighet och inbördeskrig. Och så kom det glada tjugotalet med förbudslag och spritsmuggling. Allt dokumenterades med Harald Rosenbergs kamera. Under 1910-talets senare hälft framträder ytterligare en af Fotografiamatörklubbens medlemmar som skicklig dokumentär- och pressfotograf. Det är Nicolai Leibowitsch, "en man med kraftiga tummar och konstnärlig blick, humor och kulinarisk smak", som han karakteriseras i Veckans Krönika, då han 1919 fyller 50 år. Till yrket var han massör innan han övergick till pressfotografering. Därav de kraftiga tummarna. För övrigt var han enligt tidskriften försedd med en aldrig klickande kamera och utvecklade en rent förbluffande energi. Han var "allestädes närvarande, vuxen alla de kinkiga situationer en kamerans man kan råka in i, färdig att när som helst störta ut ur hemmets lugna vrå, kort sagt, en förträfflig medarbetare". År 1921 antog klubben sitt nuvarande namn Amatörfotografklubben i Helsingfors, kort AFK. ==Romantik och Rosenlund== "De gamla bildsköna motiven är förkastade - en ny skönhet har trätt i stället. Kamerans öga riktas mot vardagliga ting ur en ny synvinkel - och de vardagliga tingen blir plötsligt expressiva, poetiska, rent av mystiska." Bauhausskolans nysakliga bildsyn, som Raoul af Hällström syftar på i citatet ovan, fick inte fotfäste inom Amatörfotografklubben. Den företräddes i Finland på 30-talet främst av Abiss-gruppen, vars medlemmar Heinrich Iffland och Björn Soldan var aktiva inom AFK, men utan att i högre grad påverka de övriga medlemmarnas bildsyn. Piktorialismen hade starka rötter, dels på grund av de fortfarande aktiva gamla mästarna, såsom Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, dels på grund av nya medlemmar, som också de anammade den romantiska bildsynen. Även om en skribent i tidskriften Valokuvaus 1927 prisar ädelförfarandena med orden "alltid vinner de över bromsilverförstoringarna, oberoende av vilka mjukteckningsmetoder de sistnämnda än må utnyttja", fick de måleriska bromoljetrycken ge plats för enklare förstoringar. Men bildsynen var den samma: estetik och romantik, mjuka linjer och vackra valörer. En av de främsta nya romantikerna var Georg Tschernochvostoff. Hans fotointresse kände inga språkgränser, han verkade aktivt inom såväl AFK som den finskspråkiga Kameraseura. På 40-talet var han rent av samtidigt vice ordförande i vardera klubbarna. Han var också en av de första finländarna som kallades till medlem i Royal Photographic Society i London. Tscherno var en sällsynt mångsidig konstnärlig begåvning. Från måleri övergick han till fotografering, där hans tekniska och konstnärliga talanger förenades. Han var dessutom något av ett språkgeni. I sitt mörkrum i en alkov vid Mechelinsgatan i Helsingfors studerade och experimenterade Tscherno fototeknik tillsammans med AFK-medlemmarna Heinrich Iffland, Ilmari Wasenius och Fred Runeberg. Sina erfarenheter delgav han sedan de övriga klubbmedlemmarna. Han har bl.a. invigt den kända fotografen Constantin Grünberg i fotografins mysterier. Som huvudkamera använde perfektionisten Tscherno en Rolleicord, som uppfyllde hans krav på optisk kvalitet och stort negativformat. Sin kinofilmskamera använde han främst för färgfotografering, då Kodaks och Agfas diapositivfilm i kinofilmsformat kommit i handlen 1938. Samma höst arrangerade AFK sin första färgbildstävling, där Tscherno i konkurrens med 138 inlämnade diapositiv vann första pris med såväl rasterplåtar som flerskiktsfilm. Det krävdes en ny generation av respektlös 50-talsungdom för att tränga undan "rosenlundarnas" - som glåpordet ljöd med syftning på ett känt ålderdomshem i Stockholm - och deras "ålderstigna, förljugna, överromantiska bildstil". Men idag har pendeln svängt tillbaka. På 80-talet respekteras åter klassiska estetiska värden, känslig motivåtergivning och fulländad valörskala. De gamla rosenlundarna är åter i ropet. ==Fotografik och fotogram== "Den subjektiva fotografin är experimentell, den strävar till att vidga fotografins gränser, till att finna nya fotografiska uttrycksmedel. Sådana är t.ex. fotogrammen, ofta abstrakta bilder som åstadkoms genom att projicera föremål direkt på fotopappret utan hjälp av kamera, samt fotomontage, där olika lösklippta bildelement hopfogas till en ny helhet." (Jaakko Ylinen, Teekkari, 1956) Ingenting är nytt under den fotografiska solen. Den efterkrigsgeneration som på 50-talet revolterade mot den romantiska bildstilen har sina rötter i 20-talet Bauhaus skolan, där ungraren László Moholy-Nagy verkade under åren 1923-28. Där vidareutvecklade man de i England respektive Frankrike verksamma amerikanarna Coburns och Man Rays experiment med fotografier utan kamera, fotogram, solarisation och andra grafiska fototekniker. Men det var AFK:s unga radikaler rätt omedvetna om. Deras bibel var Otto Steinerts Subjektive Fotografie samt tidskrifterna Foto och Nordisk Tidskrift för fotografi, som återspeglade De ungas reaktion i Sverige mot rosenlundarna. Motiven söktes gärna bland det fula och frånstötande: bakgårdar, söndriga fönster, flagande murytor. Men det var inte motivet som skapade bilden, utan utförandet, som byggde på en idé. Motivet degraderades till medel för skapande verksamhet, bilden blev ett självändamål. Diskussionens vågor gick givetvis höga. Ju hårdare och mer oförstående kritik, desto nöjdare var fotograferna, som inspirerades till alltmer chockerande bilder. Själsfränder fann de i Åbo Fotoklubb och en del finskspråkiga fotoklubbar, där den s.k. fotografiken överlevde betydligt längre än i AFK. På Finlands fotoklubbars förbunds årsutställning deltog man t.o.m. med tredimensionella fotokonstruktioner av trä. Det var de grafiskt hårda svartvita bilderna utan gråskala som blev den subjektiva fotografins särprägel, bilder som "lika väl kunde utföras med tusch och pensel". Många betvivlade att Viking Nyström och Lars von Haartman överhuvudtaget ägde en kamera, när de tävlade med sina fotogram utförda med förstoringsapparat. Ett gränsfall var Per Olov Jansson, som kombinerade sin i grunden romantiska bildsyn med reklamfotografens teknik och experimentlusta. Han njöt av det traditionella landskapet, återgett med full gråskala och pietetsfull teknik, men också av att skapa en abstraktion eller stämning genom att manipulera med perspektiv, tonskala och beskärning. Fredrik Hackman byggde upp fantasifulla stilleben och tabletop-arrangemang i sitt vardagsrum, medan Robin Hackman laborerade hänsynslöst med dubbelkopieringar i familjens badrum. Ingenting var förbjudet, allt skulle prövas. Bilderna har kanske inte alltid tålt tidens tand, men de hade ett gemensamt drag, som var friskt uppiggande: en medvetet naiv idioti - humor och ironi. Sådant förekom inte inom de andra fotoklubbarna, där man tog sig själv och sin fotokonst mera på allvar. Men inom AFK fanns det samtidigt en grupp fotografer, bl.a. Caj Bremer, K.G. Roos och Kristian Runeberg, som kämpade för den ärliga reportagebilden. Deras tid kom på 60-talet, i dagspress och tidskrifter. ==Guld och ära== Fotodomare Kalevi Pekkonen: - Det skulle vara roligt att veta vad fotografen egentligen har avsett med denna bild. Röst ur publiken: - Antagligen har han avsett att vinna tävlingen! Så länge det funnits fotoklubbar har det funnits fototävlingar. Klubbmedlemmarna kan i stort sett uppdelas i tre grupper: Auktoriteterna - de som anses kapabla att bedöma andras bilder, tävlingshajarna - de som vågar utsätta sina bilder för kritik, och åskådarna, vilkas uppgift är att applådera vinnarna. Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat tävlingsregler. För att ge alla en chans att vinna har man delat upp deltagarna i olika klasser. För att öka intresset har man anordnat tävlingar av olika slag och för olika medlemskategorier: Motivtävlingar, utmanartävlingar, utfärdstävlingar, månadstävlingar, tävlingar mot andra fotoklubbar - tävlingar för nybörjare, för amatörer, för mästare, för kvinnor, för olika åldrar. Tävlingar i färg, i svartvitt... Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat bedömningen. Man har tolkat reglerna, begrundat amatörskapets tillämpning, räknat poäng enligt matematiska formler Man har varierat juryns sammansättning, antalet domare, man har betvivlat deras kvalifikationer, formulerat bedömningskriterier... Man har lyssnat till yrkesfotografer, konstnärer, konstkritiker, man har trott på publikomröstning... Allt detta med ett resultat: Ingen rättvisa! Varför då detta tävlingsraseri, vars like inte förekommer inom någon annan konstgren? Därför att det är spännande att tävla, lärorikt att få konstruktiv kritik, inspirerande att visa sina bilder för andra. Tävlingarna ger fotohobbyn en extra krydda. Därför tävlade man på 1890-talet, därför tävlar man fortfarande, hundra år senare. Genom tävlingar har många berömda fotografier kommit till allmän kännedom och skördat guld och ära både nationellt och internationellt. Klubbens första internationella framgång noterades redan år 1892, då man i Paris anordnade den första internationella fotografitävlingen, som samlade 150 amatörer från olika delar av världen. I den hårda konkurrensen vann Harry Hintze femte pris och bronsmedalj. Sedan dess har klubbens medlemmar vunnit många framgångar, både vid internationella utställningar och framför allt vid Finlands fotoklubbars förbunds årstävlingar, där klubben sedan förbundets grundande haft en framträdande ställning. Speciellt 60-talet och större delen av 70-talet präglades av en utåtriktad verksamhet. 75-årsjubileet 1964 celebrerades med en fotohistorisk utställning på Galeri Hörhammer, kombinerad med förbundets årsutställning, där AFK var procentuellt bäst med 16 godkända bilder av 34 inlämnade. Samarbetet med den finskspråkiga fotoklubben Kameraseura i Helsingfors var gott, och resulterade vid 80-årsjubileet i någonting så unikt som ett svenskspråkigt specialnummer av fototidskriften Kameralehti. Medlemmarna ordnade också egna fotografiska utställningar. Gemensamma fotoprojekt var "Amatörer ser på Stockis" och "Det nya Böle" som ingick i Helsingfors Sparbanks jubileumsutställning. AFK arrangerade ytterligare ett par fotohistoriska utställningar ur sitt bildarkiv: en presentation av Harald Rosenbergs fotografier och Tidsbilder, en serie sekelskiftsbilder, på Finlands fotografiska museum. Trots kursverksamhet och ett nyinrättat fotolaboratorium för medlemmarna deklinerade den bildmässiga verksamheten på ett för fotokonsten beklagligt sätt. Mästarna från 60-talet tröttnade på att tävla mot varandra, och nya bilder såg man sällan. Inslaget av yrkesfotografer, som under de gångna årtiondena inneburit en så fruktbar växelverkan mellan professionella och amatörer, tunnades ut. Amatörfotografklubben var åter en renodlad sällskapsklubb, där medlemmarna efter att ha avnjutit en reseskildring i färg från något exotiskt turistmål samlades till en ölsits på stamkrogen. Färgtävlingarna var de enda som lockade en större mängd deltagare, och möjligen kan man skylla det bristande intresset för svartvit fotografering på färgfilmen. Det var så bekvämt att fotografera i färg. Det krävde inte mera hantverk än att montera diapositiv. Medlemmarna åhörde gärna lärorika föredrag och kamerademonstrationer, men föredrog att fotografera för eget behov, i färg. Utfärderna var väl besökta, några medlemmar sågs t.o.m. fotografera, färgdiapositiv givetvis. Men sammanhållningen och stämningen var god. ==Den fina kopian== "Användningen av labbet ökar. Den nya monteringsutrustningen finns på plats och för varje vecka ökar antalet AFKare som har gått igenom monteringskurserna och vill börja använda sina nya färdigheter i praktiken." (AFK-cirkulär 2/88) Amatöfotografklubben i Helsingfors r.f. går nu in i sitt andra sekel med förnyad kraft. Medlemsantalet är i stigande och aktiviteten är livlig. Klubben anordnar grundkurser, monteringskurser, prickningskurser och en omfattande avancerad kurs i svartvitt fotografiskt hantverk med Stig Gustafsson som kunnig ledare. Och resultaten har inte låtit vänta på sig. Åter har den svartvita bilden kommit till heders, utförd enligt alla konstens regler, arkivfast på silverrikt fiberpapper, finkornig med perfekt skärpa och gradation. Presenterad i prydlig passepartout. På mötena uppträder kända fotografer såsom Ulla-Maija Parikka, Matti Saanio, Pentti Sammallahti, Kristoffer Albrecht, Kristian Runeberg, Vidar Lindqvist. Det räcker inte med månadsmöten. Under säsongen samlas dessutom varje månad en svartvit cirkel och en färgcirkel för att närmare begrunda sina speciella problem. Framtiden förefaller ljus. Bert Carpelan e8410bc8f933bcf3e78b5f554d9cc080d81821e9 103 102 2009-02-11T13:09:53Z WikiSysop 1 /* Herrklubb på Kämp */ wikitext text/x-wiki ==De första hundra åren== Ur boken: [[AFK 1889-1989]], utgiven av [[AFK|Amatörfotografklubben i Helsingfors r.f.]], Helsingfors 1989 {{Quotation|<p>Fotograf-amatörklubb</p><p>De damer och herrar, som önska inträda i en tilltänkt fotograf-amatör klubb i Helsingfors, behaga sammanträda till förberedande möte lördagen den 23 februari kl. 6 e.m. i Kleinehs hotell.</p>|Hbl 22.2. 1889}} I anledning av ovanstående tidningsannons samlades tjugosex personer i Kleinehs hotell vid Salutorget i Helsingfors. Sammankallare var en känd kulturpersonlighet, friherre Hugo af Schultén, redaktör vid Nya Pressen, sekreterare i Finska Konstföreningen och medlem av Svenska Teaterns styrelse. Och därtill ivrig amatörfotograf, med smygfotografering som specialitet. Vid mötet i Kleinehs hotell, som leddes av Hugo af Schultén, enades de närvarande om önskvärdheten att bilda en fotograf-amatör klubb enligt modell av den några månader tidigare i Stockholm grundade Svenska Fotografiamatörföreningen, sedermera Fotografiska Föreningen. En kommitté tillsattes för att utarbeta stadgar, som godkändes vid föreningens konstituerande möte den 6 mars, varvid det föreslagna namnet Fotografiamatörklubben i Helsingfors antogs. Medlemmar i den första styrelsen blev: Hugo af Schultén, ordförande, mag. J.J. Sederholm, sekreterare, intendenten, artisten Th. Waenerberg, skattmästare, samt som ordinarie medlemmar stadskamreren Teodor Holmberg och fotograf Daniel Nyblin. Hugo af Schultén inlämnade "i underdånighet" till Kejserliga Senaten en anhållan om tillstånd att bilda en fotografi-amatörklubb i Helsingfors med syfte att söka väcka intresse för fotografikonsten och verka för dess spridning inom landet. Den 11 april 1889 avgavs följande resolution: {{Quotation|<p>Kejserliga Senaten har låtit denna underdåniga ansökning med dertill hörande handlingar Sig föredragas och finner godt icke allenast tillåta bildandet af ifrågavarande klubb, utan äfven gilla och till efterrättelse fastställa ofvanintagna stadgar. Det alle, som vederbör, till underdånig efterrättelse länder.</p><p>I Hans Kejserliga Majästets Höga Namn,<br>Dess Senat för Finland.</p>}} ==Herrklubb på Kämp== {{Quotation|Efter mötet hvidtog en animerad supé hvarunder den angenämaste stämning var rådande. Samkvämet varade till arla morgonstund hvarunder det ena talet aflöste det andra.|Mötesreferat|1899}} Vid Fotografiamatörklubbens första ordinarie möte, den 16 mars 1889, höll Daniel Nyblin ett uppskattat föredrag om fotografins utveckling. Femtio år hade förflutit sedan Daguerres och Niepces uppfinning, dagerrotypin, presenterades inför akademierna för vetenskap och konst i Paris. Detta skedde den 19 augusti 1839, fotografins officiella födelsedag, då uppfinningen överlämnades till allmänt bruk. På 1850-talet framträdde porträttfotograferna, som själva preparerade sina våtplåtar, men först tjugo år senare, när kännedomen om Maddox uppfinning av den femtiofalt ljuskänsligare torrplåten nått vårt land, började amatörer syssla med fotografering. På 1880-talet blev negativmaterialet allt ljuskänsligare och kamerorna allt lätthanterligare. Och år 1888 föddes knäpparna. Kodak lancerade sin första lådkamera under den kända sloganen: "Tryck på knappen - vi gör resten!" Denna utveckling sågs inte med blida ögon av de konstnärligt inriktade amatörfotograferna: "Har denna trollformel bidragit till fotografins förbättrande, till dess höjande som vetenskap och konsthantverk, eller till dess popularisering som uppfostringsmedel för iaktagelseförmågans skärpande och konstsinnets höjande? Nej, säkerligen icke! Den har icke uppammat fotografiamatörer, men den har skapat "knäppare" i legio, ty de är många. Knäppare som tryckt på knappen och knipsat i tid och otid utan urskiljning, knappast med en fråga, varför. Värre än söndagsjägaren, som dundrar lös på allt som rör sig, har dessa knäppare gått lös på både lös och fast, och med förvåning och oblandad stolthet sett att de verkligen fått bilder, oftast dåliga, men i knäpparens ögon alltid utmärkta, ty han har ju själv tagit dem." (Daniel Nyblin) Det fanns alltså all anledning för de ambitiösa amatörfotograferna att bilda en förening till såväl nytta som nöje. Möten hölls på Kämp, i restaurang Catani, på Operakaféet eller Brandkårshuset. Programmet bestod då som nu av föredrag, bildvisningar, tävlingar och tekniska demonstrationer. Redan vid det första mötet utställdes inte mindre än 300 amatörfotografier och vid årsmötet den 30 oktober1889 demonstrerades en Laterna Magica och en fotografisk förstoringsmetod med magnesiumljus. Den Laterna Magica - en projektor för 9x9 cm diapositiv - som Daniel Nyblin beställde till klubben från Amerika, fungerade med elljus. Den förenklade bildvisningarna och tävlingskritiken. Diapositiven, som kvarblev i klubbens ägo, utgör stomme till dess unika bildarkiv. Den outtröttlige Daniel Nyblin ledde undervisningsverksamheten både för skolelever och avancerade amatörer, han "slog upp dörrarna till sitt laboratorium, demonstrerade ädelförfaranden och bringade emellanåt sitt vetgiriga auditorium ur fattningen, då han bad det avsmaka måttglas, vilkas innehåll snabbt analyserades som genuin madeira". (1902) Mötena avslutades ofta med en gemensam sexa. Då Kämp stängde, flyttade man till Handelsgillet, där man mot extra betalning per timme kunde fortsätta samvaron till långt in på småtimmarna. ==Med släde och ångbåt== {{Quotation|Efter det alla samlats och man intagit kaffe och ett parti morgonbiljard i Arkadien anträddes färden. Vädret var det härligaste, temperaturen väl låg, men motverkades all stelnad genom att deltagarna nu och då togo sig en galoppad efter åkdonen. För öfrigt hade Spårvägsbolaget eftertänksamt nog försett slädarna med fällar och filtar i parti.|24 november|1904}} I Fotografiamatörklubbens första årsberättelse konstaterar sekreteraren, att "enligt bestyrelsens tanke bör på programmet för nästa år ställas gemensamma utfärder både till land och sjöss, hvilka på samma gång de utgöra en rekreation äro synnerligen egnade att mellan klubbens medlemmar knyta en närmare bekantskap". Fotoutfärderna blev, och är fortfarande, en av föreningens mest uppskattade verksamhetsformer, vilket en livfull bildskörd och vältaliga protokollsanteckningar ger belägg för. Utfärder företogs höst, vinter och vår, men det var framförallt Kristihimmelsfärdstorsdagen som i decennier blev klubbens traditionella utfärdsdag. Så länge denna helgdag tilläts infalla på en torsdag. Men låt oss återgå till den tiden, då herr Jäderholm ställde en ångbåt till klubbens förfogande, och herr Lindenvall förärade till utfärden ett fat gott gammalt öl. Sekreteraren K.A. Aschan berättar om en utfärd den 25 maj 1902: {{Quotation|<p>"Den 25 maj ingick solig och klar, sålunda ingifvande förhoppning om ett lifligt deltagande. Denna förhoppning slog ej heller fel, ty kl. 9 på söndag morgon, då affärden skulle ske, hade deltagare till en af ett par tiotal samlats nere vid ångbåten Uranus´ afgångsplats i Södra hamnen. Efter en kortare rådplägning beslöts att kursen skulle ställas österut till den natursköna Sibbo viken. --- Med god fart ångade vi genom Hästnäs sund och trakten söder om Willinge. Hunna något bortom sistnämnda holme hade den geschäftige "Lasse" Wiik låtit duka upp en splendid frukost i salongen, hvarvid både "helan" och "halfvan" togos med smak; sjön suger, heter det, och den känslan hade vi litet hvar, hvarföre vi äfven gjorde all heder åt anrättningarna. Just som man var i full fart med att låta maten tysta munnen, inträffade ett litet intermezzo. Uranus fick nämligen bottenkänning, hvilken dock, tackvare kaptenens försiktighet att gå med sakta fart, aflöpte utan några menliga följder, hvarför färden kunde fortsättas utan vidare äfventyr.</p> <p>Här vilja vi anteckna ett af herr Otto Johansson väckta förslag af innehåll, att mellan deltagarene i utfärden skulle anställas en täflan, i hvilken en hvar finge deltaga med tre under utfärden tagna bilder, hvilka skulle inlämnas på höstmötet i september. Förslaget, som vann de närvarandes lifliga bifall, blef enhälligt antaget, hvarpå till prisdomare utsågos herrar O. Johansson, A. Rosenbröjer och A. Aschan. --- Under ifrigt fotograferande närmade vi oss slutmålet för färden, och omkring ½ 1 eft. m. angjordes Kallbäcks brygga vid mynningen af Sibbo å. Ankomsten skulle naturligtvis fotograferas, och utfördes detta efter alla konstens regler af Herr Schohin.</p> <p>Utrustade till händer och tänder med allt hvad till fotografering hörer, anträdde man nu i spridda grupper en fotvandring till Söderkulla lantbruksinstitut, beläget några kilometer längre upp vid ån. Inom parentes sagdt var man väl utrustad i kameraväg - många voro försedda med såväl stativ- som handkamera, och på plåtar fanns det öfverflöd (enligt en approximativ beräkning 5 à 600). Det fotografiska utbytet torde sålunda i kvantitatift afseende varit betydligt - om det kvalitativa hafva vi ej varit i tillfälle att erfara något, men uttala den förhoppningen att det måtte blifva godt.</p> <p>Efter c. 2 timmars vandring i skog och mark, hvarunder både vackra och fula saker fästades på den fotografiska plåten, återvände sällskapet till Kallbäck, där den ljufliga anblicken af ett i det gröna uppdukadt middagsbord fröjdade våra hungriga magar, och lofvade riklig ersättning för de utståndna strapatserna. En tjenstvillig Sibbogubbe, som redan tidigare lemnat oss diverse handräckningar, tjenstgjorde under middagen som afknäppare hvid fotografering af bordsgrupper. --- Om återfärden är ej mycket att säga. --- Kl. ½ 9 på aftonen satte vi åter välbehållna foten i land, nöjda med vår dag."</p>|Ljusets konst|1902}} {{Quotation|"Årets konstsäsong öppnades i dag på ett lika intressant som lofvärt vis af Fotografiamatörklubben i Helsingfors med den utställning, som klubben anordnat uppe i expositionssalen å Ateneum. Den vederbörliga vernissagen eller "fixagen", som denna högtidliga ceremoni på fotografspråket bör benämnas - gick i går middagstiden af stapeln, celebrerad af ett antal inbjudna: fotografer och amatörer af olika slag och båda könen. Solen, som vid våra vernissager annars plägar lysa med sin frånvaro, var i går för unders skull med och gaf det hela den önskliga tonen och "fixagen" - som det f.ö. rätteligen tillkommer denna ljusets konst framom alla andra."|Hufvudstadsbladet|1.9.1907}} Citatet ovan beskriver stämningen vid öppnandet av den andra allmänna fotografiska utställningen i Ateneum 1907, men Finlands första fotografiska utställning arrangerade Fotografiamatörklubben redan den 3 december 1892 i en butikslokal i den nybyggda Wredeska passagen. Efter att 200 fotografier refuserats på grund av brist på utrymme, utställdes inte mindre än 375 bilder av 24 klubbmedlemmar. I sitt öppningstal påpekade ordföranden, ingenjör C.E. Holmberg, att utställningen "icke blott afsåg att sporra medlemmarna, utan att äfven bibringa allmänheten kunskaper om hvad som verkligen erkändes som goda fotografier". Under tre dagar besöktes utställningen av 700 helsingforsare. Den första allmänna fotografiska utställningen, som var öppen för både klubbmedlemmar och andra fotografer, arrangerades i Ateneum år 1903. Utställningskommittén bestod av Daniel Nyblin, Otto Johansson och Wladimir Schohin. Bland deltagarna utdelades första pris till Thorvald Nyblin, Alfred Nybom, Wladimir Schohin, Axel Tammelander och Carl Jahn, och andra pris till bl.a. Walter Jakobsson, Lars Wiik och Ivan Timiriasew. Utställningen blev en publikframgång, den besöktes av 3000 personer, men den väckte också missnöje, främst bland yrkesfotograferna, som inte gillade att så många av de prisbelönta var amatörfotografer. Ovettet riktade sig främst mot Daniel Nyblin, trots att han inte ens var medlem av prisjuryn. Inte desto mindre var man tre år senare redo att sätta igång på nytt. Det visade sig, att de flesta yrkesfotografer ändå inte ansåg det värt att delta. "Inte lönar det sig för en fattig fan", svarade en. Daniel Nyblin skyller det magra deltagandet på "mullvadsarbetet och det energiska motarbetandet från deras sida, som skrivit fotografins bakåtskridande på sin fana". "Men", säger han, "utställningen är där, och den är bra!" I Hufvudstadsbladet beskriver signatur "Amatör" utställningen så här: "En blick rundt om i salen öfver de utställda arbetena är tillfyllest för att fastslå, att fotograferingskonsten är stadd i snabb utveckling. Det dilettantiskt anspråkslösa "bildtagandet" är ett längesedan öfvervunnet stadium för de utställande. Det konstnärliga sträfvandet har alltmer trädt i förgrunden med nya medel, vägar och synpunkter. Fotografikonsten vill bli konst till karaktär och värdighet och nöjer sig icke mera med den rang, som varit tillmätt åt det gamla "konterfejandet". Där finnes också på utställningen en hel del "fotografier", hvilka stå förbluffande nära den gräns, som dragits, drages och sannolikt alltid kommer att dragas mellan fotografering och konst, mellan den fotografiska plåtens och den mänskliga hjärnans intryck, de där äga all tänkbar skärpa i naturåtergifvandet förenad med en frapperande känslighet i greppet om stämningen och det lifgivande konstnärliga intrycket. Där finns fotografiska naturstudier och porträtt, hvilka man nästan kunde taga för handmålade akvareller, pasteller eller svartkritteckningar af någon utmärkt impressionistisk konstnär - och detta borde ju alltid vara ett kriterium för deras konstnärlighet såväl i allmän som i tillämpad bemärkelse." Signaturen "Amatör" syftar på fotografier av bl.a. Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, utförda i s.k. ädelförfarande - bromolje-, kol- och gummitryck. Men utställningen presenterade också en fototeknisk sensation, de första färgdiapositiven, fotograferade av Walter Jakobsson, Nicolai Leibowitsch och Harald Rosenberg på Lumières Autochrome plåtar, som samma år kom ut på marknaden. "Det nyaste af allt det vackra, som utställningen har att bjuda på." ==Bromolja och färg== {{Quotation|I sina strävanden efter natur och stämning, efter sanning och karaktär, går många av den moderna riktningens apostlar för långt. Strävandet efter mjukhet i linjerna och helhet i valörerna har fört till en oskärpa som endast kan betecknas som sudd. Men i övergångsperioder går man alltid först för långt för att sedan återvända och finna den rätta medelvägen.|Daniel Nyblin|1903}} Under 1800-talet var det fotografins tekniska utveckling som främst sysselsatte fotograferna. De fascinerades av det "typiskt fotografiska" - den oerhörda skärpan och detaljåtergivningen, fotografins absolut korrekta och minutiösa återgivande av verkligheten. Då också den tidens målarkonst hyllade största möjliga noggrannhet i utförandet, var det många konstnärer, från porträttmålare till silhuettklippare, som gav slaget förlorat och övergick till att förtjäna sitt levebröd som fotografer. I vilken mån impressionismen var en reaktion mot den fotografiska skärpan är svårt att säga, men säkert är, att den påverkade de konstnärligt inriktade fotograferna. De tyckte att kameran som sådan bäst lämpade sig för tekniskt och vetenskaplig avbildning, men knappast som konstnärligt uttrycksmedel. Hur skulle de kunna frigöra sig från den schablonmässiga hantverksfotografin och avbilda motiven med konstnärlig känsla och stämning? Medlet var de s.k. ädelförfarandena - bromolje-, kol- och gummitryck. Det var tålamodsprövande och tidsödande procedurer, men de gav fotograferna konstnärlig frihet. Den enklaste och populäraste metoden var bromoljetrycket. Exponeringen kunde ske helt normalt genom förstoring på känslig bromsilverpapper, som sedan blektes och med kemikaliska medel gjordes mottaglig för färg. Färgen penslades eller valsades på det ljuskänsliga skiktet efter exponeringen. Ofta flyttades pigmentbilden från ursprungspappret till ett akvarell- eller stentryckspapper. Eftersom bilden framställdes av hållbara färgämnen i stället för av silver, är hållbarheten utomordentlig. Med pensel och färg kunde fotograferna på detta sätt manipulera bilden efter behag, undertrycka onödig skärpa och överflödiga detaljer och åstadkomma måleriska verk med den accepterade fotokonstens alla kännetecken. På de fotokurser som Fotografiamatörklubben anordnade kring sekelskiftet under Daniel Nyblins ledning, fanns konstnärligt begåvade skolungdomar, som kom att sätta sin prägel på den finländska fotokonsten. En sådan var Alfred Nybom som också blev känd affärsman i fotobranschen. Alfred Nybom fortsatte sina fotografiska studier i Tyskland, där han utvecklades till en mästerlig porträttfotograf av högsta internationella nivå. Han arbetade för Kunst Atelier Wertheim i Berlin och för Photographische Kunstanstalt Lövyn i Wien, tills han år 1908 återvände till Finland och övertog den danskfödde P.J. Bögelunds fotografiska magasin vid Esplanaden i Helsingfors. Affären övertogs senare av hans son Harald Nybom. Alfred Nybom var tidvid VD för den kända porträttstudion Atelier Apollo i Helsingfors. Han grundade också Finska Biograf Ab och den framgångsrika firman Polyfoto Ab, vilken han ännu som 70-åring ledde som dess verkställande direktör. Gunnar Lönnqvist anställdes vid Ab Finska fotografiska magasinet f.d. Daniel Nyblin, där han arbetade i 32 år och avancerade till verkställande direktör. År 1933 startade han Kodakagenturen Oy Valovarjo Ab, som han ledde till 75 års ålder. Det är ur fotokonstens synpunkt beklagligt att varken Alfred Nyboms eller Gunnar Lönnqvists engagemang i affärslivet under senare år gav tid över för eget konstnärligt fotograferande. Men deras ungdomsverk ger dem en obestridlig plats i den finländska fotografins historia. "Dessutom har han fotografering som hobby och är sedan många år ordförande i Amatörfotografklubben." Med dessa ord avslutar Hufvudstadsbladet sin presentation av ingeniör Walter Jakobsson, som år 1942 fyller 60 år. Då har han bakom sig en lång bana som konstnärligt framstående amatörfotograf, men det är förklarligt att dessa förtjänster överskuggas av hans övriga meriter: trefaldig världsmästare och olympisk guld- och silvermedaljör i konståkning! På många av klubbens utfärdsbilder från början av seklet ses en glad yngling med studentmössan på huvudet och plåtkamera i handen. Den unga studeranden vid Polytekniska Institutet behärskade fototekniken till fulländning, och det var med ädelförfarandet som han uppnådde sina konstnärligt värdefullaste resultat. Walter Jakobssons bilder är utförda i övervägande mörka valörer, fotograferade i sparsamt ljus och dramatisk belysning. Sina stadsbilder fotograferade han i regn och rusk, med asfalten blänkande av väta och konturerna uppmjuknade av dis och dimma. Med ädelförfaranden förstärkte han motivets karaktär och stämningsvärden enligt sin egen konstnärliga bildsyn. En annan av klubbens obestridliga mästare var Wladimir Schohin, till yrket handelsman. Han ägde en rysk lanthandel i hörnet av Unionsgatan och Norra Magasinsgatan i Helsingfors. Efter torghandelns slut parkerade bönderna sina hästar på gården och inköpte allt från filtstövlar till vodka och rysk tobak. År 1900 återfinns han för första gången på segerplats i Fotografiamatörklubbens årstävling, och tre år senare tilldelas han första pris vid den allmänna fotoutställningen i Ateneum med fotografier som är "i alla avseenden förstklassiga". På utställningen 1907 har Daniel Nyblin svårt att finna nog med superlativer: "Han har en kollektion bestående av de läckraste småtavlor man kan tänka sig, en del i gummitryck, andra i koltryck. Dessa linjer, dessa toner! Allt är fullkomligt, harmoniskt, helt. Herr Schohins första pris är egentligen för lågt, det borde läggas ett plus därtill!" Det var på denna utställning som klubben förevisade de första färgdiapositiven, fotograferade på de nya Lumière-plåtarna. Trots sina livfulla situationsbilder, känsliga porträtt och stämningsfulla landskap är det som färgfotograf Wladimir Schohin väckt internationell uppmärksamhet. Med de tekniskt primitiva plåtarna skapade han utsökta stillebenkompositioner med fenomenalt skicklig ljusbehandling och säker känsla för form och material. Efter Schohins död 1934 inlöste Amatörfotografklubben ett hundratal av hans färgdiapositiv, som sedan bl.a. har utställts vid den stora utställningen av nordisk fotografi "The Frozen Image" i USA. ==Reportage med stativ== "En gång skall man kanske upptäcka, att han, främlingen, lyckats i bild bevara mycket av det Helsingfors som annars blivit glömt och förstört, att hans kamera lämnat värdefulla bidrag till belysande av hufvudstadens rapida utveckling." Medan övriga medlemmarna sysslade med konstnärliga ädelförfaranden, fanns det inom Fotografiamatörklubben ett antal medlemmar som insåg den oförfalskade dokumentärbildens värde. Den kändaste är otvivelaktigt Ivan Timiriasew, generalguvernörens adjutant, som vid sin död hyllas med ovanstående minnesord i Hufvudstadsbladet 1927. Ivan Timiriasews favoritmotiv var Helsingfors - dess gator, parker och hamnar - med flanörer, lekande barn, arbetare, marknadsvimmel och dekorativa segelskutor. Hans intresse var framför allt mänskan, som han skildrade med den engagerade reportagebildens alla kännetecken: äkthet, liv och känsla. Som trettioårig kavalleriofficer kom han år 1890 till Helsingfors som adjutant hos generalguvernören, greve Heyden. Generalguvernörerna växlade, men Timiriasew blev kvar. Han blev med tiden en välkänd figur i huvudstaden, i synnerhet som han inte var någon sällsynt företeelse i utelivet, en trogen dyrkare av varietén på Brunn och med stambord på Catani. Men fotografering var hans stora passion, en hobby som han utvecklade till mästerskap. Han deltog flitigt i klubbens möten, som ibland under de oroliga tiderna kunde urarta till häftiga dispyter. Men "Timiren" höll sig orubbligt neutral och dryftade endast fototekniska spörsmål. Han sålde ibland reportagebilder till tidskriften Veckans Krönika, mest för att få se sina bilder och sitt namn i tryck. Men då han efter år 1917 valde Finland till sitt nya fosterland, kunde han dryga ut statspensionen med pressfotografering på heltid. Tidskriften Veckans Krönikas första fotograf, Harald Rosenberg, hade nämligen tagit tjänst som kriminalfotograf. Också Harald Rosenberg fick sin fotografiska skolning på Fotografiamatörklubbens kurser. Hans fotointresse vaknade redan i de tidiga tonåren. Då han år 1900 som 17-årig företog en cykelfärd genom Finlands "midja" - från Uleåborg till Suomussalmi - var han redan en skicklig amatörfotograf, som trots primitiv fotoutrutsning åstadkom utmärkta reportagebilder. Eftersom han efter avslutad skolgång huvudsakligen försörjde sig som tidskriftsfotograf, är det motiverat att ge honom en plats i den finländska fotohistorien som landets första pressfotograf. "Speciell fotograf för Weckans Krönika och Helsingin Kaiku" kallades han på sitt visitkort. År 1909 anställdes han som Finlands första kriminalfotograf vid Kriminalpolisen i Helsingfors, en syssla som inte hindrade honom från att förse tidningspressen med nyhetsbilder. Tvärtom. En idealisk situation för en nyhetsfotograf: alltid först på plats när någonting händer! Det var dramatiska tider - tsarväldets sista decennium med strejker, demonstrationer och attentat. Det blev självständighet och inbördeskrig. Och så kom det glada tjugotalet med förbudslag och spritsmuggling. Allt dokumenterades med Harald Rosenbergs kamera. Under 1910-talets senare hälft framträder ytterligare en af Fotografiamatörklubbens medlemmar som skicklig dokumentär- och pressfotograf. Det är Nicolai Leibowitsch, "en man med kraftiga tummar och konstnärlig blick, humor och kulinarisk smak", som han karakteriseras i Veckans Krönika, då han 1919 fyller 50 år. Till yrket var han massör innan han övergick till pressfotografering. Därav de kraftiga tummarna. För övrigt var han enligt tidskriften försedd med en aldrig klickande kamera och utvecklade en rent förbluffande energi. Han var "allestädes närvarande, vuxen alla de kinkiga situationer en kamerans man kan råka in i, färdig att när som helst störta ut ur hemmets lugna vrå, kort sagt, en förträfflig medarbetare". År 1921 antog klubben sitt nuvarande namn Amatörfotografklubben i Helsingfors, kort AFK. ==Romantik och Rosenlund== "De gamla bildsköna motiven är förkastade - en ny skönhet har trätt i stället. Kamerans öga riktas mot vardagliga ting ur en ny synvinkel - och de vardagliga tingen blir plötsligt expressiva, poetiska, rent av mystiska." Bauhausskolans nysakliga bildsyn, som Raoul af Hällström syftar på i citatet ovan, fick inte fotfäste inom Amatörfotografklubben. Den företräddes i Finland på 30-talet främst av Abiss-gruppen, vars medlemmar Heinrich Iffland och Björn Soldan var aktiva inom AFK, men utan att i högre grad påverka de övriga medlemmarnas bildsyn. Piktorialismen hade starka rötter, dels på grund av de fortfarande aktiva gamla mästarna, såsom Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, dels på grund av nya medlemmar, som också de anammade den romantiska bildsynen. Även om en skribent i tidskriften Valokuvaus 1927 prisar ädelförfarandena med orden "alltid vinner de över bromsilverförstoringarna, oberoende av vilka mjukteckningsmetoder de sistnämnda än må utnyttja", fick de måleriska bromoljetrycken ge plats för enklare förstoringar. Men bildsynen var den samma: estetik och romantik, mjuka linjer och vackra valörer. En av de främsta nya romantikerna var Georg Tschernochvostoff. Hans fotointresse kände inga språkgränser, han verkade aktivt inom såväl AFK som den finskspråkiga Kameraseura. På 40-talet var han rent av samtidigt vice ordförande i vardera klubbarna. Han var också en av de första finländarna som kallades till medlem i Royal Photographic Society i London. Tscherno var en sällsynt mångsidig konstnärlig begåvning. Från måleri övergick han till fotografering, där hans tekniska och konstnärliga talanger förenades. Han var dessutom något av ett språkgeni. I sitt mörkrum i en alkov vid Mechelinsgatan i Helsingfors studerade och experimenterade Tscherno fototeknik tillsammans med AFK-medlemmarna Heinrich Iffland, Ilmari Wasenius och Fred Runeberg. Sina erfarenheter delgav han sedan de övriga klubbmedlemmarna. Han har bl.a. invigt den kända fotografen Constantin Grünberg i fotografins mysterier. Som huvudkamera använde perfektionisten Tscherno en Rolleicord, som uppfyllde hans krav på optisk kvalitet och stort negativformat. Sin kinofilmskamera använde han främst för färgfotografering, då Kodaks och Agfas diapositivfilm i kinofilmsformat kommit i handlen 1938. Samma höst arrangerade AFK sin första färgbildstävling, där Tscherno i konkurrens med 138 inlämnade diapositiv vann första pris med såväl rasterplåtar som flerskiktsfilm. Det krävdes en ny generation av respektlös 50-talsungdom för att tränga undan "rosenlundarnas" - som glåpordet ljöd med syftning på ett känt ålderdomshem i Stockholm - och deras "ålderstigna, förljugna, överromantiska bildstil". Men idag har pendeln svängt tillbaka. På 80-talet respekteras åter klassiska estetiska värden, känslig motivåtergivning och fulländad valörskala. De gamla rosenlundarna är åter i ropet. ==Fotografik och fotogram== "Den subjektiva fotografin är experimentell, den strävar till att vidga fotografins gränser, till att finna nya fotografiska uttrycksmedel. Sådana är t.ex. fotogrammen, ofta abstrakta bilder som åstadkoms genom att projicera föremål direkt på fotopappret utan hjälp av kamera, samt fotomontage, där olika lösklippta bildelement hopfogas till en ny helhet." (Jaakko Ylinen, Teekkari, 1956) Ingenting är nytt under den fotografiska solen. Den efterkrigsgeneration som på 50-talet revolterade mot den romantiska bildstilen har sina rötter i 20-talet Bauhaus skolan, där ungraren László Moholy-Nagy verkade under åren 1923-28. Där vidareutvecklade man de i England respektive Frankrike verksamma amerikanarna Coburns och Man Rays experiment med fotografier utan kamera, fotogram, solarisation och andra grafiska fototekniker. Men det var AFK:s unga radikaler rätt omedvetna om. Deras bibel var Otto Steinerts Subjektive Fotografie samt tidskrifterna Foto och Nordisk Tidskrift för fotografi, som återspeglade De ungas reaktion i Sverige mot rosenlundarna. Motiven söktes gärna bland det fula och frånstötande: bakgårdar, söndriga fönster, flagande murytor. Men det var inte motivet som skapade bilden, utan utförandet, som byggde på en idé. Motivet degraderades till medel för skapande verksamhet, bilden blev ett självändamål. Diskussionens vågor gick givetvis höga. Ju hårdare och mer oförstående kritik, desto nöjdare var fotograferna, som inspirerades till alltmer chockerande bilder. Själsfränder fann de i Åbo Fotoklubb och en del finskspråkiga fotoklubbar, där den s.k. fotografiken överlevde betydligt längre än i AFK. På Finlands fotoklubbars förbunds årsutställning deltog man t.o.m. med tredimensionella fotokonstruktioner av trä. Det var de grafiskt hårda svartvita bilderna utan gråskala som blev den subjektiva fotografins särprägel, bilder som "lika väl kunde utföras med tusch och pensel". Många betvivlade att Viking Nyström och Lars von Haartman överhuvudtaget ägde en kamera, när de tävlade med sina fotogram utförda med förstoringsapparat. Ett gränsfall var Per Olov Jansson, som kombinerade sin i grunden romantiska bildsyn med reklamfotografens teknik och experimentlusta. Han njöt av det traditionella landskapet, återgett med full gråskala och pietetsfull teknik, men också av att skapa en abstraktion eller stämning genom att manipulera med perspektiv, tonskala och beskärning. Fredrik Hackman byggde upp fantasifulla stilleben och tabletop-arrangemang i sitt vardagsrum, medan Robin Hackman laborerade hänsynslöst med dubbelkopieringar i familjens badrum. Ingenting var förbjudet, allt skulle prövas. Bilderna har kanske inte alltid tålt tidens tand, men de hade ett gemensamt drag, som var friskt uppiggande: en medvetet naiv idioti - humor och ironi. Sådant förekom inte inom de andra fotoklubbarna, där man tog sig själv och sin fotokonst mera på allvar. Men inom AFK fanns det samtidigt en grupp fotografer, bl.a. Caj Bremer, K.G. Roos och Kristian Runeberg, som kämpade för den ärliga reportagebilden. Deras tid kom på 60-talet, i dagspress och tidskrifter. ==Guld och ära== Fotodomare Kalevi Pekkonen: - Det skulle vara roligt att veta vad fotografen egentligen har avsett med denna bild. Röst ur publiken: - Antagligen har han avsett att vinna tävlingen! Så länge det funnits fotoklubbar har det funnits fototävlingar. Klubbmedlemmarna kan i stort sett uppdelas i tre grupper: Auktoriteterna - de som anses kapabla att bedöma andras bilder, tävlingshajarna - de som vågar utsätta sina bilder för kritik, och åskådarna, vilkas uppgift är att applådera vinnarna. Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat tävlingsregler. För att ge alla en chans att vinna har man delat upp deltagarna i olika klasser. För att öka intresset har man anordnat tävlingar av olika slag och för olika medlemskategorier: Motivtävlingar, utmanartävlingar, utfärdstävlingar, månadstävlingar, tävlingar mot andra fotoklubbar - tävlingar för nybörjare, för amatörer, för mästare, för kvinnor, för olika åldrar. Tävlingar i färg, i svartvitt... Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat bedömningen. Man har tolkat reglerna, begrundat amatörskapets tillämpning, räknat poäng enligt matematiska formler Man har varierat juryns sammansättning, antalet domare, man har betvivlat deras kvalifikationer, formulerat bedömningskriterier... Man har lyssnat till yrkesfotografer, konstnärer, konstkritiker, man har trott på publikomröstning... Allt detta med ett resultat: Ingen rättvisa! Varför då detta tävlingsraseri, vars like inte förekommer inom någon annan konstgren? Därför att det är spännande att tävla, lärorikt att få konstruktiv kritik, inspirerande att visa sina bilder för andra. Tävlingarna ger fotohobbyn en extra krydda. Därför tävlade man på 1890-talet, därför tävlar man fortfarande, hundra år senare. Genom tävlingar har många berömda fotografier kommit till allmän kännedom och skördat guld och ära både nationellt och internationellt. Klubbens första internationella framgång noterades redan år 1892, då man i Paris anordnade den första internationella fotografitävlingen, som samlade 150 amatörer från olika delar av världen. I den hårda konkurrensen vann Harry Hintze femte pris och bronsmedalj. Sedan dess har klubbens medlemmar vunnit många framgångar, både vid internationella utställningar och framför allt vid Finlands fotoklubbars förbunds årstävlingar, där klubben sedan förbundets grundande haft en framträdande ställning. Speciellt 60-talet och större delen av 70-talet präglades av en utåtriktad verksamhet. 75-årsjubileet 1964 celebrerades med en fotohistorisk utställning på Galeri Hörhammer, kombinerad med förbundets årsutställning, där AFK var procentuellt bäst med 16 godkända bilder av 34 inlämnade. Samarbetet med den finskspråkiga fotoklubben Kameraseura i Helsingfors var gott, och resulterade vid 80-årsjubileet i någonting så unikt som ett svenskspråkigt specialnummer av fototidskriften Kameralehti. Medlemmarna ordnade också egna fotografiska utställningar. Gemensamma fotoprojekt var "Amatörer ser på Stockis" och "Det nya Böle" som ingick i Helsingfors Sparbanks jubileumsutställning. AFK arrangerade ytterligare ett par fotohistoriska utställningar ur sitt bildarkiv: en presentation av Harald Rosenbergs fotografier och Tidsbilder, en serie sekelskiftsbilder, på Finlands fotografiska museum. Trots kursverksamhet och ett nyinrättat fotolaboratorium för medlemmarna deklinerade den bildmässiga verksamheten på ett för fotokonsten beklagligt sätt. Mästarna från 60-talet tröttnade på att tävla mot varandra, och nya bilder såg man sällan. Inslaget av yrkesfotografer, som under de gångna årtiondena inneburit en så fruktbar växelverkan mellan professionella och amatörer, tunnades ut. Amatörfotografklubben var åter en renodlad sällskapsklubb, där medlemmarna efter att ha avnjutit en reseskildring i färg från något exotiskt turistmål samlades till en ölsits på stamkrogen. Färgtävlingarna var de enda som lockade en större mängd deltagare, och möjligen kan man skylla det bristande intresset för svartvit fotografering på färgfilmen. Det var så bekvämt att fotografera i färg. Det krävde inte mera hantverk än att montera diapositiv. Medlemmarna åhörde gärna lärorika föredrag och kamerademonstrationer, men föredrog att fotografera för eget behov, i färg. Utfärderna var väl besökta, några medlemmar sågs t.o.m. fotografera, färgdiapositiv givetvis. Men sammanhållningen och stämningen var god. ==Den fina kopian== "Användningen av labbet ökar. Den nya monteringsutrustningen finns på plats och för varje vecka ökar antalet AFKare som har gått igenom monteringskurserna och vill börja använda sina nya färdigheter i praktiken." (AFK-cirkulär 2/88) Amatöfotografklubben i Helsingfors r.f. går nu in i sitt andra sekel med förnyad kraft. Medlemsantalet är i stigande och aktiviteten är livlig. Klubben anordnar grundkurser, monteringskurser, prickningskurser och en omfattande avancerad kurs i svartvitt fotografiskt hantverk med Stig Gustafsson som kunnig ledare. Och resultaten har inte låtit vänta på sig. Åter har den svartvita bilden kommit till heders, utförd enligt alla konstens regler, arkivfast på silverrikt fiberpapper, finkornig med perfekt skärpa och gradation. Presenterad i prydlig passepartout. På mötena uppträder kända fotografer såsom Ulla-Maija Parikka, Matti Saanio, Pentti Sammallahti, Kristoffer Albrecht, Kristian Runeberg, Vidar Lindqvist. Det räcker inte med månadsmöten. Under säsongen samlas dessutom varje månad en svartvit cirkel och en färgcirkel för att närmare begrunda sina speciella problem. Framtiden förefaller ljus. Bert Carpelan 1c98dfa2d5f83c953656adde0b1e867b3133c193 104 103 2009-02-11T13:10:36Z WikiSysop 1 /* Reportage med stativ */ wikitext text/x-wiki ==De första hundra åren== Ur boken: [[AFK 1889-1989]], utgiven av [[AFK|Amatörfotografklubben i Helsingfors r.f.]], Helsingfors 1989 {{Quotation|<p>Fotograf-amatörklubb</p><p>De damer och herrar, som önska inträda i en tilltänkt fotograf-amatör klubb i Helsingfors, behaga sammanträda till förberedande möte lördagen den 23 februari kl. 6 e.m. i Kleinehs hotell.</p>|Hbl 22.2. 1889}} I anledning av ovanstående tidningsannons samlades tjugosex personer i Kleinehs hotell vid Salutorget i Helsingfors. Sammankallare var en känd kulturpersonlighet, friherre Hugo af Schultén, redaktör vid Nya Pressen, sekreterare i Finska Konstföreningen och medlem av Svenska Teaterns styrelse. Och därtill ivrig amatörfotograf, med smygfotografering som specialitet. Vid mötet i Kleinehs hotell, som leddes av Hugo af Schultén, enades de närvarande om önskvärdheten att bilda en fotograf-amatör klubb enligt modell av den några månader tidigare i Stockholm grundade Svenska Fotografiamatörföreningen, sedermera Fotografiska Föreningen. En kommitté tillsattes för att utarbeta stadgar, som godkändes vid föreningens konstituerande möte den 6 mars, varvid det föreslagna namnet Fotografiamatörklubben i Helsingfors antogs. Medlemmar i den första styrelsen blev: Hugo af Schultén, ordförande, mag. J.J. Sederholm, sekreterare, intendenten, artisten Th. Waenerberg, skattmästare, samt som ordinarie medlemmar stadskamreren Teodor Holmberg och fotograf Daniel Nyblin. Hugo af Schultén inlämnade "i underdånighet" till Kejserliga Senaten en anhållan om tillstånd att bilda en fotografi-amatörklubb i Helsingfors med syfte att söka väcka intresse för fotografikonsten och verka för dess spridning inom landet. Den 11 april 1889 avgavs följande resolution: {{Quotation|<p>Kejserliga Senaten har låtit denna underdåniga ansökning med dertill hörande handlingar Sig föredragas och finner godt icke allenast tillåta bildandet af ifrågavarande klubb, utan äfven gilla och till efterrättelse fastställa ofvanintagna stadgar. Det alle, som vederbör, till underdånig efterrättelse länder.</p><p>I Hans Kejserliga Majästets Höga Namn,<br>Dess Senat för Finland.</p>}} ==Herrklubb på Kämp== {{Quotation|Efter mötet hvidtog en animerad supé hvarunder den angenämaste stämning var rådande. Samkvämet varade till arla morgonstund hvarunder det ena talet aflöste det andra.|Mötesreferat|1899}} Vid Fotografiamatörklubbens första ordinarie möte, den 16 mars 1889, höll Daniel Nyblin ett uppskattat föredrag om fotografins utveckling. Femtio år hade förflutit sedan Daguerres och Niepces uppfinning, dagerrotypin, presenterades inför akademierna för vetenskap och konst i Paris. Detta skedde den 19 augusti 1839, fotografins officiella födelsedag, då uppfinningen överlämnades till allmänt bruk. På 1850-talet framträdde porträttfotograferna, som själva preparerade sina våtplåtar, men först tjugo år senare, när kännedomen om Maddox uppfinning av den femtiofalt ljuskänsligare torrplåten nått vårt land, började amatörer syssla med fotografering. På 1880-talet blev negativmaterialet allt ljuskänsligare och kamerorna allt lätthanterligare. Och år 1888 föddes knäpparna. Kodak lancerade sin första lådkamera under den kända sloganen: "Tryck på knappen - vi gör resten!" Denna utveckling sågs inte med blida ögon av de konstnärligt inriktade amatörfotograferna: "Har denna trollformel bidragit till fotografins förbättrande, till dess höjande som vetenskap och konsthantverk, eller till dess popularisering som uppfostringsmedel för iaktagelseförmågans skärpande och konstsinnets höjande? Nej, säkerligen icke! Den har icke uppammat fotografiamatörer, men den har skapat "knäppare" i legio, ty de är många. Knäppare som tryckt på knappen och knipsat i tid och otid utan urskiljning, knappast med en fråga, varför. Värre än söndagsjägaren, som dundrar lös på allt som rör sig, har dessa knäppare gått lös på både lös och fast, och med förvåning och oblandad stolthet sett att de verkligen fått bilder, oftast dåliga, men i knäpparens ögon alltid utmärkta, ty han har ju själv tagit dem." (Daniel Nyblin) Det fanns alltså all anledning för de ambitiösa amatörfotograferna att bilda en förening till såväl nytta som nöje. Möten hölls på Kämp, i restaurang Catani, på Operakaféet eller Brandkårshuset. Programmet bestod då som nu av föredrag, bildvisningar, tävlingar och tekniska demonstrationer. Redan vid det första mötet utställdes inte mindre än 300 amatörfotografier och vid årsmötet den 30 oktober1889 demonstrerades en Laterna Magica och en fotografisk förstoringsmetod med magnesiumljus. Den Laterna Magica - en projektor för 9x9 cm diapositiv - som Daniel Nyblin beställde till klubben från Amerika, fungerade med elljus. Den förenklade bildvisningarna och tävlingskritiken. Diapositiven, som kvarblev i klubbens ägo, utgör stomme till dess unika bildarkiv. Den outtröttlige Daniel Nyblin ledde undervisningsverksamheten både för skolelever och avancerade amatörer, han "slog upp dörrarna till sitt laboratorium, demonstrerade ädelförfaranden och bringade emellanåt sitt vetgiriga auditorium ur fattningen, då han bad det avsmaka måttglas, vilkas innehåll snabbt analyserades som genuin madeira". (1902) Mötena avslutades ofta med en gemensam sexa. Då Kämp stängde, flyttade man till Handelsgillet, där man mot extra betalning per timme kunde fortsätta samvaron till långt in på småtimmarna. ==Med släde och ångbåt== {{Quotation|Efter det alla samlats och man intagit kaffe och ett parti morgonbiljard i Arkadien anträddes färden. Vädret var det härligaste, temperaturen väl låg, men motverkades all stelnad genom att deltagarna nu och då togo sig en galoppad efter åkdonen. För öfrigt hade Spårvägsbolaget eftertänksamt nog försett slädarna med fällar och filtar i parti.|24 november|1904}} I Fotografiamatörklubbens första årsberättelse konstaterar sekreteraren, att "enligt bestyrelsens tanke bör på programmet för nästa år ställas gemensamma utfärder både till land och sjöss, hvilka på samma gång de utgöra en rekreation äro synnerligen egnade att mellan klubbens medlemmar knyta en närmare bekantskap". Fotoutfärderna blev, och är fortfarande, en av föreningens mest uppskattade verksamhetsformer, vilket en livfull bildskörd och vältaliga protokollsanteckningar ger belägg för. Utfärder företogs höst, vinter och vår, men det var framförallt Kristihimmelsfärdstorsdagen som i decennier blev klubbens traditionella utfärdsdag. Så länge denna helgdag tilläts infalla på en torsdag. Men låt oss återgå till den tiden, då herr Jäderholm ställde en ångbåt till klubbens förfogande, och herr Lindenvall förärade till utfärden ett fat gott gammalt öl. Sekreteraren K.A. Aschan berättar om en utfärd den 25 maj 1902: {{Quotation|<p>"Den 25 maj ingick solig och klar, sålunda ingifvande förhoppning om ett lifligt deltagande. Denna förhoppning slog ej heller fel, ty kl. 9 på söndag morgon, då affärden skulle ske, hade deltagare till en af ett par tiotal samlats nere vid ångbåten Uranus´ afgångsplats i Södra hamnen. Efter en kortare rådplägning beslöts att kursen skulle ställas österut till den natursköna Sibbo viken. --- Med god fart ångade vi genom Hästnäs sund och trakten söder om Willinge. Hunna något bortom sistnämnda holme hade den geschäftige "Lasse" Wiik låtit duka upp en splendid frukost i salongen, hvarvid både "helan" och "halfvan" togos med smak; sjön suger, heter det, och den känslan hade vi litet hvar, hvarföre vi äfven gjorde all heder åt anrättningarna. Just som man var i full fart med att låta maten tysta munnen, inträffade ett litet intermezzo. Uranus fick nämligen bottenkänning, hvilken dock, tackvare kaptenens försiktighet att gå med sakta fart, aflöpte utan några menliga följder, hvarför färden kunde fortsättas utan vidare äfventyr.</p> <p>Här vilja vi anteckna ett af herr Otto Johansson väckta förslag af innehåll, att mellan deltagarene i utfärden skulle anställas en täflan, i hvilken en hvar finge deltaga med tre under utfärden tagna bilder, hvilka skulle inlämnas på höstmötet i september. Förslaget, som vann de närvarandes lifliga bifall, blef enhälligt antaget, hvarpå till prisdomare utsågos herrar O. Johansson, A. Rosenbröjer och A. Aschan. --- Under ifrigt fotograferande närmade vi oss slutmålet för färden, och omkring ½ 1 eft. m. angjordes Kallbäcks brygga vid mynningen af Sibbo å. Ankomsten skulle naturligtvis fotograferas, och utfördes detta efter alla konstens regler af Herr Schohin.</p> <p>Utrustade till händer och tänder med allt hvad till fotografering hörer, anträdde man nu i spridda grupper en fotvandring till Söderkulla lantbruksinstitut, beläget några kilometer längre upp vid ån. Inom parentes sagdt var man väl utrustad i kameraväg - många voro försedda med såväl stativ- som handkamera, och på plåtar fanns det öfverflöd (enligt en approximativ beräkning 5 à 600). Det fotografiska utbytet torde sålunda i kvantitatift afseende varit betydligt - om det kvalitativa hafva vi ej varit i tillfälle att erfara något, men uttala den förhoppningen att det måtte blifva godt.</p> <p>Efter c. 2 timmars vandring i skog och mark, hvarunder både vackra och fula saker fästades på den fotografiska plåten, återvände sällskapet till Kallbäck, där den ljufliga anblicken af ett i det gröna uppdukadt middagsbord fröjdade våra hungriga magar, och lofvade riklig ersättning för de utståndna strapatserna. En tjenstvillig Sibbogubbe, som redan tidigare lemnat oss diverse handräckningar, tjenstgjorde under middagen som afknäppare hvid fotografering af bordsgrupper. --- Om återfärden är ej mycket att säga. --- Kl. ½ 9 på aftonen satte vi åter välbehållna foten i land, nöjda med vår dag."</p>|Ljusets konst|1902}} {{Quotation|"Årets konstsäsong öppnades i dag på ett lika intressant som lofvärt vis af Fotografiamatörklubben i Helsingfors med den utställning, som klubben anordnat uppe i expositionssalen å Ateneum. Den vederbörliga vernissagen eller "fixagen", som denna högtidliga ceremoni på fotografspråket bör benämnas - gick i går middagstiden af stapeln, celebrerad af ett antal inbjudna: fotografer och amatörer af olika slag och båda könen. Solen, som vid våra vernissager annars plägar lysa med sin frånvaro, var i går för unders skull med och gaf det hela den önskliga tonen och "fixagen" - som det f.ö. rätteligen tillkommer denna ljusets konst framom alla andra."|Hufvudstadsbladet|1.9.1907}} Citatet ovan beskriver stämningen vid öppnandet av den andra allmänna fotografiska utställningen i Ateneum 1907, men Finlands första fotografiska utställning arrangerade Fotografiamatörklubben redan den 3 december 1892 i en butikslokal i den nybyggda Wredeska passagen. Efter att 200 fotografier refuserats på grund av brist på utrymme, utställdes inte mindre än 375 bilder av 24 klubbmedlemmar. I sitt öppningstal påpekade ordföranden, ingenjör C.E. Holmberg, att utställningen "icke blott afsåg att sporra medlemmarna, utan att äfven bibringa allmänheten kunskaper om hvad som verkligen erkändes som goda fotografier". Under tre dagar besöktes utställningen av 700 helsingforsare. Den första allmänna fotografiska utställningen, som var öppen för både klubbmedlemmar och andra fotografer, arrangerades i Ateneum år 1903. Utställningskommittén bestod av Daniel Nyblin, Otto Johansson och Wladimir Schohin. Bland deltagarna utdelades första pris till Thorvald Nyblin, Alfred Nybom, Wladimir Schohin, Axel Tammelander och Carl Jahn, och andra pris till bl.a. Walter Jakobsson, Lars Wiik och Ivan Timiriasew. Utställningen blev en publikframgång, den besöktes av 3000 personer, men den väckte också missnöje, främst bland yrkesfotograferna, som inte gillade att så många av de prisbelönta var amatörfotografer. Ovettet riktade sig främst mot Daniel Nyblin, trots att han inte ens var medlem av prisjuryn. Inte desto mindre var man tre år senare redo att sätta igång på nytt. Det visade sig, att de flesta yrkesfotografer ändå inte ansåg det värt att delta. "Inte lönar det sig för en fattig fan", svarade en. Daniel Nyblin skyller det magra deltagandet på "mullvadsarbetet och det energiska motarbetandet från deras sida, som skrivit fotografins bakåtskridande på sin fana". "Men", säger han, "utställningen är där, och den är bra!" I Hufvudstadsbladet beskriver signatur "Amatör" utställningen så här: "En blick rundt om i salen öfver de utställda arbetena är tillfyllest för att fastslå, att fotograferingskonsten är stadd i snabb utveckling. Det dilettantiskt anspråkslösa "bildtagandet" är ett längesedan öfvervunnet stadium för de utställande. Det konstnärliga sträfvandet har alltmer trädt i förgrunden med nya medel, vägar och synpunkter. Fotografikonsten vill bli konst till karaktär och värdighet och nöjer sig icke mera med den rang, som varit tillmätt åt det gamla "konterfejandet". Där finnes också på utställningen en hel del "fotografier", hvilka stå förbluffande nära den gräns, som dragits, drages och sannolikt alltid kommer att dragas mellan fotografering och konst, mellan den fotografiska plåtens och den mänskliga hjärnans intryck, de där äga all tänkbar skärpa i naturåtergifvandet förenad med en frapperande känslighet i greppet om stämningen och det lifgivande konstnärliga intrycket. Där finns fotografiska naturstudier och porträtt, hvilka man nästan kunde taga för handmålade akvareller, pasteller eller svartkritteckningar af någon utmärkt impressionistisk konstnär - och detta borde ju alltid vara ett kriterium för deras konstnärlighet såväl i allmän som i tillämpad bemärkelse." Signaturen "Amatör" syftar på fotografier av bl.a. Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, utförda i s.k. ädelförfarande - bromolje-, kol- och gummitryck. Men utställningen presenterade också en fototeknisk sensation, de första färgdiapositiven, fotograferade av Walter Jakobsson, Nicolai Leibowitsch och Harald Rosenberg på Lumières Autochrome plåtar, som samma år kom ut på marknaden. "Det nyaste af allt det vackra, som utställningen har att bjuda på." ==Bromolja och färg== {{Quotation|I sina strävanden efter natur och stämning, efter sanning och karaktär, går många av den moderna riktningens apostlar för långt. Strävandet efter mjukhet i linjerna och helhet i valörerna har fört till en oskärpa som endast kan betecknas som sudd. Men i övergångsperioder går man alltid först för långt för att sedan återvända och finna den rätta medelvägen.|Daniel Nyblin|1903}} Under 1800-talet var det fotografins tekniska utveckling som främst sysselsatte fotograferna. De fascinerades av det "typiskt fotografiska" - den oerhörda skärpan och detaljåtergivningen, fotografins absolut korrekta och minutiösa återgivande av verkligheten. Då också den tidens målarkonst hyllade största möjliga noggrannhet i utförandet, var det många konstnärer, från porträttmålare till silhuettklippare, som gav slaget förlorat och övergick till att förtjäna sitt levebröd som fotografer. I vilken mån impressionismen var en reaktion mot den fotografiska skärpan är svårt att säga, men säkert är, att den påverkade de konstnärligt inriktade fotograferna. De tyckte att kameran som sådan bäst lämpade sig för tekniskt och vetenskaplig avbildning, men knappast som konstnärligt uttrycksmedel. Hur skulle de kunna frigöra sig från den schablonmässiga hantverksfotografin och avbilda motiven med konstnärlig känsla och stämning? Medlet var de s.k. ädelförfarandena - bromolje-, kol- och gummitryck. Det var tålamodsprövande och tidsödande procedurer, men de gav fotograferna konstnärlig frihet. Den enklaste och populäraste metoden var bromoljetrycket. Exponeringen kunde ske helt normalt genom förstoring på känslig bromsilverpapper, som sedan blektes och med kemikaliska medel gjordes mottaglig för färg. Färgen penslades eller valsades på det ljuskänsliga skiktet efter exponeringen. Ofta flyttades pigmentbilden från ursprungspappret till ett akvarell- eller stentryckspapper. Eftersom bilden framställdes av hållbara färgämnen i stället för av silver, är hållbarheten utomordentlig. Med pensel och färg kunde fotograferna på detta sätt manipulera bilden efter behag, undertrycka onödig skärpa och överflödiga detaljer och åstadkomma måleriska verk med den accepterade fotokonstens alla kännetecken. På de fotokurser som Fotografiamatörklubben anordnade kring sekelskiftet under Daniel Nyblins ledning, fanns konstnärligt begåvade skolungdomar, som kom att sätta sin prägel på den finländska fotokonsten. En sådan var Alfred Nybom som också blev känd affärsman i fotobranschen. Alfred Nybom fortsatte sina fotografiska studier i Tyskland, där han utvecklades till en mästerlig porträttfotograf av högsta internationella nivå. Han arbetade för Kunst Atelier Wertheim i Berlin och för Photographische Kunstanstalt Lövyn i Wien, tills han år 1908 återvände till Finland och övertog den danskfödde P.J. Bögelunds fotografiska magasin vid Esplanaden i Helsingfors. Affären övertogs senare av hans son Harald Nybom. Alfred Nybom var tidvid VD för den kända porträttstudion Atelier Apollo i Helsingfors. Han grundade också Finska Biograf Ab och den framgångsrika firman Polyfoto Ab, vilken han ännu som 70-åring ledde som dess verkställande direktör. Gunnar Lönnqvist anställdes vid Ab Finska fotografiska magasinet f.d. Daniel Nyblin, där han arbetade i 32 år och avancerade till verkställande direktör. År 1933 startade han Kodakagenturen Oy Valovarjo Ab, som han ledde till 75 års ålder. Det är ur fotokonstens synpunkt beklagligt att varken Alfred Nyboms eller Gunnar Lönnqvists engagemang i affärslivet under senare år gav tid över för eget konstnärligt fotograferande. Men deras ungdomsverk ger dem en obestridlig plats i den finländska fotografins historia. "Dessutom har han fotografering som hobby och är sedan många år ordförande i Amatörfotografklubben." Med dessa ord avslutar Hufvudstadsbladet sin presentation av ingeniör Walter Jakobsson, som år 1942 fyller 60 år. Då har han bakom sig en lång bana som konstnärligt framstående amatörfotograf, men det är förklarligt att dessa förtjänster överskuggas av hans övriga meriter: trefaldig världsmästare och olympisk guld- och silvermedaljör i konståkning! På många av klubbens utfärdsbilder från början av seklet ses en glad yngling med studentmössan på huvudet och plåtkamera i handen. Den unga studeranden vid Polytekniska Institutet behärskade fototekniken till fulländning, och det var med ädelförfarandet som han uppnådde sina konstnärligt värdefullaste resultat. Walter Jakobssons bilder är utförda i övervägande mörka valörer, fotograferade i sparsamt ljus och dramatisk belysning. Sina stadsbilder fotograferade han i regn och rusk, med asfalten blänkande av väta och konturerna uppmjuknade av dis och dimma. Med ädelförfaranden förstärkte han motivets karaktär och stämningsvärden enligt sin egen konstnärliga bildsyn. En annan av klubbens obestridliga mästare var Wladimir Schohin, till yrket handelsman. Han ägde en rysk lanthandel i hörnet av Unionsgatan och Norra Magasinsgatan i Helsingfors. Efter torghandelns slut parkerade bönderna sina hästar på gården och inköpte allt från filtstövlar till vodka och rysk tobak. År 1900 återfinns han för första gången på segerplats i Fotografiamatörklubbens årstävling, och tre år senare tilldelas han första pris vid den allmänna fotoutställningen i Ateneum med fotografier som är "i alla avseenden förstklassiga". På utställningen 1907 har Daniel Nyblin svårt att finna nog med superlativer: "Han har en kollektion bestående av de läckraste småtavlor man kan tänka sig, en del i gummitryck, andra i koltryck. Dessa linjer, dessa toner! Allt är fullkomligt, harmoniskt, helt. Herr Schohins första pris är egentligen för lågt, det borde läggas ett plus därtill!" Det var på denna utställning som klubben förevisade de första färgdiapositiven, fotograferade på de nya Lumière-plåtarna. Trots sina livfulla situationsbilder, känsliga porträtt och stämningsfulla landskap är det som färgfotograf Wladimir Schohin väckt internationell uppmärksamhet. Med de tekniskt primitiva plåtarna skapade han utsökta stillebenkompositioner med fenomenalt skicklig ljusbehandling och säker känsla för form och material. Efter Schohins död 1934 inlöste Amatörfotografklubben ett hundratal av hans färgdiapositiv, som sedan bl.a. har utställts vid den stora utställningen av nordisk fotografi "The Frozen Image" i USA. ==Reportage med stativ== {{Quotation|"En gång skall man kanske upptäcka, att han, främlingen, lyckats i bild bevara mycket av det Helsingfors som annars blivit glömt och förstört, att hans kamera lämnat värdefulla bidrag till belysande av hufvudstadens rapida utveckling."}} Medan övriga medlemmarna sysslade med konstnärliga ädelförfaranden, fanns det inom Fotografiamatörklubben ett antal medlemmar som insåg den oförfalskade dokumentärbildens värde. Den kändaste är otvivelaktigt Ivan Timiriasew, generalguvernörens adjutant, som vid sin död hyllas med ovanstående minnesord i Hufvudstadsbladet 1927. Ivan Timiriasews favoritmotiv var Helsingfors - dess gator, parker och hamnar - med flanörer, lekande barn, arbetare, marknadsvimmel och dekorativa segelskutor. Hans intresse var framför allt mänskan, som han skildrade med den engagerade reportagebildens alla kännetecken: äkthet, liv och känsla. Som trettioårig kavalleriofficer kom han år 1890 till Helsingfors som adjutant hos generalguvernören, greve Heyden. Generalguvernörerna växlade, men Timiriasew blev kvar. Han blev med tiden en välkänd figur i huvudstaden, i synnerhet som han inte var någon sällsynt företeelse i utelivet, en trogen dyrkare av varietén på Brunn och med stambord på Catani. Men fotografering var hans stora passion, en hobby som han utvecklade till mästerskap. Han deltog flitigt i klubbens möten, som ibland under de oroliga tiderna kunde urarta till häftiga dispyter. Men "Timiren" höll sig orubbligt neutral och dryftade endast fototekniska spörsmål. Han sålde ibland reportagebilder till tidskriften Veckans Krönika, mest för att få se sina bilder och sitt namn i tryck. Men då han efter år 1917 valde Finland till sitt nya fosterland, kunde han dryga ut statspensionen med pressfotografering på heltid. Tidskriften Veckans Krönikas första fotograf, Harald Rosenberg, hade nämligen tagit tjänst som kriminalfotograf. Också Harald Rosenberg fick sin fotografiska skolning på Fotografiamatörklubbens kurser. Hans fotointresse vaknade redan i de tidiga tonåren. Då han år 1900 som 17-årig företog en cykelfärd genom Finlands "midja" - från Uleåborg till Suomussalmi - var han redan en skicklig amatörfotograf, som trots primitiv fotoutrutsning åstadkom utmärkta reportagebilder. Eftersom han efter avslutad skolgång huvudsakligen försörjde sig som tidskriftsfotograf, är det motiverat att ge honom en plats i den finländska fotohistorien som landets första pressfotograf. "Speciell fotograf för Weckans Krönika och Helsingin Kaiku" kallades han på sitt visitkort. År 1909 anställdes han som Finlands första kriminalfotograf vid Kriminalpolisen i Helsingfors, en syssla som inte hindrade honom från att förse tidningspressen med nyhetsbilder. Tvärtom. En idealisk situation för en nyhetsfotograf: alltid först på plats när någonting händer! Det var dramatiska tider - tsarväldets sista decennium med strejker, demonstrationer och attentat. Det blev självständighet och inbördeskrig. Och så kom det glada tjugotalet med förbudslag och spritsmuggling. Allt dokumenterades med Harald Rosenbergs kamera. Under 1910-talets senare hälft framträder ytterligare en af Fotografiamatörklubbens medlemmar som skicklig dokumentär- och pressfotograf. Det är Nicolai Leibowitsch, "en man med kraftiga tummar och konstnärlig blick, humor och kulinarisk smak", som han karakteriseras i Veckans Krönika, då han 1919 fyller 50 år. Till yrket var han massör innan han övergick till pressfotografering. Därav de kraftiga tummarna. För övrigt var han enligt tidskriften försedd med en aldrig klickande kamera och utvecklade en rent förbluffande energi. Han var "allestädes närvarande, vuxen alla de kinkiga situationer en kamerans man kan råka in i, färdig att när som helst störta ut ur hemmets lugna vrå, kort sagt, en förträfflig medarbetare". År 1921 antog klubben sitt nuvarande namn Amatörfotografklubben i Helsingfors, kort AFK. ==Romantik och Rosenlund== "De gamla bildsköna motiven är förkastade - en ny skönhet har trätt i stället. Kamerans öga riktas mot vardagliga ting ur en ny synvinkel - och de vardagliga tingen blir plötsligt expressiva, poetiska, rent av mystiska." Bauhausskolans nysakliga bildsyn, som Raoul af Hällström syftar på i citatet ovan, fick inte fotfäste inom Amatörfotografklubben. Den företräddes i Finland på 30-talet främst av Abiss-gruppen, vars medlemmar Heinrich Iffland och Björn Soldan var aktiva inom AFK, men utan att i högre grad påverka de övriga medlemmarnas bildsyn. Piktorialismen hade starka rötter, dels på grund av de fortfarande aktiva gamla mästarna, såsom Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, dels på grund av nya medlemmar, som också de anammade den romantiska bildsynen. Även om en skribent i tidskriften Valokuvaus 1927 prisar ädelförfarandena med orden "alltid vinner de över bromsilverförstoringarna, oberoende av vilka mjukteckningsmetoder de sistnämnda än må utnyttja", fick de måleriska bromoljetrycken ge plats för enklare förstoringar. Men bildsynen var den samma: estetik och romantik, mjuka linjer och vackra valörer. En av de främsta nya romantikerna var Georg Tschernochvostoff. Hans fotointresse kände inga språkgränser, han verkade aktivt inom såväl AFK som den finskspråkiga Kameraseura. På 40-talet var han rent av samtidigt vice ordförande i vardera klubbarna. Han var också en av de första finländarna som kallades till medlem i Royal Photographic Society i London. Tscherno var en sällsynt mångsidig konstnärlig begåvning. Från måleri övergick han till fotografering, där hans tekniska och konstnärliga talanger förenades. Han var dessutom något av ett språkgeni. I sitt mörkrum i en alkov vid Mechelinsgatan i Helsingfors studerade och experimenterade Tscherno fototeknik tillsammans med AFK-medlemmarna Heinrich Iffland, Ilmari Wasenius och Fred Runeberg. Sina erfarenheter delgav han sedan de övriga klubbmedlemmarna. Han har bl.a. invigt den kända fotografen Constantin Grünberg i fotografins mysterier. Som huvudkamera använde perfektionisten Tscherno en Rolleicord, som uppfyllde hans krav på optisk kvalitet och stort negativformat. Sin kinofilmskamera använde han främst för färgfotografering, då Kodaks och Agfas diapositivfilm i kinofilmsformat kommit i handlen 1938. Samma höst arrangerade AFK sin första färgbildstävling, där Tscherno i konkurrens med 138 inlämnade diapositiv vann första pris med såväl rasterplåtar som flerskiktsfilm. Det krävdes en ny generation av respektlös 50-talsungdom för att tränga undan "rosenlundarnas" - som glåpordet ljöd med syftning på ett känt ålderdomshem i Stockholm - och deras "ålderstigna, förljugna, överromantiska bildstil". Men idag har pendeln svängt tillbaka. På 80-talet respekteras åter klassiska estetiska värden, känslig motivåtergivning och fulländad valörskala. De gamla rosenlundarna är åter i ropet. ==Fotografik och fotogram== "Den subjektiva fotografin är experimentell, den strävar till att vidga fotografins gränser, till att finna nya fotografiska uttrycksmedel. Sådana är t.ex. fotogrammen, ofta abstrakta bilder som åstadkoms genom att projicera föremål direkt på fotopappret utan hjälp av kamera, samt fotomontage, där olika lösklippta bildelement hopfogas till en ny helhet." (Jaakko Ylinen, Teekkari, 1956) Ingenting är nytt under den fotografiska solen. Den efterkrigsgeneration som på 50-talet revolterade mot den romantiska bildstilen har sina rötter i 20-talet Bauhaus skolan, där ungraren László Moholy-Nagy verkade under åren 1923-28. Där vidareutvecklade man de i England respektive Frankrike verksamma amerikanarna Coburns och Man Rays experiment med fotografier utan kamera, fotogram, solarisation och andra grafiska fototekniker. Men det var AFK:s unga radikaler rätt omedvetna om. Deras bibel var Otto Steinerts Subjektive Fotografie samt tidskrifterna Foto och Nordisk Tidskrift för fotografi, som återspeglade De ungas reaktion i Sverige mot rosenlundarna. Motiven söktes gärna bland det fula och frånstötande: bakgårdar, söndriga fönster, flagande murytor. Men det var inte motivet som skapade bilden, utan utförandet, som byggde på en idé. Motivet degraderades till medel för skapande verksamhet, bilden blev ett självändamål. Diskussionens vågor gick givetvis höga. Ju hårdare och mer oförstående kritik, desto nöjdare var fotograferna, som inspirerades till alltmer chockerande bilder. Själsfränder fann de i Åbo Fotoklubb och en del finskspråkiga fotoklubbar, där den s.k. fotografiken överlevde betydligt längre än i AFK. På Finlands fotoklubbars förbunds årsutställning deltog man t.o.m. med tredimensionella fotokonstruktioner av trä. Det var de grafiskt hårda svartvita bilderna utan gråskala som blev den subjektiva fotografins särprägel, bilder som "lika väl kunde utföras med tusch och pensel". Många betvivlade att Viking Nyström och Lars von Haartman överhuvudtaget ägde en kamera, när de tävlade med sina fotogram utförda med förstoringsapparat. Ett gränsfall var Per Olov Jansson, som kombinerade sin i grunden romantiska bildsyn med reklamfotografens teknik och experimentlusta. Han njöt av det traditionella landskapet, återgett med full gråskala och pietetsfull teknik, men också av att skapa en abstraktion eller stämning genom att manipulera med perspektiv, tonskala och beskärning. Fredrik Hackman byggde upp fantasifulla stilleben och tabletop-arrangemang i sitt vardagsrum, medan Robin Hackman laborerade hänsynslöst med dubbelkopieringar i familjens badrum. Ingenting var förbjudet, allt skulle prövas. Bilderna har kanske inte alltid tålt tidens tand, men de hade ett gemensamt drag, som var friskt uppiggande: en medvetet naiv idioti - humor och ironi. Sådant förekom inte inom de andra fotoklubbarna, där man tog sig själv och sin fotokonst mera på allvar. Men inom AFK fanns det samtidigt en grupp fotografer, bl.a. Caj Bremer, K.G. Roos och Kristian Runeberg, som kämpade för den ärliga reportagebilden. Deras tid kom på 60-talet, i dagspress och tidskrifter. ==Guld och ära== Fotodomare Kalevi Pekkonen: - Det skulle vara roligt att veta vad fotografen egentligen har avsett med denna bild. Röst ur publiken: - Antagligen har han avsett att vinna tävlingen! Så länge det funnits fotoklubbar har det funnits fototävlingar. Klubbmedlemmarna kan i stort sett uppdelas i tre grupper: Auktoriteterna - de som anses kapabla att bedöma andras bilder, tävlingshajarna - de som vågar utsätta sina bilder för kritik, och åskådarna, vilkas uppgift är att applådera vinnarna. Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat tävlingsregler. För att ge alla en chans att vinna har man delat upp deltagarna i olika klasser. För att öka intresset har man anordnat tävlingar av olika slag och för olika medlemskategorier: Motivtävlingar, utmanartävlingar, utfärdstävlingar, månadstävlingar, tävlingar mot andra fotoklubbar - tävlingar för nybörjare, för amatörer, för mästare, för kvinnor, för olika åldrar. Tävlingar i färg, i svartvitt... Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat bedömningen. Man har tolkat reglerna, begrundat amatörskapets tillämpning, räknat poäng enligt matematiska formler Man har varierat juryns sammansättning, antalet domare, man har betvivlat deras kvalifikationer, formulerat bedömningskriterier... Man har lyssnat till yrkesfotografer, konstnärer, konstkritiker, man har trott på publikomröstning... Allt detta med ett resultat: Ingen rättvisa! Varför då detta tävlingsraseri, vars like inte förekommer inom någon annan konstgren? Därför att det är spännande att tävla, lärorikt att få konstruktiv kritik, inspirerande att visa sina bilder för andra. Tävlingarna ger fotohobbyn en extra krydda. Därför tävlade man på 1890-talet, därför tävlar man fortfarande, hundra år senare. Genom tävlingar har många berömda fotografier kommit till allmän kännedom och skördat guld och ära både nationellt och internationellt. Klubbens första internationella framgång noterades redan år 1892, då man i Paris anordnade den första internationella fotografitävlingen, som samlade 150 amatörer från olika delar av världen. I den hårda konkurrensen vann Harry Hintze femte pris och bronsmedalj. Sedan dess har klubbens medlemmar vunnit många framgångar, både vid internationella utställningar och framför allt vid Finlands fotoklubbars förbunds årstävlingar, där klubben sedan förbundets grundande haft en framträdande ställning. Speciellt 60-talet och större delen av 70-talet präglades av en utåtriktad verksamhet. 75-årsjubileet 1964 celebrerades med en fotohistorisk utställning på Galeri Hörhammer, kombinerad med förbundets årsutställning, där AFK var procentuellt bäst med 16 godkända bilder av 34 inlämnade. Samarbetet med den finskspråkiga fotoklubben Kameraseura i Helsingfors var gott, och resulterade vid 80-årsjubileet i någonting så unikt som ett svenskspråkigt specialnummer av fototidskriften Kameralehti. Medlemmarna ordnade också egna fotografiska utställningar. Gemensamma fotoprojekt var "Amatörer ser på Stockis" och "Det nya Böle" som ingick i Helsingfors Sparbanks jubileumsutställning. AFK arrangerade ytterligare ett par fotohistoriska utställningar ur sitt bildarkiv: en presentation av Harald Rosenbergs fotografier och Tidsbilder, en serie sekelskiftsbilder, på Finlands fotografiska museum. Trots kursverksamhet och ett nyinrättat fotolaboratorium för medlemmarna deklinerade den bildmässiga verksamheten på ett för fotokonsten beklagligt sätt. Mästarna från 60-talet tröttnade på att tävla mot varandra, och nya bilder såg man sällan. Inslaget av yrkesfotografer, som under de gångna årtiondena inneburit en så fruktbar växelverkan mellan professionella och amatörer, tunnades ut. Amatörfotografklubben var åter en renodlad sällskapsklubb, där medlemmarna efter att ha avnjutit en reseskildring i färg från något exotiskt turistmål samlades till en ölsits på stamkrogen. Färgtävlingarna var de enda som lockade en större mängd deltagare, och möjligen kan man skylla det bristande intresset för svartvit fotografering på färgfilmen. Det var så bekvämt att fotografera i färg. Det krävde inte mera hantverk än att montera diapositiv. Medlemmarna åhörde gärna lärorika föredrag och kamerademonstrationer, men föredrog att fotografera för eget behov, i färg. Utfärderna var väl besökta, några medlemmar sågs t.o.m. fotografera, färgdiapositiv givetvis. Men sammanhållningen och stämningen var god. ==Den fina kopian== "Användningen av labbet ökar. Den nya monteringsutrustningen finns på plats och för varje vecka ökar antalet AFKare som har gått igenom monteringskurserna och vill börja använda sina nya färdigheter i praktiken." (AFK-cirkulär 2/88) Amatöfotografklubben i Helsingfors r.f. går nu in i sitt andra sekel med förnyad kraft. Medlemsantalet är i stigande och aktiviteten är livlig. Klubben anordnar grundkurser, monteringskurser, prickningskurser och en omfattande avancerad kurs i svartvitt fotografiskt hantverk med Stig Gustafsson som kunnig ledare. Och resultaten har inte låtit vänta på sig. Åter har den svartvita bilden kommit till heders, utförd enligt alla konstens regler, arkivfast på silverrikt fiberpapper, finkornig med perfekt skärpa och gradation. Presenterad i prydlig passepartout. På mötena uppträder kända fotografer såsom Ulla-Maija Parikka, Matti Saanio, Pentti Sammallahti, Kristoffer Albrecht, Kristian Runeberg, Vidar Lindqvist. Det räcker inte med månadsmöten. Under säsongen samlas dessutom varje månad en svartvit cirkel och en färgcirkel för att närmare begrunda sina speciella problem. Framtiden förefaller ljus. Bert Carpelan 6cfbfaa09b146a911b50606aa79f79efc3949d4d 105 104 2009-02-11T13:10:51Z WikiSysop 1 /* Romantik och Rosenlund */ wikitext text/x-wiki ==De första hundra åren== Ur boken: [[AFK 1889-1989]], utgiven av [[AFK|Amatörfotografklubben i Helsingfors r.f.]], Helsingfors 1989 {{Quotation|<p>Fotograf-amatörklubb</p><p>De damer och herrar, som önska inträda i en tilltänkt fotograf-amatör klubb i Helsingfors, behaga sammanträda till förberedande möte lördagen den 23 februari kl. 6 e.m. i Kleinehs hotell.</p>|Hbl 22.2. 1889}} I anledning av ovanstående tidningsannons samlades tjugosex personer i Kleinehs hotell vid Salutorget i Helsingfors. Sammankallare var en känd kulturpersonlighet, friherre Hugo af Schultén, redaktör vid Nya Pressen, sekreterare i Finska Konstföreningen och medlem av Svenska Teaterns styrelse. Och därtill ivrig amatörfotograf, med smygfotografering som specialitet. Vid mötet i Kleinehs hotell, som leddes av Hugo af Schultén, enades de närvarande om önskvärdheten att bilda en fotograf-amatör klubb enligt modell av den några månader tidigare i Stockholm grundade Svenska Fotografiamatörföreningen, sedermera Fotografiska Föreningen. En kommitté tillsattes för att utarbeta stadgar, som godkändes vid föreningens konstituerande möte den 6 mars, varvid det föreslagna namnet Fotografiamatörklubben i Helsingfors antogs. Medlemmar i den första styrelsen blev: Hugo af Schultén, ordförande, mag. J.J. Sederholm, sekreterare, intendenten, artisten Th. Waenerberg, skattmästare, samt som ordinarie medlemmar stadskamreren Teodor Holmberg och fotograf Daniel Nyblin. Hugo af Schultén inlämnade "i underdånighet" till Kejserliga Senaten en anhållan om tillstånd att bilda en fotografi-amatörklubb i Helsingfors med syfte att söka väcka intresse för fotografikonsten och verka för dess spridning inom landet. Den 11 april 1889 avgavs följande resolution: {{Quotation|<p>Kejserliga Senaten har låtit denna underdåniga ansökning med dertill hörande handlingar Sig föredragas och finner godt icke allenast tillåta bildandet af ifrågavarande klubb, utan äfven gilla och till efterrättelse fastställa ofvanintagna stadgar. Det alle, som vederbör, till underdånig efterrättelse länder.</p><p>I Hans Kejserliga Majästets Höga Namn,<br>Dess Senat för Finland.</p>}} ==Herrklubb på Kämp== {{Quotation|Efter mötet hvidtog en animerad supé hvarunder den angenämaste stämning var rådande. Samkvämet varade till arla morgonstund hvarunder det ena talet aflöste det andra.|Mötesreferat|1899}} Vid Fotografiamatörklubbens första ordinarie möte, den 16 mars 1889, höll Daniel Nyblin ett uppskattat föredrag om fotografins utveckling. Femtio år hade förflutit sedan Daguerres och Niepces uppfinning, dagerrotypin, presenterades inför akademierna för vetenskap och konst i Paris. Detta skedde den 19 augusti 1839, fotografins officiella födelsedag, då uppfinningen överlämnades till allmänt bruk. På 1850-talet framträdde porträttfotograferna, som själva preparerade sina våtplåtar, men först tjugo år senare, när kännedomen om Maddox uppfinning av den femtiofalt ljuskänsligare torrplåten nått vårt land, började amatörer syssla med fotografering. På 1880-talet blev negativmaterialet allt ljuskänsligare och kamerorna allt lätthanterligare. Och år 1888 föddes knäpparna. Kodak lancerade sin första lådkamera under den kända sloganen: "Tryck på knappen - vi gör resten!" Denna utveckling sågs inte med blida ögon av de konstnärligt inriktade amatörfotograferna: "Har denna trollformel bidragit till fotografins förbättrande, till dess höjande som vetenskap och konsthantverk, eller till dess popularisering som uppfostringsmedel för iaktagelseförmågans skärpande och konstsinnets höjande? Nej, säkerligen icke! Den har icke uppammat fotografiamatörer, men den har skapat "knäppare" i legio, ty de är många. Knäppare som tryckt på knappen och knipsat i tid och otid utan urskiljning, knappast med en fråga, varför. Värre än söndagsjägaren, som dundrar lös på allt som rör sig, har dessa knäppare gått lös på både lös och fast, och med förvåning och oblandad stolthet sett att de verkligen fått bilder, oftast dåliga, men i knäpparens ögon alltid utmärkta, ty han har ju själv tagit dem." (Daniel Nyblin) Det fanns alltså all anledning för de ambitiösa amatörfotograferna att bilda en förening till såväl nytta som nöje. Möten hölls på Kämp, i restaurang Catani, på Operakaféet eller Brandkårshuset. Programmet bestod då som nu av föredrag, bildvisningar, tävlingar och tekniska demonstrationer. Redan vid det första mötet utställdes inte mindre än 300 amatörfotografier och vid årsmötet den 30 oktober1889 demonstrerades en Laterna Magica och en fotografisk förstoringsmetod med magnesiumljus. Den Laterna Magica - en projektor för 9x9 cm diapositiv - som Daniel Nyblin beställde till klubben från Amerika, fungerade med elljus. Den förenklade bildvisningarna och tävlingskritiken. Diapositiven, som kvarblev i klubbens ägo, utgör stomme till dess unika bildarkiv. Den outtröttlige Daniel Nyblin ledde undervisningsverksamheten både för skolelever och avancerade amatörer, han "slog upp dörrarna till sitt laboratorium, demonstrerade ädelförfaranden och bringade emellanåt sitt vetgiriga auditorium ur fattningen, då han bad det avsmaka måttglas, vilkas innehåll snabbt analyserades som genuin madeira". (1902) Mötena avslutades ofta med en gemensam sexa. Då Kämp stängde, flyttade man till Handelsgillet, där man mot extra betalning per timme kunde fortsätta samvaron till långt in på småtimmarna. ==Med släde och ångbåt== {{Quotation|Efter det alla samlats och man intagit kaffe och ett parti morgonbiljard i Arkadien anträddes färden. Vädret var det härligaste, temperaturen väl låg, men motverkades all stelnad genom att deltagarna nu och då togo sig en galoppad efter åkdonen. För öfrigt hade Spårvägsbolaget eftertänksamt nog försett slädarna med fällar och filtar i parti.|24 november|1904}} I Fotografiamatörklubbens första årsberättelse konstaterar sekreteraren, att "enligt bestyrelsens tanke bör på programmet för nästa år ställas gemensamma utfärder både till land och sjöss, hvilka på samma gång de utgöra en rekreation äro synnerligen egnade att mellan klubbens medlemmar knyta en närmare bekantskap". Fotoutfärderna blev, och är fortfarande, en av föreningens mest uppskattade verksamhetsformer, vilket en livfull bildskörd och vältaliga protokollsanteckningar ger belägg för. Utfärder företogs höst, vinter och vår, men det var framförallt Kristihimmelsfärdstorsdagen som i decennier blev klubbens traditionella utfärdsdag. Så länge denna helgdag tilläts infalla på en torsdag. Men låt oss återgå till den tiden, då herr Jäderholm ställde en ångbåt till klubbens förfogande, och herr Lindenvall förärade till utfärden ett fat gott gammalt öl. Sekreteraren K.A. Aschan berättar om en utfärd den 25 maj 1902: {{Quotation|<p>"Den 25 maj ingick solig och klar, sålunda ingifvande förhoppning om ett lifligt deltagande. Denna förhoppning slog ej heller fel, ty kl. 9 på söndag morgon, då affärden skulle ske, hade deltagare till en af ett par tiotal samlats nere vid ångbåten Uranus´ afgångsplats i Södra hamnen. Efter en kortare rådplägning beslöts att kursen skulle ställas österut till den natursköna Sibbo viken. --- Med god fart ångade vi genom Hästnäs sund och trakten söder om Willinge. Hunna något bortom sistnämnda holme hade den geschäftige "Lasse" Wiik låtit duka upp en splendid frukost i salongen, hvarvid både "helan" och "halfvan" togos med smak; sjön suger, heter det, och den känslan hade vi litet hvar, hvarföre vi äfven gjorde all heder åt anrättningarna. Just som man var i full fart med att låta maten tysta munnen, inträffade ett litet intermezzo. Uranus fick nämligen bottenkänning, hvilken dock, tackvare kaptenens försiktighet att gå med sakta fart, aflöpte utan några menliga följder, hvarför färden kunde fortsättas utan vidare äfventyr.</p> <p>Här vilja vi anteckna ett af herr Otto Johansson väckta förslag af innehåll, att mellan deltagarene i utfärden skulle anställas en täflan, i hvilken en hvar finge deltaga med tre under utfärden tagna bilder, hvilka skulle inlämnas på höstmötet i september. Förslaget, som vann de närvarandes lifliga bifall, blef enhälligt antaget, hvarpå till prisdomare utsågos herrar O. Johansson, A. Rosenbröjer och A. Aschan. --- Under ifrigt fotograferande närmade vi oss slutmålet för färden, och omkring ½ 1 eft. m. angjordes Kallbäcks brygga vid mynningen af Sibbo å. Ankomsten skulle naturligtvis fotograferas, och utfördes detta efter alla konstens regler af Herr Schohin.</p> <p>Utrustade till händer och tänder med allt hvad till fotografering hörer, anträdde man nu i spridda grupper en fotvandring till Söderkulla lantbruksinstitut, beläget några kilometer längre upp vid ån. Inom parentes sagdt var man väl utrustad i kameraväg - många voro försedda med såväl stativ- som handkamera, och på plåtar fanns det öfverflöd (enligt en approximativ beräkning 5 à 600). Det fotografiska utbytet torde sålunda i kvantitatift afseende varit betydligt - om det kvalitativa hafva vi ej varit i tillfälle att erfara något, men uttala den förhoppningen att det måtte blifva godt.</p> <p>Efter c. 2 timmars vandring i skog och mark, hvarunder både vackra och fula saker fästades på den fotografiska plåten, återvände sällskapet till Kallbäck, där den ljufliga anblicken af ett i det gröna uppdukadt middagsbord fröjdade våra hungriga magar, och lofvade riklig ersättning för de utståndna strapatserna. En tjenstvillig Sibbogubbe, som redan tidigare lemnat oss diverse handräckningar, tjenstgjorde under middagen som afknäppare hvid fotografering af bordsgrupper. --- Om återfärden är ej mycket att säga. --- Kl. ½ 9 på aftonen satte vi åter välbehållna foten i land, nöjda med vår dag."</p>|Ljusets konst|1902}} {{Quotation|"Årets konstsäsong öppnades i dag på ett lika intressant som lofvärt vis af Fotografiamatörklubben i Helsingfors med den utställning, som klubben anordnat uppe i expositionssalen å Ateneum. Den vederbörliga vernissagen eller "fixagen", som denna högtidliga ceremoni på fotografspråket bör benämnas - gick i går middagstiden af stapeln, celebrerad af ett antal inbjudna: fotografer och amatörer af olika slag och båda könen. Solen, som vid våra vernissager annars plägar lysa med sin frånvaro, var i går för unders skull med och gaf det hela den önskliga tonen och "fixagen" - som det f.ö. rätteligen tillkommer denna ljusets konst framom alla andra."|Hufvudstadsbladet|1.9.1907}} Citatet ovan beskriver stämningen vid öppnandet av den andra allmänna fotografiska utställningen i Ateneum 1907, men Finlands första fotografiska utställning arrangerade Fotografiamatörklubben redan den 3 december 1892 i en butikslokal i den nybyggda Wredeska passagen. Efter att 200 fotografier refuserats på grund av brist på utrymme, utställdes inte mindre än 375 bilder av 24 klubbmedlemmar. I sitt öppningstal påpekade ordföranden, ingenjör C.E. Holmberg, att utställningen "icke blott afsåg att sporra medlemmarna, utan att äfven bibringa allmänheten kunskaper om hvad som verkligen erkändes som goda fotografier". Under tre dagar besöktes utställningen av 700 helsingforsare. Den första allmänna fotografiska utställningen, som var öppen för både klubbmedlemmar och andra fotografer, arrangerades i Ateneum år 1903. Utställningskommittén bestod av Daniel Nyblin, Otto Johansson och Wladimir Schohin. Bland deltagarna utdelades första pris till Thorvald Nyblin, Alfred Nybom, Wladimir Schohin, Axel Tammelander och Carl Jahn, och andra pris till bl.a. Walter Jakobsson, Lars Wiik och Ivan Timiriasew. Utställningen blev en publikframgång, den besöktes av 3000 personer, men den väckte också missnöje, främst bland yrkesfotograferna, som inte gillade att så många av de prisbelönta var amatörfotografer. Ovettet riktade sig främst mot Daniel Nyblin, trots att han inte ens var medlem av prisjuryn. Inte desto mindre var man tre år senare redo att sätta igång på nytt. Det visade sig, att de flesta yrkesfotografer ändå inte ansåg det värt att delta. "Inte lönar det sig för en fattig fan", svarade en. Daniel Nyblin skyller det magra deltagandet på "mullvadsarbetet och det energiska motarbetandet från deras sida, som skrivit fotografins bakåtskridande på sin fana". "Men", säger han, "utställningen är där, och den är bra!" I Hufvudstadsbladet beskriver signatur "Amatör" utställningen så här: "En blick rundt om i salen öfver de utställda arbetena är tillfyllest för att fastslå, att fotograferingskonsten är stadd i snabb utveckling. Det dilettantiskt anspråkslösa "bildtagandet" är ett längesedan öfvervunnet stadium för de utställande. Det konstnärliga sträfvandet har alltmer trädt i förgrunden med nya medel, vägar och synpunkter. Fotografikonsten vill bli konst till karaktär och värdighet och nöjer sig icke mera med den rang, som varit tillmätt åt det gamla "konterfejandet". Där finnes också på utställningen en hel del "fotografier", hvilka stå förbluffande nära den gräns, som dragits, drages och sannolikt alltid kommer att dragas mellan fotografering och konst, mellan den fotografiska plåtens och den mänskliga hjärnans intryck, de där äga all tänkbar skärpa i naturåtergifvandet förenad med en frapperande känslighet i greppet om stämningen och det lifgivande konstnärliga intrycket. Där finns fotografiska naturstudier och porträtt, hvilka man nästan kunde taga för handmålade akvareller, pasteller eller svartkritteckningar af någon utmärkt impressionistisk konstnär - och detta borde ju alltid vara ett kriterium för deras konstnärlighet såväl i allmän som i tillämpad bemärkelse." Signaturen "Amatör" syftar på fotografier av bl.a. Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, utförda i s.k. ädelförfarande - bromolje-, kol- och gummitryck. Men utställningen presenterade också en fototeknisk sensation, de första färgdiapositiven, fotograferade av Walter Jakobsson, Nicolai Leibowitsch och Harald Rosenberg på Lumières Autochrome plåtar, som samma år kom ut på marknaden. "Det nyaste af allt det vackra, som utställningen har att bjuda på." ==Bromolja och färg== {{Quotation|I sina strävanden efter natur och stämning, efter sanning och karaktär, går många av den moderna riktningens apostlar för långt. Strävandet efter mjukhet i linjerna och helhet i valörerna har fört till en oskärpa som endast kan betecknas som sudd. Men i övergångsperioder går man alltid först för långt för att sedan återvända och finna den rätta medelvägen.|Daniel Nyblin|1903}} Under 1800-talet var det fotografins tekniska utveckling som främst sysselsatte fotograferna. De fascinerades av det "typiskt fotografiska" - den oerhörda skärpan och detaljåtergivningen, fotografins absolut korrekta och minutiösa återgivande av verkligheten. Då också den tidens målarkonst hyllade största möjliga noggrannhet i utförandet, var det många konstnärer, från porträttmålare till silhuettklippare, som gav slaget förlorat och övergick till att förtjäna sitt levebröd som fotografer. I vilken mån impressionismen var en reaktion mot den fotografiska skärpan är svårt att säga, men säkert är, att den påverkade de konstnärligt inriktade fotograferna. De tyckte att kameran som sådan bäst lämpade sig för tekniskt och vetenskaplig avbildning, men knappast som konstnärligt uttrycksmedel. Hur skulle de kunna frigöra sig från den schablonmässiga hantverksfotografin och avbilda motiven med konstnärlig känsla och stämning? Medlet var de s.k. ädelförfarandena - bromolje-, kol- och gummitryck. Det var tålamodsprövande och tidsödande procedurer, men de gav fotograferna konstnärlig frihet. Den enklaste och populäraste metoden var bromoljetrycket. Exponeringen kunde ske helt normalt genom förstoring på känslig bromsilverpapper, som sedan blektes och med kemikaliska medel gjordes mottaglig för färg. Färgen penslades eller valsades på det ljuskänsliga skiktet efter exponeringen. Ofta flyttades pigmentbilden från ursprungspappret till ett akvarell- eller stentryckspapper. Eftersom bilden framställdes av hållbara färgämnen i stället för av silver, är hållbarheten utomordentlig. Med pensel och färg kunde fotograferna på detta sätt manipulera bilden efter behag, undertrycka onödig skärpa och överflödiga detaljer och åstadkomma måleriska verk med den accepterade fotokonstens alla kännetecken. På de fotokurser som Fotografiamatörklubben anordnade kring sekelskiftet under Daniel Nyblins ledning, fanns konstnärligt begåvade skolungdomar, som kom att sätta sin prägel på den finländska fotokonsten. En sådan var Alfred Nybom som också blev känd affärsman i fotobranschen. Alfred Nybom fortsatte sina fotografiska studier i Tyskland, där han utvecklades till en mästerlig porträttfotograf av högsta internationella nivå. Han arbetade för Kunst Atelier Wertheim i Berlin och för Photographische Kunstanstalt Lövyn i Wien, tills han år 1908 återvände till Finland och övertog den danskfödde P.J. Bögelunds fotografiska magasin vid Esplanaden i Helsingfors. Affären övertogs senare av hans son Harald Nybom. Alfred Nybom var tidvid VD för den kända porträttstudion Atelier Apollo i Helsingfors. Han grundade också Finska Biograf Ab och den framgångsrika firman Polyfoto Ab, vilken han ännu som 70-åring ledde som dess verkställande direktör. Gunnar Lönnqvist anställdes vid Ab Finska fotografiska magasinet f.d. Daniel Nyblin, där han arbetade i 32 år och avancerade till verkställande direktör. År 1933 startade han Kodakagenturen Oy Valovarjo Ab, som han ledde till 75 års ålder. Det är ur fotokonstens synpunkt beklagligt att varken Alfred Nyboms eller Gunnar Lönnqvists engagemang i affärslivet under senare år gav tid över för eget konstnärligt fotograferande. Men deras ungdomsverk ger dem en obestridlig plats i den finländska fotografins historia. "Dessutom har han fotografering som hobby och är sedan många år ordförande i Amatörfotografklubben." Med dessa ord avslutar Hufvudstadsbladet sin presentation av ingeniör Walter Jakobsson, som år 1942 fyller 60 år. Då har han bakom sig en lång bana som konstnärligt framstående amatörfotograf, men det är förklarligt att dessa förtjänster överskuggas av hans övriga meriter: trefaldig världsmästare och olympisk guld- och silvermedaljör i konståkning! På många av klubbens utfärdsbilder från början av seklet ses en glad yngling med studentmössan på huvudet och plåtkamera i handen. Den unga studeranden vid Polytekniska Institutet behärskade fototekniken till fulländning, och det var med ädelförfarandet som han uppnådde sina konstnärligt värdefullaste resultat. Walter Jakobssons bilder är utförda i övervägande mörka valörer, fotograferade i sparsamt ljus och dramatisk belysning. Sina stadsbilder fotograferade han i regn och rusk, med asfalten blänkande av väta och konturerna uppmjuknade av dis och dimma. Med ädelförfaranden förstärkte han motivets karaktär och stämningsvärden enligt sin egen konstnärliga bildsyn. En annan av klubbens obestridliga mästare var Wladimir Schohin, till yrket handelsman. Han ägde en rysk lanthandel i hörnet av Unionsgatan och Norra Magasinsgatan i Helsingfors. Efter torghandelns slut parkerade bönderna sina hästar på gården och inköpte allt från filtstövlar till vodka och rysk tobak. År 1900 återfinns han för första gången på segerplats i Fotografiamatörklubbens årstävling, och tre år senare tilldelas han första pris vid den allmänna fotoutställningen i Ateneum med fotografier som är "i alla avseenden förstklassiga". På utställningen 1907 har Daniel Nyblin svårt att finna nog med superlativer: "Han har en kollektion bestående av de läckraste småtavlor man kan tänka sig, en del i gummitryck, andra i koltryck. Dessa linjer, dessa toner! Allt är fullkomligt, harmoniskt, helt. Herr Schohins första pris är egentligen för lågt, det borde läggas ett plus därtill!" Det var på denna utställning som klubben förevisade de första färgdiapositiven, fotograferade på de nya Lumière-plåtarna. Trots sina livfulla situationsbilder, känsliga porträtt och stämningsfulla landskap är det som färgfotograf Wladimir Schohin väckt internationell uppmärksamhet. Med de tekniskt primitiva plåtarna skapade han utsökta stillebenkompositioner med fenomenalt skicklig ljusbehandling och säker känsla för form och material. Efter Schohins död 1934 inlöste Amatörfotografklubben ett hundratal av hans färgdiapositiv, som sedan bl.a. har utställts vid den stora utställningen av nordisk fotografi "The Frozen Image" i USA. ==Reportage med stativ== {{Quotation|"En gång skall man kanske upptäcka, att han, främlingen, lyckats i bild bevara mycket av det Helsingfors som annars blivit glömt och förstört, att hans kamera lämnat värdefulla bidrag till belysande av hufvudstadens rapida utveckling."}} Medan övriga medlemmarna sysslade med konstnärliga ädelförfaranden, fanns det inom Fotografiamatörklubben ett antal medlemmar som insåg den oförfalskade dokumentärbildens värde. Den kändaste är otvivelaktigt Ivan Timiriasew, generalguvernörens adjutant, som vid sin död hyllas med ovanstående minnesord i Hufvudstadsbladet 1927. Ivan Timiriasews favoritmotiv var Helsingfors - dess gator, parker och hamnar - med flanörer, lekande barn, arbetare, marknadsvimmel och dekorativa segelskutor. Hans intresse var framför allt mänskan, som han skildrade med den engagerade reportagebildens alla kännetecken: äkthet, liv och känsla. Som trettioårig kavalleriofficer kom han år 1890 till Helsingfors som adjutant hos generalguvernören, greve Heyden. Generalguvernörerna växlade, men Timiriasew blev kvar. Han blev med tiden en välkänd figur i huvudstaden, i synnerhet som han inte var någon sällsynt företeelse i utelivet, en trogen dyrkare av varietén på Brunn och med stambord på Catani. Men fotografering var hans stora passion, en hobby som han utvecklade till mästerskap. Han deltog flitigt i klubbens möten, som ibland under de oroliga tiderna kunde urarta till häftiga dispyter. Men "Timiren" höll sig orubbligt neutral och dryftade endast fototekniska spörsmål. Han sålde ibland reportagebilder till tidskriften Veckans Krönika, mest för att få se sina bilder och sitt namn i tryck. Men då han efter år 1917 valde Finland till sitt nya fosterland, kunde han dryga ut statspensionen med pressfotografering på heltid. Tidskriften Veckans Krönikas första fotograf, Harald Rosenberg, hade nämligen tagit tjänst som kriminalfotograf. Också Harald Rosenberg fick sin fotografiska skolning på Fotografiamatörklubbens kurser. Hans fotointresse vaknade redan i de tidiga tonåren. Då han år 1900 som 17-årig företog en cykelfärd genom Finlands "midja" - från Uleåborg till Suomussalmi - var han redan en skicklig amatörfotograf, som trots primitiv fotoutrutsning åstadkom utmärkta reportagebilder. Eftersom han efter avslutad skolgång huvudsakligen försörjde sig som tidskriftsfotograf, är det motiverat att ge honom en plats i den finländska fotohistorien som landets första pressfotograf. "Speciell fotograf för Weckans Krönika och Helsingin Kaiku" kallades han på sitt visitkort. År 1909 anställdes han som Finlands första kriminalfotograf vid Kriminalpolisen i Helsingfors, en syssla som inte hindrade honom från att förse tidningspressen med nyhetsbilder. Tvärtom. En idealisk situation för en nyhetsfotograf: alltid först på plats när någonting händer! Det var dramatiska tider - tsarväldets sista decennium med strejker, demonstrationer och attentat. Det blev självständighet och inbördeskrig. Och så kom det glada tjugotalet med förbudslag och spritsmuggling. Allt dokumenterades med Harald Rosenbergs kamera. Under 1910-talets senare hälft framträder ytterligare en af Fotografiamatörklubbens medlemmar som skicklig dokumentär- och pressfotograf. Det är Nicolai Leibowitsch, "en man med kraftiga tummar och konstnärlig blick, humor och kulinarisk smak", som han karakteriseras i Veckans Krönika, då han 1919 fyller 50 år. Till yrket var han massör innan han övergick till pressfotografering. Därav de kraftiga tummarna. För övrigt var han enligt tidskriften försedd med en aldrig klickande kamera och utvecklade en rent förbluffande energi. Han var "allestädes närvarande, vuxen alla de kinkiga situationer en kamerans man kan råka in i, färdig att när som helst störta ut ur hemmets lugna vrå, kort sagt, en förträfflig medarbetare". År 1921 antog klubben sitt nuvarande namn Amatörfotografklubben i Helsingfors, kort AFK. ==Romantik och Rosenlund== {{Quotation|"De gamla bildsköna motiven är förkastade - en ny skönhet har trätt i stället. Kamerans öga riktas mot vardagliga ting ur en ny synvinkel - och de vardagliga tingen blir plötsligt expressiva, poetiska, rent av mystiska."}} Bauhausskolans nysakliga bildsyn, som Raoul af Hällström syftar på i citatet ovan, fick inte fotfäste inom Amatörfotografklubben. Den företräddes i Finland på 30-talet främst av Abiss-gruppen, vars medlemmar Heinrich Iffland och Björn Soldan var aktiva inom AFK, men utan att i högre grad påverka de övriga medlemmarnas bildsyn. Piktorialismen hade starka rötter, dels på grund av de fortfarande aktiva gamla mästarna, såsom Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, dels på grund av nya medlemmar, som också de anammade den romantiska bildsynen. Även om en skribent i tidskriften Valokuvaus 1927 prisar ädelförfarandena med orden "alltid vinner de över bromsilverförstoringarna, oberoende av vilka mjukteckningsmetoder de sistnämnda än må utnyttja", fick de måleriska bromoljetrycken ge plats för enklare förstoringar. Men bildsynen var den samma: estetik och romantik, mjuka linjer och vackra valörer. En av de främsta nya romantikerna var Georg Tschernochvostoff. Hans fotointresse kände inga språkgränser, han verkade aktivt inom såväl AFK som den finskspråkiga Kameraseura. På 40-talet var han rent av samtidigt vice ordförande i vardera klubbarna. Han var också en av de första finländarna som kallades till medlem i Royal Photographic Society i London. Tscherno var en sällsynt mångsidig konstnärlig begåvning. Från måleri övergick han till fotografering, där hans tekniska och konstnärliga talanger förenades. Han var dessutom något av ett språkgeni. I sitt mörkrum i en alkov vid Mechelinsgatan i Helsingfors studerade och experimenterade Tscherno fototeknik tillsammans med AFK-medlemmarna Heinrich Iffland, Ilmari Wasenius och Fred Runeberg. Sina erfarenheter delgav han sedan de övriga klubbmedlemmarna. Han har bl.a. invigt den kända fotografen Constantin Grünberg i fotografins mysterier. Som huvudkamera använde perfektionisten Tscherno en Rolleicord, som uppfyllde hans krav på optisk kvalitet och stort negativformat. Sin kinofilmskamera använde han främst för färgfotografering, då Kodaks och Agfas diapositivfilm i kinofilmsformat kommit i handlen 1938. Samma höst arrangerade AFK sin första färgbildstävling, där Tscherno i konkurrens med 138 inlämnade diapositiv vann första pris med såväl rasterplåtar som flerskiktsfilm. Det krävdes en ny generation av respektlös 50-talsungdom för att tränga undan "rosenlundarnas" - som glåpordet ljöd med syftning på ett känt ålderdomshem i Stockholm - och deras "ålderstigna, förljugna, överromantiska bildstil". Men idag har pendeln svängt tillbaka. På 80-talet respekteras åter klassiska estetiska värden, känslig motivåtergivning och fulländad valörskala. De gamla rosenlundarna är åter i ropet. ==Fotografik och fotogram== "Den subjektiva fotografin är experimentell, den strävar till att vidga fotografins gränser, till att finna nya fotografiska uttrycksmedel. Sådana är t.ex. fotogrammen, ofta abstrakta bilder som åstadkoms genom att projicera föremål direkt på fotopappret utan hjälp av kamera, samt fotomontage, där olika lösklippta bildelement hopfogas till en ny helhet." (Jaakko Ylinen, Teekkari, 1956) Ingenting är nytt under den fotografiska solen. Den efterkrigsgeneration som på 50-talet revolterade mot den romantiska bildstilen har sina rötter i 20-talet Bauhaus skolan, där ungraren László Moholy-Nagy verkade under åren 1923-28. Där vidareutvecklade man de i England respektive Frankrike verksamma amerikanarna Coburns och Man Rays experiment med fotografier utan kamera, fotogram, solarisation och andra grafiska fototekniker. Men det var AFK:s unga radikaler rätt omedvetna om. Deras bibel var Otto Steinerts Subjektive Fotografie samt tidskrifterna Foto och Nordisk Tidskrift för fotografi, som återspeglade De ungas reaktion i Sverige mot rosenlundarna. Motiven söktes gärna bland det fula och frånstötande: bakgårdar, söndriga fönster, flagande murytor. Men det var inte motivet som skapade bilden, utan utförandet, som byggde på en idé. Motivet degraderades till medel för skapande verksamhet, bilden blev ett självändamål. Diskussionens vågor gick givetvis höga. Ju hårdare och mer oförstående kritik, desto nöjdare var fotograferna, som inspirerades till alltmer chockerande bilder. Själsfränder fann de i Åbo Fotoklubb och en del finskspråkiga fotoklubbar, där den s.k. fotografiken överlevde betydligt längre än i AFK. På Finlands fotoklubbars förbunds årsutställning deltog man t.o.m. med tredimensionella fotokonstruktioner av trä. Det var de grafiskt hårda svartvita bilderna utan gråskala som blev den subjektiva fotografins särprägel, bilder som "lika väl kunde utföras med tusch och pensel". Många betvivlade att Viking Nyström och Lars von Haartman överhuvudtaget ägde en kamera, när de tävlade med sina fotogram utförda med förstoringsapparat. Ett gränsfall var Per Olov Jansson, som kombinerade sin i grunden romantiska bildsyn med reklamfotografens teknik och experimentlusta. Han njöt av det traditionella landskapet, återgett med full gråskala och pietetsfull teknik, men också av att skapa en abstraktion eller stämning genom att manipulera med perspektiv, tonskala och beskärning. Fredrik Hackman byggde upp fantasifulla stilleben och tabletop-arrangemang i sitt vardagsrum, medan Robin Hackman laborerade hänsynslöst med dubbelkopieringar i familjens badrum. Ingenting var förbjudet, allt skulle prövas. Bilderna har kanske inte alltid tålt tidens tand, men de hade ett gemensamt drag, som var friskt uppiggande: en medvetet naiv idioti - humor och ironi. Sådant förekom inte inom de andra fotoklubbarna, där man tog sig själv och sin fotokonst mera på allvar. Men inom AFK fanns det samtidigt en grupp fotografer, bl.a. Caj Bremer, K.G. Roos och Kristian Runeberg, som kämpade för den ärliga reportagebilden. Deras tid kom på 60-talet, i dagspress och tidskrifter. ==Guld och ära== Fotodomare Kalevi Pekkonen: - Det skulle vara roligt att veta vad fotografen egentligen har avsett med denna bild. Röst ur publiken: - Antagligen har han avsett att vinna tävlingen! Så länge det funnits fotoklubbar har det funnits fototävlingar. Klubbmedlemmarna kan i stort sett uppdelas i tre grupper: Auktoriteterna - de som anses kapabla att bedöma andras bilder, tävlingshajarna - de som vågar utsätta sina bilder för kritik, och åskådarna, vilkas uppgift är att applådera vinnarna. Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat tävlingsregler. För att ge alla en chans att vinna har man delat upp deltagarna i olika klasser. För att öka intresset har man anordnat tävlingar av olika slag och för olika medlemskategorier: Motivtävlingar, utmanartävlingar, utfärdstävlingar, månadstävlingar, tävlingar mot andra fotoklubbar - tävlingar för nybörjare, för amatörer, för mästare, för kvinnor, för olika åldrar. Tävlingar i färg, i svartvitt... Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat bedömningen. Man har tolkat reglerna, begrundat amatörskapets tillämpning, räknat poäng enligt matematiska formler Man har varierat juryns sammansättning, antalet domare, man har betvivlat deras kvalifikationer, formulerat bedömningskriterier... Man har lyssnat till yrkesfotografer, konstnärer, konstkritiker, man har trott på publikomröstning... Allt detta med ett resultat: Ingen rättvisa! Varför då detta tävlingsraseri, vars like inte förekommer inom någon annan konstgren? Därför att det är spännande att tävla, lärorikt att få konstruktiv kritik, inspirerande att visa sina bilder för andra. Tävlingarna ger fotohobbyn en extra krydda. Därför tävlade man på 1890-talet, därför tävlar man fortfarande, hundra år senare. Genom tävlingar har många berömda fotografier kommit till allmän kännedom och skördat guld och ära både nationellt och internationellt. Klubbens första internationella framgång noterades redan år 1892, då man i Paris anordnade den första internationella fotografitävlingen, som samlade 150 amatörer från olika delar av världen. I den hårda konkurrensen vann Harry Hintze femte pris och bronsmedalj. Sedan dess har klubbens medlemmar vunnit många framgångar, både vid internationella utställningar och framför allt vid Finlands fotoklubbars förbunds årstävlingar, där klubben sedan förbundets grundande haft en framträdande ställning. Speciellt 60-talet och större delen av 70-talet präglades av en utåtriktad verksamhet. 75-årsjubileet 1964 celebrerades med en fotohistorisk utställning på Galeri Hörhammer, kombinerad med förbundets årsutställning, där AFK var procentuellt bäst med 16 godkända bilder av 34 inlämnade. Samarbetet med den finskspråkiga fotoklubben Kameraseura i Helsingfors var gott, och resulterade vid 80-årsjubileet i någonting så unikt som ett svenskspråkigt specialnummer av fototidskriften Kameralehti. Medlemmarna ordnade också egna fotografiska utställningar. Gemensamma fotoprojekt var "Amatörer ser på Stockis" och "Det nya Böle" som ingick i Helsingfors Sparbanks jubileumsutställning. AFK arrangerade ytterligare ett par fotohistoriska utställningar ur sitt bildarkiv: en presentation av Harald Rosenbergs fotografier och Tidsbilder, en serie sekelskiftsbilder, på Finlands fotografiska museum. Trots kursverksamhet och ett nyinrättat fotolaboratorium för medlemmarna deklinerade den bildmässiga verksamheten på ett för fotokonsten beklagligt sätt. Mästarna från 60-talet tröttnade på att tävla mot varandra, och nya bilder såg man sällan. Inslaget av yrkesfotografer, som under de gångna årtiondena inneburit en så fruktbar växelverkan mellan professionella och amatörer, tunnades ut. Amatörfotografklubben var åter en renodlad sällskapsklubb, där medlemmarna efter att ha avnjutit en reseskildring i färg från något exotiskt turistmål samlades till en ölsits på stamkrogen. Färgtävlingarna var de enda som lockade en större mängd deltagare, och möjligen kan man skylla det bristande intresset för svartvit fotografering på färgfilmen. Det var så bekvämt att fotografera i färg. Det krävde inte mera hantverk än att montera diapositiv. Medlemmarna åhörde gärna lärorika föredrag och kamerademonstrationer, men föredrog att fotografera för eget behov, i färg. Utfärderna var väl besökta, några medlemmar sågs t.o.m. fotografera, färgdiapositiv givetvis. Men sammanhållningen och stämningen var god. ==Den fina kopian== "Användningen av labbet ökar. Den nya monteringsutrustningen finns på plats och för varje vecka ökar antalet AFKare som har gått igenom monteringskurserna och vill börja använda sina nya färdigheter i praktiken." (AFK-cirkulär 2/88) Amatöfotografklubben i Helsingfors r.f. går nu in i sitt andra sekel med förnyad kraft. Medlemsantalet är i stigande och aktiviteten är livlig. Klubben anordnar grundkurser, monteringskurser, prickningskurser och en omfattande avancerad kurs i svartvitt fotografiskt hantverk med Stig Gustafsson som kunnig ledare. Och resultaten har inte låtit vänta på sig. Åter har den svartvita bilden kommit till heders, utförd enligt alla konstens regler, arkivfast på silverrikt fiberpapper, finkornig med perfekt skärpa och gradation. Presenterad i prydlig passepartout. På mötena uppträder kända fotografer såsom Ulla-Maija Parikka, Matti Saanio, Pentti Sammallahti, Kristoffer Albrecht, Kristian Runeberg, Vidar Lindqvist. Det räcker inte med månadsmöten. Under säsongen samlas dessutom varje månad en svartvit cirkel och en färgcirkel för att närmare begrunda sina speciella problem. Framtiden förefaller ljus. Bert Carpelan 48ad21cabe3dd2ca0aec89790c731ae2225bd06e 106 105 2009-02-11T13:11:18Z WikiSysop 1 /* Fotografik och fotogram */ wikitext text/x-wiki ==De första hundra åren== Ur boken: [[AFK 1889-1989]], utgiven av [[AFK|Amatörfotografklubben i Helsingfors r.f.]], Helsingfors 1989 {{Quotation|<p>Fotograf-amatörklubb</p><p>De damer och herrar, som önska inträda i en tilltänkt fotograf-amatör klubb i Helsingfors, behaga sammanträda till förberedande möte lördagen den 23 februari kl. 6 e.m. i Kleinehs hotell.</p>|Hbl 22.2. 1889}} I anledning av ovanstående tidningsannons samlades tjugosex personer i Kleinehs hotell vid Salutorget i Helsingfors. Sammankallare var en känd kulturpersonlighet, friherre Hugo af Schultén, redaktör vid Nya Pressen, sekreterare i Finska Konstföreningen och medlem av Svenska Teaterns styrelse. Och därtill ivrig amatörfotograf, med smygfotografering som specialitet. Vid mötet i Kleinehs hotell, som leddes av Hugo af Schultén, enades de närvarande om önskvärdheten att bilda en fotograf-amatör klubb enligt modell av den några månader tidigare i Stockholm grundade Svenska Fotografiamatörföreningen, sedermera Fotografiska Föreningen. En kommitté tillsattes för att utarbeta stadgar, som godkändes vid föreningens konstituerande möte den 6 mars, varvid det föreslagna namnet Fotografiamatörklubben i Helsingfors antogs. Medlemmar i den första styrelsen blev: Hugo af Schultén, ordförande, mag. J.J. Sederholm, sekreterare, intendenten, artisten Th. Waenerberg, skattmästare, samt som ordinarie medlemmar stadskamreren Teodor Holmberg och fotograf Daniel Nyblin. Hugo af Schultén inlämnade "i underdånighet" till Kejserliga Senaten en anhållan om tillstånd att bilda en fotografi-amatörklubb i Helsingfors med syfte att söka väcka intresse för fotografikonsten och verka för dess spridning inom landet. Den 11 april 1889 avgavs följande resolution: {{Quotation|<p>Kejserliga Senaten har låtit denna underdåniga ansökning med dertill hörande handlingar Sig föredragas och finner godt icke allenast tillåta bildandet af ifrågavarande klubb, utan äfven gilla och till efterrättelse fastställa ofvanintagna stadgar. Det alle, som vederbör, till underdånig efterrättelse länder.</p><p>I Hans Kejserliga Majästets Höga Namn,<br>Dess Senat för Finland.</p>}} ==Herrklubb på Kämp== {{Quotation|Efter mötet hvidtog en animerad supé hvarunder den angenämaste stämning var rådande. Samkvämet varade till arla morgonstund hvarunder det ena talet aflöste det andra.|Mötesreferat|1899}} Vid Fotografiamatörklubbens första ordinarie möte, den 16 mars 1889, höll Daniel Nyblin ett uppskattat föredrag om fotografins utveckling. Femtio år hade förflutit sedan Daguerres och Niepces uppfinning, dagerrotypin, presenterades inför akademierna för vetenskap och konst i Paris. Detta skedde den 19 augusti 1839, fotografins officiella födelsedag, då uppfinningen överlämnades till allmänt bruk. På 1850-talet framträdde porträttfotograferna, som själva preparerade sina våtplåtar, men först tjugo år senare, när kännedomen om Maddox uppfinning av den femtiofalt ljuskänsligare torrplåten nått vårt land, började amatörer syssla med fotografering. På 1880-talet blev negativmaterialet allt ljuskänsligare och kamerorna allt lätthanterligare. Och år 1888 föddes knäpparna. Kodak lancerade sin första lådkamera under den kända sloganen: "Tryck på knappen - vi gör resten!" Denna utveckling sågs inte med blida ögon av de konstnärligt inriktade amatörfotograferna: "Har denna trollformel bidragit till fotografins förbättrande, till dess höjande som vetenskap och konsthantverk, eller till dess popularisering som uppfostringsmedel för iaktagelseförmågans skärpande och konstsinnets höjande? Nej, säkerligen icke! Den har icke uppammat fotografiamatörer, men den har skapat "knäppare" i legio, ty de är många. Knäppare som tryckt på knappen och knipsat i tid och otid utan urskiljning, knappast med en fråga, varför. Värre än söndagsjägaren, som dundrar lös på allt som rör sig, har dessa knäppare gått lös på både lös och fast, och med förvåning och oblandad stolthet sett att de verkligen fått bilder, oftast dåliga, men i knäpparens ögon alltid utmärkta, ty han har ju själv tagit dem." (Daniel Nyblin) Det fanns alltså all anledning för de ambitiösa amatörfotograferna att bilda en förening till såväl nytta som nöje. Möten hölls på Kämp, i restaurang Catani, på Operakaféet eller Brandkårshuset. Programmet bestod då som nu av föredrag, bildvisningar, tävlingar och tekniska demonstrationer. Redan vid det första mötet utställdes inte mindre än 300 amatörfotografier och vid årsmötet den 30 oktober1889 demonstrerades en Laterna Magica och en fotografisk förstoringsmetod med magnesiumljus. Den Laterna Magica - en projektor för 9x9 cm diapositiv - som Daniel Nyblin beställde till klubben från Amerika, fungerade med elljus. Den förenklade bildvisningarna och tävlingskritiken. Diapositiven, som kvarblev i klubbens ägo, utgör stomme till dess unika bildarkiv. Den outtröttlige Daniel Nyblin ledde undervisningsverksamheten både för skolelever och avancerade amatörer, han "slog upp dörrarna till sitt laboratorium, demonstrerade ädelförfaranden och bringade emellanåt sitt vetgiriga auditorium ur fattningen, då han bad det avsmaka måttglas, vilkas innehåll snabbt analyserades som genuin madeira". (1902) Mötena avslutades ofta med en gemensam sexa. Då Kämp stängde, flyttade man till Handelsgillet, där man mot extra betalning per timme kunde fortsätta samvaron till långt in på småtimmarna. ==Med släde och ångbåt== {{Quotation|Efter det alla samlats och man intagit kaffe och ett parti morgonbiljard i Arkadien anträddes färden. Vädret var det härligaste, temperaturen väl låg, men motverkades all stelnad genom att deltagarna nu och då togo sig en galoppad efter åkdonen. För öfrigt hade Spårvägsbolaget eftertänksamt nog försett slädarna med fällar och filtar i parti.|24 november|1904}} I Fotografiamatörklubbens första årsberättelse konstaterar sekreteraren, att "enligt bestyrelsens tanke bör på programmet för nästa år ställas gemensamma utfärder både till land och sjöss, hvilka på samma gång de utgöra en rekreation äro synnerligen egnade att mellan klubbens medlemmar knyta en närmare bekantskap". Fotoutfärderna blev, och är fortfarande, en av föreningens mest uppskattade verksamhetsformer, vilket en livfull bildskörd och vältaliga protokollsanteckningar ger belägg för. Utfärder företogs höst, vinter och vår, men det var framförallt Kristihimmelsfärdstorsdagen som i decennier blev klubbens traditionella utfärdsdag. Så länge denna helgdag tilläts infalla på en torsdag. Men låt oss återgå till den tiden, då herr Jäderholm ställde en ångbåt till klubbens förfogande, och herr Lindenvall förärade till utfärden ett fat gott gammalt öl. Sekreteraren K.A. Aschan berättar om en utfärd den 25 maj 1902: {{Quotation|<p>"Den 25 maj ingick solig och klar, sålunda ingifvande förhoppning om ett lifligt deltagande. Denna förhoppning slog ej heller fel, ty kl. 9 på söndag morgon, då affärden skulle ske, hade deltagare till en af ett par tiotal samlats nere vid ångbåten Uranus´ afgångsplats i Södra hamnen. Efter en kortare rådplägning beslöts att kursen skulle ställas österut till den natursköna Sibbo viken. --- Med god fart ångade vi genom Hästnäs sund och trakten söder om Willinge. Hunna något bortom sistnämnda holme hade den geschäftige "Lasse" Wiik låtit duka upp en splendid frukost i salongen, hvarvid både "helan" och "halfvan" togos med smak; sjön suger, heter det, och den känslan hade vi litet hvar, hvarföre vi äfven gjorde all heder åt anrättningarna. Just som man var i full fart med att låta maten tysta munnen, inträffade ett litet intermezzo. Uranus fick nämligen bottenkänning, hvilken dock, tackvare kaptenens försiktighet att gå med sakta fart, aflöpte utan några menliga följder, hvarför färden kunde fortsättas utan vidare äfventyr.</p> <p>Här vilja vi anteckna ett af herr Otto Johansson väckta förslag af innehåll, att mellan deltagarene i utfärden skulle anställas en täflan, i hvilken en hvar finge deltaga med tre under utfärden tagna bilder, hvilka skulle inlämnas på höstmötet i september. Förslaget, som vann de närvarandes lifliga bifall, blef enhälligt antaget, hvarpå till prisdomare utsågos herrar O. Johansson, A. Rosenbröjer och A. Aschan. --- Under ifrigt fotograferande närmade vi oss slutmålet för färden, och omkring ½ 1 eft. m. angjordes Kallbäcks brygga vid mynningen af Sibbo å. Ankomsten skulle naturligtvis fotograferas, och utfördes detta efter alla konstens regler af Herr Schohin.</p> <p>Utrustade till händer och tänder med allt hvad till fotografering hörer, anträdde man nu i spridda grupper en fotvandring till Söderkulla lantbruksinstitut, beläget några kilometer längre upp vid ån. Inom parentes sagdt var man väl utrustad i kameraväg - många voro försedda med såväl stativ- som handkamera, och på plåtar fanns det öfverflöd (enligt en approximativ beräkning 5 à 600). Det fotografiska utbytet torde sålunda i kvantitatift afseende varit betydligt - om det kvalitativa hafva vi ej varit i tillfälle att erfara något, men uttala den förhoppningen att det måtte blifva godt.</p> <p>Efter c. 2 timmars vandring i skog och mark, hvarunder både vackra och fula saker fästades på den fotografiska plåten, återvände sällskapet till Kallbäck, där den ljufliga anblicken af ett i det gröna uppdukadt middagsbord fröjdade våra hungriga magar, och lofvade riklig ersättning för de utståndna strapatserna. En tjenstvillig Sibbogubbe, som redan tidigare lemnat oss diverse handräckningar, tjenstgjorde under middagen som afknäppare hvid fotografering af bordsgrupper. --- Om återfärden är ej mycket att säga. --- Kl. ½ 9 på aftonen satte vi åter välbehållna foten i land, nöjda med vår dag."</p>|Ljusets konst|1902}} {{Quotation|"Årets konstsäsong öppnades i dag på ett lika intressant som lofvärt vis af Fotografiamatörklubben i Helsingfors med den utställning, som klubben anordnat uppe i expositionssalen å Ateneum. Den vederbörliga vernissagen eller "fixagen", som denna högtidliga ceremoni på fotografspråket bör benämnas - gick i går middagstiden af stapeln, celebrerad af ett antal inbjudna: fotografer och amatörer af olika slag och båda könen. Solen, som vid våra vernissager annars plägar lysa med sin frånvaro, var i går för unders skull med och gaf det hela den önskliga tonen och "fixagen" - som det f.ö. rätteligen tillkommer denna ljusets konst framom alla andra."|Hufvudstadsbladet|1.9.1907}} Citatet ovan beskriver stämningen vid öppnandet av den andra allmänna fotografiska utställningen i Ateneum 1907, men Finlands första fotografiska utställning arrangerade Fotografiamatörklubben redan den 3 december 1892 i en butikslokal i den nybyggda Wredeska passagen. Efter att 200 fotografier refuserats på grund av brist på utrymme, utställdes inte mindre än 375 bilder av 24 klubbmedlemmar. I sitt öppningstal påpekade ordföranden, ingenjör C.E. Holmberg, att utställningen "icke blott afsåg att sporra medlemmarna, utan att äfven bibringa allmänheten kunskaper om hvad som verkligen erkändes som goda fotografier". Under tre dagar besöktes utställningen av 700 helsingforsare. Den första allmänna fotografiska utställningen, som var öppen för både klubbmedlemmar och andra fotografer, arrangerades i Ateneum år 1903. Utställningskommittén bestod av Daniel Nyblin, Otto Johansson och Wladimir Schohin. Bland deltagarna utdelades första pris till Thorvald Nyblin, Alfred Nybom, Wladimir Schohin, Axel Tammelander och Carl Jahn, och andra pris till bl.a. Walter Jakobsson, Lars Wiik och Ivan Timiriasew. Utställningen blev en publikframgång, den besöktes av 3000 personer, men den väckte också missnöje, främst bland yrkesfotograferna, som inte gillade att så många av de prisbelönta var amatörfotografer. Ovettet riktade sig främst mot Daniel Nyblin, trots att han inte ens var medlem av prisjuryn. Inte desto mindre var man tre år senare redo att sätta igång på nytt. Det visade sig, att de flesta yrkesfotografer ändå inte ansåg det värt att delta. "Inte lönar det sig för en fattig fan", svarade en. Daniel Nyblin skyller det magra deltagandet på "mullvadsarbetet och det energiska motarbetandet från deras sida, som skrivit fotografins bakåtskridande på sin fana". "Men", säger han, "utställningen är där, och den är bra!" I Hufvudstadsbladet beskriver signatur "Amatör" utställningen så här: "En blick rundt om i salen öfver de utställda arbetena är tillfyllest för att fastslå, att fotograferingskonsten är stadd i snabb utveckling. Det dilettantiskt anspråkslösa "bildtagandet" är ett längesedan öfvervunnet stadium för de utställande. Det konstnärliga sträfvandet har alltmer trädt i förgrunden med nya medel, vägar och synpunkter. Fotografikonsten vill bli konst till karaktär och värdighet och nöjer sig icke mera med den rang, som varit tillmätt åt det gamla "konterfejandet". Där finnes också på utställningen en hel del "fotografier", hvilka stå förbluffande nära den gräns, som dragits, drages och sannolikt alltid kommer att dragas mellan fotografering och konst, mellan den fotografiska plåtens och den mänskliga hjärnans intryck, de där äga all tänkbar skärpa i naturåtergifvandet förenad med en frapperande känslighet i greppet om stämningen och det lifgivande konstnärliga intrycket. Där finns fotografiska naturstudier och porträtt, hvilka man nästan kunde taga för handmålade akvareller, pasteller eller svartkritteckningar af någon utmärkt impressionistisk konstnär - och detta borde ju alltid vara ett kriterium för deras konstnärlighet såväl i allmän som i tillämpad bemärkelse." Signaturen "Amatör" syftar på fotografier av bl.a. Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, utförda i s.k. ädelförfarande - bromolje-, kol- och gummitryck. Men utställningen presenterade också en fototeknisk sensation, de första färgdiapositiven, fotograferade av Walter Jakobsson, Nicolai Leibowitsch och Harald Rosenberg på Lumières Autochrome plåtar, som samma år kom ut på marknaden. "Det nyaste af allt det vackra, som utställningen har att bjuda på." ==Bromolja och färg== {{Quotation|I sina strävanden efter natur och stämning, efter sanning och karaktär, går många av den moderna riktningens apostlar för långt. Strävandet efter mjukhet i linjerna och helhet i valörerna har fört till en oskärpa som endast kan betecknas som sudd. Men i övergångsperioder går man alltid först för långt för att sedan återvända och finna den rätta medelvägen.|Daniel Nyblin|1903}} Under 1800-talet var det fotografins tekniska utveckling som främst sysselsatte fotograferna. De fascinerades av det "typiskt fotografiska" - den oerhörda skärpan och detaljåtergivningen, fotografins absolut korrekta och minutiösa återgivande av verkligheten. Då också den tidens målarkonst hyllade största möjliga noggrannhet i utförandet, var det många konstnärer, från porträttmålare till silhuettklippare, som gav slaget förlorat och övergick till att förtjäna sitt levebröd som fotografer. I vilken mån impressionismen var en reaktion mot den fotografiska skärpan är svårt att säga, men säkert är, att den påverkade de konstnärligt inriktade fotograferna. De tyckte att kameran som sådan bäst lämpade sig för tekniskt och vetenskaplig avbildning, men knappast som konstnärligt uttrycksmedel. Hur skulle de kunna frigöra sig från den schablonmässiga hantverksfotografin och avbilda motiven med konstnärlig känsla och stämning? Medlet var de s.k. ädelförfarandena - bromolje-, kol- och gummitryck. Det var tålamodsprövande och tidsödande procedurer, men de gav fotograferna konstnärlig frihet. Den enklaste och populäraste metoden var bromoljetrycket. Exponeringen kunde ske helt normalt genom förstoring på känslig bromsilverpapper, som sedan blektes och med kemikaliska medel gjordes mottaglig för färg. Färgen penslades eller valsades på det ljuskänsliga skiktet efter exponeringen. Ofta flyttades pigmentbilden från ursprungspappret till ett akvarell- eller stentryckspapper. Eftersom bilden framställdes av hållbara färgämnen i stället för av silver, är hållbarheten utomordentlig. Med pensel och färg kunde fotograferna på detta sätt manipulera bilden efter behag, undertrycka onödig skärpa och överflödiga detaljer och åstadkomma måleriska verk med den accepterade fotokonstens alla kännetecken. På de fotokurser som Fotografiamatörklubben anordnade kring sekelskiftet under Daniel Nyblins ledning, fanns konstnärligt begåvade skolungdomar, som kom att sätta sin prägel på den finländska fotokonsten. En sådan var Alfred Nybom som också blev känd affärsman i fotobranschen. Alfred Nybom fortsatte sina fotografiska studier i Tyskland, där han utvecklades till en mästerlig porträttfotograf av högsta internationella nivå. Han arbetade för Kunst Atelier Wertheim i Berlin och för Photographische Kunstanstalt Lövyn i Wien, tills han år 1908 återvände till Finland och övertog den danskfödde P.J. Bögelunds fotografiska magasin vid Esplanaden i Helsingfors. Affären övertogs senare av hans son Harald Nybom. Alfred Nybom var tidvid VD för den kända porträttstudion Atelier Apollo i Helsingfors. Han grundade också Finska Biograf Ab och den framgångsrika firman Polyfoto Ab, vilken han ännu som 70-åring ledde som dess verkställande direktör. Gunnar Lönnqvist anställdes vid Ab Finska fotografiska magasinet f.d. Daniel Nyblin, där han arbetade i 32 år och avancerade till verkställande direktör. År 1933 startade han Kodakagenturen Oy Valovarjo Ab, som han ledde till 75 års ålder. Det är ur fotokonstens synpunkt beklagligt att varken Alfred Nyboms eller Gunnar Lönnqvists engagemang i affärslivet under senare år gav tid över för eget konstnärligt fotograferande. Men deras ungdomsverk ger dem en obestridlig plats i den finländska fotografins historia. "Dessutom har han fotografering som hobby och är sedan många år ordförande i Amatörfotografklubben." Med dessa ord avslutar Hufvudstadsbladet sin presentation av ingeniör Walter Jakobsson, som år 1942 fyller 60 år. Då har han bakom sig en lång bana som konstnärligt framstående amatörfotograf, men det är förklarligt att dessa förtjänster överskuggas av hans övriga meriter: trefaldig världsmästare och olympisk guld- och silvermedaljör i konståkning! På många av klubbens utfärdsbilder från början av seklet ses en glad yngling med studentmössan på huvudet och plåtkamera i handen. Den unga studeranden vid Polytekniska Institutet behärskade fototekniken till fulländning, och det var med ädelförfarandet som han uppnådde sina konstnärligt värdefullaste resultat. Walter Jakobssons bilder är utförda i övervägande mörka valörer, fotograferade i sparsamt ljus och dramatisk belysning. Sina stadsbilder fotograferade han i regn och rusk, med asfalten blänkande av väta och konturerna uppmjuknade av dis och dimma. Med ädelförfaranden förstärkte han motivets karaktär och stämningsvärden enligt sin egen konstnärliga bildsyn. En annan av klubbens obestridliga mästare var Wladimir Schohin, till yrket handelsman. Han ägde en rysk lanthandel i hörnet av Unionsgatan och Norra Magasinsgatan i Helsingfors. Efter torghandelns slut parkerade bönderna sina hästar på gården och inköpte allt från filtstövlar till vodka och rysk tobak. År 1900 återfinns han för första gången på segerplats i Fotografiamatörklubbens årstävling, och tre år senare tilldelas han första pris vid den allmänna fotoutställningen i Ateneum med fotografier som är "i alla avseenden förstklassiga". På utställningen 1907 har Daniel Nyblin svårt att finna nog med superlativer: "Han har en kollektion bestående av de läckraste småtavlor man kan tänka sig, en del i gummitryck, andra i koltryck. Dessa linjer, dessa toner! Allt är fullkomligt, harmoniskt, helt. Herr Schohins första pris är egentligen för lågt, det borde läggas ett plus därtill!" Det var på denna utställning som klubben förevisade de första färgdiapositiven, fotograferade på de nya Lumière-plåtarna. Trots sina livfulla situationsbilder, känsliga porträtt och stämningsfulla landskap är det som färgfotograf Wladimir Schohin väckt internationell uppmärksamhet. Med de tekniskt primitiva plåtarna skapade han utsökta stillebenkompositioner med fenomenalt skicklig ljusbehandling och säker känsla för form och material. Efter Schohins död 1934 inlöste Amatörfotografklubben ett hundratal av hans färgdiapositiv, som sedan bl.a. har utställts vid den stora utställningen av nordisk fotografi "The Frozen Image" i USA. ==Reportage med stativ== {{Quotation|"En gång skall man kanske upptäcka, att han, främlingen, lyckats i bild bevara mycket av det Helsingfors som annars blivit glömt och förstört, att hans kamera lämnat värdefulla bidrag till belysande av hufvudstadens rapida utveckling."}} Medan övriga medlemmarna sysslade med konstnärliga ädelförfaranden, fanns det inom Fotografiamatörklubben ett antal medlemmar som insåg den oförfalskade dokumentärbildens värde. Den kändaste är otvivelaktigt Ivan Timiriasew, generalguvernörens adjutant, som vid sin död hyllas med ovanstående minnesord i Hufvudstadsbladet 1927. Ivan Timiriasews favoritmotiv var Helsingfors - dess gator, parker och hamnar - med flanörer, lekande barn, arbetare, marknadsvimmel och dekorativa segelskutor. Hans intresse var framför allt mänskan, som han skildrade med den engagerade reportagebildens alla kännetecken: äkthet, liv och känsla. Som trettioårig kavalleriofficer kom han år 1890 till Helsingfors som adjutant hos generalguvernören, greve Heyden. Generalguvernörerna växlade, men Timiriasew blev kvar. Han blev med tiden en välkänd figur i huvudstaden, i synnerhet som han inte var någon sällsynt företeelse i utelivet, en trogen dyrkare av varietén på Brunn och med stambord på Catani. Men fotografering var hans stora passion, en hobby som han utvecklade till mästerskap. Han deltog flitigt i klubbens möten, som ibland under de oroliga tiderna kunde urarta till häftiga dispyter. Men "Timiren" höll sig orubbligt neutral och dryftade endast fototekniska spörsmål. Han sålde ibland reportagebilder till tidskriften Veckans Krönika, mest för att få se sina bilder och sitt namn i tryck. Men då han efter år 1917 valde Finland till sitt nya fosterland, kunde han dryga ut statspensionen med pressfotografering på heltid. Tidskriften Veckans Krönikas första fotograf, Harald Rosenberg, hade nämligen tagit tjänst som kriminalfotograf. Också Harald Rosenberg fick sin fotografiska skolning på Fotografiamatörklubbens kurser. Hans fotointresse vaknade redan i de tidiga tonåren. Då han år 1900 som 17-årig företog en cykelfärd genom Finlands "midja" - från Uleåborg till Suomussalmi - var han redan en skicklig amatörfotograf, som trots primitiv fotoutrutsning åstadkom utmärkta reportagebilder. Eftersom han efter avslutad skolgång huvudsakligen försörjde sig som tidskriftsfotograf, är det motiverat att ge honom en plats i den finländska fotohistorien som landets första pressfotograf. "Speciell fotograf för Weckans Krönika och Helsingin Kaiku" kallades han på sitt visitkort. År 1909 anställdes han som Finlands första kriminalfotograf vid Kriminalpolisen i Helsingfors, en syssla som inte hindrade honom från att förse tidningspressen med nyhetsbilder. Tvärtom. En idealisk situation för en nyhetsfotograf: alltid först på plats när någonting händer! Det var dramatiska tider - tsarväldets sista decennium med strejker, demonstrationer och attentat. Det blev självständighet och inbördeskrig. Och så kom det glada tjugotalet med förbudslag och spritsmuggling. Allt dokumenterades med Harald Rosenbergs kamera. Under 1910-talets senare hälft framträder ytterligare en af Fotografiamatörklubbens medlemmar som skicklig dokumentär- och pressfotograf. Det är Nicolai Leibowitsch, "en man med kraftiga tummar och konstnärlig blick, humor och kulinarisk smak", som han karakteriseras i Veckans Krönika, då han 1919 fyller 50 år. Till yrket var han massör innan han övergick till pressfotografering. Därav de kraftiga tummarna. För övrigt var han enligt tidskriften försedd med en aldrig klickande kamera och utvecklade en rent förbluffande energi. Han var "allestädes närvarande, vuxen alla de kinkiga situationer en kamerans man kan råka in i, färdig att när som helst störta ut ur hemmets lugna vrå, kort sagt, en förträfflig medarbetare". År 1921 antog klubben sitt nuvarande namn Amatörfotografklubben i Helsingfors, kort AFK. ==Romantik och Rosenlund== {{Quotation|"De gamla bildsköna motiven är förkastade - en ny skönhet har trätt i stället. Kamerans öga riktas mot vardagliga ting ur en ny synvinkel - och de vardagliga tingen blir plötsligt expressiva, poetiska, rent av mystiska."}} Bauhausskolans nysakliga bildsyn, som Raoul af Hällström syftar på i citatet ovan, fick inte fotfäste inom Amatörfotografklubben. Den företräddes i Finland på 30-talet främst av Abiss-gruppen, vars medlemmar Heinrich Iffland och Björn Soldan var aktiva inom AFK, men utan att i högre grad påverka de övriga medlemmarnas bildsyn. Piktorialismen hade starka rötter, dels på grund av de fortfarande aktiva gamla mästarna, såsom Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, dels på grund av nya medlemmar, som också de anammade den romantiska bildsynen. Även om en skribent i tidskriften Valokuvaus 1927 prisar ädelförfarandena med orden "alltid vinner de över bromsilverförstoringarna, oberoende av vilka mjukteckningsmetoder de sistnämnda än må utnyttja", fick de måleriska bromoljetrycken ge plats för enklare förstoringar. Men bildsynen var den samma: estetik och romantik, mjuka linjer och vackra valörer. En av de främsta nya romantikerna var Georg Tschernochvostoff. Hans fotointresse kände inga språkgränser, han verkade aktivt inom såväl AFK som den finskspråkiga Kameraseura. På 40-talet var han rent av samtidigt vice ordförande i vardera klubbarna. Han var också en av de första finländarna som kallades till medlem i Royal Photographic Society i London. Tscherno var en sällsynt mångsidig konstnärlig begåvning. Från måleri övergick han till fotografering, där hans tekniska och konstnärliga talanger förenades. Han var dessutom något av ett språkgeni. I sitt mörkrum i en alkov vid Mechelinsgatan i Helsingfors studerade och experimenterade Tscherno fototeknik tillsammans med AFK-medlemmarna Heinrich Iffland, Ilmari Wasenius och Fred Runeberg. Sina erfarenheter delgav han sedan de övriga klubbmedlemmarna. Han har bl.a. invigt den kända fotografen Constantin Grünberg i fotografins mysterier. Som huvudkamera använde perfektionisten Tscherno en Rolleicord, som uppfyllde hans krav på optisk kvalitet och stort negativformat. Sin kinofilmskamera använde han främst för färgfotografering, då Kodaks och Agfas diapositivfilm i kinofilmsformat kommit i handlen 1938. Samma höst arrangerade AFK sin första färgbildstävling, där Tscherno i konkurrens med 138 inlämnade diapositiv vann första pris med såväl rasterplåtar som flerskiktsfilm. Det krävdes en ny generation av respektlös 50-talsungdom för att tränga undan "rosenlundarnas" - som glåpordet ljöd med syftning på ett känt ålderdomshem i Stockholm - och deras "ålderstigna, förljugna, överromantiska bildstil". Men idag har pendeln svängt tillbaka. På 80-talet respekteras åter klassiska estetiska värden, känslig motivåtergivning och fulländad valörskala. De gamla rosenlundarna är åter i ropet. ==Fotografik och fotogram== {{Quotation|"Den subjektiva fotografin är experimentell, den strävar till att vidga fotografins gränser, till att finna nya fotografiska uttrycksmedel. Sådana är t.ex. fotogrammen, ofta abstrakta bilder som åstadkoms genom att projicera föremål direkt på fotopappret utan hjälp av kamera, samt fotomontage, där olika lösklippta bildelement hopfogas till en ny helhet."|Jaakko Ylinen|Teekkari|1956}} Ingenting är nytt under den fotografiska solen. Den efterkrigsgeneration som på 50-talet revolterade mot den romantiska bildstilen har sina rötter i 20-talet Bauhaus skolan, där ungraren László Moholy-Nagy verkade under åren 1923-28. Där vidareutvecklade man de i England respektive Frankrike verksamma amerikanarna Coburns och Man Rays experiment med fotografier utan kamera, fotogram, solarisation och andra grafiska fototekniker. Men det var AFK:s unga radikaler rätt omedvetna om. Deras bibel var Otto Steinerts Subjektive Fotografie samt tidskrifterna Foto och Nordisk Tidskrift för fotografi, som återspeglade De ungas reaktion i Sverige mot rosenlundarna. Motiven söktes gärna bland det fula och frånstötande: bakgårdar, söndriga fönster, flagande murytor. Men det var inte motivet som skapade bilden, utan utförandet, som byggde på en idé. Motivet degraderades till medel för skapande verksamhet, bilden blev ett självändamål. Diskussionens vågor gick givetvis höga. Ju hårdare och mer oförstående kritik, desto nöjdare var fotograferna, som inspirerades till alltmer chockerande bilder. Själsfränder fann de i Åbo Fotoklubb och en del finskspråkiga fotoklubbar, där den s.k. fotografiken överlevde betydligt längre än i AFK. På Finlands fotoklubbars förbunds årsutställning deltog man t.o.m. med tredimensionella fotokonstruktioner av trä. Det var de grafiskt hårda svartvita bilderna utan gråskala som blev den subjektiva fotografins särprägel, bilder som "lika väl kunde utföras med tusch och pensel". Många betvivlade att Viking Nyström och Lars von Haartman överhuvudtaget ägde en kamera, när de tävlade med sina fotogram utförda med förstoringsapparat. Ett gränsfall var Per Olov Jansson, som kombinerade sin i grunden romantiska bildsyn med reklamfotografens teknik och experimentlusta. Han njöt av det traditionella landskapet, återgett med full gråskala och pietetsfull teknik, men också av att skapa en abstraktion eller stämning genom att manipulera med perspektiv, tonskala och beskärning. Fredrik Hackman byggde upp fantasifulla stilleben och tabletop-arrangemang i sitt vardagsrum, medan Robin Hackman laborerade hänsynslöst med dubbelkopieringar i familjens badrum. Ingenting var förbjudet, allt skulle prövas. Bilderna har kanske inte alltid tålt tidens tand, men de hade ett gemensamt drag, som var friskt uppiggande: en medvetet naiv idioti - humor och ironi. Sådant förekom inte inom de andra fotoklubbarna, där man tog sig själv och sin fotokonst mera på allvar. Men inom AFK fanns det samtidigt en grupp fotografer, bl.a. Caj Bremer, K.G. Roos och Kristian Runeberg, som kämpade för den ärliga reportagebilden. Deras tid kom på 60-talet, i dagspress och tidskrifter. ==Guld och ära== Fotodomare Kalevi Pekkonen: - Det skulle vara roligt att veta vad fotografen egentligen har avsett med denna bild. Röst ur publiken: - Antagligen har han avsett att vinna tävlingen! Så länge det funnits fotoklubbar har det funnits fototävlingar. Klubbmedlemmarna kan i stort sett uppdelas i tre grupper: Auktoriteterna - de som anses kapabla att bedöma andras bilder, tävlingshajarna - de som vågar utsätta sina bilder för kritik, och åskådarna, vilkas uppgift är att applådera vinnarna. Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat tävlingsregler. För att ge alla en chans att vinna har man delat upp deltagarna i olika klasser. För att öka intresset har man anordnat tävlingar av olika slag och för olika medlemskategorier: Motivtävlingar, utmanartävlingar, utfärdstävlingar, månadstävlingar, tävlingar mot andra fotoklubbar - tävlingar för nybörjare, för amatörer, för mästare, för kvinnor, för olika åldrar. Tävlingar i färg, i svartvitt... Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat bedömningen. Man har tolkat reglerna, begrundat amatörskapets tillämpning, räknat poäng enligt matematiska formler Man har varierat juryns sammansättning, antalet domare, man har betvivlat deras kvalifikationer, formulerat bedömningskriterier... Man har lyssnat till yrkesfotografer, konstnärer, konstkritiker, man har trott på publikomröstning... Allt detta med ett resultat: Ingen rättvisa! Varför då detta tävlingsraseri, vars like inte förekommer inom någon annan konstgren? Därför att det är spännande att tävla, lärorikt att få konstruktiv kritik, inspirerande att visa sina bilder för andra. Tävlingarna ger fotohobbyn en extra krydda. Därför tävlade man på 1890-talet, därför tävlar man fortfarande, hundra år senare. Genom tävlingar har många berömda fotografier kommit till allmän kännedom och skördat guld och ära både nationellt och internationellt. Klubbens första internationella framgång noterades redan år 1892, då man i Paris anordnade den första internationella fotografitävlingen, som samlade 150 amatörer från olika delar av världen. I den hårda konkurrensen vann Harry Hintze femte pris och bronsmedalj. Sedan dess har klubbens medlemmar vunnit många framgångar, både vid internationella utställningar och framför allt vid Finlands fotoklubbars förbunds årstävlingar, där klubben sedan förbundets grundande haft en framträdande ställning. Speciellt 60-talet och större delen av 70-talet präglades av en utåtriktad verksamhet. 75-årsjubileet 1964 celebrerades med en fotohistorisk utställning på Galeri Hörhammer, kombinerad med förbundets årsutställning, där AFK var procentuellt bäst med 16 godkända bilder av 34 inlämnade. Samarbetet med den finskspråkiga fotoklubben Kameraseura i Helsingfors var gott, och resulterade vid 80-årsjubileet i någonting så unikt som ett svenskspråkigt specialnummer av fototidskriften Kameralehti. Medlemmarna ordnade också egna fotografiska utställningar. Gemensamma fotoprojekt var "Amatörer ser på Stockis" och "Det nya Böle" som ingick i Helsingfors Sparbanks jubileumsutställning. AFK arrangerade ytterligare ett par fotohistoriska utställningar ur sitt bildarkiv: en presentation av Harald Rosenbergs fotografier och Tidsbilder, en serie sekelskiftsbilder, på Finlands fotografiska museum. Trots kursverksamhet och ett nyinrättat fotolaboratorium för medlemmarna deklinerade den bildmässiga verksamheten på ett för fotokonsten beklagligt sätt. Mästarna från 60-talet tröttnade på att tävla mot varandra, och nya bilder såg man sällan. Inslaget av yrkesfotografer, som under de gångna årtiondena inneburit en så fruktbar växelverkan mellan professionella och amatörer, tunnades ut. Amatörfotografklubben var åter en renodlad sällskapsklubb, där medlemmarna efter att ha avnjutit en reseskildring i färg från något exotiskt turistmål samlades till en ölsits på stamkrogen. Färgtävlingarna var de enda som lockade en större mängd deltagare, och möjligen kan man skylla det bristande intresset för svartvit fotografering på färgfilmen. Det var så bekvämt att fotografera i färg. Det krävde inte mera hantverk än att montera diapositiv. Medlemmarna åhörde gärna lärorika föredrag och kamerademonstrationer, men föredrog att fotografera för eget behov, i färg. Utfärderna var väl besökta, några medlemmar sågs t.o.m. fotografera, färgdiapositiv givetvis. Men sammanhållningen och stämningen var god. ==Den fina kopian== "Användningen av labbet ökar. Den nya monteringsutrustningen finns på plats och för varje vecka ökar antalet AFKare som har gått igenom monteringskurserna och vill börja använda sina nya färdigheter i praktiken." (AFK-cirkulär 2/88) Amatöfotografklubben i Helsingfors r.f. går nu in i sitt andra sekel med förnyad kraft. Medlemsantalet är i stigande och aktiviteten är livlig. Klubben anordnar grundkurser, monteringskurser, prickningskurser och en omfattande avancerad kurs i svartvitt fotografiskt hantverk med Stig Gustafsson som kunnig ledare. Och resultaten har inte låtit vänta på sig. Åter har den svartvita bilden kommit till heders, utförd enligt alla konstens regler, arkivfast på silverrikt fiberpapper, finkornig med perfekt skärpa och gradation. Presenterad i prydlig passepartout. På mötena uppträder kända fotografer såsom Ulla-Maija Parikka, Matti Saanio, Pentti Sammallahti, Kristoffer Albrecht, Kristian Runeberg, Vidar Lindqvist. Det räcker inte med månadsmöten. Under säsongen samlas dessutom varje månad en svartvit cirkel och en färgcirkel för att närmare begrunda sina speciella problem. Framtiden förefaller ljus. Bert Carpelan cc449a9208ba0dacdda537289f842400ea8d5d90 107 106 2009-02-11T13:12:05Z WikiSysop 1 /* Guld och ära */ wikitext text/x-wiki ==De första hundra åren== Ur boken: [[AFK 1889-1989]], utgiven av [[AFK|Amatörfotografklubben i Helsingfors r.f.]], Helsingfors 1989 {{Quotation|<p>Fotograf-amatörklubb</p><p>De damer och herrar, som önska inträda i en tilltänkt fotograf-amatör klubb i Helsingfors, behaga sammanträda till förberedande möte lördagen den 23 februari kl. 6 e.m. i Kleinehs hotell.</p>|Hbl 22.2. 1889}} I anledning av ovanstående tidningsannons samlades tjugosex personer i Kleinehs hotell vid Salutorget i Helsingfors. Sammankallare var en känd kulturpersonlighet, friherre Hugo af Schultén, redaktör vid Nya Pressen, sekreterare i Finska Konstföreningen och medlem av Svenska Teaterns styrelse. Och därtill ivrig amatörfotograf, med smygfotografering som specialitet. Vid mötet i Kleinehs hotell, som leddes av Hugo af Schultén, enades de närvarande om önskvärdheten att bilda en fotograf-amatör klubb enligt modell av den några månader tidigare i Stockholm grundade Svenska Fotografiamatörföreningen, sedermera Fotografiska Föreningen. En kommitté tillsattes för att utarbeta stadgar, som godkändes vid föreningens konstituerande möte den 6 mars, varvid det föreslagna namnet Fotografiamatörklubben i Helsingfors antogs. Medlemmar i den första styrelsen blev: Hugo af Schultén, ordförande, mag. J.J. Sederholm, sekreterare, intendenten, artisten Th. Waenerberg, skattmästare, samt som ordinarie medlemmar stadskamreren Teodor Holmberg och fotograf Daniel Nyblin. Hugo af Schultén inlämnade "i underdånighet" till Kejserliga Senaten en anhållan om tillstånd att bilda en fotografi-amatörklubb i Helsingfors med syfte att söka väcka intresse för fotografikonsten och verka för dess spridning inom landet. Den 11 april 1889 avgavs följande resolution: {{Quotation|<p>Kejserliga Senaten har låtit denna underdåniga ansökning med dertill hörande handlingar Sig föredragas och finner godt icke allenast tillåta bildandet af ifrågavarande klubb, utan äfven gilla och till efterrättelse fastställa ofvanintagna stadgar. Det alle, som vederbör, till underdånig efterrättelse länder.</p><p>I Hans Kejserliga Majästets Höga Namn,<br>Dess Senat för Finland.</p>}} ==Herrklubb på Kämp== {{Quotation|Efter mötet hvidtog en animerad supé hvarunder den angenämaste stämning var rådande. Samkvämet varade till arla morgonstund hvarunder det ena talet aflöste det andra.|Mötesreferat|1899}} Vid Fotografiamatörklubbens första ordinarie möte, den 16 mars 1889, höll Daniel Nyblin ett uppskattat föredrag om fotografins utveckling. Femtio år hade förflutit sedan Daguerres och Niepces uppfinning, dagerrotypin, presenterades inför akademierna för vetenskap och konst i Paris. Detta skedde den 19 augusti 1839, fotografins officiella födelsedag, då uppfinningen överlämnades till allmänt bruk. På 1850-talet framträdde porträttfotograferna, som själva preparerade sina våtplåtar, men först tjugo år senare, när kännedomen om Maddox uppfinning av den femtiofalt ljuskänsligare torrplåten nått vårt land, började amatörer syssla med fotografering. På 1880-talet blev negativmaterialet allt ljuskänsligare och kamerorna allt lätthanterligare. Och år 1888 föddes knäpparna. Kodak lancerade sin första lådkamera under den kända sloganen: "Tryck på knappen - vi gör resten!" Denna utveckling sågs inte med blida ögon av de konstnärligt inriktade amatörfotograferna: "Har denna trollformel bidragit till fotografins förbättrande, till dess höjande som vetenskap och konsthantverk, eller till dess popularisering som uppfostringsmedel för iaktagelseförmågans skärpande och konstsinnets höjande? Nej, säkerligen icke! Den har icke uppammat fotografiamatörer, men den har skapat "knäppare" i legio, ty de är många. Knäppare som tryckt på knappen och knipsat i tid och otid utan urskiljning, knappast med en fråga, varför. Värre än söndagsjägaren, som dundrar lös på allt som rör sig, har dessa knäppare gått lös på både lös och fast, och med förvåning och oblandad stolthet sett att de verkligen fått bilder, oftast dåliga, men i knäpparens ögon alltid utmärkta, ty han har ju själv tagit dem." (Daniel Nyblin) Det fanns alltså all anledning för de ambitiösa amatörfotograferna att bilda en förening till såväl nytta som nöje. Möten hölls på Kämp, i restaurang Catani, på Operakaféet eller Brandkårshuset. Programmet bestod då som nu av föredrag, bildvisningar, tävlingar och tekniska demonstrationer. Redan vid det första mötet utställdes inte mindre än 300 amatörfotografier och vid årsmötet den 30 oktober1889 demonstrerades en Laterna Magica och en fotografisk förstoringsmetod med magnesiumljus. Den Laterna Magica - en projektor för 9x9 cm diapositiv - som Daniel Nyblin beställde till klubben från Amerika, fungerade med elljus. Den förenklade bildvisningarna och tävlingskritiken. Diapositiven, som kvarblev i klubbens ägo, utgör stomme till dess unika bildarkiv. Den outtröttlige Daniel Nyblin ledde undervisningsverksamheten både för skolelever och avancerade amatörer, han "slog upp dörrarna till sitt laboratorium, demonstrerade ädelförfaranden och bringade emellanåt sitt vetgiriga auditorium ur fattningen, då han bad det avsmaka måttglas, vilkas innehåll snabbt analyserades som genuin madeira". (1902) Mötena avslutades ofta med en gemensam sexa. Då Kämp stängde, flyttade man till Handelsgillet, där man mot extra betalning per timme kunde fortsätta samvaron till långt in på småtimmarna. ==Med släde och ångbåt== {{Quotation|Efter det alla samlats och man intagit kaffe och ett parti morgonbiljard i Arkadien anträddes färden. Vädret var det härligaste, temperaturen väl låg, men motverkades all stelnad genom att deltagarna nu och då togo sig en galoppad efter åkdonen. För öfrigt hade Spårvägsbolaget eftertänksamt nog försett slädarna med fällar och filtar i parti.|24 november|1904}} I Fotografiamatörklubbens första årsberättelse konstaterar sekreteraren, att "enligt bestyrelsens tanke bör på programmet för nästa år ställas gemensamma utfärder både till land och sjöss, hvilka på samma gång de utgöra en rekreation äro synnerligen egnade att mellan klubbens medlemmar knyta en närmare bekantskap". Fotoutfärderna blev, och är fortfarande, en av föreningens mest uppskattade verksamhetsformer, vilket en livfull bildskörd och vältaliga protokollsanteckningar ger belägg för. Utfärder företogs höst, vinter och vår, men det var framförallt Kristihimmelsfärdstorsdagen som i decennier blev klubbens traditionella utfärdsdag. Så länge denna helgdag tilläts infalla på en torsdag. Men låt oss återgå till den tiden, då herr Jäderholm ställde en ångbåt till klubbens förfogande, och herr Lindenvall förärade till utfärden ett fat gott gammalt öl. Sekreteraren K.A. Aschan berättar om en utfärd den 25 maj 1902: {{Quotation|<p>"Den 25 maj ingick solig och klar, sålunda ingifvande förhoppning om ett lifligt deltagande. Denna förhoppning slog ej heller fel, ty kl. 9 på söndag morgon, då affärden skulle ske, hade deltagare till en af ett par tiotal samlats nere vid ångbåten Uranus´ afgångsplats i Södra hamnen. Efter en kortare rådplägning beslöts att kursen skulle ställas österut till den natursköna Sibbo viken. --- Med god fart ångade vi genom Hästnäs sund och trakten söder om Willinge. Hunna något bortom sistnämnda holme hade den geschäftige "Lasse" Wiik låtit duka upp en splendid frukost i salongen, hvarvid både "helan" och "halfvan" togos med smak; sjön suger, heter det, och den känslan hade vi litet hvar, hvarföre vi äfven gjorde all heder åt anrättningarna. Just som man var i full fart med att låta maten tysta munnen, inträffade ett litet intermezzo. Uranus fick nämligen bottenkänning, hvilken dock, tackvare kaptenens försiktighet att gå med sakta fart, aflöpte utan några menliga följder, hvarför färden kunde fortsättas utan vidare äfventyr.</p> <p>Här vilja vi anteckna ett af herr Otto Johansson väckta förslag af innehåll, att mellan deltagarene i utfärden skulle anställas en täflan, i hvilken en hvar finge deltaga med tre under utfärden tagna bilder, hvilka skulle inlämnas på höstmötet i september. Förslaget, som vann de närvarandes lifliga bifall, blef enhälligt antaget, hvarpå till prisdomare utsågos herrar O. Johansson, A. Rosenbröjer och A. Aschan. --- Under ifrigt fotograferande närmade vi oss slutmålet för färden, och omkring ½ 1 eft. m. angjordes Kallbäcks brygga vid mynningen af Sibbo å. Ankomsten skulle naturligtvis fotograferas, och utfördes detta efter alla konstens regler af Herr Schohin.</p> <p>Utrustade till händer och tänder med allt hvad till fotografering hörer, anträdde man nu i spridda grupper en fotvandring till Söderkulla lantbruksinstitut, beläget några kilometer längre upp vid ån. Inom parentes sagdt var man väl utrustad i kameraväg - många voro försedda med såväl stativ- som handkamera, och på plåtar fanns det öfverflöd (enligt en approximativ beräkning 5 à 600). Det fotografiska utbytet torde sålunda i kvantitatift afseende varit betydligt - om det kvalitativa hafva vi ej varit i tillfälle att erfara något, men uttala den förhoppningen att det måtte blifva godt.</p> <p>Efter c. 2 timmars vandring i skog och mark, hvarunder både vackra och fula saker fästades på den fotografiska plåten, återvände sällskapet till Kallbäck, där den ljufliga anblicken af ett i det gröna uppdukadt middagsbord fröjdade våra hungriga magar, och lofvade riklig ersättning för de utståndna strapatserna. En tjenstvillig Sibbogubbe, som redan tidigare lemnat oss diverse handräckningar, tjenstgjorde under middagen som afknäppare hvid fotografering af bordsgrupper. --- Om återfärden är ej mycket att säga. --- Kl. ½ 9 på aftonen satte vi åter välbehållna foten i land, nöjda med vår dag."</p>|Ljusets konst|1902}} {{Quotation|"Årets konstsäsong öppnades i dag på ett lika intressant som lofvärt vis af Fotografiamatörklubben i Helsingfors med den utställning, som klubben anordnat uppe i expositionssalen å Ateneum. Den vederbörliga vernissagen eller "fixagen", som denna högtidliga ceremoni på fotografspråket bör benämnas - gick i går middagstiden af stapeln, celebrerad af ett antal inbjudna: fotografer och amatörer af olika slag och båda könen. Solen, som vid våra vernissager annars plägar lysa med sin frånvaro, var i går för unders skull med och gaf det hela den önskliga tonen och "fixagen" - som det f.ö. rätteligen tillkommer denna ljusets konst framom alla andra."|Hufvudstadsbladet|1.9.1907}} Citatet ovan beskriver stämningen vid öppnandet av den andra allmänna fotografiska utställningen i Ateneum 1907, men Finlands första fotografiska utställning arrangerade Fotografiamatörklubben redan den 3 december 1892 i en butikslokal i den nybyggda Wredeska passagen. Efter att 200 fotografier refuserats på grund av brist på utrymme, utställdes inte mindre än 375 bilder av 24 klubbmedlemmar. I sitt öppningstal påpekade ordföranden, ingenjör C.E. Holmberg, att utställningen "icke blott afsåg att sporra medlemmarna, utan att äfven bibringa allmänheten kunskaper om hvad som verkligen erkändes som goda fotografier". Under tre dagar besöktes utställningen av 700 helsingforsare. Den första allmänna fotografiska utställningen, som var öppen för både klubbmedlemmar och andra fotografer, arrangerades i Ateneum år 1903. Utställningskommittén bestod av Daniel Nyblin, Otto Johansson och Wladimir Schohin. Bland deltagarna utdelades första pris till Thorvald Nyblin, Alfred Nybom, Wladimir Schohin, Axel Tammelander och Carl Jahn, och andra pris till bl.a. Walter Jakobsson, Lars Wiik och Ivan Timiriasew. Utställningen blev en publikframgång, den besöktes av 3000 personer, men den väckte också missnöje, främst bland yrkesfotograferna, som inte gillade att så många av de prisbelönta var amatörfotografer. Ovettet riktade sig främst mot Daniel Nyblin, trots att han inte ens var medlem av prisjuryn. Inte desto mindre var man tre år senare redo att sätta igång på nytt. Det visade sig, att de flesta yrkesfotografer ändå inte ansåg det värt att delta. "Inte lönar det sig för en fattig fan", svarade en. Daniel Nyblin skyller det magra deltagandet på "mullvadsarbetet och det energiska motarbetandet från deras sida, som skrivit fotografins bakåtskridande på sin fana". "Men", säger han, "utställningen är där, och den är bra!" I Hufvudstadsbladet beskriver signatur "Amatör" utställningen så här: "En blick rundt om i salen öfver de utställda arbetena är tillfyllest för att fastslå, att fotograferingskonsten är stadd i snabb utveckling. Det dilettantiskt anspråkslösa "bildtagandet" är ett längesedan öfvervunnet stadium för de utställande. Det konstnärliga sträfvandet har alltmer trädt i förgrunden med nya medel, vägar och synpunkter. Fotografikonsten vill bli konst till karaktär och värdighet och nöjer sig icke mera med den rang, som varit tillmätt åt det gamla "konterfejandet". Där finnes också på utställningen en hel del "fotografier", hvilka stå förbluffande nära den gräns, som dragits, drages och sannolikt alltid kommer att dragas mellan fotografering och konst, mellan den fotografiska plåtens och den mänskliga hjärnans intryck, de där äga all tänkbar skärpa i naturåtergifvandet förenad med en frapperande känslighet i greppet om stämningen och det lifgivande konstnärliga intrycket. Där finns fotografiska naturstudier och porträtt, hvilka man nästan kunde taga för handmålade akvareller, pasteller eller svartkritteckningar af någon utmärkt impressionistisk konstnär - och detta borde ju alltid vara ett kriterium för deras konstnärlighet såväl i allmän som i tillämpad bemärkelse." Signaturen "Amatör" syftar på fotografier av bl.a. Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, utförda i s.k. ädelförfarande - bromolje-, kol- och gummitryck. Men utställningen presenterade också en fototeknisk sensation, de första färgdiapositiven, fotograferade av Walter Jakobsson, Nicolai Leibowitsch och Harald Rosenberg på Lumières Autochrome plåtar, som samma år kom ut på marknaden. "Det nyaste af allt det vackra, som utställningen har att bjuda på." ==Bromolja och färg== {{Quotation|I sina strävanden efter natur och stämning, efter sanning och karaktär, går många av den moderna riktningens apostlar för långt. Strävandet efter mjukhet i linjerna och helhet i valörerna har fört till en oskärpa som endast kan betecknas som sudd. Men i övergångsperioder går man alltid först för långt för att sedan återvända och finna den rätta medelvägen.|Daniel Nyblin|1903}} Under 1800-talet var det fotografins tekniska utveckling som främst sysselsatte fotograferna. De fascinerades av det "typiskt fotografiska" - den oerhörda skärpan och detaljåtergivningen, fotografins absolut korrekta och minutiösa återgivande av verkligheten. Då också den tidens målarkonst hyllade största möjliga noggrannhet i utförandet, var det många konstnärer, från porträttmålare till silhuettklippare, som gav slaget förlorat och övergick till att förtjäna sitt levebröd som fotografer. I vilken mån impressionismen var en reaktion mot den fotografiska skärpan är svårt att säga, men säkert är, att den påverkade de konstnärligt inriktade fotograferna. De tyckte att kameran som sådan bäst lämpade sig för tekniskt och vetenskaplig avbildning, men knappast som konstnärligt uttrycksmedel. Hur skulle de kunna frigöra sig från den schablonmässiga hantverksfotografin och avbilda motiven med konstnärlig känsla och stämning? Medlet var de s.k. ädelförfarandena - bromolje-, kol- och gummitryck. Det var tålamodsprövande och tidsödande procedurer, men de gav fotograferna konstnärlig frihet. Den enklaste och populäraste metoden var bromoljetrycket. Exponeringen kunde ske helt normalt genom förstoring på känslig bromsilverpapper, som sedan blektes och med kemikaliska medel gjordes mottaglig för färg. Färgen penslades eller valsades på det ljuskänsliga skiktet efter exponeringen. Ofta flyttades pigmentbilden från ursprungspappret till ett akvarell- eller stentryckspapper. Eftersom bilden framställdes av hållbara färgämnen i stället för av silver, är hållbarheten utomordentlig. Med pensel och färg kunde fotograferna på detta sätt manipulera bilden efter behag, undertrycka onödig skärpa och överflödiga detaljer och åstadkomma måleriska verk med den accepterade fotokonstens alla kännetecken. På de fotokurser som Fotografiamatörklubben anordnade kring sekelskiftet under Daniel Nyblins ledning, fanns konstnärligt begåvade skolungdomar, som kom att sätta sin prägel på den finländska fotokonsten. En sådan var Alfred Nybom som också blev känd affärsman i fotobranschen. Alfred Nybom fortsatte sina fotografiska studier i Tyskland, där han utvecklades till en mästerlig porträttfotograf av högsta internationella nivå. Han arbetade för Kunst Atelier Wertheim i Berlin och för Photographische Kunstanstalt Lövyn i Wien, tills han år 1908 återvände till Finland och övertog den danskfödde P.J. Bögelunds fotografiska magasin vid Esplanaden i Helsingfors. Affären övertogs senare av hans son Harald Nybom. Alfred Nybom var tidvid VD för den kända porträttstudion Atelier Apollo i Helsingfors. Han grundade också Finska Biograf Ab och den framgångsrika firman Polyfoto Ab, vilken han ännu som 70-åring ledde som dess verkställande direktör. Gunnar Lönnqvist anställdes vid Ab Finska fotografiska magasinet f.d. Daniel Nyblin, där han arbetade i 32 år och avancerade till verkställande direktör. År 1933 startade han Kodakagenturen Oy Valovarjo Ab, som han ledde till 75 års ålder. Det är ur fotokonstens synpunkt beklagligt att varken Alfred Nyboms eller Gunnar Lönnqvists engagemang i affärslivet under senare år gav tid över för eget konstnärligt fotograferande. Men deras ungdomsverk ger dem en obestridlig plats i den finländska fotografins historia. "Dessutom har han fotografering som hobby och är sedan många år ordförande i Amatörfotografklubben." Med dessa ord avslutar Hufvudstadsbladet sin presentation av ingeniör Walter Jakobsson, som år 1942 fyller 60 år. Då har han bakom sig en lång bana som konstnärligt framstående amatörfotograf, men det är förklarligt att dessa förtjänster överskuggas av hans övriga meriter: trefaldig världsmästare och olympisk guld- och silvermedaljör i konståkning! På många av klubbens utfärdsbilder från början av seklet ses en glad yngling med studentmössan på huvudet och plåtkamera i handen. Den unga studeranden vid Polytekniska Institutet behärskade fototekniken till fulländning, och det var med ädelförfarandet som han uppnådde sina konstnärligt värdefullaste resultat. Walter Jakobssons bilder är utförda i övervägande mörka valörer, fotograferade i sparsamt ljus och dramatisk belysning. Sina stadsbilder fotograferade han i regn och rusk, med asfalten blänkande av väta och konturerna uppmjuknade av dis och dimma. Med ädelförfaranden förstärkte han motivets karaktär och stämningsvärden enligt sin egen konstnärliga bildsyn. En annan av klubbens obestridliga mästare var Wladimir Schohin, till yrket handelsman. Han ägde en rysk lanthandel i hörnet av Unionsgatan och Norra Magasinsgatan i Helsingfors. Efter torghandelns slut parkerade bönderna sina hästar på gården och inköpte allt från filtstövlar till vodka och rysk tobak. År 1900 återfinns han för första gången på segerplats i Fotografiamatörklubbens årstävling, och tre år senare tilldelas han första pris vid den allmänna fotoutställningen i Ateneum med fotografier som är "i alla avseenden förstklassiga". På utställningen 1907 har Daniel Nyblin svårt att finna nog med superlativer: "Han har en kollektion bestående av de läckraste småtavlor man kan tänka sig, en del i gummitryck, andra i koltryck. Dessa linjer, dessa toner! Allt är fullkomligt, harmoniskt, helt. Herr Schohins första pris är egentligen för lågt, det borde läggas ett plus därtill!" Det var på denna utställning som klubben förevisade de första färgdiapositiven, fotograferade på de nya Lumière-plåtarna. Trots sina livfulla situationsbilder, känsliga porträtt och stämningsfulla landskap är det som färgfotograf Wladimir Schohin väckt internationell uppmärksamhet. Med de tekniskt primitiva plåtarna skapade han utsökta stillebenkompositioner med fenomenalt skicklig ljusbehandling och säker känsla för form och material. Efter Schohins död 1934 inlöste Amatörfotografklubben ett hundratal av hans färgdiapositiv, som sedan bl.a. har utställts vid den stora utställningen av nordisk fotografi "The Frozen Image" i USA. ==Reportage med stativ== {{Quotation|"En gång skall man kanske upptäcka, att han, främlingen, lyckats i bild bevara mycket av det Helsingfors som annars blivit glömt och förstört, att hans kamera lämnat värdefulla bidrag till belysande av hufvudstadens rapida utveckling."}} Medan övriga medlemmarna sysslade med konstnärliga ädelförfaranden, fanns det inom Fotografiamatörklubben ett antal medlemmar som insåg den oförfalskade dokumentärbildens värde. Den kändaste är otvivelaktigt Ivan Timiriasew, generalguvernörens adjutant, som vid sin död hyllas med ovanstående minnesord i Hufvudstadsbladet 1927. Ivan Timiriasews favoritmotiv var Helsingfors - dess gator, parker och hamnar - med flanörer, lekande barn, arbetare, marknadsvimmel och dekorativa segelskutor. Hans intresse var framför allt mänskan, som han skildrade med den engagerade reportagebildens alla kännetecken: äkthet, liv och känsla. Som trettioårig kavalleriofficer kom han år 1890 till Helsingfors som adjutant hos generalguvernören, greve Heyden. Generalguvernörerna växlade, men Timiriasew blev kvar. Han blev med tiden en välkänd figur i huvudstaden, i synnerhet som han inte var någon sällsynt företeelse i utelivet, en trogen dyrkare av varietén på Brunn och med stambord på Catani. Men fotografering var hans stora passion, en hobby som han utvecklade till mästerskap. Han deltog flitigt i klubbens möten, som ibland under de oroliga tiderna kunde urarta till häftiga dispyter. Men "Timiren" höll sig orubbligt neutral och dryftade endast fototekniska spörsmål. Han sålde ibland reportagebilder till tidskriften Veckans Krönika, mest för att få se sina bilder och sitt namn i tryck. Men då han efter år 1917 valde Finland till sitt nya fosterland, kunde han dryga ut statspensionen med pressfotografering på heltid. Tidskriften Veckans Krönikas första fotograf, Harald Rosenberg, hade nämligen tagit tjänst som kriminalfotograf. Också Harald Rosenberg fick sin fotografiska skolning på Fotografiamatörklubbens kurser. Hans fotointresse vaknade redan i de tidiga tonåren. Då han år 1900 som 17-årig företog en cykelfärd genom Finlands "midja" - från Uleåborg till Suomussalmi - var han redan en skicklig amatörfotograf, som trots primitiv fotoutrutsning åstadkom utmärkta reportagebilder. Eftersom han efter avslutad skolgång huvudsakligen försörjde sig som tidskriftsfotograf, är det motiverat att ge honom en plats i den finländska fotohistorien som landets första pressfotograf. "Speciell fotograf för Weckans Krönika och Helsingin Kaiku" kallades han på sitt visitkort. År 1909 anställdes han som Finlands första kriminalfotograf vid Kriminalpolisen i Helsingfors, en syssla som inte hindrade honom från att förse tidningspressen med nyhetsbilder. Tvärtom. En idealisk situation för en nyhetsfotograf: alltid först på plats när någonting händer! Det var dramatiska tider - tsarväldets sista decennium med strejker, demonstrationer och attentat. Det blev självständighet och inbördeskrig. Och så kom det glada tjugotalet med förbudslag och spritsmuggling. Allt dokumenterades med Harald Rosenbergs kamera. Under 1910-talets senare hälft framträder ytterligare en af Fotografiamatörklubbens medlemmar som skicklig dokumentär- och pressfotograf. Det är Nicolai Leibowitsch, "en man med kraftiga tummar och konstnärlig blick, humor och kulinarisk smak", som han karakteriseras i Veckans Krönika, då han 1919 fyller 50 år. Till yrket var han massör innan han övergick till pressfotografering. Därav de kraftiga tummarna. För övrigt var han enligt tidskriften försedd med en aldrig klickande kamera och utvecklade en rent förbluffande energi. Han var "allestädes närvarande, vuxen alla de kinkiga situationer en kamerans man kan råka in i, färdig att när som helst störta ut ur hemmets lugna vrå, kort sagt, en förträfflig medarbetare". År 1921 antog klubben sitt nuvarande namn Amatörfotografklubben i Helsingfors, kort AFK. ==Romantik och Rosenlund== {{Quotation|"De gamla bildsköna motiven är förkastade - en ny skönhet har trätt i stället. Kamerans öga riktas mot vardagliga ting ur en ny synvinkel - och de vardagliga tingen blir plötsligt expressiva, poetiska, rent av mystiska."}} Bauhausskolans nysakliga bildsyn, som Raoul af Hällström syftar på i citatet ovan, fick inte fotfäste inom Amatörfotografklubben. Den företräddes i Finland på 30-talet främst av Abiss-gruppen, vars medlemmar Heinrich Iffland och Björn Soldan var aktiva inom AFK, men utan att i högre grad påverka de övriga medlemmarnas bildsyn. Piktorialismen hade starka rötter, dels på grund av de fortfarande aktiva gamla mästarna, såsom Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, dels på grund av nya medlemmar, som också de anammade den romantiska bildsynen. Även om en skribent i tidskriften Valokuvaus 1927 prisar ädelförfarandena med orden "alltid vinner de över bromsilverförstoringarna, oberoende av vilka mjukteckningsmetoder de sistnämnda än må utnyttja", fick de måleriska bromoljetrycken ge plats för enklare förstoringar. Men bildsynen var den samma: estetik och romantik, mjuka linjer och vackra valörer. En av de främsta nya romantikerna var Georg Tschernochvostoff. Hans fotointresse kände inga språkgränser, han verkade aktivt inom såväl AFK som den finskspråkiga Kameraseura. På 40-talet var han rent av samtidigt vice ordförande i vardera klubbarna. Han var också en av de första finländarna som kallades till medlem i Royal Photographic Society i London. Tscherno var en sällsynt mångsidig konstnärlig begåvning. Från måleri övergick han till fotografering, där hans tekniska och konstnärliga talanger förenades. Han var dessutom något av ett språkgeni. I sitt mörkrum i en alkov vid Mechelinsgatan i Helsingfors studerade och experimenterade Tscherno fototeknik tillsammans med AFK-medlemmarna Heinrich Iffland, Ilmari Wasenius och Fred Runeberg. Sina erfarenheter delgav han sedan de övriga klubbmedlemmarna. Han har bl.a. invigt den kända fotografen Constantin Grünberg i fotografins mysterier. Som huvudkamera använde perfektionisten Tscherno en Rolleicord, som uppfyllde hans krav på optisk kvalitet och stort negativformat. Sin kinofilmskamera använde han främst för färgfotografering, då Kodaks och Agfas diapositivfilm i kinofilmsformat kommit i handlen 1938. Samma höst arrangerade AFK sin första färgbildstävling, där Tscherno i konkurrens med 138 inlämnade diapositiv vann första pris med såväl rasterplåtar som flerskiktsfilm. Det krävdes en ny generation av respektlös 50-talsungdom för att tränga undan "rosenlundarnas" - som glåpordet ljöd med syftning på ett känt ålderdomshem i Stockholm - och deras "ålderstigna, förljugna, överromantiska bildstil". Men idag har pendeln svängt tillbaka. På 80-talet respekteras åter klassiska estetiska värden, känslig motivåtergivning och fulländad valörskala. De gamla rosenlundarna är åter i ropet. ==Fotografik och fotogram== {{Quotation|"Den subjektiva fotografin är experimentell, den strävar till att vidga fotografins gränser, till att finna nya fotografiska uttrycksmedel. Sådana är t.ex. fotogrammen, ofta abstrakta bilder som åstadkoms genom att projicera föremål direkt på fotopappret utan hjälp av kamera, samt fotomontage, där olika lösklippta bildelement hopfogas till en ny helhet."|Jaakko Ylinen|Teekkari|1956}} Ingenting är nytt under den fotografiska solen. Den efterkrigsgeneration som på 50-talet revolterade mot den romantiska bildstilen har sina rötter i 20-talet Bauhaus skolan, där ungraren László Moholy-Nagy verkade under åren 1923-28. Där vidareutvecklade man de i England respektive Frankrike verksamma amerikanarna Coburns och Man Rays experiment med fotografier utan kamera, fotogram, solarisation och andra grafiska fototekniker. Men det var AFK:s unga radikaler rätt omedvetna om. Deras bibel var Otto Steinerts Subjektive Fotografie samt tidskrifterna Foto och Nordisk Tidskrift för fotografi, som återspeglade De ungas reaktion i Sverige mot rosenlundarna. Motiven söktes gärna bland det fula och frånstötande: bakgårdar, söndriga fönster, flagande murytor. Men det var inte motivet som skapade bilden, utan utförandet, som byggde på en idé. Motivet degraderades till medel för skapande verksamhet, bilden blev ett självändamål. Diskussionens vågor gick givetvis höga. Ju hårdare och mer oförstående kritik, desto nöjdare var fotograferna, som inspirerades till alltmer chockerande bilder. Själsfränder fann de i Åbo Fotoklubb och en del finskspråkiga fotoklubbar, där den s.k. fotografiken överlevde betydligt längre än i AFK. På Finlands fotoklubbars förbunds årsutställning deltog man t.o.m. med tredimensionella fotokonstruktioner av trä. Det var de grafiskt hårda svartvita bilderna utan gråskala som blev den subjektiva fotografins särprägel, bilder som "lika väl kunde utföras med tusch och pensel". Många betvivlade att Viking Nyström och Lars von Haartman överhuvudtaget ägde en kamera, när de tävlade med sina fotogram utförda med förstoringsapparat. Ett gränsfall var Per Olov Jansson, som kombinerade sin i grunden romantiska bildsyn med reklamfotografens teknik och experimentlusta. Han njöt av det traditionella landskapet, återgett med full gråskala och pietetsfull teknik, men också av att skapa en abstraktion eller stämning genom att manipulera med perspektiv, tonskala och beskärning. Fredrik Hackman byggde upp fantasifulla stilleben och tabletop-arrangemang i sitt vardagsrum, medan Robin Hackman laborerade hänsynslöst med dubbelkopieringar i familjens badrum. Ingenting var förbjudet, allt skulle prövas. Bilderna har kanske inte alltid tålt tidens tand, men de hade ett gemensamt drag, som var friskt uppiggande: en medvetet naiv idioti - humor och ironi. Sådant förekom inte inom de andra fotoklubbarna, där man tog sig själv och sin fotokonst mera på allvar. Men inom AFK fanns det samtidigt en grupp fotografer, bl.a. Caj Bremer, K.G. Roos och Kristian Runeberg, som kämpade för den ärliga reportagebilden. Deras tid kom på 60-talet, i dagspress och tidskrifter. ==Guld och ära== {{Quotation|<p>Fotodomare Kalevi Pekkonen:<br> - Det skulle vara roligt att veta vad fotografen egentligen har avsett med denna bild.</p> <p>Röst ur publiken:<br> - Antagligen har han avsett att vinna tävlingen!</p>}} Så länge det funnits fotoklubbar har det funnits fototävlingar. Klubbmedlemmarna kan i stort sett uppdelas i tre grupper: Auktoriteterna - de som anses kapabla att bedöma andras bilder, tävlingshajarna - de som vågar utsätta sina bilder för kritik, och åskådarna, vilkas uppgift är att applådera vinnarna. Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat tävlingsregler. För att ge alla en chans att vinna har man delat upp deltagarna i olika klasser. För att öka intresset har man anordnat tävlingar av olika slag och för olika medlemskategorier: Motivtävlingar, utmanartävlingar, utfärdstävlingar, månadstävlingar, tävlingar mot andra fotoklubbar - tävlingar för nybörjare, för amatörer, för mästare, för kvinnor, för olika åldrar. Tävlingar i färg, i svartvitt... Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat bedömningen. Man har tolkat reglerna, begrundat amatörskapets tillämpning, räknat poäng enligt matematiska formler Man har varierat juryns sammansättning, antalet domare, man har betvivlat deras kvalifikationer, formulerat bedömningskriterier... Man har lyssnat till yrkesfotografer, konstnärer, konstkritiker, man har trott på publikomröstning... Allt detta med ett resultat: Ingen rättvisa! Varför då detta tävlingsraseri, vars like inte förekommer inom någon annan konstgren? Därför att det är spännande att tävla, lärorikt att få konstruktiv kritik, inspirerande att visa sina bilder för andra. Tävlingarna ger fotohobbyn en extra krydda. Därför tävlade man på 1890-talet, därför tävlar man fortfarande, hundra år senare. Genom tävlingar har många berömda fotografier kommit till allmän kännedom och skördat guld och ära både nationellt och internationellt. Klubbens första internationella framgång noterades redan år 1892, då man i Paris anordnade den första internationella fotografitävlingen, som samlade 150 amatörer från olika delar av världen. I den hårda konkurrensen vann Harry Hintze femte pris och bronsmedalj. Sedan dess har klubbens medlemmar vunnit många framgångar, både vid internationella utställningar och framför allt vid Finlands fotoklubbars förbunds årstävlingar, där klubben sedan förbundets grundande haft en framträdande ställning. Speciellt 60-talet och större delen av 70-talet präglades av en utåtriktad verksamhet. 75-årsjubileet 1964 celebrerades med en fotohistorisk utställning på Galeri Hörhammer, kombinerad med förbundets årsutställning, där AFK var procentuellt bäst med 16 godkända bilder av 34 inlämnade. Samarbetet med den finskspråkiga fotoklubben Kameraseura i Helsingfors var gott, och resulterade vid 80-årsjubileet i någonting så unikt som ett svenskspråkigt specialnummer av fototidskriften Kameralehti. Medlemmarna ordnade också egna fotografiska utställningar. Gemensamma fotoprojekt var "Amatörer ser på Stockis" och "Det nya Böle" som ingick i Helsingfors Sparbanks jubileumsutställning. AFK arrangerade ytterligare ett par fotohistoriska utställningar ur sitt bildarkiv: en presentation av Harald Rosenbergs fotografier och Tidsbilder, en serie sekelskiftsbilder, på Finlands fotografiska museum. Trots kursverksamhet och ett nyinrättat fotolaboratorium för medlemmarna deklinerade den bildmässiga verksamheten på ett för fotokonsten beklagligt sätt. Mästarna från 60-talet tröttnade på att tävla mot varandra, och nya bilder såg man sällan. Inslaget av yrkesfotografer, som under de gångna årtiondena inneburit en så fruktbar växelverkan mellan professionella och amatörer, tunnades ut. Amatörfotografklubben var åter en renodlad sällskapsklubb, där medlemmarna efter att ha avnjutit en reseskildring i färg från något exotiskt turistmål samlades till en ölsits på stamkrogen. Färgtävlingarna var de enda som lockade en större mängd deltagare, och möjligen kan man skylla det bristande intresset för svartvit fotografering på färgfilmen. Det var så bekvämt att fotografera i färg. Det krävde inte mera hantverk än att montera diapositiv. Medlemmarna åhörde gärna lärorika föredrag och kamerademonstrationer, men föredrog att fotografera för eget behov, i färg. Utfärderna var väl besökta, några medlemmar sågs t.o.m. fotografera, färgdiapositiv givetvis. Men sammanhållningen och stämningen var god. ==Den fina kopian== "Användningen av labbet ökar. Den nya monteringsutrustningen finns på plats och för varje vecka ökar antalet AFKare som har gått igenom monteringskurserna och vill börja använda sina nya färdigheter i praktiken." (AFK-cirkulär 2/88) Amatöfotografklubben i Helsingfors r.f. går nu in i sitt andra sekel med förnyad kraft. Medlemsantalet är i stigande och aktiviteten är livlig. Klubben anordnar grundkurser, monteringskurser, prickningskurser och en omfattande avancerad kurs i svartvitt fotografiskt hantverk med Stig Gustafsson som kunnig ledare. Och resultaten har inte låtit vänta på sig. Åter har den svartvita bilden kommit till heders, utförd enligt alla konstens regler, arkivfast på silverrikt fiberpapper, finkornig med perfekt skärpa och gradation. Presenterad i prydlig passepartout. På mötena uppträder kända fotografer såsom Ulla-Maija Parikka, Matti Saanio, Pentti Sammallahti, Kristoffer Albrecht, Kristian Runeberg, Vidar Lindqvist. Det räcker inte med månadsmöten. Under säsongen samlas dessutom varje månad en svartvit cirkel och en färgcirkel för att närmare begrunda sina speciella problem. Framtiden förefaller ljus. Bert Carpelan 629e59c3407c96787ca409f92414192d347e890a 108 107 2009-02-11T13:12:48Z WikiSysop 1 /* Den fina kopian */ wikitext text/x-wiki ==De första hundra åren== Ur boken: [[AFK 1889-1989]], utgiven av [[AFK|Amatörfotografklubben i Helsingfors r.f.]], Helsingfors 1989 {{Quotation|<p>Fotograf-amatörklubb</p><p>De damer och herrar, som önska inträda i en tilltänkt fotograf-amatör klubb i Helsingfors, behaga sammanträda till förberedande möte lördagen den 23 februari kl. 6 e.m. i Kleinehs hotell.</p>|Hbl 22.2. 1889}} I anledning av ovanstående tidningsannons samlades tjugosex personer i Kleinehs hotell vid Salutorget i Helsingfors. Sammankallare var en känd kulturpersonlighet, friherre Hugo af Schultén, redaktör vid Nya Pressen, sekreterare i Finska Konstföreningen och medlem av Svenska Teaterns styrelse. Och därtill ivrig amatörfotograf, med smygfotografering som specialitet. Vid mötet i Kleinehs hotell, som leddes av Hugo af Schultén, enades de närvarande om önskvärdheten att bilda en fotograf-amatör klubb enligt modell av den några månader tidigare i Stockholm grundade Svenska Fotografiamatörföreningen, sedermera Fotografiska Föreningen. En kommitté tillsattes för att utarbeta stadgar, som godkändes vid föreningens konstituerande möte den 6 mars, varvid det föreslagna namnet Fotografiamatörklubben i Helsingfors antogs. Medlemmar i den första styrelsen blev: Hugo af Schultén, ordförande, mag. J.J. Sederholm, sekreterare, intendenten, artisten Th. Waenerberg, skattmästare, samt som ordinarie medlemmar stadskamreren Teodor Holmberg och fotograf Daniel Nyblin. Hugo af Schultén inlämnade "i underdånighet" till Kejserliga Senaten en anhållan om tillstånd att bilda en fotografi-amatörklubb i Helsingfors med syfte att söka väcka intresse för fotografikonsten och verka för dess spridning inom landet. Den 11 april 1889 avgavs följande resolution: {{Quotation|<p>Kejserliga Senaten har låtit denna underdåniga ansökning med dertill hörande handlingar Sig föredragas och finner godt icke allenast tillåta bildandet af ifrågavarande klubb, utan äfven gilla och till efterrättelse fastställa ofvanintagna stadgar. Det alle, som vederbör, till underdånig efterrättelse länder.</p><p>I Hans Kejserliga Majästets Höga Namn,<br>Dess Senat för Finland.</p>}} ==Herrklubb på Kämp== {{Quotation|Efter mötet hvidtog en animerad supé hvarunder den angenämaste stämning var rådande. Samkvämet varade till arla morgonstund hvarunder det ena talet aflöste det andra.|Mötesreferat|1899}} Vid Fotografiamatörklubbens första ordinarie möte, den 16 mars 1889, höll Daniel Nyblin ett uppskattat föredrag om fotografins utveckling. Femtio år hade förflutit sedan Daguerres och Niepces uppfinning, dagerrotypin, presenterades inför akademierna för vetenskap och konst i Paris. Detta skedde den 19 augusti 1839, fotografins officiella födelsedag, då uppfinningen överlämnades till allmänt bruk. På 1850-talet framträdde porträttfotograferna, som själva preparerade sina våtplåtar, men först tjugo år senare, när kännedomen om Maddox uppfinning av den femtiofalt ljuskänsligare torrplåten nått vårt land, började amatörer syssla med fotografering. På 1880-talet blev negativmaterialet allt ljuskänsligare och kamerorna allt lätthanterligare. Och år 1888 föddes knäpparna. Kodak lancerade sin första lådkamera under den kända sloganen: "Tryck på knappen - vi gör resten!" Denna utveckling sågs inte med blida ögon av de konstnärligt inriktade amatörfotograferna: "Har denna trollformel bidragit till fotografins förbättrande, till dess höjande som vetenskap och konsthantverk, eller till dess popularisering som uppfostringsmedel för iaktagelseförmågans skärpande och konstsinnets höjande? Nej, säkerligen icke! Den har icke uppammat fotografiamatörer, men den har skapat "knäppare" i legio, ty de är många. Knäppare som tryckt på knappen och knipsat i tid och otid utan urskiljning, knappast med en fråga, varför. Värre än söndagsjägaren, som dundrar lös på allt som rör sig, har dessa knäppare gått lös på både lös och fast, och med förvåning och oblandad stolthet sett att de verkligen fått bilder, oftast dåliga, men i knäpparens ögon alltid utmärkta, ty han har ju själv tagit dem." (Daniel Nyblin) Det fanns alltså all anledning för de ambitiösa amatörfotograferna att bilda en förening till såväl nytta som nöje. Möten hölls på Kämp, i restaurang Catani, på Operakaféet eller Brandkårshuset. Programmet bestod då som nu av föredrag, bildvisningar, tävlingar och tekniska demonstrationer. Redan vid det första mötet utställdes inte mindre än 300 amatörfotografier och vid årsmötet den 30 oktober1889 demonstrerades en Laterna Magica och en fotografisk förstoringsmetod med magnesiumljus. Den Laterna Magica - en projektor för 9x9 cm diapositiv - som Daniel Nyblin beställde till klubben från Amerika, fungerade med elljus. Den förenklade bildvisningarna och tävlingskritiken. Diapositiven, som kvarblev i klubbens ägo, utgör stomme till dess unika bildarkiv. Den outtröttlige Daniel Nyblin ledde undervisningsverksamheten både för skolelever och avancerade amatörer, han "slog upp dörrarna till sitt laboratorium, demonstrerade ädelförfaranden och bringade emellanåt sitt vetgiriga auditorium ur fattningen, då han bad det avsmaka måttglas, vilkas innehåll snabbt analyserades som genuin madeira". (1902) Mötena avslutades ofta med en gemensam sexa. Då Kämp stängde, flyttade man till Handelsgillet, där man mot extra betalning per timme kunde fortsätta samvaron till långt in på småtimmarna. ==Med släde och ångbåt== {{Quotation|Efter det alla samlats och man intagit kaffe och ett parti morgonbiljard i Arkadien anträddes färden. Vädret var det härligaste, temperaturen väl låg, men motverkades all stelnad genom att deltagarna nu och då togo sig en galoppad efter åkdonen. För öfrigt hade Spårvägsbolaget eftertänksamt nog försett slädarna med fällar och filtar i parti.|24 november|1904}} I Fotografiamatörklubbens första årsberättelse konstaterar sekreteraren, att "enligt bestyrelsens tanke bör på programmet för nästa år ställas gemensamma utfärder både till land och sjöss, hvilka på samma gång de utgöra en rekreation äro synnerligen egnade att mellan klubbens medlemmar knyta en närmare bekantskap". Fotoutfärderna blev, och är fortfarande, en av föreningens mest uppskattade verksamhetsformer, vilket en livfull bildskörd och vältaliga protokollsanteckningar ger belägg för. Utfärder företogs höst, vinter och vår, men det var framförallt Kristihimmelsfärdstorsdagen som i decennier blev klubbens traditionella utfärdsdag. Så länge denna helgdag tilläts infalla på en torsdag. Men låt oss återgå till den tiden, då herr Jäderholm ställde en ångbåt till klubbens förfogande, och herr Lindenvall förärade till utfärden ett fat gott gammalt öl. Sekreteraren K.A. Aschan berättar om en utfärd den 25 maj 1902: {{Quotation|<p>"Den 25 maj ingick solig och klar, sålunda ingifvande förhoppning om ett lifligt deltagande. Denna förhoppning slog ej heller fel, ty kl. 9 på söndag morgon, då affärden skulle ske, hade deltagare till en af ett par tiotal samlats nere vid ångbåten Uranus´ afgångsplats i Södra hamnen. Efter en kortare rådplägning beslöts att kursen skulle ställas österut till den natursköna Sibbo viken. --- Med god fart ångade vi genom Hästnäs sund och trakten söder om Willinge. Hunna något bortom sistnämnda holme hade den geschäftige "Lasse" Wiik låtit duka upp en splendid frukost i salongen, hvarvid både "helan" och "halfvan" togos med smak; sjön suger, heter det, och den känslan hade vi litet hvar, hvarföre vi äfven gjorde all heder åt anrättningarna. Just som man var i full fart med att låta maten tysta munnen, inträffade ett litet intermezzo. Uranus fick nämligen bottenkänning, hvilken dock, tackvare kaptenens försiktighet att gå med sakta fart, aflöpte utan några menliga följder, hvarför färden kunde fortsättas utan vidare äfventyr.</p> <p>Här vilja vi anteckna ett af herr Otto Johansson väckta förslag af innehåll, att mellan deltagarene i utfärden skulle anställas en täflan, i hvilken en hvar finge deltaga med tre under utfärden tagna bilder, hvilka skulle inlämnas på höstmötet i september. Förslaget, som vann de närvarandes lifliga bifall, blef enhälligt antaget, hvarpå till prisdomare utsågos herrar O. Johansson, A. Rosenbröjer och A. Aschan. --- Under ifrigt fotograferande närmade vi oss slutmålet för färden, och omkring ½ 1 eft. m. angjordes Kallbäcks brygga vid mynningen af Sibbo å. Ankomsten skulle naturligtvis fotograferas, och utfördes detta efter alla konstens regler af Herr Schohin.</p> <p>Utrustade till händer och tänder med allt hvad till fotografering hörer, anträdde man nu i spridda grupper en fotvandring till Söderkulla lantbruksinstitut, beläget några kilometer längre upp vid ån. Inom parentes sagdt var man väl utrustad i kameraväg - många voro försedda med såväl stativ- som handkamera, och på plåtar fanns det öfverflöd (enligt en approximativ beräkning 5 à 600). Det fotografiska utbytet torde sålunda i kvantitatift afseende varit betydligt - om det kvalitativa hafva vi ej varit i tillfälle att erfara något, men uttala den förhoppningen att det måtte blifva godt.</p> <p>Efter c. 2 timmars vandring i skog och mark, hvarunder både vackra och fula saker fästades på den fotografiska plåten, återvände sällskapet till Kallbäck, där den ljufliga anblicken af ett i det gröna uppdukadt middagsbord fröjdade våra hungriga magar, och lofvade riklig ersättning för de utståndna strapatserna. En tjenstvillig Sibbogubbe, som redan tidigare lemnat oss diverse handräckningar, tjenstgjorde under middagen som afknäppare hvid fotografering af bordsgrupper. --- Om återfärden är ej mycket att säga. --- Kl. ½ 9 på aftonen satte vi åter välbehållna foten i land, nöjda med vår dag."</p>|Ljusets konst|1902}} {{Quotation|"Årets konstsäsong öppnades i dag på ett lika intressant som lofvärt vis af Fotografiamatörklubben i Helsingfors med den utställning, som klubben anordnat uppe i expositionssalen å Ateneum. Den vederbörliga vernissagen eller "fixagen", som denna högtidliga ceremoni på fotografspråket bör benämnas - gick i går middagstiden af stapeln, celebrerad af ett antal inbjudna: fotografer och amatörer af olika slag och båda könen. Solen, som vid våra vernissager annars plägar lysa med sin frånvaro, var i går för unders skull med och gaf det hela den önskliga tonen och "fixagen" - som det f.ö. rätteligen tillkommer denna ljusets konst framom alla andra."|Hufvudstadsbladet|1.9.1907}} Citatet ovan beskriver stämningen vid öppnandet av den andra allmänna fotografiska utställningen i Ateneum 1907, men Finlands första fotografiska utställning arrangerade Fotografiamatörklubben redan den 3 december 1892 i en butikslokal i den nybyggda Wredeska passagen. Efter att 200 fotografier refuserats på grund av brist på utrymme, utställdes inte mindre än 375 bilder av 24 klubbmedlemmar. I sitt öppningstal påpekade ordföranden, ingenjör C.E. Holmberg, att utställningen "icke blott afsåg att sporra medlemmarna, utan att äfven bibringa allmänheten kunskaper om hvad som verkligen erkändes som goda fotografier". Under tre dagar besöktes utställningen av 700 helsingforsare. Den första allmänna fotografiska utställningen, som var öppen för både klubbmedlemmar och andra fotografer, arrangerades i Ateneum år 1903. Utställningskommittén bestod av Daniel Nyblin, Otto Johansson och Wladimir Schohin. Bland deltagarna utdelades första pris till Thorvald Nyblin, Alfred Nybom, Wladimir Schohin, Axel Tammelander och Carl Jahn, och andra pris till bl.a. Walter Jakobsson, Lars Wiik och Ivan Timiriasew. Utställningen blev en publikframgång, den besöktes av 3000 personer, men den väckte också missnöje, främst bland yrkesfotograferna, som inte gillade att så många av de prisbelönta var amatörfotografer. Ovettet riktade sig främst mot Daniel Nyblin, trots att han inte ens var medlem av prisjuryn. Inte desto mindre var man tre år senare redo att sätta igång på nytt. Det visade sig, att de flesta yrkesfotografer ändå inte ansåg det värt att delta. "Inte lönar det sig för en fattig fan", svarade en. Daniel Nyblin skyller det magra deltagandet på "mullvadsarbetet och det energiska motarbetandet från deras sida, som skrivit fotografins bakåtskridande på sin fana". "Men", säger han, "utställningen är där, och den är bra!" I Hufvudstadsbladet beskriver signatur "Amatör" utställningen så här: "En blick rundt om i salen öfver de utställda arbetena är tillfyllest för att fastslå, att fotograferingskonsten är stadd i snabb utveckling. Det dilettantiskt anspråkslösa "bildtagandet" är ett längesedan öfvervunnet stadium för de utställande. Det konstnärliga sträfvandet har alltmer trädt i förgrunden med nya medel, vägar och synpunkter. Fotografikonsten vill bli konst till karaktär och värdighet och nöjer sig icke mera med den rang, som varit tillmätt åt det gamla "konterfejandet". Där finnes också på utställningen en hel del "fotografier", hvilka stå förbluffande nära den gräns, som dragits, drages och sannolikt alltid kommer att dragas mellan fotografering och konst, mellan den fotografiska plåtens och den mänskliga hjärnans intryck, de där äga all tänkbar skärpa i naturåtergifvandet förenad med en frapperande känslighet i greppet om stämningen och det lifgivande konstnärliga intrycket. Där finns fotografiska naturstudier och porträtt, hvilka man nästan kunde taga för handmålade akvareller, pasteller eller svartkritteckningar af någon utmärkt impressionistisk konstnär - och detta borde ju alltid vara ett kriterium för deras konstnärlighet såväl i allmän som i tillämpad bemärkelse." Signaturen "Amatör" syftar på fotografier av bl.a. Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, utförda i s.k. ädelförfarande - bromolje-, kol- och gummitryck. Men utställningen presenterade också en fototeknisk sensation, de första färgdiapositiven, fotograferade av Walter Jakobsson, Nicolai Leibowitsch och Harald Rosenberg på Lumières Autochrome plåtar, som samma år kom ut på marknaden. "Det nyaste af allt det vackra, som utställningen har att bjuda på." ==Bromolja och färg== {{Quotation|I sina strävanden efter natur och stämning, efter sanning och karaktär, går många av den moderna riktningens apostlar för långt. Strävandet efter mjukhet i linjerna och helhet i valörerna har fört till en oskärpa som endast kan betecknas som sudd. Men i övergångsperioder går man alltid först för långt för att sedan återvända och finna den rätta medelvägen.|Daniel Nyblin|1903}} Under 1800-talet var det fotografins tekniska utveckling som främst sysselsatte fotograferna. De fascinerades av det "typiskt fotografiska" - den oerhörda skärpan och detaljåtergivningen, fotografins absolut korrekta och minutiösa återgivande av verkligheten. Då också den tidens målarkonst hyllade största möjliga noggrannhet i utförandet, var det många konstnärer, från porträttmålare till silhuettklippare, som gav slaget förlorat och övergick till att förtjäna sitt levebröd som fotografer. I vilken mån impressionismen var en reaktion mot den fotografiska skärpan är svårt att säga, men säkert är, att den påverkade de konstnärligt inriktade fotograferna. De tyckte att kameran som sådan bäst lämpade sig för tekniskt och vetenskaplig avbildning, men knappast som konstnärligt uttrycksmedel. Hur skulle de kunna frigöra sig från den schablonmässiga hantverksfotografin och avbilda motiven med konstnärlig känsla och stämning? Medlet var de s.k. ädelförfarandena - bromolje-, kol- och gummitryck. Det var tålamodsprövande och tidsödande procedurer, men de gav fotograferna konstnärlig frihet. Den enklaste och populäraste metoden var bromoljetrycket. Exponeringen kunde ske helt normalt genom förstoring på känslig bromsilverpapper, som sedan blektes och med kemikaliska medel gjordes mottaglig för färg. Färgen penslades eller valsades på det ljuskänsliga skiktet efter exponeringen. Ofta flyttades pigmentbilden från ursprungspappret till ett akvarell- eller stentryckspapper. Eftersom bilden framställdes av hållbara färgämnen i stället för av silver, är hållbarheten utomordentlig. Med pensel och färg kunde fotograferna på detta sätt manipulera bilden efter behag, undertrycka onödig skärpa och överflödiga detaljer och åstadkomma måleriska verk med den accepterade fotokonstens alla kännetecken. På de fotokurser som Fotografiamatörklubben anordnade kring sekelskiftet under Daniel Nyblins ledning, fanns konstnärligt begåvade skolungdomar, som kom att sätta sin prägel på den finländska fotokonsten. En sådan var Alfred Nybom som också blev känd affärsman i fotobranschen. Alfred Nybom fortsatte sina fotografiska studier i Tyskland, där han utvecklades till en mästerlig porträttfotograf av högsta internationella nivå. Han arbetade för Kunst Atelier Wertheim i Berlin och för Photographische Kunstanstalt Lövyn i Wien, tills han år 1908 återvände till Finland och övertog den danskfödde P.J. Bögelunds fotografiska magasin vid Esplanaden i Helsingfors. Affären övertogs senare av hans son Harald Nybom. Alfred Nybom var tidvid VD för den kända porträttstudion Atelier Apollo i Helsingfors. Han grundade också Finska Biograf Ab och den framgångsrika firman Polyfoto Ab, vilken han ännu som 70-åring ledde som dess verkställande direktör. Gunnar Lönnqvist anställdes vid Ab Finska fotografiska magasinet f.d. Daniel Nyblin, där han arbetade i 32 år och avancerade till verkställande direktör. År 1933 startade han Kodakagenturen Oy Valovarjo Ab, som han ledde till 75 års ålder. Det är ur fotokonstens synpunkt beklagligt att varken Alfred Nyboms eller Gunnar Lönnqvists engagemang i affärslivet under senare år gav tid över för eget konstnärligt fotograferande. Men deras ungdomsverk ger dem en obestridlig plats i den finländska fotografins historia. "Dessutom har han fotografering som hobby och är sedan många år ordförande i Amatörfotografklubben." Med dessa ord avslutar Hufvudstadsbladet sin presentation av ingeniör Walter Jakobsson, som år 1942 fyller 60 år. Då har han bakom sig en lång bana som konstnärligt framstående amatörfotograf, men det är förklarligt att dessa förtjänster överskuggas av hans övriga meriter: trefaldig världsmästare och olympisk guld- och silvermedaljör i konståkning! På många av klubbens utfärdsbilder från början av seklet ses en glad yngling med studentmössan på huvudet och plåtkamera i handen. Den unga studeranden vid Polytekniska Institutet behärskade fototekniken till fulländning, och det var med ädelförfarandet som han uppnådde sina konstnärligt värdefullaste resultat. Walter Jakobssons bilder är utförda i övervägande mörka valörer, fotograferade i sparsamt ljus och dramatisk belysning. Sina stadsbilder fotograferade han i regn och rusk, med asfalten blänkande av väta och konturerna uppmjuknade av dis och dimma. Med ädelförfaranden förstärkte han motivets karaktär och stämningsvärden enligt sin egen konstnärliga bildsyn. En annan av klubbens obestridliga mästare var Wladimir Schohin, till yrket handelsman. Han ägde en rysk lanthandel i hörnet av Unionsgatan och Norra Magasinsgatan i Helsingfors. Efter torghandelns slut parkerade bönderna sina hästar på gården och inköpte allt från filtstövlar till vodka och rysk tobak. År 1900 återfinns han för första gången på segerplats i Fotografiamatörklubbens årstävling, och tre år senare tilldelas han första pris vid den allmänna fotoutställningen i Ateneum med fotografier som är "i alla avseenden förstklassiga". På utställningen 1907 har Daniel Nyblin svårt att finna nog med superlativer: "Han har en kollektion bestående av de läckraste småtavlor man kan tänka sig, en del i gummitryck, andra i koltryck. Dessa linjer, dessa toner! Allt är fullkomligt, harmoniskt, helt. Herr Schohins första pris är egentligen för lågt, det borde läggas ett plus därtill!" Det var på denna utställning som klubben förevisade de första färgdiapositiven, fotograferade på de nya Lumière-plåtarna. Trots sina livfulla situationsbilder, känsliga porträtt och stämningsfulla landskap är det som färgfotograf Wladimir Schohin väckt internationell uppmärksamhet. Med de tekniskt primitiva plåtarna skapade han utsökta stillebenkompositioner med fenomenalt skicklig ljusbehandling och säker känsla för form och material. Efter Schohins död 1934 inlöste Amatörfotografklubben ett hundratal av hans färgdiapositiv, som sedan bl.a. har utställts vid den stora utställningen av nordisk fotografi "The Frozen Image" i USA. ==Reportage med stativ== {{Quotation|"En gång skall man kanske upptäcka, att han, främlingen, lyckats i bild bevara mycket av det Helsingfors som annars blivit glömt och förstört, att hans kamera lämnat värdefulla bidrag till belysande av hufvudstadens rapida utveckling."}} Medan övriga medlemmarna sysslade med konstnärliga ädelförfaranden, fanns det inom Fotografiamatörklubben ett antal medlemmar som insåg den oförfalskade dokumentärbildens värde. Den kändaste är otvivelaktigt Ivan Timiriasew, generalguvernörens adjutant, som vid sin död hyllas med ovanstående minnesord i Hufvudstadsbladet 1927. Ivan Timiriasews favoritmotiv var Helsingfors - dess gator, parker och hamnar - med flanörer, lekande barn, arbetare, marknadsvimmel och dekorativa segelskutor. Hans intresse var framför allt mänskan, som han skildrade med den engagerade reportagebildens alla kännetecken: äkthet, liv och känsla. Som trettioårig kavalleriofficer kom han år 1890 till Helsingfors som adjutant hos generalguvernören, greve Heyden. Generalguvernörerna växlade, men Timiriasew blev kvar. Han blev med tiden en välkänd figur i huvudstaden, i synnerhet som han inte var någon sällsynt företeelse i utelivet, en trogen dyrkare av varietén på Brunn och med stambord på Catani. Men fotografering var hans stora passion, en hobby som han utvecklade till mästerskap. Han deltog flitigt i klubbens möten, som ibland under de oroliga tiderna kunde urarta till häftiga dispyter. Men "Timiren" höll sig orubbligt neutral och dryftade endast fototekniska spörsmål. Han sålde ibland reportagebilder till tidskriften Veckans Krönika, mest för att få se sina bilder och sitt namn i tryck. Men då han efter år 1917 valde Finland till sitt nya fosterland, kunde han dryga ut statspensionen med pressfotografering på heltid. Tidskriften Veckans Krönikas första fotograf, Harald Rosenberg, hade nämligen tagit tjänst som kriminalfotograf. Också Harald Rosenberg fick sin fotografiska skolning på Fotografiamatörklubbens kurser. Hans fotointresse vaknade redan i de tidiga tonåren. Då han år 1900 som 17-årig företog en cykelfärd genom Finlands "midja" - från Uleåborg till Suomussalmi - var han redan en skicklig amatörfotograf, som trots primitiv fotoutrutsning åstadkom utmärkta reportagebilder. Eftersom han efter avslutad skolgång huvudsakligen försörjde sig som tidskriftsfotograf, är det motiverat att ge honom en plats i den finländska fotohistorien som landets första pressfotograf. "Speciell fotograf för Weckans Krönika och Helsingin Kaiku" kallades han på sitt visitkort. År 1909 anställdes han som Finlands första kriminalfotograf vid Kriminalpolisen i Helsingfors, en syssla som inte hindrade honom från att förse tidningspressen med nyhetsbilder. Tvärtom. En idealisk situation för en nyhetsfotograf: alltid först på plats när någonting händer! Det var dramatiska tider - tsarväldets sista decennium med strejker, demonstrationer och attentat. Det blev självständighet och inbördeskrig. Och så kom det glada tjugotalet med förbudslag och spritsmuggling. Allt dokumenterades med Harald Rosenbergs kamera. Under 1910-talets senare hälft framträder ytterligare en af Fotografiamatörklubbens medlemmar som skicklig dokumentär- och pressfotograf. Det är Nicolai Leibowitsch, "en man med kraftiga tummar och konstnärlig blick, humor och kulinarisk smak", som han karakteriseras i Veckans Krönika, då han 1919 fyller 50 år. Till yrket var han massör innan han övergick till pressfotografering. Därav de kraftiga tummarna. För övrigt var han enligt tidskriften försedd med en aldrig klickande kamera och utvecklade en rent förbluffande energi. Han var "allestädes närvarande, vuxen alla de kinkiga situationer en kamerans man kan råka in i, färdig att när som helst störta ut ur hemmets lugna vrå, kort sagt, en förträfflig medarbetare". År 1921 antog klubben sitt nuvarande namn Amatörfotografklubben i Helsingfors, kort AFK. ==Romantik och Rosenlund== {{Quotation|"De gamla bildsköna motiven är förkastade - en ny skönhet har trätt i stället. Kamerans öga riktas mot vardagliga ting ur en ny synvinkel - och de vardagliga tingen blir plötsligt expressiva, poetiska, rent av mystiska."}} Bauhausskolans nysakliga bildsyn, som Raoul af Hällström syftar på i citatet ovan, fick inte fotfäste inom Amatörfotografklubben. Den företräddes i Finland på 30-talet främst av Abiss-gruppen, vars medlemmar Heinrich Iffland och Björn Soldan var aktiva inom AFK, men utan att i högre grad påverka de övriga medlemmarnas bildsyn. Piktorialismen hade starka rötter, dels på grund av de fortfarande aktiva gamla mästarna, såsom Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, dels på grund av nya medlemmar, som också de anammade den romantiska bildsynen. Även om en skribent i tidskriften Valokuvaus 1927 prisar ädelförfarandena med orden "alltid vinner de över bromsilverförstoringarna, oberoende av vilka mjukteckningsmetoder de sistnämnda än må utnyttja", fick de måleriska bromoljetrycken ge plats för enklare förstoringar. Men bildsynen var den samma: estetik och romantik, mjuka linjer och vackra valörer. En av de främsta nya romantikerna var Georg Tschernochvostoff. Hans fotointresse kände inga språkgränser, han verkade aktivt inom såväl AFK som den finskspråkiga Kameraseura. På 40-talet var han rent av samtidigt vice ordförande i vardera klubbarna. Han var också en av de första finländarna som kallades till medlem i Royal Photographic Society i London. Tscherno var en sällsynt mångsidig konstnärlig begåvning. Från måleri övergick han till fotografering, där hans tekniska och konstnärliga talanger förenades. Han var dessutom något av ett språkgeni. I sitt mörkrum i en alkov vid Mechelinsgatan i Helsingfors studerade och experimenterade Tscherno fototeknik tillsammans med AFK-medlemmarna Heinrich Iffland, Ilmari Wasenius och Fred Runeberg. Sina erfarenheter delgav han sedan de övriga klubbmedlemmarna. Han har bl.a. invigt den kända fotografen Constantin Grünberg i fotografins mysterier. Som huvudkamera använde perfektionisten Tscherno en Rolleicord, som uppfyllde hans krav på optisk kvalitet och stort negativformat. Sin kinofilmskamera använde han främst för färgfotografering, då Kodaks och Agfas diapositivfilm i kinofilmsformat kommit i handlen 1938. Samma höst arrangerade AFK sin första färgbildstävling, där Tscherno i konkurrens med 138 inlämnade diapositiv vann första pris med såväl rasterplåtar som flerskiktsfilm. Det krävdes en ny generation av respektlös 50-talsungdom för att tränga undan "rosenlundarnas" - som glåpordet ljöd med syftning på ett känt ålderdomshem i Stockholm - och deras "ålderstigna, förljugna, överromantiska bildstil". Men idag har pendeln svängt tillbaka. På 80-talet respekteras åter klassiska estetiska värden, känslig motivåtergivning och fulländad valörskala. De gamla rosenlundarna är åter i ropet. ==Fotografik och fotogram== {{Quotation|"Den subjektiva fotografin är experimentell, den strävar till att vidga fotografins gränser, till att finna nya fotografiska uttrycksmedel. Sådana är t.ex. fotogrammen, ofta abstrakta bilder som åstadkoms genom att projicera föremål direkt på fotopappret utan hjälp av kamera, samt fotomontage, där olika lösklippta bildelement hopfogas till en ny helhet."|Jaakko Ylinen|Teekkari|1956}} Ingenting är nytt under den fotografiska solen. Den efterkrigsgeneration som på 50-talet revolterade mot den romantiska bildstilen har sina rötter i 20-talet Bauhaus skolan, där ungraren László Moholy-Nagy verkade under åren 1923-28. Där vidareutvecklade man de i England respektive Frankrike verksamma amerikanarna Coburns och Man Rays experiment med fotografier utan kamera, fotogram, solarisation och andra grafiska fototekniker. Men det var AFK:s unga radikaler rätt omedvetna om. Deras bibel var Otto Steinerts Subjektive Fotografie samt tidskrifterna Foto och Nordisk Tidskrift för fotografi, som återspeglade De ungas reaktion i Sverige mot rosenlundarna. Motiven söktes gärna bland det fula och frånstötande: bakgårdar, söndriga fönster, flagande murytor. Men det var inte motivet som skapade bilden, utan utförandet, som byggde på en idé. Motivet degraderades till medel för skapande verksamhet, bilden blev ett självändamål. Diskussionens vågor gick givetvis höga. Ju hårdare och mer oförstående kritik, desto nöjdare var fotograferna, som inspirerades till alltmer chockerande bilder. Själsfränder fann de i Åbo Fotoklubb och en del finskspråkiga fotoklubbar, där den s.k. fotografiken överlevde betydligt längre än i AFK. På Finlands fotoklubbars förbunds årsutställning deltog man t.o.m. med tredimensionella fotokonstruktioner av trä. Det var de grafiskt hårda svartvita bilderna utan gråskala som blev den subjektiva fotografins särprägel, bilder som "lika väl kunde utföras med tusch och pensel". Många betvivlade att Viking Nyström och Lars von Haartman överhuvudtaget ägde en kamera, när de tävlade med sina fotogram utförda med förstoringsapparat. Ett gränsfall var Per Olov Jansson, som kombinerade sin i grunden romantiska bildsyn med reklamfotografens teknik och experimentlusta. Han njöt av det traditionella landskapet, återgett med full gråskala och pietetsfull teknik, men också av att skapa en abstraktion eller stämning genom att manipulera med perspektiv, tonskala och beskärning. Fredrik Hackman byggde upp fantasifulla stilleben och tabletop-arrangemang i sitt vardagsrum, medan Robin Hackman laborerade hänsynslöst med dubbelkopieringar i familjens badrum. Ingenting var förbjudet, allt skulle prövas. Bilderna har kanske inte alltid tålt tidens tand, men de hade ett gemensamt drag, som var friskt uppiggande: en medvetet naiv idioti - humor och ironi. Sådant förekom inte inom de andra fotoklubbarna, där man tog sig själv och sin fotokonst mera på allvar. Men inom AFK fanns det samtidigt en grupp fotografer, bl.a. Caj Bremer, K.G. Roos och Kristian Runeberg, som kämpade för den ärliga reportagebilden. Deras tid kom på 60-talet, i dagspress och tidskrifter. ==Guld och ära== {{Quotation|<p>Fotodomare Kalevi Pekkonen:<br> - Det skulle vara roligt att veta vad fotografen egentligen har avsett med denna bild.</p> <p>Röst ur publiken:<br> - Antagligen har han avsett att vinna tävlingen!</p>}} Så länge det funnits fotoklubbar har det funnits fototävlingar. Klubbmedlemmarna kan i stort sett uppdelas i tre grupper: Auktoriteterna - de som anses kapabla att bedöma andras bilder, tävlingshajarna - de som vågar utsätta sina bilder för kritik, och åskådarna, vilkas uppgift är att applådera vinnarna. Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat tävlingsregler. För att ge alla en chans att vinna har man delat upp deltagarna i olika klasser. För att öka intresset har man anordnat tävlingar av olika slag och för olika medlemskategorier: Motivtävlingar, utmanartävlingar, utfärdstävlingar, månadstävlingar, tävlingar mot andra fotoklubbar - tävlingar för nybörjare, för amatörer, för mästare, för kvinnor, för olika åldrar. Tävlingar i färg, i svartvitt... Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat bedömningen. Man har tolkat reglerna, begrundat amatörskapets tillämpning, räknat poäng enligt matematiska formler Man har varierat juryns sammansättning, antalet domare, man har betvivlat deras kvalifikationer, formulerat bedömningskriterier... Man har lyssnat till yrkesfotografer, konstnärer, konstkritiker, man har trott på publikomröstning... Allt detta med ett resultat: Ingen rättvisa! Varför då detta tävlingsraseri, vars like inte förekommer inom någon annan konstgren? Därför att det är spännande att tävla, lärorikt att få konstruktiv kritik, inspirerande att visa sina bilder för andra. Tävlingarna ger fotohobbyn en extra krydda. Därför tävlade man på 1890-talet, därför tävlar man fortfarande, hundra år senare. Genom tävlingar har många berömda fotografier kommit till allmän kännedom och skördat guld och ära både nationellt och internationellt. Klubbens första internationella framgång noterades redan år 1892, då man i Paris anordnade den första internationella fotografitävlingen, som samlade 150 amatörer från olika delar av världen. I den hårda konkurrensen vann Harry Hintze femte pris och bronsmedalj. Sedan dess har klubbens medlemmar vunnit många framgångar, både vid internationella utställningar och framför allt vid Finlands fotoklubbars förbunds årstävlingar, där klubben sedan förbundets grundande haft en framträdande ställning. Speciellt 60-talet och större delen av 70-talet präglades av en utåtriktad verksamhet. 75-årsjubileet 1964 celebrerades med en fotohistorisk utställning på Galeri Hörhammer, kombinerad med förbundets årsutställning, där AFK var procentuellt bäst med 16 godkända bilder av 34 inlämnade. Samarbetet med den finskspråkiga fotoklubben Kameraseura i Helsingfors var gott, och resulterade vid 80-årsjubileet i någonting så unikt som ett svenskspråkigt specialnummer av fototidskriften Kameralehti. Medlemmarna ordnade också egna fotografiska utställningar. Gemensamma fotoprojekt var "Amatörer ser på Stockis" och "Det nya Böle" som ingick i Helsingfors Sparbanks jubileumsutställning. AFK arrangerade ytterligare ett par fotohistoriska utställningar ur sitt bildarkiv: en presentation av Harald Rosenbergs fotografier och Tidsbilder, en serie sekelskiftsbilder, på Finlands fotografiska museum. Trots kursverksamhet och ett nyinrättat fotolaboratorium för medlemmarna deklinerade den bildmässiga verksamheten på ett för fotokonsten beklagligt sätt. Mästarna från 60-talet tröttnade på att tävla mot varandra, och nya bilder såg man sällan. Inslaget av yrkesfotografer, som under de gångna årtiondena inneburit en så fruktbar växelverkan mellan professionella och amatörer, tunnades ut. Amatörfotografklubben var åter en renodlad sällskapsklubb, där medlemmarna efter att ha avnjutit en reseskildring i färg från något exotiskt turistmål samlades till en ölsits på stamkrogen. Färgtävlingarna var de enda som lockade en större mängd deltagare, och möjligen kan man skylla det bristande intresset för svartvit fotografering på färgfilmen. Det var så bekvämt att fotografera i färg. Det krävde inte mera hantverk än att montera diapositiv. Medlemmarna åhörde gärna lärorika föredrag och kamerademonstrationer, men föredrog att fotografera för eget behov, i färg. Utfärderna var väl besökta, några medlemmar sågs t.o.m. fotografera, färgdiapositiv givetvis. Men sammanhållningen och stämningen var god. ==Den fina kopian== {{Quotation|Användningen av labbet ökar. Den nya monteringsutrustningen finns på plats och för varje vecka ökar antalet AFKare som har gått igenom monteringskurserna och vill börja använda sina nya färdigheter i praktiken.|AFK-cirkulär|2/88}} Amatörfotografklubben i Helsingfors r.f. går nu in i sitt andra sekel med förnyad kraft. Medlemsantalet är i stigande och aktiviteten är livlig. Klubben anordnar grundkurser, monteringskurser, prickningskurser och en omfattande avancerad kurs i svartvitt fotografiskt hantverk med Stig Gustafsson som kunnig ledare. Och resultaten har inte låtit vänta på sig. Åter har den svartvita bilden kommit till heders, utförd enligt alla konstens regler, arkivfast på silverrikt fiberpapper, finkornig med perfekt skärpa och gradation. Presenterad i prydlig passepartout. På mötena uppträder kända fotografer såsom Ulla-Maija Parikka, Matti Saanio, Pentti Sammallahti, Kristoffer Albrecht, Kristian Runeberg, Vidar Lindqvist. Det räcker inte med månadsmöten. Under säsongen samlas dessutom varje månad en svartvit cirkel och en färgcirkel för att närmare begrunda sina speciella problem. Framtiden förefaller ljus. [[Bert Carpelan]] bd2d2e312c2d713288c4461926ad261312d48ee5 109 108 2009-02-11T13:13:27Z WikiSysop 1 /* Den fina kopian */ wikitext text/x-wiki ==De första hundra åren== Ur boken: [[AFK 1889-1989]], utgiven av [[AFK|Amatörfotografklubben i Helsingfors r.f.]], Helsingfors 1989 {{Quotation|<p>Fotograf-amatörklubb</p><p>De damer och herrar, som önska inträda i en tilltänkt fotograf-amatör klubb i Helsingfors, behaga sammanträda till förberedande möte lördagen den 23 februari kl. 6 e.m. i Kleinehs hotell.</p>|Hbl 22.2. 1889}} I anledning av ovanstående tidningsannons samlades tjugosex personer i Kleinehs hotell vid Salutorget i Helsingfors. Sammankallare var en känd kulturpersonlighet, friherre Hugo af Schultén, redaktör vid Nya Pressen, sekreterare i Finska Konstföreningen och medlem av Svenska Teaterns styrelse. Och därtill ivrig amatörfotograf, med smygfotografering som specialitet. Vid mötet i Kleinehs hotell, som leddes av Hugo af Schultén, enades de närvarande om önskvärdheten att bilda en fotograf-amatör klubb enligt modell av den några månader tidigare i Stockholm grundade Svenska Fotografiamatörföreningen, sedermera Fotografiska Föreningen. En kommitté tillsattes för att utarbeta stadgar, som godkändes vid föreningens konstituerande möte den 6 mars, varvid det föreslagna namnet Fotografiamatörklubben i Helsingfors antogs. Medlemmar i den första styrelsen blev: Hugo af Schultén, ordförande, mag. J.J. Sederholm, sekreterare, intendenten, artisten Th. Waenerberg, skattmästare, samt som ordinarie medlemmar stadskamreren Teodor Holmberg och fotograf Daniel Nyblin. Hugo af Schultén inlämnade "i underdånighet" till Kejserliga Senaten en anhållan om tillstånd att bilda en fotografi-amatörklubb i Helsingfors med syfte att söka väcka intresse för fotografikonsten och verka för dess spridning inom landet. Den 11 april 1889 avgavs följande resolution: {{Quotation|<p>Kejserliga Senaten har låtit denna underdåniga ansökning med dertill hörande handlingar Sig föredragas och finner godt icke allenast tillåta bildandet af ifrågavarande klubb, utan äfven gilla och till efterrättelse fastställa ofvanintagna stadgar. Det alle, som vederbör, till underdånig efterrättelse länder.</p><p>I Hans Kejserliga Majästets Höga Namn,<br>Dess Senat för Finland.</p>}} ==Herrklubb på Kämp== {{Quotation|Efter mötet hvidtog en animerad supé hvarunder den angenämaste stämning var rådande. Samkvämet varade till arla morgonstund hvarunder det ena talet aflöste det andra.|Mötesreferat|1899}} Vid Fotografiamatörklubbens första ordinarie möte, den 16 mars 1889, höll Daniel Nyblin ett uppskattat föredrag om fotografins utveckling. Femtio år hade förflutit sedan Daguerres och Niepces uppfinning, dagerrotypin, presenterades inför akademierna för vetenskap och konst i Paris. Detta skedde den 19 augusti 1839, fotografins officiella födelsedag, då uppfinningen överlämnades till allmänt bruk. På 1850-talet framträdde porträttfotograferna, som själva preparerade sina våtplåtar, men först tjugo år senare, när kännedomen om Maddox uppfinning av den femtiofalt ljuskänsligare torrplåten nått vårt land, började amatörer syssla med fotografering. På 1880-talet blev negativmaterialet allt ljuskänsligare och kamerorna allt lätthanterligare. Och år 1888 föddes knäpparna. Kodak lancerade sin första lådkamera under den kända sloganen: "Tryck på knappen - vi gör resten!" Denna utveckling sågs inte med blida ögon av de konstnärligt inriktade amatörfotograferna: "Har denna trollformel bidragit till fotografins förbättrande, till dess höjande som vetenskap och konsthantverk, eller till dess popularisering som uppfostringsmedel för iaktagelseförmågans skärpande och konstsinnets höjande? Nej, säkerligen icke! Den har icke uppammat fotografiamatörer, men den har skapat "knäppare" i legio, ty de är många. Knäppare som tryckt på knappen och knipsat i tid och otid utan urskiljning, knappast med en fråga, varför. Värre än söndagsjägaren, som dundrar lös på allt som rör sig, har dessa knäppare gått lös på både lös och fast, och med förvåning och oblandad stolthet sett att de verkligen fått bilder, oftast dåliga, men i knäpparens ögon alltid utmärkta, ty han har ju själv tagit dem." (Daniel Nyblin) Det fanns alltså all anledning för de ambitiösa amatörfotograferna att bilda en förening till såväl nytta som nöje. Möten hölls på Kämp, i restaurang Catani, på Operakaféet eller Brandkårshuset. Programmet bestod då som nu av föredrag, bildvisningar, tävlingar och tekniska demonstrationer. Redan vid det första mötet utställdes inte mindre än 300 amatörfotografier och vid årsmötet den 30 oktober1889 demonstrerades en Laterna Magica och en fotografisk förstoringsmetod med magnesiumljus. Den Laterna Magica - en projektor för 9x9 cm diapositiv - som Daniel Nyblin beställde till klubben från Amerika, fungerade med elljus. Den förenklade bildvisningarna och tävlingskritiken. Diapositiven, som kvarblev i klubbens ägo, utgör stomme till dess unika bildarkiv. Den outtröttlige Daniel Nyblin ledde undervisningsverksamheten både för skolelever och avancerade amatörer, han "slog upp dörrarna till sitt laboratorium, demonstrerade ädelförfaranden och bringade emellanåt sitt vetgiriga auditorium ur fattningen, då han bad det avsmaka måttglas, vilkas innehåll snabbt analyserades som genuin madeira". (1902) Mötena avslutades ofta med en gemensam sexa. Då Kämp stängde, flyttade man till Handelsgillet, där man mot extra betalning per timme kunde fortsätta samvaron till långt in på småtimmarna. ==Med släde och ångbåt== {{Quotation|Efter det alla samlats och man intagit kaffe och ett parti morgonbiljard i Arkadien anträddes färden. Vädret var det härligaste, temperaturen väl låg, men motverkades all stelnad genom att deltagarna nu och då togo sig en galoppad efter åkdonen. För öfrigt hade Spårvägsbolaget eftertänksamt nog försett slädarna med fällar och filtar i parti.|24 november|1904}} I Fotografiamatörklubbens första årsberättelse konstaterar sekreteraren, att "enligt bestyrelsens tanke bör på programmet för nästa år ställas gemensamma utfärder både till land och sjöss, hvilka på samma gång de utgöra en rekreation äro synnerligen egnade att mellan klubbens medlemmar knyta en närmare bekantskap". Fotoutfärderna blev, och är fortfarande, en av föreningens mest uppskattade verksamhetsformer, vilket en livfull bildskörd och vältaliga protokollsanteckningar ger belägg för. Utfärder företogs höst, vinter och vår, men det var framförallt Kristihimmelsfärdstorsdagen som i decennier blev klubbens traditionella utfärdsdag. Så länge denna helgdag tilläts infalla på en torsdag. Men låt oss återgå till den tiden, då herr Jäderholm ställde en ångbåt till klubbens förfogande, och herr Lindenvall förärade till utfärden ett fat gott gammalt öl. Sekreteraren K.A. Aschan berättar om en utfärd den 25 maj 1902: {{Quotation|<p>"Den 25 maj ingick solig och klar, sålunda ingifvande förhoppning om ett lifligt deltagande. Denna förhoppning slog ej heller fel, ty kl. 9 på söndag morgon, då affärden skulle ske, hade deltagare till en af ett par tiotal samlats nere vid ångbåten Uranus´ afgångsplats i Södra hamnen. Efter en kortare rådplägning beslöts att kursen skulle ställas österut till den natursköna Sibbo viken. --- Med god fart ångade vi genom Hästnäs sund och trakten söder om Willinge. Hunna något bortom sistnämnda holme hade den geschäftige "Lasse" Wiik låtit duka upp en splendid frukost i salongen, hvarvid både "helan" och "halfvan" togos med smak; sjön suger, heter det, och den känslan hade vi litet hvar, hvarföre vi äfven gjorde all heder åt anrättningarna. Just som man var i full fart med att låta maten tysta munnen, inträffade ett litet intermezzo. Uranus fick nämligen bottenkänning, hvilken dock, tackvare kaptenens försiktighet att gå med sakta fart, aflöpte utan några menliga följder, hvarför färden kunde fortsättas utan vidare äfventyr.</p> <p>Här vilja vi anteckna ett af herr Otto Johansson väckta förslag af innehåll, att mellan deltagarene i utfärden skulle anställas en täflan, i hvilken en hvar finge deltaga med tre under utfärden tagna bilder, hvilka skulle inlämnas på höstmötet i september. Förslaget, som vann de närvarandes lifliga bifall, blef enhälligt antaget, hvarpå till prisdomare utsågos herrar O. Johansson, A. Rosenbröjer och A. Aschan. --- Under ifrigt fotograferande närmade vi oss slutmålet för färden, och omkring ½ 1 eft. m. angjordes Kallbäcks brygga vid mynningen af Sibbo å. Ankomsten skulle naturligtvis fotograferas, och utfördes detta efter alla konstens regler af Herr Schohin.</p> <p>Utrustade till händer och tänder med allt hvad till fotografering hörer, anträdde man nu i spridda grupper en fotvandring till Söderkulla lantbruksinstitut, beläget några kilometer längre upp vid ån. Inom parentes sagdt var man väl utrustad i kameraväg - många voro försedda med såväl stativ- som handkamera, och på plåtar fanns det öfverflöd (enligt en approximativ beräkning 5 à 600). Det fotografiska utbytet torde sålunda i kvantitatift afseende varit betydligt - om det kvalitativa hafva vi ej varit i tillfälle att erfara något, men uttala den förhoppningen att det måtte blifva godt.</p> <p>Efter c. 2 timmars vandring i skog och mark, hvarunder både vackra och fula saker fästades på den fotografiska plåten, återvände sällskapet till Kallbäck, där den ljufliga anblicken af ett i det gröna uppdukadt middagsbord fröjdade våra hungriga magar, och lofvade riklig ersättning för de utståndna strapatserna. En tjenstvillig Sibbogubbe, som redan tidigare lemnat oss diverse handräckningar, tjenstgjorde under middagen som afknäppare hvid fotografering af bordsgrupper. --- Om återfärden är ej mycket att säga. --- Kl. ½ 9 på aftonen satte vi åter välbehållna foten i land, nöjda med vår dag."</p>|Ljusets konst|1902}} {{Quotation|"Årets konstsäsong öppnades i dag på ett lika intressant som lofvärt vis af Fotografiamatörklubben i Helsingfors med den utställning, som klubben anordnat uppe i expositionssalen å Ateneum. Den vederbörliga vernissagen eller "fixagen", som denna högtidliga ceremoni på fotografspråket bör benämnas - gick i går middagstiden af stapeln, celebrerad af ett antal inbjudna: fotografer och amatörer af olika slag och båda könen. Solen, som vid våra vernissager annars plägar lysa med sin frånvaro, var i går för unders skull med och gaf det hela den önskliga tonen och "fixagen" - som det f.ö. rätteligen tillkommer denna ljusets konst framom alla andra."|Hufvudstadsbladet|1.9.1907}} Citatet ovan beskriver stämningen vid öppnandet av den andra allmänna fotografiska utställningen i Ateneum 1907, men Finlands första fotografiska utställning arrangerade Fotografiamatörklubben redan den 3 december 1892 i en butikslokal i den nybyggda Wredeska passagen. Efter att 200 fotografier refuserats på grund av brist på utrymme, utställdes inte mindre än 375 bilder av 24 klubbmedlemmar. I sitt öppningstal påpekade ordföranden, ingenjör C.E. Holmberg, att utställningen "icke blott afsåg att sporra medlemmarna, utan att äfven bibringa allmänheten kunskaper om hvad som verkligen erkändes som goda fotografier". Under tre dagar besöktes utställningen av 700 helsingforsare. Den första allmänna fotografiska utställningen, som var öppen för både klubbmedlemmar och andra fotografer, arrangerades i Ateneum år 1903. Utställningskommittén bestod av Daniel Nyblin, Otto Johansson och Wladimir Schohin. Bland deltagarna utdelades första pris till Thorvald Nyblin, Alfred Nybom, Wladimir Schohin, Axel Tammelander och Carl Jahn, och andra pris till bl.a. Walter Jakobsson, Lars Wiik och Ivan Timiriasew. Utställningen blev en publikframgång, den besöktes av 3000 personer, men den väckte också missnöje, främst bland yrkesfotograferna, som inte gillade att så många av de prisbelönta var amatörfotografer. Ovettet riktade sig främst mot Daniel Nyblin, trots att han inte ens var medlem av prisjuryn. Inte desto mindre var man tre år senare redo att sätta igång på nytt. Det visade sig, att de flesta yrkesfotografer ändå inte ansåg det värt att delta. "Inte lönar det sig för en fattig fan", svarade en. Daniel Nyblin skyller det magra deltagandet på "mullvadsarbetet och det energiska motarbetandet från deras sida, som skrivit fotografins bakåtskridande på sin fana". "Men", säger han, "utställningen är där, och den är bra!" I Hufvudstadsbladet beskriver signatur "Amatör" utställningen så här: "En blick rundt om i salen öfver de utställda arbetena är tillfyllest för att fastslå, att fotograferingskonsten är stadd i snabb utveckling. Det dilettantiskt anspråkslösa "bildtagandet" är ett längesedan öfvervunnet stadium för de utställande. Det konstnärliga sträfvandet har alltmer trädt i förgrunden med nya medel, vägar och synpunkter. Fotografikonsten vill bli konst till karaktär och värdighet och nöjer sig icke mera med den rang, som varit tillmätt åt det gamla "konterfejandet". Där finnes också på utställningen en hel del "fotografier", hvilka stå förbluffande nära den gräns, som dragits, drages och sannolikt alltid kommer att dragas mellan fotografering och konst, mellan den fotografiska plåtens och den mänskliga hjärnans intryck, de där äga all tänkbar skärpa i naturåtergifvandet förenad med en frapperande känslighet i greppet om stämningen och det lifgivande konstnärliga intrycket. Där finns fotografiska naturstudier och porträtt, hvilka man nästan kunde taga för handmålade akvareller, pasteller eller svartkritteckningar af någon utmärkt impressionistisk konstnär - och detta borde ju alltid vara ett kriterium för deras konstnärlighet såväl i allmän som i tillämpad bemärkelse." Signaturen "Amatör" syftar på fotografier av bl.a. Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, utförda i s.k. ädelförfarande - bromolje-, kol- och gummitryck. Men utställningen presenterade också en fototeknisk sensation, de första färgdiapositiven, fotograferade av Walter Jakobsson, Nicolai Leibowitsch och Harald Rosenberg på Lumières Autochrome plåtar, som samma år kom ut på marknaden. "Det nyaste af allt det vackra, som utställningen har att bjuda på." ==Bromolja och färg== {{Quotation|I sina strävanden efter natur och stämning, efter sanning och karaktär, går många av den moderna riktningens apostlar för långt. Strävandet efter mjukhet i linjerna och helhet i valörerna har fört till en oskärpa som endast kan betecknas som sudd. Men i övergångsperioder går man alltid först för långt för att sedan återvända och finna den rätta medelvägen.|Daniel Nyblin|1903}} Under 1800-talet var det fotografins tekniska utveckling som främst sysselsatte fotograferna. De fascinerades av det "typiskt fotografiska" - den oerhörda skärpan och detaljåtergivningen, fotografins absolut korrekta och minutiösa återgivande av verkligheten. Då också den tidens målarkonst hyllade största möjliga noggrannhet i utförandet, var det många konstnärer, från porträttmålare till silhuettklippare, som gav slaget förlorat och övergick till att förtjäna sitt levebröd som fotografer. I vilken mån impressionismen var en reaktion mot den fotografiska skärpan är svårt att säga, men säkert är, att den påverkade de konstnärligt inriktade fotograferna. De tyckte att kameran som sådan bäst lämpade sig för tekniskt och vetenskaplig avbildning, men knappast som konstnärligt uttrycksmedel. Hur skulle de kunna frigöra sig från den schablonmässiga hantverksfotografin och avbilda motiven med konstnärlig känsla och stämning? Medlet var de s.k. ädelförfarandena - bromolje-, kol- och gummitryck. Det var tålamodsprövande och tidsödande procedurer, men de gav fotograferna konstnärlig frihet. Den enklaste och populäraste metoden var bromoljetrycket. Exponeringen kunde ske helt normalt genom förstoring på känslig bromsilverpapper, som sedan blektes och med kemikaliska medel gjordes mottaglig för färg. Färgen penslades eller valsades på det ljuskänsliga skiktet efter exponeringen. Ofta flyttades pigmentbilden från ursprungspappret till ett akvarell- eller stentryckspapper. Eftersom bilden framställdes av hållbara färgämnen i stället för av silver, är hållbarheten utomordentlig. Med pensel och färg kunde fotograferna på detta sätt manipulera bilden efter behag, undertrycka onödig skärpa och överflödiga detaljer och åstadkomma måleriska verk med den accepterade fotokonstens alla kännetecken. På de fotokurser som Fotografiamatörklubben anordnade kring sekelskiftet under Daniel Nyblins ledning, fanns konstnärligt begåvade skolungdomar, som kom att sätta sin prägel på den finländska fotokonsten. En sådan var Alfred Nybom som också blev känd affärsman i fotobranschen. Alfred Nybom fortsatte sina fotografiska studier i Tyskland, där han utvecklades till en mästerlig porträttfotograf av högsta internationella nivå. Han arbetade för Kunst Atelier Wertheim i Berlin och för Photographische Kunstanstalt Lövyn i Wien, tills han år 1908 återvände till Finland och övertog den danskfödde P.J. Bögelunds fotografiska magasin vid Esplanaden i Helsingfors. Affären övertogs senare av hans son Harald Nybom. Alfred Nybom var tidvid VD för den kända porträttstudion Atelier Apollo i Helsingfors. Han grundade också Finska Biograf Ab och den framgångsrika firman Polyfoto Ab, vilken han ännu som 70-åring ledde som dess verkställande direktör. Gunnar Lönnqvist anställdes vid Ab Finska fotografiska magasinet f.d. Daniel Nyblin, där han arbetade i 32 år och avancerade till verkställande direktör. År 1933 startade han Kodakagenturen Oy Valovarjo Ab, som han ledde till 75 års ålder. Det är ur fotokonstens synpunkt beklagligt att varken Alfred Nyboms eller Gunnar Lönnqvists engagemang i affärslivet under senare år gav tid över för eget konstnärligt fotograferande. Men deras ungdomsverk ger dem en obestridlig plats i den finländska fotografins historia. "Dessutom har han fotografering som hobby och är sedan många år ordförande i Amatörfotografklubben." Med dessa ord avslutar Hufvudstadsbladet sin presentation av ingeniör Walter Jakobsson, som år 1942 fyller 60 år. Då har han bakom sig en lång bana som konstnärligt framstående amatörfotograf, men det är förklarligt att dessa förtjänster överskuggas av hans övriga meriter: trefaldig världsmästare och olympisk guld- och silvermedaljör i konståkning! På många av klubbens utfärdsbilder från början av seklet ses en glad yngling med studentmössan på huvudet och plåtkamera i handen. Den unga studeranden vid Polytekniska Institutet behärskade fototekniken till fulländning, och det var med ädelförfarandet som han uppnådde sina konstnärligt värdefullaste resultat. Walter Jakobssons bilder är utförda i övervägande mörka valörer, fotograferade i sparsamt ljus och dramatisk belysning. Sina stadsbilder fotograferade han i regn och rusk, med asfalten blänkande av väta och konturerna uppmjuknade av dis och dimma. Med ädelförfaranden förstärkte han motivets karaktär och stämningsvärden enligt sin egen konstnärliga bildsyn. En annan av klubbens obestridliga mästare var Wladimir Schohin, till yrket handelsman. Han ägde en rysk lanthandel i hörnet av Unionsgatan och Norra Magasinsgatan i Helsingfors. Efter torghandelns slut parkerade bönderna sina hästar på gården och inköpte allt från filtstövlar till vodka och rysk tobak. År 1900 återfinns han för första gången på segerplats i Fotografiamatörklubbens årstävling, och tre år senare tilldelas han första pris vid den allmänna fotoutställningen i Ateneum med fotografier som är "i alla avseenden förstklassiga". På utställningen 1907 har Daniel Nyblin svårt att finna nog med superlativer: "Han har en kollektion bestående av de läckraste småtavlor man kan tänka sig, en del i gummitryck, andra i koltryck. Dessa linjer, dessa toner! Allt är fullkomligt, harmoniskt, helt. Herr Schohins första pris är egentligen för lågt, det borde läggas ett plus därtill!" Det var på denna utställning som klubben förevisade de första färgdiapositiven, fotograferade på de nya Lumière-plåtarna. Trots sina livfulla situationsbilder, känsliga porträtt och stämningsfulla landskap är det som färgfotograf Wladimir Schohin väckt internationell uppmärksamhet. Med de tekniskt primitiva plåtarna skapade han utsökta stillebenkompositioner med fenomenalt skicklig ljusbehandling och säker känsla för form och material. Efter Schohins död 1934 inlöste Amatörfotografklubben ett hundratal av hans färgdiapositiv, som sedan bl.a. har utställts vid den stora utställningen av nordisk fotografi "The Frozen Image" i USA. ==Reportage med stativ== {{Quotation|"En gång skall man kanske upptäcka, att han, främlingen, lyckats i bild bevara mycket av det Helsingfors som annars blivit glömt och förstört, att hans kamera lämnat värdefulla bidrag till belysande av hufvudstadens rapida utveckling."}} Medan övriga medlemmarna sysslade med konstnärliga ädelförfaranden, fanns det inom Fotografiamatörklubben ett antal medlemmar som insåg den oförfalskade dokumentärbildens värde. Den kändaste är otvivelaktigt Ivan Timiriasew, generalguvernörens adjutant, som vid sin död hyllas med ovanstående minnesord i Hufvudstadsbladet 1927. Ivan Timiriasews favoritmotiv var Helsingfors - dess gator, parker och hamnar - med flanörer, lekande barn, arbetare, marknadsvimmel och dekorativa segelskutor. Hans intresse var framför allt mänskan, som han skildrade med den engagerade reportagebildens alla kännetecken: äkthet, liv och känsla. Som trettioårig kavalleriofficer kom han år 1890 till Helsingfors som adjutant hos generalguvernören, greve Heyden. Generalguvernörerna växlade, men Timiriasew blev kvar. Han blev med tiden en välkänd figur i huvudstaden, i synnerhet som han inte var någon sällsynt företeelse i utelivet, en trogen dyrkare av varietén på Brunn och med stambord på Catani. Men fotografering var hans stora passion, en hobby som han utvecklade till mästerskap. Han deltog flitigt i klubbens möten, som ibland under de oroliga tiderna kunde urarta till häftiga dispyter. Men "Timiren" höll sig orubbligt neutral och dryftade endast fototekniska spörsmål. Han sålde ibland reportagebilder till tidskriften Veckans Krönika, mest för att få se sina bilder och sitt namn i tryck. Men då han efter år 1917 valde Finland till sitt nya fosterland, kunde han dryga ut statspensionen med pressfotografering på heltid. Tidskriften Veckans Krönikas första fotograf, Harald Rosenberg, hade nämligen tagit tjänst som kriminalfotograf. Också Harald Rosenberg fick sin fotografiska skolning på Fotografiamatörklubbens kurser. Hans fotointresse vaknade redan i de tidiga tonåren. Då han år 1900 som 17-årig företog en cykelfärd genom Finlands "midja" - från Uleåborg till Suomussalmi - var han redan en skicklig amatörfotograf, som trots primitiv fotoutrutsning åstadkom utmärkta reportagebilder. Eftersom han efter avslutad skolgång huvudsakligen försörjde sig som tidskriftsfotograf, är det motiverat att ge honom en plats i den finländska fotohistorien som landets första pressfotograf. "Speciell fotograf för Weckans Krönika och Helsingin Kaiku" kallades han på sitt visitkort. År 1909 anställdes han som Finlands första kriminalfotograf vid Kriminalpolisen i Helsingfors, en syssla som inte hindrade honom från att förse tidningspressen med nyhetsbilder. Tvärtom. En idealisk situation för en nyhetsfotograf: alltid först på plats när någonting händer! Det var dramatiska tider - tsarväldets sista decennium med strejker, demonstrationer och attentat. Det blev självständighet och inbördeskrig. Och så kom det glada tjugotalet med förbudslag och spritsmuggling. Allt dokumenterades med Harald Rosenbergs kamera. Under 1910-talets senare hälft framträder ytterligare en af Fotografiamatörklubbens medlemmar som skicklig dokumentär- och pressfotograf. Det är Nicolai Leibowitsch, "en man med kraftiga tummar och konstnärlig blick, humor och kulinarisk smak", som han karakteriseras i Veckans Krönika, då han 1919 fyller 50 år. Till yrket var han massör innan han övergick till pressfotografering. Därav de kraftiga tummarna. För övrigt var han enligt tidskriften försedd med en aldrig klickande kamera och utvecklade en rent förbluffande energi. Han var "allestädes närvarande, vuxen alla de kinkiga situationer en kamerans man kan råka in i, färdig att när som helst störta ut ur hemmets lugna vrå, kort sagt, en förträfflig medarbetare". År 1921 antog klubben sitt nuvarande namn Amatörfotografklubben i Helsingfors, kort AFK. ==Romantik och Rosenlund== {{Quotation|"De gamla bildsköna motiven är förkastade - en ny skönhet har trätt i stället. Kamerans öga riktas mot vardagliga ting ur en ny synvinkel - och de vardagliga tingen blir plötsligt expressiva, poetiska, rent av mystiska."}} Bauhausskolans nysakliga bildsyn, som Raoul af Hällström syftar på i citatet ovan, fick inte fotfäste inom Amatörfotografklubben. Den företräddes i Finland på 30-talet främst av Abiss-gruppen, vars medlemmar Heinrich Iffland och Björn Soldan var aktiva inom AFK, men utan att i högre grad påverka de övriga medlemmarnas bildsyn. Piktorialismen hade starka rötter, dels på grund av de fortfarande aktiva gamla mästarna, såsom Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, dels på grund av nya medlemmar, som också de anammade den romantiska bildsynen. Även om en skribent i tidskriften Valokuvaus 1927 prisar ädelförfarandena med orden "alltid vinner de över bromsilverförstoringarna, oberoende av vilka mjukteckningsmetoder de sistnämnda än må utnyttja", fick de måleriska bromoljetrycken ge plats för enklare förstoringar. Men bildsynen var den samma: estetik och romantik, mjuka linjer och vackra valörer. En av de främsta nya romantikerna var Georg Tschernochvostoff. Hans fotointresse kände inga språkgränser, han verkade aktivt inom såväl AFK som den finskspråkiga Kameraseura. På 40-talet var han rent av samtidigt vice ordförande i vardera klubbarna. Han var också en av de första finländarna som kallades till medlem i Royal Photographic Society i London. Tscherno var en sällsynt mångsidig konstnärlig begåvning. Från måleri övergick han till fotografering, där hans tekniska och konstnärliga talanger förenades. Han var dessutom något av ett språkgeni. I sitt mörkrum i en alkov vid Mechelinsgatan i Helsingfors studerade och experimenterade Tscherno fototeknik tillsammans med AFK-medlemmarna Heinrich Iffland, Ilmari Wasenius och Fred Runeberg. Sina erfarenheter delgav han sedan de övriga klubbmedlemmarna. Han har bl.a. invigt den kända fotografen Constantin Grünberg i fotografins mysterier. Som huvudkamera använde perfektionisten Tscherno en Rolleicord, som uppfyllde hans krav på optisk kvalitet och stort negativformat. Sin kinofilmskamera använde han främst för färgfotografering, då Kodaks och Agfas diapositivfilm i kinofilmsformat kommit i handlen 1938. Samma höst arrangerade AFK sin första färgbildstävling, där Tscherno i konkurrens med 138 inlämnade diapositiv vann första pris med såväl rasterplåtar som flerskiktsfilm. Det krävdes en ny generation av respektlös 50-talsungdom för att tränga undan "rosenlundarnas" - som glåpordet ljöd med syftning på ett känt ålderdomshem i Stockholm - och deras "ålderstigna, förljugna, överromantiska bildstil". Men idag har pendeln svängt tillbaka. På 80-talet respekteras åter klassiska estetiska värden, känslig motivåtergivning och fulländad valörskala. De gamla rosenlundarna är åter i ropet. ==Fotografik och fotogram== {{Quotation|"Den subjektiva fotografin är experimentell, den strävar till att vidga fotografins gränser, till att finna nya fotografiska uttrycksmedel. Sådana är t.ex. fotogrammen, ofta abstrakta bilder som åstadkoms genom att projicera föremål direkt på fotopappret utan hjälp av kamera, samt fotomontage, där olika lösklippta bildelement hopfogas till en ny helhet."|Jaakko Ylinen|Teekkari|1956}} Ingenting är nytt under den fotografiska solen. Den efterkrigsgeneration som på 50-talet revolterade mot den romantiska bildstilen har sina rötter i 20-talet Bauhaus skolan, där ungraren László Moholy-Nagy verkade under åren 1923-28. Där vidareutvecklade man de i England respektive Frankrike verksamma amerikanarna Coburns och Man Rays experiment med fotografier utan kamera, fotogram, solarisation och andra grafiska fototekniker. Men det var AFK:s unga radikaler rätt omedvetna om. Deras bibel var Otto Steinerts Subjektive Fotografie samt tidskrifterna Foto och Nordisk Tidskrift för fotografi, som återspeglade De ungas reaktion i Sverige mot rosenlundarna. Motiven söktes gärna bland det fula och frånstötande: bakgårdar, söndriga fönster, flagande murytor. Men det var inte motivet som skapade bilden, utan utförandet, som byggde på en idé. Motivet degraderades till medel för skapande verksamhet, bilden blev ett självändamål. Diskussionens vågor gick givetvis höga. Ju hårdare och mer oförstående kritik, desto nöjdare var fotograferna, som inspirerades till alltmer chockerande bilder. Själsfränder fann de i Åbo Fotoklubb och en del finskspråkiga fotoklubbar, där den s.k. fotografiken överlevde betydligt längre än i AFK. På Finlands fotoklubbars förbunds årsutställning deltog man t.o.m. med tredimensionella fotokonstruktioner av trä. Det var de grafiskt hårda svartvita bilderna utan gråskala som blev den subjektiva fotografins särprägel, bilder som "lika väl kunde utföras med tusch och pensel". Många betvivlade att Viking Nyström och Lars von Haartman överhuvudtaget ägde en kamera, när de tävlade med sina fotogram utförda med förstoringsapparat. Ett gränsfall var Per Olov Jansson, som kombinerade sin i grunden romantiska bildsyn med reklamfotografens teknik och experimentlusta. Han njöt av det traditionella landskapet, återgett med full gråskala och pietetsfull teknik, men också av att skapa en abstraktion eller stämning genom att manipulera med perspektiv, tonskala och beskärning. Fredrik Hackman byggde upp fantasifulla stilleben och tabletop-arrangemang i sitt vardagsrum, medan Robin Hackman laborerade hänsynslöst med dubbelkopieringar i familjens badrum. Ingenting var förbjudet, allt skulle prövas. Bilderna har kanske inte alltid tålt tidens tand, men de hade ett gemensamt drag, som var friskt uppiggande: en medvetet naiv idioti - humor och ironi. Sådant förekom inte inom de andra fotoklubbarna, där man tog sig själv och sin fotokonst mera på allvar. Men inom AFK fanns det samtidigt en grupp fotografer, bl.a. Caj Bremer, K.G. Roos och Kristian Runeberg, som kämpade för den ärliga reportagebilden. Deras tid kom på 60-talet, i dagspress och tidskrifter. ==Guld och ära== {{Quotation|<p>Fotodomare Kalevi Pekkonen:<br> - Det skulle vara roligt att veta vad fotografen egentligen har avsett med denna bild.</p> <p>Röst ur publiken:<br> - Antagligen har han avsett att vinna tävlingen!</p>}} Så länge det funnits fotoklubbar har det funnits fototävlingar. Klubbmedlemmarna kan i stort sett uppdelas i tre grupper: Auktoriteterna - de som anses kapabla att bedöma andras bilder, tävlingshajarna - de som vågar utsätta sina bilder för kritik, och åskådarna, vilkas uppgift är att applådera vinnarna. Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat tävlingsregler. För att ge alla en chans att vinna har man delat upp deltagarna i olika klasser. För att öka intresset har man anordnat tävlingar av olika slag och för olika medlemskategorier: Motivtävlingar, utmanartävlingar, utfärdstävlingar, månadstävlingar, tävlingar mot andra fotoklubbar - tävlingar för nybörjare, för amatörer, för mästare, för kvinnor, för olika åldrar. Tävlingar i färg, i svartvitt... Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat bedömningen. Man har tolkat reglerna, begrundat amatörskapets tillämpning, räknat poäng enligt matematiska formler Man har varierat juryns sammansättning, antalet domare, man har betvivlat deras kvalifikationer, formulerat bedömningskriterier... Man har lyssnat till yrkesfotografer, konstnärer, konstkritiker, man har trott på publikomröstning... Allt detta med ett resultat: Ingen rättvisa! Varför då detta tävlingsraseri, vars like inte förekommer inom någon annan konstgren? Därför att det är spännande att tävla, lärorikt att få konstruktiv kritik, inspirerande att visa sina bilder för andra. Tävlingarna ger fotohobbyn en extra krydda. Därför tävlade man på 1890-talet, därför tävlar man fortfarande, hundra år senare. Genom tävlingar har många berömda fotografier kommit till allmän kännedom och skördat guld och ära både nationellt och internationellt. Klubbens första internationella framgång noterades redan år 1892, då man i Paris anordnade den första internationella fotografitävlingen, som samlade 150 amatörer från olika delar av världen. I den hårda konkurrensen vann Harry Hintze femte pris och bronsmedalj. Sedan dess har klubbens medlemmar vunnit många framgångar, både vid internationella utställningar och framför allt vid Finlands fotoklubbars förbunds årstävlingar, där klubben sedan förbundets grundande haft en framträdande ställning. Speciellt 60-talet och större delen av 70-talet präglades av en utåtriktad verksamhet. 75-årsjubileet 1964 celebrerades med en fotohistorisk utställning på Galeri Hörhammer, kombinerad med förbundets årsutställning, där AFK var procentuellt bäst med 16 godkända bilder av 34 inlämnade. Samarbetet med den finskspråkiga fotoklubben Kameraseura i Helsingfors var gott, och resulterade vid 80-årsjubileet i någonting så unikt som ett svenskspråkigt specialnummer av fototidskriften Kameralehti. Medlemmarna ordnade också egna fotografiska utställningar. Gemensamma fotoprojekt var "Amatörer ser på Stockis" och "Det nya Böle" som ingick i Helsingfors Sparbanks jubileumsutställning. AFK arrangerade ytterligare ett par fotohistoriska utställningar ur sitt bildarkiv: en presentation av Harald Rosenbergs fotografier och Tidsbilder, en serie sekelskiftsbilder, på Finlands fotografiska museum. Trots kursverksamhet och ett nyinrättat fotolaboratorium för medlemmarna deklinerade den bildmässiga verksamheten på ett för fotokonsten beklagligt sätt. Mästarna från 60-talet tröttnade på att tävla mot varandra, och nya bilder såg man sällan. Inslaget av yrkesfotografer, som under de gångna årtiondena inneburit en så fruktbar växelverkan mellan professionella och amatörer, tunnades ut. Amatörfotografklubben var åter en renodlad sällskapsklubb, där medlemmarna efter att ha avnjutit en reseskildring i färg från något exotiskt turistmål samlades till en ölsits på stamkrogen. Färgtävlingarna var de enda som lockade en större mängd deltagare, och möjligen kan man skylla det bristande intresset för svartvit fotografering på färgfilmen. Det var så bekvämt att fotografera i färg. Det krävde inte mera hantverk än att montera diapositiv. Medlemmarna åhörde gärna lärorika föredrag och kamerademonstrationer, men föredrog att fotografera för eget behov, i färg. Utfärderna var väl besökta, några medlemmar sågs t.o.m. fotografera, färgdiapositiv givetvis. Men sammanhållningen och stämningen var god. ==Den fina kopian== {{Quotation|Användningen av labbet ökar. Den nya monteringsutrustningen finns på plats och för varje vecka ökar antalet AFKare som har gått igenom monteringskurserna och vill börja använda sina nya färdigheter i praktiken.|AFK-cirkulär|2/88}} Amatörfotografklubben i Helsingfors r.f. går nu in i sitt andra sekel med förnyad kraft. Medlemsantalet är i stigande och aktiviteten är livlig. Klubben anordnar grundkurser, monteringskurser, prickningskurser och en omfattande avancerad kurs i svartvitt fotografiskt hantverk med Stig Gustafsson som kunnig ledare. Och resultaten har inte låtit vänta på sig. Åter har den svartvita bilden kommit till heders, utförd enligt alla konstens regler, arkivfast på silverrikt fiberpapper, finkornig med perfekt skärpa och gradation. Presenterad i prydlig passepartout. På mötena uppträder kända fotografer såsom Ulla-Maija Parikka, Matti Saanio, Pentti Sammallahti, Kristoffer Albrecht, Kristian Runeberg, Vidar Lindqvist. Det räcker inte med månadsmöten. Under säsongen samlas dessutom varje månad en svartvit cirkel och en färgcirkel för att närmare begrunda sina speciella problem. Framtiden förefaller ljus. [[Bert Carpelan]] [[Category:AFK]] [[Category:Arkivet]] [[Category:Historia]] 3030022b376ae0efaf72d9cf61314363b34d5156 110 109 2009-02-11T13:16:23Z WikiSysop 1 /* Med släde och ångbåt */ wikitext text/x-wiki ==De första hundra åren== Ur boken: [[AFK 1889-1989]], utgiven av [[AFK|Amatörfotografklubben i Helsingfors r.f.]], Helsingfors 1989 {{Quotation|<p>Fotograf-amatörklubb</p><p>De damer och herrar, som önska inträda i en tilltänkt fotograf-amatör klubb i Helsingfors, behaga sammanträda till förberedande möte lördagen den 23 februari kl. 6 e.m. i Kleinehs hotell.</p>|Hbl 22.2. 1889}} I anledning av ovanstående tidningsannons samlades tjugosex personer i Kleinehs hotell vid Salutorget i Helsingfors. Sammankallare var en känd kulturpersonlighet, friherre Hugo af Schultén, redaktör vid Nya Pressen, sekreterare i Finska Konstföreningen och medlem av Svenska Teaterns styrelse. Och därtill ivrig amatörfotograf, med smygfotografering som specialitet. Vid mötet i Kleinehs hotell, som leddes av Hugo af Schultén, enades de närvarande om önskvärdheten att bilda en fotograf-amatör klubb enligt modell av den några månader tidigare i Stockholm grundade Svenska Fotografiamatörföreningen, sedermera Fotografiska Föreningen. En kommitté tillsattes för att utarbeta stadgar, som godkändes vid föreningens konstituerande möte den 6 mars, varvid det föreslagna namnet Fotografiamatörklubben i Helsingfors antogs. Medlemmar i den första styrelsen blev: Hugo af Schultén, ordförande, mag. J.J. Sederholm, sekreterare, intendenten, artisten Th. Waenerberg, skattmästare, samt som ordinarie medlemmar stadskamreren Teodor Holmberg och fotograf Daniel Nyblin. Hugo af Schultén inlämnade "i underdånighet" till Kejserliga Senaten en anhållan om tillstånd att bilda en fotografi-amatörklubb i Helsingfors med syfte att söka väcka intresse för fotografikonsten och verka för dess spridning inom landet. Den 11 april 1889 avgavs följande resolution: {{Quotation|<p>Kejserliga Senaten har låtit denna underdåniga ansökning med dertill hörande handlingar Sig föredragas och finner godt icke allenast tillåta bildandet af ifrågavarande klubb, utan äfven gilla och till efterrättelse fastställa ofvanintagna stadgar. Det alle, som vederbör, till underdånig efterrättelse länder.</p><p>I Hans Kejserliga Majästets Höga Namn,<br>Dess Senat för Finland.</p>}} ==Herrklubb på Kämp== {{Quotation|Efter mötet hvidtog en animerad supé hvarunder den angenämaste stämning var rådande. Samkvämet varade till arla morgonstund hvarunder det ena talet aflöste det andra.|Mötesreferat|1899}} Vid Fotografiamatörklubbens första ordinarie möte, den 16 mars 1889, höll Daniel Nyblin ett uppskattat föredrag om fotografins utveckling. Femtio år hade förflutit sedan Daguerres och Niepces uppfinning, dagerrotypin, presenterades inför akademierna för vetenskap och konst i Paris. Detta skedde den 19 augusti 1839, fotografins officiella födelsedag, då uppfinningen överlämnades till allmänt bruk. På 1850-talet framträdde porträttfotograferna, som själva preparerade sina våtplåtar, men först tjugo år senare, när kännedomen om Maddox uppfinning av den femtiofalt ljuskänsligare torrplåten nått vårt land, började amatörer syssla med fotografering. På 1880-talet blev negativmaterialet allt ljuskänsligare och kamerorna allt lätthanterligare. Och år 1888 föddes knäpparna. Kodak lancerade sin första lådkamera under den kända sloganen: "Tryck på knappen - vi gör resten!" Denna utveckling sågs inte med blida ögon av de konstnärligt inriktade amatörfotograferna: "Har denna trollformel bidragit till fotografins förbättrande, till dess höjande som vetenskap och konsthantverk, eller till dess popularisering som uppfostringsmedel för iaktagelseförmågans skärpande och konstsinnets höjande? Nej, säkerligen icke! Den har icke uppammat fotografiamatörer, men den har skapat "knäppare" i legio, ty de är många. Knäppare som tryckt på knappen och knipsat i tid och otid utan urskiljning, knappast med en fråga, varför. Värre än söndagsjägaren, som dundrar lös på allt som rör sig, har dessa knäppare gått lös på både lös och fast, och med förvåning och oblandad stolthet sett att de verkligen fått bilder, oftast dåliga, men i knäpparens ögon alltid utmärkta, ty han har ju själv tagit dem." (Daniel Nyblin) Det fanns alltså all anledning för de ambitiösa amatörfotograferna att bilda en förening till såväl nytta som nöje. Möten hölls på Kämp, i restaurang Catani, på Operakaféet eller Brandkårshuset. Programmet bestod då som nu av föredrag, bildvisningar, tävlingar och tekniska demonstrationer. Redan vid det första mötet utställdes inte mindre än 300 amatörfotografier och vid årsmötet den 30 oktober1889 demonstrerades en Laterna Magica och en fotografisk förstoringsmetod med magnesiumljus. Den Laterna Magica - en projektor för 9x9 cm diapositiv - som Daniel Nyblin beställde till klubben från Amerika, fungerade med elljus. Den förenklade bildvisningarna och tävlingskritiken. Diapositiven, som kvarblev i klubbens ägo, utgör stomme till dess unika bildarkiv. Den outtröttlige Daniel Nyblin ledde undervisningsverksamheten både för skolelever och avancerade amatörer, han "slog upp dörrarna till sitt laboratorium, demonstrerade ädelförfaranden och bringade emellanåt sitt vetgiriga auditorium ur fattningen, då han bad det avsmaka måttglas, vilkas innehåll snabbt analyserades som genuin madeira". (1902) Mötena avslutades ofta med en gemensam sexa. Då Kämp stängde, flyttade man till Handelsgillet, där man mot extra betalning per timme kunde fortsätta samvaron till långt in på småtimmarna. ==Med släde och ångbåt== {{Quotation|Efter det alla samlats och man intagit kaffe och ett parti morgonbiljard i Arkadien anträddes färden. Vädret var det härligaste, temperaturen väl låg, men motverkades all stelnad genom att deltagarna nu och då togo sig en galoppad efter åkdonen. För öfrigt hade Spårvägsbolaget eftertänksamt nog försett slädarna med fällar och filtar i parti.|24 november|1904}} I Fotografiamatörklubbens första årsberättelse konstaterar sekreteraren, att "enligt bestyrelsens tanke bör på programmet för nästa år ställas gemensamma utfärder både till land och sjöss, hvilka på samma gång de utgöra en rekreation äro synnerligen egnade att mellan klubbens medlemmar knyta en närmare bekantskap". Fotoutfärderna blev, och är fortfarande, en av föreningens mest uppskattade verksamhetsformer, vilket en livfull bildskörd och vältaliga protokollsanteckningar ger belägg för. Utfärder företogs höst, vinter och vår, men det var framförallt Kristihimmelsfärdstorsdagen som i decennier blev klubbens traditionella utfärdsdag. Så länge denna helgdag tilläts infalla på en torsdag. Men låt oss återgå till den tiden, då herr Jäderholm ställde en ångbåt till klubbens förfogande, och herr Lindenvall förärade till utfärden ett fat gott gammalt öl. Sekreteraren K.A. Aschan berättar om en utfärd den 25 maj 1902: ''"Den 25 maj ingick solig och klar, sålunda ingifvande förhoppning om ett lifligt deltagande. Denna förhoppning slog ej heller fel, ty kl. 9 på söndag morgon, då affärden skulle ske, hade deltagare till en af ett par tiotal samlats nere vid ångbåten Uranus´ afgångsplats i Södra hamnen. Efter en kortare rådplägning beslöts att kursen skulle ställas österut till den natursköna Sibbo viken. --- Med god fart ångade vi genom Hästnäs sund och trakten söder om Willinge. Hunna något bortom sistnämnda holme hade den geschäftige "Lasse" Wiik låtit duka upp en splendid frukost i salongen, hvarvid både "helan" och "halfvan" togos med smak; sjön suger, heter det, och den känslan hade vi litet hvar, hvarföre vi äfven gjorde all heder åt anrättningarna. Just som man var i full fart med att låta maten tysta munnen, inträffade ett litet intermezzo. Uranus fick nämligen bottenkänning, hvilken dock, tackvare kaptenens försiktighet att gå med sakta fart, aflöpte utan några menliga följder, hvarför färden kunde fortsättas utan vidare äfventyr. Här vilja vi anteckna ett af herr Otto Johansson väckta förslag af innehåll, att mellan deltagarene i utfärden skulle anställas en täflan, i hvilken en hvar finge deltaga med tre under utfärden tagna bilder, hvilka skulle inlämnas på höstmötet i september. Förslaget, som vann de närvarandes lifliga bifall, blef enhälligt antaget, hvarpå till prisdomare utsågos herrar O. Johansson, A. Rosenbröjer och A. Aschan. --- Under ifrigt fotograferande närmade vi oss slutmålet för färden, och omkring ½ 1 eft. m. angjordes Kallbäcks brygga vid mynningen af Sibbo å. Ankomsten skulle naturligtvis fotograferas, och utfördes detta efter alla konstens regler af Herr Schohin. Utrustade till händer och tänder med allt hvad till fotografering hörer, anträdde man nu i spridda grupper en fotvandring till Söderkulla lantbruksinstitut, beläget några kilometer längre upp vid ån. Inom parentes sagdt var man väl utrustad i kameraväg - många voro försedda med såväl stativ- som handkamera, och på plåtar fanns det öfverflöd (enligt en approximativ beräkning 5 à 600). Det fotografiska utbytet torde sålunda i kvantitatift afseende varit betydligt - om det kvalitativa hafva vi ej varit i tillfälle att erfara något, men uttala den förhoppningen att det måtte blifva godt. Efter c. 2 timmars vandring i skog och mark, hvarunder både vackra och fula saker fästades på den fotografiska plåten, återvände sällskapet till Kallbäck, där den ljufliga anblicken af ett i det gröna uppdukadt middagsbord fröjdade våra hungriga magar, och lofvade riklig ersättning för de utståndna strapatserna. En tjenstvillig Sibbogubbe, som redan tidigare lemnat oss diverse handräckningar, tjenstgjorde under middagen som afknäppare hvid fotografering af bordsgrupper. --- Om återfärden är ej mycket att säga. --- Kl. ½ 9 på aftonen satte vi åter välbehållna foten i land, nöjda med vår dag."'' ==Ljusets konst== {{Quotation|"Årets konstsäsong öppnades i dag på ett lika intressant som lofvärt vis af Fotografiamatörklubben i Helsingfors med den utställning, som klubben anordnat uppe i expositionssalen å Ateneum. Den vederbörliga vernissagen eller "fixagen", som denna högtidliga ceremoni på fotografspråket bör benämnas - gick i går middagstiden af stapeln, celebrerad af ett antal inbjudna: fotografer och amatörer af olika slag och båda könen. Solen, som vid våra vernissager annars plägar lysa med sin frånvaro, var i går för unders skull med och gaf det hela den önskliga tonen och "fixagen" - som det f.ö. rätteligen tillkommer denna ljusets konst framom alla andra."|Hufvudstadsbladet|1.9.1907}} Citatet ovan beskriver stämningen vid öppnandet av den andra allmänna fotografiska utställningen i Ateneum 1907, men Finlands första fotografiska utställning arrangerade Fotografiamatörklubben redan den 3 december 1892 i en butikslokal i den nybyggda Wredeska passagen. Efter att 200 fotografier refuserats på grund av brist på utrymme, utställdes inte mindre än 375 bilder av 24 klubbmedlemmar. I sitt öppningstal påpekade ordföranden, ingenjör C.E. Holmberg, att utställningen "icke blott afsåg att sporra medlemmarna, utan att äfven bibringa allmänheten kunskaper om hvad som verkligen erkändes som goda fotografier". Under tre dagar besöktes utställningen av 700 helsingforsare. Den första allmänna fotografiska utställningen, som var öppen för både klubbmedlemmar och andra fotografer, arrangerades i Ateneum år 1903. Utställningskommittén bestod av Daniel Nyblin, Otto Johansson och Wladimir Schohin. Bland deltagarna utdelades första pris till Thorvald Nyblin, Alfred Nybom, Wladimir Schohin, Axel Tammelander och Carl Jahn, och andra pris till bl.a. Walter Jakobsson, Lars Wiik och Ivan Timiriasew. Utställningen blev en publikframgång, den besöktes av 3000 personer, men den väckte också missnöje, främst bland yrkesfotograferna, som inte gillade att så många av de prisbelönta var amatörfotografer. Ovettet riktade sig främst mot Daniel Nyblin, trots att han inte ens var medlem av prisjuryn. Inte desto mindre var man tre år senare redo att sätta igång på nytt. Det visade sig, att de flesta yrkesfotografer ändå inte ansåg det värt att delta. "Inte lönar det sig för en fattig fan", svarade en. Daniel Nyblin skyller det magra deltagandet på "mullvadsarbetet och det energiska motarbetandet från deras sida, som skrivit fotografins bakåtskridande på sin fana". "Men", säger han, "utställningen är där, och den är bra!" I Hufvudstadsbladet beskriver signatur "Amatör" utställningen så här: "En blick rundt om i salen öfver de utställda arbetena är tillfyllest för att fastslå, att fotograferingskonsten är stadd i snabb utveckling. Det dilettantiskt anspråkslösa "bildtagandet" är ett längesedan öfvervunnet stadium för de utställande. Det konstnärliga sträfvandet har alltmer trädt i förgrunden med nya medel, vägar och synpunkter. Fotografikonsten vill bli konst till karaktär och värdighet och nöjer sig icke mera med den rang, som varit tillmätt åt det gamla "konterfejandet". Där finnes också på utställningen en hel del "fotografier", hvilka stå förbluffande nära den gräns, som dragits, drages och sannolikt alltid kommer att dragas mellan fotografering och konst, mellan den fotografiska plåtens och den mänskliga hjärnans intryck, de där äga all tänkbar skärpa i naturåtergifvandet förenad med en frapperande känslighet i greppet om stämningen och det lifgivande konstnärliga intrycket. Där finns fotografiska naturstudier och porträtt, hvilka man nästan kunde taga för handmålade akvareller, pasteller eller svartkritteckningar af någon utmärkt impressionistisk konstnär - och detta borde ju alltid vara ett kriterium för deras konstnärlighet såväl i allmän som i tillämpad bemärkelse." Signaturen "Amatör" syftar på fotografier av bl.a. Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, utförda i s.k. ädelförfarande - bromolje-, kol- och gummitryck. Men utställningen presenterade också en fototeknisk sensation, de första färgdiapositiven, fotograferade av Walter Jakobsson, Nicolai Leibowitsch och Harald Rosenberg på Lumières Autochrome plåtar, som samma år kom ut på marknaden. "Det nyaste af allt det vackra, som utställningen har att bjuda på." ==Bromolja och färg== {{Quotation|I sina strävanden efter natur och stämning, efter sanning och karaktär, går många av den moderna riktningens apostlar för långt. Strävandet efter mjukhet i linjerna och helhet i valörerna har fört till en oskärpa som endast kan betecknas som sudd. Men i övergångsperioder går man alltid först för långt för att sedan återvända och finna den rätta medelvägen.|Daniel Nyblin|1903}} Under 1800-talet var det fotografins tekniska utveckling som främst sysselsatte fotograferna. De fascinerades av det "typiskt fotografiska" - den oerhörda skärpan och detaljåtergivningen, fotografins absolut korrekta och minutiösa återgivande av verkligheten. Då också den tidens målarkonst hyllade största möjliga noggrannhet i utförandet, var det många konstnärer, från porträttmålare till silhuettklippare, som gav slaget förlorat och övergick till att förtjäna sitt levebröd som fotografer. I vilken mån impressionismen var en reaktion mot den fotografiska skärpan är svårt att säga, men säkert är, att den påverkade de konstnärligt inriktade fotograferna. De tyckte att kameran som sådan bäst lämpade sig för tekniskt och vetenskaplig avbildning, men knappast som konstnärligt uttrycksmedel. Hur skulle de kunna frigöra sig från den schablonmässiga hantverksfotografin och avbilda motiven med konstnärlig känsla och stämning? Medlet var de s.k. ädelförfarandena - bromolje-, kol- och gummitryck. Det var tålamodsprövande och tidsödande procedurer, men de gav fotograferna konstnärlig frihet. Den enklaste och populäraste metoden var bromoljetrycket. Exponeringen kunde ske helt normalt genom förstoring på känslig bromsilverpapper, som sedan blektes och med kemikaliska medel gjordes mottaglig för färg. Färgen penslades eller valsades på det ljuskänsliga skiktet efter exponeringen. Ofta flyttades pigmentbilden från ursprungspappret till ett akvarell- eller stentryckspapper. Eftersom bilden framställdes av hållbara färgämnen i stället för av silver, är hållbarheten utomordentlig. Med pensel och färg kunde fotograferna på detta sätt manipulera bilden efter behag, undertrycka onödig skärpa och överflödiga detaljer och åstadkomma måleriska verk med den accepterade fotokonstens alla kännetecken. På de fotokurser som Fotografiamatörklubben anordnade kring sekelskiftet under Daniel Nyblins ledning, fanns konstnärligt begåvade skolungdomar, som kom att sätta sin prägel på den finländska fotokonsten. En sådan var Alfred Nybom som också blev känd affärsman i fotobranschen. Alfred Nybom fortsatte sina fotografiska studier i Tyskland, där han utvecklades till en mästerlig porträttfotograf av högsta internationella nivå. Han arbetade för Kunst Atelier Wertheim i Berlin och för Photographische Kunstanstalt Lövyn i Wien, tills han år 1908 återvände till Finland och övertog den danskfödde P.J. Bögelunds fotografiska magasin vid Esplanaden i Helsingfors. Affären övertogs senare av hans son Harald Nybom. Alfred Nybom var tidvid VD för den kända porträttstudion Atelier Apollo i Helsingfors. Han grundade också Finska Biograf Ab och den framgångsrika firman Polyfoto Ab, vilken han ännu som 70-åring ledde som dess verkställande direktör. Gunnar Lönnqvist anställdes vid Ab Finska fotografiska magasinet f.d. Daniel Nyblin, där han arbetade i 32 år och avancerade till verkställande direktör. År 1933 startade han Kodakagenturen Oy Valovarjo Ab, som han ledde till 75 års ålder. Det är ur fotokonstens synpunkt beklagligt att varken Alfred Nyboms eller Gunnar Lönnqvists engagemang i affärslivet under senare år gav tid över för eget konstnärligt fotograferande. Men deras ungdomsverk ger dem en obestridlig plats i den finländska fotografins historia. "Dessutom har han fotografering som hobby och är sedan många år ordförande i Amatörfotografklubben." Med dessa ord avslutar Hufvudstadsbladet sin presentation av ingeniör Walter Jakobsson, som år 1942 fyller 60 år. Då har han bakom sig en lång bana som konstnärligt framstående amatörfotograf, men det är förklarligt att dessa förtjänster överskuggas av hans övriga meriter: trefaldig världsmästare och olympisk guld- och silvermedaljör i konståkning! På många av klubbens utfärdsbilder från början av seklet ses en glad yngling med studentmössan på huvudet och plåtkamera i handen. Den unga studeranden vid Polytekniska Institutet behärskade fototekniken till fulländning, och det var med ädelförfarandet som han uppnådde sina konstnärligt värdefullaste resultat. Walter Jakobssons bilder är utförda i övervägande mörka valörer, fotograferade i sparsamt ljus och dramatisk belysning. Sina stadsbilder fotograferade han i regn och rusk, med asfalten blänkande av väta och konturerna uppmjuknade av dis och dimma. Med ädelförfaranden förstärkte han motivets karaktär och stämningsvärden enligt sin egen konstnärliga bildsyn. En annan av klubbens obestridliga mästare var Wladimir Schohin, till yrket handelsman. Han ägde en rysk lanthandel i hörnet av Unionsgatan och Norra Magasinsgatan i Helsingfors. Efter torghandelns slut parkerade bönderna sina hästar på gården och inköpte allt från filtstövlar till vodka och rysk tobak. År 1900 återfinns han för första gången på segerplats i Fotografiamatörklubbens årstävling, och tre år senare tilldelas han första pris vid den allmänna fotoutställningen i Ateneum med fotografier som är "i alla avseenden förstklassiga". På utställningen 1907 har Daniel Nyblin svårt att finna nog med superlativer: "Han har en kollektion bestående av de läckraste småtavlor man kan tänka sig, en del i gummitryck, andra i koltryck. Dessa linjer, dessa toner! Allt är fullkomligt, harmoniskt, helt. Herr Schohins första pris är egentligen för lågt, det borde läggas ett plus därtill!" Det var på denna utställning som klubben förevisade de första färgdiapositiven, fotograferade på de nya Lumière-plåtarna. Trots sina livfulla situationsbilder, känsliga porträtt och stämningsfulla landskap är det som färgfotograf Wladimir Schohin väckt internationell uppmärksamhet. Med de tekniskt primitiva plåtarna skapade han utsökta stillebenkompositioner med fenomenalt skicklig ljusbehandling och säker känsla för form och material. Efter Schohins död 1934 inlöste Amatörfotografklubben ett hundratal av hans färgdiapositiv, som sedan bl.a. har utställts vid den stora utställningen av nordisk fotografi "The Frozen Image" i USA. ==Reportage med stativ== {{Quotation|"En gång skall man kanske upptäcka, att han, främlingen, lyckats i bild bevara mycket av det Helsingfors som annars blivit glömt och förstört, att hans kamera lämnat värdefulla bidrag till belysande av hufvudstadens rapida utveckling."}} Medan övriga medlemmarna sysslade med konstnärliga ädelförfaranden, fanns det inom Fotografiamatörklubben ett antal medlemmar som insåg den oförfalskade dokumentärbildens värde. Den kändaste är otvivelaktigt Ivan Timiriasew, generalguvernörens adjutant, som vid sin död hyllas med ovanstående minnesord i Hufvudstadsbladet 1927. Ivan Timiriasews favoritmotiv var Helsingfors - dess gator, parker och hamnar - med flanörer, lekande barn, arbetare, marknadsvimmel och dekorativa segelskutor. Hans intresse var framför allt mänskan, som han skildrade med den engagerade reportagebildens alla kännetecken: äkthet, liv och känsla. Som trettioårig kavalleriofficer kom han år 1890 till Helsingfors som adjutant hos generalguvernören, greve Heyden. Generalguvernörerna växlade, men Timiriasew blev kvar. Han blev med tiden en välkänd figur i huvudstaden, i synnerhet som han inte var någon sällsynt företeelse i utelivet, en trogen dyrkare av varietén på Brunn och med stambord på Catani. Men fotografering var hans stora passion, en hobby som han utvecklade till mästerskap. Han deltog flitigt i klubbens möten, som ibland under de oroliga tiderna kunde urarta till häftiga dispyter. Men "Timiren" höll sig orubbligt neutral och dryftade endast fototekniska spörsmål. Han sålde ibland reportagebilder till tidskriften Veckans Krönika, mest för att få se sina bilder och sitt namn i tryck. Men då han efter år 1917 valde Finland till sitt nya fosterland, kunde han dryga ut statspensionen med pressfotografering på heltid. Tidskriften Veckans Krönikas första fotograf, Harald Rosenberg, hade nämligen tagit tjänst som kriminalfotograf. Också Harald Rosenberg fick sin fotografiska skolning på Fotografiamatörklubbens kurser. Hans fotointresse vaknade redan i de tidiga tonåren. Då han år 1900 som 17-årig företog en cykelfärd genom Finlands "midja" - från Uleåborg till Suomussalmi - var han redan en skicklig amatörfotograf, som trots primitiv fotoutrutsning åstadkom utmärkta reportagebilder. Eftersom han efter avslutad skolgång huvudsakligen försörjde sig som tidskriftsfotograf, är det motiverat att ge honom en plats i den finländska fotohistorien som landets första pressfotograf. "Speciell fotograf för Weckans Krönika och Helsingin Kaiku" kallades han på sitt visitkort. År 1909 anställdes han som Finlands första kriminalfotograf vid Kriminalpolisen i Helsingfors, en syssla som inte hindrade honom från att förse tidningspressen med nyhetsbilder. Tvärtom. En idealisk situation för en nyhetsfotograf: alltid först på plats när någonting händer! Det var dramatiska tider - tsarväldets sista decennium med strejker, demonstrationer och attentat. Det blev självständighet och inbördeskrig. Och så kom det glada tjugotalet med förbudslag och spritsmuggling. Allt dokumenterades med Harald Rosenbergs kamera. Under 1910-talets senare hälft framträder ytterligare en af Fotografiamatörklubbens medlemmar som skicklig dokumentär- och pressfotograf. Det är Nicolai Leibowitsch, "en man med kraftiga tummar och konstnärlig blick, humor och kulinarisk smak", som han karakteriseras i Veckans Krönika, då han 1919 fyller 50 år. Till yrket var han massör innan han övergick till pressfotografering. Därav de kraftiga tummarna. För övrigt var han enligt tidskriften försedd med en aldrig klickande kamera och utvecklade en rent förbluffande energi. Han var "allestädes närvarande, vuxen alla de kinkiga situationer en kamerans man kan råka in i, färdig att när som helst störta ut ur hemmets lugna vrå, kort sagt, en förträfflig medarbetare". År 1921 antog klubben sitt nuvarande namn Amatörfotografklubben i Helsingfors, kort AFK. ==Romantik och Rosenlund== {{Quotation|"De gamla bildsköna motiven är förkastade - en ny skönhet har trätt i stället. Kamerans öga riktas mot vardagliga ting ur en ny synvinkel - och de vardagliga tingen blir plötsligt expressiva, poetiska, rent av mystiska."}} Bauhausskolans nysakliga bildsyn, som Raoul af Hällström syftar på i citatet ovan, fick inte fotfäste inom Amatörfotografklubben. Den företräddes i Finland på 30-talet främst av Abiss-gruppen, vars medlemmar Heinrich Iffland och Björn Soldan var aktiva inom AFK, men utan att i högre grad påverka de övriga medlemmarnas bildsyn. Piktorialismen hade starka rötter, dels på grund av de fortfarande aktiva gamla mästarna, såsom Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, dels på grund av nya medlemmar, som också de anammade den romantiska bildsynen. Även om en skribent i tidskriften Valokuvaus 1927 prisar ädelförfarandena med orden "alltid vinner de över bromsilverförstoringarna, oberoende av vilka mjukteckningsmetoder de sistnämnda än må utnyttja", fick de måleriska bromoljetrycken ge plats för enklare förstoringar. Men bildsynen var den samma: estetik och romantik, mjuka linjer och vackra valörer. En av de främsta nya romantikerna var Georg Tschernochvostoff. Hans fotointresse kände inga språkgränser, han verkade aktivt inom såväl AFK som den finskspråkiga Kameraseura. På 40-talet var han rent av samtidigt vice ordförande i vardera klubbarna. Han var också en av de första finländarna som kallades till medlem i Royal Photographic Society i London. Tscherno var en sällsynt mångsidig konstnärlig begåvning. Från måleri övergick han till fotografering, där hans tekniska och konstnärliga talanger förenades. Han var dessutom något av ett språkgeni. I sitt mörkrum i en alkov vid Mechelinsgatan i Helsingfors studerade och experimenterade Tscherno fototeknik tillsammans med AFK-medlemmarna Heinrich Iffland, Ilmari Wasenius och Fred Runeberg. Sina erfarenheter delgav han sedan de övriga klubbmedlemmarna. Han har bl.a. invigt den kända fotografen Constantin Grünberg i fotografins mysterier. Som huvudkamera använde perfektionisten Tscherno en Rolleicord, som uppfyllde hans krav på optisk kvalitet och stort negativformat. Sin kinofilmskamera använde han främst för färgfotografering, då Kodaks och Agfas diapositivfilm i kinofilmsformat kommit i handlen 1938. Samma höst arrangerade AFK sin första färgbildstävling, där Tscherno i konkurrens med 138 inlämnade diapositiv vann första pris med såväl rasterplåtar som flerskiktsfilm. Det krävdes en ny generation av respektlös 50-talsungdom för att tränga undan "rosenlundarnas" - som glåpordet ljöd med syftning på ett känt ålderdomshem i Stockholm - och deras "ålderstigna, förljugna, överromantiska bildstil". Men idag har pendeln svängt tillbaka. På 80-talet respekteras åter klassiska estetiska värden, känslig motivåtergivning och fulländad valörskala. De gamla rosenlundarna är åter i ropet. ==Fotografik och fotogram== {{Quotation|"Den subjektiva fotografin är experimentell, den strävar till att vidga fotografins gränser, till att finna nya fotografiska uttrycksmedel. Sådana är t.ex. fotogrammen, ofta abstrakta bilder som åstadkoms genom att projicera föremål direkt på fotopappret utan hjälp av kamera, samt fotomontage, där olika lösklippta bildelement hopfogas till en ny helhet."|Jaakko Ylinen|Teekkari|1956}} Ingenting är nytt under den fotografiska solen. Den efterkrigsgeneration som på 50-talet revolterade mot den romantiska bildstilen har sina rötter i 20-talet Bauhaus skolan, där ungraren László Moholy-Nagy verkade under åren 1923-28. Där vidareutvecklade man de i England respektive Frankrike verksamma amerikanarna Coburns och Man Rays experiment med fotografier utan kamera, fotogram, solarisation och andra grafiska fototekniker. Men det var AFK:s unga radikaler rätt omedvetna om. Deras bibel var Otto Steinerts Subjektive Fotografie samt tidskrifterna Foto och Nordisk Tidskrift för fotografi, som återspeglade De ungas reaktion i Sverige mot rosenlundarna. Motiven söktes gärna bland det fula och frånstötande: bakgårdar, söndriga fönster, flagande murytor. Men det var inte motivet som skapade bilden, utan utförandet, som byggde på en idé. Motivet degraderades till medel för skapande verksamhet, bilden blev ett självändamål. Diskussionens vågor gick givetvis höga. Ju hårdare och mer oförstående kritik, desto nöjdare var fotograferna, som inspirerades till alltmer chockerande bilder. Själsfränder fann de i Åbo Fotoklubb och en del finskspråkiga fotoklubbar, där den s.k. fotografiken överlevde betydligt längre än i AFK. På Finlands fotoklubbars förbunds årsutställning deltog man t.o.m. med tredimensionella fotokonstruktioner av trä. Det var de grafiskt hårda svartvita bilderna utan gråskala som blev den subjektiva fotografins särprägel, bilder som "lika väl kunde utföras med tusch och pensel". Många betvivlade att Viking Nyström och Lars von Haartman överhuvudtaget ägde en kamera, när de tävlade med sina fotogram utförda med förstoringsapparat. Ett gränsfall var Per Olov Jansson, som kombinerade sin i grunden romantiska bildsyn med reklamfotografens teknik och experimentlusta. Han njöt av det traditionella landskapet, återgett med full gråskala och pietetsfull teknik, men också av att skapa en abstraktion eller stämning genom att manipulera med perspektiv, tonskala och beskärning. Fredrik Hackman byggde upp fantasifulla stilleben och tabletop-arrangemang i sitt vardagsrum, medan Robin Hackman laborerade hänsynslöst med dubbelkopieringar i familjens badrum. Ingenting var förbjudet, allt skulle prövas. Bilderna har kanske inte alltid tålt tidens tand, men de hade ett gemensamt drag, som var friskt uppiggande: en medvetet naiv idioti - humor och ironi. Sådant förekom inte inom de andra fotoklubbarna, där man tog sig själv och sin fotokonst mera på allvar. Men inom AFK fanns det samtidigt en grupp fotografer, bl.a. Caj Bremer, K.G. Roos och Kristian Runeberg, som kämpade för den ärliga reportagebilden. Deras tid kom på 60-talet, i dagspress och tidskrifter. ==Guld och ära== {{Quotation|<p>Fotodomare Kalevi Pekkonen:<br> - Det skulle vara roligt att veta vad fotografen egentligen har avsett med denna bild.</p> <p>Röst ur publiken:<br> - Antagligen har han avsett att vinna tävlingen!</p>}} Så länge det funnits fotoklubbar har det funnits fototävlingar. Klubbmedlemmarna kan i stort sett uppdelas i tre grupper: Auktoriteterna - de som anses kapabla att bedöma andras bilder, tävlingshajarna - de som vågar utsätta sina bilder för kritik, och åskådarna, vilkas uppgift är att applådera vinnarna. Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat tävlingsregler. För att ge alla en chans att vinna har man delat upp deltagarna i olika klasser. För att öka intresset har man anordnat tävlingar av olika slag och för olika medlemskategorier: Motivtävlingar, utmanartävlingar, utfärdstävlingar, månadstävlingar, tävlingar mot andra fotoklubbar - tävlingar för nybörjare, för amatörer, för mästare, för kvinnor, för olika åldrar. Tävlingar i färg, i svartvitt... Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat bedömningen. Man har tolkat reglerna, begrundat amatörskapets tillämpning, räknat poäng enligt matematiska formler Man har varierat juryns sammansättning, antalet domare, man har betvivlat deras kvalifikationer, formulerat bedömningskriterier... Man har lyssnat till yrkesfotografer, konstnärer, konstkritiker, man har trott på publikomröstning... Allt detta med ett resultat: Ingen rättvisa! Varför då detta tävlingsraseri, vars like inte förekommer inom någon annan konstgren? Därför att det är spännande att tävla, lärorikt att få konstruktiv kritik, inspirerande att visa sina bilder för andra. Tävlingarna ger fotohobbyn en extra krydda. Därför tävlade man på 1890-talet, därför tävlar man fortfarande, hundra år senare. Genom tävlingar har många berömda fotografier kommit till allmän kännedom och skördat guld och ära både nationellt och internationellt. Klubbens första internationella framgång noterades redan år 1892, då man i Paris anordnade den första internationella fotografitävlingen, som samlade 150 amatörer från olika delar av världen. I den hårda konkurrensen vann Harry Hintze femte pris och bronsmedalj. Sedan dess har klubbens medlemmar vunnit många framgångar, både vid internationella utställningar och framför allt vid Finlands fotoklubbars förbunds årstävlingar, där klubben sedan förbundets grundande haft en framträdande ställning. Speciellt 60-talet och större delen av 70-talet präglades av en utåtriktad verksamhet. 75-årsjubileet 1964 celebrerades med en fotohistorisk utställning på Galeri Hörhammer, kombinerad med förbundets årsutställning, där AFK var procentuellt bäst med 16 godkända bilder av 34 inlämnade. Samarbetet med den finskspråkiga fotoklubben Kameraseura i Helsingfors var gott, och resulterade vid 80-årsjubileet i någonting så unikt som ett svenskspråkigt specialnummer av fototidskriften Kameralehti. Medlemmarna ordnade också egna fotografiska utställningar. Gemensamma fotoprojekt var "Amatörer ser på Stockis" och "Det nya Böle" som ingick i Helsingfors Sparbanks jubileumsutställning. AFK arrangerade ytterligare ett par fotohistoriska utställningar ur sitt bildarkiv: en presentation av Harald Rosenbergs fotografier och Tidsbilder, en serie sekelskiftsbilder, på Finlands fotografiska museum. Trots kursverksamhet och ett nyinrättat fotolaboratorium för medlemmarna deklinerade den bildmässiga verksamheten på ett för fotokonsten beklagligt sätt. Mästarna från 60-talet tröttnade på att tävla mot varandra, och nya bilder såg man sällan. Inslaget av yrkesfotografer, som under de gångna årtiondena inneburit en så fruktbar växelverkan mellan professionella och amatörer, tunnades ut. Amatörfotografklubben var åter en renodlad sällskapsklubb, där medlemmarna efter att ha avnjutit en reseskildring i färg från något exotiskt turistmål samlades till en ölsits på stamkrogen. Färgtävlingarna var de enda som lockade en större mängd deltagare, och möjligen kan man skylla det bristande intresset för svartvit fotografering på färgfilmen. Det var så bekvämt att fotografera i färg. Det krävde inte mera hantverk än att montera diapositiv. Medlemmarna åhörde gärna lärorika föredrag och kamerademonstrationer, men föredrog att fotografera för eget behov, i färg. Utfärderna var väl besökta, några medlemmar sågs t.o.m. fotografera, färgdiapositiv givetvis. Men sammanhållningen och stämningen var god. ==Den fina kopian== {{Quotation|Användningen av labbet ökar. Den nya monteringsutrustningen finns på plats och för varje vecka ökar antalet AFKare som har gått igenom monteringskurserna och vill börja använda sina nya färdigheter i praktiken.|AFK-cirkulär|2/88}} Amatörfotografklubben i Helsingfors r.f. går nu in i sitt andra sekel med förnyad kraft. Medlemsantalet är i stigande och aktiviteten är livlig. Klubben anordnar grundkurser, monteringskurser, prickningskurser och en omfattande avancerad kurs i svartvitt fotografiskt hantverk med Stig Gustafsson som kunnig ledare. Och resultaten har inte låtit vänta på sig. Åter har den svartvita bilden kommit till heders, utförd enligt alla konstens regler, arkivfast på silverrikt fiberpapper, finkornig med perfekt skärpa och gradation. Presenterad i prydlig passepartout. På mötena uppträder kända fotografer såsom Ulla-Maija Parikka, Matti Saanio, Pentti Sammallahti, Kristoffer Albrecht, Kristian Runeberg, Vidar Lindqvist. Det räcker inte med månadsmöten. Under säsongen samlas dessutom varje månad en svartvit cirkel och en färgcirkel för att närmare begrunda sina speciella problem. Framtiden förefaller ljus. [[Bert Carpelan]] [[Category:AFK]] [[Category:Arkivet]] [[Category:Historia]] 6e995d40c20941f1769e7ba64272f611c58de48c 111 110 2009-02-11T13:17:28Z WikiSysop 1 /* Med släde och ångbåt */ wikitext text/x-wiki ==De första hundra åren== Ur boken: [[AFK 1889-1989]], utgiven av [[AFK|Amatörfotografklubben i Helsingfors r.f.]], Helsingfors 1989 {{Quotation|<p>Fotograf-amatörklubb</p><p>De damer och herrar, som önska inträda i en tilltänkt fotograf-amatör klubb i Helsingfors, behaga sammanträda till förberedande möte lördagen den 23 februari kl. 6 e.m. i Kleinehs hotell.</p>|Hbl 22.2. 1889}} I anledning av ovanstående tidningsannons samlades tjugosex personer i Kleinehs hotell vid Salutorget i Helsingfors. Sammankallare var en känd kulturpersonlighet, friherre Hugo af Schultén, redaktör vid Nya Pressen, sekreterare i Finska Konstföreningen och medlem av Svenska Teaterns styrelse. Och därtill ivrig amatörfotograf, med smygfotografering som specialitet. Vid mötet i Kleinehs hotell, som leddes av Hugo af Schultén, enades de närvarande om önskvärdheten att bilda en fotograf-amatör klubb enligt modell av den några månader tidigare i Stockholm grundade Svenska Fotografiamatörföreningen, sedermera Fotografiska Föreningen. En kommitté tillsattes för att utarbeta stadgar, som godkändes vid föreningens konstituerande möte den 6 mars, varvid det föreslagna namnet Fotografiamatörklubben i Helsingfors antogs. Medlemmar i den första styrelsen blev: Hugo af Schultén, ordförande, mag. J.J. Sederholm, sekreterare, intendenten, artisten Th. Waenerberg, skattmästare, samt som ordinarie medlemmar stadskamreren Teodor Holmberg och fotograf Daniel Nyblin. Hugo af Schultén inlämnade "i underdånighet" till Kejserliga Senaten en anhållan om tillstånd att bilda en fotografi-amatörklubb i Helsingfors med syfte att söka väcka intresse för fotografikonsten och verka för dess spridning inom landet. Den 11 april 1889 avgavs följande resolution: {{Quotation|<p>Kejserliga Senaten har låtit denna underdåniga ansökning med dertill hörande handlingar Sig föredragas och finner godt icke allenast tillåta bildandet af ifrågavarande klubb, utan äfven gilla och till efterrättelse fastställa ofvanintagna stadgar. Det alle, som vederbör, till underdånig efterrättelse länder.</p><p>I Hans Kejserliga Majästets Höga Namn,<br>Dess Senat för Finland.</p>}} ==Herrklubb på Kämp== {{Quotation|Efter mötet hvidtog en animerad supé hvarunder den angenämaste stämning var rådande. Samkvämet varade till arla morgonstund hvarunder det ena talet aflöste det andra.|Mötesreferat|1899}} Vid Fotografiamatörklubbens första ordinarie möte, den 16 mars 1889, höll Daniel Nyblin ett uppskattat föredrag om fotografins utveckling. Femtio år hade förflutit sedan Daguerres och Niepces uppfinning, dagerrotypin, presenterades inför akademierna för vetenskap och konst i Paris. Detta skedde den 19 augusti 1839, fotografins officiella födelsedag, då uppfinningen överlämnades till allmänt bruk. På 1850-talet framträdde porträttfotograferna, som själva preparerade sina våtplåtar, men först tjugo år senare, när kännedomen om Maddox uppfinning av den femtiofalt ljuskänsligare torrplåten nått vårt land, började amatörer syssla med fotografering. På 1880-talet blev negativmaterialet allt ljuskänsligare och kamerorna allt lätthanterligare. Och år 1888 föddes knäpparna. Kodak lancerade sin första lådkamera under den kända sloganen: "Tryck på knappen - vi gör resten!" Denna utveckling sågs inte med blida ögon av de konstnärligt inriktade amatörfotograferna: "Har denna trollformel bidragit till fotografins förbättrande, till dess höjande som vetenskap och konsthantverk, eller till dess popularisering som uppfostringsmedel för iaktagelseförmågans skärpande och konstsinnets höjande? Nej, säkerligen icke! Den har icke uppammat fotografiamatörer, men den har skapat "knäppare" i legio, ty de är många. Knäppare som tryckt på knappen och knipsat i tid och otid utan urskiljning, knappast med en fråga, varför. Värre än söndagsjägaren, som dundrar lös på allt som rör sig, har dessa knäppare gått lös på både lös och fast, och med förvåning och oblandad stolthet sett att de verkligen fått bilder, oftast dåliga, men i knäpparens ögon alltid utmärkta, ty han har ju själv tagit dem." (Daniel Nyblin) Det fanns alltså all anledning för de ambitiösa amatörfotograferna att bilda en förening till såväl nytta som nöje. Möten hölls på Kämp, i restaurang Catani, på Operakaféet eller Brandkårshuset. Programmet bestod då som nu av föredrag, bildvisningar, tävlingar och tekniska demonstrationer. Redan vid det första mötet utställdes inte mindre än 300 amatörfotografier och vid årsmötet den 30 oktober1889 demonstrerades en Laterna Magica och en fotografisk förstoringsmetod med magnesiumljus. Den Laterna Magica - en projektor för 9x9 cm diapositiv - som Daniel Nyblin beställde till klubben från Amerika, fungerade med elljus. Den förenklade bildvisningarna och tävlingskritiken. Diapositiven, som kvarblev i klubbens ägo, utgör stomme till dess unika bildarkiv. Den outtröttlige Daniel Nyblin ledde undervisningsverksamheten både för skolelever och avancerade amatörer, han "slog upp dörrarna till sitt laboratorium, demonstrerade ädelförfaranden och bringade emellanåt sitt vetgiriga auditorium ur fattningen, då han bad det avsmaka måttglas, vilkas innehåll snabbt analyserades som genuin madeira". (1902) Mötena avslutades ofta med en gemensam sexa. Då Kämp stängde, flyttade man till Handelsgillet, där man mot extra betalning per timme kunde fortsätta samvaron till långt in på småtimmarna. ==Med släde och ångbåt== {{Quotation|Efter det alla samlats och man intagit kaffe och ett parti morgonbiljard i Arkadien anträddes färden. Vädret var det härligaste, temperaturen väl låg, men motverkades all stelnad genom att deltagarna nu och då togo sig en galoppad efter åkdonen. För öfrigt hade Spårvägsbolaget eftertänksamt nog försett slädarna med fällar och filtar i parti.|24 november|1904}} I Fotografiamatörklubbens första årsberättelse konstaterar sekreteraren, att "enligt bestyrelsens tanke bör på programmet för nästa år ställas gemensamma utfärder både till land och sjöss, hvilka på samma gång de utgöra en rekreation äro synnerligen egnade att mellan klubbens medlemmar knyta en närmare bekantskap". Fotoutfärderna blev, och är fortfarande, en av föreningens mest uppskattade verksamhetsformer, vilket en livfull bildskörd och vältaliga protokollsanteckningar ger belägg för. Utfärder företogs höst, vinter och vår, men det var framförallt Kristihimmelsfärdstorsdagen som i decennier blev klubbens traditionella utfärdsdag. Så länge denna helgdag tilläts infalla på en torsdag. Men låt oss återgå till den tiden, då herr Jäderholm ställde en ångbåt till klubbens förfogande, och herr Lindenvall förärade till utfärden ett fat gott gammalt öl. Sekreteraren K.A. Aschan berättar om en utfärd den 25 maj 1902: {{Quotation|<p>"Den 25 maj ingick solig och klar, sålunda ingifvande förhoppning om ett lifligt deltagande. Denna förhoppning slog ej heller fel, ty kl. 9 på söndag morgon, då affärden skulle ske, hade deltagare till en af ett par tiotal samlats nere vid ångbåten Uranus´ afgångsplats i Södra hamnen. Efter en kortare rådplägning beslöts att kursen skulle ställas österut till den natursköna Sibbo viken. --- Med god fart ångade vi genom Hästnäs sund och trakten söder om Willinge. Hunna något bortom sistnämnda holme hade den geschäftige "Lasse" Wiik låtit duka upp en splendid frukost i salongen, hvarvid både "helan" och "halfvan" togos med smak; sjön suger, heter det, och den känslan hade vi litet hvar, hvarföre vi äfven gjorde all heder åt anrättningarna. Just som man var i full fart med att låta maten tysta munnen, inträffade ett litet intermezzo. Uranus fick nämligen bottenkänning, hvilken dock, tackvare kaptenens försiktighet att gå med sakta fart, aflöpte utan några menliga följder, hvarför färden kunde fortsättas utan vidare äfventyr.</p> <p>Här vilja vi anteckna ett af herr Otto Johansson väckta förslag af innehåll, att mellan deltagarene i utfärden skulle anställas en täflan, i hvilken en hvar finge deltaga med tre under utfärden tagna bilder, hvilka skulle inlämnas på höstmötet i september. Förslaget, som vann de närvarandes lifliga bifall, blef enhälligt antaget, hvarpå till prisdomare utsågos herrar O. Johansson, A. Rosenbröjer och A. Aschan. --- Under ifrigt fotograferande närmade vi oss slutmålet för färden, och omkring ½ 1 eft. m. angjordes Kallbäcks brygga vid mynningen af Sibbo å. Ankomsten skulle naturligtvis fotograferas, och utfördes detta efter alla konstens regler af Herr Schohin.</p> <p>Utrustade till händer och tänder med allt hvad till fotografering hörer, anträdde man nu i spridda grupper en fotvandring till Söderkulla lantbruksinstitut, beläget några kilometer längre upp vid ån. Inom parentes sagdt var man väl utrustad i kameraväg - många voro försedda med såväl stativ- som handkamera, och på plåtar fanns det öfverflöd (enligt en approximativ beräkning 5 à 600). Det fotografiska utbytet torde sålunda i kvantitatift afseende varit betydligt - om det kvalitativa hafva vi ej varit i tillfälle att erfara något, men uttala den förhoppningen att det måtte blifva godt.</p> <p>Efter c. 2 timmars vandring i skog och mark, hvarunder både vackra och fula saker fästades på den fotografiska plåten, återvände sällskapet till Kallbäck, där den ljufliga anblicken af ett i det gröna uppdukadt middagsbord fröjdade våra hungriga magar, och lofvade riklig ersättning för de utståndna strapatserna. En tjenstvillig Sibbogubbe, som redan tidigare lemnat oss diverse handräckningar, tjenstgjorde under middagen som afknäppare hvid fotografering af bordsgrupper. --- Om återfärden är ej mycket att säga. --- Kl. ½ 9 på aftonen satte vi åter välbehållna foten i land, nöjda med vår dag."</p>}} ==Ljusets konst== {{Quotation|"Årets konstsäsong öppnades i dag på ett lika intressant som lofvärt vis af Fotografiamatörklubben i Helsingfors med den utställning, som klubben anordnat uppe i expositionssalen å Ateneum. Den vederbörliga vernissagen eller "fixagen", som denna högtidliga ceremoni på fotografspråket bör benämnas - gick i går middagstiden af stapeln, celebrerad af ett antal inbjudna: fotografer och amatörer af olika slag och båda könen. Solen, som vid våra vernissager annars plägar lysa med sin frånvaro, var i går för unders skull med och gaf det hela den önskliga tonen och "fixagen" - som det f.ö. rätteligen tillkommer denna ljusets konst framom alla andra."|Hufvudstadsbladet|1.9.1907}} Citatet ovan beskriver stämningen vid öppnandet av den andra allmänna fotografiska utställningen i Ateneum 1907, men Finlands första fotografiska utställning arrangerade Fotografiamatörklubben redan den 3 december 1892 i en butikslokal i den nybyggda Wredeska passagen. Efter att 200 fotografier refuserats på grund av brist på utrymme, utställdes inte mindre än 375 bilder av 24 klubbmedlemmar. I sitt öppningstal påpekade ordföranden, ingenjör C.E. Holmberg, att utställningen "icke blott afsåg att sporra medlemmarna, utan att äfven bibringa allmänheten kunskaper om hvad som verkligen erkändes som goda fotografier". Under tre dagar besöktes utställningen av 700 helsingforsare. Den första allmänna fotografiska utställningen, som var öppen för både klubbmedlemmar och andra fotografer, arrangerades i Ateneum år 1903. Utställningskommittén bestod av Daniel Nyblin, Otto Johansson och Wladimir Schohin. Bland deltagarna utdelades första pris till Thorvald Nyblin, Alfred Nybom, Wladimir Schohin, Axel Tammelander och Carl Jahn, och andra pris till bl.a. Walter Jakobsson, Lars Wiik och Ivan Timiriasew. Utställningen blev en publikframgång, den besöktes av 3000 personer, men den väckte också missnöje, främst bland yrkesfotograferna, som inte gillade att så många av de prisbelönta var amatörfotografer. Ovettet riktade sig främst mot Daniel Nyblin, trots att han inte ens var medlem av prisjuryn. Inte desto mindre var man tre år senare redo att sätta igång på nytt. Det visade sig, att de flesta yrkesfotografer ändå inte ansåg det värt att delta. "Inte lönar det sig för en fattig fan", svarade en. Daniel Nyblin skyller det magra deltagandet på "mullvadsarbetet och det energiska motarbetandet från deras sida, som skrivit fotografins bakåtskridande på sin fana". "Men", säger han, "utställningen är där, och den är bra!" I Hufvudstadsbladet beskriver signatur "Amatör" utställningen så här: "En blick rundt om i salen öfver de utställda arbetena är tillfyllest för att fastslå, att fotograferingskonsten är stadd i snabb utveckling. Det dilettantiskt anspråkslösa "bildtagandet" är ett längesedan öfvervunnet stadium för de utställande. Det konstnärliga sträfvandet har alltmer trädt i förgrunden med nya medel, vägar och synpunkter. Fotografikonsten vill bli konst till karaktär och värdighet och nöjer sig icke mera med den rang, som varit tillmätt åt det gamla "konterfejandet". Där finnes också på utställningen en hel del "fotografier", hvilka stå förbluffande nära den gräns, som dragits, drages och sannolikt alltid kommer att dragas mellan fotografering och konst, mellan den fotografiska plåtens och den mänskliga hjärnans intryck, de där äga all tänkbar skärpa i naturåtergifvandet förenad med en frapperande känslighet i greppet om stämningen och det lifgivande konstnärliga intrycket. Där finns fotografiska naturstudier och porträtt, hvilka man nästan kunde taga för handmålade akvareller, pasteller eller svartkritteckningar af någon utmärkt impressionistisk konstnär - och detta borde ju alltid vara ett kriterium för deras konstnärlighet såväl i allmän som i tillämpad bemärkelse." Signaturen "Amatör" syftar på fotografier av bl.a. Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, utförda i s.k. ädelförfarande - bromolje-, kol- och gummitryck. Men utställningen presenterade också en fototeknisk sensation, de första färgdiapositiven, fotograferade av Walter Jakobsson, Nicolai Leibowitsch och Harald Rosenberg på Lumières Autochrome plåtar, som samma år kom ut på marknaden. "Det nyaste af allt det vackra, som utställningen har att bjuda på." ==Bromolja och färg== {{Quotation|I sina strävanden efter natur och stämning, efter sanning och karaktär, går många av den moderna riktningens apostlar för långt. Strävandet efter mjukhet i linjerna och helhet i valörerna har fört till en oskärpa som endast kan betecknas som sudd. Men i övergångsperioder går man alltid först för långt för att sedan återvända och finna den rätta medelvägen.|Daniel Nyblin|1903}} Under 1800-talet var det fotografins tekniska utveckling som främst sysselsatte fotograferna. De fascinerades av det "typiskt fotografiska" - den oerhörda skärpan och detaljåtergivningen, fotografins absolut korrekta och minutiösa återgivande av verkligheten. Då också den tidens målarkonst hyllade största möjliga noggrannhet i utförandet, var det många konstnärer, från porträttmålare till silhuettklippare, som gav slaget förlorat och övergick till att förtjäna sitt levebröd som fotografer. I vilken mån impressionismen var en reaktion mot den fotografiska skärpan är svårt att säga, men säkert är, att den påverkade de konstnärligt inriktade fotograferna. De tyckte att kameran som sådan bäst lämpade sig för tekniskt och vetenskaplig avbildning, men knappast som konstnärligt uttrycksmedel. Hur skulle de kunna frigöra sig från den schablonmässiga hantverksfotografin och avbilda motiven med konstnärlig känsla och stämning? Medlet var de s.k. ädelförfarandena - bromolje-, kol- och gummitryck. Det var tålamodsprövande och tidsödande procedurer, men de gav fotograferna konstnärlig frihet. Den enklaste och populäraste metoden var bromoljetrycket. Exponeringen kunde ske helt normalt genom förstoring på känslig bromsilverpapper, som sedan blektes och med kemikaliska medel gjordes mottaglig för färg. Färgen penslades eller valsades på det ljuskänsliga skiktet efter exponeringen. Ofta flyttades pigmentbilden från ursprungspappret till ett akvarell- eller stentryckspapper. Eftersom bilden framställdes av hållbara färgämnen i stället för av silver, är hållbarheten utomordentlig. Med pensel och färg kunde fotograferna på detta sätt manipulera bilden efter behag, undertrycka onödig skärpa och överflödiga detaljer och åstadkomma måleriska verk med den accepterade fotokonstens alla kännetecken. På de fotokurser som Fotografiamatörklubben anordnade kring sekelskiftet under Daniel Nyblins ledning, fanns konstnärligt begåvade skolungdomar, som kom att sätta sin prägel på den finländska fotokonsten. En sådan var Alfred Nybom som också blev känd affärsman i fotobranschen. Alfred Nybom fortsatte sina fotografiska studier i Tyskland, där han utvecklades till en mästerlig porträttfotograf av högsta internationella nivå. Han arbetade för Kunst Atelier Wertheim i Berlin och för Photographische Kunstanstalt Lövyn i Wien, tills han år 1908 återvände till Finland och övertog den danskfödde P.J. Bögelunds fotografiska magasin vid Esplanaden i Helsingfors. Affären övertogs senare av hans son Harald Nybom. Alfred Nybom var tidvid VD för den kända porträttstudion Atelier Apollo i Helsingfors. Han grundade också Finska Biograf Ab och den framgångsrika firman Polyfoto Ab, vilken han ännu som 70-åring ledde som dess verkställande direktör. Gunnar Lönnqvist anställdes vid Ab Finska fotografiska magasinet f.d. Daniel Nyblin, där han arbetade i 32 år och avancerade till verkställande direktör. År 1933 startade han Kodakagenturen Oy Valovarjo Ab, som han ledde till 75 års ålder. Det är ur fotokonstens synpunkt beklagligt att varken Alfred Nyboms eller Gunnar Lönnqvists engagemang i affärslivet under senare år gav tid över för eget konstnärligt fotograferande. Men deras ungdomsverk ger dem en obestridlig plats i den finländska fotografins historia. "Dessutom har han fotografering som hobby och är sedan många år ordförande i Amatörfotografklubben." Med dessa ord avslutar Hufvudstadsbladet sin presentation av ingeniör Walter Jakobsson, som år 1942 fyller 60 år. Då har han bakom sig en lång bana som konstnärligt framstående amatörfotograf, men det är förklarligt att dessa förtjänster överskuggas av hans övriga meriter: trefaldig världsmästare och olympisk guld- och silvermedaljör i konståkning! På många av klubbens utfärdsbilder från början av seklet ses en glad yngling med studentmössan på huvudet och plåtkamera i handen. Den unga studeranden vid Polytekniska Institutet behärskade fototekniken till fulländning, och det var med ädelförfarandet som han uppnådde sina konstnärligt värdefullaste resultat. Walter Jakobssons bilder är utförda i övervägande mörka valörer, fotograferade i sparsamt ljus och dramatisk belysning. Sina stadsbilder fotograferade han i regn och rusk, med asfalten blänkande av väta och konturerna uppmjuknade av dis och dimma. Med ädelförfaranden förstärkte han motivets karaktär och stämningsvärden enligt sin egen konstnärliga bildsyn. En annan av klubbens obestridliga mästare var Wladimir Schohin, till yrket handelsman. Han ägde en rysk lanthandel i hörnet av Unionsgatan och Norra Magasinsgatan i Helsingfors. Efter torghandelns slut parkerade bönderna sina hästar på gården och inköpte allt från filtstövlar till vodka och rysk tobak. År 1900 återfinns han för första gången på segerplats i Fotografiamatörklubbens årstävling, och tre år senare tilldelas han första pris vid den allmänna fotoutställningen i Ateneum med fotografier som är "i alla avseenden förstklassiga". På utställningen 1907 har Daniel Nyblin svårt att finna nog med superlativer: "Han har en kollektion bestående av de läckraste småtavlor man kan tänka sig, en del i gummitryck, andra i koltryck. Dessa linjer, dessa toner! Allt är fullkomligt, harmoniskt, helt. Herr Schohins första pris är egentligen för lågt, det borde läggas ett plus därtill!" Det var på denna utställning som klubben förevisade de första färgdiapositiven, fotograferade på de nya Lumière-plåtarna. Trots sina livfulla situationsbilder, känsliga porträtt och stämningsfulla landskap är det som färgfotograf Wladimir Schohin väckt internationell uppmärksamhet. Med de tekniskt primitiva plåtarna skapade han utsökta stillebenkompositioner med fenomenalt skicklig ljusbehandling och säker känsla för form och material. Efter Schohins död 1934 inlöste Amatörfotografklubben ett hundratal av hans färgdiapositiv, som sedan bl.a. har utställts vid den stora utställningen av nordisk fotografi "The Frozen Image" i USA. ==Reportage med stativ== {{Quotation|"En gång skall man kanske upptäcka, att han, främlingen, lyckats i bild bevara mycket av det Helsingfors som annars blivit glömt och förstört, att hans kamera lämnat värdefulla bidrag till belysande av hufvudstadens rapida utveckling."}} Medan övriga medlemmarna sysslade med konstnärliga ädelförfaranden, fanns det inom Fotografiamatörklubben ett antal medlemmar som insåg den oförfalskade dokumentärbildens värde. Den kändaste är otvivelaktigt Ivan Timiriasew, generalguvernörens adjutant, som vid sin död hyllas med ovanstående minnesord i Hufvudstadsbladet 1927. Ivan Timiriasews favoritmotiv var Helsingfors - dess gator, parker och hamnar - med flanörer, lekande barn, arbetare, marknadsvimmel och dekorativa segelskutor. Hans intresse var framför allt mänskan, som han skildrade med den engagerade reportagebildens alla kännetecken: äkthet, liv och känsla. Som trettioårig kavalleriofficer kom han år 1890 till Helsingfors som adjutant hos generalguvernören, greve Heyden. Generalguvernörerna växlade, men Timiriasew blev kvar. Han blev med tiden en välkänd figur i huvudstaden, i synnerhet som han inte var någon sällsynt företeelse i utelivet, en trogen dyrkare av varietén på Brunn och med stambord på Catani. Men fotografering var hans stora passion, en hobby som han utvecklade till mästerskap. Han deltog flitigt i klubbens möten, som ibland under de oroliga tiderna kunde urarta till häftiga dispyter. Men "Timiren" höll sig orubbligt neutral och dryftade endast fototekniska spörsmål. Han sålde ibland reportagebilder till tidskriften Veckans Krönika, mest för att få se sina bilder och sitt namn i tryck. Men då han efter år 1917 valde Finland till sitt nya fosterland, kunde han dryga ut statspensionen med pressfotografering på heltid. Tidskriften Veckans Krönikas första fotograf, Harald Rosenberg, hade nämligen tagit tjänst som kriminalfotograf. Också Harald Rosenberg fick sin fotografiska skolning på Fotografiamatörklubbens kurser. Hans fotointresse vaknade redan i de tidiga tonåren. Då han år 1900 som 17-årig företog en cykelfärd genom Finlands "midja" - från Uleåborg till Suomussalmi - var han redan en skicklig amatörfotograf, som trots primitiv fotoutrutsning åstadkom utmärkta reportagebilder. Eftersom han efter avslutad skolgång huvudsakligen försörjde sig som tidskriftsfotograf, är det motiverat att ge honom en plats i den finländska fotohistorien som landets första pressfotograf. "Speciell fotograf för Weckans Krönika och Helsingin Kaiku" kallades han på sitt visitkort. År 1909 anställdes han som Finlands första kriminalfotograf vid Kriminalpolisen i Helsingfors, en syssla som inte hindrade honom från att förse tidningspressen med nyhetsbilder. Tvärtom. En idealisk situation för en nyhetsfotograf: alltid först på plats när någonting händer! Det var dramatiska tider - tsarväldets sista decennium med strejker, demonstrationer och attentat. Det blev självständighet och inbördeskrig. Och så kom det glada tjugotalet med förbudslag och spritsmuggling. Allt dokumenterades med Harald Rosenbergs kamera. Under 1910-talets senare hälft framträder ytterligare en af Fotografiamatörklubbens medlemmar som skicklig dokumentär- och pressfotograf. Det är Nicolai Leibowitsch, "en man med kraftiga tummar och konstnärlig blick, humor och kulinarisk smak", som han karakteriseras i Veckans Krönika, då han 1919 fyller 50 år. Till yrket var han massör innan han övergick till pressfotografering. Därav de kraftiga tummarna. För övrigt var han enligt tidskriften försedd med en aldrig klickande kamera och utvecklade en rent förbluffande energi. Han var "allestädes närvarande, vuxen alla de kinkiga situationer en kamerans man kan råka in i, färdig att när som helst störta ut ur hemmets lugna vrå, kort sagt, en förträfflig medarbetare". År 1921 antog klubben sitt nuvarande namn Amatörfotografklubben i Helsingfors, kort AFK. ==Romantik och Rosenlund== {{Quotation|"De gamla bildsköna motiven är förkastade - en ny skönhet har trätt i stället. Kamerans öga riktas mot vardagliga ting ur en ny synvinkel - och de vardagliga tingen blir plötsligt expressiva, poetiska, rent av mystiska."}} Bauhausskolans nysakliga bildsyn, som Raoul af Hällström syftar på i citatet ovan, fick inte fotfäste inom Amatörfotografklubben. Den företräddes i Finland på 30-talet främst av Abiss-gruppen, vars medlemmar Heinrich Iffland och Björn Soldan var aktiva inom AFK, men utan att i högre grad påverka de övriga medlemmarnas bildsyn. Piktorialismen hade starka rötter, dels på grund av de fortfarande aktiva gamla mästarna, såsom Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, dels på grund av nya medlemmar, som också de anammade den romantiska bildsynen. Även om en skribent i tidskriften Valokuvaus 1927 prisar ädelförfarandena med orden "alltid vinner de över bromsilverförstoringarna, oberoende av vilka mjukteckningsmetoder de sistnämnda än må utnyttja", fick de måleriska bromoljetrycken ge plats för enklare förstoringar. Men bildsynen var den samma: estetik och romantik, mjuka linjer och vackra valörer. En av de främsta nya romantikerna var Georg Tschernochvostoff. Hans fotointresse kände inga språkgränser, han verkade aktivt inom såväl AFK som den finskspråkiga Kameraseura. På 40-talet var han rent av samtidigt vice ordförande i vardera klubbarna. Han var också en av de första finländarna som kallades till medlem i Royal Photographic Society i London. Tscherno var en sällsynt mångsidig konstnärlig begåvning. Från måleri övergick han till fotografering, där hans tekniska och konstnärliga talanger förenades. Han var dessutom något av ett språkgeni. I sitt mörkrum i en alkov vid Mechelinsgatan i Helsingfors studerade och experimenterade Tscherno fototeknik tillsammans med AFK-medlemmarna Heinrich Iffland, Ilmari Wasenius och Fred Runeberg. Sina erfarenheter delgav han sedan de övriga klubbmedlemmarna. Han har bl.a. invigt den kända fotografen Constantin Grünberg i fotografins mysterier. Som huvudkamera använde perfektionisten Tscherno en Rolleicord, som uppfyllde hans krav på optisk kvalitet och stort negativformat. Sin kinofilmskamera använde han främst för färgfotografering, då Kodaks och Agfas diapositivfilm i kinofilmsformat kommit i handlen 1938. Samma höst arrangerade AFK sin första färgbildstävling, där Tscherno i konkurrens med 138 inlämnade diapositiv vann första pris med såväl rasterplåtar som flerskiktsfilm. Det krävdes en ny generation av respektlös 50-talsungdom för att tränga undan "rosenlundarnas" - som glåpordet ljöd med syftning på ett känt ålderdomshem i Stockholm - och deras "ålderstigna, förljugna, överromantiska bildstil". Men idag har pendeln svängt tillbaka. På 80-talet respekteras åter klassiska estetiska värden, känslig motivåtergivning och fulländad valörskala. De gamla rosenlundarna är åter i ropet. ==Fotografik och fotogram== {{Quotation|"Den subjektiva fotografin är experimentell, den strävar till att vidga fotografins gränser, till att finna nya fotografiska uttrycksmedel. Sådana är t.ex. fotogrammen, ofta abstrakta bilder som åstadkoms genom att projicera föremål direkt på fotopappret utan hjälp av kamera, samt fotomontage, där olika lösklippta bildelement hopfogas till en ny helhet."|Jaakko Ylinen|Teekkari|1956}} Ingenting är nytt under den fotografiska solen. Den efterkrigsgeneration som på 50-talet revolterade mot den romantiska bildstilen har sina rötter i 20-talet Bauhaus skolan, där ungraren László Moholy-Nagy verkade under åren 1923-28. Där vidareutvecklade man de i England respektive Frankrike verksamma amerikanarna Coburns och Man Rays experiment med fotografier utan kamera, fotogram, solarisation och andra grafiska fototekniker. Men det var AFK:s unga radikaler rätt omedvetna om. Deras bibel var Otto Steinerts Subjektive Fotografie samt tidskrifterna Foto och Nordisk Tidskrift för fotografi, som återspeglade De ungas reaktion i Sverige mot rosenlundarna. Motiven söktes gärna bland det fula och frånstötande: bakgårdar, söndriga fönster, flagande murytor. Men det var inte motivet som skapade bilden, utan utförandet, som byggde på en idé. Motivet degraderades till medel för skapande verksamhet, bilden blev ett självändamål. Diskussionens vågor gick givetvis höga. Ju hårdare och mer oförstående kritik, desto nöjdare var fotograferna, som inspirerades till alltmer chockerande bilder. Själsfränder fann de i Åbo Fotoklubb och en del finskspråkiga fotoklubbar, där den s.k. fotografiken överlevde betydligt längre än i AFK. På Finlands fotoklubbars förbunds årsutställning deltog man t.o.m. med tredimensionella fotokonstruktioner av trä. Det var de grafiskt hårda svartvita bilderna utan gråskala som blev den subjektiva fotografins särprägel, bilder som "lika väl kunde utföras med tusch och pensel". Många betvivlade att Viking Nyström och Lars von Haartman överhuvudtaget ägde en kamera, när de tävlade med sina fotogram utförda med förstoringsapparat. Ett gränsfall var Per Olov Jansson, som kombinerade sin i grunden romantiska bildsyn med reklamfotografens teknik och experimentlusta. Han njöt av det traditionella landskapet, återgett med full gråskala och pietetsfull teknik, men också av att skapa en abstraktion eller stämning genom att manipulera med perspektiv, tonskala och beskärning. Fredrik Hackman byggde upp fantasifulla stilleben och tabletop-arrangemang i sitt vardagsrum, medan Robin Hackman laborerade hänsynslöst med dubbelkopieringar i familjens badrum. Ingenting var förbjudet, allt skulle prövas. Bilderna har kanske inte alltid tålt tidens tand, men de hade ett gemensamt drag, som var friskt uppiggande: en medvetet naiv idioti - humor och ironi. Sådant förekom inte inom de andra fotoklubbarna, där man tog sig själv och sin fotokonst mera på allvar. Men inom AFK fanns det samtidigt en grupp fotografer, bl.a. Caj Bremer, K.G. Roos och Kristian Runeberg, som kämpade för den ärliga reportagebilden. Deras tid kom på 60-talet, i dagspress och tidskrifter. ==Guld och ära== {{Quotation|<p>Fotodomare Kalevi Pekkonen:<br> - Det skulle vara roligt att veta vad fotografen egentligen har avsett med denna bild.</p> <p>Röst ur publiken:<br> - Antagligen har han avsett att vinna tävlingen!</p>}} Så länge det funnits fotoklubbar har det funnits fototävlingar. Klubbmedlemmarna kan i stort sett uppdelas i tre grupper: Auktoriteterna - de som anses kapabla att bedöma andras bilder, tävlingshajarna - de som vågar utsätta sina bilder för kritik, och åskådarna, vilkas uppgift är att applådera vinnarna. Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat tävlingsregler. För att ge alla en chans att vinna har man delat upp deltagarna i olika klasser. För att öka intresset har man anordnat tävlingar av olika slag och för olika medlemskategorier: Motivtävlingar, utmanartävlingar, utfärdstävlingar, månadstävlingar, tävlingar mot andra fotoklubbar - tävlingar för nybörjare, för amatörer, för mästare, för kvinnor, för olika åldrar. Tävlingar i färg, i svartvitt... Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat bedömningen. Man har tolkat reglerna, begrundat amatörskapets tillämpning, räknat poäng enligt matematiska formler Man har varierat juryns sammansättning, antalet domare, man har betvivlat deras kvalifikationer, formulerat bedömningskriterier... Man har lyssnat till yrkesfotografer, konstnärer, konstkritiker, man har trott på publikomröstning... Allt detta med ett resultat: Ingen rättvisa! Varför då detta tävlingsraseri, vars like inte förekommer inom någon annan konstgren? Därför att det är spännande att tävla, lärorikt att få konstruktiv kritik, inspirerande att visa sina bilder för andra. Tävlingarna ger fotohobbyn en extra krydda. Därför tävlade man på 1890-talet, därför tävlar man fortfarande, hundra år senare. Genom tävlingar har många berömda fotografier kommit till allmän kännedom och skördat guld och ära både nationellt och internationellt. Klubbens första internationella framgång noterades redan år 1892, då man i Paris anordnade den första internationella fotografitävlingen, som samlade 150 amatörer från olika delar av världen. I den hårda konkurrensen vann Harry Hintze femte pris och bronsmedalj. Sedan dess har klubbens medlemmar vunnit många framgångar, både vid internationella utställningar och framför allt vid Finlands fotoklubbars förbunds årstävlingar, där klubben sedan förbundets grundande haft en framträdande ställning. Speciellt 60-talet och större delen av 70-talet präglades av en utåtriktad verksamhet. 75-årsjubileet 1964 celebrerades med en fotohistorisk utställning på Galeri Hörhammer, kombinerad med förbundets årsutställning, där AFK var procentuellt bäst med 16 godkända bilder av 34 inlämnade. Samarbetet med den finskspråkiga fotoklubben Kameraseura i Helsingfors var gott, och resulterade vid 80-årsjubileet i någonting så unikt som ett svenskspråkigt specialnummer av fototidskriften Kameralehti. Medlemmarna ordnade också egna fotografiska utställningar. Gemensamma fotoprojekt var "Amatörer ser på Stockis" och "Det nya Böle" som ingick i Helsingfors Sparbanks jubileumsutställning. AFK arrangerade ytterligare ett par fotohistoriska utställningar ur sitt bildarkiv: en presentation av Harald Rosenbergs fotografier och Tidsbilder, en serie sekelskiftsbilder, på Finlands fotografiska museum. Trots kursverksamhet och ett nyinrättat fotolaboratorium för medlemmarna deklinerade den bildmässiga verksamheten på ett för fotokonsten beklagligt sätt. Mästarna från 60-talet tröttnade på att tävla mot varandra, och nya bilder såg man sällan. Inslaget av yrkesfotografer, som under de gångna årtiondena inneburit en så fruktbar växelverkan mellan professionella och amatörer, tunnades ut. Amatörfotografklubben var åter en renodlad sällskapsklubb, där medlemmarna efter att ha avnjutit en reseskildring i färg från något exotiskt turistmål samlades till en ölsits på stamkrogen. Färgtävlingarna var de enda som lockade en större mängd deltagare, och möjligen kan man skylla det bristande intresset för svartvit fotografering på färgfilmen. Det var så bekvämt att fotografera i färg. Det krävde inte mera hantverk än att montera diapositiv. Medlemmarna åhörde gärna lärorika föredrag och kamerademonstrationer, men föredrog att fotografera för eget behov, i färg. Utfärderna var väl besökta, några medlemmar sågs t.o.m. fotografera, färgdiapositiv givetvis. Men sammanhållningen och stämningen var god. ==Den fina kopian== {{Quotation|Användningen av labbet ökar. Den nya monteringsutrustningen finns på plats och för varje vecka ökar antalet AFKare som har gått igenom monteringskurserna och vill börja använda sina nya färdigheter i praktiken.|AFK-cirkulär|2/88}} Amatörfotografklubben i Helsingfors r.f. går nu in i sitt andra sekel med förnyad kraft. Medlemsantalet är i stigande och aktiviteten är livlig. Klubben anordnar grundkurser, monteringskurser, prickningskurser och en omfattande avancerad kurs i svartvitt fotografiskt hantverk med Stig Gustafsson som kunnig ledare. Och resultaten har inte låtit vänta på sig. Åter har den svartvita bilden kommit till heders, utförd enligt alla konstens regler, arkivfast på silverrikt fiberpapper, finkornig med perfekt skärpa och gradation. Presenterad i prydlig passepartout. På mötena uppträder kända fotografer såsom Ulla-Maija Parikka, Matti Saanio, Pentti Sammallahti, Kristoffer Albrecht, Kristian Runeberg, Vidar Lindqvist. Det räcker inte med månadsmöten. Under säsongen samlas dessutom varje månad en svartvit cirkel och en färgcirkel för att närmare begrunda sina speciella problem. Framtiden förefaller ljus. [[Bert Carpelan]] [[Category:AFK]] [[Category:Arkivet]] [[Category:Historia]] 6898f8c226c8a015717e45a5a741c985bd570b0b 0 2 112 43 2009-02-11T13:21:54Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki Granska [[Special:Allpages|lista på alla artiklar]]. ==Aktuella artiklar== [[Månadens bild 2009]] <!-- Inget innehåll här ännu, defaulten finns på http://www.afk.fi/wiki/index.php?title=Main_Page --> 67dd9b84fdef23bc82c05adc39d6785988f45751 113 112 2009-02-11T18:56:28Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki {{Aktuellt}} Välkommen till [[AFK|AFK:s]] wiki. Här hittar du dokument gällande klubbens verksamhet idag, samt information om klubbens historia. Granska [[Special:Allpages|lista på alla artiklar]]. ==Aktuella artiklar== [[Månadens bild 2009]] <!-- Inget innehåll här ännu, defaulten finns på http://www.afk.fi/wiki/index.php?title=Main_Page --> e7bb3f87b62e1b468e923c518c1c9b0a45486df2 116 113 2009-02-11T19:04:08Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki {{Aktuellt}} Välkommen till [[AFK|AFK:s]] wiki. Här hittar du dokument gällande klubbens verksamhet idag, samt information om klubbens historia. <div style="padding: 10px; background-color: #efefcf; border: 1px solid #000"> Hjälp behövs. Om du är intresserad att ta del av jobbet med AFK:s wiki, kontakta <img src="http://www.afk.fi/styrelsen/assets/img/generated/webmasterafkfi.png">. </div> <!-- Inget innehåll här ännu, defaulten finns på http://www.afk.fi/wiki/index.php?title=Main_Page --> bd454233eeacac3250d0b917319344ddc12f80a4 117 116 2009-02-11T19:05:12Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki {{Aktuellt}} Välkommen till [[AFK|AFK:s]] wiki. Här hittar du dokument gällande klubbens verksamhet idag, samt information om klubbens historia. <div style="padding: 10px; background-color: #efefcf; border: 1px solid #000"> Hjälp behövs. Om du är intresserad att ta del av jobbet med AFK:s wiki, kontakta [[Image:http://www.afk.fi/styrelsen/assets/img/generated/webmasterafkfi.png]]. </div> <!-- Inget innehåll här ännu, defaulten finns på http://www.afk.fi/wiki/index.php?title=Main_Page --> d900fd8e19bfaf7dda9696950b11980b5730aef8 118 117 2009-02-11T19:06:44Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki {{Aktuellt}} {{Hjälp behövs}} Välkommen till [[AFK|AFK:s]] wiki. Här hittar du dokument gällande klubbens verksamhet idag, samt information om klubbens historia. <!-- Inget innehåll här ännu, defaulten finns på http://www.afk.fi/wiki/index.php?title=Main_Page --> 0c2733458019ced09fdf8a10a0505e22e2abe0d0 122 118 2009-02-11T19:14:14Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki {{Aktuellt}} Välkommen till [[AFK|AFK:s]] wiki. Här hittar du dokument gällande klubbens verksamhet idag, samt information om klubbens historia. <!-- Inget innehåll här ännu, defaulten finns på http://www.afk.fi/wiki/index.php?title=Main_Page --> {{Hjälp behövs}} f1189be26bcad1f1a38a49e38a1b4ddcd6920a31 127 122 2009-02-11T19:18:05Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki {{Aktuellt}} <div style="margin-right: 250px"> Välkommen till [[AFK|AFK:s]] wiki. Här hittar du dokument gällande klubbens verksamhet idag, samt information om klubbens historia. <!-- Inget innehåll här ännu, defaulten finns på http://www.afk.fi/wiki/index.php?title=Main_Page --> {{Hjälp behövs}} </div> 09f3fa3bf808a9a1483ec6bffea897ea3f9a17dc 133 127 2009-02-11T19:58:35Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki {{Aktuellt}} <div style="margin-right: 33%"> Välkommen till [[AFK|AFK:s]] wiki. Här hittar du dokument gällande klubbens verksamhet idag, samt information om klubbens historia. <!-- Inget innehåll här ännu, defaulten finns på http://www.afk.fi/wiki/index.php?title=Main_Page --> {{Hjälp behövs}} </div> cb79c792708c9b52d5f6c97441d79ef6890433d6 137 133 2009-02-11T20:00:04Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki {{Aktuellt}} <div style="margin-right: 35%"> Välkommen till [[AFK|AFK:s]] wiki. Här hittar du dokument gällande klubbens verksamhet idag, samt information om klubbens historia. <!-- Inget innehåll här ännu, defaulten finns på http://www.afk.fi/wiki/index.php?title=Main_Page --> {{Hjälp behövs}} </div> 9bf18d169f1d81878f9107f7e42e97d14406ef93 10 27 114 2009-02-11T19:01:08Z WikiSysop 1 Ny sida: <div style="float: right; padding: 10px; margin: 0 0 10px 10px; background-color: #efefcf;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Månadens bild 2009]] * [[Tävlingsregler för AFK]] ===Senaste t... wikitext text/x-wiki <div style="float: right; padding: 10px; margin: 0 0 10px 10px; background-color: #efefcf;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Månadens bild 2009]] * [[Tävlingsregler för AFK]] ===Senaste tillägg=== * [[Klubbens_historia]] * [[Amatörfotografklubben i Helsingfors]] <hr> Se lista på [[http://www.afk.fi/wiki/Special:Allpages alla artiklar]]. </div> 6c77c26d353fe2eb02f8f27e5c94d46e9095509a 115 114 2009-02-11T19:01:50Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki <div style="float: right; padding: 15px; margin: 0 0 10px 10px; background-color: #efefcf; width: 200px; border: 1px solid #000;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Månadens bild 2009]] * [[Tävlingsregler för AFK]] ===Senaste tillägg=== * [[Klubbens_historia]] * [[Amatörfotografklubben i Helsingfors]] <hr> Se lista på [[http://www.afk.fi/wiki/Special:Allpages alla artiklar]]. </div> 7551608b41ead32eac7f97b5b603a7f730171cd0 124 115 2009-02-11T19:16:53Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki <div style="float: right; padding: 15px; margin: 0 0 10px 10px; background-color: #efefcf; width: 200px; border: 1px solid #000;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Månadens bild 2009]] * [[Tävlingsregler för AFK]] ===Senaste tillägg=== * [[Klubbens_historia]] * [[Amatörfotografklubben i Helsingfors]] <hr> Se lista på [[Special:Allpages alla artiklar]]. </div> fcb181e6c633f34fb843043c344099bfa32d653d 125 124 2009-02-11T19:17:08Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki <div style="float: right; padding: 15px; margin: 0 0 10px 10px; background-color: #efefcf; width: 200px; border: 1px solid #000;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Månadens bild 2009]] * [[Tävlingsregler för AFK]] ===Senaste tillägg=== * [[Klubbens_historia]] * [[Amatörfotografklubben i Helsingfors]] <hr> Se lista på [[Special:Allpages|alla artiklar]]. </div> 9f6bc346055609afc61080caef5e2fa531cf952e 126 125 2009-02-11T19:17:29Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki <div style="float: right; padding: 15px; margin: 0 0 10px 10px; background-color: #efefcf; width: 200px; border: 1px solid #000;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Månadens bild 2009]] * [[Tävlingsregler för AFK]] ---- ===Senaste tillägg=== * [[Klubbens_historia]] * [[Amatörfotografklubben i Helsingfors]] ---- Se lista på [[Special:Allpages|alla artiklar]]. </div> 67b1a44c9e1d99f111bcc598b4e139a436dc4abe 129 126 2009-02-11T19:18:50Z WikiSysop 1 /* Senaste tillägg */ wikitext text/x-wiki <div style="float: right; padding: 15px; margin: 0 0 10px 10px; background-color: #efefcf; width: 200px; border: 1px solid #000;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Månadens bild 2009]] * [[Tävlingsregler för AFK]] ---- ===Senaste tillägg=== * [[Klubbens historia]] * [[Amatörfotografklubben i Helsingfors]] ---- Se lista på [[Special:Allpages|alla artiklar]]. </div> b4dc222df58e9f1a0e9bee6dff081122ebee94f2 134 129 2009-02-11T19:58:58Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki <div style="float: right; padding: 15px; margin: 0 0 10px 10px; background-color: #efefcf; width: 33%; border: 1px solid #000;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Månadens bild 2009]] * [[Tävlingsregler för AFK]] ---- ===Senaste tillägg=== * [[Klubbens historia]] * [[Amatörfotografklubben i Helsingfors]] ---- Se lista på [[Special:Allpages|alla artiklar]]. </div> f9326413b808b1420b4e9dba9a8c21d9b50b005a 135 134 2009-02-11T19:59:16Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki <div style="float: right; padding: 15px; margin: 0 0 10px 10px; background-color: #efefcf; width: 30%; border: 1px solid #000;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Månadens bild 2009]] * [[Tävlingsregler för AFK]] ---- ===Senaste tillägg=== * [[Klubbens historia]] * [[Amatörfotografklubben i Helsingfors]] ---- Se lista på [[Special:Allpages|alla artiklar]]. </div> 293e55bee9d92c42b5f889017ddae20b8ece886c 136 135 2009-02-11T19:59:45Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki <div style="float: right; padding: 15px; margin: 0 0 3% 3%; background-color: #efefcf; width: 30%; border: 1px solid #000;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Månadens bild 2009]] * [[Tävlingsregler för AFK]] ---- ===Senaste tillägg=== * [[Klubbens historia]] * [[Amatörfotografklubben i Helsingfors]] ---- Se lista på [[Special:Allpages|alla artiklar]]. </div> 898330c006c7da58194087c1f4e862df89d1ff31 10 28 119 2009-02-11T19:06:56Z WikiSysop 1 Ny sida: <div style="padding: 10px; background-color: #efefcf; border: 1px solid #000"> Hjälp behövs. Om du är intresserad att ta del av jobbet med AFK:s wiki, kontakta <nowiki><img src="http://w... wikitext text/x-wiki <div style="padding: 10px; background-color: #efefcf; border: 1px solid #000"> Hjälp behövs. Om du är intresserad att ta del av jobbet med AFK:s wiki, kontakta <nowiki><img src="http://www.afk.fi/styrelsen/assets/img/generated/webmasterafkfi.png">.</nowiki> </div> ce0088f3c43b9dddeb7827ffc634671cd6338939 120 119 2009-02-11T19:08:28Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki <div style="padding: 10px; background-color: #efefcf; border: 1px solid #000"> Hjälp behövs. Om du är intresserad att ta del av jobbet med AFK:s wiki, kontakta [[Image:webmasterafkfi.png|Webbmästarens e-post adress]]. </div> 9ad7a18da8be5c763feb77f292fe63f93f190f23 123 120 2009-02-11T19:15:56Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki <div style="padding: 10px; background-color: #dfdfef; border: 1px solid #000; width: 350px;"> ===Hjälp behövs!=== Om du är intresserad att ta del av jobbet med AFK:s wiki, kontakta [[Image:webmasterafkfi.png|Webbmästarens e-post adress]]. </div> 4e6fdbc592d1f7b70fa76f720d65c4f787209f75 128 123 2009-02-11T19:18:14Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki <div style="padding: 10px; background-color: #dfdfef; border: 1px solid #000;"> ===Hjälp behövs!=== Om du är intresserad att ta del av jobbet med AFK:s wiki, kontakta [[Image:webmasterafkfi.png|Webbmästarens e-post adress]]. </div> e814325c14c4d25d0e658585e60b28ccd16aced6 130 128 2009-02-11T19:19:47Z WikiSysop 1 /* Hjälp behövs! */ wikitext text/x-wiki <div style="padding: 10px; background-color: #dfdfef; border: 1px solid #000;"> ===Hjälp behövs!=== Om du är intresserad att ta del av jobbet med AFK:s wiki, kontakta [[Image:webmasterafkfi.png|Webbmästarens e-post adress]] </div> 40cc1e6ae22738eb6340e511e37d9fc786362fdb 6 29 121 2009-02-11T19:13:44Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki da39a3ee5e6b4b0d3255bfef95601890afd80709 0 30 131 2009-02-11T19:40:02Z WikiSysop 1 Ny sida: ==Styrelsens uppsättning 2008-2009== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita T... wikitext text/x-wiki ==Styrelsens uppsättning 2008-2009== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Labbmästare | [[Mikael Albrecht]]<ref>[[Robert Perander]] frigavs sin post som labbmästare under året på hans egen begäran.</ref> |- | Tävlingssekreterare | [[Niklas Lindgren]] |} ==Funktionärer 2008-2009== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Vice labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarig <ref>Ny funktionärsroll fr.o.m. detta verksamhetsår</ref> | [[Niklas Lindgren]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Koordinator för digicirkeln | [[Robert Perander]] |- | Koordinator för bildcirkeln | [[Pehr Snellman]] |} <references/> 0ba9796749e4580b32cc4693baff1d7654f12891 132 131 2009-02-11T19:48:59Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki ==Styrelsens uppsättning 2008-2009== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Labbmästare | [[Mikael Albrecht]] <ref>[[Robert Perander]] frigavs sin post som labbmästare under året på egen begäran.</ref> |- | Tävlingssekreterare | [[Niklas Lindgren]] |} ==Funktionärer 2008-2009== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Vice labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarig <ref>Ny funktionärsroll fr.o.m. detta verksamhetsår</ref> | [[Niklas Lindgren]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Koordinator för digicirkeln | [[Robert Perander]] |- | Koordinator för bildcirkeln | [[Pehr Snellman]] |} <references/> 14197b7d67c9958d1819714399d7542ecb77d305 0 31 138 2009-02-13T10:56:25Z WikiSysop 1 Ny sida: ==Pekka Nikrus lilla stora väska== Vår gäst och domare på januarimötet, [[http://skrubu.net/ '''Pekka Nikrus''']], lyckades packa in mycket att berätta på kort tid. Han hade också ... wikitext text/x-wiki ==Pekka Nikrus lilla stora väska== Vår gäst och domare på januarimötet, [[http://skrubu.net/ '''Pekka Nikrus''']], lyckades packa in mycket att berätta på kort tid. Han hade också lyckats stuva in ett oändligt antal bilder och böcker i sin relativt lilla väska. Det bara kom mera och mera och AFK:arnas ögon blev allt rundare. Ur den magiska väskan drog han bland annat ut bilder på mytiska sagoväsen, där fotografier av barn från ett barnläger photoshoppats ihop med bilder av uppstoppade djur, fotograferade på [[http://www.fmnh.helsinki.fi/ltm/ zoologiska museet]], i dess källare och på vinden. Han hade dessutom lekt med gamla tekniker: bilderna behandlades först på datorn, skrevs ut som rastrerade negativ och kopierades slutligen som [[http://en.wikipedia.org/wiki/Cyanotype ''cyanotyper'']] på akvarellpapper. Det här var Pekkas slutarbete på '''Nykarleby Konstskolas''' fotolinje, där han hörde till den allra första årskursen i början på 90-talet. Sedan fortsatte han - till sin egen förvåning - på [[http://taik.fi/sv/ '''Konstindustriella högskolan''']], där det just då blivit möjligt att direkt hoppa in på magistersutbildningen. Till sin stora överraskning märkte Pekka att man på konstindustriella var mycket dålig på att kopiera svartvitt, det som han i Nykarleby lärt sig från grunderna. Här gjorde han som slutarbete tre serier: [[http://en.wikipedia.org/wiki/Palladiotype ''palladiotypi'']], [[http://sv.wikipedia.org/wiki/Gummitryck ''gummitryck'']] och [[polymergravyr]], de två första med färdigt rastrerade negativ och det sista med rastrerat digitalt positiv. Han ville undersöka om man med hjälp av det digitala kan förenkla de gamla fotografiska processerna. Pekka jobbar inte med foto, hans vardagsvärld är internet, men för cirka tre år sedan fick han en fotografisk nytändning och samlade ihop till en serie som han lade ut på nätet[[1]]. {{Quote|"Det blev det nya ljusbordet för mig och jag blev superinspirerad!"}} Han har börjat göra böcker av de bilder han lagt ut på nätet. Bilderna fungerade bättre ihop i en bok än enskilt, kom han till. Men han är också mycket förtjust i själva artefakten, boken, som man kan vidröra. Idag har han lämnat alla gamla tekniker och fotograferar mest med en digitalkamera. Han fotograferar allt möjligt, gärna ytor, väggar, fönster... {{Infobox| Intresserad av Pekkas böcker? * [[http://www.blurb.com/bookstore/detail/332467 ''Twice the Subject'']] * [[http://www.blurb.com/bookstore/detail/402984 ''Wall & Window Anthology'']] * [[http://www.blurb.com/bookstore/detail/402891 ''Caliginous'']] }} [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Februari]] [[Category:2009]] 0cff60cfcfea75aad41177445f5d09192033debd 139 138 2009-02-13T10:57:12Z WikiSysop 1 /* Pekka Nikrus lilla stora väska */ wikitext text/x-wiki ==Pekka Nikrus lilla stora väska== Vår gäst och domare på januarimötet, [http://skrubu.net/ '''Pekka Nikrus'''], lyckades packa in mycket att berätta på kort tid. Han hade också lyckats stuva in ett oändligt antal bilder och böcker i sin relativt lilla väska. Det bara kom mera och mera och AFK:arnas ögon blev allt rundare. Ur den magiska väskan drog han bland annat ut bilder på mytiska sagoväsen, där fotografier av barn från ett barnläger photoshoppats ihop med bilder av uppstoppade djur, fotograferade på [http://www.fmnh.helsinki.fi/ltm/ zoologiska museet], i dess källare och på vinden. Han hade dessutom lekt med gamla tekniker: bilderna behandlades först på datorn, skrevs ut som rastrerade negativ och kopierades slutligen som [http://en.wikipedia.org/wiki/Cyanotype ''cyanotyper''] på akvarellpapper. Det här var Pekkas slutarbete på '''Nykarleby Konstskolas''' fotolinje, där han hörde till den allra första årskursen i början på 90-talet. Sedan fortsatte han - till sin egen förvåning - på [http://taik.fi/sv/ '''Konstindustriella högskolan'''], där det just då blivit möjligt att direkt hoppa in på magistersutbildningen. Till sin stora överraskning märkte Pekka att man på konstindustriella var mycket dålig på att kopiera svartvitt, det som han i Nykarleby lärt sig från grunderna. Här gjorde han som slutarbete tre serier: [http://en.wikipedia.org/wiki/Palladiotype ''palladiotypi''], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Gummitryck ''gummitryck''] och ''polymergravyr'', de två första med färdigt rastrerade negativ och det sista med rastrerat digitalt positiv. Han ville undersöka om man med hjälp av det digitala kan förenkla de gamla fotografiska processerna. Pekka jobbar inte med foto, hans vardagsvärld är internet, men för cirka tre år sedan fick han en fotografisk nytändning och samlade ihop till en serie som han lade ut på nätet[[1]]. {{Quote|"Det blev det nya ljusbordet för mig och jag blev superinspirerad!"}} Han har börjat göra böcker av de bilder han lagt ut på nätet. Bilderna fungerade bättre ihop i en bok än enskilt, kom han till. Men han är också mycket förtjust i själva artefakten, boken, som man kan vidröra. Idag har han lämnat alla gamla tekniker och fotograferar mest med en digitalkamera. Han fotograferar allt möjligt, gärna ytor, väggar, fönster... {{Infobox| Intresserad av Pekkas böcker? * [[http://www.blurb.com/bookstore/detail/332467 ''Twice the Subject'']] * [[http://www.blurb.com/bookstore/detail/402984 ''Wall & Window Anthology'']] * [[http://www.blurb.com/bookstore/detail/402891 ''Caliginous'']] }} [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Februari]] [[Category:2009]] be8feb1c465a328137bcf353e76a71a16ca4f13b 140 139 2009-02-13T10:57:34Z WikiSysop 1 /* Pekka Nikrus lilla stora väska */ wikitext text/x-wiki ==Pekka Nikrus lilla stora väska== Vår gäst och domare på januarimötet, [http://skrubu.net/ '''Pekka Nikrus'''], lyckades packa in mycket att berätta på kort tid. Han hade också lyckats stuva in ett oändligt antal bilder och böcker i sin relativt lilla väska. Det bara kom mera och mera och AFK:arnas ögon blev allt rundare. Ur den magiska väskan drog han bland annat ut bilder på mytiska sagoväsen, där fotografier av barn från ett barnläger photoshoppats ihop med bilder av uppstoppade djur, fotograferade på [http://www.fmnh.helsinki.fi/ltm/ zoologiska museet], i dess källare och på vinden. Han hade dessutom lekt med gamla tekniker: bilderna behandlades först på datorn, skrevs ut som rastrerade negativ och kopierades slutligen som [http://en.wikipedia.org/wiki/Cyanotype ''cyanotyper''] på akvarellpapper. Det här var Pekkas slutarbete på '''Nykarleby Konstskolas''' fotolinje, där han hörde till den allra första årskursen i början på 90-talet. Sedan fortsatte han - till sin egen förvåning - på [http://taik.fi/sv/ '''Konstindustriella högskolan'''], där det just då blivit möjligt att direkt hoppa in på magistersutbildningen. Till sin stora överraskning märkte Pekka att man på konstindustriella var mycket dålig på att kopiera svartvitt, det som han i Nykarleby lärt sig från grunderna. Här gjorde han som slutarbete tre serier: [http://en.wikipedia.org/wiki/Palladiotype ''palladiotypi''], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Gummitryck ''gummitryck''] och ''polymergravyr'', de två första med färdigt rastrerade negativ och det sista med rastrerat digitalt positiv. Han ville undersöka om man med hjälp av det digitala kan förenkla de gamla fotografiska processerna. Pekka jobbar inte med foto, hans vardagsvärld är internet, men för cirka tre år sedan fick han en fotografisk nytändning och samlade ihop till en serie som han lade ut på nätet. {{Quote|"Det blev det nya ljusbordet för mig och jag blev superinspirerad!"}} Han har börjat göra böcker av de bilder han lagt ut på nätet. Bilderna fungerade bättre ihop i en bok än enskilt, kom han till. Men han är också mycket förtjust i själva artefakten, boken, som man kan vidröra. Idag har han lämnat alla gamla tekniker och fotograferar mest med en digitalkamera. Han fotograferar allt möjligt, gärna ytor, väggar, fönster... {{Infobox| Intresserad av Pekkas böcker? * [[http://www.blurb.com/bookstore/detail/332467 ''Twice the Subject'']] * [[http://www.blurb.com/bookstore/detail/402984 ''Wall & Window Anthology'']] * [[http://www.blurb.com/bookstore/detail/402891 ''Caliginous'']] }} [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Februari]] [[Category:2009]] 46fa38f7a234e99ec3af321e7a322041a1467742 141 140 2009-02-13T11:00:44Z WikiSysop 1 /* Pekka Nikrus lilla stora väska */ wikitext text/x-wiki ==Pekka Nikrus lilla stora väska== [[Image:Pekkas väska|I Pekkas lilla stora väska hittades bilder av de mest skiftande slag, här en gammal räknemaskin, ingår i temat "rädsla för kvinn¬lig sexualitet", exempel på nikrushumor.Foto CS] Vår gäst och domare på januarimötet, [http://skrubu.net/ '''Pekka Nikrus'''], lyckades packa in mycket att berätta på kort tid. Han hade också lyckats stuva in ett oändligt antal bilder och böcker i sin relativt lilla väska. Det bara kom mera och mera och AFK:arnas ögon blev allt rundare. Ur den magiska väskan drog han bland annat ut bilder på mytiska sagoväsen, där fotografier av barn från ett barnläger photoshoppats ihop med bilder av uppstoppade djur, fotograferade på [http://www.fmnh.helsinki.fi/ltm/ zoologiska museet], i dess källare och på vinden. Han hade dessutom lekt med gamla tekniker: bilderna behandlades först på datorn, skrevs ut som rastrerade negativ och kopierades slutligen som [http://en.wikipedia.org/wiki/Cyanotype ''cyanotyper''] på akvarellpapper. Det här var Pekkas slutarbete på '''Nykarleby Konstskolas''' fotolinje, där han hörde till den allra första årskursen i början på 90-talet. Sedan fortsatte han - till sin egen förvåning - på [http://taik.fi/sv/ '''Konstindustriella högskolan'''], där det just då blivit möjligt att direkt hoppa in på magistersutbildningen. Till sin stora överraskning märkte Pekka att man på konstindustriella var mycket dålig på att kopiera svartvitt, det som han i Nykarleby lärt sig från grunderna. Här gjorde han som slutarbete tre serier: [http://en.wikipedia.org/wiki/Palladiotype ''palladiotypi''], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Gummitryck ''gummitryck''] och ''polymergravyr'', de två första med färdigt rastrerade negativ och det sista med rastrerat digitalt positiv. Han ville undersöka om man med hjälp av det digitala kan förenkla de gamla fotografiska processerna. Pekka jobbar inte med foto, hans vardagsvärld är internet, men för cirka tre år sedan fick han en fotografisk nytändning och samlade ihop till en serie som han lade ut på nätet. <cite>"Det blev det nya ljusbordet för mig och jag blev superinspirerad!"</cite> Han har börjat göra böcker av de bilder han lagt ut på nätet. Bilderna fungerade bättre ihop i en bok än enskilt, kom han till. Men han är också mycket förtjust i själva artefakten, boken, som man kan vidröra. Idag har han lämnat alla gamla tekniker och fotograferar mest med en digitalkamera. Han fotograferar allt möjligt, gärna ytor, väggar, fönster... {{Infobox| Länkar till Pekkas bilder hittar du på http://skrubu.net/pictures-by-pni/ Blev du intresserad av Pekkas böcker? * [[http://www.blurb.com/bookstore/detail/332467 ''Twice the Subject'']] * [[http://www.blurb.com/bookstore/detail/402984 ''Wall & Window Anthology'']] * [[http://www.blurb.com/bookstore/detail/402891 ''Caliginous'']] }} [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Februari]] [[Category:2009]] 2b6c72fe572c63eef46797369ebf62458820450a 142 141 2009-02-13T11:02:34Z WikiSysop 1 /* Pekka Nikrus lilla stora väska */ wikitext text/x-wiki ==Pekka Nikrus lilla stora väska== [[Image:Pekkas väska|frame|right|400|I Pekkas lilla stora väska hittades bilder av de mest skiftande slag, här en gammal räknemaskin, ingår i temat "rädsla för kvinnlig sexualitet", exempel på ''nikrushumor''. ''Foto [[Christine Saarukka|CS]]'']] Vår gäst och domare på januarimötet, [http://skrubu.net/ '''Pekka Nikrus'''], lyckades packa in mycket att berätta på kort tid. Han hade också lyckats stuva in ett oändligt antal bilder och böcker i sin relativt lilla väska. Det bara kom mera och mera och AFK:arnas ögon blev allt rundare. Ur den magiska väskan drog han bland annat ut bilder på mytiska sagoväsen, där fotografier av barn från ett barnläger photoshoppats ihop med bilder av uppstoppade djur, fotograferade på [http://www.fmnh.helsinki.fi/ltm/ zoologiska museet], i dess källare och på vinden. Han hade dessutom lekt med gamla tekniker: bilderna behandlades först på datorn, skrevs ut som rastrerade negativ och kopierades slutligen som [http://en.wikipedia.org/wiki/Cyanotype ''cyanotyper''] på akvarellpapper. Det här var Pekkas slutarbete på '''Nykarleby Konstskolas''' fotolinje, där han hörde till den allra första årskursen i början på 90-talet. Sedan fortsatte han - till sin egen förvåning - på [http://taik.fi/sv/ '''Konstindustriella högskolan'''], där det just då blivit möjligt att direkt hoppa in på magistersutbildningen. Till sin stora överraskning märkte Pekka att man på konstindustriella var mycket dålig på att kopiera svartvitt, det som han i Nykarleby lärt sig från grunderna. Här gjorde han som slutarbete tre serier: [http://en.wikipedia.org/wiki/Palladiotype ''palladiotypi''], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Gummitryck ''gummitryck''] och ''polymergravyr'', de två första med färdigt rastrerade negativ och det sista med rastrerat digitalt positiv. Han ville undersöka om man med hjälp av det digitala kan förenkla de gamla fotografiska processerna. Pekka jobbar inte med foto, hans vardagsvärld är internet, men för cirka tre år sedan fick han en fotografisk nytändning och samlade ihop till en serie som han lade ut på nätet. <cite>"Det blev det nya ljusbordet för mig och jag blev superinspirerad!"</cite> Han har börjat göra böcker av de bilder han lagt ut på nätet. Bilderna fungerade bättre ihop i en bok än enskilt, kom han till. Men han är också mycket förtjust i själva artefakten, boken, som man kan vidröra. Idag har han lämnat alla gamla tekniker och fotograferar mest med en digitalkamera. Han fotograferar allt möjligt, gärna ytor, väggar, fönster... {{Infobox| Länkar till Pekkas bilder hittar du på http://skrubu.net/pictures-by-pni/ Blev du intresserad av Pekkas böcker? * [[http://www.blurb.com/bookstore/detail/332467 ''Twice the Subject'']] * [[http://www.blurb.com/bookstore/detail/402984 ''Wall & Window Anthology'']] * [[http://www.blurb.com/bookstore/detail/402891 ''Caliginous'']] }} [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Februari]] [[Category:2009]] 10c7db14d649833aa8221919cba49d711cecf537 143 142 2009-02-13T11:03:37Z WikiSysop 1 /* Pekka Nikrus lilla stora väska */ wikitext text/x-wiki ==Pekka Nikrus lilla stora väska== [[Image:Pekka-med-bild.jpg|frame|right|400|I Pekkas lilla stora väska hittades bilder av de mest skiftande slag, här en gammal räknemaskin, ingår i temat "rädsla för kvinnlig sexualitet", exempel på ''nikrushumor''. ''Foto [[Christine Saarukka|CS]]'']] Vår gäst och domare på januarimötet, [http://skrubu.net/ '''Pekka Nikrus'''], lyckades packa in mycket att berätta på kort tid. Han hade också lyckats stuva in ett oändligt antal bilder och böcker i sin relativt lilla väska. Det bara kom mera och mera och AFK:arnas ögon blev allt rundare. Ur den magiska väskan drog han bland annat ut bilder på mytiska sagoväsen, där fotografier av barn från ett barnläger photoshoppats ihop med bilder av uppstoppade djur, fotograferade på [http://www.fmnh.helsinki.fi/ltm/ zoologiska museet], i dess källare och på vinden. Han hade dessutom lekt med gamla tekniker: bilderna behandlades först på datorn, skrevs ut som rastrerade negativ och kopierades slutligen som [http://en.wikipedia.org/wiki/Cyanotype ''cyanotyper''] på akvarellpapper. Det här var Pekkas slutarbete på '''Nykarleby Konstskolas''' fotolinje, där han hörde till den allra första årskursen i början på 90-talet. Sedan fortsatte han - till sin egen förvåning - på [http://taik.fi/sv/ '''Konstindustriella högskolan'''], där det just då blivit möjligt att direkt hoppa in på magistersutbildningen. Till sin stora överraskning märkte Pekka att man på konstindustriella var mycket dålig på att kopiera svartvitt, det som han i Nykarleby lärt sig från grunderna. Här gjorde han som slutarbete tre serier: [http://en.wikipedia.org/wiki/Palladiotype ''palladiotypi''], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Gummitryck ''gummitryck''] och ''polymergravyr'', de två första med färdigt rastrerade negativ och det sista med rastrerat digitalt positiv. Han ville undersöka om man med hjälp av det digitala kan förenkla de gamla fotografiska processerna. Pekka jobbar inte med foto, hans vardagsvärld är internet, men för cirka tre år sedan fick han en fotografisk nytändning och samlade ihop till en serie som han lade ut på nätet. <cite>"Det blev det nya ljusbordet för mig och jag blev superinspirerad!"</cite> Han har börjat göra böcker av de bilder han lagt ut på nätet. Bilderna fungerade bättre ihop i en bok än enskilt, kom han till. Men han är också mycket förtjust i själva artefakten, boken, som man kan vidröra. Idag har han lämnat alla gamla tekniker och fotograferar mest med en digitalkamera. Han fotograferar allt möjligt, gärna ytor, väggar, fönster... {{Infobox| Länkar till Pekkas bilder hittar du på http://skrubu.net/pictures-by-pni/ Blev du intresserad av Pekkas böcker? * [[http://www.blurb.com/bookstore/detail/332467 ''Twice the Subject'']] * [[http://www.blurb.com/bookstore/detail/402984 ''Wall & Window Anthology'']] * [[http://www.blurb.com/bookstore/detail/402891 ''Caliginous'']] }} [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Februari]] [[Category:2009]] 172a95eb6eb55062384649972c01054848b4f118 145 143 2009-02-13T11:04:42Z WikiSysop 1 /* Pekka Nikrus lilla stora väska */ wikitext text/x-wiki ==Pekka Nikrus lilla stora väska== [[Image:Pekka-med-bild.jpg|frame|right|400|I Pekkas lilla stora väska hittades bilder av de mest skiftande slag, här en gammal räknemaskin, ingår i temat <cite>"rädsla för kvinnlig sexualitet"</cite>, exempel på ''nikrushumor''. ''Foto [[Christine Saarukka|CS]]'']] Vår gäst och domare på januarimötet, [http://skrubu.net/ '''Pekka Nikrus'''], lyckades packa in mycket att berätta på kort tid. Han hade också lyckats stuva in ett oändligt antal bilder och böcker i sin relativt lilla väska. Det bara kom mera och mera och AFK:arnas ögon blev allt rundare. Ur den magiska väskan drog han bland annat ut bilder på mytiska sagoväsen, där fotografier av barn från ett barnläger photoshoppats ihop med bilder av uppstoppade djur, fotograferade på [http://www.fmnh.helsinki.fi/ltm/ zoologiska museet], i dess källare och på vinden. Han hade dessutom lekt med gamla tekniker: bilderna behandlades först på datorn, skrevs ut som rastrerade negativ och kopierades slutligen som [http://en.wikipedia.org/wiki/Cyanotype ''cyanotyper''] på akvarellpapper. Det här var Pekkas slutarbete på '''Nykarleby Konstskolas''' fotolinje, där han hörde till den allra första årskursen i början på 90-talet. Sedan fortsatte han - till sin egen förvåning - på [http://taik.fi/sv/ '''Konstindustriella högskolan'''], där det just då blivit möjligt att direkt hoppa in på magistersutbildningen. Till sin stora överraskning märkte Pekka att man på konstindustriella var mycket dålig på att kopiera svartvitt, det som han i Nykarleby lärt sig från grunderna. Här gjorde han som slutarbete tre serier: [http://en.wikipedia.org/wiki/Palladiotype ''palladiotypi''], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Gummitryck ''gummitryck''] och ''polymergravyr'', de två första med färdigt rastrerade negativ och det sista med rastrerat digitalt positiv. Han ville undersöka om man med hjälp av det digitala kan förenkla de gamla fotografiska processerna. Pekka jobbar inte med foto, hans vardagsvärld är internet, men för cirka tre år sedan fick han en fotografisk nytändning och samlade ihop till en serie som han lade ut på nätet. <cite>"Det blev det nya ljusbordet för mig och jag blev superinspirerad!"</cite> Han har börjat göra böcker av de bilder han lagt ut på nätet. Bilderna fungerade bättre ihop i en bok än enskilt, kom han till. Men han är också mycket förtjust i själva artefakten, boken, som man kan vidröra. Idag har han lämnat alla gamla tekniker och fotograferar mest med en digitalkamera. Han fotograferar allt möjligt, gärna ytor, väggar, fönster... {{Infobox| Länkar till Pekkas bilder hittar du på http://skrubu.net/pictures-by-pni/ Blev du intresserad av Pekkas böcker? * [[http://www.blurb.com/bookstore/detail/332467 ''Twice the Subject'']] * [[http://www.blurb.com/bookstore/detail/402984 ''Wall & Window Anthology'']] * [[http://www.blurb.com/bookstore/detail/402891 ''Caliginous'']] }} [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Februari]] [[Category:2009]] cc89df02496bd0ff2c450a49189990a9c6720d34 151 145 2009-02-13T12:24:15Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki ==Pekka Nikrus lilla stora väska== [[Image:Pekka-med-bild.jpg|frame|right|400|I Pekkas lilla stora väska hittades bilder av de mest skiftande slag, här en gammal räknemaskin, ingår i temat <cite>"rädsla för kvinnlig sexualitet"</cite>, exempel på ''nikrushumor''. ''Foto [[Christine Saarukka|CS]]'']] {{Infobox| Länkar till Pekkas bilder hittar du på http://skrubu.net/pictures-by-pni/ Blev du intresserad av Pekkas böcker? * [http://www.blurb.com/bookstore/detail/332467 ''Twice the Subject''] * [http://www.blurb.com/bookstore/detail/402984 ''Wall & Window Anthology''] * [http://www.blurb.com/bookstore/detail/402891 ''Caliginous''] }} Vår gäst och domare på januarimötet, [http://skrubu.net/ '''Pekka Nikrus'''], lyckades packa in mycket att berätta på kort tid. Han hade också lyckats stuva in ett oändligt antal bilder och böcker i sin relativt lilla väska. Det bara kom mera och mera och AFK:arnas ögon blev allt rundare. Ur den magiska väskan drog han bland annat ut bilder på mytiska sagoväsen, där fotografier av barn från ett barnläger photoshoppats ihop med bilder av uppstoppade djur, fotograferade på [http://www.fmnh.helsinki.fi/ltm/ zoologiska museet], i dess källare och på vinden. Han hade dessutom lekt med gamla tekniker: bilderna behandlades först på datorn, skrevs ut som rastrerade negativ och kopierades slutligen som [http://en.wikipedia.org/wiki/Cyanotype ''cyanotyper''] på akvarellpapper. Det här var Pekkas slutarbete på '''Nykarleby Konstskolas''' fotolinje, där han hörde till den allra första årskursen i början på 90-talet. Sedan fortsatte han - till sin egen förvåning - på [http://taik.fi/sv/ '''Konstindustriella högskolan'''], där det just då blivit möjligt att direkt hoppa in på magistersutbildningen. Till sin stora överraskning märkte Pekka att man på konstindustriella var mycket dålig på att kopiera svartvitt, det som han i Nykarleby lärt sig från grunderna. Här gjorde han som slutarbete tre serier: [http://en.wikipedia.org/wiki/Palladiotype ''palladiotypi''], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Gummitryck ''gummitryck''] och ''polymergravyr'', de två första med färdigt rastrerade negativ och det sista med rastrerat digitalt positiv. Han ville undersöka om man med hjälp av det digitala kan förenkla de gamla fotografiska processerna. Pekka jobbar inte med foto, hans vardagsvärld är internet, men för cirka tre år sedan fick han en fotografisk nytändning och samlade ihop till en serie som han lade ut på nätet. <cite>"Det blev det nya ljusbordet för mig och jag blev superinspirerad!"</cite> Han har börjat göra böcker av de bilder han lagt ut på nätet. Bilderna fungerade bättre ihop i en bok än enskilt, kom han till. Men han är också mycket förtjust i själva artefakten, boken, som man kan vidröra. Idag har han lämnat alla gamla tekniker och fotograferar mest med en digitalkamera. Han fotograferar allt möjligt, gärna ytor, väggar, fönster... [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Februari]] [[Category:2009]] 9870139d7f5c9a3a2600e3462f2ab136dfbf4772 6 32 144 2009-02-13T11:03:51Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki da39a3ee5e6b4b0d3255bfef95601890afd80709 10 33 146 2009-02-13T12:21:20Z WikiSysop 1 Ny sida: <div style="float: right; width: 33%; margin: 15px; background-color: #cfcfef;">{{{1}}}</div> wikitext text/x-wiki <div style="float: right; width: 33%; margin: 15px; background-color: #cfcfef;">{{{1}}}</div> 650b0668073c15273b2327baadacbd76c066bd34 147 146 2009-02-13T12:21:58Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki <div style="float: right; width: 33%; margin: 15px; background-color: #efefcf;">{{{1}}}</div> 2e94d02220d938023b1ace5faa0ed5231ca21b7f 148 147 2009-02-13T12:22:19Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki <div style="float: right; width: 33%; margin: 15px; padding: 10px; border: 1px solid #000; background-color: #efefcf;">{{{1}}}</div> 16ff6f0be6958c13423ca3344895879d32c33311 149 148 2009-02-13T12:23:39Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki <div style="float: right; clear: right; width: 33%; margin: 15px; padding: 10px; border: 1px solid #000; background-color: #efefcf;">{{{1}}}</div> 280ec609e822471d345592519def77f1c9f43d18 150 149 2009-02-13T12:24:02Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki <div style="float: right; clear: right; width: 33%; margin: 15px 0 15px 15px; padding: 10px; border: 1px solid #000; background-color: #efefcf;">{{{1}}}</div> af4504e9ceb3f2194ca750aba53fd4bb854bfc51 0 31 152 151 2009-02-13T12:41:11Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki ==Pekka Nikrus lilla stora väska== {{Infobox| Länkar till Pekkas bilder hittar du på http://skrubu.net/pictures-by-pni/ Blev du intresserad av Pekkas böcker? * [http://www.blurb.com/bookstore/detail/332467 ''Twice the Subject''] * [http://www.blurb.com/bookstore/detail/402984 ''Wall & Window Anthology''] * [http://www.blurb.com/bookstore/detail/402891 ''Caliginous''] }} [[Image:Pekka-med-bild.jpg|frame|right|400|I Pekkas lilla stora väska hittades bilder av de mest skiftande slag, här en gammal räknemaskin, ingår i temat <cite>"rädsla för kvinnlig sexualitet"</cite>, exempel på ''nikrushumor''. ''Foto [[Christine Saarukka|CS]]'']] Vår gäst och domare på januarimötet, [http://skrubu.net/ '''Pekka Nikrus'''], lyckades packa in mycket att berätta på kort tid. Han hade också lyckats stuva in ett oändligt antal bilder och böcker i sin relativt lilla väska. Det bara kom mera och mera och AFK:arnas ögon blev allt rundare. Ur den magiska väskan drog han bland annat ut bilder på mytiska sagoväsen, där fotografier av barn från ett barnläger photoshoppats ihop med bilder av uppstoppade djur, fotograferade på [http://www.fmnh.helsinki.fi/ltm/ zoologiska museet], i dess källare och på vinden. Han hade dessutom lekt med gamla tekniker: bilderna behandlades först på datorn, skrevs ut som rastrerade negativ och kopierades slutligen som [http://en.wikipedia.org/wiki/Cyanotype ''cyanotyper''] på akvarellpapper. Det här var Pekkas slutarbete på '''Nykarleby Konstskolas''' fotolinje, där han hörde till den allra första årskursen i början på 90-talet. Sedan fortsatte han - till sin egen förvåning - på [http://taik.fi/sv/ '''Konstindustriella högskolan'''], där det just då blivit möjligt att direkt hoppa in på magistersutbildningen. Till sin stora överraskning märkte Pekka att man på konstindustriella var mycket dålig på att kopiera svartvitt, det som han i Nykarleby lärt sig från grunderna. Här gjorde han som slutarbete tre serier: [http://en.wikipedia.org/wiki/Palladiotype ''palladiotypi''], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Gummitryck ''gummitryck''] och ''polymergravyr'', de två första med färdigt rastrerade negativ och det sista med rastrerat digitalt positiv. Han ville undersöka om man med hjälp av det digitala kan förenkla de gamla fotografiska processerna. Pekka jobbar inte med foto, hans vardagsvärld är internet, men för cirka tre år sedan fick han en fotografisk nytändning och samlade ihop till en serie som han lade ut på nätet. <cite>"Det blev det nya ljusbordet för mig och jag blev superinspirerad!"</cite> Han har börjat göra böcker av de bilder han lagt ut på nätet. Bilderna fungerade bättre ihop i en bok än enskilt, kom han till. Men han är också mycket förtjust i själva artefakten, boken, som man kan vidröra. Idag har han lämnat alla gamla tekniker och fotograferar mest med en digitalkamera. Han fotograferar allt möjligt, gärna ytor, väggar, fönster... ==Pärlor från en 120-årings arkiv== {{Quotation|<p>Gifven uti Kejserliga Senaten för Finland och Dess Ekonomie Departement, i Helsingfors, den 11 April 1889.</p> <p>Kejserliga Senaten har låtit denna underdåniga ansökning med dertill hörande handlingar Sig föredragas och finner godt icke allenast tillåta bildandet af ifrågavarande klubb, utan äfven gilla och till efterrättelse fastställa ofvanintagna för samma klubb föreslagna stadgar. Det alle, som vederbör, till underdånig efterrättelse länder.</p> <p>I Hans Kejserliga Majestäts Höga Namn, Dess Senat för Finland</p>}} Med dessa ord fastställdes grundandet av [[AFK|Fotografiamatörklubben i Helsingfors]] i april år 1889. Upptakten till detta beslut var ett upprop i [http://sv.wikipedia.org/wiki/Hufvudstadsbladet HBL] den 22 februari 1889. Det konstituerande mötet hölls sedan den 6 mars. Mycket vatten har runnit under broarna under de senaste 120 åren. Kriser och perioder av tillväxt har kommit och gått. Klubben har sett två världs¬krig och ett kallt krig. Finland har gått genom perioder av förtryck och slutligen blivit självständigt. År 1889 var Finland ett relativt fattigt furstendöme i Ryssland, som ändå hade en klass med tillgång till sådana nymodigheter som fotografi. I dagens läge är Finland en ledande teknologination där fotografi inte längre är ett exklusivt nöje för eliten. Snarare en folklig hobby som kan ge oss en konstnärlig motvikt till arbetslivets hektiska kvartalsrytm. För att inte tala om den tekniska utvecklingen inom fotografin. Men visst finns det också mycket som inte har ändrats. {{Quotation|"Har denna trollformel bidragit till fotografins förbättrande, till dess höjande som vetenskap och konsthantverk, eller till dess popularisering som uppfostringsmedel för iakttagelseförmågans skärpande och konstsinnets höjande? Nej, säkerligen icke! Den har icke uppammat fotografiamatörer, men den har skapat "knäppare" i legio, ty de är många. Knäppare som tryckt på knappen och knipsat i tid och otid utan urskiljning, knappast med en fråga, varför. Värre än söndagsjägaren, som dundrar lös på allt som rör sig, har dessa knäppare gått lös på både löst och fast, och med förvåning och oblandad stolthet sett att de verkligen fått bilder, oftast dåliga, men i knäpparens ögon alltid utmärkta, ty han har ju själv tagit dem."|Daniel Nyblin}} [[Daniel Nyblin|Daniel Nyblins]] uttalande från klubbens första ordinarie möte den 16 mars 1889 föranleddes av introduktionen av [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kodak Kodaks] nya lådkamera. Den första kameran som på allvar gjorde fotografin tillgänglig för amatörer. Nyblins ord känns skrämmande aktuella ännu i denna dag, och kommer kanske att vara det i framtiden också. Vi kan som bäst beskåda en revolution av minst samma magnitud, dvs. introduktionen av digitalfotografi. Hur många av oss har någon gång suttit och funderat varför man tog alla dessa hundratals semesterbilder utan att tänka på innehållet? Hur många av oss har inte någon gång tänkt Nyblins tanke? Klubbens ursprungliga stadgar känns också delvis mycket fräscha. {{Quotation|<p>§ 1 Klubben, stiftad för att söka väcka intresse för fotografi¬konsten och verka för dess spridning inom vårt land, har närmast till syftemål:<br> att för dess medlemmar i möjligaste måtto underlätta utöfvandet af fotografikonsten;<br> att befordra utbyte af rön och erfarenheter på fotogra¬fins område medlemmarna emellan;<br> att anställa gemensamma utflykter i fotografiskt än¬damål till natursköna eller annars märkvärdiga delar af landet;<br> att anordna offentliga expositioner af fotografiska afbildningar, utförda af klubbens medlemmar; <br> samt att dem emellan förmedla utbytet af dylika alster.</p>}} Javisst, allt detta sysslar vi med fortfarande i denna dag. Utom möjligen det där med att sprida fotografikonsten i Finland. Men man kan å andra sidan se det som vår uppgift att sprida kunskap om traditionella förfaranden under digitalteknikens tidevarv. Datumet för det konstituerande mötet betraktas som klubbens födelsedag, och med anledning av 120-årsjubileet kommer vi att fira på restaurang Loiste fredagen den 6 mars. Vår inbjudna gäst, Erik Kruskopf, kommer att hålla tal under rubriken ''"När en bild blir konst"''. Detta anknyter väl till Nyblins visa ord. Låtom oss alltså inte vara knäppare som ''"knipsar i tid och otid utan urskiljning"'', utan konstnärer som förmedlar ett budskap. Strävandet att förmedla ett budskap har vi gemensamt med de 20 herremän som den 6 mars 1889 grundade AFK, och många av dem funderade säkert också på när en bild blir konst. Liksom utan tvekan generationen som 2129 firar klubbens 240-årsdag. Teknikerna kommer och går, men vår målsättning består. Citaten är plockade från [[arkivet|AFKs arkiv] som finns tillgängligt på [http://www.afk.fi/arkivet/ www.afk.fi]. ''Micke'' ==Aletheia - en utställning== Sanningens gudinna, ska det vara ironi? Fotoutställningen på [http://www.museot.fi/sokmuseer/index.php?museo_id=21098 Mejlans konstmuseum], öppen till 22.3 är främst präglad av symbolik och fantasteri. Tanken är väl att den innersta sanningen uppenbaras på det sättet, men en gammal "tosikko" som jag vågar tvivla. Hur som helst, det är en fin och inspirerande utställning. Dagen efter vernissagen gick jag runt den med '''C.G.Hagström''', två trötta gamla män som tog en sittpaus i varje rum, i och för sig en bra sak, för intrycken var många och komplexa. Det var också lätt att koncentrera sig, för på två timmar såg vi inte en levande själ utom en vakt. '''Marja Piriläs''' serie ''Camera Obscura'' har jag beundrat förut, och skrivit om i ett cirkulär. Hennes idé var att i ett förfallet hus täcka för fönstren och i den ljustäta skivan fälla in en lins som på den motsatta väggen gav en upp-och-nedvänd bild av landskapet utanför. Interiörerna är vackert belysta, men bildbehandligen har delvis gett för grälla färger. '''Nanna Hänninen''' är det andra finländska namnet, utställningen domineras av för mig okända utländska fotografer. Nanna har ovanligt kreativt utnyttjat det annars redan banala knepet att med tidsexponering och rörlig kamera göra mönster av bilstrålkastarljus. En japansk kvinnlig fotograf har ur familjealbumet valt bilder där hon själv figurerar som liten, och manipulerar in självporträtt i vuxen ålder bredvid sig själv som barn. Konsekvent med albumstilen är att bilderna är i postkortformat, men kontrasten till jättekopior i samma sal tar döden på de små. En uppseendeväckande serie porträtt visar genom mycket långt driven manipulation en nätt ung kvinnas gradvisa, spöklika (men lyckligtvis endast digitala) förfall. En annan serie porträtt följer traditionen. Gamla, fattiga män visas realistiskt med avslöjande skärpa, men med stor respekt. En tysk fotograf har med långa tidsintervaller från samma punkt fotograferat stora byggprojekt och kopierat bilderna på varandra ljust och hårt så att de liknar kolteckningar skissade med lätt hand. Fantasifullt, jämfört med en engelsman som fyller en hel vägg med en köksinteriör, sammansatt av ett stort antal delbilder, alla tagna rakt mot väggen. Montaget är därmed till alla delar perspektivlöst, betraktaren får ett intryck av något plattare än platt! Idén är kanske ny, bilden lämnar mig totalt ointresserad. Det egendomligaste infallet är sex svarta askar på ett bord, dramatiskt belysta. Varje ask innehåller en bunt dokumentära bilder av nöd och död på olika håll i världen. Betraktaren förväntas väl bli starkare påverkad av symboliken än av att plöja igenom hundratals kopior. Samma symboliska strategi ligger bakom en serie stjärnkonstellationer, så som de såg ut från marken den natt orten drabbades av en naturkatastrof. Till sist pustar jag och C.G. ut framför tv-rutan, som visar en fyndig video. Konstnären målar med vatten och pekfingret på en solvarm, ljus stenyta porträtt av mördade kolombianska kompatrioter. Vattnet torkar snabbt, innan bilden är fullbordad börjar den försvinna. ''Prolle'' ==Saga och sanning== Rubriken på [[Erik Kruskopf|Erik Kruskopfs]] senaste konstkåseri i Hbl är också namnet på [http://fi.wikipedia.org/wiki/Gunnar_Finne Gunnar Finnes] Topeliusstaty i Esplanaden. En flicka och en pojke står på tå, vända åt var sitt håll, symboliserande konflikten mellan de två begreppen. I min ägo har jag skissen till min fars skupturella lösning på samma rubrik. Helt ovetande om hur Finne löst uppgiften hade Viktor Jansson också format flicka och pojke vända åt var sitt håll, men mera naturalistiska än Finnes starkt stiliserade figurer. Tyvärr vann Finne tävlingen, ett bakslag för den Janssonska äran och ekonomin! Kruskopf resonerar först om litteratur. Förr skrev man på titelbladet "roman",om innehållet var fabulerat, sedan dess har gränsen mellan fakta och fiktion, saga och sanning, alltmer suddats ut. Liza Marklund är ett aktuellt exempel på halvdokumentära författare. För min del irriteras jag av t.ex. historiska romaner, där somliga personer och händelser är fakta, andra fiktion, och jag inte vet vad som är vad. Kruskopf accepterar skönlitterärt skrivna texter om verkliga konstnärer i den mån autentiska fakta saknas, men ondgör sig framför allt över dramatiseringar på film, där själva mediet ju gör förfalskningen särskilt uppenbar. Sanningsproblemet är för Kruskopf aktuellt också inom bildkonsten, när allt fler konstnärer använder sig av fotografi, och bilden kan fejkas hur som helst och ändå se ut som ett vanligt fotografi med dess karaktär av verklighetsåtergivning. Sanningskravet blir då snarare en fråga om moral än om faktatrohet. Om bilderna ställs ut, som på den aktuella utställningen Aletheia, får de ett slags konststämpel och därmed rätten att vara fiktion. Så långt Kruskopf. Ja, manipulerade foton är förstås OK som konst, men de kan aldrig vara OK som dokumentation. För att ta ett konkret exempel har Bert ofta manipulerat genom att tillföra en svartvit bild färg, som ett upplyst fönster om kvällen. Det är OK, manipulationen är öppen och ärlig, däremot skulle det vara omoraliskt att fejka landskap från vårutfärden genom att tillföra människor eller djur på väl valda platser i kompositionen. Det här är ett problem endast för att vi envisas att tävla med bilder som inte borde jämföras med varandra. Jag återkommer till det här i nästa kåseri. ''Prolle'' ==Redaktörens rader: För-, nack- och framdelar== Det har sina nackdelar att vara (halv?)gammal tant. Men det har definitivt sina fördelar också. Till fördelarna hör att man får gå klädd som man vill och inte behöver visa naveln eller frysa om bröstet eller fötterna eller öronen. Till fördelarna hör också att man för det mesta blir behandlad med större respekt än när man bara var hälften så gammal, då speciellt individer av manligt kön, oberoende av ålder, automatiskt betraktade sig själva som överlägsna både vad gällde kunskap och allmän IQ, även om deras kunskaper kunde ha rymts i mitt decilitermått i köket och deras IQ inte smällde högre än min dotters hunds idag. Men så är det förstås också en mycket intelligent hund. Och fortfarande finns det manliga tölpar i alla åldrar som man naturligtvis inte får förakta fast man gör det, för de har kanske haft en svår barndom eller så är de bara allmänt dumma i huvudet. Verkar jag komma från ämnet? Ingalunda. Fördelarna med att vara en (halv)gammal tant blir mycket uppenbara när det gäller fotografering. Om jag får i uppdrag, under en kurs i porträttfotografering, att gå ut och plåta fem vilt främmande mänskor, så är det definitivt lättare för mig än för en ung nätt flicka, framför allt lättare än för en ung nätt pojke eller värst av allt, en äldre man. Kvinnor ser antagligen för sig alla möjliga mindre tilltalande scenarier när en främmande man tilltalar dem och föreslår en fotosession. Och en ung söt flicka kan också hamna i bryderi om hon vill fotografera en främmande man. Men en tant! Vem kan väl rädas en sådan? Varken unga flickor eller pojkar, tanter eller farbröder. De enda som räds är de som verkligen inte vill bli plåtade. Och sådana finns det alltid, det bör man respektera. Och halvgamla tanter borde själva förstå att hållas BAKOM kameran. På fel sida om linsen kommer nackdelarna fram. På själva kameran sitter för- och nackdelarna på insidan. Utsidan kan vara polerad och elegant trots att den är nästan jämngammal med tanten som köpte den för 20 euro på loppis. I hopp om att göra ett fynd? Nja. Den bara låg nu där och lockade. Men experten har skruvat upp den och funnit att kameran passar bara på prydnadshyllan, den har varit med om för mycket i livet, och definitivt gått i baklås. Så det blir inte att gå ut och pröva min [http://www.pbase.com/cameras/voigtlander/vito_bl '''Voigtländer VITO BL'''] i praktiken. Men söt är den. Trots åldern. '''Christine''' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Februari]] [[Category:2009]] 71df2cec4cde011c41c469bcb80b79b9595e659f 153 152 2009-02-13T12:41:56Z WikiSysop 1 /* Redaktörens rader: För-, nack- och framdelar */ wikitext text/x-wiki ==Pekka Nikrus lilla stora väska== {{Infobox| Länkar till Pekkas bilder hittar du på http://skrubu.net/pictures-by-pni/ Blev du intresserad av Pekkas böcker? * [http://www.blurb.com/bookstore/detail/332467 ''Twice the Subject''] * [http://www.blurb.com/bookstore/detail/402984 ''Wall & Window Anthology''] * [http://www.blurb.com/bookstore/detail/402891 ''Caliginous''] }} [[Image:Pekka-med-bild.jpg|frame|right|400|I Pekkas lilla stora väska hittades bilder av de mest skiftande slag, här en gammal räknemaskin, ingår i temat <cite>"rädsla för kvinnlig sexualitet"</cite>, exempel på ''nikrushumor''. ''Foto [[Christine Saarukka|CS]]'']] Vår gäst och domare på januarimötet, [http://skrubu.net/ '''Pekka Nikrus'''], lyckades packa in mycket att berätta på kort tid. Han hade också lyckats stuva in ett oändligt antal bilder och böcker i sin relativt lilla väska. Det bara kom mera och mera och AFK:arnas ögon blev allt rundare. Ur den magiska väskan drog han bland annat ut bilder på mytiska sagoväsen, där fotografier av barn från ett barnläger photoshoppats ihop med bilder av uppstoppade djur, fotograferade på [http://www.fmnh.helsinki.fi/ltm/ zoologiska museet], i dess källare och på vinden. Han hade dessutom lekt med gamla tekniker: bilderna behandlades först på datorn, skrevs ut som rastrerade negativ och kopierades slutligen som [http://en.wikipedia.org/wiki/Cyanotype ''cyanotyper''] på akvarellpapper. Det här var Pekkas slutarbete på '''Nykarleby Konstskolas''' fotolinje, där han hörde till den allra första årskursen i början på 90-talet. Sedan fortsatte han - till sin egen förvåning - på [http://taik.fi/sv/ '''Konstindustriella högskolan'''], där det just då blivit möjligt att direkt hoppa in på magistersutbildningen. Till sin stora överraskning märkte Pekka att man på konstindustriella var mycket dålig på att kopiera svartvitt, det som han i Nykarleby lärt sig från grunderna. Här gjorde han som slutarbete tre serier: [http://en.wikipedia.org/wiki/Palladiotype ''palladiotypi''], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Gummitryck ''gummitryck''] och ''polymergravyr'', de två första med färdigt rastrerade negativ och det sista med rastrerat digitalt positiv. Han ville undersöka om man med hjälp av det digitala kan förenkla de gamla fotografiska processerna. Pekka jobbar inte med foto, hans vardagsvärld är internet, men för cirka tre år sedan fick han en fotografisk nytändning och samlade ihop till en serie som han lade ut på nätet. <cite>"Det blev det nya ljusbordet för mig och jag blev superinspirerad!"</cite> Han har börjat göra böcker av de bilder han lagt ut på nätet. Bilderna fungerade bättre ihop i en bok än enskilt, kom han till. Men han är också mycket förtjust i själva artefakten, boken, som man kan vidröra. Idag har han lämnat alla gamla tekniker och fotograferar mest med en digitalkamera. Han fotograferar allt möjligt, gärna ytor, väggar, fönster... ==Pärlor från en 120-årings arkiv== {{Quotation|<p>Gifven uti Kejserliga Senaten för Finland och Dess Ekonomie Departement, i Helsingfors, den 11 April 1889.</p> <p>Kejserliga Senaten har låtit denna underdåniga ansökning med dertill hörande handlingar Sig föredragas och finner godt icke allenast tillåta bildandet af ifrågavarande klubb, utan äfven gilla och till efterrättelse fastställa ofvanintagna för samma klubb föreslagna stadgar. Det alle, som vederbör, till underdånig efterrättelse länder.</p> <p>I Hans Kejserliga Majestäts Höga Namn, Dess Senat för Finland</p>}} Med dessa ord fastställdes grundandet av [[AFK|Fotografiamatörklubben i Helsingfors]] i april år 1889. Upptakten till detta beslut var ett upprop i [http://sv.wikipedia.org/wiki/Hufvudstadsbladet HBL] den 22 februari 1889. Det konstituerande mötet hölls sedan den 6 mars. Mycket vatten har runnit under broarna under de senaste 120 åren. Kriser och perioder av tillväxt har kommit och gått. Klubben har sett två världs¬krig och ett kallt krig. Finland har gått genom perioder av förtryck och slutligen blivit självständigt. År 1889 var Finland ett relativt fattigt furstendöme i Ryssland, som ändå hade en klass med tillgång till sådana nymodigheter som fotografi. I dagens läge är Finland en ledande teknologination där fotografi inte längre är ett exklusivt nöje för eliten. Snarare en folklig hobby som kan ge oss en konstnärlig motvikt till arbetslivets hektiska kvartalsrytm. För att inte tala om den tekniska utvecklingen inom fotografin. Men visst finns det också mycket som inte har ändrats. {{Quotation|"Har denna trollformel bidragit till fotografins förbättrande, till dess höjande som vetenskap och konsthantverk, eller till dess popularisering som uppfostringsmedel för iakttagelseförmågans skärpande och konstsinnets höjande? Nej, säkerligen icke! Den har icke uppammat fotografiamatörer, men den har skapat "knäppare" i legio, ty de är många. Knäppare som tryckt på knappen och knipsat i tid och otid utan urskiljning, knappast med en fråga, varför. Värre än söndagsjägaren, som dundrar lös på allt som rör sig, har dessa knäppare gått lös på både löst och fast, och med förvåning och oblandad stolthet sett att de verkligen fått bilder, oftast dåliga, men i knäpparens ögon alltid utmärkta, ty han har ju själv tagit dem."|Daniel Nyblin}} [[Daniel Nyblin|Daniel Nyblins]] uttalande från klubbens första ordinarie möte den 16 mars 1889 föranleddes av introduktionen av [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kodak Kodaks] nya lådkamera. Den första kameran som på allvar gjorde fotografin tillgänglig för amatörer. Nyblins ord känns skrämmande aktuella ännu i denna dag, och kommer kanske att vara det i framtiden också. Vi kan som bäst beskåda en revolution av minst samma magnitud, dvs. introduktionen av digitalfotografi. Hur många av oss har någon gång suttit och funderat varför man tog alla dessa hundratals semesterbilder utan att tänka på innehållet? Hur många av oss har inte någon gång tänkt Nyblins tanke? Klubbens ursprungliga stadgar känns också delvis mycket fräscha. {{Quotation|<p>§ 1 Klubben, stiftad för att söka väcka intresse för fotografi¬konsten och verka för dess spridning inom vårt land, har närmast till syftemål:<br> att för dess medlemmar i möjligaste måtto underlätta utöfvandet af fotografikonsten;<br> att befordra utbyte af rön och erfarenheter på fotogra¬fins område medlemmarna emellan;<br> att anställa gemensamma utflykter i fotografiskt än¬damål till natursköna eller annars märkvärdiga delar af landet;<br> att anordna offentliga expositioner af fotografiska afbildningar, utförda af klubbens medlemmar; <br> samt att dem emellan förmedla utbytet af dylika alster.</p>}} Javisst, allt detta sysslar vi med fortfarande i denna dag. Utom möjligen det där med att sprida fotografikonsten i Finland. Men man kan å andra sidan se det som vår uppgift att sprida kunskap om traditionella förfaranden under digitalteknikens tidevarv. Datumet för det konstituerande mötet betraktas som klubbens födelsedag, och med anledning av 120-årsjubileet kommer vi att fira på restaurang Loiste fredagen den 6 mars. Vår inbjudna gäst, Erik Kruskopf, kommer att hålla tal under rubriken ''"När en bild blir konst"''. Detta anknyter väl till Nyblins visa ord. Låtom oss alltså inte vara knäppare som ''"knipsar i tid och otid utan urskiljning"'', utan konstnärer som förmedlar ett budskap. Strävandet att förmedla ett budskap har vi gemensamt med de 20 herremän som den 6 mars 1889 grundade AFK, och många av dem funderade säkert också på när en bild blir konst. Liksom utan tvekan generationen som 2129 firar klubbens 240-årsdag. Teknikerna kommer och går, men vår målsättning består. Citaten är plockade från [[arkivet|AFKs arkiv] som finns tillgängligt på [http://www.afk.fi/arkivet/ www.afk.fi]. ''Micke'' ==Aletheia - en utställning== Sanningens gudinna, ska det vara ironi? Fotoutställningen på [http://www.museot.fi/sokmuseer/index.php?museo_id=21098 Mejlans konstmuseum], öppen till 22.3 är främst präglad av symbolik och fantasteri. Tanken är väl att den innersta sanningen uppenbaras på det sättet, men en gammal "tosikko" som jag vågar tvivla. Hur som helst, det är en fin och inspirerande utställning. Dagen efter vernissagen gick jag runt den med '''C.G.Hagström''', två trötta gamla män som tog en sittpaus i varje rum, i och för sig en bra sak, för intrycken var många och komplexa. Det var också lätt att koncentrera sig, för på två timmar såg vi inte en levande själ utom en vakt. '''Marja Piriläs''' serie ''Camera Obscura'' har jag beundrat förut, och skrivit om i ett cirkulär. Hennes idé var att i ett förfallet hus täcka för fönstren och i den ljustäta skivan fälla in en lins som på den motsatta väggen gav en upp-och-nedvänd bild av landskapet utanför. Interiörerna är vackert belysta, men bildbehandligen har delvis gett för grälla färger. '''Nanna Hänninen''' är det andra finländska namnet, utställningen domineras av för mig okända utländska fotografer. Nanna har ovanligt kreativt utnyttjat det annars redan banala knepet att med tidsexponering och rörlig kamera göra mönster av bilstrålkastarljus. En japansk kvinnlig fotograf har ur familjealbumet valt bilder där hon själv figurerar som liten, och manipulerar in självporträtt i vuxen ålder bredvid sig själv som barn. Konsekvent med albumstilen är att bilderna är i postkortformat, men kontrasten till jättekopior i samma sal tar döden på de små. En uppseendeväckande serie porträtt visar genom mycket långt driven manipulation en nätt ung kvinnas gradvisa, spöklika (men lyckligtvis endast digitala) förfall. En annan serie porträtt följer traditionen. Gamla, fattiga män visas realistiskt med avslöjande skärpa, men med stor respekt. En tysk fotograf har med långa tidsintervaller från samma punkt fotograferat stora byggprojekt och kopierat bilderna på varandra ljust och hårt så att de liknar kolteckningar skissade med lätt hand. Fantasifullt, jämfört med en engelsman som fyller en hel vägg med en köksinteriör, sammansatt av ett stort antal delbilder, alla tagna rakt mot väggen. Montaget är därmed till alla delar perspektivlöst, betraktaren får ett intryck av något plattare än platt! Idén är kanske ny, bilden lämnar mig totalt ointresserad. Det egendomligaste infallet är sex svarta askar på ett bord, dramatiskt belysta. Varje ask innehåller en bunt dokumentära bilder av nöd och död på olika håll i världen. Betraktaren förväntas väl bli starkare påverkad av symboliken än av att plöja igenom hundratals kopior. Samma symboliska strategi ligger bakom en serie stjärnkonstellationer, så som de såg ut från marken den natt orten drabbades av en naturkatastrof. Till sist pustar jag och C.G. ut framför tv-rutan, som visar en fyndig video. Konstnären målar med vatten och pekfingret på en solvarm, ljus stenyta porträtt av mördade kolombianska kompatrioter. Vattnet torkar snabbt, innan bilden är fullbordad börjar den försvinna. ''Prolle'' ==Saga och sanning== Rubriken på [[Erik Kruskopf|Erik Kruskopfs]] senaste konstkåseri i Hbl är också namnet på [http://fi.wikipedia.org/wiki/Gunnar_Finne Gunnar Finnes] Topeliusstaty i Esplanaden. En flicka och en pojke står på tå, vända åt var sitt håll, symboliserande konflikten mellan de två begreppen. I min ägo har jag skissen till min fars skupturella lösning på samma rubrik. Helt ovetande om hur Finne löst uppgiften hade Viktor Jansson också format flicka och pojke vända åt var sitt håll, men mera naturalistiska än Finnes starkt stiliserade figurer. Tyvärr vann Finne tävlingen, ett bakslag för den Janssonska äran och ekonomin! Kruskopf resonerar först om litteratur. Förr skrev man på titelbladet "roman",om innehållet var fabulerat, sedan dess har gränsen mellan fakta och fiktion, saga och sanning, alltmer suddats ut. Liza Marklund är ett aktuellt exempel på halvdokumentära författare. För min del irriteras jag av t.ex. historiska romaner, där somliga personer och händelser är fakta, andra fiktion, och jag inte vet vad som är vad. Kruskopf accepterar skönlitterärt skrivna texter om verkliga konstnärer i den mån autentiska fakta saknas, men ondgör sig framför allt över dramatiseringar på film, där själva mediet ju gör förfalskningen särskilt uppenbar. Sanningsproblemet är för Kruskopf aktuellt också inom bildkonsten, när allt fler konstnärer använder sig av fotografi, och bilden kan fejkas hur som helst och ändå se ut som ett vanligt fotografi med dess karaktär av verklighetsåtergivning. Sanningskravet blir då snarare en fråga om moral än om faktatrohet. Om bilderna ställs ut, som på den aktuella utställningen Aletheia, får de ett slags konststämpel och därmed rätten att vara fiktion. Så långt Kruskopf. Ja, manipulerade foton är förstås OK som konst, men de kan aldrig vara OK som dokumentation. För att ta ett konkret exempel har Bert ofta manipulerat genom att tillföra en svartvit bild färg, som ett upplyst fönster om kvällen. Det är OK, manipulationen är öppen och ärlig, däremot skulle det vara omoraliskt att fejka landskap från vårutfärden genom att tillföra människor eller djur på väl valda platser i kompositionen. Det här är ett problem endast för att vi envisas att tävla med bilder som inte borde jämföras med varandra. Jag återkommer till det här i nästa kåseri. ''Prolle'' ==Redaktörens rader: För-, nack- och framdelar== Det har sina nackdelar att vara (halv?)gammal tant. Men det har definitivt sina fördelar också. Till fördelarna hör att man får gå klädd som man vill och inte behöver visa naveln eller frysa om bröstet eller fötterna eller öronen. Till fördelarna hör också att man för det mesta blir behandlad med större respekt än när man bara var hälften så gammal, då speciellt individer av manligt kön, oberoende av ålder, automatiskt betraktade sig själva som överlägsna både vad gällde kunskap och allmän IQ, även om deras kunskaper kunde ha rymts i mitt decilitermått i köket och deras IQ inte smällde högre än min dotters hunds idag. Men så är det förstås också en mycket intelligent hund. Och fortfarande finns det manliga tölpar i alla åldrar som man naturligtvis inte får förakta fast man gör det, för de har kanske haft en svår barndom eller så är de bara allmänt dumma i huvudet. Verkar jag komma från ämnet? Ingalunda. Fördelarna med att vara en (halv)gammal tant blir mycket uppenbara när det gäller fotografering. Om jag får i uppdrag, under en kurs i porträttfotografering, att gå ut och plåta fem vilt främmande mänskor, så är det definitivt lättare för mig än för en ung nätt flicka, framför allt lättare än för en ung nätt pojke eller värst av allt, en äldre man. Kvinnor ser antagligen för sig alla möjliga mindre tilltalande scenarier när en främmande man tilltalar dem och föreslår en fotosession. Och en ung söt flicka kan också hamna i bryderi om hon vill fotografera en främmande man. Men en tant! Vem kan väl rädas en sådan? Varken unga flickor eller pojkar, tanter eller farbröder. De enda som räds är de som verkligen inte vill bli plåtade. Och sådana finns det alltid, det bör man respektera. Och halvgamla tanter borde själva förstå att hållas BAKOM kameran. På fel sida om linsen kommer nackdelarna fram. På själva kameran sitter för- och nackdelarna på insidan. Utsidan kan vara polerad och elegant trots att den är nästan jämngammal med tanten som köpte den för 20 euro på loppis. I hopp om att göra ett fynd? Nja. Den bara låg nu där och lockade. Men experten har skruvat upp den och funnit att kameran passar bara på prydnadshyllan, den har varit med om för mycket i livet, och definitivt gått i baklås. Så det blir inte att gå ut och pröva min [http://www.pbase.com/cameras/voigtlander/vito_bl '''Voigtländer VITO BL'''] i praktiken. Men söt är den. Trots åldern. ''Christine'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Februari]] [[Category:2009]] d13ceebbbeb624096fa66854ffa60505dce9cab9 154 153 2009-02-13T12:42:24Z WikiSysop 1 /* Saga och sanning */ wikitext text/x-wiki ==Pekka Nikrus lilla stora väska== {{Infobox| Länkar till Pekkas bilder hittar du på http://skrubu.net/pictures-by-pni/ Blev du intresserad av Pekkas böcker? * [http://www.blurb.com/bookstore/detail/332467 ''Twice the Subject''] * [http://www.blurb.com/bookstore/detail/402984 ''Wall & Window Anthology''] * [http://www.blurb.com/bookstore/detail/402891 ''Caliginous''] }} [[Image:Pekka-med-bild.jpg|frame|right|400|I Pekkas lilla stora väska hittades bilder av de mest skiftande slag, här en gammal räknemaskin, ingår i temat <cite>"rädsla för kvinnlig sexualitet"</cite>, exempel på ''nikrushumor''. ''Foto [[Christine Saarukka|CS]]'']] Vår gäst och domare på januarimötet, [http://skrubu.net/ '''Pekka Nikrus'''], lyckades packa in mycket att berätta på kort tid. Han hade också lyckats stuva in ett oändligt antal bilder och böcker i sin relativt lilla väska. Det bara kom mera och mera och AFK:arnas ögon blev allt rundare. Ur den magiska väskan drog han bland annat ut bilder på mytiska sagoväsen, där fotografier av barn från ett barnläger photoshoppats ihop med bilder av uppstoppade djur, fotograferade på [http://www.fmnh.helsinki.fi/ltm/ zoologiska museet], i dess källare och på vinden. Han hade dessutom lekt med gamla tekniker: bilderna behandlades först på datorn, skrevs ut som rastrerade negativ och kopierades slutligen som [http://en.wikipedia.org/wiki/Cyanotype ''cyanotyper''] på akvarellpapper. Det här var Pekkas slutarbete på '''Nykarleby Konstskolas''' fotolinje, där han hörde till den allra första årskursen i början på 90-talet. Sedan fortsatte han - till sin egen förvåning - på [http://taik.fi/sv/ '''Konstindustriella högskolan'''], där det just då blivit möjligt att direkt hoppa in på magistersutbildningen. Till sin stora överraskning märkte Pekka att man på konstindustriella var mycket dålig på att kopiera svartvitt, det som han i Nykarleby lärt sig från grunderna. Här gjorde han som slutarbete tre serier: [http://en.wikipedia.org/wiki/Palladiotype ''palladiotypi''], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Gummitryck ''gummitryck''] och ''polymergravyr'', de två första med färdigt rastrerade negativ och det sista med rastrerat digitalt positiv. Han ville undersöka om man med hjälp av det digitala kan förenkla de gamla fotografiska processerna. Pekka jobbar inte med foto, hans vardagsvärld är internet, men för cirka tre år sedan fick han en fotografisk nytändning och samlade ihop till en serie som han lade ut på nätet. <cite>"Det blev det nya ljusbordet för mig och jag blev superinspirerad!"</cite> Han har börjat göra böcker av de bilder han lagt ut på nätet. Bilderna fungerade bättre ihop i en bok än enskilt, kom han till. Men han är också mycket förtjust i själva artefakten, boken, som man kan vidröra. Idag har han lämnat alla gamla tekniker och fotograferar mest med en digitalkamera. Han fotograferar allt möjligt, gärna ytor, väggar, fönster... ==Pärlor från en 120-årings arkiv== {{Quotation|<p>Gifven uti Kejserliga Senaten för Finland och Dess Ekonomie Departement, i Helsingfors, den 11 April 1889.</p> <p>Kejserliga Senaten har låtit denna underdåniga ansökning med dertill hörande handlingar Sig föredragas och finner godt icke allenast tillåta bildandet af ifrågavarande klubb, utan äfven gilla och till efterrättelse fastställa ofvanintagna för samma klubb föreslagna stadgar. Det alle, som vederbör, till underdånig efterrättelse länder.</p> <p>I Hans Kejserliga Majestäts Höga Namn, Dess Senat för Finland</p>}} Med dessa ord fastställdes grundandet av [[AFK|Fotografiamatörklubben i Helsingfors]] i april år 1889. Upptakten till detta beslut var ett upprop i [http://sv.wikipedia.org/wiki/Hufvudstadsbladet HBL] den 22 februari 1889. Det konstituerande mötet hölls sedan den 6 mars. Mycket vatten har runnit under broarna under de senaste 120 åren. Kriser och perioder av tillväxt har kommit och gått. Klubben har sett två världs¬krig och ett kallt krig. Finland har gått genom perioder av förtryck och slutligen blivit självständigt. År 1889 var Finland ett relativt fattigt furstendöme i Ryssland, som ändå hade en klass med tillgång till sådana nymodigheter som fotografi. I dagens läge är Finland en ledande teknologination där fotografi inte längre är ett exklusivt nöje för eliten. Snarare en folklig hobby som kan ge oss en konstnärlig motvikt till arbetslivets hektiska kvartalsrytm. För att inte tala om den tekniska utvecklingen inom fotografin. Men visst finns det också mycket som inte har ändrats. {{Quotation|"Har denna trollformel bidragit till fotografins förbättrande, till dess höjande som vetenskap och konsthantverk, eller till dess popularisering som uppfostringsmedel för iakttagelseförmågans skärpande och konstsinnets höjande? Nej, säkerligen icke! Den har icke uppammat fotografiamatörer, men den har skapat "knäppare" i legio, ty de är många. Knäppare som tryckt på knappen och knipsat i tid och otid utan urskiljning, knappast med en fråga, varför. Värre än söndagsjägaren, som dundrar lös på allt som rör sig, har dessa knäppare gått lös på både löst och fast, och med förvåning och oblandad stolthet sett att de verkligen fått bilder, oftast dåliga, men i knäpparens ögon alltid utmärkta, ty han har ju själv tagit dem."|Daniel Nyblin}} [[Daniel Nyblin|Daniel Nyblins]] uttalande från klubbens första ordinarie möte den 16 mars 1889 föranleddes av introduktionen av [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kodak Kodaks] nya lådkamera. Den första kameran som på allvar gjorde fotografin tillgänglig för amatörer. Nyblins ord känns skrämmande aktuella ännu i denna dag, och kommer kanske att vara det i framtiden också. Vi kan som bäst beskåda en revolution av minst samma magnitud, dvs. introduktionen av digitalfotografi. Hur många av oss har någon gång suttit och funderat varför man tog alla dessa hundratals semesterbilder utan att tänka på innehållet? Hur många av oss har inte någon gång tänkt Nyblins tanke? Klubbens ursprungliga stadgar känns också delvis mycket fräscha. {{Quotation|<p>§ 1 Klubben, stiftad för att söka väcka intresse för fotografi¬konsten och verka för dess spridning inom vårt land, har närmast till syftemål:<br> att för dess medlemmar i möjligaste måtto underlätta utöfvandet af fotografikonsten;<br> att befordra utbyte af rön och erfarenheter på fotogra¬fins område medlemmarna emellan;<br> att anställa gemensamma utflykter i fotografiskt än¬damål till natursköna eller annars märkvärdiga delar af landet;<br> att anordna offentliga expositioner af fotografiska afbildningar, utförda af klubbens medlemmar; <br> samt att dem emellan förmedla utbytet af dylika alster.</p>}} Javisst, allt detta sysslar vi med fortfarande i denna dag. Utom möjligen det där med att sprida fotografikonsten i Finland. Men man kan å andra sidan se det som vår uppgift att sprida kunskap om traditionella förfaranden under digitalteknikens tidevarv. Datumet för det konstituerande mötet betraktas som klubbens födelsedag, och med anledning av 120-årsjubileet kommer vi att fira på restaurang Loiste fredagen den 6 mars. Vår inbjudna gäst, Erik Kruskopf, kommer att hålla tal under rubriken ''"När en bild blir konst"''. Detta anknyter väl till Nyblins visa ord. Låtom oss alltså inte vara knäppare som ''"knipsar i tid och otid utan urskiljning"'', utan konstnärer som förmedlar ett budskap. Strävandet att förmedla ett budskap har vi gemensamt med de 20 herremän som den 6 mars 1889 grundade AFK, och många av dem funderade säkert också på när en bild blir konst. Liksom utan tvekan generationen som 2129 firar klubbens 240-årsdag. Teknikerna kommer och går, men vår målsättning består. Citaten är plockade från [[arkivet|AFKs arkiv] som finns tillgängligt på [http://www.afk.fi/arkivet/ www.afk.fi]. ''Micke'' ==Aletheia - en utställning== Sanningens gudinna, ska det vara ironi? Fotoutställningen på [http://www.museot.fi/sokmuseer/index.php?museo_id=21098 Mejlans konstmuseum], öppen till 22.3 är främst präglad av symbolik och fantasteri. Tanken är väl att den innersta sanningen uppenbaras på det sättet, men en gammal "tosikko" som jag vågar tvivla. Hur som helst, det är en fin och inspirerande utställning. Dagen efter vernissagen gick jag runt den med '''C.G.Hagström''', två trötta gamla män som tog en sittpaus i varje rum, i och för sig en bra sak, för intrycken var många och komplexa. Det var också lätt att koncentrera sig, för på två timmar såg vi inte en levande själ utom en vakt. '''Marja Piriläs''' serie ''Camera Obscura'' har jag beundrat förut, och skrivit om i ett cirkulär. Hennes idé var att i ett förfallet hus täcka för fönstren och i den ljustäta skivan fälla in en lins som på den motsatta väggen gav en upp-och-nedvänd bild av landskapet utanför. Interiörerna är vackert belysta, men bildbehandligen har delvis gett för grälla färger. '''Nanna Hänninen''' är det andra finländska namnet, utställningen domineras av för mig okända utländska fotografer. Nanna har ovanligt kreativt utnyttjat det annars redan banala knepet att med tidsexponering och rörlig kamera göra mönster av bilstrålkastarljus. En japansk kvinnlig fotograf har ur familjealbumet valt bilder där hon själv figurerar som liten, och manipulerar in självporträtt i vuxen ålder bredvid sig själv som barn. Konsekvent med albumstilen är att bilderna är i postkortformat, men kontrasten till jättekopior i samma sal tar döden på de små. En uppseendeväckande serie porträtt visar genom mycket långt driven manipulation en nätt ung kvinnas gradvisa, spöklika (men lyckligtvis endast digitala) förfall. En annan serie porträtt följer traditionen. Gamla, fattiga män visas realistiskt med avslöjande skärpa, men med stor respekt. En tysk fotograf har med långa tidsintervaller från samma punkt fotograferat stora byggprojekt och kopierat bilderna på varandra ljust och hårt så att de liknar kolteckningar skissade med lätt hand. Fantasifullt, jämfört med en engelsman som fyller en hel vägg med en köksinteriör, sammansatt av ett stort antal delbilder, alla tagna rakt mot väggen. Montaget är därmed till alla delar perspektivlöst, betraktaren får ett intryck av något plattare än platt! Idén är kanske ny, bilden lämnar mig totalt ointresserad. Det egendomligaste infallet är sex svarta askar på ett bord, dramatiskt belysta. Varje ask innehåller en bunt dokumentära bilder av nöd och död på olika håll i världen. Betraktaren förväntas väl bli starkare påverkad av symboliken än av att plöja igenom hundratals kopior. Samma symboliska strategi ligger bakom en serie stjärnkonstellationer, så som de såg ut från marken den natt orten drabbades av en naturkatastrof. Till sist pustar jag och C.G. ut framför tv-rutan, som visar en fyndig video. Konstnären målar med vatten och pekfingret på en solvarm, ljus stenyta porträtt av mördade kolombianska kompatrioter. Vattnet torkar snabbt, innan bilden är fullbordad börjar den försvinna. ''Prolle'' ==Saga och sanning== Rubriken på '''Erik Kruskopfs''' senaste konstkåseri i Hbl är också namnet på [http://fi.wikipedia.org/wiki/Gunnar_Finne Gunnar Finnes] Topeliusstaty i Esplanaden. En flicka och en pojke står på tå, vända åt var sitt håll, symboliserande konflikten mellan de två begreppen. I min ägo har jag skissen till min fars skupturella lösning på samma rubrik. Helt ovetande om hur Finne löst uppgiften hade Viktor Jansson också format flicka och pojke vända åt var sitt håll, men mera naturalistiska än Finnes starkt stiliserade figurer. Tyvärr vann Finne tävlingen, ett bakslag för den Janssonska äran och ekonomin! Kruskopf resonerar först om litteratur. Förr skrev man på titelbladet "roman",om innehållet var fabulerat, sedan dess har gränsen mellan fakta och fiktion, saga och sanning, alltmer suddats ut. Liza Marklund är ett aktuellt exempel på halvdokumentära författare. För min del irriteras jag av t.ex. historiska romaner, där somliga personer och händelser är fakta, andra fiktion, och jag inte vet vad som är vad. Kruskopf accepterar skönlitterärt skrivna texter om verkliga konstnärer i den mån autentiska fakta saknas, men ondgör sig framför allt över dramatiseringar på film, där själva mediet ju gör förfalskningen särskilt uppenbar. Sanningsproblemet är för Kruskopf aktuellt också inom bildkonsten, när allt fler konstnärer använder sig av fotografi, och bilden kan fejkas hur som helst och ändå se ut som ett vanligt fotografi med dess karaktär av verklighetsåtergivning. Sanningskravet blir då snarare en fråga om moral än om faktatrohet. Om bilderna ställs ut, som på den aktuella utställningen Aletheia, får de ett slags konststämpel och därmed rätten att vara fiktion. Så långt Kruskopf. Ja, manipulerade foton är förstås OK som konst, men de kan aldrig vara OK som dokumentation. För att ta ett konkret exempel har Bert ofta manipulerat genom att tillföra en svartvit bild färg, som ett upplyst fönster om kvällen. Det är OK, manipulationen är öppen och ärlig, däremot skulle det vara omoraliskt att fejka landskap från vårutfärden genom att tillföra människor eller djur på väl valda platser i kompositionen. Det här är ett problem endast för att vi envisas att tävla med bilder som inte borde jämföras med varandra. Jag återkommer till det här i nästa kåseri. ''Prolle'' ==Redaktörens rader: För-, nack- och framdelar== Det har sina nackdelar att vara (halv?)gammal tant. Men det har definitivt sina fördelar också. Till fördelarna hör att man får gå klädd som man vill och inte behöver visa naveln eller frysa om bröstet eller fötterna eller öronen. Till fördelarna hör också att man för det mesta blir behandlad med större respekt än när man bara var hälften så gammal, då speciellt individer av manligt kön, oberoende av ålder, automatiskt betraktade sig själva som överlägsna både vad gällde kunskap och allmän IQ, även om deras kunskaper kunde ha rymts i mitt decilitermått i köket och deras IQ inte smällde högre än min dotters hunds idag. Men så är det förstås också en mycket intelligent hund. Och fortfarande finns det manliga tölpar i alla åldrar som man naturligtvis inte får förakta fast man gör det, för de har kanske haft en svår barndom eller så är de bara allmänt dumma i huvudet. Verkar jag komma från ämnet? Ingalunda. Fördelarna med att vara en (halv)gammal tant blir mycket uppenbara när det gäller fotografering. Om jag får i uppdrag, under en kurs i porträttfotografering, att gå ut och plåta fem vilt främmande mänskor, så är det definitivt lättare för mig än för en ung nätt flicka, framför allt lättare än för en ung nätt pojke eller värst av allt, en äldre man. Kvinnor ser antagligen för sig alla möjliga mindre tilltalande scenarier när en främmande man tilltalar dem och föreslår en fotosession. Och en ung söt flicka kan också hamna i bryderi om hon vill fotografera en främmande man. Men en tant! Vem kan väl rädas en sådan? Varken unga flickor eller pojkar, tanter eller farbröder. De enda som räds är de som verkligen inte vill bli plåtade. Och sådana finns det alltid, det bör man respektera. Och halvgamla tanter borde själva förstå att hållas BAKOM kameran. På fel sida om linsen kommer nackdelarna fram. På själva kameran sitter för- och nackdelarna på insidan. Utsidan kan vara polerad och elegant trots att den är nästan jämngammal med tanten som köpte den för 20 euro på loppis. I hopp om att göra ett fynd? Nja. Den bara låg nu där och lockade. Men experten har skruvat upp den och funnit att kameran passar bara på prydnadshyllan, den har varit med om för mycket i livet, och definitivt gått i baklås. Så det blir inte att gå ut och pröva min [http://www.pbase.com/cameras/voigtlander/vito_bl '''Voigtländer VITO BL'''] i praktiken. Men söt är den. Trots åldern. ''Christine'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Februari]] [[Category:2009]] 76849e34b62c8c51ea8d9cb1749164375a68bc5a 155 154 2009-02-13T12:43:31Z WikiSysop 1 /* Pärlor från en 120-årings arkiv */ wikitext text/x-wiki ==Pekka Nikrus lilla stora väska== {{Infobox| Länkar till Pekkas bilder hittar du på http://skrubu.net/pictures-by-pni/ Blev du intresserad av Pekkas böcker? * [http://www.blurb.com/bookstore/detail/332467 ''Twice the Subject''] * [http://www.blurb.com/bookstore/detail/402984 ''Wall & Window Anthology''] * [http://www.blurb.com/bookstore/detail/402891 ''Caliginous''] }} [[Image:Pekka-med-bild.jpg|frame|right|400|I Pekkas lilla stora väska hittades bilder av de mest skiftande slag, här en gammal räknemaskin, ingår i temat <cite>"rädsla för kvinnlig sexualitet"</cite>, exempel på ''nikrushumor''. ''Foto [[Christine Saarukka|CS]]'']] Vår gäst och domare på januarimötet, [http://skrubu.net/ '''Pekka Nikrus'''], lyckades packa in mycket att berätta på kort tid. Han hade också lyckats stuva in ett oändligt antal bilder och böcker i sin relativt lilla väska. Det bara kom mera och mera och AFK:arnas ögon blev allt rundare. Ur den magiska väskan drog han bland annat ut bilder på mytiska sagoväsen, där fotografier av barn från ett barnläger photoshoppats ihop med bilder av uppstoppade djur, fotograferade på [http://www.fmnh.helsinki.fi/ltm/ zoologiska museet], i dess källare och på vinden. Han hade dessutom lekt med gamla tekniker: bilderna behandlades först på datorn, skrevs ut som rastrerade negativ och kopierades slutligen som [http://en.wikipedia.org/wiki/Cyanotype ''cyanotyper''] på akvarellpapper. Det här var Pekkas slutarbete på '''Nykarleby Konstskolas''' fotolinje, där han hörde till den allra första årskursen i början på 90-talet. Sedan fortsatte han - till sin egen förvåning - på [http://taik.fi/sv/ '''Konstindustriella högskolan'''], där det just då blivit möjligt att direkt hoppa in på magistersutbildningen. Till sin stora överraskning märkte Pekka att man på konstindustriella var mycket dålig på att kopiera svartvitt, det som han i Nykarleby lärt sig från grunderna. Här gjorde han som slutarbete tre serier: [http://en.wikipedia.org/wiki/Palladiotype ''palladiotypi''], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Gummitryck ''gummitryck''] och ''polymergravyr'', de två första med färdigt rastrerade negativ och det sista med rastrerat digitalt positiv. Han ville undersöka om man med hjälp av det digitala kan förenkla de gamla fotografiska processerna. Pekka jobbar inte med foto, hans vardagsvärld är internet, men för cirka tre år sedan fick han en fotografisk nytändning och samlade ihop till en serie som han lade ut på nätet. <cite>"Det blev det nya ljusbordet för mig och jag blev superinspirerad!"</cite> Han har börjat göra böcker av de bilder han lagt ut på nätet. Bilderna fungerade bättre ihop i en bok än enskilt, kom han till. Men han är också mycket förtjust i själva artefakten, boken, som man kan vidröra. Idag har han lämnat alla gamla tekniker och fotograferar mest med en digitalkamera. Han fotograferar allt möjligt, gärna ytor, väggar, fönster... ==Pärlor från en 120-årings arkiv== {{Quotation|<p>Gifven uti Kejserliga Senaten för Finland och Dess Ekonomie Departement, i Helsingfors, den 11 April 1889.</p> <p>Kejserliga Senaten har låtit denna underdåniga ansökning med dertill hörande handlingar Sig föredragas och finner godt icke allenast tillåta bildandet af ifrågavarande klubb, utan äfven gilla och till efterrättelse fastställa ofvanintagna för samma klubb föreslagna stadgar. Det alle, som vederbör, till underdånig efterrättelse länder.</p> <p>I Hans Kejserliga Majestäts Höga Namn,<br>Dess Senat för Finland</p>}} Med dessa ord fastställdes grundandet av [[AFK|Fotografiamatörklubben i Helsingfors]] i april år 1889. Upptakten till detta beslut var ett upprop i [http://sv.wikipedia.org/wiki/Hufvudstadsbladet HBL] den 22 februari 1889. Det konstituerande mötet hölls sedan den 6 mars. Mycket vatten har runnit under broarna under de senaste 120 åren. Kriser och perioder av tillväxt har kommit och gått. Klubben har sett två världs¬krig och ett kallt krig. Finland har gått genom perioder av förtryck och slutligen blivit självständigt. År 1889 var Finland ett relativt fattigt furstendöme i Ryssland, som ändå hade en klass med tillgång till sådana nymodigheter som fotografi. I dagens läge är Finland en ledande teknologination där fotografi inte längre är ett exklusivt nöje för eliten. Snarare en folklig hobby som kan ge oss en konstnärlig motvikt till arbetslivets hektiska kvartalsrytm. För att inte tala om den tekniska utvecklingen inom fotografin. Men visst finns det också mycket som inte har ändrats. {{Quotation|"Har denna trollformel bidragit till fotografins förbättrande, till dess höjande som vetenskap och konsthantverk, eller till dess popularisering som uppfostringsmedel för iakttagelseförmågans skärpande och konstsinnets höjande? Nej, säkerligen icke! Den har icke uppammat fotografiamatörer, men den har skapat "knäppare" i legio, ty de är många. Knäppare som tryckt på knappen och knipsat i tid och otid utan urskiljning, knappast med en fråga, varför. Värre än söndagsjägaren, som dundrar lös på allt som rör sig, har dessa knäppare gått lös på både löst och fast, och med förvåning och oblandad stolthet sett att de verkligen fått bilder, oftast dåliga, men i knäpparens ögon alltid utmärkta, ty han har ju själv tagit dem."|Daniel Nyblin}} [[Daniel Nyblin|Daniel Nyblins]] uttalande från klubbens första ordinarie möte den 16 mars 1889 föranleddes av introduktionen av [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kodak Kodaks] nya lådkamera. Den första kameran som på allvar gjorde fotografin tillgänglig för amatörer. Nyblins ord känns skrämmande aktuella ännu i denna dag, och kommer kanske att vara det i framtiden också. Vi kan som bäst beskåda en revolution av minst samma magnitud, dvs. introduktionen av digitalfotografi. Hur många av oss har någon gång suttit och funderat varför man tog alla dessa hundratals semesterbilder utan att tänka på innehållet? Hur många av oss har inte någon gång tänkt Nyblins tanke? Klubbens ursprungliga stadgar känns också delvis mycket fräscha. {{Quotation|<p>§ 1 Klubben, stiftad för att söka väcka intresse för fotografi¬konsten och verka för dess spridning inom vårt land, har närmast till syftemål:<br> att för dess medlemmar i möjligaste måtto underlätta utöfvandet af fotografikonsten;<br> att befordra utbyte af rön och erfarenheter på fotogra¬fins område medlemmarna emellan;<br> att anställa gemensamma utflykter i fotografiskt än¬damål till natursköna eller annars märkvärdiga delar af landet;<br> att anordna offentliga expositioner af fotografiska afbildningar, utförda af klubbens medlemmar; <br> samt att dem emellan förmedla utbytet af dylika alster.</p>}} Javisst, allt detta sysslar vi med fortfarande i denna dag. Utom möjligen det där med att sprida fotografikonsten i Finland. Men man kan å andra sidan se det som vår uppgift att sprida kunskap om traditionella förfaranden under digitalteknikens tidevarv. Datumet för det konstituerande mötet betraktas som klubbens födelsedag, och med anledning av 120-årsjubileet kommer vi att fira på restaurang Loiste fredagen den 6 mars. Vår inbjudna gäst, Erik Kruskopf, kommer att hålla tal under rubriken ''"När en bild blir konst"''. Detta anknyter väl till Nyblins visa ord. Låtom oss alltså inte vara knäppare som ''"knipsar i tid och otid utan urskiljning"'', utan konstnärer som förmedlar ett budskap. Strävandet att förmedla ett budskap har vi gemensamt med de 20 herremän som den 6 mars 1889 grundade AFK, och många av dem funderade säkert också på när en bild blir konst. Liksom utan tvekan generationen som 2129 firar klubbens 240-årsdag. Teknikerna kommer och går, men vår målsättning består. Citaten är plockade från [[arkivet|AFKs arkiv] som finns tillgängligt på [http://www.afk.fi/arkivet/ www.afk.fi]. ''Micke'' ==Aletheia - en utställning== Sanningens gudinna, ska det vara ironi? Fotoutställningen på [http://www.museot.fi/sokmuseer/index.php?museo_id=21098 Mejlans konstmuseum], öppen till 22.3 är främst präglad av symbolik och fantasteri. Tanken är väl att den innersta sanningen uppenbaras på det sättet, men en gammal "tosikko" som jag vågar tvivla. Hur som helst, det är en fin och inspirerande utställning. Dagen efter vernissagen gick jag runt den med '''C.G.Hagström''', två trötta gamla män som tog en sittpaus i varje rum, i och för sig en bra sak, för intrycken var många och komplexa. Det var också lätt att koncentrera sig, för på två timmar såg vi inte en levande själ utom en vakt. '''Marja Piriläs''' serie ''Camera Obscura'' har jag beundrat förut, och skrivit om i ett cirkulär. Hennes idé var att i ett förfallet hus täcka för fönstren och i den ljustäta skivan fälla in en lins som på den motsatta väggen gav en upp-och-nedvänd bild av landskapet utanför. Interiörerna är vackert belysta, men bildbehandligen har delvis gett för grälla färger. '''Nanna Hänninen''' är det andra finländska namnet, utställningen domineras av för mig okända utländska fotografer. Nanna har ovanligt kreativt utnyttjat det annars redan banala knepet att med tidsexponering och rörlig kamera göra mönster av bilstrålkastarljus. En japansk kvinnlig fotograf har ur familjealbumet valt bilder där hon själv figurerar som liten, och manipulerar in självporträtt i vuxen ålder bredvid sig själv som barn. Konsekvent med albumstilen är att bilderna är i postkortformat, men kontrasten till jättekopior i samma sal tar döden på de små. En uppseendeväckande serie porträtt visar genom mycket långt driven manipulation en nätt ung kvinnas gradvisa, spöklika (men lyckligtvis endast digitala) förfall. En annan serie porträtt följer traditionen. Gamla, fattiga män visas realistiskt med avslöjande skärpa, men med stor respekt. En tysk fotograf har med långa tidsintervaller från samma punkt fotograferat stora byggprojekt och kopierat bilderna på varandra ljust och hårt så att de liknar kolteckningar skissade med lätt hand. Fantasifullt, jämfört med en engelsman som fyller en hel vägg med en köksinteriör, sammansatt av ett stort antal delbilder, alla tagna rakt mot väggen. Montaget är därmed till alla delar perspektivlöst, betraktaren får ett intryck av något plattare än platt! Idén är kanske ny, bilden lämnar mig totalt ointresserad. Det egendomligaste infallet är sex svarta askar på ett bord, dramatiskt belysta. Varje ask innehåller en bunt dokumentära bilder av nöd och död på olika håll i världen. Betraktaren förväntas väl bli starkare påverkad av symboliken än av att plöja igenom hundratals kopior. Samma symboliska strategi ligger bakom en serie stjärnkonstellationer, så som de såg ut från marken den natt orten drabbades av en naturkatastrof. Till sist pustar jag och C.G. ut framför tv-rutan, som visar en fyndig video. Konstnären målar med vatten och pekfingret på en solvarm, ljus stenyta porträtt av mördade kolombianska kompatrioter. Vattnet torkar snabbt, innan bilden är fullbordad börjar den försvinna. ''Prolle'' ==Saga och sanning== Rubriken på '''Erik Kruskopfs''' senaste konstkåseri i Hbl är också namnet på [http://fi.wikipedia.org/wiki/Gunnar_Finne Gunnar Finnes] Topeliusstaty i Esplanaden. En flicka och en pojke står på tå, vända åt var sitt håll, symboliserande konflikten mellan de två begreppen. I min ägo har jag skissen till min fars skupturella lösning på samma rubrik. Helt ovetande om hur Finne löst uppgiften hade Viktor Jansson också format flicka och pojke vända åt var sitt håll, men mera naturalistiska än Finnes starkt stiliserade figurer. Tyvärr vann Finne tävlingen, ett bakslag för den Janssonska äran och ekonomin! Kruskopf resonerar först om litteratur. Förr skrev man på titelbladet "roman",om innehållet var fabulerat, sedan dess har gränsen mellan fakta och fiktion, saga och sanning, alltmer suddats ut. Liza Marklund är ett aktuellt exempel på halvdokumentära författare. För min del irriteras jag av t.ex. historiska romaner, där somliga personer och händelser är fakta, andra fiktion, och jag inte vet vad som är vad. Kruskopf accepterar skönlitterärt skrivna texter om verkliga konstnärer i den mån autentiska fakta saknas, men ondgör sig framför allt över dramatiseringar på film, där själva mediet ju gör förfalskningen särskilt uppenbar. Sanningsproblemet är för Kruskopf aktuellt också inom bildkonsten, när allt fler konstnärer använder sig av fotografi, och bilden kan fejkas hur som helst och ändå se ut som ett vanligt fotografi med dess karaktär av verklighetsåtergivning. Sanningskravet blir då snarare en fråga om moral än om faktatrohet. Om bilderna ställs ut, som på den aktuella utställningen Aletheia, får de ett slags konststämpel och därmed rätten att vara fiktion. Så långt Kruskopf. Ja, manipulerade foton är förstås OK som konst, men de kan aldrig vara OK som dokumentation. För att ta ett konkret exempel har Bert ofta manipulerat genom att tillföra en svartvit bild färg, som ett upplyst fönster om kvällen. Det är OK, manipulationen är öppen och ärlig, däremot skulle det vara omoraliskt att fejka landskap från vårutfärden genom att tillföra människor eller djur på väl valda platser i kompositionen. Det här är ett problem endast för att vi envisas att tävla med bilder som inte borde jämföras med varandra. Jag återkommer till det här i nästa kåseri. ''Prolle'' ==Redaktörens rader: För-, nack- och framdelar== Det har sina nackdelar att vara (halv?)gammal tant. Men det har definitivt sina fördelar också. Till fördelarna hör att man får gå klädd som man vill och inte behöver visa naveln eller frysa om bröstet eller fötterna eller öronen. Till fördelarna hör också att man för det mesta blir behandlad med större respekt än när man bara var hälften så gammal, då speciellt individer av manligt kön, oberoende av ålder, automatiskt betraktade sig själva som överlägsna både vad gällde kunskap och allmän IQ, även om deras kunskaper kunde ha rymts i mitt decilitermått i köket och deras IQ inte smällde högre än min dotters hunds idag. Men så är det förstås också en mycket intelligent hund. Och fortfarande finns det manliga tölpar i alla åldrar som man naturligtvis inte får förakta fast man gör det, för de har kanske haft en svår barndom eller så är de bara allmänt dumma i huvudet. Verkar jag komma från ämnet? Ingalunda. Fördelarna med att vara en (halv)gammal tant blir mycket uppenbara när det gäller fotografering. Om jag får i uppdrag, under en kurs i porträttfotografering, att gå ut och plåta fem vilt främmande mänskor, så är det definitivt lättare för mig än för en ung nätt flicka, framför allt lättare än för en ung nätt pojke eller värst av allt, en äldre man. Kvinnor ser antagligen för sig alla möjliga mindre tilltalande scenarier när en främmande man tilltalar dem och föreslår en fotosession. Och en ung söt flicka kan också hamna i bryderi om hon vill fotografera en främmande man. Men en tant! Vem kan väl rädas en sådan? Varken unga flickor eller pojkar, tanter eller farbröder. De enda som räds är de som verkligen inte vill bli plåtade. Och sådana finns det alltid, det bör man respektera. Och halvgamla tanter borde själva förstå att hållas BAKOM kameran. På fel sida om linsen kommer nackdelarna fram. På själva kameran sitter för- och nackdelarna på insidan. Utsidan kan vara polerad och elegant trots att den är nästan jämngammal med tanten som köpte den för 20 euro på loppis. I hopp om att göra ett fynd? Nja. Den bara låg nu där och lockade. Men experten har skruvat upp den och funnit att kameran passar bara på prydnadshyllan, den har varit med om för mycket i livet, och definitivt gått i baklås. Så det blir inte att gå ut och pröva min [http://www.pbase.com/cameras/voigtlander/vito_bl '''Voigtländer VITO BL'''] i praktiken. Men söt är den. Trots åldern. ''Christine'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Februari]] [[Category:2009]] 1e7c492802fb088e94a383edffaf435a8ea1a740 156 155 2009-02-13T12:43:48Z WikiSysop 1 /* Pärlor från en 120-årings arkiv */ wikitext text/x-wiki ==Pekka Nikrus lilla stora väska== {{Infobox| Länkar till Pekkas bilder hittar du på http://skrubu.net/pictures-by-pni/ Blev du intresserad av Pekkas böcker? * [http://www.blurb.com/bookstore/detail/332467 ''Twice the Subject''] * [http://www.blurb.com/bookstore/detail/402984 ''Wall & Window Anthology''] * [http://www.blurb.com/bookstore/detail/402891 ''Caliginous''] }} [[Image:Pekka-med-bild.jpg|frame|right|400|I Pekkas lilla stora väska hittades bilder av de mest skiftande slag, här en gammal räknemaskin, ingår i temat <cite>"rädsla för kvinnlig sexualitet"</cite>, exempel på ''nikrushumor''. ''Foto [[Christine Saarukka|CS]]'']] Vår gäst och domare på januarimötet, [http://skrubu.net/ '''Pekka Nikrus'''], lyckades packa in mycket att berätta på kort tid. Han hade också lyckats stuva in ett oändligt antal bilder och böcker i sin relativt lilla väska. Det bara kom mera och mera och AFK:arnas ögon blev allt rundare. Ur den magiska väskan drog han bland annat ut bilder på mytiska sagoväsen, där fotografier av barn från ett barnläger photoshoppats ihop med bilder av uppstoppade djur, fotograferade på [http://www.fmnh.helsinki.fi/ltm/ zoologiska museet], i dess källare och på vinden. Han hade dessutom lekt med gamla tekniker: bilderna behandlades först på datorn, skrevs ut som rastrerade negativ och kopierades slutligen som [http://en.wikipedia.org/wiki/Cyanotype ''cyanotyper''] på akvarellpapper. Det här var Pekkas slutarbete på '''Nykarleby Konstskolas''' fotolinje, där han hörde till den allra första årskursen i början på 90-talet. Sedan fortsatte han - till sin egen förvåning - på [http://taik.fi/sv/ '''Konstindustriella högskolan'''], där det just då blivit möjligt att direkt hoppa in på magistersutbildningen. Till sin stora överraskning märkte Pekka att man på konstindustriella var mycket dålig på att kopiera svartvitt, det som han i Nykarleby lärt sig från grunderna. Här gjorde han som slutarbete tre serier: [http://en.wikipedia.org/wiki/Palladiotype ''palladiotypi''], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Gummitryck ''gummitryck''] och ''polymergravyr'', de två första med färdigt rastrerade negativ och det sista med rastrerat digitalt positiv. Han ville undersöka om man med hjälp av det digitala kan förenkla de gamla fotografiska processerna. Pekka jobbar inte med foto, hans vardagsvärld är internet, men för cirka tre år sedan fick han en fotografisk nytändning och samlade ihop till en serie som han lade ut på nätet. <cite>"Det blev det nya ljusbordet för mig och jag blev superinspirerad!"</cite> Han har börjat göra böcker av de bilder han lagt ut på nätet. Bilderna fungerade bättre ihop i en bok än enskilt, kom han till. Men han är också mycket förtjust i själva artefakten, boken, som man kan vidröra. Idag har han lämnat alla gamla tekniker och fotograferar mest med en digitalkamera. Han fotograferar allt möjligt, gärna ytor, väggar, fönster... ==Pärlor från en 120-årings arkiv== {{Quotation|<p>Gifven uti Kejserliga Senaten för Finland och Dess Ekonomie Departement, i Helsingfors, den 11 April 1889.</p> <p>Kejserliga Senaten har låtit denna underdåniga ansökning med dertill hörande handlingar Sig föredragas och finner godt icke allenast tillåta bildandet af ifrågavarande klubb, utan äfven gilla och till efterrättelse fastställa ofvanintagna för samma klubb föreslagna stadgar. Det alle, som vederbör, till underdånig efterrättelse länder.</p> <p>I Hans Kejserliga Majestäts Höga Namn,<br>Dess Senat för Finland</p>}} Med dessa ord fastställdes grundandet av [[AFK|Fotografiamatörklubben i Helsingfors]] i april år 1889. Upptakten till detta beslut var ett upprop i [http://sv.wikipedia.org/wiki/Hufvudstadsbladet HBL] den 22 februari 1889. Det konstituerande mötet hölls sedan den 6 mars. Mycket vatten har runnit under broarna under de senaste 120 åren. Kriser och perioder av tillväxt har kommit och gått. Klubben har sett två världs¬krig och ett kallt krig. Finland har gått genom perioder av förtryck och slutligen blivit självständigt. År 1889 var Finland ett relativt fattigt furstendöme i Ryssland, som ändå hade en klass med tillgång till sådana nymodigheter som fotografi. I dagens läge är Finland en ledande teknologination där fotografi inte längre är ett exklusivt nöje för eliten. Snarare en folklig hobby som kan ge oss en konstnärlig motvikt till arbetslivets hektiska kvartalsrytm. För att inte tala om den tekniska utvecklingen inom fotografin. Men visst finns det också mycket som inte har ändrats. {{Quotation|"Har denna trollformel bidragit till fotografins förbättrande, till dess höjande som vetenskap och konsthantverk, eller till dess popularisering som uppfostringsmedel för iakttagelseförmågans skärpande och konstsinnets höjande? Nej, säkerligen icke! Den har icke uppammat fotografiamatörer, men den har skapat "knäppare" i legio, ty de är många. Knäppare som tryckt på knappen och knipsat i tid och otid utan urskiljning, knappast med en fråga, varför. Värre än söndagsjägaren, som dundrar lös på allt som rör sig, har dessa knäppare gått lös på både löst och fast, och med förvåning och oblandad stolthet sett att de verkligen fått bilder, oftast dåliga, men i knäpparens ögon alltid utmärkta, ty han har ju själv tagit dem."|Daniel Nyblin}} [[Daniel Nyblin|Daniel Nyblins]] uttalande från klubbens första ordinarie möte den 16 mars 1889 föranleddes av introduktionen av [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kodak Kodaks] nya lådkamera. Den första kameran som på allvar gjorde fotografin tillgänglig för amatörer. Nyblins ord känns skrämmande aktuella ännu i denna dag, och kommer kanske att vara det i framtiden också. Vi kan som bäst beskåda en revolution av minst samma magnitud, dvs. introduktionen av digitalfotografi. Hur många av oss har någon gång suttit och funderat varför man tog alla dessa hundratals semesterbilder utan att tänka på innehållet? Hur många av oss har inte någon gång tänkt Nyblins tanke? Klubbens ursprungliga stadgar känns också delvis mycket fräscha. {{Quotation|<p>§ 1 Klubben, stiftad för att söka väcka intresse för fotografi¬konsten och verka för dess spridning inom vårt land, har närmast till syftemål:<br> att för dess medlemmar i möjligaste måtto underlätta utöfvandet af fotografikonsten;<br> att befordra utbyte af rön och erfarenheter på fotogra¬fins område medlemmarna emellan;<br> att anställa gemensamma utflykter i fotografiskt än¬damål till natursköna eller annars märkvärdiga delar af landet;<br> att anordna offentliga expositioner af fotografiska afbildningar, utförda af klubbens medlemmar; <br> samt att dem emellan förmedla utbytet af dylika alster.</p>}} Javisst, allt detta sysslar vi med fortfarande i denna dag. Utom möjligen det där med att sprida fotografikonsten i Finland. Men man kan å andra sidan se det som vår uppgift att sprida kunskap om traditionella förfaranden under digitalteknikens tidevarv. Datumet för det konstituerande mötet betraktas som klubbens födelsedag, och med anledning av 120-årsjubileet kommer vi att fira på restaurang Loiste fredagen den 6 mars. Vår inbjudna gäst, Erik Kruskopf, kommer att hålla tal under rubriken ''"När en bild blir konst"''. Detta anknyter väl till Nyblins visa ord. Låtom oss alltså inte vara knäppare som ''"knipsar i tid och otid utan urskiljning"'', utan konstnärer som förmedlar ett budskap. Strävandet att förmedla ett budskap har vi gemensamt med de 20 herremän som den 6 mars 1889 grundade AFK, och många av dem funderade säkert också på när en bild blir konst. Liksom utan tvekan generationen som 2129 firar klubbens 240-årsdag. Teknikerna kommer och går, men vår målsättning består. Citaten är plockade från [[arkivet|AFKs arkiv]] som finns tillgängligt på [http://www.afk.fi/arkivet/ www.afk.fi]. ''Micke'' ==Aletheia - en utställning== Sanningens gudinna, ska det vara ironi? Fotoutställningen på [http://www.museot.fi/sokmuseer/index.php?museo_id=21098 Mejlans konstmuseum], öppen till 22.3 är främst präglad av symbolik och fantasteri. Tanken är väl att den innersta sanningen uppenbaras på det sättet, men en gammal "tosikko" som jag vågar tvivla. Hur som helst, det är en fin och inspirerande utställning. Dagen efter vernissagen gick jag runt den med '''C.G.Hagström''', två trötta gamla män som tog en sittpaus i varje rum, i och för sig en bra sak, för intrycken var många och komplexa. Det var också lätt att koncentrera sig, för på två timmar såg vi inte en levande själ utom en vakt. '''Marja Piriläs''' serie ''Camera Obscura'' har jag beundrat förut, och skrivit om i ett cirkulär. Hennes idé var att i ett förfallet hus täcka för fönstren och i den ljustäta skivan fälla in en lins som på den motsatta väggen gav en upp-och-nedvänd bild av landskapet utanför. Interiörerna är vackert belysta, men bildbehandligen har delvis gett för grälla färger. '''Nanna Hänninen''' är det andra finländska namnet, utställningen domineras av för mig okända utländska fotografer. Nanna har ovanligt kreativt utnyttjat det annars redan banala knepet att med tidsexponering och rörlig kamera göra mönster av bilstrålkastarljus. En japansk kvinnlig fotograf har ur familjealbumet valt bilder där hon själv figurerar som liten, och manipulerar in självporträtt i vuxen ålder bredvid sig själv som barn. Konsekvent med albumstilen är att bilderna är i postkortformat, men kontrasten till jättekopior i samma sal tar döden på de små. En uppseendeväckande serie porträtt visar genom mycket långt driven manipulation en nätt ung kvinnas gradvisa, spöklika (men lyckligtvis endast digitala) förfall. En annan serie porträtt följer traditionen. Gamla, fattiga män visas realistiskt med avslöjande skärpa, men med stor respekt. En tysk fotograf har med långa tidsintervaller från samma punkt fotograferat stora byggprojekt och kopierat bilderna på varandra ljust och hårt så att de liknar kolteckningar skissade med lätt hand. Fantasifullt, jämfört med en engelsman som fyller en hel vägg med en köksinteriör, sammansatt av ett stort antal delbilder, alla tagna rakt mot väggen. Montaget är därmed till alla delar perspektivlöst, betraktaren får ett intryck av något plattare än platt! Idén är kanske ny, bilden lämnar mig totalt ointresserad. Det egendomligaste infallet är sex svarta askar på ett bord, dramatiskt belysta. Varje ask innehåller en bunt dokumentära bilder av nöd och död på olika håll i världen. Betraktaren förväntas väl bli starkare påverkad av symboliken än av att plöja igenom hundratals kopior. Samma symboliska strategi ligger bakom en serie stjärnkonstellationer, så som de såg ut från marken den natt orten drabbades av en naturkatastrof. Till sist pustar jag och C.G. ut framför tv-rutan, som visar en fyndig video. Konstnären målar med vatten och pekfingret på en solvarm, ljus stenyta porträtt av mördade kolombianska kompatrioter. Vattnet torkar snabbt, innan bilden är fullbordad börjar den försvinna. ''Prolle'' ==Saga och sanning== Rubriken på '''Erik Kruskopfs''' senaste konstkåseri i Hbl är också namnet på [http://fi.wikipedia.org/wiki/Gunnar_Finne Gunnar Finnes] Topeliusstaty i Esplanaden. En flicka och en pojke står på tå, vända åt var sitt håll, symboliserande konflikten mellan de två begreppen. I min ägo har jag skissen till min fars skupturella lösning på samma rubrik. Helt ovetande om hur Finne löst uppgiften hade Viktor Jansson också format flicka och pojke vända åt var sitt håll, men mera naturalistiska än Finnes starkt stiliserade figurer. Tyvärr vann Finne tävlingen, ett bakslag för den Janssonska äran och ekonomin! Kruskopf resonerar först om litteratur. Förr skrev man på titelbladet "roman",om innehållet var fabulerat, sedan dess har gränsen mellan fakta och fiktion, saga och sanning, alltmer suddats ut. Liza Marklund är ett aktuellt exempel på halvdokumentära författare. För min del irriteras jag av t.ex. historiska romaner, där somliga personer och händelser är fakta, andra fiktion, och jag inte vet vad som är vad. Kruskopf accepterar skönlitterärt skrivna texter om verkliga konstnärer i den mån autentiska fakta saknas, men ondgör sig framför allt över dramatiseringar på film, där själva mediet ju gör förfalskningen särskilt uppenbar. Sanningsproblemet är för Kruskopf aktuellt också inom bildkonsten, när allt fler konstnärer använder sig av fotografi, och bilden kan fejkas hur som helst och ändå se ut som ett vanligt fotografi med dess karaktär av verklighetsåtergivning. Sanningskravet blir då snarare en fråga om moral än om faktatrohet. Om bilderna ställs ut, som på den aktuella utställningen Aletheia, får de ett slags konststämpel och därmed rätten att vara fiktion. Så långt Kruskopf. Ja, manipulerade foton är förstås OK som konst, men de kan aldrig vara OK som dokumentation. För att ta ett konkret exempel har Bert ofta manipulerat genom att tillföra en svartvit bild färg, som ett upplyst fönster om kvällen. Det är OK, manipulationen är öppen och ärlig, däremot skulle det vara omoraliskt att fejka landskap från vårutfärden genom att tillföra människor eller djur på väl valda platser i kompositionen. Det här är ett problem endast för att vi envisas att tävla med bilder som inte borde jämföras med varandra. Jag återkommer till det här i nästa kåseri. ''Prolle'' ==Redaktörens rader: För-, nack- och framdelar== Det har sina nackdelar att vara (halv?)gammal tant. Men det har definitivt sina fördelar också. Till fördelarna hör att man får gå klädd som man vill och inte behöver visa naveln eller frysa om bröstet eller fötterna eller öronen. Till fördelarna hör också att man för det mesta blir behandlad med större respekt än när man bara var hälften så gammal, då speciellt individer av manligt kön, oberoende av ålder, automatiskt betraktade sig själva som överlägsna både vad gällde kunskap och allmän IQ, även om deras kunskaper kunde ha rymts i mitt decilitermått i köket och deras IQ inte smällde högre än min dotters hunds idag. Men så är det förstås också en mycket intelligent hund. Och fortfarande finns det manliga tölpar i alla åldrar som man naturligtvis inte får förakta fast man gör det, för de har kanske haft en svår barndom eller så är de bara allmänt dumma i huvudet. Verkar jag komma från ämnet? Ingalunda. Fördelarna med att vara en (halv)gammal tant blir mycket uppenbara när det gäller fotografering. Om jag får i uppdrag, under en kurs i porträttfotografering, att gå ut och plåta fem vilt främmande mänskor, så är det definitivt lättare för mig än för en ung nätt flicka, framför allt lättare än för en ung nätt pojke eller värst av allt, en äldre man. Kvinnor ser antagligen för sig alla möjliga mindre tilltalande scenarier när en främmande man tilltalar dem och föreslår en fotosession. Och en ung söt flicka kan också hamna i bryderi om hon vill fotografera en främmande man. Men en tant! Vem kan väl rädas en sådan? Varken unga flickor eller pojkar, tanter eller farbröder. De enda som räds är de som verkligen inte vill bli plåtade. Och sådana finns det alltid, det bör man respektera. Och halvgamla tanter borde själva förstå att hållas BAKOM kameran. På fel sida om linsen kommer nackdelarna fram. På själva kameran sitter för- och nackdelarna på insidan. Utsidan kan vara polerad och elegant trots att den är nästan jämngammal med tanten som köpte den för 20 euro på loppis. I hopp om att göra ett fynd? Nja. Den bara låg nu där och lockade. Men experten har skruvat upp den och funnit att kameran passar bara på prydnadshyllan, den har varit med om för mycket i livet, och definitivt gått i baklås. Så det blir inte att gå ut och pröva min [http://www.pbase.com/cameras/voigtlander/vito_bl '''Voigtländer VITO BL'''] i praktiken. Men söt är den. Trots åldern. ''Christine'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Februari]] [[Category:2009]] ce12f38b615030c2e166318ee1aa756a4386c0ae 157 156 2009-02-13T13:07:35Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Pekka Nikrus lilla stora väska== {{Infobox| Länkar till Pekkas bilder hittar du på http://skrubu.net/pictures-by-pni/ Blev du intresserad av Pekkas böcker? * [http://www.blurb.com/bookstore/detail/332467 ''Twice the Subject''] * [http://www.blurb.com/bookstore/detail/402984 ''Wall & Window Anthology''] * [http://www.blurb.com/bookstore/detail/402891 ''Caliginous''] }} [[Image:Pekka-med-bild.jpg|frame|right|400|I Pekkas lilla stora väska hittades bilder av de mest skiftande slag, här en gammal räknemaskin, ingår i temat <cite>"rädsla för kvinnlig sexualitet"</cite>, exempel på ''nikrushumor''. ''Foto [[Christine Saarukka|CS]]'']] Vår gäst och domare på januarimötet, [http://skrubu.net/ '''Pekka Nikrus'''], lyckades packa in mycket att berätta på kort tid. Han hade också lyckats stuva in ett oändligt antal bilder och böcker i sin relativt lilla väska. Det bara kom mera och mera och AFK:arnas ögon blev allt rundare. Ur den magiska väskan drog han bland annat ut bilder på mytiska sagoväsen, där fotografier av barn från ett barnläger photoshoppats ihop med bilder av uppstoppade djur, fotograferade på [http://www.fmnh.helsinki.fi/ltm/ zoologiska museet], i dess källare och på vinden. Han hade dessutom lekt med gamla tekniker: bilderna behandlades först på datorn, skrevs ut som rastrerade negativ och kopierades slutligen som [http://en.wikipedia.org/wiki/Cyanotype ''cyanotyper''] på akvarellpapper. Det här var Pekkas slutarbete på '''Nykarleby Konstskolas''' fotolinje, där han hörde till den allra första årskursen i början på 90-talet. Sedan fortsatte han - till sin egen förvåning - på [http://taik.fi/sv/ '''Konstindustriella högskolan'''], där det just då blivit möjligt att direkt hoppa in på magistersutbildningen. Till sin stora överraskning märkte Pekka att man på konstindustriella var mycket dålig på att kopiera svartvitt, det som han i Nykarleby lärt sig från grunderna. Här gjorde han som slutarbete tre serier: [http://en.wikipedia.org/wiki/Palladiotype ''palladiotypi''], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Gummitryck ''gummitryck''] och ''polymergravyr'', de två första med färdigt rastrerade negativ och det sista med rastrerat digitalt positiv. Han ville undersöka om man med hjälp av det digitala kan förenkla de gamla fotografiska processerna. Pekka jobbar inte med foto, hans vardagsvärld är internet, men för cirka tre år sedan fick han en fotografisk nytändning och samlade ihop till en serie som han lade ut på nätet. <cite>"Det blev det nya ljusbordet för mig och jag blev superinspirerad!"</cite> Han har börjat göra böcker av de bilder han lagt ut på nätet. Bilderna fungerade bättre ihop i en bok än enskilt, kom han till. Men han är också mycket förtjust i själva artefakten, boken, som man kan vidröra. Idag har han lämnat alla gamla tekniker och fotograferar mest med en digitalkamera. Han fotograferar allt möjligt, gärna ytor, väggar, fönster... ==Pärlor från en 120-årings arkiv== {{Quotation|<p>Gifven uti Kejserliga Senaten för Finland och Dess Ekonomie Departement, i Helsingfors, den 11 April 1889.</p> <p>Kejserliga Senaten har låtit denna underdåniga ansökning med dertill hörande handlingar Sig föredragas och finner godt icke allenast tillåta bildandet af ifrågavarande klubb, utan äfven gilla och till efterrättelse fastställa ofvanintagna för samma klubb föreslagna stadgar. Det alle, som vederbör, till underdånig efterrättelse länder.</p> <p>I Hans Kejserliga Majestäts Höga Namn,<br>Dess Senat för Finland</p>}} Med dessa ord fastställdes grundandet av [[AFK|Fotografiamatörklubben i Helsingfors]] i april år 1889. Upptakten till detta beslut var ett upprop i [http://sv.wikipedia.org/wiki/Hufvudstadsbladet HBL] den 22 februari 1889. Det konstituerande mötet hölls sedan den 6 mars. Mycket vatten har runnit under broarna under de senaste 120 åren. Kriser och perioder av tillväxt har kommit och gått. Klubben har sett två världs¬krig och ett kallt krig. Finland har gått genom perioder av förtryck och slutligen blivit självständigt. År 1889 var Finland ett relativt fattigt furstendöme i Ryssland, som ändå hade en klass med tillgång till sådana nymodigheter som fotografi. I dagens läge är Finland en ledande teknologination där fotografi inte längre är ett exklusivt nöje för eliten. Snarare en folklig hobby som kan ge oss en konstnärlig motvikt till arbetslivets hektiska kvartalsrytm. För att inte tala om den tekniska utvecklingen inom fotografin. Men visst finns det också mycket som inte har ändrats. {{Quotation|"Har denna trollformel bidragit till fotografins förbättrande, till dess höjande som vetenskap och konsthantverk, eller till dess popularisering som uppfostringsmedel för iakttagelseförmågans skärpande och konstsinnets höjande? Nej, säkerligen icke! Den har icke uppammat fotografiamatörer, men den har skapat "knäppare" i legio, ty de är många. Knäppare som tryckt på knappen och knipsat i tid och otid utan urskiljning, knappast med en fråga, varför. Värre än söndagsjägaren, som dundrar lös på allt som rör sig, har dessa knäppare gått lös på både löst och fast, och med förvåning och oblandad stolthet sett att de verkligen fått bilder, oftast dåliga, men i knäpparens ögon alltid utmärkta, ty han har ju själv tagit dem."|Daniel Nyblin}} [[Daniel Nyblin|Daniel Nyblins]] uttalande från klubbens första ordinarie möte den 16 mars 1889 föranleddes av introduktionen av [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kodak Kodaks] nya lådkamera. Den första kameran som på allvar gjorde fotografin tillgänglig för amatörer. Nyblins ord känns skrämmande aktuella ännu i denna dag, och kommer kanske att vara det i framtiden också. Vi kan som bäst beskåda en revolution av minst samma magnitud, dvs. introduktionen av digitalfotografi. Hur många av oss har någon gång suttit och funderat varför man tog alla dessa hundratals semesterbilder utan att tänka på innehållet? Hur många av oss har inte någon gång tänkt Nyblins tanke? Klubbens ursprungliga stadgar känns också delvis mycket fräscha. {{Quotation|<p>§ 1 Klubben, stiftad för att söka väcka intresse för fotografi¬konsten och verka för dess spridning inom vårt land, har närmast till syftemål:<br> att för dess medlemmar i möjligaste måtto underlätta utöfvandet af fotografikonsten;<br> att befordra utbyte af rön och erfarenheter på fotogra¬fins område medlemmarna emellan;<br> att anställa gemensamma utflykter i fotografiskt än¬damål till natursköna eller annars märkvärdiga delar af landet;<br> att anordna offentliga expositioner af fotografiska afbildningar, utförda af klubbens medlemmar; <br> samt att dem emellan förmedla utbytet af dylika alster.</p>}} Javisst, allt detta sysslar vi med fortfarande i denna dag. Utom möjligen det där med att sprida fotografikonsten i Finland. Men man kan å andra sidan se det som vår uppgift att sprida kunskap om traditionella förfaranden under digitalteknikens tidevarv. Datumet för det konstituerande mötet betraktas som klubbens födelsedag, och med anledning av 120-årsjubileet kommer vi att fira på restaurang Loiste fredagen den 6 mars. Vår inbjudna gäst, Erik Kruskopf, kommer att hålla tal under rubriken ''"När en bild blir konst"''. Detta anknyter väl till Nyblins visa ord. Låtom oss alltså inte vara knäppare som ''"knipsar i tid och otid utan urskiljning"'', utan konstnärer som förmedlar ett budskap. Strävandet att förmedla ett budskap har vi gemensamt med de 20 herremän som den 6 mars 1889 grundade AFK, och många av dem funderade säkert också på när en bild blir konst. Liksom utan tvekan generationen som 2129 firar klubbens 240-årsdag. Teknikerna kommer och går, men vår målsättning består. Citaten är plockade från [[arkivet|AFKs arkiv]] som finns tillgängligt på [http://www.afk.fi/arkivet/ www.afk.fi]. ''Micke'' ==Aletheia - en utställning== Sanningens gudinna, ska det vara ironi? Fotoutställningen på [http://www.museot.fi/sokmuseer/index.php?museo_id=21098 Mejlans konstmuseum], öppen till 22.3 är främst präglad av symbolik och fantasteri. Tanken är väl att den innersta sanningen uppenbaras på det sättet, men en gammal "tosikko" som jag vågar tvivla. Hur som helst, det är en fin och inspirerande utställning. Dagen efter vernissagen gick jag runt den med '''C.G.Hagström''', två trötta gamla män som tog en sittpaus i varje rum, i och för sig en bra sak, för intrycken var många och komplexa. Det var också lätt att koncentrera sig, för på två timmar såg vi inte en levande själ utom en vakt. '''Marja Piriläs''' serie ''Camera Obscura'' har jag beundrat förut, och skrivit om i ett cirkulär. Hennes idé var att i ett förfallet hus täcka för fönstren och i den ljustäta skivan fälla in en lins som på den motsatta väggen gav en upp-och-nedvänd bild av landskapet utanför. Interiörerna är vackert belysta, men bildbehandligen har delvis gett för grälla färger. '''Nanna Hänninen''' är det andra finländska namnet, utställningen domineras av för mig okända utländska fotografer. Nanna har ovanligt kreativt utnyttjat det annars redan banala knepet att med tidsexponering och rörlig kamera göra mönster av bilstrålkastarljus. En japansk kvinnlig fotograf har ur familjealbumet valt bilder där hon själv figurerar som liten, och manipulerar in självporträtt i vuxen ålder bredvid sig själv som barn. Konsekvent med albumstilen är att bilderna är i postkortformat, men kontrasten till jättekopior i samma sal tar döden på de små. En uppseendeväckande serie porträtt visar genom mycket långt driven manipulation en nätt ung kvinnas gradvisa, spöklika (men lyckligtvis endast digitala) förfall. En annan serie porträtt följer traditionen. Gamla, fattiga män visas realistiskt med avslöjande skärpa, men med stor respekt. En tysk fotograf har med långa tidsintervaller från samma punkt fotograferat stora byggprojekt och kopierat bilderna på varandra ljust och hårt så att de liknar kolteckningar skissade med lätt hand. Fantasifullt, jämfört med en engelsman som fyller en hel vägg med en köksinteriör, sammansatt av ett stort antal delbilder, alla tagna rakt mot väggen. Montaget är därmed till alla delar perspektivlöst, betraktaren får ett intryck av något plattare än platt! Idén är kanske ny, bilden lämnar mig totalt ointresserad. Det egendomligaste infallet är sex svarta askar på ett bord, dramatiskt belysta. Varje ask innehåller en bunt dokumentära bilder av nöd och död på olika håll i världen. Betraktaren förväntas väl bli starkare påverkad av symboliken än av att plöja igenom hundratals kopior. Samma symboliska strategi ligger bakom en serie stjärnkonstellationer, så som de såg ut från marken den natt orten drabbades av en naturkatastrof. Till sist pustar jag och C.G. ut framför tv-rutan, som visar en fyndig video. Konstnären målar med vatten och pekfingret på en solvarm, ljus stenyta porträtt av mördade kolombianska kompatrioter. Vattnet torkar snabbt, innan bilden är fullbordad börjar den försvinna. ''Prolle'' ==Saga och sanning== Rubriken på '''Erik Kruskopfs''' senaste konstkåseri i Hbl är också namnet på [http://fi.wikipedia.org/wiki/Gunnar_Finne Gunnar Finnes] Topeliusstaty i Esplanaden. En flicka och en pojke står på tå, vända åt var sitt håll, symboliserande konflikten mellan de två begreppen. I min ägo har jag skissen till min fars skupturella lösning på samma rubrik. Helt ovetande om hur Finne löst uppgiften hade Viktor Jansson också format flicka och pojke vända åt var sitt håll, men mera naturalistiska än Finnes starkt stiliserade figurer. Tyvärr vann Finne tävlingen, ett bakslag för den Janssonska äran och ekonomin! Kruskopf resonerar först om litteratur. Förr skrev man på titelbladet "roman",om innehållet var fabulerat, sedan dess har gränsen mellan fakta och fiktion, saga och sanning, alltmer suddats ut. Liza Marklund är ett aktuellt exempel på halvdokumentära författare. För min del irriteras jag av t.ex. historiska romaner, där somliga personer och händelser är fakta, andra fiktion, och jag inte vet vad som är vad. Kruskopf accepterar skönlitterärt skrivna texter om verkliga konstnärer i den mån autentiska fakta saknas, men ondgör sig framför allt över dramatiseringar på film, där själva mediet ju gör förfalskningen särskilt uppenbar. Sanningsproblemet är för Kruskopf aktuellt också inom bildkonsten, när allt fler konstnärer använder sig av fotografi, och bilden kan fejkas hur som helst och ändå se ut som ett vanligt fotografi med dess karaktär av verklighetsåtergivning. Sanningskravet blir då snarare en fråga om moral än om faktatrohet. Om bilderna ställs ut, som på den aktuella utställningen Aletheia, får de ett slags konststämpel och därmed rätten att vara fiktion. Så långt Kruskopf. Ja, manipulerade foton är förstås OK som konst, men de kan aldrig vara OK som dokumentation. För att ta ett konkret exempel har Bert ofta manipulerat genom att tillföra en svartvit bild färg, som ett upplyst fönster om kvällen. Det är OK, manipulationen är öppen och ärlig, däremot skulle det vara omoraliskt att fejka landskap från vårutfärden genom att tillföra människor eller djur på väl valda platser i kompositionen. Det här är ett problem endast för att vi envisas att tävla med bilder som inte borde jämföras med varandra. Jag återkommer till det här i nästa kåseri. ''Prolle'' ==Redaktörens rader: För-, nack- och framdelar== Det har sina nackdelar att vara (halv?)gammal tant. Men det har definitivt sina fördelar också. Till fördelarna hör att man får gå klädd som man vill och inte behöver visa naveln eller frysa om bröstet eller fötterna eller öronen. Till fördelarna hör också att man för det mesta blir behandlad med större respekt än när man bara var hälften så gammal, då speciellt individer av manligt kön, oberoende av ålder, automatiskt betraktade sig själva som överlägsna både vad gällde kunskap och allmän IQ, även om deras kunskaper kunde ha rymts i mitt decilitermått i köket och deras IQ inte smällde högre än min dotters hunds idag. Men så är det förstås också en mycket intelligent hund. Och fortfarande finns det manliga tölpar i alla åldrar som man naturligtvis inte får förakta fast man gör det, för de har kanske haft en svår barndom eller så är de bara allmänt dumma i huvudet. Verkar jag komma från ämnet? Ingalunda. Fördelarna med att vara en (halv)gammal tant blir mycket uppenbara när det gäller fotografering. Om jag får i uppdrag, under en kurs i porträttfotografering, att gå ut och plåta fem vilt främmande mänskor, så är det definitivt lättare för mig än för en ung nätt flicka, framför allt lättare än för en ung nätt pojke eller värst av allt, en äldre man. Kvinnor ser antagligen för sig alla möjliga mindre tilltalande scenarier när en främmande man tilltalar dem och föreslår en fotosession. Och en ung söt flicka kan också hamna i bryderi om hon vill fotografera en främmande man. Men en tant! Vem kan väl rädas en sådan? Varken unga flickor eller pojkar, tanter eller farbröder. De enda som räds är de som verkligen inte vill bli plåtade. Och sådana finns det alltid, det bör man respektera. Och halvgamla tanter borde själva förstå att hållas BAKOM kameran. På fel sida om linsen kommer nackdelarna fram. På själva kameran sitter för- och nackdelarna på insidan. Utsidan kan vara polerad och elegant trots att den är nästan jämngammal med tanten som köpte den för 20 euro på loppis. I hopp om att göra ett fynd? Nja. Den bara låg nu där och lockade. Men experten har skruvat upp den och funnit att kameran passar bara på prydnadshyllan, den har varit med om för mycket i livet, och definitivt gått i baklås. Så det blir inte att gå ut och pröva min [http://www.pbase.com/cameras/voigtlander/vito_bl '''Voigtländer VITO BL'''] i praktiken. Men söt är den. Trots åldern. ''Christine'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Februari]] [[Category:2009]] 2aaf0163394316802b4b563b53a9c2dd89d9e8af 158 157 2009-02-13T13:12:03Z WikiSysop 1 /* Redaktörens rader: För-, nack- och framdelar */ wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Pekka Nikrus lilla stora väska== {{Infobox| Länkar till Pekkas bilder hittar du på http://skrubu.net/pictures-by-pni/ Blev du intresserad av Pekkas böcker? * [http://www.blurb.com/bookstore/detail/332467 ''Twice the Subject''] * [http://www.blurb.com/bookstore/detail/402984 ''Wall & Window Anthology''] * [http://www.blurb.com/bookstore/detail/402891 ''Caliginous''] }} [[Image:Pekka-med-bild.jpg|frame|right|400|I Pekkas lilla stora väska hittades bilder av de mest skiftande slag, här en gammal räknemaskin, ingår i temat <cite>"rädsla för kvinnlig sexualitet"</cite>, exempel på ''nikrushumor''. ''Foto [[Christine Saarukka|CS]]'']] Vår gäst och domare på januarimötet, [http://skrubu.net/ '''Pekka Nikrus'''], lyckades packa in mycket att berätta på kort tid. Han hade också lyckats stuva in ett oändligt antal bilder och böcker i sin relativt lilla väska. Det bara kom mera och mera och AFK:arnas ögon blev allt rundare. Ur den magiska väskan drog han bland annat ut bilder på mytiska sagoväsen, där fotografier av barn från ett barnläger photoshoppats ihop med bilder av uppstoppade djur, fotograferade på [http://www.fmnh.helsinki.fi/ltm/ zoologiska museet], i dess källare och på vinden. Han hade dessutom lekt med gamla tekniker: bilderna behandlades först på datorn, skrevs ut som rastrerade negativ och kopierades slutligen som [http://en.wikipedia.org/wiki/Cyanotype ''cyanotyper''] på akvarellpapper. Det här var Pekkas slutarbete på '''Nykarleby Konstskolas''' fotolinje, där han hörde till den allra första årskursen i början på 90-talet. Sedan fortsatte han - till sin egen förvåning - på [http://taik.fi/sv/ '''Konstindustriella högskolan'''], där det just då blivit möjligt att direkt hoppa in på magistersutbildningen. Till sin stora överraskning märkte Pekka att man på konstindustriella var mycket dålig på att kopiera svartvitt, det som han i Nykarleby lärt sig från grunderna. Här gjorde han som slutarbete tre serier: [http://en.wikipedia.org/wiki/Palladiotype ''palladiotypi''], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Gummitryck ''gummitryck''] och ''polymergravyr'', de två första med färdigt rastrerade negativ och det sista med rastrerat digitalt positiv. Han ville undersöka om man med hjälp av det digitala kan förenkla de gamla fotografiska processerna. Pekka jobbar inte med foto, hans vardagsvärld är internet, men för cirka tre år sedan fick han en fotografisk nytändning och samlade ihop till en serie som han lade ut på nätet. <cite>"Det blev det nya ljusbordet för mig och jag blev superinspirerad!"</cite> Han har börjat göra böcker av de bilder han lagt ut på nätet. Bilderna fungerade bättre ihop i en bok än enskilt, kom han till. Men han är också mycket förtjust i själva artefakten, boken, som man kan vidröra. Idag har han lämnat alla gamla tekniker och fotograferar mest med en digitalkamera. Han fotograferar allt möjligt, gärna ytor, väggar, fönster... ==Pärlor från en 120-årings arkiv== {{Quotation|<p>Gifven uti Kejserliga Senaten för Finland och Dess Ekonomie Departement, i Helsingfors, den 11 April 1889.</p> <p>Kejserliga Senaten har låtit denna underdåniga ansökning med dertill hörande handlingar Sig föredragas och finner godt icke allenast tillåta bildandet af ifrågavarande klubb, utan äfven gilla och till efterrättelse fastställa ofvanintagna för samma klubb föreslagna stadgar. Det alle, som vederbör, till underdånig efterrättelse länder.</p> <p>I Hans Kejserliga Majestäts Höga Namn,<br>Dess Senat för Finland</p>}} Med dessa ord fastställdes grundandet av [[AFK|Fotografiamatörklubben i Helsingfors]] i april år 1889. Upptakten till detta beslut var ett upprop i [http://sv.wikipedia.org/wiki/Hufvudstadsbladet HBL] den 22 februari 1889. Det konstituerande mötet hölls sedan den 6 mars. Mycket vatten har runnit under broarna under de senaste 120 åren. Kriser och perioder av tillväxt har kommit och gått. Klubben har sett två världs¬krig och ett kallt krig. Finland har gått genom perioder av förtryck och slutligen blivit självständigt. År 1889 var Finland ett relativt fattigt furstendöme i Ryssland, som ändå hade en klass med tillgång till sådana nymodigheter som fotografi. I dagens läge är Finland en ledande teknologination där fotografi inte längre är ett exklusivt nöje för eliten. Snarare en folklig hobby som kan ge oss en konstnärlig motvikt till arbetslivets hektiska kvartalsrytm. För att inte tala om den tekniska utvecklingen inom fotografin. Men visst finns det också mycket som inte har ändrats. {{Quotation|"Har denna trollformel bidragit till fotografins förbättrande, till dess höjande som vetenskap och konsthantverk, eller till dess popularisering som uppfostringsmedel för iakttagelseförmågans skärpande och konstsinnets höjande? Nej, säkerligen icke! Den har icke uppammat fotografiamatörer, men den har skapat "knäppare" i legio, ty de är många. Knäppare som tryckt på knappen och knipsat i tid och otid utan urskiljning, knappast med en fråga, varför. Värre än söndagsjägaren, som dundrar lös på allt som rör sig, har dessa knäppare gått lös på både löst och fast, och med förvåning och oblandad stolthet sett att de verkligen fått bilder, oftast dåliga, men i knäpparens ögon alltid utmärkta, ty han har ju själv tagit dem."|Daniel Nyblin}} [[Daniel Nyblin|Daniel Nyblins]] uttalande från klubbens första ordinarie möte den 16 mars 1889 föranleddes av introduktionen av [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kodak Kodaks] nya lådkamera. Den första kameran som på allvar gjorde fotografin tillgänglig för amatörer. Nyblins ord känns skrämmande aktuella ännu i denna dag, och kommer kanske att vara det i framtiden också. Vi kan som bäst beskåda en revolution av minst samma magnitud, dvs. introduktionen av digitalfotografi. Hur många av oss har någon gång suttit och funderat varför man tog alla dessa hundratals semesterbilder utan att tänka på innehållet? Hur många av oss har inte någon gång tänkt Nyblins tanke? Klubbens ursprungliga stadgar känns också delvis mycket fräscha. {{Quotation|<p>§ 1 Klubben, stiftad för att söka väcka intresse för fotografi¬konsten och verka för dess spridning inom vårt land, har närmast till syftemål:<br> att för dess medlemmar i möjligaste måtto underlätta utöfvandet af fotografikonsten;<br> att befordra utbyte af rön och erfarenheter på fotogra¬fins område medlemmarna emellan;<br> att anställa gemensamma utflykter i fotografiskt än¬damål till natursköna eller annars märkvärdiga delar af landet;<br> att anordna offentliga expositioner af fotografiska afbildningar, utförda af klubbens medlemmar; <br> samt att dem emellan förmedla utbytet af dylika alster.</p>}} Javisst, allt detta sysslar vi med fortfarande i denna dag. Utom möjligen det där med att sprida fotografikonsten i Finland. Men man kan å andra sidan se det som vår uppgift att sprida kunskap om traditionella förfaranden under digitalteknikens tidevarv. Datumet för det konstituerande mötet betraktas som klubbens födelsedag, och med anledning av 120-årsjubileet kommer vi att fira på restaurang Loiste fredagen den 6 mars. Vår inbjudna gäst, Erik Kruskopf, kommer att hålla tal under rubriken ''"När en bild blir konst"''. Detta anknyter väl till Nyblins visa ord. Låtom oss alltså inte vara knäppare som ''"knipsar i tid och otid utan urskiljning"'', utan konstnärer som förmedlar ett budskap. Strävandet att förmedla ett budskap har vi gemensamt med de 20 herremän som den 6 mars 1889 grundade AFK, och många av dem funderade säkert också på när en bild blir konst. Liksom utan tvekan generationen som 2129 firar klubbens 240-årsdag. Teknikerna kommer och går, men vår målsättning består. Citaten är plockade från [[arkivet|AFKs arkiv]] som finns tillgängligt på [http://www.afk.fi/arkivet/ www.afk.fi]. ''Micke'' ==Aletheia - en utställning== Sanningens gudinna, ska det vara ironi? Fotoutställningen på [http://www.museot.fi/sokmuseer/index.php?museo_id=21098 Mejlans konstmuseum], öppen till 22.3 är främst präglad av symbolik och fantasteri. Tanken är väl att den innersta sanningen uppenbaras på det sättet, men en gammal "tosikko" som jag vågar tvivla. Hur som helst, det är en fin och inspirerande utställning. Dagen efter vernissagen gick jag runt den med '''C.G.Hagström''', två trötta gamla män som tog en sittpaus i varje rum, i och för sig en bra sak, för intrycken var många och komplexa. Det var också lätt att koncentrera sig, för på två timmar såg vi inte en levande själ utom en vakt. '''Marja Piriläs''' serie ''Camera Obscura'' har jag beundrat förut, och skrivit om i ett cirkulär. Hennes idé var att i ett förfallet hus täcka för fönstren och i den ljustäta skivan fälla in en lins som på den motsatta väggen gav en upp-och-nedvänd bild av landskapet utanför. Interiörerna är vackert belysta, men bildbehandligen har delvis gett för grälla färger. '''Nanna Hänninen''' är det andra finländska namnet, utställningen domineras av för mig okända utländska fotografer. Nanna har ovanligt kreativt utnyttjat det annars redan banala knepet att med tidsexponering och rörlig kamera göra mönster av bilstrålkastarljus. En japansk kvinnlig fotograf har ur familjealbumet valt bilder där hon själv figurerar som liten, och manipulerar in självporträtt i vuxen ålder bredvid sig själv som barn. Konsekvent med albumstilen är att bilderna är i postkortformat, men kontrasten till jättekopior i samma sal tar döden på de små. En uppseendeväckande serie porträtt visar genom mycket långt driven manipulation en nätt ung kvinnas gradvisa, spöklika (men lyckligtvis endast digitala) förfall. En annan serie porträtt följer traditionen. Gamla, fattiga män visas realistiskt med avslöjande skärpa, men med stor respekt. En tysk fotograf har med långa tidsintervaller från samma punkt fotograferat stora byggprojekt och kopierat bilderna på varandra ljust och hårt så att de liknar kolteckningar skissade med lätt hand. Fantasifullt, jämfört med en engelsman som fyller en hel vägg med en köksinteriör, sammansatt av ett stort antal delbilder, alla tagna rakt mot väggen. Montaget är därmed till alla delar perspektivlöst, betraktaren får ett intryck av något plattare än platt! Idén är kanske ny, bilden lämnar mig totalt ointresserad. Det egendomligaste infallet är sex svarta askar på ett bord, dramatiskt belysta. Varje ask innehåller en bunt dokumentära bilder av nöd och död på olika håll i världen. Betraktaren förväntas väl bli starkare påverkad av symboliken än av att plöja igenom hundratals kopior. Samma symboliska strategi ligger bakom en serie stjärnkonstellationer, så som de såg ut från marken den natt orten drabbades av en naturkatastrof. Till sist pustar jag och C.G. ut framför tv-rutan, som visar en fyndig video. Konstnären målar med vatten och pekfingret på en solvarm, ljus stenyta porträtt av mördade kolombianska kompatrioter. Vattnet torkar snabbt, innan bilden är fullbordad börjar den försvinna. ''Prolle'' ==Saga och sanning== Rubriken på '''Erik Kruskopfs''' senaste konstkåseri i Hbl är också namnet på [http://fi.wikipedia.org/wiki/Gunnar_Finne Gunnar Finnes] Topeliusstaty i Esplanaden. En flicka och en pojke står på tå, vända åt var sitt håll, symboliserande konflikten mellan de två begreppen. I min ägo har jag skissen till min fars skupturella lösning på samma rubrik. Helt ovetande om hur Finne löst uppgiften hade Viktor Jansson också format flicka och pojke vända åt var sitt håll, men mera naturalistiska än Finnes starkt stiliserade figurer. Tyvärr vann Finne tävlingen, ett bakslag för den Janssonska äran och ekonomin! Kruskopf resonerar först om litteratur. Förr skrev man på titelbladet "roman",om innehållet var fabulerat, sedan dess har gränsen mellan fakta och fiktion, saga och sanning, alltmer suddats ut. Liza Marklund är ett aktuellt exempel på halvdokumentära författare. För min del irriteras jag av t.ex. historiska romaner, där somliga personer och händelser är fakta, andra fiktion, och jag inte vet vad som är vad. Kruskopf accepterar skönlitterärt skrivna texter om verkliga konstnärer i den mån autentiska fakta saknas, men ondgör sig framför allt över dramatiseringar på film, där själva mediet ju gör förfalskningen särskilt uppenbar. Sanningsproblemet är för Kruskopf aktuellt också inom bildkonsten, när allt fler konstnärer använder sig av fotografi, och bilden kan fejkas hur som helst och ändå se ut som ett vanligt fotografi med dess karaktär av verklighetsåtergivning. Sanningskravet blir då snarare en fråga om moral än om faktatrohet. Om bilderna ställs ut, som på den aktuella utställningen Aletheia, får de ett slags konststämpel och därmed rätten att vara fiktion. Så långt Kruskopf. Ja, manipulerade foton är förstås OK som konst, men de kan aldrig vara OK som dokumentation. För att ta ett konkret exempel har Bert ofta manipulerat genom att tillföra en svartvit bild färg, som ett upplyst fönster om kvällen. Det är OK, manipulationen är öppen och ärlig, däremot skulle det vara omoraliskt att fejka landskap från vårutfärden genom att tillföra människor eller djur på väl valda platser i kompositionen. Det här är ett problem endast för att vi envisas att tävla med bilder som inte borde jämföras med varandra. Jag återkommer till det här i nästa kåseri. ''Prolle'' ==Redaktörens rader: För-, nack- och framdelar== Det har sina nackdelar att vara (halv?)gammal tant. Men det har definitivt sina fördelar också. Till fördelarna hör att man får gå klädd som man vill och inte behöver visa naveln eller frysa om bröstet eller fötterna eller öronen. Till fördelarna hör också att man för det mesta blir behandlad med större respekt än när man bara var hälften så gammal, då speciellt individer av manligt kön, oberoende av ålder, automatiskt betraktade sig själva som överlägsna både vad gällde kunskap och allmän IQ, även om deras kunskaper kunde ha rymts i mitt decilitermått i köket och deras IQ inte smällde högre än min dotters hunds idag. Men så är det förstås också en mycket intelligent hund. Och fortfarande finns det manliga tölpar i alla åldrar som man naturligtvis inte får förakta fast man gör det, för de har kanske haft en svår barndom eller så är de bara allmänt dumma i huvudet. Verkar jag komma från ämnet? Ingalunda. Fördelarna med att vara en (halv)gammal tant blir mycket uppenbara när det gäller fotografering. Om jag får i uppdrag, under en kurs i porträttfotografering, att gå ut och plåta fem vilt främmande mänskor, så är det definitivt lättare för mig än för en ung nätt flicka, framför allt lättare än för en ung nätt pojke eller värst av allt, en äldre man. Kvinnor ser antagligen för sig alla möjliga mindre tilltalande scenarier när en främmande man tilltalar dem och föreslår en fotosession. Och en ung söt flicka kan också hamna i bryderi om hon vill fotografera en främmande man. Men en tant! Vem kan väl rädas en sådan? Varken unga flickor eller pojkar, tanter eller farbröder. De enda som räds är de som verkligen inte vill bli plåtade. Och sådana finns det alltid, det bör man respektera. Och halvgamla tanter borde själva förstå att hållas BAKOM kameran. På fel sida om linsen kommer nackdelarna fram. På själva kameran sitter för- och nackdelarna på insidan. Utsidan kan vara polerad och elegant trots att den är nästan jämngammal med tanten som köpte den för 20 euro på loppis. I hopp om att göra ett fynd? Nja. Den bara låg nu där och lockade. Men experten har skruvat upp den och funnit att kameran passar bara på prydnadshyllan, den har varit med om för mycket i livet, och definitivt gått i baklås. Så det blir inte att gå ut och pröva min [http://www.pbase.com/cameras/voigtlander/vito_bl '''Voigtländer VITO BL'''] i praktiken. Men söt är den. Trots åldern. ''Christine'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Februari]] [[Category:2009]] 627476d3547cb12ebbd5b1bb0367231947fa82a1 0 3 159 73 2009-02-16T07:32:28Z WikiSysop 1 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämningar ! Poäng |- | 1||[[Tua Rahikainen]]||2||||||||8 |- | 2||[[Gunnar Bärlund]]||||2||||1||7 |- | 3||[[Mikael Albrecht]]||||1||2||||7 |- | 4||[[Clas Nordman]]||1||||1||||6 |- | 5||[[Fredrik Hackman]]||1||||||||4 |- | 5||[[Peter Eriksson]]||1||||||||4 |- | 5||[[Tage Romberg]]||1||||||||4 |- | 8||[[Christine Saarukka]]||||1||||1||4 |- | 9||[[Henri Jalo]]||||1||||||3 |- | 9||[[Bert Carpelan]]||||1||||||3 |- | 11||[[Mona Lagerbohm]]||||||1||||2 |- | 11||[[Peter Stenius]]||||||1||||2 |- | 11||[[Barbro Elfving]]||||||1||||2 |- | 12||[[Jeanette Nessling]]||||||||2||2 |- | 13||[[Robin Hackman]]||||||||1||1 |- | 13||[[Kristian Franz]]||||||||1||1 |} Vårutfärdstävlingen och höstutflyktstävlingen är inte medräknade, enligt gällande [[tävlingsregler för AFK]]. ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' | |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' | |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' | |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Sent en septemberkväll'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kattungar åker Pendolino'' | '''[[Susanne Elfving]]''', ''På väg'' | '''[[Kristian Franz]]''', ''Nyckelpiga'' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''', ''Sista chansen'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Central Railway Station'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Full sysselsättning'' | '''[[Jeanette Nessling]]''', ''Helig vandring'' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. [[Category:2009]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 4c8a774073a7865f7175f110f4dd34f4112cbdee 160 159 2009-02-16T07:32:59Z WikiSysop 1 /* Poängtabell */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämningar ! Poäng |- | 1||[[Tua Rahikainen]]||2||||||||8 |- | 2||[[Gunnar Bärlund]]||||2||||1||7 |- | 3||[[Mikael Albrecht]]||||1||2||||7 |- | 4||[[Clas Nordman]]||1||||1||||6 |- | 5||[[Fredrik Hackman]]||1||||||||4 |- | 5||[[Peter Eriksson]]||1||||||||4 |- | 5||[[Tage Romberg]]||1||||||||4 |- | 8||[[Christine Saarukka]]||||1||||1||4 |- | 9||[[Henri Jalo]]||||1||||||3 |- | 9||[[Bert Carpelan]]||||1||||||3 |- | 11||[[Mona Lagerbohm]]||||||1||||2 |- | 11||[[Peter Stenius]]||||||1||||2 |- | 11||[[Susanne Elfving]]||||||1||||2 |- | 12||[[Jeanette Nessling]]||||||||2||2 |- | 13||[[Robin Hackman]]||||||||1||1 |- | 13||[[Kristian Franz]]||||||||1||1 |} Vårutfärdstävlingen och höstutflyktstävlingen är inte medräknade, enligt gällande [[tävlingsregler för AFK]]. ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' | |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' | |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' | |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Sent en septemberkväll'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kattungar åker Pendolino'' | '''[[Susanne Elfving]]''', ''På väg'' | '''[[Kristian Franz]]''', ''Nyckelpiga'' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''', ''Sista chansen'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Central Railway Station'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Full sysselsättning'' | '''[[Jeanette Nessling]]''', ''Helig vandring'' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. [[Category:2009]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] c5a02ee05402fb6b8d1b54b972232d6fc06f2f1c 161 160 2009-02-16T07:33:53Z WikiSysop 1 flyttade [[Månadens bild 2009]] till [[Månadens bild 2008-2009]] wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämningar ! Poäng |- | 1||[[Tua Rahikainen]]||2||||||||8 |- | 2||[[Gunnar Bärlund]]||||2||||1||7 |- | 3||[[Mikael Albrecht]]||||1||2||||7 |- | 4||[[Clas Nordman]]||1||||1||||6 |- | 5||[[Fredrik Hackman]]||1||||||||4 |- | 5||[[Peter Eriksson]]||1||||||||4 |- | 5||[[Tage Romberg]]||1||||||||4 |- | 8||[[Christine Saarukka]]||||1||||1||4 |- | 9||[[Henri Jalo]]||||1||||||3 |- | 9||[[Bert Carpelan]]||||1||||||3 |- | 11||[[Mona Lagerbohm]]||||||1||||2 |- | 11||[[Peter Stenius]]||||||1||||2 |- | 11||[[Susanne Elfving]]||||||1||||2 |- | 12||[[Jeanette Nessling]]||||||||2||2 |- | 13||[[Robin Hackman]]||||||||1||1 |- | 13||[[Kristian Franz]]||||||||1||1 |} Vårutfärdstävlingen och höstutflyktstävlingen är inte medräknade, enligt gällande [[tävlingsregler för AFK]]. ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' | |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' | |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' | |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Sent en septemberkväll'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kattungar åker Pendolino'' | '''[[Susanne Elfving]]''', ''På väg'' | '''[[Kristian Franz]]''', ''Nyckelpiga'' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''', ''Sista chansen'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Central Railway Station'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Full sysselsättning'' | '''[[Jeanette Nessling]]''', ''Helig vandring'' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. [[Category:2009]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] c5a02ee05402fb6b8d1b54b972232d6fc06f2f1c 165 161 2009-03-17T08:07:52Z WikiSysop 1 /* Poängtabell */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämningar ! Poäng |- |1||[[Mikael Albrecht]]||1||2||2||1||15 |- |2||[[Tua Rahikainen]]||2||1||||||11 |- |3||[[Clas Nordman]]||2||||1||||10 |- |4||[[Gunnar Bärlund]]||||2||||2||8 |- |5||[[Torsten Winter]]||||||3||||6 |- |6||[[Fredrik Hackman]]||1||||||||4 |- |6||[[Peter Eriksson]]||1||||||||4 |- |6||[[Tage Romberg]]||1||||||||4 |- |9||[[Christine Saarukka]]||||1||||1||4 |- |10||[[Henri Jalo]]||||1||||||3 |- |10||[[Bert Carpelan]]||||1||||||3 |- |12||[[Gunnar Lundqvist]]||||||1||1||3 |- |13||[[Mona Lagerbohm]]||||||1||||2 |- |13||[[Peter Stenius]]||||||1||||2 |- |13||[[Barbro Elfving]]||||||1||||2 |- |16||[[Jeanette Nessling]]||||||||2||2 |- |17||[[Robin Hackman]]||||||||1||1 |- |17||[[Kristian Franz]]||||||||1||1 |} Vårutfärdstävlingen och höstutflyktstävlingen är inte medräknade, enligt gällande [[tävlingsregler för AFK]]. ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' | |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' | |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' | |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Sent en septemberkväll'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kattungar åker Pendolino'' | '''[[Susanne Elfving]]''', ''På väg'' | '''[[Kristian Franz]]''', ''Nyckelpiga'' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''', ''Sista chansen'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Central Railway Station'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Full sysselsättning'' | '''[[Jeanette Nessling]]''', ''Helig vandring'' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. [[Category:2009]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 7bb9ea4529a025599b6389f2def818fcbb10b401 168 165 2009-03-17T08:16:45Z WikiSysop 1 /* Februari: Hoppsan! */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämningar ! Poäng |- |1||[[Mikael Albrecht]]||1||2||2||1||15 |- |2||[[Tua Rahikainen]]||2||1||||||11 |- |3||[[Clas Nordman]]||2||||1||||10 |- |4||[[Gunnar Bärlund]]||||2||||2||8 |- |5||[[Torsten Winter]]||||||3||||6 |- |6||[[Fredrik Hackman]]||1||||||||4 |- |6||[[Peter Eriksson]]||1||||||||4 |- |6||[[Tage Romberg]]||1||||||||4 |- |9||[[Christine Saarukka]]||||1||||1||4 |- |10||[[Henri Jalo]]||||1||||||3 |- |10||[[Bert Carpelan]]||||1||||||3 |- |12||[[Gunnar Lundqvist]]||||||1||1||3 |- |13||[[Mona Lagerbohm]]||||||1||||2 |- |13||[[Peter Stenius]]||||||1||||2 |- |13||[[Barbro Elfving]]||||||1||||2 |- |16||[[Jeanette Nessling]]||||||||2||2 |- |17||[[Robin Hackman]]||||||||1||1 |- |17||[[Kristian Franz]]||||||||1||1 |} Vårutfärdstävlingen och höstutflyktstävlingen är inte medräknade, enligt gällande [[tävlingsregler för AFK]]. ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' | |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' | |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' | |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Sent en septemberkväll'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kattungar åker Pendolino'' | '''[[Susanne Elfving]]''', ''På väg'' | '''[[Kristian Franz]]''', ''Nyckelpiga'' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''', ''Sista chansen'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Central Railway Station'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Full sysselsättning'' | '''[[Jeanette Nessling]]''', ''Helig vandring'' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Jag skall nog lära mig skida!'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Levande konst'' | '''[[Torsten Winter]]''', ''Tänk om...'' | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Sork in memoriam'' |- | Svartvitt | '''[[Clas Nordman]]''', ''Nyfiken'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ouch!'' | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Kaj och Maria'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Åhå!'' |} Publikens favorit: '''[[Mikael Albrecht]]''' ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. [[Category:2009]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 98285c1763bcccb88100e09538ce6ef5028ff58b 172 168 2009-04-20T10:29:38Z WikiSysop 1 /* Mars: Väntan */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämningar ! Poäng |- |1||[[Mikael Albrecht]]||1||2||2||1||15 |- |2||[[Tua Rahikainen]]||2||1||||||11 |- |3||[[Clas Nordman]]||2||||1||||10 |- |4||[[Gunnar Bärlund]]||||2||||2||8 |- |5||[[Torsten Winter]]||||||3||||6 |- |6||[[Fredrik Hackman]]||1||||||||4 |- |6||[[Peter Eriksson]]||1||||||||4 |- |6||[[Tage Romberg]]||1||||||||4 |- |9||[[Christine Saarukka]]||||1||||1||4 |- |10||[[Henri Jalo]]||||1||||||3 |- |10||[[Bert Carpelan]]||||1||||||3 |- |12||[[Gunnar Lundqvist]]||||||1||1||3 |- |13||[[Mona Lagerbohm]]||||||1||||2 |- |13||[[Peter Stenius]]||||||1||||2 |- |13||[[Barbro Elfving]]||||||1||||2 |- |16||[[Jeanette Nessling]]||||||||2||2 |- |17||[[Robin Hackman]]||||||||1||1 |- |17||[[Kristian Franz]]||||||||1||1 |} Vårutfärdstävlingen och höstutflyktstävlingen är inte medräknade, enligt gällande [[tävlingsregler för AFK]]. ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' | |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' | |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' | |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Sent en septemberkväll'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kattungar åker Pendolino'' | '''[[Susanne Elfving]]''', ''På väg'' | '''[[Kristian Franz]]''', ''Nyckelpiga'' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''', ''Sista chansen'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Central Railway Station'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Full sysselsättning'' | '''[[Jeanette Nessling]]''', ''Helig vandring'' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Jag skall nog lära mig skida!'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Levande konst'' | '''[[Torsten Winter]]''', ''Tänk om...'' | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Sork in memoriam'' |- | Svartvitt | '''[[Clas Nordman]]''', ''Nyfiken'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ouch!'' | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Kaj och Maria'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Åhå!'' |} Publikens favorit: '''[[Mikael Albrecht]]''' ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Väntan på istid'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Läsande flicka'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''I väntan på framtiden'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Väntar på tecken från skyn'', |- | Svartvitt | '''[[Kristian Franz]]''', ''Slaget vid Lützen'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Väntan i Verona'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Sängen väntar'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Svärmor flyttar'', '''[[Clas Nordman]]''', ''På slottet If'' |} Publikens favorit: '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Utanför Alko'' ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. [[Category:2009]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] d577d0234d5152fe8c1d28c245442c5be2b41bbc 173 172 2009-04-20T10:35:32Z WikiSysop 1 /* Poängtabell */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== ==Poängtabell== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämningar ! Poäng |- |1||[[Mikael Albrecht]]||1||3||2||2||19 |- |2||[[Gunnar Bärlund]]||1||2||1||2||14 |- |3||[[Tua Rahikainen]]||2||1||||1||12 |- |4||[[Clas Nordman]]||2||||1||1||11 |- |5||[[Kristian Franz]]||1||||1||1||7 |- |6||[[Henri Jalo]]||||2||||||6 |- |7||[[Torsten Winter]]||||||3||||6 |- |8||[[Christine Saarukka]]||||1||||2||5 |- |9||[[Fredrik Hackman]]||1||||||||4 |- |9||[[Peter Eriksson]]||1||||||||4 |- |9||[[Tage Romberg]]||1||||||||4 |- |12||[[Bert Carpelan]]||||1||||||3 |- |13||[[Gunnar Lundqvist]]||||||1||1||3 |- |14||[[Mona Lagerbohm]]||||||1||||2 |- |14||[[Peter Stenius]]||||||1||||2 |- |14||[[Barbro Elfving]]||||||1||||2 |- |17||[[Jeanette Nessling]]||||||||2||2 |- |18||[[Robin Hackman]]||||||||1||1 |} Vårutfärdstävlingen och höstutflyktstävlingen är inte medräknade, enligt gällande [[tävlingsregler för AFK]]. Vårutfärdstävlingen och höstutflyktstävlingen är inte medräknade, enligt gällande [[tävlingsregler för AFK]]. ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' | |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' | |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' | |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Sent en septemberkväll'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kattungar åker Pendolino'' | '''[[Susanne Elfving]]''', ''På väg'' | '''[[Kristian Franz]]''', ''Nyckelpiga'' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''', ''Sista chansen'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Central Railway Station'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Full sysselsättning'' | '''[[Jeanette Nessling]]''', ''Helig vandring'' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Jag skall nog lära mig skida!'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Levande konst'' | '''[[Torsten Winter]]''', ''Tänk om...'' | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Sork in memoriam'' |- | Svartvitt | '''[[Clas Nordman]]''', ''Nyfiken'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ouch!'' | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Kaj och Maria'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Åhå!'' |} Publikens favorit: '''[[Mikael Albrecht]]''' ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Väntan på istid'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Läsande flicka'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''I väntan på framtiden'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Väntar på tecken från skyn'', |- | Svartvitt | '''[[Kristian Franz]]''', ''Slaget vid Lützen'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Väntan i Verona'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Sängen väntar'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Svärmor flyttar'', '''[[Clas Nordman]]''', ''På slottet If'' |} Publikens favorit: '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Utanför Alko'' ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. [[Category:2009]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 544515e4123c17da4f0c1e7d544648c0fcb34331 174 173 2009-04-20T10:35:52Z WikiSysop 1 /* Poängtabell */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämningar ! Poäng |- |1||[[Mikael Albrecht]]||1||3||2||2||19 |- |2||[[Gunnar Bärlund]]||1||2||1||2||14 |- |3||[[Tua Rahikainen]]||2||1||||1||12 |- |4||[[Clas Nordman]]||2||||1||1||11 |- |5||[[Kristian Franz]]||1||||1||1||7 |- |6||[[Henri Jalo]]||||2||||||6 |- |7||[[Torsten Winter]]||||||3||||6 |- |8||[[Christine Saarukka]]||||1||||2||5 |- |9||[[Fredrik Hackman]]||1||||||||4 |- |9||[[Peter Eriksson]]||1||||||||4 |- |9||[[Tage Romberg]]||1||||||||4 |- |12||[[Bert Carpelan]]||||1||||||3 |- |13||[[Gunnar Lundqvist]]||||||1||1||3 |- |14||[[Mona Lagerbohm]]||||||1||||2 |- |14||[[Peter Stenius]]||||||1||||2 |- |14||[[Barbro Elfving]]||||||1||||2 |- |17||[[Jeanette Nessling]]||||||||2||2 |- |18||[[Robin Hackman]]||||||||1||1 |} Vårutfärdstävlingen och höstutflyktstävlingen är inte medräknade, enligt gällande [[tävlingsregler för AFK]]. Vårutfärdstävlingen och höstutflyktstävlingen är inte medräknade, enligt gällande [[tävlingsregler för AFK]]. ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' | |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' | |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' | |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Sent en septemberkväll'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kattungar åker Pendolino'' | '''[[Susanne Elfving]]''', ''På väg'' | '''[[Kristian Franz]]''', ''Nyckelpiga'' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''', ''Sista chansen'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Central Railway Station'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Full sysselsättning'' | '''[[Jeanette Nessling]]''', ''Helig vandring'' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Jag skall nog lära mig skida!'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Levande konst'' | '''[[Torsten Winter]]''', ''Tänk om...'' | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Sork in memoriam'' |- | Svartvitt | '''[[Clas Nordman]]''', ''Nyfiken'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ouch!'' | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Kaj och Maria'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Åhå!'' |} Publikens favorit: '''[[Mikael Albrecht]]''' ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Väntan på istid'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Läsande flicka'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''I väntan på framtiden'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Väntar på tecken från skyn'', |- | Svartvitt | '''[[Kristian Franz]]''', ''Slaget vid Lützen'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Väntan i Verona'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Sängen väntar'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Svärmor flyttar'', '''[[Clas Nordman]]''', ''På slottet If'' |} Publikens favorit: '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Utanför Alko'' ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. [[Category:2009]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] cc1a73ad73cc6797e642e36e12eb24c39570cd52 175 174 2009-04-20T10:36:00Z WikiSysop 1 /* Poängtabell */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämningar ! Poäng |- |1||[[Mikael Albrecht]]||1||3||2||2||19 |- |2||[[Gunnar Bärlund]]||1||2||1||2||14 |- |3||[[Tua Rahikainen]]||2||1||||1||12 |- |4||[[Clas Nordman]]||2||||1||1||11 |- |5||[[Kristian Franz]]||1||||1||1||7 |- |6||[[Henri Jalo]]||||2||||||6 |- |7||[[Torsten Winter]]||||||3||||6 |- |8||[[Christine Saarukka]]||||1||||2||5 |- |9||[[Fredrik Hackman]]||1||||||||4 |- |9||[[Peter Eriksson]]||1||||||||4 |- |9||[[Tage Romberg]]||1||||||||4 |- |12||[[Bert Carpelan]]||||1||||||3 |- |13||[[Gunnar Lundqvist]]||||||1||1||3 |- |14||[[Mona Lagerbohm]]||||||1||||2 |- |14||[[Peter Stenius]]||||||1||||2 |- |14||[[Barbro Elfving]]||||||1||||2 |- |17||[[Jeanette Nessling]]||||||||2||2 |- |18||[[Robin Hackman]]||||||||1||1 |} Vårutfärdstävlingen och höstutflyktstävlingen är inte medräknade, enligt gällande [[tävlingsregler för AFK]]. ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' | |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' | |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' | |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Sent en septemberkväll'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kattungar åker Pendolino'' | '''[[Susanne Elfving]]''', ''På väg'' | '''[[Kristian Franz]]''', ''Nyckelpiga'' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''', ''Sista chansen'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Central Railway Station'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Full sysselsättning'' | '''[[Jeanette Nessling]]''', ''Helig vandring'' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Jag skall nog lära mig skida!'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Levande konst'' | '''[[Torsten Winter]]''', ''Tänk om...'' | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Sork in memoriam'' |- | Svartvitt | '''[[Clas Nordman]]''', ''Nyfiken'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ouch!'' | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Kaj och Maria'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Åhå!'' |} Publikens favorit: '''[[Mikael Albrecht]]''' ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämningar |- | Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Väntan på istid'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Läsande flicka'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''I väntan på framtiden'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Väntar på tecken från skyn'', |- | Svartvitt | '''[[Kristian Franz]]''', ''Slaget vid Lützen'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Väntan i Verona'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Sängen väntar'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Svärmor flyttar'', '''[[Clas Nordman]]''', ''På slottet If'' |} Publikens favorit: '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Utanför Alko'' ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. [[Category:2009]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] df8b79f57af64a3c6848e00c07914696214e6b74 176 175 2009-04-20T13:47:21Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämnanden ! Poäng |- |1||[[Mikael Albrecht]]||1||3||2||2||19 |- |2||[[Gunnar Bärlund]]||1||2||1||2||14 |- |3||[[Tua Rahikainen]]||2||1||||1||12 |- |4||[[Clas Nordman]]||2||||1||1||11 |- |5||[[Kristian Franz]]||1||||1||1||7 |- |6||[[Henri Jalo]]||||2||||||6 |- |7||[[Torsten Winter]]||||||3||||6 |- |8||[[Christine Saarukka]]||||1||||2||5 |- |9||[[Fredrik Hackman]]||1||||||||4 |- |9||[[Peter Eriksson]]||1||||||||4 |- |9||[[Tage Romberg]]||1||||||||4 |- |12||[[Bert Carpelan]]||||1||||||3 |- |13||[[Gunnar Lundqvist]]||||||1||1||3 |- |14||[[Mona Lagerbohm]]||||||1||||2 |- |14||[[Peter Stenius]]||||||1||||2 |- |14||[[Barbro Elfving]]||||||1||||2 |- |17||[[Jeanette Nessling]]||||||||2||2 |- |18||[[Robin Hackman]]||||||||1||1 |} Vårutfärdstävlingen och höstutflyktstävlingen är inte medräknade, enligt gällande [[tävlingsregler för AFK]]. ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' | |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' | |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' | |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Sent en septemberkväll'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kattungar åker Pendolino'' | '''[[Susanne Elfving]]''', ''På väg'' | '''[[Kristian Franz]]''', ''Nyckelpiga'' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''', ''Sista chansen'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Central Railway Station'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Full sysselsättning'' | '''[[Jeanette Nessling]]''', ''Helig vandring'' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Jag skall nog lära mig skida!'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Levande konst'' | '''[[Torsten Winter]]''', ''Tänk om...'' | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Sork in memoriam'' |- | Svartvitt | '''[[Clas Nordman]]''', ''Nyfiken'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ouch!'' | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Kaj och Maria'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Åhå!'' |} Publikens favorit: '''[[Mikael Albrecht]]''' ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Väntan på istid'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Läsande flicka'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''I väntan på framtiden'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Väntar på tecken från skyn'', |- | Svartvitt | '''[[Kristian Franz]]''', ''Slaget vid Lützen'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Väntan i Verona'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Sängen väntar'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Svärmor flyttar'', '''[[Clas Nordman]]''', ''På slottet If'' |} Publikens favorit: '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Utanför Alko'' ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. [[Category:2009]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 2316a533ae200837e8f4b0e3fd48993c2f77e159 177 176 2009-04-20T13:47:56Z WikiSysop 1 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämnanden ! Poäng |- |1||[[Mikael Albrecht]]||1||3||2||2||19 |- |2||[[Gunnar Bärlund]]||1||2||1||2||14 |- |3||[[Tua Rahikainen]]||2||1||||1||12 |- |4||[[Clas Nordman]]||2||||1||1||11 |- |5||[[Kristian Franz]]||1||||1||1||7 |- |6||[[Henri Jalo]]||||2||||||6 |- |7||[[Torsten Winter]]||||||3||||6 |- |8||[[Christine Saarukka]]||||1||||2||5 |- |9||[[Fredrik Hackman]]||1||||||||4 |- |9||[[Peter Eriksson]]||1||||||||4 |- |9||[[Tage Romberg]]||1||||||||4 |- |12||[[Bert Carpelan]]||||1||||||3 |- |13||[[Gunnar Lundqvist]]||||||1||1||3 |- |14||[[Mona Lagerbohm]]||||||1||||2 |- |14||[[Peter Stenius]]||||||1||||2 |- |14||[[Barbro Elfving]]||||||1||||2 |- |17||[[Jeanette Nessling]]||||||||2||2 |- |18||[[Robin Hackman]]||||||||1||1 |} Vårutfärdstävlingen och höstutflyktstävlingen är inte medräknade, enligt gällande [[tävlingsregler för AFK]]. ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' | |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' | |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' | |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Sent en septemberkväll'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kattungar åker Pendolino'' | '''[[Susanne Elfving]]''', ''På väg'' | '''[[Kristian Franz]]''', ''Nyckelpiga'' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''', ''Sista chansen'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Central Railway Station'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Full sysselsättning'' | '''[[Jeanette Nessling]]''', ''Helig vandring'' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Jag skall nog lära mig skida!'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Levande konst'' | '''[[Torsten Winter]]''', ''Tänk om...'' | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Sork in memoriam'' |- | Svartvitt | '''[[Clas Nordman]]''', ''Nyfiken'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ouch!'' | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Kaj och Maria'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Åhå!'' |} Publikens favorit: '''[[Mikael Albrecht]]''' ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Väntan på istid'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Läsande flicka'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''I väntan på framtiden'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Väntar på tecken från skyn'', |- | Svartvitt | '''[[Kristian Franz]]''', ''Slaget vid Lützen'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Väntan i Verona'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Sängen väntar'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Svärmor flyttar'', '''[[Clas Nordman]]''', ''På slottet If'' |} Publikens favorit: '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Utanför Alko'' ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. [[Category:2009]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 1a95048208877406197302b20816ec1f628f93f2 178 177 2009-04-20T13:48:25Z WikiSysop 1 /* Februari: Hoppsan! */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämnanden ! Poäng |- |1||[[Mikael Albrecht]]||1||3||2||2||19 |- |2||[[Gunnar Bärlund]]||1||2||1||2||14 |- |3||[[Tua Rahikainen]]||2||1||||1||12 |- |4||[[Clas Nordman]]||2||||1||1||11 |- |5||[[Kristian Franz]]||1||||1||1||7 |- |6||[[Henri Jalo]]||||2||||||6 |- |7||[[Torsten Winter]]||||||3||||6 |- |8||[[Christine Saarukka]]||||1||||2||5 |- |9||[[Fredrik Hackman]]||1||||||||4 |- |9||[[Peter Eriksson]]||1||||||||4 |- |9||[[Tage Romberg]]||1||||||||4 |- |12||[[Bert Carpelan]]||||1||||||3 |- |13||[[Gunnar Lundqvist]]||||||1||1||3 |- |14||[[Mona Lagerbohm]]||||||1||||2 |- |14||[[Peter Stenius]]||||||1||||2 |- |14||[[Barbro Elfving]]||||||1||||2 |- |17||[[Jeanette Nessling]]||||||||2||2 |- |18||[[Robin Hackman]]||||||||1||1 |} Vårutfärdstävlingen och höstutflyktstävlingen är inte medräknade, enligt gällande [[tävlingsregler för AFK]]. ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' | |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' | |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' | |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Sent en septemberkväll'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kattungar åker Pendolino'' | '''[[Susanne Elfving]]''', ''På väg'' | '''[[Kristian Franz]]''', ''Nyckelpiga'' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''', ''Sista chansen'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Central Railway Station'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Full sysselsättning'' | '''[[Jeanette Nessling]]''', ''Helig vandring'' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Jag skall nog lära mig skida!'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Levande konst'' | '''[[Torsten Winter]]''', ''Tänk om...'' | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Sork in memoriam'' |- | Svartvitt | '''[[Clas Nordman]]''', ''Nyfiken'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ouch!'' | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Kaj och Maria'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Åhå!'' |} Publikens favorit: '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ouch!'' ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Väntan på istid'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Läsande flicka'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''I väntan på framtiden'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Väntar på tecken från skyn'', |- | Svartvitt | '''[[Kristian Franz]]''', ''Slaget vid Lützen'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Väntan i Verona'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Sängen väntar'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Svärmor flyttar'', '''[[Clas Nordman]]''', ''På slottet If'' |} Publikens favorit: '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Utanför Alko'' ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. [[Category:2009]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] e23cac0b4c71a49775ba4e724bb98c21197d4295 179 178 2009-04-20T13:48:37Z WikiSysop 1 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämnanden ! Poäng |- |1||[[Mikael Albrecht]]||1||3||2||2||19 |- |2||[[Gunnar Bärlund]]||1||2||1||2||14 |- |3||[[Tua Rahikainen]]||2||1||||1||12 |- |4||[[Clas Nordman]]||2||||1||1||11 |- |5||[[Kristian Franz]]||1||||1||1||7 |- |6||[[Henri Jalo]]||||2||||||6 |- |7||[[Torsten Winter]]||||||3||||6 |- |8||[[Christine Saarukka]]||||1||||2||5 |- |9||[[Fredrik Hackman]]||1||||||||4 |- |9||[[Peter Eriksson]]||1||||||||4 |- |9||[[Tage Romberg]]||1||||||||4 |- |12||[[Bert Carpelan]]||||1||||||3 |- |13||[[Gunnar Lundqvist]]||||||1||1||3 |- |14||[[Mona Lagerbohm]]||||||1||||2 |- |14||[[Peter Stenius]]||||||1||||2 |- |14||[[Barbro Elfving]]||||||1||||2 |- |17||[[Jeanette Nessling]]||||||||2||2 |- |18||[[Robin Hackman]]||||||||1||1 |} Vårutfärdstävlingen och höstutflyktstävlingen är inte medräknade, enligt gällande [[tävlingsregler för AFK]]. ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' | |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' | |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' | |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Sent en septemberkväll'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kattungar åker Pendolino'' | '''[[Susanne Elfving]]''', ''På väg'' | '''[[Kristian Franz]]''', ''Nyckelpiga'' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''', ''Sista chansen'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Central Railway Station'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Full sysselsättning'' | '''[[Jeanette Nessling]]''', ''Helig vandring'' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''', ''Helig Vandring'' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Jag skall nog lära mig skida!'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Levande konst'' | '''[[Torsten Winter]]''', ''Tänk om...'' | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Sork in memoriam'' |- | Svartvitt | '''[[Clas Nordman]]''', ''Nyfiken'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ouch!'' | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Kaj och Maria'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Åhå!'' |} Publikens favorit: '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ouch!'' ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Väntan på istid'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Läsande flicka'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''I väntan på framtiden'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Väntar på tecken från skyn'', |- | Svartvitt | '''[[Kristian Franz]]''', ''Slaget vid Lützen'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Väntan i Verona'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Sängen väntar'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Svärmor flyttar'', '''[[Clas Nordman]]''', ''På slottet If'' |} Publikens favorit: '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Utanför Alko'' ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. [[Category:2009]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] cde658ce9b2e1b17b881000732648c93dd9dcd5a 194 179 2009-05-03T17:58:02Z WikiSysop 1 /* Februari: Hoppsan! */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämnanden ! Poäng |- |1||[[Mikael Albrecht]]||1||3||2||2||19 |- |2||[[Gunnar Bärlund]]||1||2||1||2||14 |- |3||[[Tua Rahikainen]]||2||1||||1||12 |- |4||[[Clas Nordman]]||2||||1||1||11 |- |5||[[Kristian Franz]]||1||||1||1||7 |- |6||[[Henri Jalo]]||||2||||||6 |- |7||[[Torsten Winter]]||||||3||||6 |- |8||[[Christine Saarukka]]||||1||||2||5 |- |9||[[Fredrik Hackman]]||1||||||||4 |- |9||[[Peter Eriksson]]||1||||||||4 |- |9||[[Tage Romberg]]||1||||||||4 |- |12||[[Bert Carpelan]]||||1||||||3 |- |13||[[Gunnar Lundqvist]]||||||1||1||3 |- |14||[[Mona Lagerbohm]]||||||1||||2 |- |14||[[Peter Stenius]]||||||1||||2 |- |14||[[Barbro Elfving]]||||||1||||2 |- |17||[[Jeanette Nessling]]||||||||2||2 |- |18||[[Robin Hackman]]||||||||1||1 |} Vårutfärdstävlingen och höstutflyktstävlingen är inte medräknade, enligt gällande [[tävlingsregler för AFK]]. ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' | |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' | |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' | |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Sent en septemberkväll'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kattungar åker Pendolino'' | '''[[Susanne Elfving]]''', ''På väg'' | '''[[Kristian Franz]]''', ''Nyckelpiga'' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''', ''Sista chansen'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Central Railway Station'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Full sysselsättning'' | '''[[Jeanette Nessling]]''', ''Helig vandring'' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''', ''Helig Vandring'' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Jag skall nog lära mig skida!'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Levande konst'' | '''[[Torsten Winter]]''', ''Tänk om...'' | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Sork in memoriam'' |- | Svartvitt | '''[[Clas Nordman]]''', ''Nyfiken'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ouch!'' | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Kaj och Maria'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Åhå!'' |} Publikens favorit: '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ouch!'' ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Väntan på istid'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Läsande flicka'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''I väntan på framtiden'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Väntar på tecken från skyn'', |- | Svartvitt | '''[[Kristian Franz]]''', ''Slaget vid Lützen'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Väntan i Verona'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Sängen väntar'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Svärmor flyttar'', '''[[Clas Nordman]]''', ''På slottet If'' |} Publikens favorit: '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Utanför Alko'' ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. [[Category:2009]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] cca7c42f502f85e3833b57432c39ea6b7d07f369 195 194 2009-05-03T17:58:16Z WikiSysop 1 /* Mars: Väntan */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämnanden ! Poäng |- |1||[[Mikael Albrecht]]||1||3||2||2||19 |- |2||[[Gunnar Bärlund]]||1||2||1||2||14 |- |3||[[Tua Rahikainen]]||2||1||||1||12 |- |4||[[Clas Nordman]]||2||||1||1||11 |- |5||[[Kristian Franz]]||1||||1||1||7 |- |6||[[Henri Jalo]]||||2||||||6 |- |7||[[Torsten Winter]]||||||3||||6 |- |8||[[Christine Saarukka]]||||1||||2||5 |- |9||[[Fredrik Hackman]]||1||||||||4 |- |9||[[Peter Eriksson]]||1||||||||4 |- |9||[[Tage Romberg]]||1||||||||4 |- |12||[[Bert Carpelan]]||||1||||||3 |- |13||[[Gunnar Lundqvist]]||||||1||1||3 |- |14||[[Mona Lagerbohm]]||||||1||||2 |- |14||[[Peter Stenius]]||||||1||||2 |- |14||[[Barbro Elfving]]||||||1||||2 |- |17||[[Jeanette Nessling]]||||||||2||2 |- |18||[[Robin Hackman]]||||||||1||1 |} Vårutfärdstävlingen och höstutflyktstävlingen är inte medräknade, enligt gällande [[tävlingsregler för AFK]]. ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' | |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' | |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' | |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Sent en septemberkväll'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kattungar åker Pendolino'' | '''[[Susanne Elfving]]''', ''På väg'' | '''[[Kristian Franz]]''', ''Nyckelpiga'' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''', ''Sista chansen'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Central Railway Station'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Full sysselsättning'' | '''[[Jeanette Nessling]]''', ''Helig vandring'' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''', ''Helig Vandring'' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Jag skall nog lära mig skida!'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Levande konst'' | '''[[Torsten Winter]]''', ''Tänk om...'' | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Sork in memoriam'' |- | Svartvitt | '''[[Clas Nordman]]''', ''Nyfiken'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ouch!'' | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Kaj och Maria'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Åhå!'' |} Publikens favorit: '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ouch!'' ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Väntan på istid'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Läsande flicka'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''I väntan på framtiden'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Väntar på tecken från skyn'', |- | Svartvitt | '''[[Kristian Franz]]''', ''Slaget vid Lützen'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Väntan i Verona'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Sängen väntar'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Svärmor flyttar'', '''[[Clas Nordman]]''', ''På slottet If'' |} Publikens favorit: '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Utanför Alko'' ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. [[Category:2009]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 758cd7d5bc4336729dad381f73c07e96d7c301b6 196 195 2009-05-07T08:40:07Z WikiSysop 1 /* April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala) */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämnanden ! Poäng |- |1||[[Mikael Albrecht]]||1||3||2||2||19 |- |2||[[Gunnar Bärlund]]||1||2||1||2||14 |- |3||[[Tua Rahikainen]]||2||1||||1||12 |- |4||[[Clas Nordman]]||2||||1||1||11 |- |5||[[Kristian Franz]]||1||||1||1||7 |- |6||[[Henri Jalo]]||||2||||||6 |- |7||[[Torsten Winter]]||||||3||||6 |- |8||[[Christine Saarukka]]||||1||||2||5 |- |9||[[Fredrik Hackman]]||1||||||||4 |- |9||[[Peter Eriksson]]||1||||||||4 |- |9||[[Tage Romberg]]||1||||||||4 |- |12||[[Bert Carpelan]]||||1||||||3 |- |13||[[Gunnar Lundqvist]]||||||1||1||3 |- |14||[[Mona Lagerbohm]]||||||1||||2 |- |14||[[Peter Stenius]]||||||1||||2 |- |14||[[Barbro Elfving]]||||||1||||2 |- |17||[[Jeanette Nessling]]||||||||2||2 |- |18||[[Robin Hackman]]||||||||1||1 |} Vårutfärdstävlingen och höstutflyktstävlingen är inte medräknade, enligt gällande [[tävlingsregler för AFK]]. ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' | |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' | |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' | |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Sent en septemberkväll'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kattungar åker Pendolino'' | '''[[Susanne Elfving]]''', ''På väg'' | '''[[Kristian Franz]]''', ''Nyckelpiga'' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''', ''Sista chansen'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Central Railway Station'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Full sysselsättning'' | '''[[Jeanette Nessling]]''', ''Helig vandring'' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''', ''Helig Vandring'' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Jag skall nog lära mig skida!'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Levande konst'' | '''[[Torsten Winter]]''', ''Tänk om...'' | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Sork in memoriam'' |- | Svartvitt | '''[[Clas Nordman]]''', ''Nyfiken'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ouch!'' | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Kaj och Maria'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Åhå!'' |} Publikens favorit: '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ouch!'' ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Väntan på istid'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Läsande flicka'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''I väntan på framtiden'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Väntar på tecken från skyn'', |- | Svartvitt | '''[[Kristian Franz]]''', ''Slaget vid Lützen'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Väntan i Verona'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Sängen väntar'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Svärmor flyttar'', '''[[Clas Nordman]]''', ''På slottet If'' |} Publikens favorit: '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Utanför Alko'' ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''' | '''[[Henri Jalo]]''' | '''[[Håkan Mitts]]''' | |- | Svartvitt | '''[[Henri Jalo]]''' | '''[[Per-Olov Jansson]]''' | '''[[Tua Rahikainen]]''' | '''[[Rickard Creutz]]''' |} Publikens favorit: '''[[Per-Olov Jansson]]''' ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. [[Category:2009]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] ddbc70ab30ab14622368237944909cd2cadfd646 197 196 2009-05-07T08:44:55Z WikiSysop 1 /* Poängtabell */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämnanden ! Poäng |- |1||[[Mikael Albrecht]]||2||3||2||2||23 |- |2||[[Tua Rahikainen]]||2||1||1||1||14 |- |3||[[Gunnar Bärlund]]||1||2||1||2||14 |- |4||[[Henri Jalo]]||1||3||||||13 |- |5||[[Clas Nordman]]||2||||1||1||11 |- |6||[[Kristian Franz]]||1||||1||1||7 |- |7||[[Torsten Winter]]||||||3||||6 |- |8||[[Christine Saarukka]]||||1||||2||5 |- |9||[[Fredrik Hackman]]||1||||||||4 |- |9||[[Peter Eriksson]]||1||||||||4 |- |9||[[Tage Romberg]]||1||||||||4 |- |12||[[Per-Olov Jansson]]||||1||||1||4 |- |13||[[Bert Carpelan]]||||1||||||3 |- |14||[[Gunnar Lundqvist]]||||||1||1||3 |- |15||[[Mona Lagerbohm]]||||||1||||2 |- |15||[[Peter Stenius]]||||||1||||2 |- |15||[[Barbro Elfving]]||||||1||||2 |- |18||[[Håkan Mitts]]||||||1||2 |- |19||[[Jeanette Nessling]]||||||||2||2 |- |20||[[Robin Hackman]]||||||||1||1 |- |20||[[Rickard Creutz]]||||||||1||1 |} Vårutfärdstävlingen och höstutflyktstävlingen är inte medräknade, enligt gällande [[tävlingsregler för AFK]]. ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' | |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' | |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' | |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Sent en septemberkväll'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kattungar åker Pendolino'' | '''[[Susanne Elfving]]''', ''På väg'' | '''[[Kristian Franz]]''', ''Nyckelpiga'' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''', ''Sista chansen'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Central Railway Station'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Full sysselsättning'' | '''[[Jeanette Nessling]]''', ''Helig vandring'' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''', ''Helig Vandring'' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Jag skall nog lära mig skida!'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Levande konst'' | '''[[Torsten Winter]]''', ''Tänk om...'' | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Sork in memoriam'' |- | Svartvitt | '''[[Clas Nordman]]''', ''Nyfiken'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ouch!'' | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Kaj och Maria'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Åhå!'' |} Publikens favorit: '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ouch!'' ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Väntan på istid'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Läsande flicka'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''I väntan på framtiden'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Väntar på tecken från skyn'', |- | Svartvitt | '''[[Kristian Franz]]''', ''Slaget vid Lützen'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Väntan i Verona'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Sängen väntar'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Svärmor flyttar'', '''[[Clas Nordman]]''', ''På slottet If'' |} Publikens favorit: '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Utanför Alko'' ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''' | '''[[Henri Jalo]]''' | '''[[Håkan Mitts]]''' | |- | Svartvitt | '''[[Henri Jalo]]''' | '''[[Per-Olov Jansson]]''' | '''[[Tua Rahikainen]]''' | '''[[Rickard Creutz]]''' |} Publikens favorit: '''[[Per-Olov Jansson]]''' ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. [[Category:2009]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 8bd2e5d1897f82ae91d50f089be4daac04299e0d 198 197 2009-05-07T08:45:13Z WikiSysop 1 /* Poängtabell */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämnanden ! Poäng |- |1||[[Mikael Albrecht]]||2||3||2||2||23 |- |2||[[Tua Rahikainen]]||2||1||1||1||14 |- |3||[[Gunnar Bärlund]]||1||2||1||2||14 |- |4||[[Henri Jalo]]||1||3||||||13 |- |5||[[Clas Nordman]]||2||||1||1||11 |- |6||[[Kristian Franz]]||1||||1||1||7 |- |7||[[Torsten Winter]]||||||3||||6 |- |8||[[Christine Saarukka]]||||1||||2||5 |- |9||[[Fredrik Hackman]]||1||||||||4 |- |9||[[Peter Eriksson]]||1||||||||4 |- |9||[[Tage Romberg]]||1||||||||4 |- |12||[[Per-Olov Jansson]]||||1||||1||4 |- |13||[[Bert Carpelan]]||||1||||||3 |- |14||[[Gunnar Lundqvist]]||||||1||1||3 |- |15||[[Mona Lagerbohm]]||||||1||||2 |- |15||[[Peter Stenius]]||||||1||||2 |- |15||[[Barbro Elfving]]||||||1||||2 |- |18||[[Håkan Mitts]]||||||1||||2 |- |19||[[Jeanette Nessling]]||||||||2||2 |- |20||[[Robin Hackman]]||||||||1||1 |- |20||[[Rickard Creutz]]||||||||1||1 |} Vårutfärdstävlingen och höstutflyktstävlingen är inte medräknade, enligt gällande [[tävlingsregler för AFK]]. ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' | |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' | |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' | |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Sent en septemberkväll'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kattungar åker Pendolino'' | '''[[Susanne Elfving]]''', ''På väg'' | '''[[Kristian Franz]]''', ''Nyckelpiga'' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''', ''Sista chansen'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Central Railway Station'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Full sysselsättning'' | '''[[Jeanette Nessling]]''', ''Helig vandring'' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''', ''Helig Vandring'' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Jag skall nog lära mig skida!'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Levande konst'' | '''[[Torsten Winter]]''', ''Tänk om...'' | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Sork in memoriam'' |- | Svartvitt | '''[[Clas Nordman]]''', ''Nyfiken'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ouch!'' | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Kaj och Maria'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Åhå!'' |} Publikens favorit: '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ouch!'' ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Väntan på istid'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Läsande flicka'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''I väntan på framtiden'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Väntar på tecken från skyn'', |- | Svartvitt | '''[[Kristian Franz]]''', ''Slaget vid Lützen'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Väntan i Verona'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Sängen väntar'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Svärmor flyttar'', '''[[Clas Nordman]]''', ''På slottet If'' |} Publikens favorit: '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Utanför Alko'' ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''' | '''[[Henri Jalo]]''' | '''[[Håkan Mitts]]''' | |- | Svartvitt | '''[[Henri Jalo]]''' | '''[[Per-Olov Jansson]]''' | '''[[Tua Rahikainen]]''' | '''[[Rickard Creutz]]''' |} Publikens favorit: '''[[Per-Olov Jansson]]''' ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. [[Category:2009]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] d5b680831a046b890e19cfac36a32e79ba75bf9e 199 198 2009-05-07T09:41:56Z Micke 2 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämnanden ! Poäng |- |1||[[Mikael Albrecht]]||2||3||2||2||23 |- |2||[[Tua Rahikainen]]||2||1||1||1||14 |- |3||[[Gunnar Bärlund]]||1||2||1||2||14 |- |4||[[Henri Jalo]]||1||3||||||13 |- |5||[[Clas Nordman]]||2||||1||1||11 |- |6||[[Kristian Franz]]||1||||1||1||7 |- |7||[[Torsten Winter]]||||||3||||6 |- |8||[[Christine Saarukka]]||||1||||2||5 |- |9||[[Fredrik Hackman]]||1||||||||4 |- |9||[[Peter Eriksson]]||1||||||||4 |- |9||[[Tage Romberg]]||1||||||||4 |- |12||[[Per-Olov Jansson]]||||1||||1||4 |- |13||[[Bert Carpelan]]||||1||||||3 |- |14||[[Gunnar Lundqvist]]||||||1||1||3 |- |15||[[Mona Lagerbohm]]||||||1||||2 |- |15||[[Peter Stenius]]||||||1||||2 |- |15||[[Barbro Elfving]]||||||1||||2 |- |18||[[Håkan Mitts]]||||||1||||2 |- |19||[[Jeanette Nessling]]||||||||2||2 |- |20||[[Robin Hackman]]||||||||1||1 |- |20||[[Rickard Creutz]]||||||||1||1 |} Vårutfärdstävlingen och höstutflyktstävlingen är inte medräknade, enligt gällande [[tävlingsregler för AFK]]. ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' | |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' | |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' | |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Sent en septemberkväll'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kattungar åker Pendolino'' | '''[[Susanne Elfving]]''', ''På väg'' | '''[[Kristian Franz]]''', ''Nyckelpiga'' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''', ''Sista chansen'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Central Railway Station'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Full sysselsättning'' | '''[[Jeanette Nessling]]''', ''Helig vandring'' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''', ''Helig Vandring'' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Jag skall nog lära mig skida!'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Levande konst'' | '''[[Torsten Winter]]''', ''Tänk om...'' | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Sork in memoriam'' |- | Svartvitt | '''[[Clas Nordman]]''', ''Nyfiken'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ouch!'' | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Kaj och Maria'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Åhå!'' |} Publikens favorit: '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ouch!'' ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Väntan på istid'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Läsande flicka'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''I väntan på framtiden'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Väntar på tecken från skyn'', |- | Svartvitt | '''[[Kristian Franz]]''', ''Slaget vid Lützen'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Väntan i Verona'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Sängen väntar'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Svärmor flyttar'', '''[[Clas Nordman]]''', ''På slottet If'' |} Publikens favorit: '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Utanför Alko'' ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''The Lennon Wall'' | '''[[Henri Jalo]]''' | '''[[Håkan Mitts]]''' | |- | Svartvitt | '''[[Henri Jalo]]''' | '''[[Per-Olov Jansson]]''' | '''[[Tua Rahikainen]]''' | '''[[Rickard Creutz]]''' |} Publikens favorit: '''[[Per-Olov Jansson]]''' ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. [[Category:2009]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 214f19c9cd1ad2f4eafab683a25f51ddcc926248 200 199 2009-05-18T11:32:41Z WikiSysop 1 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämnanden ! Poäng |- |1||[[Mikael Albrecht]]||2||3||2||2||23 |- |2||[[Tua Rahikainen]]||2||1||1||1||14 |- |3||[[Gunnar Bärlund]]||1||2||1||2||14 |- |4||[[Henri Jalo]]||1||3||||||13 |- |5||[[Clas Nordman]]||2||||1||1||11 |- |6||[[Kristian Franz]]||1||||1||1||7 |- |7||[[Torsten Winter]]||||||3||||6 |- |8||[[Christine Saarukka]]||||1||||2||5 |- |9||[[Fredrik Hackman]]||1||||||||4 |- |9||[[Peter Eriksson]]||1||||||||4 |- |9||[[Tage Romberg]]||1||||||||4 |- |12||[[Per-Olov Jansson]]||||1||||1||4 |- |13||[[Bert Carpelan]]||||1||||||3 |- |14||[[Gunnar Lundqvist]]||||||1||1||3 |- |15||[[Mona Lagerbohm]]||||||1||||2 |- |15||[[Peter Stenius]]||||||1||||2 |- |15||[[Barbro Elfving]]||||||1||||2 |- |18||[[Håkan Mitts]]||||||1||||2 |- |19||[[Jeanette Nessling]]||||||||2||2 |- |20||[[Robin Hackman]]||||||||1||1 |- |20||[[Rickard Creutz]]||||||||1||1 |} Vårutfärdstävlingen och höstutflyktstävlingen är inte medräknade, enligt gällande [[tävlingsregler för AFK]]. ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' | |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' | |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' | |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Sent en septemberkväll'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kattungar åker Pendolino'' | '''[[Susanne Elfving]]''', ''På väg'' | '''[[Kristian Franz]]''', ''Nyckelpiga'' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''', ''Sista chansen'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Central Railway Station'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Full sysselsättning'' | '''[[Jeanette Nessling]]''', ''Helig vandring'' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''', ''Helig Vandring'' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Jag skall nog lära mig skida!'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Levande konst'' | '''[[Torsten Winter]]''', ''Tänk om...'' | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Sork in memoriam'' |- | Svartvitt | '''[[Clas Nordman]]''', ''Nyfiken'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ouch!'' | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Kaj och Maria'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Åhå!'' |} Publikens favorit: '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ouch!'' ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Väntan på istid'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Läsande flicka'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''I väntan på framtiden'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Väntar på tecken från skyn'', |- | Svartvitt | '''[[Kristian Franz]]''', ''Slaget vid Lützen'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Väntan i Verona'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Sängen väntar'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Svärmor flyttar'', '''[[Clas Nordman]]''', ''På slottet If'' |} Publikens favorit: '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Utanför Alko'' ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''The Lennon Wall'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Baggböle Gård'' | '''[[Håkan Mitts]]''', ''Flamma forneld'' | |- | Svartvitt | '''[[Henri Jalo]]''', ''Koki, Ösel'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Och de döda skola dödas!'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Den entandade trädfisken'' | '''[[Rickard Creutz]]''', ''Mitt kvarter'' |} Publikens favorit: '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Och de döda skola dödas!'' ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. [[Category:2009]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 1319159d89db22074b355a0b2a0cee7259de8faf 10 27 164 136 2009-02-16T07:34:07Z WikiSysop 1 /* Aktuella artiklar */ wikitext text/x-wiki <div style="float: right; padding: 15px; margin: 0 0 3% 3%; background-color: #efefcf; width: 30%; border: 1px solid #000;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Månadens bild 2008-2009]] * [[Tävlingsregler för AFK]] ---- ===Senaste tillägg=== * [[Klubbens historia]] * [[Amatörfotografklubben i Helsingfors]] ---- Se lista på [[Special:Allpages|alla artiklar]]. </div> e3888ef9518226d8aed30911b37eb65b19cc77d1 184 164 2009-04-21T06:41:53Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki <div style="float: right; padding: 15px; margin: 0 0 3% 3%; background-color: #efefcf; width: 30%; border: 1px solid #000;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Månadens bild 2008-2009]] * [[Tävlingsregler för AFK]] ---- ===Senaste tillägg=== * [[Klubbens historia]] * [[Amatörfotografklubben i Helsingfors]] ---- ===Cirkuläret=== * [[Cirkuläret_April_2009]] * [[Cirkuläret_Mars_2009]] * [[Cirkuläret_Februari_2009]] ---- Se lista på [[Special:Allpages|alla artiklar]]. </div> 42e356d71f336c13448a496ab23de23dd1b67f9a 185 184 2009-04-21T06:42:29Z WikiSysop 1 /* Cirkuläret */ wikitext text/x-wiki <div style="float: right; padding: 15px; margin: 0 0 3% 3%; background-color: #efefcf; width: 30%; border: 1px solid #000;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Månadens bild 2008-2009]] * [[Tävlingsregler för AFK]] ---- ===Senaste tillägg=== * [[Klubbens historia]] * [[Amatörfotografklubben i Helsingfors]] ---- ===Cirkuläret=== * [[April 2009]] * [[Mars 2009]] * [[Februari 2009]] ---- Se lista på [[Special:Allpages|alla artiklar]]. </div> f7aaa3a5a4c2edb134cf60733c93c963f925c014 186 185 2009-04-21T06:42:52Z WikiSysop 1 /* Cirkuläret */ wikitext text/x-wiki <div style="float: right; padding: 15px; margin: 0 0 3% 3%; background-color: #efefcf; width: 30%; border: 1px solid #000;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Månadens bild 2008-2009]] * [[Tävlingsregler för AFK]] ---- ===Senaste tillägg=== * [[Klubbens historia]] * [[Amatörfotografklubben i Helsingfors]] ---- ===Cirkuläret=== * [[Cirkuläret April 2009|April 2009]] * [[Cirkuläret Mars 2009|Mars 2009]] * [[Cirkuläret Februari 2009|Februari 2009]] ---- Se lista på [[Special:Allpages|alla artiklar]]. </div> e98c400eefe07acae5c1db7821f7ed25d0d43557 187 186 2009-04-21T06:43:04Z WikiSysop 1 /* Cirkuläret */ wikitext text/x-wiki <div style="float: right; padding: 15px; margin: 0 0 3% 3%; background-color: #efefcf; width: 30%; border: 1px solid #000;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Månadens bild 2008-2009]] * [[Tävlingsregler för AFK]] ---- ===Senaste tillägg=== * [[Klubbens historia]] * [[Amatörfotografklubben i Helsingfors]] ---- ===Cirkuläret=== * [[Cirkuläret April 2009|April]] * [[Cirkuläret Mars 2009|Mars]] * [[Cirkuläret Februari 2009|Februari]] ---- Se lista på [[Special:Allpages|alla artiklar]]. </div> 59ae629f0535908cf0e3311556101347c58ff8f5 188 187 2009-04-21T06:44:30Z WikiSysop 1 /* Senaste tillägg */ wikitext text/x-wiki <div style="float: right; padding: 15px; margin: 0 0 3% 3%; background-color: #efefcf; width: 30%; border: 1px solid #000;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Månadens bild 2008-2009]] * [[Tävlingsregler för AFK]] ---- ===Cirkuläret=== * [[Cirkuläret April 2009|April]] * [[Cirkuläret Mars 2009|Mars]] * [[Cirkuläret Februari 2009|Februari]] ---- Se lista på [[Special:Allpages|alla artiklar]]. </div> 92485d4a2b8803a3bc0816401851c50693f4e07e 189 188 2009-04-21T06:44:41Z WikiSysop 1 /* Aktuella artiklar */ wikitext text/x-wiki <div style="float: right; padding: 15px; margin: 0 0 3% 3%; background-color: #efefcf; width: 30%; border: 1px solid #000;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Månadens bild 2008-2009]] * [[Tävlingsregler för AFK]] ---- ===Cirkuläret=== * [[Cirkuläret April 2009|April]] * [[Cirkuläret Mars 2009|Mars]] * [[Cirkuläret Februari 2009|Februari]] ---- Se lista på [[Special:Allpages|alla artiklar]]. </div> 90e1450a309731dd6828f693a6fa6c1e2f6d9d6a 190 189 2009-04-21T06:45:09Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki <div style="float: right; padding: 15px; margin: 0 0 3% 3%; background-color: #efefcf; width: 30%; border: 1px solid #000;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Månadens bild 2008-2009]] * [[Tävlingsregler för AFK]] ===Cirkuläret=== * [[Cirkuläret April 2009|April]] * [[Cirkuläret Mars 2009|Mars]] * [[Cirkuläret Februari 2009|Februari]] ---- Se lista på [[Special:Allpages|alla artiklar]]. </div> 5759e343ccbb3992db8edd76c4d2c28bbc91d851 0 2 166 137 2009-03-17T08:13:12Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki {{Aktuellt}} <div style="margin-right: 35%"> Välkommen till [[AFK|AFK:s]] wiki. Här hittar du dokument gällande klubbens verksamhet idag, samt information om klubbens historia. Wikin är ännu i sina barnskor så mängden av innehåll är ännu inte så stort, men det skall åtgärdas så småningom. <!-- Inget innehåll här ännu, defaulten finns på http://www.afk.fi/wiki/index.php?title=Main_Page --> {{Hjälp behövs}} </div> a4de208c7cf9e6c845c342adacf62640edd7d12c 167 166 2009-03-17T08:13:39Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki {{Aktuellt}} <div style="margin-right: 35%"> Välkommen till [[AFK|AFK:s]] wiki. Här hittar du dokument gällande klubbens verksamhet idag, samt information om klubbens historia. Wikin är ännu i sina barnskor så mängden av innehåll är ännu inte så stort, men det skall åtgärdas inom tid. <!-- Inget innehåll här ännu, defaulten finns på http://www.afk.fi/wiki/index.php?title=Main_Page --> {{Hjälp behövs}} </div> 7a2e7f4ab5c0f6549ca0fcace5d69315bbb4ab07 0 34 169 2009-04-20T10:19:39Z WikiSysop 1 Ny sida: Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Väntande månadsmöte== "Väntan" var temat för Månadens... wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Väntande månadsmöte== "Väntan" var temat för Månadens bild vid mö¬tet i mars. Väntan kom att bli tema för hela mötet. Med förväntan hade en ovanligt stor skara AFK:are bänkat sig för att lyssna till Stig Manderbacka som skulle tala om och visa bilder ur vårt innehållsrika och fina arkiv. Och tålmodigt, utan att gnäll hördes från något håll, väntade alla. Länge, länge. Förgäves. Tekniken var emot oss. Det fanns två bärbara datorer och två videoprojektorer på plats. Alla fyra testades ihop kors och tvärs, allt tekniskt datorkunnande som fanns att uppbringa på mötet utnyttjades, men apparaterna vägrade fungera ihop hur vi än försökte. Bytte sladdar, datorer, projektorer. Vi ändrade programmet och började med kaffepausen (efter lång väntan). Vi ändrade ännu mera och släppte fram Jan Eklund, som dömde månadens tävling (efter ännu mera lång väntan). Inte fungerade tekniken ändå. Men tävlingen var fin och domaren bra! Analytisk, klar och redig. Jan började med att definiera ordet "[http://sv.wiktionary.org/wiki/v%C3%A4ntan ''väntan'']": Enligt Wiktionary en tid då någon väntar. En paus. Ett bakhåll. Förväntan, förhoppning. Och han fortsatte med att klargöra sina egna kriterier: Hur uppfylls temat? Hur är bilden gjord? Vill jag ha den på väggen? Öppnar bilden sig genast eller först efter en tid? ==Vi lever i debattens tidevarv== Digitaliseringen har skakat om den fotografiska konsten ordentligt. Men det är bara en liten krusning på ytan jämfört med vilken revolution Internet inneburit för debatten. Lätt, snabbt och anonymt. Ja, det finns många som tycker att det har gått för långt. Förr fick man alltid tyst på oliktänkarna på ett eller annat sätt. Men nu får etablissemanget huka sig. På nätet är det alltid nån som säger som det är, och försöken att spåra dem är fruktlösa. Om Internet hade existerat då yttrandefriheten uppfanns, så hade man nog tänkt efter två gånger. Om man deltar i en debatt i Cirkuläret så får man skriva ett inlägg varannan månad, och ta en lite längre paus över sommaren. Två riktigt hetlevrade debattörer kan i Husis komma upp i ett inlägg varannan dag, om inte redaktören börjar bromsa ner farten. På nätet talar vi om minuter. Och så har dessutom nätets anonymitet förändrat debattens karaktär totalt. Där debatterar man vanligen mot varandra. Inte med varandra som t.ex. gentlemän i Kyrkpressen. Vi i AFK har varken bråttom eller behov av att vara anonyma. Men visst kunde det ju vara bra med ett lite snabbare tempo på våra debatter. Internet är ju det självklara svaret, men fortfarande ett media som inte når alla medlemmar. Prolle lyckades i det senaste Cirkuläret träffa mitt i prick och beröra just de frågor som brukar väcka debatt, dvs. Bildmanipulering och tävlingsreglerna. Bådadera frågorna torde påminna om debatten i Kyrkpressen såtillvida att det finns vitt skilda åsikter men inga absoluta sanningar. En av grundförutsättningarna för debatt är att folk är av olika åsikt, och jag väljer att ha annan åsikt än Prolle på två punkter. Först har vi det där med vårutfärden och dokumentärbilderna. En del har ju varit med längre än jag, men under min tid har ordet dokumentär inte funnits i tävlingsreglerna för vårutfärden. Och tänk om någon medlems stil inte är dokumentär utan konstnärlig? Ska man inte få vara med då? Nej, jag tycker att alla blommor ska få blomma och konstnärerna ska få flumma till det så mycket de vill. Vår klubbs stil torde nog luta mer mot dokumentär än konst, så allt som breddar utbudet är välkommet. Vad manipulationer beträffar så anser jag inte att det är en genväg till bättre bilder, snarare en ädel konst som måste övas innan man behärskar den. Med Photoshop har man tusen sätt att göra bilden bättre, och tiotusen möjligheter att klåpa bort sig. Själv har jag gjort fler taskiga försök än lyckade manipulationer. Om jag blir slagen i en tävling av en skickligt manipulerad bild, så är jag den första att ta av hatten och gratulera fotografen. För jag har respekt för den konstform som digital manipulation är. Debatt är kul, men problemet är att det tar tid. Speciellt om man grälar på nätet och skriver inlägg med tio minuters mellanrum. Just nu känns det ganska skönt att veta att den eventuella utskällningen man får för det här kommer att införas i majcirkuläret, och så har man tid på sig till medlet av september att fundera ihop ett mördande svar. Eller lugna ner sig. En annan fördel med det sävligare mediet är att man får tid över att fota medan man väntar på nästa runda i debatten. Nu ska jag sluta debattera och börja packa min fotoväska för två veckor på det grekiska fastlandet. Kalinihta! ''Micke'' ==Robert som vi minns honom== '''Henri Jalo''': Sorgebudet väckte minnet av mitt första möte med Robert vid renoveringen av klubbens labb år 2003. Jag minns honom som en sympatisk, pålitlig och handlingskraftig man. I höstas hade jag glädjen och äran att tillsammans med Robert och Peter Eriksson delta i utställningen ”Puu – Träd”. Jag tror den blev Roberts sista. Trots att han redan när vi förberedde utställningen var märkt av sin svåra sjukdom var det typiskt för honom att ändå vilja prestera sitt bästa. Än en gång var hans bilder av fantastiskt hög kvalitet och han visade att han behärskade också landskaps- och naturfotografi. En recension av utställningen finns att läsa i novembercirkuläret 2008. I utställningen ”Human – Inhimillistä – Mänskligt” tidigare under hösten visade Robert upp en serie starkt berörande personbilder. Han avslöjade samtidigt en ny sida hos sig då han i gripande dikter gav uttryck för ett existentiellt grubbel kring ensamhet och gemenskap. Att ha fått uppleva människan Robert känns för mig som ett stort privilegium. I honom förlorade vi en uppskattad klubbkamrat och oersättlig vän. ''(Översättning C. Feiring)'' '''Jan Eklund''': Förtroendeingivande och hjälpsam, det är ett par av de personliga attribut jag gärna förknippar med Robert. Man kunde alltid lita på honom, vare sig det gällde ett praktiskt problem eller någon mera komplicerad historia. Jag hade privilegiet att få ställa ut mina bilder tillsammans med Robert och hade aldrig någon känsla av att någonting kunde gå på tok. Han delade välvilligt och tålamodigt med sig av sitt fotografiska kunnande, ett kunnande som vi alla har fått njuta av i hans engagerande bilder. Jag saknar dig, Robert. '''Christine Saarukka''': Robert Perander var en allvarsam man. Jag hittar inga leende bilder av honom i mitt eget arkiv, och jag minns inte en skrattande Robert. Ändå hade han nog mycket humor. Robert blev medlem i AFK i januari 2002. Men hans utveckling som fotograf under den här korta tiden var ojämförlig. Han hittade sin egen ton som fotograf under [http://fi.wikipedia.org/wiki/Jussi_Aalto '''Jussi Aaltos'''] porträttkurs och [http://sv.wikipedia.org/wiki/Anders_Petersen '''Anders Petersens'''] workshop våren 2003, och den tonen utvecklade han till fulländning. Under mina fyra år som ordförande var Robert viceordförande, men frågan är nog vem av oss som egentligen var vad. Robert var den sortens mänska som tar ansvar för allt. Vad Robert gjorde, gjorde han helt och fullt. Kännetecknande för honom är att han bara någon vecka före sin död skickade mail till styrelsen och redogjorde för vad han åtgärdat i AFK:s arkiv, som till stor del hade kommit att falla på hans ansvar. Det också. Vid minnestunden måndagen den 30 mars hängde Roberts bilder på temat "Human-Mänskligt" ännu på [http://fi.wikipedia.org/wiki/Kameraseura '''Kameraseuras'''] gallerivägg, han kändes därigenom påtagligt närvarande. Minnesstunden hade Kameraseura initierat, och den var otroligt välbesökt. Robert var nämligen mer än bara älskvärd. Han var älskansvärd. 7f02172d0fdb33cfee9ce22dbe1c00be9ff09d79 170 169 2009-04-20T10:23:30Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Väntande månadsmöte== "Väntan" var temat för Månadens bild vid mö¬tet i mars. Väntan kom att bli tema för hela mötet. Med förväntan hade en ovanligt stor skara AFK:are bänkat sig för att lyssna till Stig Manderbacka som skulle tala om och visa bilder ur vårt innehållsrika och fina arkiv. Och tålmodigt, utan att gnäll hördes från något håll, väntade alla. Länge, länge. Förgäves. Tekniken var emot oss. Det fanns två bärbara datorer och två videoprojektorer på plats. Alla fyra testades ihop kors och tvärs, allt tekniskt datorkunnande som fanns att uppbringa på mötet utnyttjades, men apparaterna vägrade fungera ihop hur vi än försökte. Bytte sladdar, datorer, projektorer. Vi ändrade programmet och började med kaffepausen (efter lång väntan). Vi ändrade ännu mera och släppte fram Jan Eklund, som dömde månadens tävling (efter ännu mera lång väntan). Inte fungerade tekniken ändå. Men tävlingen var fin och domaren bra! Analytisk, klar och redig. Jan började med att definiera ordet "[http://sv.wiktionary.org/wiki/v%C3%A4ntan ''väntan'']": Enligt Wiktionary en tid då någon väntar. En paus. Ett bakhåll. Förväntan, förhoppning. Och han fortsatte med att klargöra sina egna kriterier: Hur uppfylls temat? Hur är bilden gjord? Vill jag ha den på väggen? Öppnar bilden sig genast eller först efter en tid? ==Vi lever i debattens tidevarv== Digitaliseringen har skakat om den fotografiska konsten ordentligt. Men det är bara en liten krusning på ytan jämfört med vilken revolution Internet inneburit för debatten. Lätt, snabbt och anonymt. Ja, det finns många som tycker att det har gått för långt. Förr fick man alltid tyst på oliktänkarna på ett eller annat sätt. Men nu får etablissemanget huka sig. På nätet är det alltid nån som säger som det är, och försöken att spåra dem är fruktlösa. Om Internet hade existerat då yttrandefriheten uppfanns, så hade man nog tänkt efter två gånger. Om man deltar i en debatt i Cirkuläret så får man skriva ett inlägg varannan månad, och ta en lite längre paus över sommaren. Två riktigt hetlevrade debattörer kan i Husis komma upp i ett inlägg varannan dag, om inte redaktören börjar bromsa ner farten. På nätet talar vi om minuter. Och så har dessutom nätets anonymitet förändrat debattens karaktär totalt. Där debatterar man vanligen mot varandra. Inte med varandra som t.ex. gentlemän i Kyrkpressen. Vi i AFK har varken bråttom eller behov av att vara anonyma. Men visst kunde det ju vara bra med ett lite snabbare tempo på våra debatter. Internet är ju det självklara svaret, men fortfarande ett media som inte når alla medlemmar. Prolle lyckades i det senaste Cirkuläret träffa mitt i prick och beröra just de frågor som brukar väcka debatt, dvs. Bildmanipulering och tävlingsreglerna. Bådadera frågorna torde påminna om debatten i Kyrkpressen såtillvida att det finns vitt skilda åsikter men inga absoluta sanningar. En av grundförutsättningarna för debatt är att folk är av olika åsikt, och jag väljer att ha annan åsikt än Prolle på två punkter. Först har vi det där med vårutfärden och dokumentärbilderna. En del har ju varit med längre än jag, men under min tid har ordet dokumentär inte funnits i tävlingsreglerna för vårutfärden. Och tänk om någon medlems stil inte är dokumentär utan konstnärlig? Ska man inte få vara med då? Nej, jag tycker att alla blommor ska få blomma och konstnärerna ska få flumma till det så mycket de vill. Vår klubbs stil torde nog luta mer mot dokumentär än konst, så allt som breddar utbudet är välkommet. Vad manipulationer beträffar så anser jag inte att det är en genväg till bättre bilder, snarare en ädel konst som måste övas innan man behärskar den. Med Photoshop har man tusen sätt att göra bilden bättre, och tiotusen möjligheter att klåpa bort sig. Själv har jag gjort fler taskiga försök än lyckade manipulationer. Om jag blir slagen i en tävling av en skickligt manipulerad bild, så är jag den första att ta av hatten och gratulera fotografen. För jag har respekt för den konstform som digital manipulation är. Debatt är kul, men problemet är att det tar tid. Speciellt om man grälar på nätet och skriver inlägg med tio minuters mellanrum. Just nu känns det ganska skönt att veta att den eventuella utskällningen man får för det här kommer att införas i majcirkuläret, och så har man tid på sig till medlet av september att fundera ihop ett mördande svar. Eller lugna ner sig. En annan fördel med det sävligare mediet är att man får tid över att fota medan man väntar på nästa runda i debatten. Nu ska jag sluta debattera och börja packa min fotoväska för två veckor på det grekiska fastlandet. Kalinihta! ''Micke'' ==Robert som vi minns honom== '''Henri Jalo''': Sorgebudet väckte minnet av mitt första möte med Robert vid renoveringen av klubbens labb år 2003. Jag minns honom som en sympatisk, pålitlig och handlingskraftig man. I höstas hade jag glädjen och äran att tillsammans med Robert och Peter Eriksson delta i utställningen ”Puu – Träd”. Jag tror den blev Roberts sista. Trots att han redan när vi förberedde utställningen var märkt av sin svåra sjukdom var det typiskt för honom att ändå vilja prestera sitt bästa. Än en gång var hans bilder av fantastiskt hög kvalitet och han visade att han behärskade också landskaps- och naturfotografi. En recension av utställningen finns att läsa i novembercirkuläret 2008. I utställningen ”Human – Inhimillistä – Mänskligt” tidigare under hösten visade Robert upp en serie starkt berörande personbilder. Han avslöjade samtidigt en ny sida hos sig då han i gripande dikter gav uttryck för ett existentiellt grubbel kring ensamhet och gemenskap. Att ha fått uppleva människan Robert känns för mig som ett stort privilegium. I honom förlorade vi en uppskattad klubbkamrat och oersättlig vän. ''(Översättning C. Feiring)'' '''Jan Eklund''': Förtroendeingivande och hjälpsam, det är ett par av de personliga attribut jag gärna förknippar med Robert. Man kunde alltid lita på honom, vare sig det gällde ett praktiskt problem eller någon mera komplicerad historia. Jag hade privilegiet att få ställa ut mina bilder tillsammans med Robert och hade aldrig någon känsla av att någonting kunde gå på tok. Han delade välvilligt och tålamodigt med sig av sitt fotografiska kunnande, ett kunnande som vi alla har fått njuta av i hans engagerande bilder. Jag saknar dig, Robert. '''Christine Saarukka''': Robert Perander var en allvarsam man. Jag hittar inga leende bilder av honom i mitt eget arkiv, och jag minns inte en skrattande Robert. Ändå hade han nog mycket humor. Robert blev medlem i AFK i januari 2002. Men hans utveckling som fotograf under den här korta tiden var ojämförlig. Han hittade sin egen ton som fotograf under [http://fi.wikipedia.org/wiki/Jussi_Aalto '''Jussi Aaltos'''] porträttkurs och [http://sv.wikipedia.org/wiki/Anders_Petersen '''Anders Petersens'''] workshop våren 2003, och den tonen utvecklade han till fulländning. Under mina fyra år som ordförande var Robert viceordförande, men frågan är nog vem av oss som egentligen var vad. Robert var den sortens mänska som tar ansvar för allt. Vad Robert gjorde, gjorde han helt och fullt. Kännetecknande för honom är att han bara någon vecka före sin död skickade mail till styrelsen och redogjorde för vad han åtgärdat i AFK:s arkiv, som till stor del hade kommit att falla på hans ansvar. Det också. Vid minnestunden måndagen den 30 mars hängde Roberts bilder på temat "Human-Mänskligt" ännu på [http://fi.wikipedia.org/wiki/Kameraseura '''Kameraseuras'''] gallerivägg, han kändes därigenom påtagligt närvarande. Minnesstunden hade Kameraseura initierat, och den var otroligt välbesökt. Robert var nämligen mer än bara älskvärd. Han var älskansvärd. [[Category:Cirkuläret]] [[Category:April]] [[Category:2009]] cabb23765876e01dff7fd3fbac10f2d60b723fc0 171 170 2009-04-20T10:23:53Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Väntande månadsmöte== "Väntan" var temat för Månadens bild vid mötet i mars. Väntan kom att bli tema för hela mötet. Med förväntan hade en ovanligt stor skara AFK:are bänkat sig för att lyssna till Stig Manderbacka som skulle tala om och visa bilder ur vårt innehållsrika och fina arkiv. Och tålmodigt, utan att gnäll hördes från något håll, väntade alla. Länge, länge. Förgäves. Tekniken var emot oss. Det fanns två bärbara datorer och två videoprojektorer på plats. Alla fyra testades ihop kors och tvärs, allt tekniskt datorkunnande som fanns att uppbringa på mötet utnyttjades, men apparaterna vägrade fungera ihop hur vi än försökte. Bytte sladdar, datorer, projektorer. Vi ändrade programmet och började med kaffepausen (efter lång väntan). Vi ändrade ännu mera och släppte fram Jan Eklund, som dömde månadens tävling (efter ännu mera lång väntan). Inte fungerade tekniken ändå. Men tävlingen var fin och domaren bra! Analytisk, klar och redig. Jan började med att definiera ordet "[http://sv.wiktionary.org/wiki/v%C3%A4ntan ''väntan'']": Enligt Wiktionary en tid då någon väntar. En paus. Ett bakhåll. Förväntan, förhoppning. Och han fortsatte med att klargöra sina egna kriterier: Hur uppfylls temat? Hur är bilden gjord? Vill jag ha den på väggen? Öppnar bilden sig genast eller först efter en tid? ==Vi lever i debattens tidevarv== Digitaliseringen har skakat om den fotografiska konsten ordentligt. Men det är bara en liten krusning på ytan jämfört med vilken revolution Internet inneburit för debatten. Lätt, snabbt och anonymt. Ja, det finns många som tycker att det har gått för långt. Förr fick man alltid tyst på oliktänkarna på ett eller annat sätt. Men nu får etablissemanget huka sig. På nätet är det alltid nån som säger som det är, och försöken att spåra dem är fruktlösa. Om Internet hade existerat då yttrandefriheten uppfanns, så hade man nog tänkt efter två gånger. Om man deltar i en debatt i Cirkuläret så får man skriva ett inlägg varannan månad, och ta en lite längre paus över sommaren. Två riktigt hetlevrade debattörer kan i Husis komma upp i ett inlägg varannan dag, om inte redaktören börjar bromsa ner farten. På nätet talar vi om minuter. Och så har dessutom nätets anonymitet förändrat debattens karaktär totalt. Där debatterar man vanligen mot varandra. Inte med varandra som t.ex. gentlemän i Kyrkpressen. Vi i AFK har varken bråttom eller behov av att vara anonyma. Men visst kunde det ju vara bra med ett lite snabbare tempo på våra debatter. Internet är ju det självklara svaret, men fortfarande ett media som inte når alla medlemmar. Prolle lyckades i det senaste Cirkuläret träffa mitt i prick och beröra just de frågor som brukar väcka debatt, dvs. Bildmanipulering och tävlingsreglerna. Bådadera frågorna torde påminna om debatten i Kyrkpressen såtillvida att det finns vitt skilda åsikter men inga absoluta sanningar. En av grundförutsättningarna för debatt är att folk är av olika åsikt, och jag väljer att ha annan åsikt än Prolle på två punkter. Först har vi det där med vårutfärden och dokumentärbilderna. En del har ju varit med längre än jag, men under min tid har ordet dokumentär inte funnits i tävlingsreglerna för vårutfärden. Och tänk om någon medlems stil inte är dokumentär utan konstnärlig? Ska man inte få vara med då? Nej, jag tycker att alla blommor ska få blomma och konstnärerna ska få flumma till det så mycket de vill. Vår klubbs stil torde nog luta mer mot dokumentär än konst, så allt som breddar utbudet är välkommet. Vad manipulationer beträffar så anser jag inte att det är en genväg till bättre bilder, snarare en ädel konst som måste övas innan man behärskar den. Med Photoshop har man tusen sätt att göra bilden bättre, och tiotusen möjligheter att klåpa bort sig. Själv har jag gjort fler taskiga försök än lyckade manipulationer. Om jag blir slagen i en tävling av en skickligt manipulerad bild, så är jag den första att ta av hatten och gratulera fotografen. För jag har respekt för den konstform som digital manipulation är. Debatt är kul, men problemet är att det tar tid. Speciellt om man grälar på nätet och skriver inlägg med tio minuters mellanrum. Just nu känns det ganska skönt att veta att den eventuella utskällningen man får för det här kommer att införas i majcirkuläret, och så har man tid på sig till medlet av september att fundera ihop ett mördande svar. Eller lugna ner sig. En annan fördel med det sävligare mediet är att man får tid över att fota medan man väntar på nästa runda i debatten. Nu ska jag sluta debattera och börja packa min fotoväska för två veckor på det grekiska fastlandet. Kalinihta! ''Micke'' ==Robert som vi minns honom== '''Henri Jalo''': Sorgebudet väckte minnet av mitt första möte med Robert vid renoveringen av klubbens labb år 2003. Jag minns honom som en sympatisk, pålitlig och handlingskraftig man. I höstas hade jag glädjen och äran att tillsammans med Robert och Peter Eriksson delta i utställningen ”Puu – Träd”. Jag tror den blev Roberts sista. Trots att han redan när vi förberedde utställningen var märkt av sin svåra sjukdom var det typiskt för honom att ändå vilja prestera sitt bästa. Än en gång var hans bilder av fantastiskt hög kvalitet och han visade att han behärskade också landskaps- och naturfotografi. En recension av utställningen finns att läsa i novembercirkuläret 2008. I utställningen ”Human – Inhimillistä – Mänskligt” tidigare under hösten visade Robert upp en serie starkt berörande personbilder. Han avslöjade samtidigt en ny sida hos sig då han i gripande dikter gav uttryck för ett existentiellt grubbel kring ensamhet och gemenskap. Att ha fått uppleva människan Robert känns för mig som ett stort privilegium. I honom förlorade vi en uppskattad klubbkamrat och oersättlig vän. ''(Översättning C. Feiring)'' '''Jan Eklund''': Förtroendeingivande och hjälpsam, det är ett par av de personliga attribut jag gärna förknippar med Robert. Man kunde alltid lita på honom, vare sig det gällde ett praktiskt problem eller någon mera komplicerad historia. Jag hade privilegiet att få ställa ut mina bilder tillsammans med Robert och hade aldrig någon känsla av att någonting kunde gå på tok. Han delade välvilligt och tålamodigt med sig av sitt fotografiska kunnande, ett kunnande som vi alla har fått njuta av i hans engagerande bilder. Jag saknar dig, Robert. '''Christine Saarukka''': Robert Perander var en allvarsam man. Jag hittar inga leende bilder av honom i mitt eget arkiv, och jag minns inte en skrattande Robert. Ändå hade han nog mycket humor. Robert blev medlem i AFK i januari 2002. Men hans utveckling som fotograf under den här korta tiden var ojämförlig. Han hittade sin egen ton som fotograf under [http://fi.wikipedia.org/wiki/Jussi_Aalto '''Jussi Aaltos'''] porträttkurs och [http://sv.wikipedia.org/wiki/Anders_Petersen '''Anders Petersens'''] workshop våren 2003, och den tonen utvecklade han till fulländning. Under mina fyra år som ordförande var Robert viceordförande, men frågan är nog vem av oss som egentligen var vad. Robert var den sortens mänska som tar ansvar för allt. Vad Robert gjorde, gjorde han helt och fullt. Kännetecknande för honom är att han bara någon vecka före sin död skickade mail till styrelsen och redogjorde för vad han åtgärdat i AFK:s arkiv, som till stor del hade kommit att falla på hans ansvar. Det också. Vid minnestunden måndagen den 30 mars hängde Roberts bilder på temat "Human-Mänskligt" ännu på [http://fi.wikipedia.org/wiki/Kameraseura '''Kameraseuras'''] gallerivägg, han kändes därigenom påtagligt närvarande. Minnesstunden hade Kameraseura initierat, och den var otroligt välbesökt. Robert var nämligen mer än bara älskvärd. Han var älskansvärd. [[Category:Cirkuläret]] [[Category:April]] [[Category:2009]] 993d1a1508f21e0795ccbf7e5ee78f3e1c89c092 191 171 2009-04-21T06:46:09Z WikiSysop 1 /* Robert som vi minns honom */ wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Väntande månadsmöte== "Väntan" var temat för Månadens bild vid mötet i mars. Väntan kom att bli tema för hela mötet. Med förväntan hade en ovanligt stor skara AFK:are bänkat sig för att lyssna till Stig Manderbacka som skulle tala om och visa bilder ur vårt innehållsrika och fina arkiv. Och tålmodigt, utan att gnäll hördes från något håll, väntade alla. Länge, länge. Förgäves. Tekniken var emot oss. Det fanns två bärbara datorer och två videoprojektorer på plats. Alla fyra testades ihop kors och tvärs, allt tekniskt datorkunnande som fanns att uppbringa på mötet utnyttjades, men apparaterna vägrade fungera ihop hur vi än försökte. Bytte sladdar, datorer, projektorer. Vi ändrade programmet och började med kaffepausen (efter lång väntan). Vi ändrade ännu mera och släppte fram Jan Eklund, som dömde månadens tävling (efter ännu mera lång väntan). Inte fungerade tekniken ändå. Men tävlingen var fin och domaren bra! Analytisk, klar och redig. Jan började med att definiera ordet "[http://sv.wiktionary.org/wiki/v%C3%A4ntan ''väntan'']": Enligt Wiktionary en tid då någon väntar. En paus. Ett bakhåll. Förväntan, förhoppning. Och han fortsatte med att klargöra sina egna kriterier: Hur uppfylls temat? Hur är bilden gjord? Vill jag ha den på väggen? Öppnar bilden sig genast eller först efter en tid? ==Vi lever i debattens tidevarv== Digitaliseringen har skakat om den fotografiska konsten ordentligt. Men det är bara en liten krusning på ytan jämfört med vilken revolution Internet inneburit för debatten. Lätt, snabbt och anonymt. Ja, det finns många som tycker att det har gått för långt. Förr fick man alltid tyst på oliktänkarna på ett eller annat sätt. Men nu får etablissemanget huka sig. På nätet är det alltid nån som säger som det är, och försöken att spåra dem är fruktlösa. Om Internet hade existerat då yttrandefriheten uppfanns, så hade man nog tänkt efter två gånger. Om man deltar i en debatt i Cirkuläret så får man skriva ett inlägg varannan månad, och ta en lite längre paus över sommaren. Två riktigt hetlevrade debattörer kan i Husis komma upp i ett inlägg varannan dag, om inte redaktören börjar bromsa ner farten. På nätet talar vi om minuter. Och så har dessutom nätets anonymitet förändrat debattens karaktär totalt. Där debatterar man vanligen mot varandra. Inte med varandra som t.ex. gentlemän i Kyrkpressen. Vi i AFK har varken bråttom eller behov av att vara anonyma. Men visst kunde det ju vara bra med ett lite snabbare tempo på våra debatter. Internet är ju det självklara svaret, men fortfarande ett media som inte når alla medlemmar. Prolle lyckades i det senaste Cirkuläret träffa mitt i prick och beröra just de frågor som brukar väcka debatt, dvs. Bildmanipulering och tävlingsreglerna. Bådadera frågorna torde påminna om debatten i Kyrkpressen såtillvida att det finns vitt skilda åsikter men inga absoluta sanningar. En av grundförutsättningarna för debatt är att folk är av olika åsikt, och jag väljer att ha annan åsikt än Prolle på två punkter. Först har vi det där med vårutfärden och dokumentärbilderna. En del har ju varit med längre än jag, men under min tid har ordet dokumentär inte funnits i tävlingsreglerna för vårutfärden. Och tänk om någon medlems stil inte är dokumentär utan konstnärlig? Ska man inte få vara med då? Nej, jag tycker att alla blommor ska få blomma och konstnärerna ska få flumma till det så mycket de vill. Vår klubbs stil torde nog luta mer mot dokumentär än konst, så allt som breddar utbudet är välkommet. Vad manipulationer beträffar så anser jag inte att det är en genväg till bättre bilder, snarare en ädel konst som måste övas innan man behärskar den. Med Photoshop har man tusen sätt att göra bilden bättre, och tiotusen möjligheter att klåpa bort sig. Själv har jag gjort fler taskiga försök än lyckade manipulationer. Om jag blir slagen i en tävling av en skickligt manipulerad bild, så är jag den första att ta av hatten och gratulera fotografen. För jag har respekt för den konstform som digital manipulation är. Debatt är kul, men problemet är att det tar tid. Speciellt om man grälar på nätet och skriver inlägg med tio minuters mellanrum. Just nu känns det ganska skönt att veta att den eventuella utskällningen man får för det här kommer att införas i majcirkuläret, och så har man tid på sig till medlet av september att fundera ihop ett mördande svar. Eller lugna ner sig. En annan fördel med det sävligare mediet är att man får tid över att fota medan man väntar på nästa runda i debatten. Nu ska jag sluta debattera och börja packa min fotoväska för två veckor på det grekiska fastlandet. Kalinihta! ''Micke'' ==Robert som vi minns honom== '''Henri Jalo''': Sorgebudet väckte minnet av mitt första möte med Robert vid renoveringen av [[Labbet|klubbens labb]] år 2003. Jag minns honom som en sympatisk, pålitlig och handlingskraftig man. I höstas hade jag glädjen och äran att tillsammans med Robert och Peter Eriksson delta i utställningen ”Puu – Träd”. Jag tror den blev Roberts sista. Trots att han redan när vi förberedde utställningen var märkt av sin svåra sjukdom var det typiskt för honom att ändå vilja prestera sitt bästa. Än en gång var hans bilder av fantastiskt hög kvalitet och han visade att han behärskade också landskaps- och naturfotografi. En recension av utställningen finns att läsa i novembercirkuläret 2008. I utställningen ”Human – Inhimillistä – Mänskligt” tidigare under hösten visade Robert upp en serie starkt berörande personbilder. Han avslöjade samtidigt en ny sida hos sig då han i gripande dikter gav uttryck för ett existentiellt grubbel kring ensamhet och gemenskap. Att ha fått uppleva människan Robert känns för mig som ett stort privilegium. I honom förlorade vi en uppskattad klubbkamrat och oersättlig vän. ''(Översättning C. Feiring)'' '''Jan Eklund''': Förtroendeingivande och hjälpsam, det är ett par av de personliga attribut jag gärna förknippar med Robert. Man kunde alltid lita på honom, vare sig det gällde ett praktiskt problem eller någon mera komplicerad historia. Jag hade privilegiet att få ställa ut mina bilder tillsammans med Robert och hade aldrig någon känsla av att någonting kunde gå på tok. Han delade välvilligt och tålamodigt med sig av sitt fotografiska kunnande, ett kunnande som vi alla har fått njuta av i hans engagerande bilder. Jag saknar dig, Robert. '''Christine Saarukka''': Robert Perander var en allvarsam man. Jag hittar inga leende bilder av honom i mitt eget arkiv, och jag minns inte en skrattande Robert. Ändå hade han nog mycket humor. Robert blev medlem i AFK i januari 2002. Men hans utveckling som fotograf under den här korta tiden var ojämförlig. Han hittade sin egen ton som fotograf under [http://fi.wikipedia.org/wiki/Jussi_Aalto '''Jussi Aaltos'''] porträttkurs och [http://sv.wikipedia.org/wiki/Anders_Petersen '''Anders Petersens'''] workshop våren 2003, och den tonen utvecklade han till fulländning. Under mina fyra år som ordförande var Robert viceordförande, men frågan är nog vem av oss som egentligen var vad. Robert var den sortens mänska som tar ansvar för allt. Vad Robert gjorde, gjorde han helt och fullt. Kännetecknande för honom är att han bara någon vecka före sin död skickade mail till styrelsen och redogjorde för vad han åtgärdat i AFK:s arkiv, som till stor del hade kommit att falla på hans ansvar. Det också. Vid minnestunden måndagen den 30 mars hängde Roberts bilder på temat "Human-Mänskligt" ännu på [http://fi.wikipedia.org/wiki/Kameraseura '''Kameraseuras'''] gallerivägg, han kändes därigenom påtagligt närvarande. Minnesstunden hade Kameraseura initierat, och den var otroligt välbesökt. Robert var nämligen mer än bara älskvärd. Han var älskansvärd. [[Category:Cirkuläret]] [[Category:April]] [[Category:2009]] 226aa5f25677dbbc982e7db7602c50e98f1bca55 0 35 180 2009-04-21T06:35:12Z WikiSysop 1 Ny sida: Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Hoppsan, det var inte lätt!== När Panu Raninen från Epso... wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Hoppsan, det var inte lätt!== När Panu Raninen från Epson var gäst och domare på februarimötet var det trångt vid bordet och extra stolar måste bäras in. Intresset för att göra bättre digitala printar verkar vara stort, både bland klubbens äldre och yngre medlemmar. Däremot hade tävlingstemat "hoppsan!" tydligen varit lite väl knepigt, på nätet för färgbilder hängde tio fotografier och de svartvita bilderna var sex. Panu Raninen gjorde "profil" för det papper han använde, och demonstrerade resultatet, han lovade också ställa upp på någon bildcirkel för att mera handgripligt lära ut konsten att få färgerna att stämma med dem man har på skärmen, för det var inte helt lätt att hänga med i vad han gjorde alla gånger. Ett mycket gott råd till alla printeranvändare hade han: för att spara bläck skall man inte stänga av printern mellan användningarna, ifall det inte gäller för någon mycket lång tid. Varje gång man sätter på och stänger av printern putsar den sig, och mycket bläck går åt varje gång. Så den som undrat, likt undertecknad, vart allt bläck tar vägen när de printade bilderna varit få, fick nu ett svar. Som domare var Panu mycket analytisk och rent av filosoferande, och varje bild granskades noggrant med en i grunden positiv blick. ''Christine Saarukka'' ==Årsfest med lagom pompa och ståt== Ett kvällsupplyst Helsingfors låg för våra fötter när vi satte oss till bords i restaurang Loiste på tionde våningen. Vårt långbord fyllde hela tre av restaurangens kabinett! Vi, trettiotvå festklädda AFK-are på bästa festhumör, hade samlats för att fira klubbens 120-årsdag, den 6 mars, i goda vänners lag, med god mat och goda drycker och med specialinbjuden festtalare. Vad kan man mer begära? Jo, lite skumpa före maten och några välkomnande ord av ordförande Micke, som också hade sammanställt ett bildcollage av några av klubbens äldsta fotografier. Det snurrade i en TV-ruta under inledningsminglet, till allmän förtjusning. Erik Kruskopf tar för sig ur vårutfärdspokalen, som årets vinnare Christine fyllt med karameller. Många medlemmar hade kört rätt långa vägar för att få uppleva den här kvällen. Vår specialgäst '''Erik Kruskopf''', som kommit åkande från sitt hem i Sjundeå, påminde oss om vad vi egentligen är för några: älskare. Vi är sådana som älskar att fotografera! Det vill säga fotografiamatörer, amatörfotografer. Några dilettanter är vi däremot inte! ===En falsk eller äkta Picasso?=== Temat för Kruskopfs föredrag var: "'''När en bild blir konst'''". Konst är ett konstigt ord, sade han och citerade '''[http://sv.wikipedia.org/wiki/Tove_Jansson Tove Jansson]''' som i sin tur citerat sin far, "Faffan" Jansson: {{Quotation|Det som man inte kan, det är konst. När man kan det så är det ingen konst."|Viktor Jansson}} Alla bilder är inte konst. Men vilken bild som helst kan vara konst så länge den skapar en relation mellan betraktaren och bilden, så att betraktaren får uppleva, känna, lära sig någonting nytt, och av konstnären på rätt sätt har letts in i vad som är det viktiga i bilden. Sådant som visas i ett konstmuseum är per definition konst. Sedan kan man vara av olika åsikt om hur bra eller dålig den är. Serieteckningar har funnits mycket länge, men först nu har de funnit vägen in i konstmuseerna. Likaså har graffiti blivit föremål för diskussionen i vilken mån den skall accepteras som konst. Att konstverket är ett original, ett unikum, är för många en viktig definition på konst, men Erik Kruskopf tycker det är helt oväsentligt, det är bara en följd av att konsten också är handelsvara. En massa av de konstintryck man får, får man ju från reproduktioner. Det väsentliga av bilden finns där. Originalet kan kanske ge en liten strimma till, men man kan till och med bli besviken av att se originalet. En kopia, till och med en förfalskning kan göra ett lika starkt konstintryck som ett original. Föredraget avslutades med en liten anekdot: Picassos konsthandlare sålde en målning av Picasso. Följande dag kom kunden tillbaka och sa att experter påstått att det var en förfalskning - den är ju inte ens signerad! Konsthandlaren lugnade honom och lovade skaffa fram en signering av Picasso. Picasso tittade på målningen och sa: Men det är ju en förfalskning. Konsthandlaren protesterade: Men jag såg ju själv när du målade den! Vartill Picasso: tror du inte att jag kan måla en falsk Picasso? ''Christine Saarukka'' ==Oavgjord match== Vi finländare är inget vidare på att pruta. Dessutom tycks vårt avlånga land vara i minsta laget för effektiv marknadsekonomi. Och om man därtill räknar in relativt höga kostnader för moms, arbetskraft osv., så är det inget under att kameror kostar mer hos oss än annanstans. Men hur mycket mer? Lönar det sig att köpa utomlands? Något absolut svar kan man givetvis inte ge på den frågan, för det är ett rörligt mål. Situationen ändras hela tiden och prylar är prissatta på olika sätt. Men jag ska ändå filosofera lite över att köpa fotogrejer utomlands. I min egen väska är ju trots allt de flesta värdefulla grejerna importerade. Priset är kanske det viktigaste argumentet för att handla utomlands. Om man beställer grejor inom EU så betalar man bara frakt och försäkring. Momsen betalas i säljarens land enligt lokal procentsats. Tull uppbärs inte inom EU. Utanför EU kan däremot staten klämma åt en ordentligt. Det kommer räkning på både moms och tull, som dessutom räknas på totala priset inklusive frakt. För ett par år sedan hade t.ex. Tyskland klart lägre priser än de finländska återförsäljarna, men en momshöjning åt upp största delen av den skillnaden. Och dessutom har våra kameraförsäljare upptäckt att vi är med i EU, och åtminstone delvis justerat sina priser. I USA, å andra sidan, ser effektiv konkurrens till att priserna hålls låga. Men tullen gör allt den kan för att strypa den importen. Så ska man göra riktiga kap måste man nog köpa över disk i USA och glömma att deklarera sina varor på hemvägen. Det billigaste priset hittar man nog ändå sällan i Finland, så efter första perioden blir det alltså 1-0 till utlandets fördel. Utbudet är en annan faktor som man bör beakta. Vad ny utrustning beträffar så torde det inte vara någon större skillnad mellan Finland och andra länder. Finns det man ska ha inte på hyllan så går det att beställa. Men när man talar om begagnat så blir situationen en helt annan. Någon förklaring behövs knappast. Fler fotografer, fler grejer till salu. Alltså 2-0. Internet är en punkt som det föregående stycket leder in oss på. Det överlägsna sättet att beställa internationellt är via Internet, med betalning per kreditkort eller [http://sv.wikipedia.org/wiki/Paypal PayPal]. Begagnat hittar man på [http://sv.wikipedia.org/wiki/Ebay eBay]. PayPal? eBay? Om de termerna inte låter bekanta så kan nog tröskeln för att handla på nätet vara ganska hög. Dessutom gäller det att kunna engelska och helst ha lite hum om vad som är säkert och var riskerna finns. Då tycker nog många att det är enklare att gå och fråga sin gamla bekant i kamerabutiken. Alltså 2-1, men nördarna underkänner ju givetvis det här målet. [http://fi.wikipedia.org/wiki/Kuluttajansuojalaki Konsumentskyddet] är också en viktig faktor. Det blir besvärligt, och kanske också dyrt, att returnera varor till andra länder. I Finland har en affär ett lagstadgat ansvar som oftast är mer omfattande än den garanti som ges. Utomlands är det besvärligare att reda upp problem, och svårare att veta vilka lagar som gäller. Men det vägs nog delvis upp av att servicementaliteten är på en oerhört mycket högre nivå i många andra länder. Jag har t.ex. fått perfekt betjäning per e-post från Tyskland i samband med en felaktig blixt. Och mycket surmulen och undanflyende ”betjäning” när jag hade ett garantifall i en stor välkänd finländsk fotoaffär. Så utgående från egna erfarenheter skulle det nog bli jämt här, men på pappret är man tryggare om man handlar i Finland så det blir ändå 2-2 efter den här perioden. Etiken tas ibland fram som en faktor. Är det rätt att köpa utomlands när fotoaffärer tvingas stänga här hemma? OK, jag kan förstå det argumentet om man bor på en liten ort och är orolig för den enda fotoaffären. Eller om man t.ex. använder kemikalier och det bara finns några affärer kvar som har dem. Men i övrigt tycker jag nog att våra fotoaffärer får lov att konkurrera på lika villkor som alla andra. Och det finns flera exempel på att det är möjligt. Ett öppnare Europa och Verkkokauppa.com med sina egna importkanaler har redan justerat vår prisnivå närmare den europeiska. Man kan ju faktiskt vända på frågan. Är det etiskt att bidra till en hög prisnivå som alla fotografer lider av? Så den sista perioden blir mållös och det står 2-2 vid matchens slut. En granskning av målkameran visar att utlandets första mål, dvs. priset, var lite tveksamt. Det kunde vända matchen till hemlandets favör. Men endel läsare underkänner å andra sidan hemlandets mål i Internet-perioden, och då blir resultatet ett helt annat. Så på frågan om det lönar sig att beställa utomlands måste man svara med ett bestämt: kanske. ''Micke'' ==Stimulerande debatt== I flere år har jag offrat en del av den dyrbara tid som mig återstår till att debattera i [http://fi.wikipedia.org/wiki/Kyrkpressen Kyrkpressen]. Ämnet är den eviga konflikten mellan vetenskap och bibeltro. Ingen viker en tum, jag skriver därför inte mot någon, utan för de läsare som redan från förut tycker som jag, Många tycker att just debattsidan är det intressantaste i KP. Varför debatteras det så litet i vår krets? Ett ämne kunde vara vårutfärden. För deltagarna är det säsongens höjdpunkt, och bildskörden håller hög klass. En fråga är varför [[styrelsen]] gick emot mötets önskan och tillät manipulation också i denna tävling? Dokumentärfotot, för alltid symboliserat av [http://sv.wikipedia.org/wiki/Henri_Cartier-Bresson Cartier-Bressons] ”det avgörande ögonblicket”, får nu fejkas genom montage i alla våra tävlingar! Har vi inte därmed förlorat något väldigt dyrbart? Micke skriver att [http://sv.wikipedia.org/wiki/Pandora_(mytologi) Pandoras ask] är öppnad, men det gäller ju endast generell, helt okontrollerad bildframställning. Fototävlingar har, liksom alla tävlingar, givna regler, och vi bestämmer själva reglerna. Jag tycker utfärdstävlingen ska ge prov på vår förmåga att dokumentera utfärden, inte förmågan att i efterhand vid datorn förändra motiven. Bedömningen av utfärdstävlingen är ett snårigt ämne. Domaren kan se den som en reportagebetonad tävling, och blir helt förvirrad om han får veta att bilderna också kan vara manipulerad fotokonst. Med de nya reglerna i hand vet han inte om han bedömer fakta eller fiktion! Ett år utdömde domaren av princip alla bilder föreställande fotograferande Afk:are, ett annat år gick priset till just en sådan bild. En tredje domare har premierat bilder typiska för utfärdsorten, en fjärde sökte den bästa vårstämningen, ovetande om att fotograferna lidit av kyla och duggregn. Ska domaren ge katten i att det gäller Afk:s utfärd till en given plats en given tid, och bara välja den bästa bilden i allmänhet? Antag att vi har 10 deltagare, det gör 30 färg- och 30 svartvita bilder, bland vilka en vinnare ska vaskas fram. På grund av alla de olika kriterier jag har räknat upp är det här för svårt. Låt oss i stället tävla med en bildserie i stället för enskilda bilder! Inte en bild bland 30 utan en serie bland 10! Som det är nu hängs bilderna dessutom så att somliga serier bildar en helhet, och man vet att de har samma fotograf, medan andra hängs splittrat. Det är fel! Serier ska hängas som en helhet och bedömas som en helhet! Jag har en gång tidigare nämnt [http://fi.wikipedia.org/wiki/Elina_Brotherus Elina Brotherus] förvåning över att vi tävlar med enskilda bilder. I gångna tider hade vi Mästartävlingen för fem bilders kollektioner, nu har vi höstutfärden med både serie och enskilda bilder. Höstutfärden har varit lättbedömd genom att utfärdsmålet varit starkt begränsat, vårutfärden är extremt svårbedömd, men blir lättare om vi bedömer bilderna som serier. Det understryker också en fotoutfärds naturligt dokumentära karaktär. Våra regler för [[Månadens bild]] innehåller ett falskt resonemang: att alla tekniker ska vara tilllåtna i alla tävlingar för att alla ska kunna delta. Det kanske låter demokratiskt, men är i själva verket ytterst elitistiskt. Vill vi att alla ska kunna delta på samma villkor, vilket ju är grunden i all tävlingsverksamher, så måste vi utgå från den minsta gemensamma nämnaren, vilken är den obehandlade butikskopian! Det vill vi förstås inte heller, så hur ska vi ha det? Jag föreslår att manipulering ska vara förbjuden när tävlingsmotivet är reportagebetonat. Vid [http://en.wikipedia.org/wiki/Street_photography gatufotografering] ska man inte få montera in en svart katt i solstrimman mellan husen! Visst ska vi också ha tävlingar där bilderna måste vara manipulerade, men enligt tävlingsreglerna kan de inte vara en del av Månadens bild - programmet! I septembercirkuläret skrev jag om den kommande säsongens tävlingsmotiv, och varnade för problemet att domaren inte kan skilja på en helt omanipulerad och en skickligt manipulerad bild. Jag gav rådet att genom manipulationen tillföra bilden något absurt element, så att domaren åtminstone kan avgöra om bilden har rätt att delta i tävlingen. Både deltagare och framför allt domaren var konfunderade, och eftersom det här var något helt nytt borde det kraftigare ha framhållits i tävlingsprogrammet att det faktiskt måste vara manipulerade bilder. Och så behövs väl som allmän regel att endast egna bilder får användas. Från årtusendets första år minns jag från tyska fototidningar beklämmande landskap där fotografen utnyttjat arkivbilder till både molnhimmel, förgrund och en vackert vit, enslig bondgård eller ett ensamt träd i det fejkade landskapet. Det är inte alltid givet att man bör göra vad man kan göra! Till sist en anekdot från Kyrkpressen: jag hade med fossila och genetiska bevis förklarat valens utveckling från landbaserad fyrfoting, och som ett kuriosum nämnde jag den val med en meter långa bakben som harpunerades år 1919. Min motpart i diskussionen, en fundamentalist från Vasa, gav tusan i fossilen och generna och deklarerade att han inte tror på någon val med långa bakben! Jag borde förstås ha skrivit en meter korta! 63f9efb86a7c4dd98dc41150a69eedce150cc61a 181 180 2009-04-21T06:35:47Z WikiSysop 1 /* Stimulerande debatt */ wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Hoppsan, det var inte lätt!== När Panu Raninen från Epson var gäst och domare på februarimötet var det trångt vid bordet och extra stolar måste bäras in. Intresset för att göra bättre digitala printar verkar vara stort, både bland klubbens äldre och yngre medlemmar. Däremot hade tävlingstemat "hoppsan!" tydligen varit lite väl knepigt, på nätet för färgbilder hängde tio fotografier och de svartvita bilderna var sex. Panu Raninen gjorde "profil" för det papper han använde, och demonstrerade resultatet, han lovade också ställa upp på någon bildcirkel för att mera handgripligt lära ut konsten att få färgerna att stämma med dem man har på skärmen, för det var inte helt lätt att hänga med i vad han gjorde alla gånger. Ett mycket gott råd till alla printeranvändare hade han: för att spara bläck skall man inte stänga av printern mellan användningarna, ifall det inte gäller för någon mycket lång tid. Varje gång man sätter på och stänger av printern putsar den sig, och mycket bläck går åt varje gång. Så den som undrat, likt undertecknad, vart allt bläck tar vägen när de printade bilderna varit få, fick nu ett svar. Som domare var Panu mycket analytisk och rent av filosoferande, och varje bild granskades noggrant med en i grunden positiv blick. ''Christine Saarukka'' ==Årsfest med lagom pompa och ståt== Ett kvällsupplyst Helsingfors låg för våra fötter när vi satte oss till bords i restaurang Loiste på tionde våningen. Vårt långbord fyllde hela tre av restaurangens kabinett! Vi, trettiotvå festklädda AFK-are på bästa festhumör, hade samlats för att fira klubbens 120-årsdag, den 6 mars, i goda vänners lag, med god mat och goda drycker och med specialinbjuden festtalare. Vad kan man mer begära? Jo, lite skumpa före maten och några välkomnande ord av ordförande Micke, som också hade sammanställt ett bildcollage av några av klubbens äldsta fotografier. Det snurrade i en TV-ruta under inledningsminglet, till allmän förtjusning. Erik Kruskopf tar för sig ur vårutfärdspokalen, som årets vinnare Christine fyllt med karameller. Många medlemmar hade kört rätt långa vägar för att få uppleva den här kvällen. Vår specialgäst '''Erik Kruskopf''', som kommit åkande från sitt hem i Sjundeå, påminde oss om vad vi egentligen är för några: älskare. Vi är sådana som älskar att fotografera! Det vill säga fotografiamatörer, amatörfotografer. Några dilettanter är vi däremot inte! ===En falsk eller äkta Picasso?=== Temat för Kruskopfs föredrag var: "'''När en bild blir konst'''". Konst är ett konstigt ord, sade han och citerade '''[http://sv.wikipedia.org/wiki/Tove_Jansson Tove Jansson]''' som i sin tur citerat sin far, "Faffan" Jansson: {{Quotation|Det som man inte kan, det är konst. När man kan det så är det ingen konst."|Viktor Jansson}} Alla bilder är inte konst. Men vilken bild som helst kan vara konst så länge den skapar en relation mellan betraktaren och bilden, så att betraktaren får uppleva, känna, lära sig någonting nytt, och av konstnären på rätt sätt har letts in i vad som är det viktiga i bilden. Sådant som visas i ett konstmuseum är per definition konst. Sedan kan man vara av olika åsikt om hur bra eller dålig den är. Serieteckningar har funnits mycket länge, men först nu har de funnit vägen in i konstmuseerna. Likaså har graffiti blivit föremål för diskussionen i vilken mån den skall accepteras som konst. Att konstverket är ett original, ett unikum, är för många en viktig definition på konst, men Erik Kruskopf tycker det är helt oväsentligt, det är bara en följd av att konsten också är handelsvara. En massa av de konstintryck man får, får man ju från reproduktioner. Det väsentliga av bilden finns där. Originalet kan kanske ge en liten strimma till, men man kan till och med bli besviken av att se originalet. En kopia, till och med en förfalskning kan göra ett lika starkt konstintryck som ett original. Föredraget avslutades med en liten anekdot: Picassos konsthandlare sålde en målning av Picasso. Följande dag kom kunden tillbaka och sa att experter påstått att det var en förfalskning - den är ju inte ens signerad! Konsthandlaren lugnade honom och lovade skaffa fram en signering av Picasso. Picasso tittade på målningen och sa: Men det är ju en förfalskning. Konsthandlaren protesterade: Men jag såg ju själv när du målade den! Vartill Picasso: tror du inte att jag kan måla en falsk Picasso? ''Christine Saarukka'' ==Oavgjord match== Vi finländare är inget vidare på att pruta. Dessutom tycks vårt avlånga land vara i minsta laget för effektiv marknadsekonomi. Och om man därtill räknar in relativt höga kostnader för moms, arbetskraft osv., så är det inget under att kameror kostar mer hos oss än annanstans. Men hur mycket mer? Lönar det sig att köpa utomlands? Något absolut svar kan man givetvis inte ge på den frågan, för det är ett rörligt mål. Situationen ändras hela tiden och prylar är prissatta på olika sätt. Men jag ska ändå filosofera lite över att köpa fotogrejer utomlands. I min egen väska är ju trots allt de flesta värdefulla grejerna importerade. Priset är kanske det viktigaste argumentet för att handla utomlands. Om man beställer grejor inom EU så betalar man bara frakt och försäkring. Momsen betalas i säljarens land enligt lokal procentsats. Tull uppbärs inte inom EU. Utanför EU kan däremot staten klämma åt en ordentligt. Det kommer räkning på både moms och tull, som dessutom räknas på totala priset inklusive frakt. För ett par år sedan hade t.ex. Tyskland klart lägre priser än de finländska återförsäljarna, men en momshöjning åt upp största delen av den skillnaden. Och dessutom har våra kameraförsäljare upptäckt att vi är med i EU, och åtminstone delvis justerat sina priser. I USA, å andra sidan, ser effektiv konkurrens till att priserna hålls låga. Men tullen gör allt den kan för att strypa den importen. Så ska man göra riktiga kap måste man nog köpa över disk i USA och glömma att deklarera sina varor på hemvägen. Det billigaste priset hittar man nog ändå sällan i Finland, så efter första perioden blir det alltså 1-0 till utlandets fördel. Utbudet är en annan faktor som man bör beakta. Vad ny utrustning beträffar så torde det inte vara någon större skillnad mellan Finland och andra länder. Finns det man ska ha inte på hyllan så går det att beställa. Men när man talar om begagnat så blir situationen en helt annan. Någon förklaring behövs knappast. Fler fotografer, fler grejer till salu. Alltså 2-0. Internet är en punkt som det föregående stycket leder in oss på. Det överlägsna sättet att beställa internationellt är via Internet, med betalning per kreditkort eller [http://sv.wikipedia.org/wiki/Paypal PayPal]. Begagnat hittar man på [http://sv.wikipedia.org/wiki/Ebay eBay]. PayPal? eBay? Om de termerna inte låter bekanta så kan nog tröskeln för att handla på nätet vara ganska hög. Dessutom gäller det att kunna engelska och helst ha lite hum om vad som är säkert och var riskerna finns. Då tycker nog många att det är enklare att gå och fråga sin gamla bekant i kamerabutiken. Alltså 2-1, men nördarna underkänner ju givetvis det här målet. [http://fi.wikipedia.org/wiki/Kuluttajansuojalaki Konsumentskyddet] är också en viktig faktor. Det blir besvärligt, och kanske också dyrt, att returnera varor till andra länder. I Finland har en affär ett lagstadgat ansvar som oftast är mer omfattande än den garanti som ges. Utomlands är det besvärligare att reda upp problem, och svårare att veta vilka lagar som gäller. Men det vägs nog delvis upp av att servicementaliteten är på en oerhört mycket högre nivå i många andra länder. Jag har t.ex. fått perfekt betjäning per e-post från Tyskland i samband med en felaktig blixt. Och mycket surmulen och undanflyende ”betjäning” när jag hade ett garantifall i en stor välkänd finländsk fotoaffär. Så utgående från egna erfarenheter skulle det nog bli jämt här, men på pappret är man tryggare om man handlar i Finland så det blir ändå 2-2 efter den här perioden. Etiken tas ibland fram som en faktor. Är det rätt att köpa utomlands när fotoaffärer tvingas stänga här hemma? OK, jag kan förstå det argumentet om man bor på en liten ort och är orolig för den enda fotoaffären. Eller om man t.ex. använder kemikalier och det bara finns några affärer kvar som har dem. Men i övrigt tycker jag nog att våra fotoaffärer får lov att konkurrera på lika villkor som alla andra. Och det finns flera exempel på att det är möjligt. Ett öppnare Europa och Verkkokauppa.com med sina egna importkanaler har redan justerat vår prisnivå närmare den europeiska. Man kan ju faktiskt vända på frågan. Är det etiskt att bidra till en hög prisnivå som alla fotografer lider av? Så den sista perioden blir mållös och det står 2-2 vid matchens slut. En granskning av målkameran visar att utlandets första mål, dvs. priset, var lite tveksamt. Det kunde vända matchen till hemlandets favör. Men endel läsare underkänner å andra sidan hemlandets mål i Internet-perioden, och då blir resultatet ett helt annat. Så på frågan om det lönar sig att beställa utomlands måste man svara med ett bestämt: kanske. ''Micke'' ==Stimulerande debatt== I flere år har jag offrat en del av den dyrbara tid som mig återstår till att debattera i [http://fi.wikipedia.org/wiki/Kyrkpressen Kyrkpressen]. Ämnet är den eviga konflikten mellan vetenskap och bibeltro. Ingen viker en tum, jag skriver därför inte mot någon, utan för de läsare som redan från förut tycker som jag, Många tycker att just debattsidan är det intressantaste i KP. Varför debatteras det så litet i vår krets? Ett ämne kunde vara vårutfärden. För deltagarna är det säsongens höjdpunkt, och bildskörden håller hög klass. En fråga är varför [[styrelsen]] gick emot mötets önskan och tillät manipulation också i denna tävling? Dokumentärfotot, för alltid symboliserat av [http://sv.wikipedia.org/wiki/Henri_Cartier-Bresson Cartier-Bressons] ”det avgörande ögonblicket”, får nu fejkas genom montage i alla våra tävlingar! Har vi inte därmed förlorat något väldigt dyrbart? Micke skriver att [http://sv.wikipedia.org/wiki/Pandora_(mytologi) Pandoras ask] är öppnad, men det gäller ju endast generell, helt okontrollerad bildframställning. Fototävlingar har, liksom alla tävlingar, givna regler, och vi bestämmer själva reglerna. Jag tycker utfärdstävlingen ska ge prov på vår förmåga att dokumentera utfärden, inte förmågan att i efterhand vid datorn förändra motiven. Bedömningen av utfärdstävlingen är ett snårigt ämne. Domaren kan se den som en reportagebetonad tävling, och blir helt förvirrad om han får veta att bilderna också kan vara manipulerad fotokonst. Med de nya reglerna i hand vet han inte om han bedömer fakta eller fiktion! Ett år utdömde domaren av princip alla bilder föreställande fotograferande Afk:are, ett annat år gick priset till just en sådan bild. En tredje domare har premierat bilder typiska för utfärdsorten, en fjärde sökte den bästa vårstämningen, ovetande om att fotograferna lidit av kyla och duggregn. Ska domaren ge katten i att det gäller Afk:s utfärd till en given plats en given tid, och bara välja den bästa bilden i allmänhet? Antag att vi har 10 deltagare, det gör 30 färg- och 30 svartvita bilder, bland vilka en vinnare ska vaskas fram. På grund av alla de olika kriterier jag har räknat upp är det här för svårt. Låt oss i stället tävla med en bildserie i stället för enskilda bilder! Inte en bild bland 30 utan en serie bland 10! Som det är nu hängs bilderna dessutom så att somliga serier bildar en helhet, och man vet att de har samma fotograf, medan andra hängs splittrat. Det är fel! Serier ska hängas som en helhet och bedömas som en helhet! Jag har en gång tidigare nämnt [http://fi.wikipedia.org/wiki/Elina_Brotherus Elina Brotherus] förvåning över att vi tävlar med enskilda bilder. I gångna tider hade vi Mästartävlingen för fem bilders kollektioner, nu har vi höstutfärden med både serie och enskilda bilder. Höstutfärden har varit lättbedömd genom att utfärdsmålet varit starkt begränsat, vårutfärden är extremt svårbedömd, men blir lättare om vi bedömer bilderna som serier. Det understryker också en fotoutfärds naturligt dokumentära karaktär. Våra regler för [[Månadens bild]] innehåller ett falskt resonemang: att alla tekniker ska vara tilllåtna i alla tävlingar för att alla ska kunna delta. Det kanske låter demokratiskt, men är i själva verket ytterst elitistiskt. Vill vi att alla ska kunna delta på samma villkor, vilket ju är grunden i all tävlingsverksamher, så måste vi utgå från den minsta gemensamma nämnaren, vilken är den obehandlade butikskopian! Det vill vi förstås inte heller, så hur ska vi ha det? Jag föreslår att manipulering ska vara förbjuden när tävlingsmotivet är reportagebetonat. Vid [http://en.wikipedia.org/wiki/Street_photography gatufotografering] ska man inte få montera in en svart katt i solstrimman mellan husen! Visst ska vi också ha tävlingar där bilderna måste vara manipulerade, men enligt tävlingsreglerna kan de inte vara en del av Månadens bild - programmet! I septembercirkuläret skrev jag om den kommande säsongens tävlingsmotiv, och varnade för problemet att domaren inte kan skilja på en helt omanipulerad och en skickligt manipulerad bild. Jag gav rådet att genom manipulationen tillföra bilden något absurt element, så att domaren åtminstone kan avgöra om bilden har rätt att delta i tävlingen. Både deltagare och framför allt domaren var konfunderade, och eftersom det här var något helt nytt borde det kraftigare ha framhållits i tävlingsprogrammet att det faktiskt måste vara manipulerade bilder. Och så behövs väl som allmän regel att endast egna bilder får användas. Från årtusendets första år minns jag från tyska fototidningar beklämmande landskap där fotografen utnyttjat arkivbilder till både molnhimmel, förgrund och en vackert vit, enslig bondgård eller ett ensamt träd i det fejkade landskapet. Det är inte alltid givet att man bör göra vad man kan göra! Till sist en anekdot från Kyrkpressen: jag hade med fossila och genetiska bevis förklarat valens utveckling från landbaserad fyrfoting, och som ett kuriosum nämnde jag den val med en meter långa bakben som harpunerades år 1919. Min motpart i diskussionen, en fundamentalist från Vasa, gav tusan i fossilen och generna och deklarerade att han inte tror på någon val med långa bakben! Jag borde förstås ha skrivit en meter korta! ''Prolle'' 8e30667a28bf2dea6f82b37c7417885430e00ecf 193 181 2009-04-21T06:59:10Z WikiSysop 1 /* Hoppsan, det var inte lätt! */ wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Hoppsan, det var inte lätt!== När '''Panu Raninen''' från Epson var gäst och domare på februarimötet var det trångt vid bordet och extra stolar måste bäras in. Intresset för att göra bättre digitala printar verkar vara stort, både bland klubbens äldre och yngre medlemmar. Däremot hade tävlingstemat "hoppsan!" tydligen varit lite väl knepigt, på nätet för färgbilder hängde tio fotografier och de svartvita bilderna var sex. Panu Raninen gjorde "[http://sv.wikipedia.org/wiki/ICC-profiler profil]" för det papper han använde, och demonstrerade resultatet, han lovade också ställa upp på någon bildcirkel för att mera handgripligt lära ut konsten att få färgerna att stämma med dem man har på skärmen, för det var inte helt lätt att hänga med i vad han gjorde alla gånger. Ett mycket gott råd till alla printeranvändare hade han: för att spara bläck skall man inte stänga av printern mellan användningarna, ifall det inte gäller för någon mycket lång tid. Varje gång man sätter på och stänger av printern putsar den sig, och mycket bläck går åt varje gång. Så den som undrat, likt undertecknad, vart allt bläck tar vägen när de printade bilderna varit få, fick nu ett svar. Som domare var Panu mycket analytisk och rent av filosoferande, och varje bild granskades noggrant med en i grunden positiv blick. ''Christine Saarukka'' ==Årsfest med lagom pompa och ståt== Ett kvällsupplyst Helsingfors låg för våra fötter när vi satte oss till bords i restaurang Loiste på tionde våningen. Vårt långbord fyllde hela tre av restaurangens kabinett! Vi, trettiotvå festklädda AFK-are på bästa festhumör, hade samlats för att fira klubbens 120-årsdag, den 6 mars, i goda vänners lag, med god mat och goda drycker och med specialinbjuden festtalare. Vad kan man mer begära? Jo, lite skumpa före maten och några välkomnande ord av ordförande Micke, som också hade sammanställt ett bildcollage av några av klubbens äldsta fotografier. Det snurrade i en TV-ruta under inledningsminglet, till allmän förtjusning. Erik Kruskopf tar för sig ur vårutfärdspokalen, som årets vinnare Christine fyllt med karameller. Många medlemmar hade kört rätt långa vägar för att få uppleva den här kvällen. Vår specialgäst '''Erik Kruskopf''', som kommit åkande från sitt hem i Sjundeå, påminde oss om vad vi egentligen är för några: älskare. Vi är sådana som älskar att fotografera! Det vill säga fotografiamatörer, amatörfotografer. Några dilettanter är vi däremot inte! ===En falsk eller äkta Picasso?=== Temat för Kruskopfs föredrag var: "'''När en bild blir konst'''". Konst är ett konstigt ord, sade han och citerade '''[http://sv.wikipedia.org/wiki/Tove_Jansson Tove Jansson]''' som i sin tur citerat sin far, "Faffan" Jansson: {{Quotation|Det som man inte kan, det är konst. När man kan det så är det ingen konst."|Viktor Jansson}} Alla bilder är inte konst. Men vilken bild som helst kan vara konst så länge den skapar en relation mellan betraktaren och bilden, så att betraktaren får uppleva, känna, lära sig någonting nytt, och av konstnären på rätt sätt har letts in i vad som är det viktiga i bilden. Sådant som visas i ett konstmuseum är per definition konst. Sedan kan man vara av olika åsikt om hur bra eller dålig den är. Serieteckningar har funnits mycket länge, men först nu har de funnit vägen in i konstmuseerna. Likaså har graffiti blivit föremål för diskussionen i vilken mån den skall accepteras som konst. Att konstverket är ett original, ett unikum, är för många en viktig definition på konst, men Erik Kruskopf tycker det är helt oväsentligt, det är bara en följd av att konsten också är handelsvara. En massa av de konstintryck man får, får man ju från reproduktioner. Det väsentliga av bilden finns där. Originalet kan kanske ge en liten strimma till, men man kan till och med bli besviken av att se originalet. En kopia, till och med en förfalskning kan göra ett lika starkt konstintryck som ett original. Föredraget avslutades med en liten anekdot: Picassos konsthandlare sålde en målning av Picasso. Följande dag kom kunden tillbaka och sa att experter påstått att det var en förfalskning - den är ju inte ens signerad! Konsthandlaren lugnade honom och lovade skaffa fram en signering av Picasso. Picasso tittade på målningen och sa: Men det är ju en förfalskning. Konsthandlaren protesterade: Men jag såg ju själv när du målade den! Vartill Picasso: tror du inte att jag kan måla en falsk Picasso? ''Christine Saarukka'' ==Oavgjord match== Vi finländare är inget vidare på att pruta. Dessutom tycks vårt avlånga land vara i minsta laget för effektiv marknadsekonomi. Och om man därtill räknar in relativt höga kostnader för moms, arbetskraft osv., så är det inget under att kameror kostar mer hos oss än annanstans. Men hur mycket mer? Lönar det sig att köpa utomlands? Något absolut svar kan man givetvis inte ge på den frågan, för det är ett rörligt mål. Situationen ändras hela tiden och prylar är prissatta på olika sätt. Men jag ska ändå filosofera lite över att köpa fotogrejer utomlands. I min egen väska är ju trots allt de flesta värdefulla grejerna importerade. Priset är kanske det viktigaste argumentet för att handla utomlands. Om man beställer grejor inom EU så betalar man bara frakt och försäkring. Momsen betalas i säljarens land enligt lokal procentsats. Tull uppbärs inte inom EU. Utanför EU kan däremot staten klämma åt en ordentligt. Det kommer räkning på både moms och tull, som dessutom räknas på totala priset inklusive frakt. För ett par år sedan hade t.ex. Tyskland klart lägre priser än de finländska återförsäljarna, men en momshöjning åt upp största delen av den skillnaden. Och dessutom har våra kameraförsäljare upptäckt att vi är med i EU, och åtminstone delvis justerat sina priser. I USA, å andra sidan, ser effektiv konkurrens till att priserna hålls låga. Men tullen gör allt den kan för att strypa den importen. Så ska man göra riktiga kap måste man nog köpa över disk i USA och glömma att deklarera sina varor på hemvägen. Det billigaste priset hittar man nog ändå sällan i Finland, så efter första perioden blir det alltså 1-0 till utlandets fördel. Utbudet är en annan faktor som man bör beakta. Vad ny utrustning beträffar så torde det inte vara någon större skillnad mellan Finland och andra länder. Finns det man ska ha inte på hyllan så går det att beställa. Men när man talar om begagnat så blir situationen en helt annan. Någon förklaring behövs knappast. Fler fotografer, fler grejer till salu. Alltså 2-0. Internet är en punkt som det föregående stycket leder in oss på. Det överlägsna sättet att beställa internationellt är via Internet, med betalning per kreditkort eller [http://sv.wikipedia.org/wiki/Paypal PayPal]. Begagnat hittar man på [http://sv.wikipedia.org/wiki/Ebay eBay]. PayPal? eBay? Om de termerna inte låter bekanta så kan nog tröskeln för att handla på nätet vara ganska hög. Dessutom gäller det att kunna engelska och helst ha lite hum om vad som är säkert och var riskerna finns. Då tycker nog många att det är enklare att gå och fråga sin gamla bekant i kamerabutiken. Alltså 2-1, men nördarna underkänner ju givetvis det här målet. [http://fi.wikipedia.org/wiki/Kuluttajansuojalaki Konsumentskyddet] är också en viktig faktor. Det blir besvärligt, och kanske också dyrt, att returnera varor till andra länder. I Finland har en affär ett lagstadgat ansvar som oftast är mer omfattande än den garanti som ges. Utomlands är det besvärligare att reda upp problem, och svårare att veta vilka lagar som gäller. Men det vägs nog delvis upp av att servicementaliteten är på en oerhört mycket högre nivå i många andra länder. Jag har t.ex. fått perfekt betjäning per e-post från Tyskland i samband med en felaktig blixt. Och mycket surmulen och undanflyende ”betjäning” när jag hade ett garantifall i en stor välkänd finländsk fotoaffär. Så utgående från egna erfarenheter skulle det nog bli jämt här, men på pappret är man tryggare om man handlar i Finland så det blir ändå 2-2 efter den här perioden. Etiken tas ibland fram som en faktor. Är det rätt att köpa utomlands när fotoaffärer tvingas stänga här hemma? OK, jag kan förstå det argumentet om man bor på en liten ort och är orolig för den enda fotoaffären. Eller om man t.ex. använder kemikalier och det bara finns några affärer kvar som har dem. Men i övrigt tycker jag nog att våra fotoaffärer får lov att konkurrera på lika villkor som alla andra. Och det finns flera exempel på att det är möjligt. Ett öppnare Europa och Verkkokauppa.com med sina egna importkanaler har redan justerat vår prisnivå närmare den europeiska. Man kan ju faktiskt vända på frågan. Är det etiskt att bidra till en hög prisnivå som alla fotografer lider av? Så den sista perioden blir mållös och det står 2-2 vid matchens slut. En granskning av målkameran visar att utlandets första mål, dvs. priset, var lite tveksamt. Det kunde vända matchen till hemlandets favör. Men endel läsare underkänner å andra sidan hemlandets mål i Internet-perioden, och då blir resultatet ett helt annat. Så på frågan om det lönar sig att beställa utomlands måste man svara med ett bestämt: kanske. ''Micke'' ==Stimulerande debatt== I flere år har jag offrat en del av den dyrbara tid som mig återstår till att debattera i [http://fi.wikipedia.org/wiki/Kyrkpressen Kyrkpressen]. Ämnet är den eviga konflikten mellan vetenskap och bibeltro. Ingen viker en tum, jag skriver därför inte mot någon, utan för de läsare som redan från förut tycker som jag, Många tycker att just debattsidan är det intressantaste i KP. Varför debatteras det så litet i vår krets? Ett ämne kunde vara vårutfärden. För deltagarna är det säsongens höjdpunkt, och bildskörden håller hög klass. En fråga är varför [[styrelsen]] gick emot mötets önskan och tillät manipulation också i denna tävling? Dokumentärfotot, för alltid symboliserat av [http://sv.wikipedia.org/wiki/Henri_Cartier-Bresson Cartier-Bressons] ”det avgörande ögonblicket”, får nu fejkas genom montage i alla våra tävlingar! Har vi inte därmed förlorat något väldigt dyrbart? Micke skriver att [http://sv.wikipedia.org/wiki/Pandora_(mytologi) Pandoras ask] är öppnad, men det gäller ju endast generell, helt okontrollerad bildframställning. Fototävlingar har, liksom alla tävlingar, givna regler, och vi bestämmer själva reglerna. Jag tycker utfärdstävlingen ska ge prov på vår förmåga att dokumentera utfärden, inte förmågan att i efterhand vid datorn förändra motiven. Bedömningen av utfärdstävlingen är ett snårigt ämne. Domaren kan se den som en reportagebetonad tävling, och blir helt förvirrad om han får veta att bilderna också kan vara manipulerad fotokonst. Med de nya reglerna i hand vet han inte om han bedömer fakta eller fiktion! Ett år utdömde domaren av princip alla bilder föreställande fotograferande Afk:are, ett annat år gick priset till just en sådan bild. En tredje domare har premierat bilder typiska för utfärdsorten, en fjärde sökte den bästa vårstämningen, ovetande om att fotograferna lidit av kyla och duggregn. Ska domaren ge katten i att det gäller Afk:s utfärd till en given plats en given tid, och bara välja den bästa bilden i allmänhet? Antag att vi har 10 deltagare, det gör 30 färg- och 30 svartvita bilder, bland vilka en vinnare ska vaskas fram. På grund av alla de olika kriterier jag har räknat upp är det här för svårt. Låt oss i stället tävla med en bildserie i stället för enskilda bilder! Inte en bild bland 30 utan en serie bland 10! Som det är nu hängs bilderna dessutom så att somliga serier bildar en helhet, och man vet att de har samma fotograf, medan andra hängs splittrat. Det är fel! Serier ska hängas som en helhet och bedömas som en helhet! Jag har en gång tidigare nämnt [http://fi.wikipedia.org/wiki/Elina_Brotherus Elina Brotherus] förvåning över att vi tävlar med enskilda bilder. I gångna tider hade vi Mästartävlingen för fem bilders kollektioner, nu har vi höstutfärden med både serie och enskilda bilder. Höstutfärden har varit lättbedömd genom att utfärdsmålet varit starkt begränsat, vårutfärden är extremt svårbedömd, men blir lättare om vi bedömer bilderna som serier. Det understryker också en fotoutfärds naturligt dokumentära karaktär. Våra regler för [[Månadens bild]] innehåller ett falskt resonemang: att alla tekniker ska vara tilllåtna i alla tävlingar för att alla ska kunna delta. Det kanske låter demokratiskt, men är i själva verket ytterst elitistiskt. Vill vi att alla ska kunna delta på samma villkor, vilket ju är grunden i all tävlingsverksamher, så måste vi utgå från den minsta gemensamma nämnaren, vilken är den obehandlade butikskopian! Det vill vi förstås inte heller, så hur ska vi ha det? Jag föreslår att manipulering ska vara förbjuden när tävlingsmotivet är reportagebetonat. Vid [http://en.wikipedia.org/wiki/Street_photography gatufotografering] ska man inte få montera in en svart katt i solstrimman mellan husen! Visst ska vi också ha tävlingar där bilderna måste vara manipulerade, men enligt tävlingsreglerna kan de inte vara en del av Månadens bild - programmet! I septembercirkuläret skrev jag om den kommande säsongens tävlingsmotiv, och varnade för problemet att domaren inte kan skilja på en helt omanipulerad och en skickligt manipulerad bild. Jag gav rådet att genom manipulationen tillföra bilden något absurt element, så att domaren åtminstone kan avgöra om bilden har rätt att delta i tävlingen. Både deltagare och framför allt domaren var konfunderade, och eftersom det här var något helt nytt borde det kraftigare ha framhållits i tävlingsprogrammet att det faktiskt måste vara manipulerade bilder. Och så behövs väl som allmän regel att endast egna bilder får användas. Från årtusendets första år minns jag från tyska fototidningar beklämmande landskap där fotografen utnyttjat arkivbilder till både molnhimmel, förgrund och en vackert vit, enslig bondgård eller ett ensamt träd i det fejkade landskapet. Det är inte alltid givet att man bör göra vad man kan göra! Till sist en anekdot från Kyrkpressen: jag hade med fossila och genetiska bevis förklarat valens utveckling från landbaserad fyrfoting, och som ett kuriosum nämnde jag den val med en meter långa bakben som harpunerades år 1919. Min motpart i diskussionen, en fundamentalist från Vasa, gav tusan i fossilen och generna och deklarerade att han inte tror på någon val med långa bakben! Jag borde förstås ha skrivit en meter korta! ''Prolle'' af47fd149c8b77db79cd61431f212d37238890da 0 36 182 2009-04-21T06:39:42Z WikiSysop 1 Ny sida: Månadens bild är en fototävling för [[AFK]]:s medlemmar. Se [[Tävlingsregler_för_AFK#M.C3.A5nadens_bild|tävlingsreglerna]]. * [[Månadens bild 2008-2009]] wikitext text/x-wiki Månadens bild är en fototävling för [[AFK]]:s medlemmar. Se [[Tävlingsregler_för_AFK#M.C3.A5nadens_bild|tävlingsreglerna]]. * [[Månadens bild 2008-2009]] 3c261bf4a4e09e5aa8662dc037be159591d2d922 183 182 2009-04-21T06:40:05Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki Månadens bild är en fototävling för [[AFK]]:s medlemmar. Se [[Tävlingsregler_för_AFK#M.C3.A5nadens_bild|tävlingsreglerna]]. ==Tävlingsresultat== * [[Månadens bild 2008-2009]] 2482cb76adc26e54663adaa2b1ccdcdf08235c8d 0 9 192 60 2009-04-21T06:46:44Z WikiSysop 1 /* Fördelar som medlem */ wikitext text/x-wiki Amatörfotografklubben i Helsingfors rf, mera känd som AFK, grundades år 1889 och är sålunda Nordens äldsta aktiva fotoklubb. AFK är dessutom den största svenskspråkiga fotoklubben i Finland. Klubben vill vara ett forum där amatörfotografer kan utveckla sin hobby, diskutera sina bilder och utbyta erfarenheter. Medlemsantalet är ca 150 (år 2006) och stiger konstant. Medlemmarna är i första hand från sydkusten, men även från andra orter. publikationerna och verksamheten på internet gör klubben intressant också för dem som inte bor i huvudstadsregionen. ==Verksamhet== * Allmänt månadsmöte med bildtävlingar och aktuella föreläsningar * Månatlig [[bildcirkeln|bildcirkel]] som koncentrerar sig på bildspråk * Månatlig [[digicirkeln|digicirkel]] med tyngdpunkt på digitalteknik * Årliga utfärder [[höstutflykten|höst]] och [[vårutfärden|vår]] * Kurser i olika fotografiska ämnen enligt behov ==Fördelar som medlem== * Rätt att delta i klubbens verksamhet * Möjlighet att via labbabonnemang få tillträde till [[labbet|klubbens laboratorium]] * Klubbens publikation, [[Cirkuläret]], hemskickad en gång per månad ==Kontaktuppgifter== Labb: Tölögatan 52, 00250 Helsingfors. Kontaktuppgifter för samtliga [[styrelsen|styrelsemedlemmar]] och [[funktionärer]] finns på [http://www.afk.fi/ AFKs webbplats] [[Category:Fotoklubbar]] [[Category:AFK]] fce5724418a61c1e158667d91cda6dc7b1c89937 0 37 201 2009-05-18T11:39:33Z WikiSysop 1 Ny sida: Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Årets fotograf för andra gången i följd!== Mikael Albre... wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Årets fotograf för andra gången i följd!== Mikael Albrecht utsågs på aprilmötet för andra året i rad till Årets fotograf. Segern var ganska klar med Mickes 23 poäng mot följande i poänglistan, Tua Rahikainen, som samlade 14 poäng och Gunnar Bärlund med sina lika många, dvs. 14 poäng även han. Tuas seger över Gunnar förklaras av att hon har fått två hela förstaplaceringar under det gångna tävlingsåret. För Micke var det inte ens avgörande med dagens förstaplacering i färgserien, där han med sitt foto av John Lennon-graffitibilden på ett originellt sätt uppfyllde tävlingstemat "Har vi glömt den gamla tiden, livet som vi fordom levat". Cirkulärredaktören skulle gärna visa bilden i detta blad, men den kräver ovillkorligen färgåtergivning. Hela fem flitiga månadstävlare hade nått upp över tio poäng - inte illa! ==Jussi Aalto, glad pensionär== Dagens gäst och domare, nyblivna pensionären, fotografen Jussi Aalto funderar just nu på vad han skall göra resten av livet. "Jag klarar mig till slutet av augusti med min Kekkonenbild", berättade han både förnöjt och lite självironiskt som inledning på sitt långa föredrag som handlade om hans fotografiska liv. Det finns mycket att berätta när det gäller en fotograf av Jussis kaliber. Han har kanske blivit mest känd för sina porträtt av kända politiker, inte minst just presidenterna Kekkonen och Halonen. Tarja Halonen känner han också privat sedan länge tillbaka, vilket nog märks i porträtten Vår president är mycket avslappnad och rentav skojfrisk på Jussis bilder. Trots att porträtt blivit hans varumärke, är det inte porträttfotograf han vill kalla sig, det råkar bara vara hans stora intresse. Vilket alla vi vet, som gått på kurs i porträttfotografering för honom. ==Vår man i Paris: Kontroverser== Från 3 mars till 24 maj presenterar Bibliothèque Nationale de France (rue Richelieu, Paris) 80 fotografier under rubriken ”Controverses”. Ursprungligen sammanställd på Musée de l'Elysée i Lausanne i Schweiz, visar utställningen både berömda och okända fotografier från tiden mellan 1840 och 2007, vilka har varit föremål för polemik, rättegångar eller t.o.m. förbud mot att publiceras och utställas. Ursprungligen skulle utställningen omfatta närmare 400 fotografier, men blev reducerad, huvudsakligen av orsaker som anknyter till själva temat, d.v.s. publiceringsförbud. Polemik och kontroverser, det går hem hos fransmannen som bastu hos finländaren! Jag stod som nummer 5 i kön vid öppningsdags men 15 minuter senare kunde man knappt röra sig fritt i utställningssalarna, utan var tvungen att följa med strömmen”. "Kontroversiella men icke skandalösa fotografier" – enligt Christian Pirker, advokat vid domstolen i Genève och kommissarie för utställningen "Controverses", har kontrovers och skandal två vitt skilda meningar. "Varje kontrovers utvecklar olika motsatta versioner som kan bestridas och försvaras, medan en skandal har tendensen att förklaras av ett allmänt godkännande." Även utan den offentliga uppståndelse som de utställda och många fler fotografier fått, väcker utställningen många reflexioner – och nu tar jag frivilligt och bestämt avstånd till både bildmanipulation och till djungeln av juridiska bestämmelser i olika länder gällande avbildning med vad medel det än må vara. Man kommer snabbt in på frågorna om vad som är moraliskt acceptabelt och sedan ännu snabbare in på hur en kultur drar sina moraliska gränser i förhållande till en annan kultur. Detta i dag. För att inte tala om hur moraliska gränser har förändrats sedan fotografin kom till. Bildkonsten eller i detta sammanhang mer precists avbildningskonsten, av vilken fotografin utgör en del, har ju existerat ända sedan människan har (er)känt behovet att kommunicera. Redan 1840 leker Hippolyte Bayard med betraktarens bedömningsförmåga med fotografiet "Den drunknades självporträtt", där bildtexten vilseleder åskådaren. Har man rätt att fotografera allt bara för att man arbetar på en pressbyrå? Har man rätt att publicera allt i press och inom fotografin? Var går gränsen för en nyhetsreporter mellan att försöka rädda liv och göra ett reportage. Exempel: * svältande barn på stäpperna i Afrika, * den unga Omayra Sánchez som dör framför Frank Fourniers kamera fångad i leran vid katastrofen i Colombia 1985 efter vulkanen Nevado del Ruiz utbrott. Var går gränsen mellan allmänhetens rätt att se och vara informerad och skyddet av det privata livet? I krigssituationer har fotografi och manipulation av fotografier använts flitigt, för att inte säga hänsynslöst. Exempel: * Bismarck på sin dödsbädd. * Joe Rosenthals bild av flaggresningen på Iwo Jima. * Robert Capas bild av den döende frihetskämpen under spanska inbördeskriget. * Evgeni Khaldeis bild av flaggresningen efter erövringen av riksdagen i Berlin. * Bilden av den nakna flickan bränd av napalm, flyende på en väg i Trang Bang under Vietnam kriget; förlorar bilden sitt dokumentär-historiska värde då man upptäcker att bomben inte kom från USA-styrkorna, utan från de vietnamesiska? * Massakern i Timisoara 1989 fotograferad av Robert Maas. Var och för vem dras gränsen mellan artistiskt uttryck och etik? Parallella exempel: * Robert Doisneaus bild "Kyssen vid stadshuset" (se cirkuläret februari 2007). * Olivier Toscanis bilder för Benettons kommersiella kampanjer av AIDS-sjuka personer, av ett döende offer i f.d. Jugoslavien med sörjande familjemedlemmar, den unga prästen och den unga nunnan som passionerat kysser varann. Fotografins ursprungliga syfte är ju att vara en tolkning av verkligheten. När och var överskrider man moraliska och legala gränser? Vad man egentligen borde kunna uppnå är ju att övervinna chocken av själva bilden och att ifrågasätta dess kapacitet att förblinda betraktaren. Vid ingången till utställningen finns en skylt med texten: "Varning - vissa bilder kan väcka anstöt hos känsliga besökare och i synnerhet hos unga människor". Detta vittnar rätt så bra om vilken manipulerad värld vi lever i! ''Peter Eriksson'' ==Går vi runt i cirklar?== Cirkel. Av fornsvenskans cirkil, ytterst av latinets circulus som är diminutivform till circus, ring. Så definieras ursprunget till ordet cirkel i Wiktionary. Det påminner lite om cirkus, men om våra cirklar skulle ha sina rötter i cirkus så skulle den här texten nog aldrig ha skrivits. Cirklarnas popularitet har varit varierande. Ibland är det en stor grupp och livlig diskussion. Ibland dragaren och bara en deltagare. Vad kan det månne bero på? Traditioner i all ära, men förr eller senare kommer man till en punkt där man måste förnyas. Och jag börjar ha en känsla av att våra cirklar närmar sig den punkten. Men samtidigt är våra månadsmöten välbesökta och stämningen brukar vara god. Så någon allmän brist på intresse för klubben kan det inte vara frågan om. Var ligger då skillnaden? Varför kommer folk till månadsmötena men inte i lika hög grad till våra cirklar? Idén har ju varit att månadsmötena är noggrant organiserade på förhand och deltagarna kan slå sig ner och ta för sig, medan cirklarnas grundprincip har byggt på småskaligt samarbete där deltagarna själv gör innehållet intressant. Det sägs att människan börjar bli passiv och bara vill ta för sig av sådant andra producerar. Men jag vill inte tänka mig det som huvudorsaken till det svalare intresset för cirklarna. Så man kan nog tänka vidare och spekulera i att folk har begränsad tid för sådana här aktiviteter, och prioriterar månadsmötena. En annan tänkbar förklaring är att styrelsen har lyckats utmärkt med att hitta intressanta föredragshållare. Eller är det kanske tävlingarnas spänning som drar besökare? Hur som helst så måste vi fundera på vad som kan göras. Och jag tror inte att det räcker med att bara tänka på vilket program cirklarna ska ha. Nu måste vi gå igenom hela konceptet med bild- och digicirkel med autonomi och svag styrning från styrelsen. Borde vi återgå till svartvit- och färgcirkel? Ska cirklarna vara organiserade enligt olika fotografiska stilar? Ska vi satsa mera på att fota tillsammans eller kanske gå på fler utställningar? Eller har vi behov för fler tävlingar? Då kunde vi kanske apa efter Kameraseuras koncept med bordstävlingar. Hur som helst. Oberoende av vilket koncept vi går in för behövs det ledarskap för att hålla igång verksamheten. Därför efterlyser vi både fräscha idéer för hur verksamheten kunde göras intressantare, och framför allt eldsjälar som vill satsa lite av sin fritid på de nya idéerna. Sommaren står för dörren och det kommer inte att hända någonting på den här fronten förrän i höst. Men jag vill ta chansen att väcka tankar om det här hos våra medlemmar. En hurdan cirkel skulle du vara intresserad av? Vi kan alla grunna på cirklarna i sommar, och sedan komma tillbaka till stan utvilade och fulla med nya idéer. Och framför allt med en massa fina bilder som vi vill visa upp på någon lämplig cirkel. Ha en bra sommar, ''Micke'' 85c98e6fe69502390909bd804483c5e42b2a4dfe 202 201 2009-05-18T11:39:49Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Årets fotograf för andra gången i följd!== Mikael Albrecht utsågs på aprilmötet för andra året i rad till Årets fotograf. Segern var ganska klar med Mickes 23 poäng mot följande i poänglistan, Tua Rahikainen, som samlade 14 poäng och Gunnar Bärlund med sina lika många, dvs. 14 poäng även han. Tuas seger över Gunnar förklaras av att hon har fått två hela förstaplaceringar under det gångna tävlingsåret. För Micke var det inte ens avgörande med dagens förstaplacering i färgserien, där han med sitt foto av John Lennon-graffitibilden på ett originellt sätt uppfyllde tävlingstemat "Har vi glömt den gamla tiden, livet som vi fordom levat". Cirkulärredaktören skulle gärna visa bilden i detta blad, men den kräver ovillkorligen färgåtergivning. Hela fem flitiga månadstävlare hade nått upp över tio poäng - inte illa! ==Jussi Aalto, glad pensionär== Dagens gäst och domare, nyblivna pensionären, fotografen Jussi Aalto funderar just nu på vad han skall göra resten av livet. "Jag klarar mig till slutet av augusti med min Kekkonenbild", berättade han både förnöjt och lite självironiskt som inledning på sitt långa föredrag som handlade om hans fotografiska liv. Det finns mycket att berätta när det gäller en fotograf av Jussis kaliber. Han har kanske blivit mest känd för sina porträtt av kända politiker, inte minst just presidenterna Kekkonen och Halonen. Tarja Halonen känner han också privat sedan länge tillbaka, vilket nog märks i porträtten Vår president är mycket avslappnad och rentav skojfrisk på Jussis bilder. Trots att porträtt blivit hans varumärke, är det inte porträttfotograf han vill kalla sig, det råkar bara vara hans stora intresse. Vilket alla vi vet, som gått på kurs i porträttfotografering för honom. ==Vår man i Paris: Kontroverser== Från 3 mars till 24 maj presenterar Bibliothèque Nationale de France (rue Richelieu, Paris) 80 fotografier under rubriken ”Controverses”. Ursprungligen sammanställd på Musée de l'Elysée i Lausanne i Schweiz, visar utställningen både berömda och okända fotografier från tiden mellan 1840 och 2007, vilka har varit föremål för polemik, rättegångar eller t.o.m. förbud mot att publiceras och utställas. Ursprungligen skulle utställningen omfatta närmare 400 fotografier, men blev reducerad, huvudsakligen av orsaker som anknyter till själva temat, d.v.s. publiceringsförbud. Polemik och kontroverser, det går hem hos fransmannen som bastu hos finländaren! Jag stod som nummer 5 i kön vid öppningsdags men 15 minuter senare kunde man knappt röra sig fritt i utställningssalarna, utan var tvungen att följa med strömmen”. "Kontroversiella men icke skandalösa fotografier" – enligt Christian Pirker, advokat vid domstolen i Genève och kommissarie för utställningen "Controverses", har kontrovers och skandal två vitt skilda meningar. "Varje kontrovers utvecklar olika motsatta versioner som kan bestridas och försvaras, medan en skandal har tendensen att förklaras av ett allmänt godkännande." Även utan den offentliga uppståndelse som de utställda och många fler fotografier fått, väcker utställningen många reflexioner – och nu tar jag frivilligt och bestämt avstånd till både bildmanipulation och till djungeln av juridiska bestämmelser i olika länder gällande avbildning med vad medel det än må vara. Man kommer snabbt in på frågorna om vad som är moraliskt acceptabelt och sedan ännu snabbare in på hur en kultur drar sina moraliska gränser i förhållande till en annan kultur. Detta i dag. För att inte tala om hur moraliska gränser har förändrats sedan fotografin kom till. Bildkonsten eller i detta sammanhang mer precists avbildningskonsten, av vilken fotografin utgör en del, har ju existerat ända sedan människan har (er)känt behovet att kommunicera. Redan 1840 leker Hippolyte Bayard med betraktarens bedömningsförmåga med fotografiet "Den drunknades självporträtt", där bildtexten vilseleder åskådaren. Har man rätt att fotografera allt bara för att man arbetar på en pressbyrå? Har man rätt att publicera allt i press och inom fotografin? Var går gränsen för en nyhetsreporter mellan att försöka rädda liv och göra ett reportage. Exempel: * svältande barn på stäpperna i Afrika, * den unga Omayra Sánchez som dör framför Frank Fourniers kamera fångad i leran vid katastrofen i Colombia 1985 efter vulkanen Nevado del Ruiz utbrott. Var går gränsen mellan allmänhetens rätt att se och vara informerad och skyddet av det privata livet? I krigssituationer har fotografi och manipulation av fotografier använts flitigt, för att inte säga hänsynslöst. Exempel: * Bismarck på sin dödsbädd. * Joe Rosenthals bild av flaggresningen på Iwo Jima. * Robert Capas bild av den döende frihetskämpen under spanska inbördeskriget. * Evgeni Khaldeis bild av flaggresningen efter erövringen av riksdagen i Berlin. * Bilden av den nakna flickan bränd av napalm, flyende på en väg i Trang Bang under Vietnam kriget; förlorar bilden sitt dokumentär-historiska värde då man upptäcker att bomben inte kom från USA-styrkorna, utan från de vietnamesiska? * Massakern i Timisoara 1989 fotograferad av Robert Maas. Var och för vem dras gränsen mellan artistiskt uttryck och etik? Parallella exempel: * Robert Doisneaus bild "Kyssen vid stadshuset" (se cirkuläret februari 2007). * Olivier Toscanis bilder för Benettons kommersiella kampanjer av AIDS-sjuka personer, av ett döende offer i f.d. Jugoslavien med sörjande familjemedlemmar, den unga prästen och den unga nunnan som passionerat kysser varann. Fotografins ursprungliga syfte är ju att vara en tolkning av verkligheten. När och var överskrider man moraliska och legala gränser? Vad man egentligen borde kunna uppnå är ju att övervinna chocken av själva bilden och att ifrågasätta dess kapacitet att förblinda betraktaren. Vid ingången till utställningen finns en skylt med texten: "Varning - vissa bilder kan väcka anstöt hos känsliga besökare och i synnerhet hos unga människor". Detta vittnar rätt så bra om vilken manipulerad värld vi lever i! ''Peter Eriksson'' ==Går vi runt i cirklar?== Cirkel. Av fornsvenskans cirkil, ytterst av latinets circulus som är diminutivform till circus, ring. Så definieras ursprunget till ordet cirkel i Wiktionary. Det påminner lite om cirkus, men om våra cirklar skulle ha sina rötter i cirkus så skulle den här texten nog aldrig ha skrivits. Cirklarnas popularitet har varit varierande. Ibland är det en stor grupp och livlig diskussion. Ibland dragaren och bara en deltagare. Vad kan det månne bero på? Traditioner i all ära, men förr eller senare kommer man till en punkt där man måste förnyas. Och jag börjar ha en känsla av att våra cirklar närmar sig den punkten. Men samtidigt är våra månadsmöten välbesökta och stämningen brukar vara god. Så någon allmän brist på intresse för klubben kan det inte vara frågan om. Var ligger då skillnaden? Varför kommer folk till månadsmötena men inte i lika hög grad till våra cirklar? Idén har ju varit att månadsmötena är noggrant organiserade på förhand och deltagarna kan slå sig ner och ta för sig, medan cirklarnas grundprincip har byggt på småskaligt samarbete där deltagarna själv gör innehållet intressant. Det sägs att människan börjar bli passiv och bara vill ta för sig av sådant andra producerar. Men jag vill inte tänka mig det som huvudorsaken till det svalare intresset för cirklarna. Så man kan nog tänka vidare och spekulera i att folk har begränsad tid för sådana här aktiviteter, och prioriterar månadsmötena. En annan tänkbar förklaring är att styrelsen har lyckats utmärkt med att hitta intressanta föredragshållare. Eller är det kanske tävlingarnas spänning som drar besökare? Hur som helst så måste vi fundera på vad som kan göras. Och jag tror inte att det räcker med att bara tänka på vilket program cirklarna ska ha. Nu måste vi gå igenom hela konceptet med bild- och digicirkel med autonomi och svag styrning från styrelsen. Borde vi återgå till svartvit- och färgcirkel? Ska cirklarna vara organiserade enligt olika fotografiska stilar? Ska vi satsa mera på att fota tillsammans eller kanske gå på fler utställningar? Eller har vi behov för fler tävlingar? Då kunde vi kanske apa efter Kameraseuras koncept med bordstävlingar. Hur som helst. Oberoende av vilket koncept vi går in för behövs det ledarskap för att hålla igång verksamheten. Därför efterlyser vi både fräscha idéer för hur verksamheten kunde göras intressantare, och framför allt eldsjälar som vill satsa lite av sin fritid på de nya idéerna. Sommaren står för dörren och det kommer inte att hända någonting på den här fronten förrän i höst. Men jag vill ta chansen att väcka tankar om det här hos våra medlemmar. En hurdan cirkel skulle du vara intresserad av? Vi kan alla grunna på cirklarna i sommar, och sedan komma tillbaka till stan utvilade och fulla med nya idéer. Och framför allt med en massa fina bilder som vi vill visa upp på någon lämplig cirkel. Ha en bra sommar, ''Micke'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Maj]] [[Category:2009]] 7cdc1bcdd4bd30e2cc991397ae4d005f5102ea47 0 30 203 132 2009-09-14T07:02:48Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki ==Styrelsens uppsättning 2009-2010== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Labbmästare | [[Niklas Lindgren]] <ref>[[Robert Perander]] frigavs sin post som labbmästare under året på egen begäran.</ref> |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Franz]] |} ==Funktionärer 2009-2010== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Vice labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Koordinator för digicirkeln | [[Pehr Snellman]] |- | Koordinator för bildcirkeln | [[Pehr Snellman]] |} ==Styrelsens uppsättning 2008-2009== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Labbmästare | [[Mikael Albrecht]] <ref>[[Robert Perander]] frigavs sin post som labbmästare under året på egen begäran.</ref> |- | Tävlingssekreterare | [[Niklas Lindgren]] |} ==Funktionärer 2008-2009== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Vice labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarig <ref>Ny funktionärsroll fr.o.m. detta verksamhetsår</ref> | [[Niklas Lindgren]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Koordinator för digicirkeln | [[Robert Perander]] |- | Koordinator för bildcirkeln | [[Pehr Snellman]] |} <references/> cb75fc7cfb6ca6a6e8eb92de1516774531fdee5f 0 30 204 203 2009-09-14T07:03:10Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki ==Styrelsens uppsättning 2009-2010== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Labbmästare | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Franz]] |} ==Funktionärer 2009-2010== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Vice labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Koordinator för digicirkeln | [[Pehr Snellman]] |- | Koordinator för bildcirkeln | [[Pehr Snellman]] |} ==Styrelsens uppsättning 2008-2009== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Labbmästare | [[Mikael Albrecht]] <ref>[[Robert Perander]] frigavs sin post som labbmästare under året på egen begäran.</ref> |- | Tävlingssekreterare | [[Niklas Lindgren]] |} ==Funktionärer 2008-2009== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Vice labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarig <ref>Ny funktionärsroll fr.o.m. detta verksamhetsår</ref> | [[Niklas Lindgren]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Koordinator för digicirkeln | [[Robert Perander]] |- | Koordinator för bildcirkeln | [[Pehr Snellman]] |} <references/> 958dc35bc8005b69b2e896daf7a015a97c1627ec 246 204 2010-03-02T17:19:45Z Frasse 4 /* Styrelsens uppsättning 2009-2010 */ wikitext text/x-wiki ==Styrelsens uppsättning 2009-2010== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Labbmästare | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ==Funktionärer 2009-2010== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Vice labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Koordinator för digicirkeln | [[Pehr Snellman]] |- | Koordinator för bildcirkeln | [[Pehr Snellman]] |} ==Styrelsens uppsättning 2008-2009== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Labbmästare | [[Mikael Albrecht]] <ref>[[Robert Perander]] frigavs sin post som labbmästare under året på egen begäran.</ref> |- | Tävlingssekreterare | [[Niklas Lindgren]] |} ==Funktionärer 2008-2009== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Vice labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarig <ref>Ny funktionärsroll fr.o.m. detta verksamhetsår</ref> | [[Niklas Lindgren]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Koordinator för digicirkeln | [[Robert Perander]] |- | Koordinator för bildcirkeln | [[Pehr Snellman]] |} <references/> 0c591ea2be7bd0a28c2259aea571f3bd7dc80735 10 27 205 190 2009-09-14T07:04:00Z WikiSysop 1 /* Aktuella artiklar */ wikitext text/x-wiki <div style="float: right; padding: 15px; margin: 0 0 3% 3%; background-color: #efefcf; width: 30%; border: 1px solid #000;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Styrelsen]] * [[Månadens bild 2008-2009]] * [[Tävlingsregler för AFK]] ===Cirkuläret=== * [[Cirkuläret April 2009|April]] * [[Cirkuläret Mars 2009|Mars]] * [[Cirkuläret Februari 2009|Februari]] ---- Se lista på [[Special:Allpages|alla artiklar]]. </div> 32e08f8f0d36861103979d58b7ed83d30129a65f 207 205 2009-09-15T13:55:57Z WikiSysop 1 /* Cirkuläret */ wikitext text/x-wiki <div style="float: right; padding: 15px; margin: 0 0 3% 3%; background-color: #efefcf; width: 30%; border: 1px solid #000;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Styrelsen]] * [[Månadens bild 2008-2009]] * [[Tävlingsregler för AFK]] ===Cirkuläret=== * [[Cirkuläret September 2009|September]] * [[Cirkuläret April 2009|April]] * [[Cirkuläret Mars 2009|Mars]] ---- Se lista på [[Special:Allpages|alla artiklar]]. </div> 723fec95e22e5ef13e73f390153c459c50dc2913 213 207 2009-09-21T12:11:00Z WikiSysop 1 /* Aktuella artiklar */ wikitext text/x-wiki <div style="float: right; padding: 15px; margin: 0 0 3% 3%; background-color: #efefcf; width: 30%; border: 1px solid #000;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Månadens bild 2008-2009]] * [[Månadens bild 2009-2010]] * [[Styrelsen]] * [[Tävlingsregler för AFK]] ===Cirkuläret=== * [[Cirkuläret September 2009|September]] * [[Cirkuläret April 2009|April]] * [[Cirkuläret Mars 2009|Mars]] ---- Se lista på [[Special:Allpages|alla artiklar]]. </div> 9e656ae58ce8b1143c320d68907019d306bf8662 214 213 2009-09-21T12:11:13Z WikiSysop 1 /* Aktuella artiklar */ wikitext text/x-wiki <div style="float: right; padding: 15px; margin: 0 0 3% 3%; background-color: #efefcf; width: 30%; border: 1px solid #000;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Månadens bild 2009-2010]] * [[Månadens bild 2008-2009]] * [[Styrelsen]] * [[Tävlingsregler för AFK]] ===Cirkuläret=== * [[Cirkuläret September 2009|September]] * [[Cirkuläret April 2009|April]] * [[Cirkuläret Mars 2009|Mars]] ---- Se lista på [[Special:Allpages|alla artiklar]]. </div> 990741f24b9adb2a6bef6a349b5ededcf7fdda2c 218 214 2009-10-15T07:59:04Z WikiSysop 1 /* Cirkuläret */ wikitext text/x-wiki <div style="float: right; padding: 15px; margin: 0 0 3% 3%; background-color: #efefcf; width: 30%; border: 1px solid #000;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Månadens bild 2009-2010]] * [[Månadens bild 2008-2009]] * [[Styrelsen]] * [[Tävlingsregler för AFK]] ===Cirkuläret=== * [[Cirkuläret Oktober 2009|Oktober]] * [[Cirkuläret September 2009|September]] * [[Cirkuläret April 2009|April]] ---- Se lista på [[Special:Allpages|alla artiklar]]. </div> d3a2c7206934a002352011fa9265139a649f8780 223 218 2009-11-15T17:00:24Z WikiSysop 1 /* Cirkuläret */ wikitext text/x-wiki <div style="float: right; padding: 15px; margin: 0 0 3% 3%; background-color: #efefcf; width: 30%; border: 1px solid #000;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Månadens bild 2009-2010]] * [[Månadens bild 2008-2009]] * [[Styrelsen]] * [[Tävlingsregler för AFK]] ===Cirkuläret=== * [[Cirkuläret November 2009|November]] * [[Cirkuläret Oktober 2009|Oktober]] * [[Cirkuläret September 2009|September]] ---- Se lista på [[Special:Allpages|alla artiklar]]. </div> 628fd76cad7737e777b7eeccf620c3bb4b5dbfc8 230 223 2010-02-15T08:27:51Z WikiSysop 1 /* Cirkuläret */ wikitext text/x-wiki <div style="float: right; padding: 15px; margin: 0 0 3% 3%; background-color: #efefcf; width: 30%; border: 1px solid #000;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Månadens bild 2009-2010]] * [[Månadens bild 2008-2009]] * [[Styrelsen]] * [[Tävlingsregler för AFK]] ===Cirkuläret=== * [[Cirkuläret Februari 2010|Februari 2010]] * [[Cirkuläret Januari 2010|Januari 2010]] * [[Cirkuläret November 2009|November 2009]] ---- Se lista på [[Special:Allpages|alla artiklar]]. </div> d22736c5ee89a9cec1c5313aa4f30a2790de3913 0 38 206 2009-09-15T13:54:27Z WikiSysop 1 Ny sida: [[Category:Cirkuläret]] [[Category:April]] [[Category:2009]] Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ... wikitext text/x-wiki [[Category:Cirkuläret]] [[Category:April]] [[Category:2009]] Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Traditionspokalen i traditionella händer== Vårsäsongens sista möten var AFK:s årsmöte följt av ett månadsmöte med traditionstävlingen på programmet. Segraren Peter Eriksson var inte på plats, men så fanns också traditionspokalen färdigt hemma i Paris efter segrar de två föregående åren. Årsmötet avverkades under stadgeenliga former. Enligt styrelsens verksamhetsberättelse präglades verksamhetsåret 2008-2009 av välbesökta månadsmöten och livlig utställningsverksamhet bland medlemmarna. Samarbetet med Kameraseura har fungerat bra och den gemensamma klubben International Evening har varit mycket aktiv. Kontakt har också hållits med andra svenskspråkiga fotoklubbar. AFK hade enligt styrelsen 150 medlemmar vid verksamhetsårets slut den sista april mot 140 medlemmar ett år tidigare. I siffran ingår inte de medlemmar som sedermera har utskrivits på grund av obetald medlemsavgift under verksamhetsåret. För detaljerad information om verksamheten i klubben hänvisar styrelsen till de under verksamhetsåret utgivna åtta cirkulären. Resultaträkningen slutar på 3341,70 euro förlust, vilket förebådar bistra tider i klubbens ekonomi. Orsaken är överlag minskande intäkter, medan kostnaderna är i stort sett oförändrade. Årsmötet slog fast budgeten för verksamhetsåret 2009-2010 med beaktande av det ekonomiska läget. Utgifterna för den ordinarie verksamheten och labbet skärs ned där det går och på inkomstsidan höjs medlemsavgiften till 30 euro från 25 euro och datorabonnemanget till 59 euro från 51 euro. Verksamhetsplanen för det inledda verksamhetsåret följer i huvudsak beprövade riktlinjer. På grund av det varierande intresset för cirklarnas verksamhet på senare tid skall styrelsen utreda om det nuvarande konceptet behöver ändras. Den inledda omläggningen av klubbens webbsidor och webbtjänster fortsätter. Styrelsen kommer att se över och eventuellt föreslå ändring av klubbens stadgar i syfte att göra styrelsens organisation mer flexibel. Hedersmedlemmen Bert Carpelan hade sänt in några förslag rörande klubbens verksamhet till årsmötet. Han efterlyser en minimitid för månadsmötenas längd, uppmuntran till diskussion kring tävlingsbidragen, stafettkarnevalen som mål för nästa vårutfärd och utnyttjande av Hbl:s föreningsspalt för möteskallelser. Mötet beslöt att skrivelsen skall bifogas verksamhetsplanen för beaktande av styrelsen. Dessutom antogs ett på mötet framfört förslag om att de medlemmar som utskrivs på grund av obetald medlemsavgift skall beaktas i medlemsbokföringen så att den ger en realistisk och från år till år jämförbar bild av medlemskåren. På årsmötet ankommer också val av styrelsemedlemmar och klubbordförande. De sex styrelsemedlemmarna sitter ju på tvååriga mandat så att tre väljs varje år. Om någon styrelsemedlem avgår under pågående mandatperiod väljs i dennes ställe en styrelsemedlem för den återstående mandatperioden. Denna gång stod Hanna Blomqvist, Niklas Lindgren och Ghita Thomé i tur att avgå och de blev alla återvalda för två års mandat. I stället för styrelsemedlemmen Robert Perander som avlidit under året valde årsmötet Kristian Frantz för en ettårig mandatperiod. Bland styrelsemedlemmarna återvalde mötet till ordförande för AFK Mikael Albrecht. Till revisorer för räkenskapsperioden 2009-2010 återvaldes efter omröstning Martin Glader och Peter Valkama. Till revisorssuppleanter återvaldes Peter Stenius och nyvaldes Kaj Jäntti. Efter månadsmötet följde så säsongens sista månadsmöte med traditionstävlingen som enda program. Tävlingen, som hittills gällt egenhändiga traditionella svartvita kopior och bilder i ädelförfaranden, har genom en regeländring utvidgats att omfatta också egenhändiga mörkrumsbilder i färg. Traditionstävlingen avgjordes genom en publikomröstning där man på sin röstsedel skulle ange de tre bästa bilderna i rangordning för poängsättning enligt skalan 3-2-1. Vidare fick man genom förkryssning bedöma bildidén, kompositionen och det tekniska utförandet samt skriva en fritt formulerad motivering. ==Mot ett nytt verksamhetsår== AFK inleder sitt 121:a verksamhetsår i omvälvningens tecken. Vi är inte bara mitt i den fotografiska teknikens största omvälvning genom tiderna. Vi har också kommit till en punkt där vi måste fundera på klubbens roll, både som förnyare och bevarare av traditioner. Vid firandet av vårt 120-årsjubileum i mars var det lätt att blicka tillbaka och se våra långa traditioner, någonting som definitivt förpliktar oss att hantera detta arv med vördnad. Men vad vi såg i bilderna från sekelskiftet var också föregångare. Människor som var begeistrade av den nya tekniken och gjorde saker som de stora massorna inte ännu behärskade. De var pionjärer. Men vad är vår roll idag? Ska vi koncentrera oss på att förvalta arvet, eller försöka vara pionjärer igen? Men hur vara pionjär inom en teknik som i grund och botten är flera hundra år gammal? Svaret är givetvis en kompromiss. När det bara finns ett mörkrum kvar i Finland så ska vi se till att det tillhör AFK. Ja, vi får väl hoppas att vi har firat flera jämna år innan den dagen gryr, men den kommer oundvikligen. Men den målsättningen räcker inte för att hålla klubben vid liv i sin nuvarande omfattning. Vad pionjärskap beträffar så är det alltid svårare. Vi kan inte bestämma oss för att vara någonting som våra medlemmar inte är. Vi kan inte skapa nya intressen, utan bara verka för att sprida och utveckla de intressen som medlemmarna hämtar med sig. En trend är ju uppenbarligen synlig både hos oss och hos andra klubbar. När tekniken mognar har fotografen mera tid över för bildens innehåll och budskap. Där har vi en hel del att ta fasta på. Vi har en chans att gå framåt från det vilda digifotograferandet där fotografen tänkt igenom bilden ungefär lika länge som slutaren var öppen. Den andra utvecklingsgrenen är tekniken, och då givetvis digitaltekniken. Men dagens högteknologiska rackerier gör egentligen ingenting som är nytt eller revolutionerande. De gör det bara snabbare, enklare och med bättre bildkvalitet. Inte så mycket att bygga upp en engagerad skara pionjärer omkring. Vad man däremot kan lägga ner mer tid på är efterbehandling av digitala bilder med dator. HDR, stitching, panorama, avancerade montage eller helt enkelt optimering av bildkvaliteten är alla intressanta tekniker. På detta område har vi nog den största potentialen för att bli pionjärer igen. ==Nygammal styrelse== [[Styrelsen]] har under sitt möte den 31 augusti fastställt följande arbetsfördelning. Listan innehåller många bekanta namn. ===Styrelse=== Mikael Albrecht, ordförande (utsedd av års¬mötet) Pehr Snellman, vice ordförande Ghita Thomé, sekreterare Niklas Lindgren, labbmästare Kristian Frantz, tävlingssekreterare Hanna Blomqvist, skattmästare ===Funktionärer=== Lars Wernbom, klubbvärd Anders Blomqvist, bokförare Henri Jalo, vice labbmästare Christine Saarukka, cirkulärredaktör Clas Feiring, biträdande cirkulärredaktör Niklas Lindgren, webbredaktör, IT- ansvarig Peter Stenius, biträdande tävlingssekrete¬rare Pehr Snellman, arkivansvarig. ==Karuseller och sockervadd== Skriken ljuder genom luften. Människor står spänt i kö. Bakom ryggen gnisslar det till när en häxa öppnar fönstret och tittar ut. Bredvid står en liten parvel med glass upp till öronen, och varken ser eller hör stojet runt omkring. Och lite längre bort skymtar man en fotograf som desperat letar efter en bildvinkel där man kan fånga berg och dalbanans passagerare skrikande och med håret på ända. Borgbacken, målet för detta års höstutflykt, bjuder på lite av det mesta. Man kan fota drama när barnen blir förtjusta eller besvikna. Actionfotografen är i ett eldorado där man t.ex. kunde sätta ihop tävlingsserien på fyra bilder med människor som är upp och ner. Streetfotografen har inga problem att hitta just de ögonblicken som är intressanta. Människofotografen kan välja och vraka, gammal eller ung, glad eller ledsen, ensam eller i par, man eller kvinna. Och naturfotografen … ja det finns ju några träd men nu blev det nog knepigare. Fem AFK:are slöt upp på Safari á la carte vid lunchdags. Kanske var det fler som besökte Borgbacken under andra tider, vad vet jag. Det skulle ju ha varit trevligt med mera folk, men visst hade vi fem det roligt också. Så här efter sommaren så glider ju diskussionerna lätt in på vad man gjort sen vi sågs senast, så Borgbacken hann vi inte växla så många ord om. Återstår att se vad de andra har producerat till tävlingen. Apropå tävlingen. Inlämningen av bilder sker ju som tidigare meddelats senast den 10 oktober. Se närmare annat ställe i cirkuläret! Och på oktobermötet visas bilderna och domaren får säga sitt. På spel står som vanligt höstutflyktspokalen. Observera att de ursprungliga reglerna innehöll en olägenhet. De stipulerade att bildytans kortsida ska vara minst 30 cm. Men eftersom ett papper av storlek A3 bara är 29,7 cm brett, så betyder det att man måste ta till grövre grejer. För att undvika detta har vi kommit överens om att bilder vars bildytas (exklusive montering) kortsida är minst 28 cm godkänns. I övrigt gäller de i majcirkuläret publicerade reglerna. D.v.s. högst tre enskilda bilder per person, samt en bildberättelse à fyra bilder. Påsiktsbilder i svartvitt eller färg, eller en salig blandning därav. Fri framställningsteknik. Samtliga bilder ska vara monterade, sladdriga papper göre sig icke besvär. ''Micke'' ==Lyckad vårutfärd, få deltagare== AFK:s traditionella vårutfärd gick i år till Åland. Femton rum var bokade på hotell Cikada alldeles bakom Pommern, och vi hade bett hotellet reservera fler rum för oss om möjlighet uppenbarade sig. När det kom till kritan behövde vi fem rum, varav ett var för den enda stockholmare, Ulf Erasmie, som hörsammat vår inbjudan att delta. Totalt deltog 6 AFK:are och alltså en stockholmare i den annars mycket lyckade utfärden. Till att allting blev så trevlig bidrog i högsta grad Mariehamns Fotoklubb Obscuras engagemang. Så snart vi stigit i land - vi som kom i grupp enligt planerna - bjöds det på kaffe i Obscuras källare och klubbmedlemmarna ställde månghövdat upp. Under klubbens energiska ordförande Lena Wilson-Laajalis ledning åkte vi direkt efter kaffet på en fotoutflykt till det natursköna fritidsområdet Järsö, där gullvivor täckte marken och man kunde beundra Ålands store sons, Anders Viklöfs präktiga villa på lämpligt avstånd. Stora mängder grillkorv med tillbehör hade mariehamnarna också släpat med sig, och korven satt bra i den sena vårkvällen. De följande dagarna färdades vi i några bilar till lite olika ställen, precis som brukligt är, och ibland möttes vi av en slump på lunch och ibland möttes vi planerat, till exempel för att tillsammans se Ålands fotografiska museum i Tosarby. En alldeles otrolig upplevelse i sig, som inte blev mindre fascinerande av att det helt privata museets grundare och ägare Olle Strömberg är en sådan passionerad samlare och utmärkt berättare. De som var med på årets utfärd var Micke Albrecht, Peter Stenius, Ralf Nikander, Clas Feiring, Carl-Johan Grönholm, samt Ulf Erasmie från Stockholms fotoklubb och undertecknad. Som undrar hur vi skall bära oss åt för att få flera deltagare i nästa utfärd. Utfärdsmålet och tidpunkten spelar säkert största rollen. Tidpunkten är nu vad den är, Kristi Himmelsfärdshelgen (om inte himmelsfärden inträffar på första maj som i fjol) och målet har styrelsen försökt variera utan att det gett synligt resultat. Inte för nära, så folk åker hem till natten. Inte för långt borta = för dyrt. Inte ett ställe där alla varit. Inte ett ställe där ingen varit. Svårt. Idéer, någon? ''Christine'' ==Prolles lilla stora värld== Sällan har en fotoutställning hos oss föregåtts av en sådan publicitet som Per Olov Janssons ”Vad ser jag? Vad gör jag? Vem är jag?” på Gallery Luova under senaste augusti. I press, radio, tv och föredrag (t.ex. på AFK) hade han skruvat upp förväntningarna genom att berätta om utställningens bakgrund i hans personliga belägenhet som 89-årig, delvis rörelsehindrad invånare i ett servicehus, om hur hans gamla motivkretsar har glidit utom räckhåll och hur han velat kompensera detta genom intensifierad fokusering på det krympta reviret. Ovanligt är det också med aktiv fotografering så högt upp i åren. Avgörande tycks inte vara om benen sviktar eller balanssinnet spelar spratt, bara blicken är skarp, intresset för omvärld och medmänniskor bevarat och intellektet producerar bildidéer. Hur många av oss kommer själva att få uppleva en sådan sen vitalitet? Utställningens första avdelning ”Självporträtt” grep tag i besökaren direkt. Bilderna som dokumenterar den gamle mannens ensliga vardagsrutiner från morgondurrigt uppvaknande, ensamma måltider och duschning till kamp mot kroppens obönhörliga förfall och försjunkande i minnen, är mer än blotta dokument. De har i sin återgivning av åldrandets villkor, som gäller oss alla, en stark existentiell dimension, men ger samtidigt uttryck för en hållning av trots allt. Andra bilder i avdelningen bar en symbolisk prägel. Särskilt minnesvärda bland dem var ”Barnbarnsbarnet” med fotografen och barnet hand i hand och var sin för åldern anpassad rollator i den andra handen, samt ”Flygdröm” med fotografen på balkongen höjande ett par modellplansvingar över hustaken mot himlen. Bland självporträtten var också humoristiska bilder inströdda, en del med en självironisk eller satirisk udd, andra rena bildskämt. Avsikten hade troligen varit att lätta upp helheten och hindra den från att bli alltför gravalvarlig, men samtidigt blev kanske vissa bildmässiga helheter splittrade. Svårt val! En av de roliga bilderna, ”Blottaren”, aktualiserade förhållandet att den som blottar sig i bild samtidigt tenderar att göra betraktaren till en smygtittare, en voyeur. Några fristående självporträtt stannade speciellt i minnet. Fotografen i det randiga ljuset genom spjälgardinen var en elegant klassisk komposition, som smått överraskande hade döpts till ”Självbelåten”. Och det digitala montaget ”Självporträtt 1942-2009” med den unge löjtnanten och veteranfotografen parallellställda i fotograferingspose kunde stå som portalbild för en retrospektiv utställning. Självporträtten hade genomgående, som en självklarhet, fin ljussättning och komposition. Först vid närmare eftertanke inser man vilken möda det har varit att utveckla bildéerna och genomföra fotograferingen i de begränsade förhållandena. Att dessa ansträngningar inte tyngde ner resultatet är om något ett tecken på mogen fotografi. Den andra avdelningen på utställning hette ”Bilder från min balkong”. I dem hade fotografen från sin omärkliga utkikspost på den inglasade balkongen under några år observerat livets gång ute i den värld som låg inom synfältet. Dels var det busshållplatsen tvärs över gatan med det som utspelade sig där under årstidernas och dygnets skiftande ljus, dels det höghusbygge som reste sig bakom hållplatsen. Den fina idén att observera hållplatsen har genomförts en aning slumpmässigt, vilket tunnat ut resultatet. Väntande passagerare och förbipasserande har delvis fångats i situationer, som inte alltid erbjuder så mycket intressant för betraktarens blick. Detta ”knäpparsyndrom” framträdde så mycket tydligare i kontrast till bilderna från byggplatsen. Där hade fotografen ett mer energisk och engagerat grepp på skeendet. Kompositionen var fastare och färgbehandlingen vital. Byggplatsserien i dess helhet ger också en bild av hur snabbt vår närmiljö kan totalförändras idag. För att riktigt hänga med måste man kanske ha balkong tvärs över gatan. Men hur många griper kameran i tid? Den digitala bildbehandlingen och utskriften av utställningsbilderna hade skötts kunnigt av klubbkamraterna Nina Hackman (flertalet) och Henri Jalo enligt Prolles intentioner. ''Clas Feiring'' ==Från droppmikroskop till digikamera== En vacker försommardag körde Clas och jag till den s.k. "Torken" vid Handelsmans Café i Sibbo, där Robin Hackman hade vernissage på sin stora retrospektiva utställning. Jag var full av förväntan, Robin var ju med från 50-talets början, då vi tillsammans med Bert Carpelan och Fredrik Hackman introducerade modernismen i AFK, med hård- och dubbelkopiering och andra sätt att abstrahera bilden. Många av Robins bilder från de åren hade framgång både inom AFK och på förbundets utställningar, många kände jag nu igen. Jag häpnade över den samlade mångfalden i Robins produktion, demonstrerad med 72 namngivna bilder, plus 10 namnlösa, vilka den blivande mikrobiologen tog med droppmikroskop under skoltiden. ”Linsen” i ett droppmikroskop är en vattendroppe fångad i ett litet hål i en tunn skiva. De svartvita bilderna av bakterier och andra småkryp var förvånansvärt skarpa. Det mest fängslande i Robins produktion är för mig humorn och förmågan att ge också snabbt undflyende situationer en kraftfull och exakt komposition, vilket också har gett utdelning i våra tävlingar. Robin utnyttjar också skickligt symmetriska kompositioner, till skillnad från dem som är förhäxade av det gyllene snittet. Speciellt minns jag ett färggrant kramdjur hängande mitt på bykstrecket, med barntrosor på var sida. Han vippar också fräckt 45 grader på kameran för dynamiska diagonaler, balanserar en liten vit yta mot en stor mörk (måne och varmluftballong), eller det lilla levande mot det stora döda (liten människa i nedre hörnet, stor lyftkran i det motsatta övre hörnet). Robin övergick med entusiasm till digitekniken men fotograferar fortfarande ofta på film, skannar och bildbehandlar med Photoshop. Några bilder präglas också av fräcka färgval som svårligen kan åstadkommas med Ilfochrome-papper. På utställningen hade dessa bilder av Robins fru Märta skickligt utnyttjats vid hängningen; de blandades vackert med svartvita modernistiska bilder. Bilder av familjemedlemmarna var den största enhetliga gruppen. Mitt bland familjeporträtten hängde vinnarbilden från vår höstutfärd till Högholmen, ett kamelansikte i närbild! ''Prolle'' ==Japanska intryck på Nordea== "The bridge to the sun" heter Karin Toyodas fotoutställning i Nordeas huvudkontor på Alexandersgatan 30, andra våningen. De trettio bilderna är tagna under hennes två månader långa besök i makens hemland 2005. Titeln är mångtydig. För Karin och hennes man betydde besöket i Japan bland annat en bro tillbaka till barndomen, efter livets många krumbukter ute i världen. Utställningen är likt en dagbok över upplevelserna då, och varje bild fylld av betydelse för fotografen. Något av detta kanske framgår av den "dikt" som hänger som en avslutning på de trettio bilderna, ord som Karins man skrivit i brev till henne från Japan: "A red and white camelia is blooming in the middle of January in our garden in Tokyo. I watch the flower and think of you. You were my life. You were my all. I have never loved anybody the way I love you…" Jag som oinvigd betraktare ser bilder av japanskt vardagsliv på Kyotos och Tokyos gator och i parker, bilder från heliga platser, av ett bröllopsfölje, av maktens murar. Min egen reaktion på de här bilderna förvånar mig: Jag har aldrig satt min fot i Japan, men ändå känns mycket så bekant. Kanske för att man sett liknande bilder förr, eller kanske det bara handlar om att mänskor är sig lika överallt, trots yttre olikhet. Två bilder från en fiskarby fascinerar mig mest, dels för att det är en sida av Japan jag aldrig förr sett och dels för att det är så dramatiska fotografier: Skummande hav, höga klippor, en liten by som nästan bara kan anas i dimman. Karin Toyoda fotograferar med en Minolta från 80-talet, kopiorna är gjorda hos Jussi Pohjakallio. Utställningen hänger kvar tills vidare och är förstås öppen under bankens öppethållningstider. ''Christine'' ==Fredrik Hackman är borta== Medan vi ännu sörjer förlusten av Robert Perander når oss budet att Fredrik Hackman gått ifrån oss 22 juni, nästan 84 år gammal. Jag minns Fredrik redan från skolåren, då han var klasskamrat med min bror Lasse. Båda var intresserade av biologi, vilket senare blev Fredriks yrke. Under krigsåren var kontakten bruten, men under 40-talets sista år hittade vi varandra inom AFK, där Fredrik snart räknades till den aktiva kärnan av modernister - de nuvarande ”geronterna”. Jag minns hur vi tillsammans med Bert Carpelan diskuterade de nya trenderna som växte fram i Sverige, och de olika tekniska möjligheterna att göra annorlunda bilder, i protest mot den romantiserande landskaps- och porträttfotografin. Vi deltog med ungdomlig entusiasm och avsevärd framgång i fotoklubbarnas förbunds utställningar och belönades samtidigt med hederstiteln AFIAP (Artiste de la Fédération Internationale de l´Art Photographique). Ordförandeskap i AFK och senare hedersmedlemskap var tecknen på klubbens uppskattning. Fredriks första yrkesarbete var några år som biologilärare vid vår gamla skola.Vår älskade rektor, Laurin Zilliacus, tog honom också som fotograf och chaufför på en fantastisk forskningsresa till Indien 1960. Fredriks uppgift var bland annat att fotografera gammal konst som belyste Purana myterna, fundamentet för hinduismen. Samtidigt blev det en vacker skörd av bilder med konstnärligt värde, vilket vi kunde se på Fredriks utställning Resan i tid och rum på Laterna Magica 2006. Fredrik bytte yrke år 1961 och blev faktaredaktör vid Finlands Television på den svenskspråkiga avdelningen, idag FST. Så här skriver han själv om den tiden:”De första tio åren var fantastiska. Vi slet som djur i ett medium vi inte kände, för en entusiastisk, ovetande publik i stark tillväxt. Ekonomin var utomordentlig, allt verkade uppnåeligt. Fascinationen i direktsändningarna med 3-4 kameror arbetande på ens egen order är obeskrivlig” Jag förstår att det var drömjobbet för en man som Fredrik, med snabbt intellekt och obändig energi, och han blev också älskad och uppskattad av sina medarbetare. 1980 blev han redaktionschef för Faktaredaktionen, vilket han beskriver som hämmande för bildskapandet. Jag kände en speciell samhörighet med Fredrik för att yrkesbanan var liknande. 60-talet var också för mig en tid av drömjobb, medan 80-talet blev slentrian, vilket verkade hämmande på bildskapandet. På 90-talet var det dock för mig möjligt att åter börja fotoskapa, medan Fredrik drabbades av förlorad syn på högerögat och en nedsliten rygg. Den nyinköpta systemkameran var tung, det var inte längre så lockande att fotografera. Fredrik var en av de sällsynta fotografer som hade den verbala förmågan och lusten att formulera sina åsikter om fotografi, att analysera de stilriktningar som brottades med varandra på 50-talet, att som domare bedöma bilder snabbt och träffsäkert. För mig var han en vän i nöden; när jag berättat för honom att min arbetsgivare gått i konkurs dröjde det bara några dagar innan han ringde och föreslog att jag kontaktar Pelle Taucher, som funderade på att anställa en fotograf till sin reklambyrå. Tack för det, Fredrik, och tack för allt du gjort för vår fotoklubb i sextio års tid! ''Prolle'' 028a391fca60139b288faa8cd3348409e2648cc2 208 206 2009-09-16T17:34:31Z WikiSysop 1 /* Styrelse */ wikitext text/x-wiki [[Category:Cirkuläret]] [[Category:April]] [[Category:2009]] Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Traditionspokalen i traditionella händer== Vårsäsongens sista möten var AFK:s årsmöte följt av ett månadsmöte med traditionstävlingen på programmet. Segraren Peter Eriksson var inte på plats, men så fanns också traditionspokalen färdigt hemma i Paris efter segrar de två föregående åren. Årsmötet avverkades under stadgeenliga former. Enligt styrelsens verksamhetsberättelse präglades verksamhetsåret 2008-2009 av välbesökta månadsmöten och livlig utställningsverksamhet bland medlemmarna. Samarbetet med Kameraseura har fungerat bra och den gemensamma klubben International Evening har varit mycket aktiv. Kontakt har också hållits med andra svenskspråkiga fotoklubbar. AFK hade enligt styrelsen 150 medlemmar vid verksamhetsårets slut den sista april mot 140 medlemmar ett år tidigare. I siffran ingår inte de medlemmar som sedermera har utskrivits på grund av obetald medlemsavgift under verksamhetsåret. För detaljerad information om verksamheten i klubben hänvisar styrelsen till de under verksamhetsåret utgivna åtta cirkulären. Resultaträkningen slutar på 3341,70 euro förlust, vilket förebådar bistra tider i klubbens ekonomi. Orsaken är överlag minskande intäkter, medan kostnaderna är i stort sett oförändrade. Årsmötet slog fast budgeten för verksamhetsåret 2009-2010 med beaktande av det ekonomiska läget. Utgifterna för den ordinarie verksamheten och labbet skärs ned där det går och på inkomstsidan höjs medlemsavgiften till 30 euro från 25 euro och datorabonnemanget till 59 euro från 51 euro. Verksamhetsplanen för det inledda verksamhetsåret följer i huvudsak beprövade riktlinjer. På grund av det varierande intresset för cirklarnas verksamhet på senare tid skall styrelsen utreda om det nuvarande konceptet behöver ändras. Den inledda omläggningen av klubbens webbsidor och webbtjänster fortsätter. Styrelsen kommer att se över och eventuellt föreslå ändring av klubbens stadgar i syfte att göra styrelsens organisation mer flexibel. Hedersmedlemmen Bert Carpelan hade sänt in några förslag rörande klubbens verksamhet till årsmötet. Han efterlyser en minimitid för månadsmötenas längd, uppmuntran till diskussion kring tävlingsbidragen, stafettkarnevalen som mål för nästa vårutfärd och utnyttjande av Hbl:s föreningsspalt för möteskallelser. Mötet beslöt att skrivelsen skall bifogas verksamhetsplanen för beaktande av styrelsen. Dessutom antogs ett på mötet framfört förslag om att de medlemmar som utskrivs på grund av obetald medlemsavgift skall beaktas i medlemsbokföringen så att den ger en realistisk och från år till år jämförbar bild av medlemskåren. På årsmötet ankommer också val av styrelsemedlemmar och klubbordförande. De sex styrelsemedlemmarna sitter ju på tvååriga mandat så att tre väljs varje år. Om någon styrelsemedlem avgår under pågående mandatperiod väljs i dennes ställe en styrelsemedlem för den återstående mandatperioden. Denna gång stod Hanna Blomqvist, Niklas Lindgren och Ghita Thomé i tur att avgå och de blev alla återvalda för två års mandat. I stället för styrelsemedlemmen Robert Perander som avlidit under året valde årsmötet Kristian Frantz för en ettårig mandatperiod. Bland styrelsemedlemmarna återvalde mötet till ordförande för AFK Mikael Albrecht. Till revisorer för räkenskapsperioden 2009-2010 återvaldes efter omröstning Martin Glader och Peter Valkama. Till revisorssuppleanter återvaldes Peter Stenius och nyvaldes Kaj Jäntti. Efter månadsmötet följde så säsongens sista månadsmöte med traditionstävlingen som enda program. Tävlingen, som hittills gällt egenhändiga traditionella svartvita kopior och bilder i ädelförfaranden, har genom en regeländring utvidgats att omfatta också egenhändiga mörkrumsbilder i färg. Traditionstävlingen avgjordes genom en publikomröstning där man på sin röstsedel skulle ange de tre bästa bilderna i rangordning för poängsättning enligt skalan 3-2-1. Vidare fick man genom förkryssning bedöma bildidén, kompositionen och det tekniska utförandet samt skriva en fritt formulerad motivering. ==Mot ett nytt verksamhetsår== AFK inleder sitt 121:a verksamhetsår i omvälvningens tecken. Vi är inte bara mitt i den fotografiska teknikens största omvälvning genom tiderna. Vi har också kommit till en punkt där vi måste fundera på klubbens roll, både som förnyare och bevarare av traditioner. Vid firandet av vårt 120-årsjubileum i mars var det lätt att blicka tillbaka och se våra långa traditioner, någonting som definitivt förpliktar oss att hantera detta arv med vördnad. Men vad vi såg i bilderna från sekelskiftet var också föregångare. Människor som var begeistrade av den nya tekniken och gjorde saker som de stora massorna inte ännu behärskade. De var pionjärer. Men vad är vår roll idag? Ska vi koncentrera oss på att förvalta arvet, eller försöka vara pionjärer igen? Men hur vara pionjär inom en teknik som i grund och botten är flera hundra år gammal? Svaret är givetvis en kompromiss. När det bara finns ett mörkrum kvar i Finland så ska vi se till att det tillhör AFK. Ja, vi får väl hoppas att vi har firat flera jämna år innan den dagen gryr, men den kommer oundvikligen. Men den målsättningen räcker inte för att hålla klubben vid liv i sin nuvarande omfattning. Vad pionjärskap beträffar så är det alltid svårare. Vi kan inte bestämma oss för att vara någonting som våra medlemmar inte är. Vi kan inte skapa nya intressen, utan bara verka för att sprida och utveckla de intressen som medlemmarna hämtar med sig. En trend är ju uppenbarligen synlig både hos oss och hos andra klubbar. När tekniken mognar har fotografen mera tid över för bildens innehåll och budskap. Där har vi en hel del att ta fasta på. Vi har en chans att gå framåt från det vilda digifotograferandet där fotografen tänkt igenom bilden ungefär lika länge som slutaren var öppen. Den andra utvecklingsgrenen är tekniken, och då givetvis digitaltekniken. Men dagens högteknologiska rackerier gör egentligen ingenting som är nytt eller revolutionerande. De gör det bara snabbare, enklare och med bättre bildkvalitet. Inte så mycket att bygga upp en engagerad skara pionjärer omkring. Vad man däremot kan lägga ner mer tid på är efterbehandling av digitala bilder med dator. HDR, stitching, panorama, avancerade montage eller helt enkelt optimering av bildkvaliteten är alla intressanta tekniker. På detta område har vi nog den största potentialen för att bli pionjärer igen. ==Nygammal styrelse== [[Styrelsen]] har under sitt möte den 31 augusti fastställt följande arbetsfördelning. Listan innehåller många bekanta namn. ===Styrelse=== * Mikael Albrecht, ordförande (utsedd av årsmötet) * Pehr Snellman, vice ordförande * Ghita Thomé, sekreterare * Niklas Lindgren, labbmästare * Kristian Frantz, tävlingssekreterare * Hanna Blomqvist, skattmästare ===Funktionärer=== Lars Wernbom, klubbvärd Anders Blomqvist, bokförare Henri Jalo, vice labbmästare Christine Saarukka, cirkulärredaktör Clas Feiring, biträdande cirkulärredaktör Niklas Lindgren, webbredaktör, IT- ansvarig Peter Stenius, biträdande tävlingssekrete¬rare Pehr Snellman, arkivansvarig. ==Karuseller och sockervadd== Skriken ljuder genom luften. Människor står spänt i kö. Bakom ryggen gnisslar det till när en häxa öppnar fönstret och tittar ut. Bredvid står en liten parvel med glass upp till öronen, och varken ser eller hör stojet runt omkring. Och lite längre bort skymtar man en fotograf som desperat letar efter en bildvinkel där man kan fånga berg och dalbanans passagerare skrikande och med håret på ända. Borgbacken, målet för detta års höstutflykt, bjuder på lite av det mesta. Man kan fota drama när barnen blir förtjusta eller besvikna. Actionfotografen är i ett eldorado där man t.ex. kunde sätta ihop tävlingsserien på fyra bilder med människor som är upp och ner. Streetfotografen har inga problem att hitta just de ögonblicken som är intressanta. Människofotografen kan välja och vraka, gammal eller ung, glad eller ledsen, ensam eller i par, man eller kvinna. Och naturfotografen … ja det finns ju några träd men nu blev det nog knepigare. Fem AFK:are slöt upp på Safari á la carte vid lunchdags. Kanske var det fler som besökte Borgbacken under andra tider, vad vet jag. Det skulle ju ha varit trevligt med mera folk, men visst hade vi fem det roligt också. Så här efter sommaren så glider ju diskussionerna lätt in på vad man gjort sen vi sågs senast, så Borgbacken hann vi inte växla så många ord om. Återstår att se vad de andra har producerat till tävlingen. Apropå tävlingen. Inlämningen av bilder sker ju som tidigare meddelats senast den 10 oktober. Se närmare annat ställe i cirkuläret! Och på oktobermötet visas bilderna och domaren får säga sitt. På spel står som vanligt höstutflyktspokalen. Observera att de ursprungliga reglerna innehöll en olägenhet. De stipulerade att bildytans kortsida ska vara minst 30 cm. Men eftersom ett papper av storlek A3 bara är 29,7 cm brett, så betyder det att man måste ta till grövre grejer. För att undvika detta har vi kommit överens om att bilder vars bildytas (exklusive montering) kortsida är minst 28 cm godkänns. I övrigt gäller de i majcirkuläret publicerade reglerna. D.v.s. högst tre enskilda bilder per person, samt en bildberättelse à fyra bilder. Påsiktsbilder i svartvitt eller färg, eller en salig blandning därav. Fri framställningsteknik. Samtliga bilder ska vara monterade, sladdriga papper göre sig icke besvär. ''Micke'' ==Lyckad vårutfärd, få deltagare== AFK:s traditionella vårutfärd gick i år till Åland. Femton rum var bokade på hotell Cikada alldeles bakom Pommern, och vi hade bett hotellet reservera fler rum för oss om möjlighet uppenbarade sig. När det kom till kritan behövde vi fem rum, varav ett var för den enda stockholmare, Ulf Erasmie, som hörsammat vår inbjudan att delta. Totalt deltog 6 AFK:are och alltså en stockholmare i den annars mycket lyckade utfärden. Till att allting blev så trevlig bidrog i högsta grad Mariehamns Fotoklubb Obscuras engagemang. Så snart vi stigit i land - vi som kom i grupp enligt planerna - bjöds det på kaffe i Obscuras källare och klubbmedlemmarna ställde månghövdat upp. Under klubbens energiska ordförande Lena Wilson-Laajalis ledning åkte vi direkt efter kaffet på en fotoutflykt till det natursköna fritidsområdet Järsö, där gullvivor täckte marken och man kunde beundra Ålands store sons, Anders Viklöfs präktiga villa på lämpligt avstånd. Stora mängder grillkorv med tillbehör hade mariehamnarna också släpat med sig, och korven satt bra i den sena vårkvällen. De följande dagarna färdades vi i några bilar till lite olika ställen, precis som brukligt är, och ibland möttes vi av en slump på lunch och ibland möttes vi planerat, till exempel för att tillsammans se Ålands fotografiska museum i Tosarby. En alldeles otrolig upplevelse i sig, som inte blev mindre fascinerande av att det helt privata museets grundare och ägare Olle Strömberg är en sådan passionerad samlare och utmärkt berättare. De som var med på årets utfärd var Micke Albrecht, Peter Stenius, Ralf Nikander, Clas Feiring, Carl-Johan Grönholm, samt Ulf Erasmie från Stockholms fotoklubb och undertecknad. Som undrar hur vi skall bära oss åt för att få flera deltagare i nästa utfärd. Utfärdsmålet och tidpunkten spelar säkert största rollen. Tidpunkten är nu vad den är, Kristi Himmelsfärdshelgen (om inte himmelsfärden inträffar på första maj som i fjol) och målet har styrelsen försökt variera utan att det gett synligt resultat. Inte för nära, så folk åker hem till natten. Inte för långt borta = för dyrt. Inte ett ställe där alla varit. Inte ett ställe där ingen varit. Svårt. Idéer, någon? ''Christine'' ==Prolles lilla stora värld== Sällan har en fotoutställning hos oss föregåtts av en sådan publicitet som Per Olov Janssons ”Vad ser jag? Vad gör jag? Vem är jag?” på Gallery Luova under senaste augusti. I press, radio, tv och föredrag (t.ex. på AFK) hade han skruvat upp förväntningarna genom att berätta om utställningens bakgrund i hans personliga belägenhet som 89-årig, delvis rörelsehindrad invånare i ett servicehus, om hur hans gamla motivkretsar har glidit utom räckhåll och hur han velat kompensera detta genom intensifierad fokusering på det krympta reviret. Ovanligt är det också med aktiv fotografering så högt upp i åren. Avgörande tycks inte vara om benen sviktar eller balanssinnet spelar spratt, bara blicken är skarp, intresset för omvärld och medmänniskor bevarat och intellektet producerar bildidéer. Hur många av oss kommer själva att få uppleva en sådan sen vitalitet? Utställningens första avdelning ”Självporträtt” grep tag i besökaren direkt. Bilderna som dokumenterar den gamle mannens ensliga vardagsrutiner från morgondurrigt uppvaknande, ensamma måltider och duschning till kamp mot kroppens obönhörliga förfall och försjunkande i minnen, är mer än blotta dokument. De har i sin återgivning av åldrandets villkor, som gäller oss alla, en stark existentiell dimension, men ger samtidigt uttryck för en hållning av trots allt. Andra bilder i avdelningen bar en symbolisk prägel. Särskilt minnesvärda bland dem var ”Barnbarnsbarnet” med fotografen och barnet hand i hand och var sin för åldern anpassad rollator i den andra handen, samt ”Flygdröm” med fotografen på balkongen höjande ett par modellplansvingar över hustaken mot himlen. Bland självporträtten var också humoristiska bilder inströdda, en del med en självironisk eller satirisk udd, andra rena bildskämt. Avsikten hade troligen varit att lätta upp helheten och hindra den från att bli alltför gravalvarlig, men samtidigt blev kanske vissa bildmässiga helheter splittrade. Svårt val! En av de roliga bilderna, ”Blottaren”, aktualiserade förhållandet att den som blottar sig i bild samtidigt tenderar att göra betraktaren till en smygtittare, en voyeur. Några fristående självporträtt stannade speciellt i minnet. Fotografen i det randiga ljuset genom spjälgardinen var en elegant klassisk komposition, som smått överraskande hade döpts till ”Självbelåten”. Och det digitala montaget ”Självporträtt 1942-2009” med den unge löjtnanten och veteranfotografen parallellställda i fotograferingspose kunde stå som portalbild för en retrospektiv utställning. Självporträtten hade genomgående, som en självklarhet, fin ljussättning och komposition. Först vid närmare eftertanke inser man vilken möda det har varit att utveckla bildéerna och genomföra fotograferingen i de begränsade förhållandena. Att dessa ansträngningar inte tyngde ner resultatet är om något ett tecken på mogen fotografi. Den andra avdelningen på utställning hette ”Bilder från min balkong”. I dem hade fotografen från sin omärkliga utkikspost på den inglasade balkongen under några år observerat livets gång ute i den värld som låg inom synfältet. Dels var det busshållplatsen tvärs över gatan med det som utspelade sig där under årstidernas och dygnets skiftande ljus, dels det höghusbygge som reste sig bakom hållplatsen. Den fina idén att observera hållplatsen har genomförts en aning slumpmässigt, vilket tunnat ut resultatet. Väntande passagerare och förbipasserande har delvis fångats i situationer, som inte alltid erbjuder så mycket intressant för betraktarens blick. Detta ”knäpparsyndrom” framträdde så mycket tydligare i kontrast till bilderna från byggplatsen. Där hade fotografen ett mer energisk och engagerat grepp på skeendet. Kompositionen var fastare och färgbehandlingen vital. Byggplatsserien i dess helhet ger också en bild av hur snabbt vår närmiljö kan totalförändras idag. För att riktigt hänga med måste man kanske ha balkong tvärs över gatan. Men hur många griper kameran i tid? Den digitala bildbehandlingen och utskriften av utställningsbilderna hade skötts kunnigt av klubbkamraterna Nina Hackman (flertalet) och Henri Jalo enligt Prolles intentioner. ''Clas Feiring'' ==Från droppmikroskop till digikamera== En vacker försommardag körde Clas och jag till den s.k. "Torken" vid Handelsmans Café i Sibbo, där Robin Hackman hade vernissage på sin stora retrospektiva utställning. Jag var full av förväntan, Robin var ju med från 50-talets början, då vi tillsammans med Bert Carpelan och Fredrik Hackman introducerade modernismen i AFK, med hård- och dubbelkopiering och andra sätt att abstrahera bilden. Många av Robins bilder från de åren hade framgång både inom AFK och på förbundets utställningar, många kände jag nu igen. Jag häpnade över den samlade mångfalden i Robins produktion, demonstrerad med 72 namngivna bilder, plus 10 namnlösa, vilka den blivande mikrobiologen tog med droppmikroskop under skoltiden. ”Linsen” i ett droppmikroskop är en vattendroppe fångad i ett litet hål i en tunn skiva. De svartvita bilderna av bakterier och andra småkryp var förvånansvärt skarpa. Det mest fängslande i Robins produktion är för mig humorn och förmågan att ge också snabbt undflyende situationer en kraftfull och exakt komposition, vilket också har gett utdelning i våra tävlingar. Robin utnyttjar också skickligt symmetriska kompositioner, till skillnad från dem som är förhäxade av det gyllene snittet. Speciellt minns jag ett färggrant kramdjur hängande mitt på bykstrecket, med barntrosor på var sida. Han vippar också fräckt 45 grader på kameran för dynamiska diagonaler, balanserar en liten vit yta mot en stor mörk (måne och varmluftballong), eller det lilla levande mot det stora döda (liten människa i nedre hörnet, stor lyftkran i det motsatta övre hörnet). Robin övergick med entusiasm till digitekniken men fotograferar fortfarande ofta på film, skannar och bildbehandlar med Photoshop. Några bilder präglas också av fräcka färgval som svårligen kan åstadkommas med Ilfochrome-papper. På utställningen hade dessa bilder av Robins fru Märta skickligt utnyttjats vid hängningen; de blandades vackert med svartvita modernistiska bilder. Bilder av familjemedlemmarna var den största enhetliga gruppen. Mitt bland familjeporträtten hängde vinnarbilden från vår höstutfärd till Högholmen, ett kamelansikte i närbild! ''Prolle'' ==Japanska intryck på Nordea== "The bridge to the sun" heter Karin Toyodas fotoutställning i Nordeas huvudkontor på Alexandersgatan 30, andra våningen. De trettio bilderna är tagna under hennes två månader långa besök i makens hemland 2005. Titeln är mångtydig. För Karin och hennes man betydde besöket i Japan bland annat en bro tillbaka till barndomen, efter livets många krumbukter ute i världen. Utställningen är likt en dagbok över upplevelserna då, och varje bild fylld av betydelse för fotografen. Något av detta kanske framgår av den "dikt" som hänger som en avslutning på de trettio bilderna, ord som Karins man skrivit i brev till henne från Japan: "A red and white camelia is blooming in the middle of January in our garden in Tokyo. I watch the flower and think of you. You were my life. You were my all. I have never loved anybody the way I love you…" Jag som oinvigd betraktare ser bilder av japanskt vardagsliv på Kyotos och Tokyos gator och i parker, bilder från heliga platser, av ett bröllopsfölje, av maktens murar. Min egen reaktion på de här bilderna förvånar mig: Jag har aldrig satt min fot i Japan, men ändå känns mycket så bekant. Kanske för att man sett liknande bilder förr, eller kanske det bara handlar om att mänskor är sig lika överallt, trots yttre olikhet. Två bilder från en fiskarby fascinerar mig mest, dels för att det är en sida av Japan jag aldrig förr sett och dels för att det är så dramatiska fotografier: Skummande hav, höga klippor, en liten by som nästan bara kan anas i dimman. Karin Toyoda fotograferar med en Minolta från 80-talet, kopiorna är gjorda hos Jussi Pohjakallio. Utställningen hänger kvar tills vidare och är förstås öppen under bankens öppethållningstider. ''Christine'' ==Fredrik Hackman är borta== Medan vi ännu sörjer förlusten av Robert Perander når oss budet att Fredrik Hackman gått ifrån oss 22 juni, nästan 84 år gammal. Jag minns Fredrik redan från skolåren, då han var klasskamrat med min bror Lasse. Båda var intresserade av biologi, vilket senare blev Fredriks yrke. Under krigsåren var kontakten bruten, men under 40-talets sista år hittade vi varandra inom AFK, där Fredrik snart räknades till den aktiva kärnan av modernister - de nuvarande ”geronterna”. Jag minns hur vi tillsammans med Bert Carpelan diskuterade de nya trenderna som växte fram i Sverige, och de olika tekniska möjligheterna att göra annorlunda bilder, i protest mot den romantiserande landskaps- och porträttfotografin. Vi deltog med ungdomlig entusiasm och avsevärd framgång i fotoklubbarnas förbunds utställningar och belönades samtidigt med hederstiteln AFIAP (Artiste de la Fédération Internationale de l´Art Photographique). Ordförandeskap i AFK och senare hedersmedlemskap var tecknen på klubbens uppskattning. Fredriks första yrkesarbete var några år som biologilärare vid vår gamla skola.Vår älskade rektor, Laurin Zilliacus, tog honom också som fotograf och chaufför på en fantastisk forskningsresa till Indien 1960. Fredriks uppgift var bland annat att fotografera gammal konst som belyste Purana myterna, fundamentet för hinduismen. Samtidigt blev det en vacker skörd av bilder med konstnärligt värde, vilket vi kunde se på Fredriks utställning Resan i tid och rum på Laterna Magica 2006. Fredrik bytte yrke år 1961 och blev faktaredaktör vid Finlands Television på den svenskspråkiga avdelningen, idag FST. Så här skriver han själv om den tiden:”De första tio åren var fantastiska. Vi slet som djur i ett medium vi inte kände, för en entusiastisk, ovetande publik i stark tillväxt. Ekonomin var utomordentlig, allt verkade uppnåeligt. Fascinationen i direktsändningarna med 3-4 kameror arbetande på ens egen order är obeskrivlig” Jag förstår att det var drömjobbet för en man som Fredrik, med snabbt intellekt och obändig energi, och han blev också älskad och uppskattad av sina medarbetare. 1980 blev han redaktionschef för Faktaredaktionen, vilket han beskriver som hämmande för bildskapandet. Jag kände en speciell samhörighet med Fredrik för att yrkesbanan var liknande. 60-talet var också för mig en tid av drömjobb, medan 80-talet blev slentrian, vilket verkade hämmande på bildskapandet. På 90-talet var det dock för mig möjligt att åter börja fotoskapa, medan Fredrik drabbades av förlorad syn på högerögat och en nedsliten rygg. Den nyinköpta systemkameran var tung, det var inte längre så lockande att fotografera. Fredrik var en av de sällsynta fotografer som hade den verbala förmågan och lusten att formulera sina åsikter om fotografi, att analysera de stilriktningar som brottades med varandra på 50-talet, att som domare bedöma bilder snabbt och träffsäkert. För mig var han en vän i nöden; när jag berättat för honom att min arbetsgivare gått i konkurs dröjde det bara några dagar innan han ringde och föreslog att jag kontaktar Pelle Taucher, som funderade på att anställa en fotograf till sin reklambyrå. Tack för det, Fredrik, och tack för allt du gjort för vår fotoklubb i sextio års tid! ''Prolle'' ad1c80ad4701b6cb7f970a4695825cde965c7591 209 208 2009-09-16T17:34:46Z WikiSysop 1 /* Funktionärer */ wikitext text/x-wiki [[Category:Cirkuläret]] [[Category:April]] [[Category:2009]] Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Traditionspokalen i traditionella händer== Vårsäsongens sista möten var AFK:s årsmöte följt av ett månadsmöte med traditionstävlingen på programmet. Segraren Peter Eriksson var inte på plats, men så fanns också traditionspokalen färdigt hemma i Paris efter segrar de två föregående åren. Årsmötet avverkades under stadgeenliga former. Enligt styrelsens verksamhetsberättelse präglades verksamhetsåret 2008-2009 av välbesökta månadsmöten och livlig utställningsverksamhet bland medlemmarna. Samarbetet med Kameraseura har fungerat bra och den gemensamma klubben International Evening har varit mycket aktiv. Kontakt har också hållits med andra svenskspråkiga fotoklubbar. AFK hade enligt styrelsen 150 medlemmar vid verksamhetsårets slut den sista april mot 140 medlemmar ett år tidigare. I siffran ingår inte de medlemmar som sedermera har utskrivits på grund av obetald medlemsavgift under verksamhetsåret. För detaljerad information om verksamheten i klubben hänvisar styrelsen till de under verksamhetsåret utgivna åtta cirkulären. Resultaträkningen slutar på 3341,70 euro förlust, vilket förebådar bistra tider i klubbens ekonomi. Orsaken är överlag minskande intäkter, medan kostnaderna är i stort sett oförändrade. Årsmötet slog fast budgeten för verksamhetsåret 2009-2010 med beaktande av det ekonomiska läget. Utgifterna för den ordinarie verksamheten och labbet skärs ned där det går och på inkomstsidan höjs medlemsavgiften till 30 euro från 25 euro och datorabonnemanget till 59 euro från 51 euro. Verksamhetsplanen för det inledda verksamhetsåret följer i huvudsak beprövade riktlinjer. På grund av det varierande intresset för cirklarnas verksamhet på senare tid skall styrelsen utreda om det nuvarande konceptet behöver ändras. Den inledda omläggningen av klubbens webbsidor och webbtjänster fortsätter. Styrelsen kommer att se över och eventuellt föreslå ändring av klubbens stadgar i syfte att göra styrelsens organisation mer flexibel. Hedersmedlemmen Bert Carpelan hade sänt in några förslag rörande klubbens verksamhet till årsmötet. Han efterlyser en minimitid för månadsmötenas längd, uppmuntran till diskussion kring tävlingsbidragen, stafettkarnevalen som mål för nästa vårutfärd och utnyttjande av Hbl:s föreningsspalt för möteskallelser. Mötet beslöt att skrivelsen skall bifogas verksamhetsplanen för beaktande av styrelsen. Dessutom antogs ett på mötet framfört förslag om att de medlemmar som utskrivs på grund av obetald medlemsavgift skall beaktas i medlemsbokföringen så att den ger en realistisk och från år till år jämförbar bild av medlemskåren. På årsmötet ankommer också val av styrelsemedlemmar och klubbordförande. De sex styrelsemedlemmarna sitter ju på tvååriga mandat så att tre väljs varje år. Om någon styrelsemedlem avgår under pågående mandatperiod väljs i dennes ställe en styrelsemedlem för den återstående mandatperioden. Denna gång stod Hanna Blomqvist, Niklas Lindgren och Ghita Thomé i tur att avgå och de blev alla återvalda för två års mandat. I stället för styrelsemedlemmen Robert Perander som avlidit under året valde årsmötet Kristian Frantz för en ettårig mandatperiod. Bland styrelsemedlemmarna återvalde mötet till ordförande för AFK Mikael Albrecht. Till revisorer för räkenskapsperioden 2009-2010 återvaldes efter omröstning Martin Glader och Peter Valkama. Till revisorssuppleanter återvaldes Peter Stenius och nyvaldes Kaj Jäntti. Efter månadsmötet följde så säsongens sista månadsmöte med traditionstävlingen som enda program. Tävlingen, som hittills gällt egenhändiga traditionella svartvita kopior och bilder i ädelförfaranden, har genom en regeländring utvidgats att omfatta också egenhändiga mörkrumsbilder i färg. Traditionstävlingen avgjordes genom en publikomröstning där man på sin röstsedel skulle ange de tre bästa bilderna i rangordning för poängsättning enligt skalan 3-2-1. Vidare fick man genom förkryssning bedöma bildidén, kompositionen och det tekniska utförandet samt skriva en fritt formulerad motivering. ==Mot ett nytt verksamhetsår== AFK inleder sitt 121:a verksamhetsår i omvälvningens tecken. Vi är inte bara mitt i den fotografiska teknikens största omvälvning genom tiderna. Vi har också kommit till en punkt där vi måste fundera på klubbens roll, både som förnyare och bevarare av traditioner. Vid firandet av vårt 120-årsjubileum i mars var det lätt att blicka tillbaka och se våra långa traditioner, någonting som definitivt förpliktar oss att hantera detta arv med vördnad. Men vad vi såg i bilderna från sekelskiftet var också föregångare. Människor som var begeistrade av den nya tekniken och gjorde saker som de stora massorna inte ännu behärskade. De var pionjärer. Men vad är vår roll idag? Ska vi koncentrera oss på att förvalta arvet, eller försöka vara pionjärer igen? Men hur vara pionjär inom en teknik som i grund och botten är flera hundra år gammal? Svaret är givetvis en kompromiss. När det bara finns ett mörkrum kvar i Finland så ska vi se till att det tillhör AFK. Ja, vi får väl hoppas att vi har firat flera jämna år innan den dagen gryr, men den kommer oundvikligen. Men den målsättningen räcker inte för att hålla klubben vid liv i sin nuvarande omfattning. Vad pionjärskap beträffar så är det alltid svårare. Vi kan inte bestämma oss för att vara någonting som våra medlemmar inte är. Vi kan inte skapa nya intressen, utan bara verka för att sprida och utveckla de intressen som medlemmarna hämtar med sig. En trend är ju uppenbarligen synlig både hos oss och hos andra klubbar. När tekniken mognar har fotografen mera tid över för bildens innehåll och budskap. Där har vi en hel del att ta fasta på. Vi har en chans att gå framåt från det vilda digifotograferandet där fotografen tänkt igenom bilden ungefär lika länge som slutaren var öppen. Den andra utvecklingsgrenen är tekniken, och då givetvis digitaltekniken. Men dagens högteknologiska rackerier gör egentligen ingenting som är nytt eller revolutionerande. De gör det bara snabbare, enklare och med bättre bildkvalitet. Inte så mycket att bygga upp en engagerad skara pionjärer omkring. Vad man däremot kan lägga ner mer tid på är efterbehandling av digitala bilder med dator. HDR, stitching, panorama, avancerade montage eller helt enkelt optimering av bildkvaliteten är alla intressanta tekniker. På detta område har vi nog den största potentialen för att bli pionjärer igen. ==Nygammal styrelse== [[Styrelsen]] har under sitt möte den 31 augusti fastställt följande arbetsfördelning. Listan innehåller många bekanta namn. ===Styrelse=== * Mikael Albrecht, ordförande (utsedd av årsmötet) * Pehr Snellman, vice ordförande * Ghita Thomé, sekreterare * Niklas Lindgren, labbmästare * Kristian Frantz, tävlingssekreterare * Hanna Blomqvist, skattmästare ===Funktionärer=== * Lars Wernbom, klubbvärd * Anders Blomqvist, bokförare * Henri Jalo, vice labbmästare * Christine Saarukka, cirkulärredaktör * Clas Feiring, biträdande cirkulärredaktör * Niklas Lindgren, webbredaktör, IT- ansvarig * Peter Stenius, biträdande tävlingssekrete¬rare * Pehr Snellman, arkivansvarig. ==Karuseller och sockervadd== Skriken ljuder genom luften. Människor står spänt i kö. Bakom ryggen gnisslar det till när en häxa öppnar fönstret och tittar ut. Bredvid står en liten parvel med glass upp till öronen, och varken ser eller hör stojet runt omkring. Och lite längre bort skymtar man en fotograf som desperat letar efter en bildvinkel där man kan fånga berg och dalbanans passagerare skrikande och med håret på ända. Borgbacken, målet för detta års höstutflykt, bjuder på lite av det mesta. Man kan fota drama när barnen blir förtjusta eller besvikna. Actionfotografen är i ett eldorado där man t.ex. kunde sätta ihop tävlingsserien på fyra bilder med människor som är upp och ner. Streetfotografen har inga problem att hitta just de ögonblicken som är intressanta. Människofotografen kan välja och vraka, gammal eller ung, glad eller ledsen, ensam eller i par, man eller kvinna. Och naturfotografen … ja det finns ju några träd men nu blev det nog knepigare. Fem AFK:are slöt upp på Safari á la carte vid lunchdags. Kanske var det fler som besökte Borgbacken under andra tider, vad vet jag. Det skulle ju ha varit trevligt med mera folk, men visst hade vi fem det roligt också. Så här efter sommaren så glider ju diskussionerna lätt in på vad man gjort sen vi sågs senast, så Borgbacken hann vi inte växla så många ord om. Återstår att se vad de andra har producerat till tävlingen. Apropå tävlingen. Inlämningen av bilder sker ju som tidigare meddelats senast den 10 oktober. Se närmare annat ställe i cirkuläret! Och på oktobermötet visas bilderna och domaren får säga sitt. På spel står som vanligt höstutflyktspokalen. Observera att de ursprungliga reglerna innehöll en olägenhet. De stipulerade att bildytans kortsida ska vara minst 30 cm. Men eftersom ett papper av storlek A3 bara är 29,7 cm brett, så betyder det att man måste ta till grövre grejer. För att undvika detta har vi kommit överens om att bilder vars bildytas (exklusive montering) kortsida är minst 28 cm godkänns. I övrigt gäller de i majcirkuläret publicerade reglerna. D.v.s. högst tre enskilda bilder per person, samt en bildberättelse à fyra bilder. Påsiktsbilder i svartvitt eller färg, eller en salig blandning därav. Fri framställningsteknik. Samtliga bilder ska vara monterade, sladdriga papper göre sig icke besvär. ''Micke'' ==Lyckad vårutfärd, få deltagare== AFK:s traditionella vårutfärd gick i år till Åland. Femton rum var bokade på hotell Cikada alldeles bakom Pommern, och vi hade bett hotellet reservera fler rum för oss om möjlighet uppenbarade sig. När det kom till kritan behövde vi fem rum, varav ett var för den enda stockholmare, Ulf Erasmie, som hörsammat vår inbjudan att delta. Totalt deltog 6 AFK:are och alltså en stockholmare i den annars mycket lyckade utfärden. Till att allting blev så trevlig bidrog i högsta grad Mariehamns Fotoklubb Obscuras engagemang. Så snart vi stigit i land - vi som kom i grupp enligt planerna - bjöds det på kaffe i Obscuras källare och klubbmedlemmarna ställde månghövdat upp. Under klubbens energiska ordförande Lena Wilson-Laajalis ledning åkte vi direkt efter kaffet på en fotoutflykt till det natursköna fritidsområdet Järsö, där gullvivor täckte marken och man kunde beundra Ålands store sons, Anders Viklöfs präktiga villa på lämpligt avstånd. Stora mängder grillkorv med tillbehör hade mariehamnarna också släpat med sig, och korven satt bra i den sena vårkvällen. De följande dagarna färdades vi i några bilar till lite olika ställen, precis som brukligt är, och ibland möttes vi av en slump på lunch och ibland möttes vi planerat, till exempel för att tillsammans se Ålands fotografiska museum i Tosarby. En alldeles otrolig upplevelse i sig, som inte blev mindre fascinerande av att det helt privata museets grundare och ägare Olle Strömberg är en sådan passionerad samlare och utmärkt berättare. De som var med på årets utfärd var Micke Albrecht, Peter Stenius, Ralf Nikander, Clas Feiring, Carl-Johan Grönholm, samt Ulf Erasmie från Stockholms fotoklubb och undertecknad. Som undrar hur vi skall bära oss åt för att få flera deltagare i nästa utfärd. Utfärdsmålet och tidpunkten spelar säkert största rollen. Tidpunkten är nu vad den är, Kristi Himmelsfärdshelgen (om inte himmelsfärden inträffar på första maj som i fjol) och målet har styrelsen försökt variera utan att det gett synligt resultat. Inte för nära, så folk åker hem till natten. Inte för långt borta = för dyrt. Inte ett ställe där alla varit. Inte ett ställe där ingen varit. Svårt. Idéer, någon? ''Christine'' ==Prolles lilla stora värld== Sällan har en fotoutställning hos oss föregåtts av en sådan publicitet som Per Olov Janssons ”Vad ser jag? Vad gör jag? Vem är jag?” på Gallery Luova under senaste augusti. I press, radio, tv och föredrag (t.ex. på AFK) hade han skruvat upp förväntningarna genom att berätta om utställningens bakgrund i hans personliga belägenhet som 89-årig, delvis rörelsehindrad invånare i ett servicehus, om hur hans gamla motivkretsar har glidit utom räckhåll och hur han velat kompensera detta genom intensifierad fokusering på det krympta reviret. Ovanligt är det också med aktiv fotografering så högt upp i åren. Avgörande tycks inte vara om benen sviktar eller balanssinnet spelar spratt, bara blicken är skarp, intresset för omvärld och medmänniskor bevarat och intellektet producerar bildidéer. Hur många av oss kommer själva att få uppleva en sådan sen vitalitet? Utställningens första avdelning ”Självporträtt” grep tag i besökaren direkt. Bilderna som dokumenterar den gamle mannens ensliga vardagsrutiner från morgondurrigt uppvaknande, ensamma måltider och duschning till kamp mot kroppens obönhörliga förfall och försjunkande i minnen, är mer än blotta dokument. De har i sin återgivning av åldrandets villkor, som gäller oss alla, en stark existentiell dimension, men ger samtidigt uttryck för en hållning av trots allt. Andra bilder i avdelningen bar en symbolisk prägel. Särskilt minnesvärda bland dem var ”Barnbarnsbarnet” med fotografen och barnet hand i hand och var sin för åldern anpassad rollator i den andra handen, samt ”Flygdröm” med fotografen på balkongen höjande ett par modellplansvingar över hustaken mot himlen. Bland självporträtten var också humoristiska bilder inströdda, en del med en självironisk eller satirisk udd, andra rena bildskämt. Avsikten hade troligen varit att lätta upp helheten och hindra den från att bli alltför gravalvarlig, men samtidigt blev kanske vissa bildmässiga helheter splittrade. Svårt val! En av de roliga bilderna, ”Blottaren”, aktualiserade förhållandet att den som blottar sig i bild samtidigt tenderar att göra betraktaren till en smygtittare, en voyeur. Några fristående självporträtt stannade speciellt i minnet. Fotografen i det randiga ljuset genom spjälgardinen var en elegant klassisk komposition, som smått överraskande hade döpts till ”Självbelåten”. Och det digitala montaget ”Självporträtt 1942-2009” med den unge löjtnanten och veteranfotografen parallellställda i fotograferingspose kunde stå som portalbild för en retrospektiv utställning. Självporträtten hade genomgående, som en självklarhet, fin ljussättning och komposition. Först vid närmare eftertanke inser man vilken möda det har varit att utveckla bildéerna och genomföra fotograferingen i de begränsade förhållandena. Att dessa ansträngningar inte tyngde ner resultatet är om något ett tecken på mogen fotografi. Den andra avdelningen på utställning hette ”Bilder från min balkong”. I dem hade fotografen från sin omärkliga utkikspost på den inglasade balkongen under några år observerat livets gång ute i den värld som låg inom synfältet. Dels var det busshållplatsen tvärs över gatan med det som utspelade sig där under årstidernas och dygnets skiftande ljus, dels det höghusbygge som reste sig bakom hållplatsen. Den fina idén att observera hållplatsen har genomförts en aning slumpmässigt, vilket tunnat ut resultatet. Väntande passagerare och förbipasserande har delvis fångats i situationer, som inte alltid erbjuder så mycket intressant för betraktarens blick. Detta ”knäpparsyndrom” framträdde så mycket tydligare i kontrast till bilderna från byggplatsen. Där hade fotografen ett mer energisk och engagerat grepp på skeendet. Kompositionen var fastare och färgbehandlingen vital. Byggplatsserien i dess helhet ger också en bild av hur snabbt vår närmiljö kan totalförändras idag. För att riktigt hänga med måste man kanske ha balkong tvärs över gatan. Men hur många griper kameran i tid? Den digitala bildbehandlingen och utskriften av utställningsbilderna hade skötts kunnigt av klubbkamraterna Nina Hackman (flertalet) och Henri Jalo enligt Prolles intentioner. ''Clas Feiring'' ==Från droppmikroskop till digikamera== En vacker försommardag körde Clas och jag till den s.k. "Torken" vid Handelsmans Café i Sibbo, där Robin Hackman hade vernissage på sin stora retrospektiva utställning. Jag var full av förväntan, Robin var ju med från 50-talets början, då vi tillsammans med Bert Carpelan och Fredrik Hackman introducerade modernismen i AFK, med hård- och dubbelkopiering och andra sätt att abstrahera bilden. Många av Robins bilder från de åren hade framgång både inom AFK och på förbundets utställningar, många kände jag nu igen. Jag häpnade över den samlade mångfalden i Robins produktion, demonstrerad med 72 namngivna bilder, plus 10 namnlösa, vilka den blivande mikrobiologen tog med droppmikroskop under skoltiden. ”Linsen” i ett droppmikroskop är en vattendroppe fångad i ett litet hål i en tunn skiva. De svartvita bilderna av bakterier och andra småkryp var förvånansvärt skarpa. Det mest fängslande i Robins produktion är för mig humorn och förmågan att ge också snabbt undflyende situationer en kraftfull och exakt komposition, vilket också har gett utdelning i våra tävlingar. Robin utnyttjar också skickligt symmetriska kompositioner, till skillnad från dem som är förhäxade av det gyllene snittet. Speciellt minns jag ett färggrant kramdjur hängande mitt på bykstrecket, med barntrosor på var sida. Han vippar också fräckt 45 grader på kameran för dynamiska diagonaler, balanserar en liten vit yta mot en stor mörk (måne och varmluftballong), eller det lilla levande mot det stora döda (liten människa i nedre hörnet, stor lyftkran i det motsatta övre hörnet). Robin övergick med entusiasm till digitekniken men fotograferar fortfarande ofta på film, skannar och bildbehandlar med Photoshop. Några bilder präglas också av fräcka färgval som svårligen kan åstadkommas med Ilfochrome-papper. På utställningen hade dessa bilder av Robins fru Märta skickligt utnyttjats vid hängningen; de blandades vackert med svartvita modernistiska bilder. Bilder av familjemedlemmarna var den största enhetliga gruppen. Mitt bland familjeporträtten hängde vinnarbilden från vår höstutfärd till Högholmen, ett kamelansikte i närbild! ''Prolle'' ==Japanska intryck på Nordea== "The bridge to the sun" heter Karin Toyodas fotoutställning i Nordeas huvudkontor på Alexandersgatan 30, andra våningen. De trettio bilderna är tagna under hennes två månader långa besök i makens hemland 2005. Titeln är mångtydig. För Karin och hennes man betydde besöket i Japan bland annat en bro tillbaka till barndomen, efter livets många krumbukter ute i världen. Utställningen är likt en dagbok över upplevelserna då, och varje bild fylld av betydelse för fotografen. Något av detta kanske framgår av den "dikt" som hänger som en avslutning på de trettio bilderna, ord som Karins man skrivit i brev till henne från Japan: "A red and white camelia is blooming in the middle of January in our garden in Tokyo. I watch the flower and think of you. You were my life. You were my all. I have never loved anybody the way I love you…" Jag som oinvigd betraktare ser bilder av japanskt vardagsliv på Kyotos och Tokyos gator och i parker, bilder från heliga platser, av ett bröllopsfölje, av maktens murar. Min egen reaktion på de här bilderna förvånar mig: Jag har aldrig satt min fot i Japan, men ändå känns mycket så bekant. Kanske för att man sett liknande bilder förr, eller kanske det bara handlar om att mänskor är sig lika överallt, trots yttre olikhet. Två bilder från en fiskarby fascinerar mig mest, dels för att det är en sida av Japan jag aldrig förr sett och dels för att det är så dramatiska fotografier: Skummande hav, höga klippor, en liten by som nästan bara kan anas i dimman. Karin Toyoda fotograferar med en Minolta från 80-talet, kopiorna är gjorda hos Jussi Pohjakallio. Utställningen hänger kvar tills vidare och är förstås öppen under bankens öppethållningstider. ''Christine'' ==Fredrik Hackman är borta== Medan vi ännu sörjer förlusten av Robert Perander når oss budet att Fredrik Hackman gått ifrån oss 22 juni, nästan 84 år gammal. Jag minns Fredrik redan från skolåren, då han var klasskamrat med min bror Lasse. Båda var intresserade av biologi, vilket senare blev Fredriks yrke. Under krigsåren var kontakten bruten, men under 40-talets sista år hittade vi varandra inom AFK, där Fredrik snart räknades till den aktiva kärnan av modernister - de nuvarande ”geronterna”. Jag minns hur vi tillsammans med Bert Carpelan diskuterade de nya trenderna som växte fram i Sverige, och de olika tekniska möjligheterna att göra annorlunda bilder, i protest mot den romantiserande landskaps- och porträttfotografin. Vi deltog med ungdomlig entusiasm och avsevärd framgång i fotoklubbarnas förbunds utställningar och belönades samtidigt med hederstiteln AFIAP (Artiste de la Fédération Internationale de l´Art Photographique). Ordförandeskap i AFK och senare hedersmedlemskap var tecknen på klubbens uppskattning. Fredriks första yrkesarbete var några år som biologilärare vid vår gamla skola.Vår älskade rektor, Laurin Zilliacus, tog honom också som fotograf och chaufför på en fantastisk forskningsresa till Indien 1960. Fredriks uppgift var bland annat att fotografera gammal konst som belyste Purana myterna, fundamentet för hinduismen. Samtidigt blev det en vacker skörd av bilder med konstnärligt värde, vilket vi kunde se på Fredriks utställning Resan i tid och rum på Laterna Magica 2006. Fredrik bytte yrke år 1961 och blev faktaredaktör vid Finlands Television på den svenskspråkiga avdelningen, idag FST. Så här skriver han själv om den tiden:”De första tio åren var fantastiska. Vi slet som djur i ett medium vi inte kände, för en entusiastisk, ovetande publik i stark tillväxt. Ekonomin var utomordentlig, allt verkade uppnåeligt. Fascinationen i direktsändningarna med 3-4 kameror arbetande på ens egen order är obeskrivlig” Jag förstår att det var drömjobbet för en man som Fredrik, med snabbt intellekt och obändig energi, och han blev också älskad och uppskattad av sina medarbetare. 1980 blev han redaktionschef för Faktaredaktionen, vilket han beskriver som hämmande för bildskapandet. Jag kände en speciell samhörighet med Fredrik för att yrkesbanan var liknande. 60-talet var också för mig en tid av drömjobb, medan 80-talet blev slentrian, vilket verkade hämmande på bildskapandet. På 90-talet var det dock för mig möjligt att åter börja fotoskapa, medan Fredrik drabbades av förlorad syn på högerögat och en nedsliten rygg. Den nyinköpta systemkameran var tung, det var inte längre så lockande att fotografera. Fredrik var en av de sällsynta fotografer som hade den verbala förmågan och lusten att formulera sina åsikter om fotografi, att analysera de stilriktningar som brottades med varandra på 50-talet, att som domare bedöma bilder snabbt och träffsäkert. För mig var han en vän i nöden; när jag berättat för honom att min arbetsgivare gått i konkurs dröjde det bara några dagar innan han ringde och föreslog att jag kontaktar Pelle Taucher, som funderade på att anställa en fotograf till sin reklambyrå. Tack för det, Fredrik, och tack för allt du gjort för vår fotoklubb i sextio års tid! ''Prolle'' 1279e69a94f053c591d9aae0e1d9feaa3d7af2ae 215 209 2009-10-15T07:41:20Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki [[Category:Cirkuläret]] [[Category:September]] [[Category:2009]] Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Traditionspokalen i traditionella händer== Vårsäsongens sista möten var AFK:s årsmöte följt av ett månadsmöte med traditionstävlingen på programmet. Segraren Peter Eriksson var inte på plats, men så fanns också traditionspokalen färdigt hemma i Paris efter segrar de två föregående åren. Årsmötet avverkades under stadgeenliga former. Enligt styrelsens verksamhetsberättelse präglades verksamhetsåret 2008-2009 av välbesökta månadsmöten och livlig utställningsverksamhet bland medlemmarna. Samarbetet med Kameraseura har fungerat bra och den gemensamma klubben International Evening har varit mycket aktiv. Kontakt har också hållits med andra svenskspråkiga fotoklubbar. AFK hade enligt styrelsen 150 medlemmar vid verksamhetsårets slut den sista april mot 140 medlemmar ett år tidigare. I siffran ingår inte de medlemmar som sedermera har utskrivits på grund av obetald medlemsavgift under verksamhetsåret. För detaljerad information om verksamheten i klubben hänvisar styrelsen till de under verksamhetsåret utgivna åtta cirkulären. Resultaträkningen slutar på 3341,70 euro förlust, vilket förebådar bistra tider i klubbens ekonomi. Orsaken är överlag minskande intäkter, medan kostnaderna är i stort sett oförändrade. Årsmötet slog fast budgeten för verksamhetsåret 2009-2010 med beaktande av det ekonomiska läget. Utgifterna för den ordinarie verksamheten och labbet skärs ned där det går och på inkomstsidan höjs medlemsavgiften till 30 euro från 25 euro och datorabonnemanget till 59 euro från 51 euro. Verksamhetsplanen för det inledda verksamhetsåret följer i huvudsak beprövade riktlinjer. På grund av det varierande intresset för cirklarnas verksamhet på senare tid skall styrelsen utreda om det nuvarande konceptet behöver ändras. Den inledda omläggningen av klubbens webbsidor och webbtjänster fortsätter. Styrelsen kommer att se över och eventuellt föreslå ändring av klubbens stadgar i syfte att göra styrelsens organisation mer flexibel. Hedersmedlemmen Bert Carpelan hade sänt in några förslag rörande klubbens verksamhet till årsmötet. Han efterlyser en minimitid för månadsmötenas längd, uppmuntran till diskussion kring tävlingsbidragen, stafettkarnevalen som mål för nästa vårutfärd och utnyttjande av Hbl:s föreningsspalt för möteskallelser. Mötet beslöt att skrivelsen skall bifogas verksamhetsplanen för beaktande av styrelsen. Dessutom antogs ett på mötet framfört förslag om att de medlemmar som utskrivs på grund av obetald medlemsavgift skall beaktas i medlemsbokföringen så att den ger en realistisk och från år till år jämförbar bild av medlemskåren. På årsmötet ankommer också val av styrelsemedlemmar och klubbordförande. De sex styrelsemedlemmarna sitter ju på tvååriga mandat så att tre väljs varje år. Om någon styrelsemedlem avgår under pågående mandatperiod väljs i dennes ställe en styrelsemedlem för den återstående mandatperioden. Denna gång stod Hanna Blomqvist, Niklas Lindgren och Ghita Thomé i tur att avgå och de blev alla återvalda för två års mandat. I stället för styrelsemedlemmen Robert Perander som avlidit under året valde årsmötet Kristian Frantz för en ettårig mandatperiod. Bland styrelsemedlemmarna återvalde mötet till ordförande för AFK Mikael Albrecht. Till revisorer för räkenskapsperioden 2009-2010 återvaldes efter omröstning Martin Glader och Peter Valkama. Till revisorssuppleanter återvaldes Peter Stenius och nyvaldes Kaj Jäntti. Efter månadsmötet följde så säsongens sista månadsmöte med traditionstävlingen som enda program. Tävlingen, som hittills gällt egenhändiga traditionella svartvita kopior och bilder i ädelförfaranden, har genom en regeländring utvidgats att omfatta också egenhändiga mörkrumsbilder i färg. Traditionstävlingen avgjordes genom en publikomröstning där man på sin röstsedel skulle ange de tre bästa bilderna i rangordning för poängsättning enligt skalan 3-2-1. Vidare fick man genom förkryssning bedöma bildidén, kompositionen och det tekniska utförandet samt skriva en fritt formulerad motivering. ==Mot ett nytt verksamhetsår== AFK inleder sitt 121:a verksamhetsår i omvälvningens tecken. Vi är inte bara mitt i den fotografiska teknikens största omvälvning genom tiderna. Vi har också kommit till en punkt där vi måste fundera på klubbens roll, både som förnyare och bevarare av traditioner. Vid firandet av vårt 120-årsjubileum i mars var det lätt att blicka tillbaka och se våra långa traditioner, någonting som definitivt förpliktar oss att hantera detta arv med vördnad. Men vad vi såg i bilderna från sekelskiftet var också föregångare. Människor som var begeistrade av den nya tekniken och gjorde saker som de stora massorna inte ännu behärskade. De var pionjärer. Men vad är vår roll idag? Ska vi koncentrera oss på att förvalta arvet, eller försöka vara pionjärer igen? Men hur vara pionjär inom en teknik som i grund och botten är flera hundra år gammal? Svaret är givetvis en kompromiss. När det bara finns ett mörkrum kvar i Finland så ska vi se till att det tillhör AFK. Ja, vi får väl hoppas att vi har firat flera jämna år innan den dagen gryr, men den kommer oundvikligen. Men den målsättningen räcker inte för att hålla klubben vid liv i sin nuvarande omfattning. Vad pionjärskap beträffar så är det alltid svårare. Vi kan inte bestämma oss för att vara någonting som våra medlemmar inte är. Vi kan inte skapa nya intressen, utan bara verka för att sprida och utveckla de intressen som medlemmarna hämtar med sig. En trend är ju uppenbarligen synlig både hos oss och hos andra klubbar. När tekniken mognar har fotografen mera tid över för bildens innehåll och budskap. Där har vi en hel del att ta fasta på. Vi har en chans att gå framåt från det vilda digifotograferandet där fotografen tänkt igenom bilden ungefär lika länge som slutaren var öppen. Den andra utvecklingsgrenen är tekniken, och då givetvis digitaltekniken. Men dagens högteknologiska rackerier gör egentligen ingenting som är nytt eller revolutionerande. De gör det bara snabbare, enklare och med bättre bildkvalitet. Inte så mycket att bygga upp en engagerad skara pionjärer omkring. Vad man däremot kan lägga ner mer tid på är efterbehandling av digitala bilder med dator. HDR, stitching, panorama, avancerade montage eller helt enkelt optimering av bildkvaliteten är alla intressanta tekniker. På detta område har vi nog den största potentialen för att bli pionjärer igen. ==Nygammal styrelse== [[Styrelsen]] har under sitt möte den 31 augusti fastställt följande arbetsfördelning. Listan innehåller många bekanta namn. ===Styrelse=== * Mikael Albrecht, ordförande (utsedd av årsmötet) * Pehr Snellman, vice ordförande * Ghita Thomé, sekreterare * Niklas Lindgren, labbmästare * Kristian Frantz, tävlingssekreterare * Hanna Blomqvist, skattmästare ===Funktionärer=== * Lars Wernbom, klubbvärd * Anders Blomqvist, bokförare * Henri Jalo, vice labbmästare * Christine Saarukka, cirkulärredaktör * Clas Feiring, biträdande cirkulärredaktör * Niklas Lindgren, webbredaktör, IT- ansvarig * Peter Stenius, biträdande tävlingssekrete¬rare * Pehr Snellman, arkivansvarig. ==Karuseller och sockervadd== Skriken ljuder genom luften. Människor står spänt i kö. Bakom ryggen gnisslar det till när en häxa öppnar fönstret och tittar ut. Bredvid står en liten parvel med glass upp till öronen, och varken ser eller hör stojet runt omkring. Och lite längre bort skymtar man en fotograf som desperat letar efter en bildvinkel där man kan fånga berg och dalbanans passagerare skrikande och med håret på ända. Borgbacken, målet för detta års höstutflykt, bjuder på lite av det mesta. Man kan fota drama när barnen blir förtjusta eller besvikna. Actionfotografen är i ett eldorado där man t.ex. kunde sätta ihop tävlingsserien på fyra bilder med människor som är upp och ner. Streetfotografen har inga problem att hitta just de ögonblicken som är intressanta. Människofotografen kan välja och vraka, gammal eller ung, glad eller ledsen, ensam eller i par, man eller kvinna. Och naturfotografen … ja det finns ju några träd men nu blev det nog knepigare. Fem AFK:are slöt upp på Safari á la carte vid lunchdags. Kanske var det fler som besökte Borgbacken under andra tider, vad vet jag. Det skulle ju ha varit trevligt med mera folk, men visst hade vi fem det roligt också. Så här efter sommaren så glider ju diskussionerna lätt in på vad man gjort sen vi sågs senast, så Borgbacken hann vi inte växla så många ord om. Återstår att se vad de andra har producerat till tävlingen. Apropå tävlingen. Inlämningen av bilder sker ju som tidigare meddelats senast den 10 oktober. Se närmare annat ställe i cirkuläret! Och på oktobermötet visas bilderna och domaren får säga sitt. På spel står som vanligt höstutflyktspokalen. Observera att de ursprungliga reglerna innehöll en olägenhet. De stipulerade att bildytans kortsida ska vara minst 30 cm. Men eftersom ett papper av storlek A3 bara är 29,7 cm brett, så betyder det att man måste ta till grövre grejer. För att undvika detta har vi kommit överens om att bilder vars bildytas (exklusive montering) kortsida är minst 28 cm godkänns. I övrigt gäller de i majcirkuläret publicerade reglerna. D.v.s. högst tre enskilda bilder per person, samt en bildberättelse à fyra bilder. Påsiktsbilder i svartvitt eller färg, eller en salig blandning därav. Fri framställningsteknik. Samtliga bilder ska vara monterade, sladdriga papper göre sig icke besvär. ''Micke'' ==Lyckad vårutfärd, få deltagare== AFK:s traditionella vårutfärd gick i år till Åland. Femton rum var bokade på hotell Cikada alldeles bakom Pommern, och vi hade bett hotellet reservera fler rum för oss om möjlighet uppenbarade sig. När det kom till kritan behövde vi fem rum, varav ett var för den enda stockholmare, Ulf Erasmie, som hörsammat vår inbjudan att delta. Totalt deltog 6 AFK:are och alltså en stockholmare i den annars mycket lyckade utfärden. Till att allting blev så trevlig bidrog i högsta grad Mariehamns Fotoklubb Obscuras engagemang. Så snart vi stigit i land - vi som kom i grupp enligt planerna - bjöds det på kaffe i Obscuras källare och klubbmedlemmarna ställde månghövdat upp. Under klubbens energiska ordförande Lena Wilson-Laajalis ledning åkte vi direkt efter kaffet på en fotoutflykt till det natursköna fritidsområdet Järsö, där gullvivor täckte marken och man kunde beundra Ålands store sons, Anders Viklöfs präktiga villa på lämpligt avstånd. Stora mängder grillkorv med tillbehör hade mariehamnarna också släpat med sig, och korven satt bra i den sena vårkvällen. De följande dagarna färdades vi i några bilar till lite olika ställen, precis som brukligt är, och ibland möttes vi av en slump på lunch och ibland möttes vi planerat, till exempel för att tillsammans se Ålands fotografiska museum i Tosarby. En alldeles otrolig upplevelse i sig, som inte blev mindre fascinerande av att det helt privata museets grundare och ägare Olle Strömberg är en sådan passionerad samlare och utmärkt berättare. De som var med på årets utfärd var Micke Albrecht, Peter Stenius, Ralf Nikander, Clas Feiring, Carl-Johan Grönholm, samt Ulf Erasmie från Stockholms fotoklubb och undertecknad. Som undrar hur vi skall bära oss åt för att få flera deltagare i nästa utfärd. Utfärdsmålet och tidpunkten spelar säkert största rollen. Tidpunkten är nu vad den är, Kristi Himmelsfärdshelgen (om inte himmelsfärden inträffar på första maj som i fjol) och målet har styrelsen försökt variera utan att det gett synligt resultat. Inte för nära, så folk åker hem till natten. Inte för långt borta = för dyrt. Inte ett ställe där alla varit. Inte ett ställe där ingen varit. Svårt. Idéer, någon? ''Christine'' ==Prolles lilla stora värld== Sällan har en fotoutställning hos oss föregåtts av en sådan publicitet som Per Olov Janssons ”Vad ser jag? Vad gör jag? Vem är jag?” på Gallery Luova under senaste augusti. I press, radio, tv och föredrag (t.ex. på AFK) hade han skruvat upp förväntningarna genom att berätta om utställningens bakgrund i hans personliga belägenhet som 89-årig, delvis rörelsehindrad invånare i ett servicehus, om hur hans gamla motivkretsar har glidit utom räckhåll och hur han velat kompensera detta genom intensifierad fokusering på det krympta reviret. Ovanligt är det också med aktiv fotografering så högt upp i åren. Avgörande tycks inte vara om benen sviktar eller balanssinnet spelar spratt, bara blicken är skarp, intresset för omvärld och medmänniskor bevarat och intellektet producerar bildidéer. Hur många av oss kommer själva att få uppleva en sådan sen vitalitet? Utställningens första avdelning ”Självporträtt” grep tag i besökaren direkt. Bilderna som dokumenterar den gamle mannens ensliga vardagsrutiner från morgondurrigt uppvaknande, ensamma måltider och duschning till kamp mot kroppens obönhörliga förfall och försjunkande i minnen, är mer än blotta dokument. De har i sin återgivning av åldrandets villkor, som gäller oss alla, en stark existentiell dimension, men ger samtidigt uttryck för en hållning av trots allt. Andra bilder i avdelningen bar en symbolisk prägel. Särskilt minnesvärda bland dem var ”Barnbarnsbarnet” med fotografen och barnet hand i hand och var sin för åldern anpassad rollator i den andra handen, samt ”Flygdröm” med fotografen på balkongen höjande ett par modellplansvingar över hustaken mot himlen. Bland självporträtten var också humoristiska bilder inströdda, en del med en självironisk eller satirisk udd, andra rena bildskämt. Avsikten hade troligen varit att lätta upp helheten och hindra den från att bli alltför gravalvarlig, men samtidigt blev kanske vissa bildmässiga helheter splittrade. Svårt val! En av de roliga bilderna, ”Blottaren”, aktualiserade förhållandet att den som blottar sig i bild samtidigt tenderar att göra betraktaren till en smygtittare, en voyeur. Några fristående självporträtt stannade speciellt i minnet. Fotografen i det randiga ljuset genom spjälgardinen var en elegant klassisk komposition, som smått överraskande hade döpts till ”Självbelåten”. Och det digitala montaget ”Självporträtt 1942-2009” med den unge löjtnanten och veteranfotografen parallellställda i fotograferingspose kunde stå som portalbild för en retrospektiv utställning. Självporträtten hade genomgående, som en självklarhet, fin ljussättning och komposition. Först vid närmare eftertanke inser man vilken möda det har varit att utveckla bildéerna och genomföra fotograferingen i de begränsade förhållandena. Att dessa ansträngningar inte tyngde ner resultatet är om något ett tecken på mogen fotografi. Den andra avdelningen på utställning hette ”Bilder från min balkong”. I dem hade fotografen från sin omärkliga utkikspost på den inglasade balkongen under några år observerat livets gång ute i den värld som låg inom synfältet. Dels var det busshållplatsen tvärs över gatan med det som utspelade sig där under årstidernas och dygnets skiftande ljus, dels det höghusbygge som reste sig bakom hållplatsen. Den fina idén att observera hållplatsen har genomförts en aning slumpmässigt, vilket tunnat ut resultatet. Väntande passagerare och förbipasserande har delvis fångats i situationer, som inte alltid erbjuder så mycket intressant för betraktarens blick. Detta ”knäpparsyndrom” framträdde så mycket tydligare i kontrast till bilderna från byggplatsen. Där hade fotografen ett mer energisk och engagerat grepp på skeendet. Kompositionen var fastare och färgbehandlingen vital. Byggplatsserien i dess helhet ger också en bild av hur snabbt vår närmiljö kan totalförändras idag. För att riktigt hänga med måste man kanske ha balkong tvärs över gatan. Men hur många griper kameran i tid? Den digitala bildbehandlingen och utskriften av utställningsbilderna hade skötts kunnigt av klubbkamraterna Nina Hackman (flertalet) och Henri Jalo enligt Prolles intentioner. ''Clas Feiring'' ==Från droppmikroskop till digikamera== En vacker försommardag körde Clas och jag till den s.k. "Torken" vid Handelsmans Café i Sibbo, där Robin Hackman hade vernissage på sin stora retrospektiva utställning. Jag var full av förväntan, Robin var ju med från 50-talets början, då vi tillsammans med Bert Carpelan och Fredrik Hackman introducerade modernismen i AFK, med hård- och dubbelkopiering och andra sätt att abstrahera bilden. Många av Robins bilder från de åren hade framgång både inom AFK och på förbundets utställningar, många kände jag nu igen. Jag häpnade över den samlade mångfalden i Robins produktion, demonstrerad med 72 namngivna bilder, plus 10 namnlösa, vilka den blivande mikrobiologen tog med droppmikroskop under skoltiden. ”Linsen” i ett droppmikroskop är en vattendroppe fångad i ett litet hål i en tunn skiva. De svartvita bilderna av bakterier och andra småkryp var förvånansvärt skarpa. Det mest fängslande i Robins produktion är för mig humorn och förmågan att ge också snabbt undflyende situationer en kraftfull och exakt komposition, vilket också har gett utdelning i våra tävlingar. Robin utnyttjar också skickligt symmetriska kompositioner, till skillnad från dem som är förhäxade av det gyllene snittet. Speciellt minns jag ett färggrant kramdjur hängande mitt på bykstrecket, med barntrosor på var sida. Han vippar också fräckt 45 grader på kameran för dynamiska diagonaler, balanserar en liten vit yta mot en stor mörk (måne och varmluftballong), eller det lilla levande mot det stora döda (liten människa i nedre hörnet, stor lyftkran i det motsatta övre hörnet). Robin övergick med entusiasm till digitekniken men fotograferar fortfarande ofta på film, skannar och bildbehandlar med Photoshop. Några bilder präglas också av fräcka färgval som svårligen kan åstadkommas med Ilfochrome-papper. På utställningen hade dessa bilder av Robins fru Märta skickligt utnyttjats vid hängningen; de blandades vackert med svartvita modernistiska bilder. Bilder av familjemedlemmarna var den största enhetliga gruppen. Mitt bland familjeporträtten hängde vinnarbilden från vår höstutfärd till Högholmen, ett kamelansikte i närbild! ''Prolle'' ==Japanska intryck på Nordea== "The bridge to the sun" heter Karin Toyodas fotoutställning i Nordeas huvudkontor på Alexandersgatan 30, andra våningen. De trettio bilderna är tagna under hennes två månader långa besök i makens hemland 2005. Titeln är mångtydig. För Karin och hennes man betydde besöket i Japan bland annat en bro tillbaka till barndomen, efter livets många krumbukter ute i världen. Utställningen är likt en dagbok över upplevelserna då, och varje bild fylld av betydelse för fotografen. Något av detta kanske framgår av den "dikt" som hänger som en avslutning på de trettio bilderna, ord som Karins man skrivit i brev till henne från Japan: "A red and white camelia is blooming in the middle of January in our garden in Tokyo. I watch the flower and think of you. You were my life. You were my all. I have never loved anybody the way I love you…" Jag som oinvigd betraktare ser bilder av japanskt vardagsliv på Kyotos och Tokyos gator och i parker, bilder från heliga platser, av ett bröllopsfölje, av maktens murar. Min egen reaktion på de här bilderna förvånar mig: Jag har aldrig satt min fot i Japan, men ändå känns mycket så bekant. Kanske för att man sett liknande bilder förr, eller kanske det bara handlar om att mänskor är sig lika överallt, trots yttre olikhet. Två bilder från en fiskarby fascinerar mig mest, dels för att det är en sida av Japan jag aldrig förr sett och dels för att det är så dramatiska fotografier: Skummande hav, höga klippor, en liten by som nästan bara kan anas i dimman. Karin Toyoda fotograferar med en Minolta från 80-talet, kopiorna är gjorda hos Jussi Pohjakallio. Utställningen hänger kvar tills vidare och är förstås öppen under bankens öppethållningstider. ''Christine'' ==Fredrik Hackman är borta== Medan vi ännu sörjer förlusten av Robert Perander når oss budet att Fredrik Hackman gått ifrån oss 22 juni, nästan 84 år gammal. Jag minns Fredrik redan från skolåren, då han var klasskamrat med min bror Lasse. Båda var intresserade av biologi, vilket senare blev Fredriks yrke. Under krigsåren var kontakten bruten, men under 40-talets sista år hittade vi varandra inom AFK, där Fredrik snart räknades till den aktiva kärnan av modernister - de nuvarande ”geronterna”. Jag minns hur vi tillsammans med Bert Carpelan diskuterade de nya trenderna som växte fram i Sverige, och de olika tekniska möjligheterna att göra annorlunda bilder, i protest mot den romantiserande landskaps- och porträttfotografin. Vi deltog med ungdomlig entusiasm och avsevärd framgång i fotoklubbarnas förbunds utställningar och belönades samtidigt med hederstiteln AFIAP (Artiste de la Fédération Internationale de l´Art Photographique). Ordförandeskap i AFK och senare hedersmedlemskap var tecknen på klubbens uppskattning. Fredriks första yrkesarbete var några år som biologilärare vid vår gamla skola.Vår älskade rektor, Laurin Zilliacus, tog honom också som fotograf och chaufför på en fantastisk forskningsresa till Indien 1960. Fredriks uppgift var bland annat att fotografera gammal konst som belyste Purana myterna, fundamentet för hinduismen. Samtidigt blev det en vacker skörd av bilder med konstnärligt värde, vilket vi kunde se på Fredriks utställning Resan i tid och rum på Laterna Magica 2006. Fredrik bytte yrke år 1961 och blev faktaredaktör vid Finlands Television på den svenskspråkiga avdelningen, idag FST. Så här skriver han själv om den tiden:”De första tio åren var fantastiska. Vi slet som djur i ett medium vi inte kände, för en entusiastisk, ovetande publik i stark tillväxt. Ekonomin var utomordentlig, allt verkade uppnåeligt. Fascinationen i direktsändningarna med 3-4 kameror arbetande på ens egen order är obeskrivlig” Jag förstår att det var drömjobbet för en man som Fredrik, med snabbt intellekt och obändig energi, och han blev också älskad och uppskattad av sina medarbetare. 1980 blev han redaktionschef för Faktaredaktionen, vilket han beskriver som hämmande för bildskapandet. Jag kände en speciell samhörighet med Fredrik för att yrkesbanan var liknande. 60-talet var också för mig en tid av drömjobb, medan 80-talet blev slentrian, vilket verkade hämmande på bildskapandet. På 90-talet var det dock för mig möjligt att åter börja fotoskapa, medan Fredrik drabbades av förlorad syn på högerögat och en nedsliten rygg. Den nyinköpta systemkameran var tung, det var inte längre så lockande att fotografera. Fredrik var en av de sällsynta fotografer som hade den verbala förmågan och lusten att formulera sina åsikter om fotografi, att analysera de stilriktningar som brottades med varandra på 50-talet, att som domare bedöma bilder snabbt och träffsäkert. För mig var han en vän i nöden; när jag berättat för honom att min arbetsgivare gått i konkurs dröjde det bara några dagar innan han ringde och föreslog att jag kontaktar Pelle Taucher, som funderade på att anställa en fotograf till sin reklambyrå. Tack för det, Fredrik, och tack för allt du gjort för vår fotoklubb i sextio års tid! ''Prolle'' cd716db701d658c782aa9b4f12363b71d1b139b3 216 215 2009-10-15T07:41:45Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Traditionspokalen i traditionella händer== Vårsäsongens sista möten var AFK:s årsmöte följt av ett månadsmöte med traditionstävlingen på programmet. Segraren Peter Eriksson var inte på plats, men så fanns också traditionspokalen färdigt hemma i Paris efter segrar de två föregående åren. Årsmötet avverkades under stadgeenliga former. Enligt styrelsens verksamhetsberättelse präglades verksamhetsåret 2008-2009 av välbesökta månadsmöten och livlig utställningsverksamhet bland medlemmarna. Samarbetet med Kameraseura har fungerat bra och den gemensamma klubben International Evening har varit mycket aktiv. Kontakt har också hållits med andra svenskspråkiga fotoklubbar. AFK hade enligt styrelsen 150 medlemmar vid verksamhetsårets slut den sista april mot 140 medlemmar ett år tidigare. I siffran ingår inte de medlemmar som sedermera har utskrivits på grund av obetald medlemsavgift under verksamhetsåret. För detaljerad information om verksamheten i klubben hänvisar styrelsen till de under verksamhetsåret utgivna åtta cirkulären. Resultaträkningen slutar på 3341,70 euro förlust, vilket förebådar bistra tider i klubbens ekonomi. Orsaken är överlag minskande intäkter, medan kostnaderna är i stort sett oförändrade. Årsmötet slog fast budgeten för verksamhetsåret 2009-2010 med beaktande av det ekonomiska läget. Utgifterna för den ordinarie verksamheten och labbet skärs ned där det går och på inkomstsidan höjs medlemsavgiften till 30 euro från 25 euro och datorabonnemanget till 59 euro från 51 euro. Verksamhetsplanen för det inledda verksamhetsåret följer i huvudsak beprövade riktlinjer. På grund av det varierande intresset för cirklarnas verksamhet på senare tid skall styrelsen utreda om det nuvarande konceptet behöver ändras. Den inledda omläggningen av klubbens webbsidor och webbtjänster fortsätter. Styrelsen kommer att se över och eventuellt föreslå ändring av klubbens stadgar i syfte att göra styrelsens organisation mer flexibel. Hedersmedlemmen Bert Carpelan hade sänt in några förslag rörande klubbens verksamhet till årsmötet. Han efterlyser en minimitid för månadsmötenas längd, uppmuntran till diskussion kring tävlingsbidragen, stafettkarnevalen som mål för nästa vårutfärd och utnyttjande av Hbl:s föreningsspalt för möteskallelser. Mötet beslöt att skrivelsen skall bifogas verksamhetsplanen för beaktande av styrelsen. Dessutom antogs ett på mötet framfört förslag om att de medlemmar som utskrivs på grund av obetald medlemsavgift skall beaktas i medlemsbokföringen så att den ger en realistisk och från år till år jämförbar bild av medlemskåren. På årsmötet ankommer också val av styrelsemedlemmar och klubbordförande. De sex styrelsemedlemmarna sitter ju på tvååriga mandat så att tre väljs varje år. Om någon styrelsemedlem avgår under pågående mandatperiod väljs i dennes ställe en styrelsemedlem för den återstående mandatperioden. Denna gång stod Hanna Blomqvist, Niklas Lindgren och Ghita Thomé i tur att avgå och de blev alla återvalda för två års mandat. I stället för styrelsemedlemmen Robert Perander som avlidit under året valde årsmötet Kristian Frantz för en ettårig mandatperiod. Bland styrelsemedlemmarna återvalde mötet till ordförande för AFK Mikael Albrecht. Till revisorer för räkenskapsperioden 2009-2010 återvaldes efter omröstning Martin Glader och Peter Valkama. Till revisorssuppleanter återvaldes Peter Stenius och nyvaldes Kaj Jäntti. Efter månadsmötet följde så säsongens sista månadsmöte med traditionstävlingen som enda program. Tävlingen, som hittills gällt egenhändiga traditionella svartvita kopior och bilder i ädelförfaranden, har genom en regeländring utvidgats att omfatta också egenhändiga mörkrumsbilder i färg. Traditionstävlingen avgjordes genom en publikomröstning där man på sin röstsedel skulle ange de tre bästa bilderna i rangordning för poängsättning enligt skalan 3-2-1. Vidare fick man genom förkryssning bedöma bildidén, kompositionen och det tekniska utförandet samt skriva en fritt formulerad motivering. ==Mot ett nytt verksamhetsår== AFK inleder sitt 121:a verksamhetsår i omvälvningens tecken. Vi är inte bara mitt i den fotografiska teknikens största omvälvning genom tiderna. Vi har också kommit till en punkt där vi måste fundera på klubbens roll, både som förnyare och bevarare av traditioner. Vid firandet av vårt 120-årsjubileum i mars var det lätt att blicka tillbaka och se våra långa traditioner, någonting som definitivt förpliktar oss att hantera detta arv med vördnad. Men vad vi såg i bilderna från sekelskiftet var också föregångare. Människor som var begeistrade av den nya tekniken och gjorde saker som de stora massorna inte ännu behärskade. De var pionjärer. Men vad är vår roll idag? Ska vi koncentrera oss på att förvalta arvet, eller försöka vara pionjärer igen? Men hur vara pionjär inom en teknik som i grund och botten är flera hundra år gammal? Svaret är givetvis en kompromiss. När det bara finns ett mörkrum kvar i Finland så ska vi se till att det tillhör AFK. Ja, vi får väl hoppas att vi har firat flera jämna år innan den dagen gryr, men den kommer oundvikligen. Men den målsättningen räcker inte för att hålla klubben vid liv i sin nuvarande omfattning. Vad pionjärskap beträffar så är det alltid svårare. Vi kan inte bestämma oss för att vara någonting som våra medlemmar inte är. Vi kan inte skapa nya intressen, utan bara verka för att sprida och utveckla de intressen som medlemmarna hämtar med sig. En trend är ju uppenbarligen synlig både hos oss och hos andra klubbar. När tekniken mognar har fotografen mera tid över för bildens innehåll och budskap. Där har vi en hel del att ta fasta på. Vi har en chans att gå framåt från det vilda digifotograferandet där fotografen tänkt igenom bilden ungefär lika länge som slutaren var öppen. Den andra utvecklingsgrenen är tekniken, och då givetvis digitaltekniken. Men dagens högteknologiska rackerier gör egentligen ingenting som är nytt eller revolutionerande. De gör det bara snabbare, enklare och med bättre bildkvalitet. Inte så mycket att bygga upp en engagerad skara pionjärer omkring. Vad man däremot kan lägga ner mer tid på är efterbehandling av digitala bilder med dator. HDR, stitching, panorama, avancerade montage eller helt enkelt optimering av bildkvaliteten är alla intressanta tekniker. På detta område har vi nog den största potentialen för att bli pionjärer igen. ==Nygammal styrelse== [[Styrelsen]] har under sitt möte den 31 augusti fastställt följande arbetsfördelning. Listan innehåller många bekanta namn. ===Styrelse=== * Mikael Albrecht, ordförande (utsedd av årsmötet) * Pehr Snellman, vice ordförande * Ghita Thomé, sekreterare * Niklas Lindgren, labbmästare * Kristian Frantz, tävlingssekreterare * Hanna Blomqvist, skattmästare ===Funktionärer=== * Lars Wernbom, klubbvärd * Anders Blomqvist, bokförare * Henri Jalo, vice labbmästare * Christine Saarukka, cirkulärredaktör * Clas Feiring, biträdande cirkulärredaktör * Niklas Lindgren, webbredaktör, IT- ansvarig * Peter Stenius, biträdande tävlingssekrete¬rare * Pehr Snellman, arkivansvarig. ==Karuseller och sockervadd== Skriken ljuder genom luften. Människor står spänt i kö. Bakom ryggen gnisslar det till när en häxa öppnar fönstret och tittar ut. Bredvid står en liten parvel med glass upp till öronen, och varken ser eller hör stojet runt omkring. Och lite längre bort skymtar man en fotograf som desperat letar efter en bildvinkel där man kan fånga berg och dalbanans passagerare skrikande och med håret på ända. Borgbacken, målet för detta års höstutflykt, bjuder på lite av det mesta. Man kan fota drama när barnen blir förtjusta eller besvikna. Actionfotografen är i ett eldorado där man t.ex. kunde sätta ihop tävlingsserien på fyra bilder med människor som är upp och ner. Streetfotografen har inga problem att hitta just de ögonblicken som är intressanta. Människofotografen kan välja och vraka, gammal eller ung, glad eller ledsen, ensam eller i par, man eller kvinna. Och naturfotografen … ja det finns ju några träd men nu blev det nog knepigare. Fem AFK:are slöt upp på Safari á la carte vid lunchdags. Kanske var det fler som besökte Borgbacken under andra tider, vad vet jag. Det skulle ju ha varit trevligt med mera folk, men visst hade vi fem det roligt också. Så här efter sommaren så glider ju diskussionerna lätt in på vad man gjort sen vi sågs senast, så Borgbacken hann vi inte växla så många ord om. Återstår att se vad de andra har producerat till tävlingen. Apropå tävlingen. Inlämningen av bilder sker ju som tidigare meddelats senast den 10 oktober. Se närmare annat ställe i cirkuläret! Och på oktobermötet visas bilderna och domaren får säga sitt. På spel står som vanligt höstutflyktspokalen. Observera att de ursprungliga reglerna innehöll en olägenhet. De stipulerade att bildytans kortsida ska vara minst 30 cm. Men eftersom ett papper av storlek A3 bara är 29,7 cm brett, så betyder det att man måste ta till grövre grejer. För att undvika detta har vi kommit överens om att bilder vars bildytas (exklusive montering) kortsida är minst 28 cm godkänns. I övrigt gäller de i majcirkuläret publicerade reglerna. D.v.s. högst tre enskilda bilder per person, samt en bildberättelse à fyra bilder. Påsiktsbilder i svartvitt eller färg, eller en salig blandning därav. Fri framställningsteknik. Samtliga bilder ska vara monterade, sladdriga papper göre sig icke besvär. ''Micke'' ==Lyckad vårutfärd, få deltagare== AFK:s traditionella vårutfärd gick i år till Åland. Femton rum var bokade på hotell Cikada alldeles bakom Pommern, och vi hade bett hotellet reservera fler rum för oss om möjlighet uppenbarade sig. När det kom till kritan behövde vi fem rum, varav ett var för den enda stockholmare, Ulf Erasmie, som hörsammat vår inbjudan att delta. Totalt deltog 6 AFK:are och alltså en stockholmare i den annars mycket lyckade utfärden. Till att allting blev så trevlig bidrog i högsta grad Mariehamns Fotoklubb Obscuras engagemang. Så snart vi stigit i land - vi som kom i grupp enligt planerna - bjöds det på kaffe i Obscuras källare och klubbmedlemmarna ställde månghövdat upp. Under klubbens energiska ordförande Lena Wilson-Laajalis ledning åkte vi direkt efter kaffet på en fotoutflykt till det natursköna fritidsområdet Järsö, där gullvivor täckte marken och man kunde beundra Ålands store sons, Anders Viklöfs präktiga villa på lämpligt avstånd. Stora mängder grillkorv med tillbehör hade mariehamnarna också släpat med sig, och korven satt bra i den sena vårkvällen. De följande dagarna färdades vi i några bilar till lite olika ställen, precis som brukligt är, och ibland möttes vi av en slump på lunch och ibland möttes vi planerat, till exempel för att tillsammans se Ålands fotografiska museum i Tosarby. En alldeles otrolig upplevelse i sig, som inte blev mindre fascinerande av att det helt privata museets grundare och ägare Olle Strömberg är en sådan passionerad samlare och utmärkt berättare. De som var med på årets utfärd var Micke Albrecht, Peter Stenius, Ralf Nikander, Clas Feiring, Carl-Johan Grönholm, samt Ulf Erasmie från Stockholms fotoklubb och undertecknad. Som undrar hur vi skall bära oss åt för att få flera deltagare i nästa utfärd. Utfärdsmålet och tidpunkten spelar säkert största rollen. Tidpunkten är nu vad den är, Kristi Himmelsfärdshelgen (om inte himmelsfärden inträffar på första maj som i fjol) och målet har styrelsen försökt variera utan att det gett synligt resultat. Inte för nära, så folk åker hem till natten. Inte för långt borta = för dyrt. Inte ett ställe där alla varit. Inte ett ställe där ingen varit. Svårt. Idéer, någon? ''Christine'' ==Prolles lilla stora värld== Sällan har en fotoutställning hos oss föregåtts av en sådan publicitet som Per Olov Janssons ”Vad ser jag? Vad gör jag? Vem är jag?” på Gallery Luova under senaste augusti. I press, radio, tv och föredrag (t.ex. på AFK) hade han skruvat upp förväntningarna genom att berätta om utställningens bakgrund i hans personliga belägenhet som 89-årig, delvis rörelsehindrad invånare i ett servicehus, om hur hans gamla motivkretsar har glidit utom räckhåll och hur han velat kompensera detta genom intensifierad fokusering på det krympta reviret. Ovanligt är det också med aktiv fotografering så högt upp i åren. Avgörande tycks inte vara om benen sviktar eller balanssinnet spelar spratt, bara blicken är skarp, intresset för omvärld och medmänniskor bevarat och intellektet producerar bildidéer. Hur många av oss kommer själva att få uppleva en sådan sen vitalitet? Utställningens första avdelning ”Självporträtt” grep tag i besökaren direkt. Bilderna som dokumenterar den gamle mannens ensliga vardagsrutiner från morgondurrigt uppvaknande, ensamma måltider och duschning till kamp mot kroppens obönhörliga förfall och försjunkande i minnen, är mer än blotta dokument. De har i sin återgivning av åldrandets villkor, som gäller oss alla, en stark existentiell dimension, men ger samtidigt uttryck för en hållning av trots allt. Andra bilder i avdelningen bar en symbolisk prägel. Särskilt minnesvärda bland dem var ”Barnbarnsbarnet” med fotografen och barnet hand i hand och var sin för åldern anpassad rollator i den andra handen, samt ”Flygdröm” med fotografen på balkongen höjande ett par modellplansvingar över hustaken mot himlen. Bland självporträtten var också humoristiska bilder inströdda, en del med en självironisk eller satirisk udd, andra rena bildskämt. Avsikten hade troligen varit att lätta upp helheten och hindra den från att bli alltför gravalvarlig, men samtidigt blev kanske vissa bildmässiga helheter splittrade. Svårt val! En av de roliga bilderna, ”Blottaren”, aktualiserade förhållandet att den som blottar sig i bild samtidigt tenderar att göra betraktaren till en smygtittare, en voyeur. Några fristående självporträtt stannade speciellt i minnet. Fotografen i det randiga ljuset genom spjälgardinen var en elegant klassisk komposition, som smått överraskande hade döpts till ”Självbelåten”. Och det digitala montaget ”Självporträtt 1942-2009” med den unge löjtnanten och veteranfotografen parallellställda i fotograferingspose kunde stå som portalbild för en retrospektiv utställning. Självporträtten hade genomgående, som en självklarhet, fin ljussättning och komposition. Först vid närmare eftertanke inser man vilken möda det har varit att utveckla bildéerna och genomföra fotograferingen i de begränsade förhållandena. Att dessa ansträngningar inte tyngde ner resultatet är om något ett tecken på mogen fotografi. Den andra avdelningen på utställning hette ”Bilder från min balkong”. I dem hade fotografen från sin omärkliga utkikspost på den inglasade balkongen under några år observerat livets gång ute i den värld som låg inom synfältet. Dels var det busshållplatsen tvärs över gatan med det som utspelade sig där under årstidernas och dygnets skiftande ljus, dels det höghusbygge som reste sig bakom hållplatsen. Den fina idén att observera hållplatsen har genomförts en aning slumpmässigt, vilket tunnat ut resultatet. Väntande passagerare och förbipasserande har delvis fångats i situationer, som inte alltid erbjuder så mycket intressant för betraktarens blick. Detta ”knäpparsyndrom” framträdde så mycket tydligare i kontrast till bilderna från byggplatsen. Där hade fotografen ett mer energisk och engagerat grepp på skeendet. Kompositionen var fastare och färgbehandlingen vital. Byggplatsserien i dess helhet ger också en bild av hur snabbt vår närmiljö kan totalförändras idag. För att riktigt hänga med måste man kanske ha balkong tvärs över gatan. Men hur många griper kameran i tid? Den digitala bildbehandlingen och utskriften av utställningsbilderna hade skötts kunnigt av klubbkamraterna Nina Hackman (flertalet) och Henri Jalo enligt Prolles intentioner. ''Clas Feiring'' ==Från droppmikroskop till digikamera== En vacker försommardag körde Clas och jag till den s.k. "Torken" vid Handelsmans Café i Sibbo, där Robin Hackman hade vernissage på sin stora retrospektiva utställning. Jag var full av förväntan, Robin var ju med från 50-talets början, då vi tillsammans med Bert Carpelan och Fredrik Hackman introducerade modernismen i AFK, med hård- och dubbelkopiering och andra sätt att abstrahera bilden. Många av Robins bilder från de åren hade framgång både inom AFK och på förbundets utställningar, många kände jag nu igen. Jag häpnade över den samlade mångfalden i Robins produktion, demonstrerad med 72 namngivna bilder, plus 10 namnlösa, vilka den blivande mikrobiologen tog med droppmikroskop under skoltiden. ”Linsen” i ett droppmikroskop är en vattendroppe fångad i ett litet hål i en tunn skiva. De svartvita bilderna av bakterier och andra småkryp var förvånansvärt skarpa. Det mest fängslande i Robins produktion är för mig humorn och förmågan att ge också snabbt undflyende situationer en kraftfull och exakt komposition, vilket också har gett utdelning i våra tävlingar. Robin utnyttjar också skickligt symmetriska kompositioner, till skillnad från dem som är förhäxade av det gyllene snittet. Speciellt minns jag ett färggrant kramdjur hängande mitt på bykstrecket, med barntrosor på var sida. Han vippar också fräckt 45 grader på kameran för dynamiska diagonaler, balanserar en liten vit yta mot en stor mörk (måne och varmluftballong), eller det lilla levande mot det stora döda (liten människa i nedre hörnet, stor lyftkran i det motsatta övre hörnet). Robin övergick med entusiasm till digitekniken men fotograferar fortfarande ofta på film, skannar och bildbehandlar med Photoshop. Några bilder präglas också av fräcka färgval som svårligen kan åstadkommas med Ilfochrome-papper. På utställningen hade dessa bilder av Robins fru Märta skickligt utnyttjats vid hängningen; de blandades vackert med svartvita modernistiska bilder. Bilder av familjemedlemmarna var den största enhetliga gruppen. Mitt bland familjeporträtten hängde vinnarbilden från vår höstutfärd till Högholmen, ett kamelansikte i närbild! ''Prolle'' ==Japanska intryck på Nordea== "The bridge to the sun" heter Karin Toyodas fotoutställning i Nordeas huvudkontor på Alexandersgatan 30, andra våningen. De trettio bilderna är tagna under hennes två månader långa besök i makens hemland 2005. Titeln är mångtydig. För Karin och hennes man betydde besöket i Japan bland annat en bro tillbaka till barndomen, efter livets många krumbukter ute i världen. Utställningen är likt en dagbok över upplevelserna då, och varje bild fylld av betydelse för fotografen. Något av detta kanske framgår av den "dikt" som hänger som en avslutning på de trettio bilderna, ord som Karins man skrivit i brev till henne från Japan: "A red and white camelia is blooming in the middle of January in our garden in Tokyo. I watch the flower and think of you. You were my life. You were my all. I have never loved anybody the way I love you…" Jag som oinvigd betraktare ser bilder av japanskt vardagsliv på Kyotos och Tokyos gator och i parker, bilder från heliga platser, av ett bröllopsfölje, av maktens murar. Min egen reaktion på de här bilderna förvånar mig: Jag har aldrig satt min fot i Japan, men ändå känns mycket så bekant. Kanske för att man sett liknande bilder förr, eller kanske det bara handlar om att mänskor är sig lika överallt, trots yttre olikhet. Två bilder från en fiskarby fascinerar mig mest, dels för att det är en sida av Japan jag aldrig förr sett och dels för att det är så dramatiska fotografier: Skummande hav, höga klippor, en liten by som nästan bara kan anas i dimman. Karin Toyoda fotograferar med en Minolta från 80-talet, kopiorna är gjorda hos Jussi Pohjakallio. Utställningen hänger kvar tills vidare och är förstås öppen under bankens öppethållningstider. ''Christine'' ==Fredrik Hackman är borta== Medan vi ännu sörjer förlusten av Robert Perander når oss budet att Fredrik Hackman gått ifrån oss 22 juni, nästan 84 år gammal. Jag minns Fredrik redan från skolåren, då han var klasskamrat med min bror Lasse. Båda var intresserade av biologi, vilket senare blev Fredriks yrke. Under krigsåren var kontakten bruten, men under 40-talets sista år hittade vi varandra inom AFK, där Fredrik snart räknades till den aktiva kärnan av modernister - de nuvarande ”geronterna”. Jag minns hur vi tillsammans med Bert Carpelan diskuterade de nya trenderna som växte fram i Sverige, och de olika tekniska möjligheterna att göra annorlunda bilder, i protest mot den romantiserande landskaps- och porträttfotografin. Vi deltog med ungdomlig entusiasm och avsevärd framgång i fotoklubbarnas förbunds utställningar och belönades samtidigt med hederstiteln AFIAP (Artiste de la Fédération Internationale de l´Art Photographique). Ordförandeskap i AFK och senare hedersmedlemskap var tecknen på klubbens uppskattning. Fredriks första yrkesarbete var några år som biologilärare vid vår gamla skola.Vår älskade rektor, Laurin Zilliacus, tog honom också som fotograf och chaufför på en fantastisk forskningsresa till Indien 1960. Fredriks uppgift var bland annat att fotografera gammal konst som belyste Purana myterna, fundamentet för hinduismen. Samtidigt blev det en vacker skörd av bilder med konstnärligt värde, vilket vi kunde se på Fredriks utställning Resan i tid och rum på Laterna Magica 2006. Fredrik bytte yrke år 1961 och blev faktaredaktör vid Finlands Television på den svenskspråkiga avdelningen, idag FST. Så här skriver han själv om den tiden:”De första tio åren var fantastiska. Vi slet som djur i ett medium vi inte kände, för en entusiastisk, ovetande publik i stark tillväxt. Ekonomin var utomordentlig, allt verkade uppnåeligt. Fascinationen i direktsändningarna med 3-4 kameror arbetande på ens egen order är obeskrivlig” Jag förstår att det var drömjobbet för en man som Fredrik, med snabbt intellekt och obändig energi, och han blev också älskad och uppskattad av sina medarbetare. 1980 blev han redaktionschef för Faktaredaktionen, vilket han beskriver som hämmande för bildskapandet. Jag kände en speciell samhörighet med Fredrik för att yrkesbanan var liknande. 60-talet var också för mig en tid av drömjobb, medan 80-talet blev slentrian, vilket verkade hämmande på bildskapandet. På 90-talet var det dock för mig möjligt att åter börja fotoskapa, medan Fredrik drabbades av förlorad syn på högerögat och en nedsliten rygg. Den nyinköpta systemkameran var tung, det var inte längre så lockande att fotografera. Fredrik var en av de sällsynta fotografer som hade den verbala förmågan och lusten att formulera sina åsikter om fotografi, att analysera de stilriktningar som brottades med varandra på 50-talet, att som domare bedöma bilder snabbt och träffsäkert. För mig var han en vän i nöden; när jag berättat för honom att min arbetsgivare gått i konkurs dröjde det bara några dagar innan han ringde och föreslog att jag kontaktar Pelle Taucher, som funderade på att anställa en fotograf till sin reklambyrå. Tack för det, Fredrik, och tack för allt du gjort för vår fotoklubb i sextio års tid! ''Prolle'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:September]] [[Category:2009]] f5e12e95c6e112b100db7a2b69cb841cc88fffd7 0 39 210 2009-09-21T11:47:45Z WikiSysop 1 Ny sida: ==Tävlingskalender== ===September: Motiv från vårutfärden till Åland=== ===Oktober: Det enkla är det sköna=== ===Oktober: Motiv från höstutflyktstävlingen till Borgbacken=== =... wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Motiv från vårutfärden till Åland=== ===Oktober: Det enkla är det sköna=== ===Oktober: Motiv från höstutflyktstävlingen till Borgbacken=== ===November: Hemma=== ===Januari: Avigsidan=== ===Februari: Kaurismäkis Finland=== ===Februari: Qvinnan=== ===Mars: Jag gjorde det!=== ===April: Förbjudet=== ===Maj: Traditionstävlingen (Fritt motiv)=== 637013cbe2a6b38ad402e910f54bd7ff43bf14b1 211 210 2009-09-21T11:59:03Z WikiSysop 1 /* Tävlingskalender */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Åland. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ===Oktober: Det enkla är det sköna=== En tävling för omanipulerade diabilder, två bilder per deltagare. ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgbacken 15.8. {{Quotation|Vi fotograferar i färg och svartvitt, och tävlar med påsiktsbilder i två klasser: enskilda bilder, högst tre per deltagare, och en bildberättelse i fyra bilder. Bildframställningen är helt fri. Bilderna skall vara monterade, deras kortsida, exklusive monteringen, skall vara minst 30 cm och de skall inlämnas till labbet eller Foto-Hasse senast den 10 oktober.|Cirkuläret, Maj 2009}} ===November: Hemma=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Januari: Avigsidan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Februari: Kaurismäkis Finland=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Februari: Qvinnan=== {{Quotation|I tävlingen Kvinnan kan man kan delta med högst två påsiktsbilder som kan vara svartvita, i färg eller en av vardera. Både svartvita och färgbilder tävlar om pokalen Kvinnan. Tekniken är fri. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna.|Cirkuläret, September 2009}} ===Mars: Jag gjorde det!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: Förbjudet=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävlingen (Fritt motiv)=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. 63c810117d2c2761df4bbe394c4dcecef01e60a6 231 211 2010-03-01T08:07:31Z WikiSysop 1 /* September: Vårutfärdstävling */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Åland. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kannor i fönster'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Majnatt'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Båtarna'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Får på bete'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kastelholms slott'' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' ===Oktober: Det enkla är det sköna=== En tävling för omanipulerade diabilder, två bilder per deltagare. ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgbacken 15.8. {{Quotation|Vi fotograferar i färg och svartvitt, och tävlar med påsiktsbilder i två klasser: enskilda bilder, högst tre per deltagare, och en bildberättelse i fyra bilder. Bildframställningen är helt fri. Bilderna skall vara monterade, deras kortsida, exklusive monteringen, skall vara minst 30 cm och de skall inlämnas till labbet eller Foto-Hasse senast den 10 oktober.|Cirkuläret, Maj 2009}} ===November: Hemma=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Januari: Avigsidan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Februari: Kaurismäkis Finland=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Februari: Qvinnan=== {{Quotation|I tävlingen Kvinnan kan man kan delta med högst två påsiktsbilder som kan vara svartvita, i färg eller en av vardera. Både svartvita och färgbilder tävlar om pokalen Kvinnan. Tekniken är fri. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna.|Cirkuläret, September 2009}} ===Mars: Jag gjorde det!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: Förbjudet=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävlingen (Fritt motiv)=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. 64c29631fc0b8ec97a970cc03d3d70cbf7c09b38 232 231 2010-03-01T08:07:42Z WikiSysop 1 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Åland. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kannor i fönster'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Majnatt'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Båtarna'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Får på bete'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kastelholms slott'' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' ===Oktober: Det enkla är det sköna=== En tävling för omanipulerade diabilder, två bilder per deltagare. ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgbacken 15.8. {{Quotation|Vi fotograferar i färg och svartvitt, och tävlar med påsiktsbilder i två klasser: enskilda bilder, högst tre per deltagare, och en bildberättelse i fyra bilder. Bildframställningen är helt fri. Bilderna skall vara monterade, deras kortsida, exklusive monteringen, skall vara minst 30 cm och de skall inlämnas till labbet eller Foto-Hasse senast den 10 oktober.|Cirkuläret, Maj 2009}} ===November: Hemma=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Januari: Avigsidan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Februari: Kaurismäkis Finland=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Februari: Qvinnan=== {{Quotation|I tävlingen Kvinnan kan man kan delta med högst två påsiktsbilder som kan vara svartvita, i färg eller en av vardera. Både svartvita och färgbilder tävlar om pokalen Kvinnan. Tekniken är fri. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna.|Cirkuläret, September 2009}} ===Mars: Jag gjorde det!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: Förbjudet=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävlingen (Fritt motiv)=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. 64951b9d81f00bac1ae3590dc80542a45a9a7fd4 233 232 2010-03-01T19:57:45Z Frasse 4 /* Februari: Kaurismäkis Finland */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Åland. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kannor i fönster'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Majnatt'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Båtarna'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Får på bete'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kastelholms slott'' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' ===Oktober: Det enkla är det sköna=== En tävling för omanipulerade diabilder, två bilder per deltagare. ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgbacken 15.8. {{Quotation|Vi fotograferar i färg och svartvitt, och tävlar med påsiktsbilder i två klasser: enskilda bilder, högst tre per deltagare, och en bildberättelse i fyra bilder. Bildframställningen är helt fri. Bilderna skall vara monterade, deras kortsida, exklusive monteringen, skall vara minst 30 cm och de skall inlämnas till labbet eller Foto-Hasse senast den 10 oktober.|Cirkuläret, Maj 2009}} ===November: Hemma=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Januari: Avigsidan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Februari: Kaurismäkis Finland=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', '' '' | '''[[Richard Creutz]]''', '' '' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', '' '' | '''[[Tua Rahikainen]]''', '' '' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', '' '' | '''[[Tua Rahikainen]]''', '' '' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', '' '' | '''[[Peter Stenius]]''', '' '' |} Publikfavorit: '''[[Bert Carpelan]]''', '' '' ===Februari: Qvinnan=== {{Quotation|I tävlingen Kvinnan kan man kan delta med högst två påsiktsbilder som kan vara svartvita, i färg eller en av vardera. Både svartvita och färgbilder tävlar om pokalen Kvinnan. Tekniken är fri. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna.|Cirkuläret, September 2009}} ===Mars: Jag gjorde det!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: Förbjudet=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävlingen (Fritt motiv)=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. e28206d19c12becec65c18bb2849c6050e581fc9 234 233 2010-03-01T20:00:57Z Frasse 4 /* Februari: Qvinnan */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Åland. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kannor i fönster'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Majnatt'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Båtarna'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Får på bete'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kastelholms slott'' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' ===Oktober: Det enkla är det sköna=== En tävling för omanipulerade diabilder, två bilder per deltagare. ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgbacken 15.8. {{Quotation|Vi fotograferar i färg och svartvitt, och tävlar med påsiktsbilder i två klasser: enskilda bilder, högst tre per deltagare, och en bildberättelse i fyra bilder. Bildframställningen är helt fri. Bilderna skall vara monterade, deras kortsida, exklusive monteringen, skall vara minst 30 cm och de skall inlämnas till labbet eller Foto-Hasse senast den 10 oktober.|Cirkuläret, Maj 2009}} ===November: Hemma=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Januari: Avigsidan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Februari: Kaurismäkis Finland=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', '' '' | '''[[Richard Creutz]]''', '' '' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', '' '' | '''[[Tua Rahikainen]]''', '' '' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', '' '' | '''[[Tua Rahikainen]]''', '' '' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', '' '' | '''[[Peter Stenius]]''', '' '' |} Publikfavorit: '''[[Bert Carpelan]]''', '' '' ===Februari: Qvinnan=== {{Quotation|I tävlingen Kvinnan kan man kan delta med högst två påsiktsbilder som kan vara svartvita, i färg eller en av vardera. Både svartvita och färgbilder tävlar om pokalen Kvinnan. Tekniken är fri. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna.|Cirkuläret, September 2009}} Vinnare: '''[[Christine Saarukka]]''', '' '' ===Mars: Jag gjorde det!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: Förbjudet=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävlingen (Fritt motiv)=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. 44cd78d443cd841ef03d9e08e55a8f2ee3f4dd08 235 234 2010-03-01T20:04:40Z Frasse 4 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Åland. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kannor i fönster'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Majnatt'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Båtarna'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Får på bete'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kastelholms slott'' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' ===Oktober: Det enkla är det sköna=== En tävling för omanipulerade diabilder, två bilder per deltagare. ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgbacken 15.8. {{Quotation|Vi fotograferar i färg och svartvitt, och tävlar med påsiktsbilder i två klasser: enskilda bilder, högst tre per deltagare, och en bildberättelse i fyra bilder. Bildframställningen är helt fri. Bilderna skall vara monterade, deras kortsida, exklusive monteringen, skall vara minst 30 cm och de skall inlämnas till labbet eller Foto-Hasse senast den 10 oktober.|Cirkuläret, Maj 2009}} ===November: Hemma=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Januari: Avigsidan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Februari: Kaurismäkis Finland=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''-'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''-'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Bert Carpelan]]''', ''- '' ===Februari: Qvinnan=== {{Quotation|I tävlingen Kvinnan kan man kan delta med högst två påsiktsbilder som kan vara svartvita, i färg eller en av vardera. Både svartvita och färgbilder tävlar om pokalen Kvinnan. Tekniken är fri. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna.|Cirkuläret, September 2009}} Vinnare: '''[[Christine Saarukka]]''', '' '' ===Mars: Jag gjorde det!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: Förbjudet=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävlingen (Fritt motiv)=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. d0c464cdfa07ff17a2479fc103899cfadb69c6d3 236 235 2010-03-01T20:05:15Z Frasse 4 /* Februari: Qvinnan */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Åland. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kannor i fönster'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Majnatt'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Båtarna'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Får på bete'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kastelholms slott'' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' ===Oktober: Det enkla är det sköna=== En tävling för omanipulerade diabilder, två bilder per deltagare. ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgbacken 15.8. {{Quotation|Vi fotograferar i färg och svartvitt, och tävlar med påsiktsbilder i två klasser: enskilda bilder, högst tre per deltagare, och en bildberättelse i fyra bilder. Bildframställningen är helt fri. Bilderna skall vara monterade, deras kortsida, exklusive monteringen, skall vara minst 30 cm och de skall inlämnas till labbet eller Foto-Hasse senast den 10 oktober.|Cirkuläret, Maj 2009}} ===November: Hemma=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Januari: Avigsidan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Februari: Kaurismäkis Finland=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''-'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''-'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Bert Carpelan]]''', ''- '' ===Februari: Qvinnan=== {{Quotation|I tävlingen Kvinnan kan man kan delta med högst två påsiktsbilder som kan vara svartvita, i färg eller en av vardera. Både svartvita och färgbilder tävlar om pokalen Kvinnan. Tekniken är fri. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna.|Cirkuläret, September 2009}} Vinnare: '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' ===Mars: Jag gjorde det!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: Förbjudet=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävlingen (Fritt motiv)=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. 52ced817bb838c6a73c150f3f789cb8900365fc0 237 236 2010-03-01T20:23:25Z Frasse 4 /* Tävlingskalender */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Åland. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kannor i fönster'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Majnatt'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Båtarna'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Får på bete'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kastelholms slott'' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' ===Oktober: Det enkla är det sköna=== En tävling för omanipulerade diabilder, två bilder per deltagare. ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgbacken 15.8. {{Quotation|Vi fotograferar i färg och svartvitt, och tävlar med påsiktsbilder i två klasser: enskilda bilder, högst tre per deltagare, och en bildberättelse i fyra bilder. Bildframställningen är helt fri. Bilderna skall vara monterade, deras kortsida, exklusive monteringen, skall vara minst 30 cm och de skall inlämnas till labbet eller Foto-Hasse senast den 10 oktober.|Cirkuläret, Maj 2009}} ===November: Hemma=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Januari: Avigsidan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Februari: Kaurismäkis Finland=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''-'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''-'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Bert Carpelan]]''', ''- '' ===Februari: Qvinnan=== {{Quotation|I tävlingen Kvinnan kan man kan delta med högst två påsiktsbilder som kan vara svartvita, i färg eller en av vardera. Både svartvita och färgbilder tävlar om pokalen Kvinnan. Tekniken är fri. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna.|Cirkuläret, September 2009}} Vinnare: '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' ===Mars: Jag gjorde det!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: Förbjudet=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävlingen (Fritt motiv)=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ==Poängställning i Månadens bild, efter februaritävlingen== 834691dd5585b07f279a2cb813bde05ecba10a7e 238 237 2010-03-01T20:34:26Z Frasse 4 /* Poängställning i Månadens bild, efter februaritävlingen */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Åland. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kannor i fönster'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Majnatt'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Båtarna'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Får på bete'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kastelholms slott'' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' ===Oktober: Det enkla är det sköna=== En tävling för omanipulerade diabilder, två bilder per deltagare. ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgbacken 15.8. {{Quotation|Vi fotograferar i färg och svartvitt, och tävlar med påsiktsbilder i två klasser: enskilda bilder, högst tre per deltagare, och en bildberättelse i fyra bilder. Bildframställningen är helt fri. Bilderna skall vara monterade, deras kortsida, exklusive monteringen, skall vara minst 30 cm och de skall inlämnas till labbet eller Foto-Hasse senast den 10 oktober.|Cirkuläret, Maj 2009}} ===November: Hemma=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Januari: Avigsidan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Februari: Kaurismäkis Finland=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''-'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''-'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Bert Carpelan]]''', ''- '' ===Februari: Qvinnan=== {{Quotation|I tävlingen Kvinnan kan man kan delta med högst två påsiktsbilder som kan vara svartvita, i färg eller en av vardera. Både svartvita och färgbilder tävlar om pokalen Kvinnan. Tekniken är fri. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna.|Cirkuläret, September 2009}} Vinnare: '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' ===Mars: Jag gjorde det!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: Förbjudet=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävlingen (Fritt motiv)=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ==Poängställning i Månadens bild, efter februaritävlingen== {| {{table}} | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''Placering''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''Namn''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''Första platser''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''Andra platser''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''Tredje platser''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''Hedersomnämningar''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''Poäng''' |- | 1||Peter Stenius||2||||1||1||11 |- | 2||Tua Rahikainen||1||1||||1||8 |- | 3||Kristian Frantz||1||1||||||7 |- | 4||Christine Saarukka||1||1||||||7 |- | 5||Andy Young||||1||2||||7 |- | 6||Mikael Albrecht||1||||||2||6 |- | 7||Gunnar Bärlund||||1||1||||5 |- | 8||Ghita Thomé||1||||||||4 |- | 9||Robin Hackman||1||||||||4 |- | 9||Richard Creutz||||1||||||3 |- | 9||Urda Fogel-Michael||||||1||1||3 |- | 12||Sam Sandqvist||||||1||||2 |- | 13||Bert Carpelan||||||||2||2 |- | 14||Henri Jalo||||||||1||1 |- | |} 1a131961fcc02e32003765621be469a49aecfcb4 239 238 2010-03-02T04:05:57Z WikiSysop 1 /* Poängställning i Månadens bild, efter februaritävlingen */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Åland. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kannor i fönster'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Majnatt'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Båtarna'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Får på bete'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kastelholms slott'' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' ===Oktober: Det enkla är det sköna=== En tävling för omanipulerade diabilder, två bilder per deltagare. ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgbacken 15.8. {{Quotation|Vi fotograferar i färg och svartvitt, och tävlar med påsiktsbilder i två klasser: enskilda bilder, högst tre per deltagare, och en bildberättelse i fyra bilder. Bildframställningen är helt fri. Bilderna skall vara monterade, deras kortsida, exklusive monteringen, skall vara minst 30 cm och de skall inlämnas till labbet eller Foto-Hasse senast den 10 oktober.|Cirkuläret, Maj 2009}} ===November: Hemma=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Januari: Avigsidan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Februari: Kaurismäkis Finland=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''-'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''-'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Bert Carpelan]]''', ''- '' ===Februari: Qvinnan=== {{Quotation|I tävlingen Kvinnan kan man kan delta med högst två påsiktsbilder som kan vara svartvita, i färg eller en av vardera. Både svartvita och färgbilder tävlar om pokalen Kvinnan. Tekniken är fri. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna.|Cirkuläret, September 2009}} Vinnare: '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' ===Mars: Jag gjorde det!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: Förbjudet=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävlingen (Fritt motiv)=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ==Poängställning i Månadens bild, efter februaritävlingen== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämnanden ! Poäng |- | 1||Peter Stenius||2||||1||1||11 |- | 2||Tua Rahikainen||1||1||||1||8 |- | 3||Kristian Frantz||1||1||||||7 |- | 4||Christine Saarukka||1||1||||||7 |- | 5||Andy Young||||1||2||||7 |- | 6||Mikael Albrecht||1||||||2||6 |- | 7||Gunnar Bärlund||||1||1||||5 |- | 8||Ghita Thomé||1||||||||4 |- | 9||Robin Hackman||1||||||||4 |- | 9||Richard Creutz||||1||||||3 |- | 9||Urda Fogel-Michael||||||1||1||3 |- | 12||Sam Sandqvist||||||1||||2 |- | 13||Bert Carpelan||||||||2||2 |- | 14||Henri Jalo||||||||1||1 |- |} 95d2494adf71d46849ce12dbbbb83e3942123561 241 239 2010-03-02T15:40:42Z Frasse 4 /* November: Hemma */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Åland. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kannor i fönster'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Majnatt'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Båtarna'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Får på bete'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kastelholms slott'' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' ===Oktober: Det enkla är det sköna=== En tävling för omanipulerade diabilder, två bilder per deltagare. ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgbacken 15.8. {{Quotation|Vi fotograferar i färg och svartvitt, och tävlar med påsiktsbilder i två klasser: enskilda bilder, högst tre per deltagare, och en bildberättelse i fyra bilder. Bildframställningen är helt fri. Bilderna skall vara monterade, deras kortsida, exklusive monteringen, skall vara minst 30 cm och de skall inlämnas till labbet eller Foto-Hasse senast den 10 oktober.|Cirkuläret, Maj 2009}} ===November: Hemma=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Peter Stenius]]''', ''Hemmets reflexioner'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Honey, I'm home!'' | '''[[Sam Sandqvist]]''', ''Söndagsmorgon framför TV'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ljus i fönstret'' |- | Svartvitt | '''[[Peter Stenius]]''', ''Frukostbröd'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Badrum'' | '''[[Andy Young]]''', ''Ska det aldrig bli färdigt nånsin?'' | Inget hedersomnämnande |} Publikfavorit: '''[[Håkan Mitts]]''', ''Någon är hemma'' ===Januari: Avigsidan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Februari: Kaurismäkis Finland=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''-'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''-'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Bert Carpelan]]''', ''- '' ===Februari: Qvinnan=== {{Quotation|I tävlingen Kvinnan kan man kan delta med högst två påsiktsbilder som kan vara svartvita, i färg eller en av vardera. Både svartvita och färgbilder tävlar om pokalen Kvinnan. Tekniken är fri. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna.|Cirkuläret, September 2009}} Vinnare: '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' ===Mars: Jag gjorde det!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: Förbjudet=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävlingen (Fritt motiv)=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ==Poängställning i Månadens bild, efter februaritävlingen== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämnanden ! Poäng |- | 1||Peter Stenius||2||||1||1||11 |- | 2||Tua Rahikainen||1||1||||1||8 |- | 3||Kristian Frantz||1||1||||||7 |- | 4||Christine Saarukka||1||1||||||7 |- | 5||Andy Young||||1||2||||7 |- | 6||Mikael Albrecht||1||||||2||6 |- | 7||Gunnar Bärlund||||1||1||||5 |- | 8||Ghita Thomé||1||||||||4 |- | 9||Robin Hackman||1||||||||4 |- | 9||Richard Creutz||||1||||||3 |- | 9||Urda Fogel-Michael||||||1||1||3 |- | 12||Sam Sandqvist||||||1||||2 |- | 13||Bert Carpelan||||||||2||2 |- | 14||Henri Jalo||||||||1||1 |- |} 599e29b9ff700bb99e6bf9d4a29ddfa423fc0e72 242 241 2010-03-02T15:43:10Z Frasse 4 /* Oktober: Det enkla är det sköna */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Åland. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kannor i fönster'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Majnatt'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Båtarna'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Får på bete'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kastelholms slott'' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' ===Oktober: Det enkla är det sköna=== En tävling för omanipulerade diabilder, två bilder per deltagare. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Svanen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''My Ireland'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Päron i skål'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Fyren'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgbacken 15.8. {{Quotation|Vi fotograferar i färg och svartvitt, och tävlar med påsiktsbilder i två klasser: enskilda bilder, högst tre per deltagare, och en bildberättelse i fyra bilder. Bildframställningen är helt fri. Bilderna skall vara monterade, deras kortsida, exklusive monteringen, skall vara minst 30 cm och de skall inlämnas till labbet eller Foto-Hasse senast den 10 oktober.|Cirkuläret, Maj 2009}} ===November: Hemma=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Peter Stenius]]''', ''Hemmets reflexioner'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Honey, I'm home!'' | '''[[Sam Sandqvist]]''', ''Söndagsmorgon framför TV'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ljus i fönstret'' |- | Svartvitt | '''[[Peter Stenius]]''', ''Frukostbröd'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Badrum'' | '''[[Andy Young]]''', ''Ska det aldrig bli färdigt nånsin?'' | Inget hedersomnämnande |} Publikfavorit: '''[[Håkan Mitts]]''', ''Någon är hemma'' ===Januari: Avigsidan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Februari: Kaurismäkis Finland=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''-'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''-'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Bert Carpelan]]''', ''- '' ===Februari: Qvinnan=== {{Quotation|I tävlingen Kvinnan kan man kan delta med högst två påsiktsbilder som kan vara svartvita, i färg eller en av vardera. Både svartvita och färgbilder tävlar om pokalen Kvinnan. Tekniken är fri. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna.|Cirkuläret, September 2009}} Vinnare: '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' ===Mars: Jag gjorde det!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: Förbjudet=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävlingen (Fritt motiv)=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ==Poängställning i Månadens bild, efter februaritävlingen== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämnanden ! Poäng |- | 1||Peter Stenius||2||||1||1||11 |- | 2||Tua Rahikainen||1||1||||1||8 |- | 3||Kristian Frantz||1||1||||||7 |- | 4||Christine Saarukka||1||1||||||7 |- | 5||Andy Young||||1||2||||7 |- | 6||Mikael Albrecht||1||||||2||6 |- | 7||Gunnar Bärlund||||1||1||||5 |- | 8||Ghita Thomé||1||||||||4 |- | 9||Robin Hackman||1||||||||4 |- | 9||Richard Creutz||||1||||||3 |- | 9||Urda Fogel-Michael||||||1||1||3 |- | 12||Sam Sandqvist||||||1||||2 |- | 13||Bert Carpelan||||||||2||2 |- | 14||Henri Jalo||||||||1||1 |- |} 406c847af7c78fb8c12e233d530a1a21fccef0be 243 242 2010-03-02T15:49:13Z Frasse 4 /* Oktober: Höstutflyktstävling */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Åland. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kannor i fönster'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Majnatt'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Båtarna'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Får på bete'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kastelholms slott'' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' ===Oktober: Det enkla är det sköna=== En tävling för omanipulerade diabilder, två bilder per deltagare. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Svanen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''My Ireland'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Päron i skål'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Fyren'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgbacken 15.8. {{Quotation|Vi fotograferar i färg och svartvitt, och tävlar med påsiktsbilder i två klasser: enskilda bilder, högst tre per deltagare, och en bildberättelse i fyra bilder. Bildframställningen är helt fri. Bilderna skall vara monterade, deras kortsida, exklusive monteringen, skall vara minst 30 cm och de skall inlämnas till labbet eller Foto-Hasse senast den 10 oktober.|Cirkuläret, Maj 2009}} ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Enskilda bilder | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Häxan'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Vattenfall'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Pusukoppi'' |- | Bildserie | '''[[Andy Young]]''' | | |} Vårutfärdspokalen tilldelades '''[[Andy Young]]''' ===November: Hemma=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Peter Stenius]]''', ''Hemmets reflexioner'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Honey, I'm home!'' | '''[[Sam Sandqvist]]''', ''Söndagsmorgon framför TV'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ljus i fönstret'' |- | Svartvitt | '''[[Peter Stenius]]''', ''Frukostbröd'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Badrum'' | '''[[Andy Young]]''', ''Ska det aldrig bli färdigt nånsin?'' | Inget hedersomnämnande |} Publikfavorit: '''[[Håkan Mitts]]''', ''Någon är hemma'' ===Januari: Avigsidan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Februari: Kaurismäkis Finland=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''-'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''-'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Bert Carpelan]]''', ''- '' ===Februari: Qvinnan=== {{Quotation|I tävlingen Kvinnan kan man kan delta med högst två påsiktsbilder som kan vara svartvita, i färg eller en av vardera. Både svartvita och färgbilder tävlar om pokalen Kvinnan. Tekniken är fri. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna.|Cirkuläret, September 2009}} Vinnare: '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' ===Mars: Jag gjorde det!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: Förbjudet=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävlingen (Fritt motiv)=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ==Poängställning i Månadens bild, efter februaritävlingen== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämnanden ! Poäng |- | 1||Peter Stenius||2||||1||1||11 |- | 2||Tua Rahikainen||1||1||||1||8 |- | 3||Kristian Frantz||1||1||||||7 |- | 4||Christine Saarukka||1||1||||||7 |- | 5||Andy Young||||1||2||||7 |- | 6||Mikael Albrecht||1||||||2||6 |- | 7||Gunnar Bärlund||||1||1||||5 |- | 8||Ghita Thomé||1||||||||4 |- | 9||Robin Hackman||1||||||||4 |- | 9||Richard Creutz||||1||||||3 |- | 9||Urda Fogel-Michael||||||1||1||3 |- | 12||Sam Sandqvist||||||1||||2 |- | 13||Bert Carpelan||||||||2||2 |- | 14||Henri Jalo||||||||1||1 |- |} 67d4e4a0c9b8efa6e53f6f358fd69e8bacc125f4 244 243 2010-03-02T15:53:20Z Frasse 4 /* Poängställning i Månadens bild, efter februaritävlingen */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Åland. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kannor i fönster'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Majnatt'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Båtarna'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Får på bete'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kastelholms slott'' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' ===Oktober: Det enkla är det sköna=== En tävling för omanipulerade diabilder, två bilder per deltagare. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Svanen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''My Ireland'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Päron i skål'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Fyren'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgbacken 15.8. {{Quotation|Vi fotograferar i färg och svartvitt, och tävlar med påsiktsbilder i två klasser: enskilda bilder, högst tre per deltagare, och en bildberättelse i fyra bilder. Bildframställningen är helt fri. Bilderna skall vara monterade, deras kortsida, exklusive monteringen, skall vara minst 30 cm och de skall inlämnas till labbet eller Foto-Hasse senast den 10 oktober.|Cirkuläret, Maj 2009}} ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Enskilda bilder | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Häxan'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Vattenfall'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Pusukoppi'' |- | Bildserie | '''[[Andy Young]]''' | | |} Vårutfärdspokalen tilldelades '''[[Andy Young]]''' ===November: Hemma=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Peter Stenius]]''', ''Hemmets reflexioner'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Honey, I'm home!'' | '''[[Sam Sandqvist]]''', ''Söndagsmorgon framför TV'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ljus i fönstret'' |- | Svartvitt | '''[[Peter Stenius]]''', ''Frukostbröd'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Badrum'' | '''[[Andy Young]]''', ''Ska det aldrig bli färdigt nånsin?'' | Inget hedersomnämnande |} Publikfavorit: '''[[Håkan Mitts]]''', ''Någon är hemma'' ===Januari: Avigsidan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Februari: Kaurismäkis Finland=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''-'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''-'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Bert Carpelan]]''', ''- '' ===Februari: Qvinnan=== {{Quotation|I tävlingen Kvinnan kan man kan delta med högst två påsiktsbilder som kan vara svartvita, i färg eller en av vardera. Både svartvita och färgbilder tävlar om pokalen Kvinnan. Tekniken är fri. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna.|Cirkuläret, September 2009}} Vinnare: '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' ===Mars: Jag gjorde det!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: Förbjudet=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävlingen (Fritt motiv)=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ==Poängställning i Månadens bild, efter februaritävlingen== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämnanden ! Poäng |- | 1||Peter Stenius||2||||1||1||11 |- | 2||Tua Rahikainen||1||1||||1||8 |- | 3||Kristian Frantz||1||1||||||7 |- | 3||Christine Saarukka||1||1||||||7 |- | 5||Andy Young||||1||2||||7 |- | 6||Mikael Albrecht||1||||||2||6 |- | 7||Gunnar Bärlund||||1||1||||5 |- | 8||Ghita Thomé||1||||||||4 |- | 8||Robin Hackman||1||||||||4 |- | 10||Richard Creutz||||1||||||3 |- | 11||Urda Fogel-Michael||||||1||1||3 |- | 12||Sam Sandqvist||||||1||||2 |- | 13||Bert Carpelan||||||||2||2 |- | 14||Henri Jalo||||||||1||1 |- |} 1bc094f42586709e0901d47bc05328e5afe796c6 245 244 2010-03-02T17:16:46Z Frasse 4 /* Januari: Avigsidan */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Åland. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kannor i fönster'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Majnatt'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Båtarna'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Får på bete'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kastelholms slott'' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' ===Oktober: Det enkla är det sköna=== En tävling för omanipulerade diabilder, två bilder per deltagare. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Svanen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''My Ireland'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Päron i skål'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Fyren'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgbacken 15.8. {{Quotation|Vi fotograferar i färg och svartvitt, och tävlar med påsiktsbilder i två klasser: enskilda bilder, högst tre per deltagare, och en bildberättelse i fyra bilder. Bildframställningen är helt fri. Bilderna skall vara monterade, deras kortsida, exklusive monteringen, skall vara minst 30 cm och de skall inlämnas till labbet eller Foto-Hasse senast den 10 oktober.|Cirkuläret, Maj 2009}} ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Enskilda bilder | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Häxan'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Vattenfall'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Pusukoppi'' |- | Bildserie | '''[[Andy Young]]''' | | |} Vårutfärdspokalen tilldelades '''[[Andy Young]]''' ===November: Hemma=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Peter Stenius]]''', ''Hemmets reflexioner'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Honey, I'm home!'' | '''[[Sam Sandqvist]]''', ''Söndagsmorgon framför TV'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ljus i fönstret'' |- | Svartvitt | '''[[Peter Stenius]]''', ''Frukostbröd'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Badrum'' | '''[[Andy Young]]''', ''Ska det aldrig bli färdigt nånsin?'' | Inget hedersomnämnande |} Publikfavorit: '''[[Håkan Mitts]]''', ''Någon är hemma'' ===Januari: Avigsidan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Ghita Thomé]]''', ''-'' | '''[[Andy Young]]''', ''-'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''-'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Kristian Frantz]]''', ''6 tulpaner'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''-'' | '''[[Andy Young]]''', ''-'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Robin Hackman]]''', ''- '' ===Februari: Kaurismäkis Finland=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''-'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''-'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Bert Carpelan]]''', ''- '' ===Februari: Qvinnan=== {{Quotation|I tävlingen Kvinnan kan man kan delta med högst två påsiktsbilder som kan vara svartvita, i färg eller en av vardera. Både svartvita och färgbilder tävlar om pokalen Kvinnan. Tekniken är fri. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna.|Cirkuläret, September 2009}} Vinnare: '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' ===Mars: Jag gjorde det!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: Förbjudet=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävlingen (Fritt motiv)=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ==Poängställning i Månadens bild, efter februaritävlingen== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämnanden ! Poäng |- | 1||Peter Stenius||2||||1||1||11 |- | 2||Tua Rahikainen||1||1||||1||8 |- | 3||Kristian Frantz||1||1||||||7 |- | 3||Christine Saarukka||1||1||||||7 |- | 5||Andy Young||||1||2||||7 |- | 6||Mikael Albrecht||1||||||2||6 |- | 7||Gunnar Bärlund||||1||1||||5 |- | 8||Ghita Thomé||1||||||||4 |- | 8||Robin Hackman||1||||||||4 |- | 10||Richard Creutz||||1||||||3 |- | 11||Urda Fogel-Michael||||||1||1||3 |- | 12||Sam Sandqvist||||||1||||2 |- | 13||Bert Carpelan||||||||2||2 |- | 14||Henri Jalo||||||||1||1 |- |} 08f99e1abb013e9b1523d03b572e204963e2fa25 247 245 2010-03-03T17:10:26Z Frasse 4 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Åland. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kannor i fönster'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Majnatt'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Båtarna'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Får på bete'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kastelholms slott'' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' ===Oktober: Det enkla är det sköna=== En tävling för omanipulerade diabilder, två bilder per deltagare. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Svanen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''My Ireland'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Päron i skål'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Fyren'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgbacken 15.8. {{Quotation|Vi fotograferar i färg och svartvitt, och tävlar med påsiktsbilder i två klasser: enskilda bilder, högst tre per deltagare, och en bildberättelse i fyra bilder. Bildframställningen är helt fri. Bilderna skall vara monterade, deras kortsida, exklusive monteringen, skall vara minst 30 cm och de skall inlämnas till labbet eller Foto-Hasse senast den 10 oktober.|Cirkuläret, Maj 2009}} ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Enskilda bilder | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Häxan'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Vattenfall'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Pusukoppi'' |- | Bildserie | '''[[Andy Young]]''' | | |} Vårutfärdspokalen tilldelades '''[[Andy Young]]''' ===November: Hemma=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Peter Stenius]]''', ''Hemmets reflexioner'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Honey, I'm home!'' | '''[[Sam Sandqvist]]''', ''Söndagsmorgon framför TV'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ljus i fönstret'' |- | Svartvitt | '''[[Peter Stenius]]''', ''Frukostbröd'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Badrum'' | '''[[Andy Young]]''', ''Ska det aldrig bli färdigt nånsin?'' | Inget hedersomnämnande |} Publikfavorit: '''[[Håkan Mitts]]''', ''Någon är hemma'' ===Januari: Avigsidan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Ghita Thomé]]''', ''As shot'' | '''[[Andy Young]]''', ''Lömsk flugsvamp'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Dator crash'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Babianreve'' |- | Svartvitt | '''[[Kristian Frantz]]''', ''6 tulpaner'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Avigsidan putsas'' | '''[[Andy Young]]''', ''Café Engel - èfaC legnE'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Katten på bordet'' |} Publikfavorit: '''[[Robin Hackman]]''', ''Avigsidan putsas'' ===Februari: Kaurismäkis Finland=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''-'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''-'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Bert Carpelan]]''', ''- '' ===Februari: Qvinnan=== {{Quotation|I tävlingen Kvinnan kan man kan delta med högst två påsiktsbilder som kan vara svartvita, i färg eller en av vardera. Både svartvita och färgbilder tävlar om pokalen Kvinnan. Tekniken är fri. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna.|Cirkuläret, September 2009}} Vinnare: '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' ===Mars: Jag gjorde det!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: Förbjudet=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävlingen (Fritt motiv)=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ==Poängställning i Månadens bild, efter februaritävlingen== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämnanden ! Poäng |- | 1||Peter Stenius||2||||1||1||11 |- | 2||Tua Rahikainen||1||1||||1||8 |- | 3||Kristian Frantz||1||1||||||7 |- | 3||Christine Saarukka||1||1||||||7 |- | 5||Andy Young||||1||2||||7 |- | 6||Mikael Albrecht||1||||||2||6 |- | 7||Gunnar Bärlund||||1||1||||5 |- | 8||Ghita Thomé||1||||||||4 |- | 8||Robin Hackman||1||||||||4 |- | 10||Richard Creutz||||1||||||3 |- | 11||Urda Fogel-Michael||||||1||1||3 |- | 12||Sam Sandqvist||||||1||||2 |- | 13||Bert Carpelan||||||||2||2 |- | 14||Henri Jalo||||||||1||1 |- |} 954b45af1ee567c59d5c3fac99adf890c6a81a1b 248 247 2010-03-26T06:53:58Z Frasse 4 /* Mars: Jag gjorde det! */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Åland. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kannor i fönster'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Majnatt'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Båtarna'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Får på bete'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kastelholms slott'' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' ===Oktober: Det enkla är det sköna=== En tävling för omanipulerade diabilder, två bilder per deltagare. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Svanen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''My Ireland'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Päron i skål'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Fyren'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgbacken 15.8. {{Quotation|Vi fotograferar i färg och svartvitt, och tävlar med påsiktsbilder i två klasser: enskilda bilder, högst tre per deltagare, och en bildberättelse i fyra bilder. Bildframställningen är helt fri. Bilderna skall vara monterade, deras kortsida, exklusive monteringen, skall vara minst 30 cm och de skall inlämnas till labbet eller Foto-Hasse senast den 10 oktober.|Cirkuläret, Maj 2009}} ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Enskilda bilder | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Häxan'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Vattenfall'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Pusukoppi'' |- | Bildserie | '''[[Andy Young]]''' | | |} Vårutfärdspokalen tilldelades '''[[Andy Young]]''' ===November: Hemma=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Peter Stenius]]''', ''Hemmets reflexioner'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Honey, I'm home!'' | '''[[Sam Sandqvist]]''', ''Söndagsmorgon framför TV'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ljus i fönstret'' |- | Svartvitt | '''[[Peter Stenius]]''', ''Frukostbröd'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Badrum'' | '''[[Andy Young]]''', ''Ska det aldrig bli färdigt nånsin?'' | Inget hedersomnämnande |} Publikfavorit: '''[[Håkan Mitts]]''', ''Någon är hemma'' ===Januari: Avigsidan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Ghita Thomé]]''', ''As shot'' | '''[[Andy Young]]''', ''Lömsk flugsvamp'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Dator crash'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Babianreve'' |- | Svartvitt | '''[[Kristian Frantz]]''', ''6 tulpaner'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Avigsidan putsas'' | '''[[Andy Young]]''', ''Café Engel - èfaC legnE'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Katten på bordet'' |} Publikfavorit: '''[[Robin Hackman]]''', ''Avigsidan putsas'' ===Februari: Kaurismäkis Finland=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''-'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''-'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Bert Carpelan]]''', ''- '' ===Februari: Qvinnan=== {{Quotation|I tävlingen Kvinnan kan man kan delta med högst två påsiktsbilder som kan vara svartvita, i färg eller en av vardera. Både svartvita och färgbilder tävlar om pokalen Kvinnan. Tekniken är fri. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna.|Cirkuläret, September 2009}} Vinnare: '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' ===Mars: Jag gjorde det!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Robin Hackman]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' | '''[[Göran Lindberg]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Clas Nordman]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Kristian Frantz]]''', ''- '' ===April: Förbjudet=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävlingen (Fritt motiv)=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ==Poängställning i Månadens bild, efter februaritävlingen== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämnanden ! Poäng |- | 1||Peter Stenius||2||||1||1||11 |- | 2||Tua Rahikainen||1||1||||1||8 |- | 3||Kristian Frantz||1||1||||||7 |- | 3||Christine Saarukka||1||1||||||7 |- | 5||Andy Young||||1||2||||7 |- | 6||Mikael Albrecht||1||||||2||6 |- | 7||Gunnar Bärlund||||1||1||||5 |- | 8||Ghita Thomé||1||||||||4 |- | 8||Robin Hackman||1||||||||4 |- | 10||Richard Creutz||||1||||||3 |- | 11||Urda Fogel-Michael||||||1||1||3 |- | 12||Sam Sandqvist||||||1||||2 |- | 13||Bert Carpelan||||||||2||2 |- | 14||Henri Jalo||||||||1||1 |- |} b38de32638adb5a1be28e9ded6f7593eb03cc2e3 249 248 2010-03-26T07:00:44Z Frasse 4 /* Poängställning i Månadens bild, efter februaritävlingen */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Åland. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kannor i fönster'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Majnatt'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Båtarna'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Får på bete'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kastelholms slott'' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' ===Oktober: Det enkla är det sköna=== En tävling för omanipulerade diabilder, två bilder per deltagare. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Svanen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''My Ireland'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Päron i skål'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Fyren'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgbacken 15.8. {{Quotation|Vi fotograferar i färg och svartvitt, och tävlar med påsiktsbilder i två klasser: enskilda bilder, högst tre per deltagare, och en bildberättelse i fyra bilder. Bildframställningen är helt fri. Bilderna skall vara monterade, deras kortsida, exklusive monteringen, skall vara minst 30 cm och de skall inlämnas till labbet eller Foto-Hasse senast den 10 oktober.|Cirkuläret, Maj 2009}} ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Enskilda bilder | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Häxan'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Vattenfall'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Pusukoppi'' |- | Bildserie | '''[[Andy Young]]''' | | |} Vårutfärdspokalen tilldelades '''[[Andy Young]]''' ===November: Hemma=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Peter Stenius]]''', ''Hemmets reflexioner'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Honey, I'm home!'' | '''[[Sam Sandqvist]]''', ''Söndagsmorgon framför TV'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ljus i fönstret'' |- | Svartvitt | '''[[Peter Stenius]]''', ''Frukostbröd'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Badrum'' | '''[[Andy Young]]''', ''Ska det aldrig bli färdigt nånsin?'' | Inget hedersomnämnande |} Publikfavorit: '''[[Håkan Mitts]]''', ''Någon är hemma'' ===Januari: Avigsidan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Ghita Thomé]]''', ''As shot'' | '''[[Andy Young]]''', ''Lömsk flugsvamp'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Dator crash'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Babianreve'' |- | Svartvitt | '''[[Kristian Frantz]]''', ''6 tulpaner'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Avigsidan putsas'' | '''[[Andy Young]]''', ''Café Engel - èfaC legnE'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Katten på bordet'' |} Publikfavorit: '''[[Robin Hackman]]''', ''Avigsidan putsas'' ===Februari: Kaurismäkis Finland=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''-'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''-'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Bert Carpelan]]''', ''- '' ===Februari: Qvinnan=== {{Quotation|I tävlingen Kvinnan kan man kan delta med högst två påsiktsbilder som kan vara svartvita, i färg eller en av vardera. Både svartvita och färgbilder tävlar om pokalen Kvinnan. Tekniken är fri. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna.|Cirkuläret, September 2009}} Vinnare: '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' ===Mars: Jag gjorde det!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Robin Hackman]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' | '''[[Göran Lindberg]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Clas Nordman]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Kristian Frantz]]''', ''- '' ===April: Förbjudet=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävlingen (Fritt motiv)=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ==Poängställning i Månadens bild, efter februaritävlingen== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämnanden ! Poäng |- | 1||Peter Stenius||2||2||1||1||17 |- | 2||Tua Rahikainen||1||2||1||2||11 |- | 3||Robin Hackman||2||||||1||9 |- | 4||Kristian Frantz||1||1||||1||8 |- | 5||Christine Saarukka||1||1||||||7 |- | 6||Andy Young||||1||2||||7 |- | 7||Mikael Albrecht||1||||||2||6 |- | 8||Gunnar Bärlund||||1||1||||5 |- | 9||Clas Nordman||1||||||||4 |- | 9||Ghita Thomé||1||||||||4 |- | 11||Richard Creutz||||1||||||3 |- | 12||Urda Fogel-Michael||||||1||1||3 |- | 13||Göran Lindberg||||||1||||2 |- | 13||Sam Sandqvist||||||1||||2 |- | 15||Bert Carpelan||||||||2||2 |- | 16||Henri Jalo||||||||1||1 |- |} 5923ec546293773224cc91209a66c38b673682fe 250 249 2010-03-26T07:01:04Z Frasse 4 /* Poängställning i Månadens bild, efter februaritävlingen */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Åland. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kannor i fönster'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Majnatt'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Båtarna'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Får på bete'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kastelholms slott'' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' ===Oktober: Det enkla är det sköna=== En tävling för omanipulerade diabilder, två bilder per deltagare. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Svanen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''My Ireland'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Päron i skål'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Fyren'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgbacken 15.8. {{Quotation|Vi fotograferar i färg och svartvitt, och tävlar med påsiktsbilder i två klasser: enskilda bilder, högst tre per deltagare, och en bildberättelse i fyra bilder. Bildframställningen är helt fri. Bilderna skall vara monterade, deras kortsida, exklusive monteringen, skall vara minst 30 cm och de skall inlämnas till labbet eller Foto-Hasse senast den 10 oktober.|Cirkuläret, Maj 2009}} ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Enskilda bilder | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Häxan'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Vattenfall'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Pusukoppi'' |- | Bildserie | '''[[Andy Young]]''' | | |} Vårutfärdspokalen tilldelades '''[[Andy Young]]''' ===November: Hemma=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Peter Stenius]]''', ''Hemmets reflexioner'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Honey, I'm home!'' | '''[[Sam Sandqvist]]''', ''Söndagsmorgon framför TV'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ljus i fönstret'' |- | Svartvitt | '''[[Peter Stenius]]''', ''Frukostbröd'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Badrum'' | '''[[Andy Young]]''', ''Ska det aldrig bli färdigt nånsin?'' | Inget hedersomnämnande |} Publikfavorit: '''[[Håkan Mitts]]''', ''Någon är hemma'' ===Januari: Avigsidan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Ghita Thomé]]''', ''As shot'' | '''[[Andy Young]]''', ''Lömsk flugsvamp'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Dator crash'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Babianreve'' |- | Svartvitt | '''[[Kristian Frantz]]''', ''6 tulpaner'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Avigsidan putsas'' | '''[[Andy Young]]''', ''Café Engel - èfaC legnE'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Katten på bordet'' |} Publikfavorit: '''[[Robin Hackman]]''', ''Avigsidan putsas'' ===Februari: Kaurismäkis Finland=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''-'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''-'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Bert Carpelan]]''', ''- '' ===Februari: Qvinnan=== {{Quotation|I tävlingen Kvinnan kan man kan delta med högst två påsiktsbilder som kan vara svartvita, i färg eller en av vardera. Både svartvita och färgbilder tävlar om pokalen Kvinnan. Tekniken är fri. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna.|Cirkuläret, September 2009}} Vinnare: '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' ===Mars: Jag gjorde det!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Robin Hackman]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' | '''[[Göran Lindberg]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Clas Nordman]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Kristian Frantz]]''', ''- '' ===April: Förbjudet=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävlingen (Fritt motiv)=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ==Poängställning i Månadens bild, efter marstävlingen== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämnanden ! Poäng |- | 1||Peter Stenius||2||2||1||1||17 |- | 2||Tua Rahikainen||1||2||1||2||11 |- | 3||Robin Hackman||2||||||1||9 |- | 4||Kristian Frantz||1||1||||1||8 |- | 5||Christine Saarukka||1||1||||||7 |- | 6||Andy Young||||1||2||||7 |- | 7||Mikael Albrecht||1||||||2||6 |- | 8||Gunnar Bärlund||||1||1||||5 |- | 9||Clas Nordman||1||||||||4 |- | 9||Ghita Thomé||1||||||||4 |- | 11||Richard Creutz||||1||||||3 |- | 12||Urda Fogel-Michael||||||1||1||3 |- | 13||Göran Lindberg||||||1||||2 |- | 13||Sam Sandqvist||||||1||||2 |- | 15||Bert Carpelan||||||||2||2 |- | 16||Henri Jalo||||||||1||1 |- |} 0e8efff87efc760a420fc9235618b0d11921414d 251 250 2010-03-26T07:05:39Z Frasse 4 /* Poängställning i Månadens bild, efter marstävlingen */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Åland. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kannor i fönster'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Majnatt'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Båtarna'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Får på bete'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kastelholms slott'' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' ===Oktober: Det enkla är det sköna=== En tävling för omanipulerade diabilder, två bilder per deltagare. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Svanen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''My Ireland'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Päron i skål'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Fyren'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgbacken 15.8. {{Quotation|Vi fotograferar i färg och svartvitt, och tävlar med påsiktsbilder i två klasser: enskilda bilder, högst tre per deltagare, och en bildberättelse i fyra bilder. Bildframställningen är helt fri. Bilderna skall vara monterade, deras kortsida, exklusive monteringen, skall vara minst 30 cm och de skall inlämnas till labbet eller Foto-Hasse senast den 10 oktober.|Cirkuläret, Maj 2009}} ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Enskilda bilder | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Häxan'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Vattenfall'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Pusukoppi'' |- | Bildserie | '''[[Andy Young]]''' | | |} Vårutfärdspokalen tilldelades '''[[Andy Young]]''' ===November: Hemma=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Peter Stenius]]''', ''Hemmets reflexioner'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Honey, I'm home!'' | '''[[Sam Sandqvist]]''', ''Söndagsmorgon framför TV'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ljus i fönstret'' |- | Svartvitt | '''[[Peter Stenius]]''', ''Frukostbröd'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Badrum'' | '''[[Andy Young]]''', ''Ska det aldrig bli färdigt nånsin?'' | Inget hedersomnämnande |} Publikfavorit: '''[[Håkan Mitts]]''', ''Någon är hemma'' ===Januari: Avigsidan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Ghita Thomé]]''', ''As shot'' | '''[[Andy Young]]''', ''Lömsk flugsvamp'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Dator crash'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Babianreve'' |- | Svartvitt | '''[[Kristian Frantz]]''', ''6 tulpaner'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Avigsidan putsas'' | '''[[Andy Young]]''', ''Café Engel - èfaC legnE'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Katten på bordet'' |} Publikfavorit: '''[[Robin Hackman]]''', ''Avigsidan putsas'' ===Februari: Kaurismäkis Finland=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''-'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''-'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Bert Carpelan]]''', ''- '' ===Februari: Qvinnan=== {{Quotation|I tävlingen Kvinnan kan man kan delta med högst två påsiktsbilder som kan vara svartvita, i färg eller en av vardera. Både svartvita och färgbilder tävlar om pokalen Kvinnan. Tekniken är fri. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna.|Cirkuläret, September 2009}} Vinnare: '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' ===Mars: Jag gjorde det!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Robin Hackman]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' | '''[[Göran Lindberg]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Clas Nordman]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Kristian Frantz]]''', ''- '' ===April: Förbjudet=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävlingen (Fritt motiv)=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ==Poängställning i Månadens bild, efter marstävlingen== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämnanden ! Poäng |- | 1||Peter Stenius||2||2||1||1||17 |- | 2||Tua Rahikainen||1||1||1||2||11 |- | 3||Robin Hackman||2||||||1||9 |- | 4||Kristian Frantz||1||1||||1||8 |- | 5||Christine Saarukka||1||1||||||7 |- | 6||Andy Young||||1||2||||7 |- | 7||Mikael Albrecht||1||||||2||6 |- | 8||Gunnar Bärlund||||1||1||||5 |- | 9||Clas Nordman||1||||||||4 |- | 9||Ghita Thomé||1||||||||4 |- | 11||Richard Creutz||||1||||||3 |- | 12||Urda Fogel-Michael||||||1||1||3 |- | 13||Göran Lindberg||||||1||||2 |- | 13||Sam Sandqvist||||||1||||2 |- | 15||Bert Carpelan||||||||2||2 |- | 16||Henri Jalo||||||||1||1 |- |} bea89bb041e7990546e429f3f160d1a8f587ef6c 252 251 2010-03-26T07:37:11Z Frasse 4 /* Poängställning i Månadens bild, efter marstävlingen */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Åland. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kannor i fönster'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Majnatt'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Båtarna'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Får på bete'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kastelholms slott'' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' ===Oktober: Det enkla är det sköna=== En tävling för omanipulerade diabilder, två bilder per deltagare. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Svanen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''My Ireland'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Päron i skål'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Fyren'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgbacken 15.8. {{Quotation|Vi fotograferar i färg och svartvitt, och tävlar med påsiktsbilder i två klasser: enskilda bilder, högst tre per deltagare, och en bildberättelse i fyra bilder. Bildframställningen är helt fri. Bilderna skall vara monterade, deras kortsida, exklusive monteringen, skall vara minst 30 cm och de skall inlämnas till labbet eller Foto-Hasse senast den 10 oktober.|Cirkuläret, Maj 2009}} ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Enskilda bilder | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Häxan'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Vattenfall'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Pusukoppi'' |- | Bildserie | '''[[Andy Young]]''' | | |} Vårutfärdspokalen tilldelades '''[[Andy Young]]''' ===November: Hemma=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Peter Stenius]]''', ''Hemmets reflexioner'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Honey, I'm home!'' | '''[[Sam Sandqvist]]''', ''Söndagsmorgon framför TV'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ljus i fönstret'' |- | Svartvitt | '''[[Peter Stenius]]''', ''Frukostbröd'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Badrum'' | '''[[Andy Young]]''', ''Ska det aldrig bli färdigt nånsin?'' | Inget hedersomnämnande |} Publikfavorit: '''[[Håkan Mitts]]''', ''Någon är hemma'' ===Januari: Avigsidan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Ghita Thomé]]''', ''As shot'' | '''[[Andy Young]]''', ''Lömsk flugsvamp'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Dator crash'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Babianreve'' |- | Svartvitt | '''[[Kristian Frantz]]''', ''6 tulpaner'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Avigsidan putsas'' | '''[[Andy Young]]''', ''Café Engel - èfaC legnE'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Katten på bordet'' |} Publikfavorit: '''[[Robin Hackman]]''', ''Avigsidan putsas'' ===Februari: Kaurismäkis Finland=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''-'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''-'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Bert Carpelan]]''', ''- '' ===Februari: Qvinnan=== {{Quotation|I tävlingen Kvinnan kan man kan delta med högst två påsiktsbilder som kan vara svartvita, i färg eller en av vardera. Både svartvita och färgbilder tävlar om pokalen Kvinnan. Tekniken är fri. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna.|Cirkuläret, September 2009}} Vinnare: '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' ===Mars: Jag gjorde det!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Robin Hackman]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' | '''[[Göran Lindberg]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Clas Nordman]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Kristian Frantz]]''', ''- '' ===April: Förbjudet=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Traditionstävlingen (Fritt motiv)=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ==Poängställning i Månadens bild, efter marstävlingen== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämnanden ! Poäng |- | 1||Peter Stenius||2||2||1||1||17 |- | 2||Tua Rahikainen||1||1||1||2||11 |- | 3||Robin Hackman||2||||||1||9 |- | 4||Kristian Frantz||1||1||||1||8 |- | 5||Christine Saarukka||1||1||||||7 |- | 6||Andy Young||||1||2||||7 |- | 7||Mikael Albrecht||1||||||2||6 |- | 8||Gunnar Bärlund||||1||1||||5 |- | 9||Clas Nordman||1||||||||4 |- | 9||Ghita Thomé||1||||||||4 |- | 11||Richard Creutz||||1||||||3 |- | 12||Urda Fogel-Michael||||||1||1||3 |- | 13||Göran Lindberg||||||1||||2 |- | 13||Sam Sandqvist||||||1||||2 |- | 15||Bert Carpelan||||||||2||2 |- | 16||Henri Jalo||||||||1||1 |- | 16||Håkan Mitts||||||||1||1 |- |} f765397e0631d53778f2ce9b97001f8abc8e74b8 0 3 212 200 2009-09-21T12:09:32Z WikiSysop 1 /* Maj: Traditionstävling */ wikitext text/x-wiki ==Poängtabell== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämnanden ! Poäng |- |1||[[Mikael Albrecht]]||2||3||2||2||23 |- |2||[[Tua Rahikainen]]||2||1||1||1||14 |- |3||[[Gunnar Bärlund]]||1||2||1||2||14 |- |4||[[Henri Jalo]]||1||3||||||13 |- |5||[[Clas Nordman]]||2||||1||1||11 |- |6||[[Kristian Franz]]||1||||1||1||7 |- |7||[[Torsten Winter]]||||||3||||6 |- |8||[[Christine Saarukka]]||||1||||2||5 |- |9||[[Fredrik Hackman]]||1||||||||4 |- |9||[[Peter Eriksson]]||1||||||||4 |- |9||[[Tage Romberg]]||1||||||||4 |- |12||[[Per-Olov Jansson]]||||1||||1||4 |- |13||[[Bert Carpelan]]||||1||||||3 |- |14||[[Gunnar Lundqvist]]||||||1||1||3 |- |15||[[Mona Lagerbohm]]||||||1||||2 |- |15||[[Peter Stenius]]||||||1||||2 |- |15||[[Barbro Elfving]]||||||1||||2 |- |18||[[Håkan Mitts]]||||||1||||2 |- |19||[[Jeanette Nessling]]||||||||2||2 |- |20||[[Robin Hackman]]||||||||1||1 |- |20||[[Rickard Creutz]]||||||||1||1 |} Vårutfärdstävlingen och höstutflyktstävlingen är inte medräknade, enligt gällande [[tävlingsregler för AFK]]. ==Tävlingskalendern== ===September: vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Nådendal. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärds-pokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Tage Romberg]]''', ''En förvrängd verklighet'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Hjälp, jag fryser!'', '''[[Tage Romberg]]''', ''Ja, det var då min vän...'' |- | Dia | '''[[Peter Stenius]]''', ''Kontrast'' | |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' | '''[[Tage Romberg]]''', ''Fransyskan'' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Christine Saarukka]]''', ''Prolle på bryggan'' ===Oktober: Kvinnan bakom allt=== Två deltävlingar, en för manipulerade påsiktsbilder och en för omanipulerade diabilder. Den bästa bilden på motivet kvinnan vinner en inteckning i pokalen "''[[Qvinnan]]''" ====Resultat==== Inteckning i pokalen [[Qvinnan]]: '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Manipulerade bilder | '''[[Clas Nordman]]''', ''Kvinnan bakom Konstnären'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Christine med rubin'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kvinnan bakom slöjan'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kajn och Eva'' |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mamma'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Kvinnans börda'' | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Kvinnor i Ukraina'' | |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Sandviken 21.9. ====Resultat==== Till tävlingens bästa bild utsåg domaren '''[[Niklas Lindgren]]s''' ''Viking'', som därmed gav sin fotograf en inteckning i [[Utflyktspokalen]]. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnanden |- | Enskilda bilder | '''[[Niklas Lindgren]]''', ''Viking'' | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Sök pågår'' |- | Bildberättelser | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Showbiz'' | '''[[Prolle Jansson]]''', ''Nippermyller'' |} ===November: Myller=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Fredrik Hackman]]''', ''Echinus esculdentis'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fiskarna i Mekong'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Torgmyller'' | |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Trapporna i Kampen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Master'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Herr Müller aus Berlin'' |} Publikens favorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Cyklarna i Amsterdam'' ===Januari: På väg=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Sent en septemberkväll'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kattungar åker Pendolino'' | '''[[Susanne Elfving]]''', ''På väg'' | '''[[Kristian Franz]]''', ''Nyckelpiga'' |- | Svartvitt | '''[[Tage Romberg]]''', ''Sista chansen'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Central Railway Station'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Full sysselsättning'' | '''[[Jeanette Nessling]]''', ''Helig vandring'' |} Publikens favorit: '''[[Jeanette Nessling]]''', ''Helig Vandring'' ===Februari: Hoppsan!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Jag skall nog lära mig skida!'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Levande konst'' | '''[[Torsten Winter]]''', ''Tänk om...'' | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Sork in memoriam'' |- | Svartvitt | '''[[Clas Nordman]]''', ''Nyfiken'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ouch!'' | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Kaj och Maria'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Åhå!'' |} Publikens favorit: '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ouch!'' ===Mars: Väntan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Väntan på istid'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Läsande flicka'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''I väntan på framtiden'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Väntar på tecken från skyn'', |- | Svartvitt | '''[[Kristian Franz]]''', ''Slaget vid Lützen'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Väntan i Verona'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Sängen väntar'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Svärmor flyttar'', '''[[Clas Nordman]]''', ''På slottet If'' |} Publikens favorit: '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Utanför Alko'' ===April: "Har du glömt den gamla tiden, livet som vi levde fordom?" (Kalevala)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnanden |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''The Lennon Wall'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Baggböle Gård'' | '''[[Håkan Mitts]]''', ''Flamma forneld'' | |- | Svartvitt | '''[[Henri Jalo]]''', ''Koki, Ösel'' | '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Och de döda skola dödas!'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Den entandade trädfisken'' | '''[[Rickard Creutz]]''', ''Mitt kvarter'' |} Publikens favorit: '''[[Per-Olov Jansson]]''', ''Och de döda skola dödas!'' ===Maj: Traditionstävling=== Fritt motiv. Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Ställning ! Poäng ! Fotograf ! Kommentar |- | 1 | 32 | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Molnet'' | "Djup i bilden genom skickligt utnyttjande av panoramaformatet.", "Bra dodge&burn-teknik, intressant format.", "Molnet pricken över i.", "Sterilt, rent.", "Levande grafik." |- | 2 | 21 | '''[[Clas Feiring]]''', ''Fjällets blå timme'' (Ilfochrome) | "Fin stämning, vacker färgskala, perfekt timing.", "Bra luftperspektiv.", "Rent, klart och stort. Vackert!" |- | 3 | 17 | '''[[Clas Feiring]]''', ''Fjälltjärn'' | "Kompositionen, bilddjupet", "Bra 'feeling' - känns kallt och blåsigt.", "Känslan av djup är fantastisk." |- | 4 | 11 | '''[[Mona Lagerbohm]]''', ''Efter skörden'' (kallitypi) | - |- | 5 | 10 | '''[[Clas Nordman]]''', ''Bambino vid norditaliensk sjö'' | - |- | 6 | 8 | '''[[Karin Toyoda]]''', ''Black and White'' | - |} [[Category:2009]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 7cef6f7727e3fd59c12e7ac9274c8f4c6d427cf4 0 40 217 2009-10-15T07:58:35Z WikiSysop 1 Ny sida: Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Henrik Lund och vårutfärdspokalen== Höstsäsongens förs... wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Henrik Lund och vårutfärdspokalen== Höstsäsongens första månadsmöte bjöd på Henrik Lunds sympatiska bilder av djur och natur och en något stympad tävling om Vårutfärdspokalen. Av de sex AFK:are som deltog i vårutfärden till Åland i maj hade bara tre gjort bilder till tävlingen, och diabilder hade ingen presterat. Det blev alltså en tävling mellan tre, och av dessa tre drog Christine Saarukka längsta strået och hemförde därmed pokalen för andra året å rad. Henrik Lund, med hemort Lappträsk i Östra Nyland är en relativt färsk fotograf, men har uppenbarligen en medfödd talang, eller så är han mycket snabb på att lära sig. Sedan barndomen har han varit intresserad av natur, och säger att när man rör sig i naturen finns det alltid mycket man skulle vilja visa andra. Men i tonåren hade han inte råd med någon kamera, och den första systemkameran skaffade han först 2004. Han kör digitalt (Canon 1D), och tycker att det är ett snabbt sätt att lära sig tekniken - eftersom man genast kan kolla hur bilden blev. Med sina landskapsbilder har han redan rönt internationella framgångar. - Snö säljer bra utomlands, säger han lite självironiskt. AFK:arna gillade hörbart hans underbara djurbilder, som ett snävt beskuret porträtt framifrån av en hare, tittande rakt in i kameran, sidensvansar som Henrik lyckats fånga med rönnbär i näbben eller svingade dem i luften framför sig, rapphönor som grävt ner sig i skyttegravar av snö, en räv som lugnt sitter på isen och ser rakt mot betraktaren. Många av Henriks djurbilder är fångade med en blick för det lite komiska, eller så verkar det i alla fall. De blir inte likgiltiga för betraktaren. - De bästa bilderna har jag tagit inom 5 kilometer från min ytterdörr. På en fråga från publiken hur han kunde fånga en flock med rådjur i precis det rätta ögonblicket, just när de får syn på honom men innan de lägger iväg, säger han att man lär sig förutse djurens beteenden, när man jobbar mycket med djurbilder. Just nu väntar Henrik på besked hur det gått för hans rävbild i världsmästerskapen som BBC anordnat. Cirkuläret lovar återkomma med resultatet i nästa månad! ==Prolles analys av motiven i månadens bild== ===Oktober: Det enkla är det sköna.=== Ytor och linjer i modern arkitektur, modell Kiasma, ger enkla, sköna kompositioner. Den som hellre åker snålskjuts på Guds än på arkitektens skapelse avbildar kvinnans väsentliga kurvor, men riskerar att estetiken kontamineras av erotiken. Oskuldsfullare är vintersnöns svepande kurvor i motljus. Förenkling av en trasslig sommarnatur sker genom att ta ut den sköna detaljen i extrem närbild med bakgrunden oskarp. Och kom ihåg, det ska vara dia! ===November: Hemma.=== Man kan se "hemma" som det privata, gömt för utomstående, med obäddad säng, otvättad disk, oborstat hår. Förfallet hemliv visas också av hela familjen i soffan, stirrande på dumburken. Motpolen är idyllen med blommor i vas, spetsgardiner, morgontofflor, kaffebricka, hemromantik. Motivets farliga tråkighet måste övervinnas med humoristiska överdrifter. ===Januari: Avigsidan.=== Min första tanke är den isade skidan, som visar både skidans avigsida och avigsidan med skidning i olämpligt före, närbild av skidlöparen som med pennkniv skrapar is från skidan. Nästa tanke är lånad av seriefiguren Ferd´nand vid frukostbordet läsande tidningen, medan hans fru vid andra sidan bordet lutar sig fram för att kunna läsa baksidan. Jag har svårt att hitta fler konkreta exempel, men kom ihåg att avigsidan också kan förstås som nackdelen (med en viss handling). Svårt motiv, gnugga geniknölarna! ===Februari: Kaurismäkis Finland.=== Det här var inget motiv för mig, den enda Kaurismäkifilm jag sett var filmad i Brasilien. Min aversion för finsk film sitter i sedan alla 16 mm kopior av usla filmer jag såg i usla förhållanden under kriget. Sorgligt men sant! ===Februari: Kvinnan.=== Motivet återkommer årligen, så jag ska inte upprepa tidigare dumheter, utan försöka hitta på nya. Jag vill den här gången kategoriskt fördöma hela motivet, som bryter mot jämställdhetsprincipen. Dels är det ett sorgligt arv från Anno dazumal, då man symboliserade ”det evigt kvinnliga”, med koketteri, fåfänga och smycken, men inte är det bättre i vår tid med make up, höga klackar, kort kjol, i sommarvärme 95% naket skinn! Nej, hellre Helmut Newtons kallhamrade New Yorkdamer, med kläder och utan. Ack, det är inte lätt att bryta gamla trage- förlåt, traditioner! ===Mars: Jag gjorde det!=== Som jag förstår uttrycket innebär det att jag lyckats med något på gränsen till min förmåga, som att få alla skotten i prick, landa gammelgäddan eller superlaxen, bygga korthuset ända till toppen. Studenten med sin vita mössa är en bild som många Afk:are kan plocka ur familjealbumet, likaså en bild av bröllopsparet på kyrktrappan. Den tolkas traditionellt som att kvinnan gjorde det, men varför inte lika gärna mannen? Födandets svåra prestation kan lika väl visas ur babyns som ur mammans synvinkel. Intressant motiv, låt fantasin flöda! ===Maj: Fritt motiv.=== Traditionella kopior, nu också i färg. Utnyttja vårt eget mörkrum! Betrakta inte fritt motiv som åsnebrygga, utan som chansen att själv tänka ut och förverkliga en fin bildidé. Om inte fantasin räcker till, så blada i fototidskrifter och bildböcker, utveckla idéerna efter eget sinne. Du har visserligen hela säsongen på dig, men varför inte börja idag!? ''Prolle'' ==Dokument, verk eller konst?== Erik Kruskopf nämner i ett konstkåseri att foton tagna av grafikprofessorn Aukusti Tuhka efter hans död publicerades av Museiverket utan ersättning åt arvingarna. Motiveringen var att fotona inte var "verk" enligt lagen om upphovsmannarätt, utan "dokument." Men man kan också hävda att fotona inte var bara verk, utan konst, upphovsmannen var ju konstnär. Adjektivet dokumentär betyder verklighetstrogen. När vi tryckt av kameran har vi skapat en verklighetstrogen bild av det som fanns i bildfältet. Men dokumentära bilder är inte dokument i betydelsen reproduktioner. Fotografen avgränsar motivet, komponerar, väljer tid, plats och belysning då möjlighet ges. Endast om jag med ögonen förbundna utan att veta var jag är fotograferar på måfå saknar bilderna det skapande elementet. Strålande exempel på skapande dokumentärfotografi ger tidningsfotografen Hannes Heikura, som vann Fotofinlandia. Med bildbehandling kan vi förbättra den dokumentära bilden utan att ändra sakinnehållet, och vi kan förändra stämningen, det emotionella innehållet. Med manipulering (enligt våra regler byte av färg eller bildelement) blir bilden radikalt annorlunda - en del är dokumentär, en annan inte. Fotografen kan sträva att göra manipuleringen omärkbar eller uppenbar, det senare anser jag vara både ärligare och mera konstnärligt. Vår man i Paris, Peter Eriksson, tar upp problemen i majcirkuläret - läs om! Colorfoto Creativ heter den tyska fototidningens interaktiva tävlingsnyhet för år 2009. Jag skippar de komplicerade reglerna (kanske vår styrelse där kan hitta något av nytta för oss?), och övergår till en analys av de bilder som hittills publicerats. Till min personliga glädje ser jag att ca 2/3 av bilderna ser helt naturliga ut, eller är varsamt bildbehandlade. 1/3 är tydligt manipulerade eller överdrivet bildbehandlade. Av dessa har väldigt många helsvart bakgrund, vilket inte ser bra ut när motivet är en surfare eller en flygande fågel. Många bilder föreställer antagligen djur i bur, vilket faktum döljs av den svarta bakgrunden. Onaturlig himmel är den vanligaste överdriften, i de flesta fall är den alldeles för mörk i jämförelse med landskapet, lätta små cumulusmoln ska väl inte se ut som åskmoln i miniatyr! Granna solnedgångar har ympats in på landskap tagna i alldeles annan belysning. Några landskapsfotografer har imiterat hundratals år gammalt måleri, där den blå färgen försvunnit nästan helt, andra har i sina kvällslandskap utnyttjat maximal färgmättnad för alla färger. Skulle man bedöma en bilds värde efter hur länge den betraktas, är det tyvärr så att de värsta exemplen på överarbetning vinner! Jag märkte att min blick snabbt slank förbi de naturliga bilderna, skräckexemplen är vad jag kommer ihåg - eller, snarare, inte kan glömma! Vinnarbilderna för årets första åtta månader är förstås av hög kvalitet. Ett äggskal öppnat på ena sidan innehåller en naken kvinna hopkurad i fosterställning, och motivet speglas i underlaget. Speglingen har fotografen gjort genom att spegelvända huvudbilden, vilket förstås är fel, det skulle krävas en extra bild av ägget, tagen snett underifrån, ur den speglande ytans synvinkel (och spegelvänd). Skuggor och speglingar ska väl vara riktiga också när bilden i övrigt är fejkad? En vinnare visar en vattenskidare i en tvär kurva med typisk skumridå, men omgiven av nattsvart mörker. Sol är den enda tänkbara ljuskällan, bakgrunden är otänkbar! Följande vinnare visar en skrotbil mitt på en åker, med ett litet träd växande upp genom taket. Just sådan bisarr humor är i mitt tycke manipulationens forte. Några vinnarbilder visar ingen synlig bildbehandling, som närbilderna av en insekt och av tre jordgubbar som just plumsar ned genom en vattenyta, fotat snett underifrån. Några få bilder kombinerar en svartvit bild med ett centralt element i färg, vilket är stilfull och hederlig manipulation. Arkitekturbilder där vissa ytor (misstänker jag) fått annan färg kränker arkitektens rättigheter. Sorglustig är den lackerade träbåten som för färgkompositionens skull fått rosa båtlack! Slutomdöme: kreativ manipulering kan vara toppen, men malplacerad manipulering och kraftigt överdriven bildbehandling dominerar. Antalet bilder av människor och situationsbilder är litet, antalet onaturliga landskap stort, på ett för mig beklämmande sätt påminnande om 1920-talets pictorialism! Seppo Saves är högt meriterad, grundar- och styrelsemedlem i Suomen Valokuvataide och Suomen Valokuvajärjestöjen liitto, tidigare ordförande för Suomen Lehtikuvaajat r.y. Han har 17 fotoböcker och mer än 20 utställningar bakom sig, en lång bana som lärare vid olika institutioner, bildjournalist för flere tidningar och tidskrifter. Hans utställning på Luova i våras visade ytterst välkomponerade närbilder från ett skrotupplag. De är, som han själv skriver, rena, omanipulerade dokumentärfoton, men han har arbetat med konstnärens säkra blick för ytor, linjer, kontraster och färg. Bilderna är dokumentära, men samtidigt halvabstrakt konst, och utställningen som helhet motsvarar utmärkt dagens fotokonstkriterium - att idén och helheten är viktigare än de enskilda verken. Saves uttrycker sin förhoppning att betraktaren inte ska bli besviken: "hos oss anses ju inte dokumentär fotografi vara konst!" Saves ger uttryck för den frustration många fotografer känner över dagens uppdelning i fotokonstnärer och yrkesfotografer. I vardera gruppen finns goda konstnärer och dåliga, goda fotografer och dåliga. Konstnärlig och dokumentär är inte ömsesidigt uteslutande begrepp! ''Prolle'' ==Amatörskapets olidliga lätthet== Det är säker många som ibland är trötta på sitt jobb, och drömmer om att byta bransch och få göra nåt man verkligen tycker om. Och då är det ju i första hand sina hobbies man kommer att tänka på. På de områdena hittar man ofta saker som man både gillar och behärskar på en nivå som kunde göra professionellt arbete möjligt. Men ett varningens ord är på sin plats. Det kan vara en oerhörd skillnad mellan att vara proffs och amatör. Det vet jag av erfarenhet från en annan bransch, inom vilken jag en gång i tiden förstörde en trevlig hobby. Varför fotograferar en proffsfotograf? För att trygga sin och sin familjs utkomst, förstås. Inte för att förverkliga sina kreativa ambitioner. Dessa två kan kanske förenas i vissa fall, och då är fotografen bara att gratulera. Men det är ju utkomsten som drar det längsta strået när de inte kan förenas. Proffset fotar inte för sitt eget album, eller för AFKs tävlingar, utan har en uppdragsgivare. Det gäller alltså att förstå vad uppdragsgivaren vill ha och kunna skjuta undan sina egna åsikter, om de råkar vara i konflikt. Stock-fotografen kommer kanske lite lättare undan. För i det fallet vet man ju inte vem kunden är, men det räcker med att man tar en bild som någon gillar. Den behöver inte gillas av en speciell person. Och så har vi ju det där med publicering. Att ta en bild och att publicera den är två helt olika saker. Nyhetsfotografen kan ju publicera bilder mer eller mindre fritt, så länge de inte är kränkande. Men reklamfotografen måste vara noga med att ha publiceringstillstånd för allt som kan kännas igen på bilden. Och om man jobbar med större projekt så börjar fotograferande likna regi av en film. Planera bilden. Boka modeller. Ordna tillstånd att fota där man vill. Skaffa rekvisita. Ordna transport för både personal och utrustning. Mm. Mm. Nej, tacka vet jag amatörfoto! Bara att gå omkring och knäppa det man vill. Det spelar ingen roll om bilden blir bra eller om nån vill titta på den. När man skaffar utrustning så behöver man bara tänka på vad man vill ha och vad man har råd med. Inte en tanke på om man kan tjäna in anskaffningen. Och man kan fritt välja sin stil, det spelar ingen roll vad kunderna vill ha just då. Huvudsaken är att man har det roligt. Jag har en bekant som ibland brukar fråga, ”Vad ska du göra med den där bilden?”, när jag knäpper nåt. (Ja, hon är professionell fotograf.) Då brukar jag stolt svara: ”Den ska jag arkivera på min dator”, och hon skakar på huvudet åt mig. I den korta dialogen kristalliseras avgrunden mellan proffs och amatör, och jag är lättad över att inte behöva vara i proffsets roll. Men samtidigt sticker det nog till en aning i mitt hjärta. Vad vill jag egentligen säga med den bilden? Varför tog jag den? Ja, vi har nog en hel del att lära av proffsens mera disciplinerade sätt att jobba. Är vår ambition att ta bilder eller att lära oss ta bättre bilder som uppskattas av andra? För i det senare fallet mäts ju bilderna av andra människor och då måste vi, liksom proffsen, kunna betrakta våra bilder objektivt. Att fota för oss själva eller för att få uppskattning av andra, det är frågan vi måste ställa oss. Och lyckligtvis kan vi välja själv. För vi är glada amatörer! ''Micke'' ==Redaktörens rader== I fotoaffären fanns det en enda rulle diafilm, och den var på 100 ASA. Höstens ljus är inte riktigt tillräckligt för 100 ASA. På försäljarens uppmaning gick jag då till City Market i samma hus (Columbus i Nordsjö) och där var det ännu eländigare. Det var knappt så det fanns film över huvudtaget. Jag måste ödmjuka mig tillbaka till fotoaffären: hit med den där sista rullen diafilm, please. Det är skrämmande. Är slutet på den analoga eran faktiskt så nära? Man får väl skylla sig själv, antar jag. Det är som med de där små, men ack så naggande goda kvartersbutikerna och lanthandlarna. Man vill nog att de skall finnas kvar, men man ger dem inte stor chans att överleva. Stormarknaden har ju allt, oftast billigare. Och digikameran är så behändig. ''Christine'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Oktober]] [[Category:2009]] 476f3a9168c7e9f42430144bd889d5d7b40a3ad7 219 217 2009-10-15T08:02:39Z WikiSysop 1 /* Amatörskapets olidliga lätthet */ wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Henrik Lund och vårutfärdspokalen== Höstsäsongens första månadsmöte bjöd på Henrik Lunds sympatiska bilder av djur och natur och en något stympad tävling om Vårutfärdspokalen. Av de sex AFK:are som deltog i vårutfärden till Åland i maj hade bara tre gjort bilder till tävlingen, och diabilder hade ingen presterat. Det blev alltså en tävling mellan tre, och av dessa tre drog Christine Saarukka längsta strået och hemförde därmed pokalen för andra året å rad. Henrik Lund, med hemort Lappträsk i Östra Nyland är en relativt färsk fotograf, men har uppenbarligen en medfödd talang, eller så är han mycket snabb på att lära sig. Sedan barndomen har han varit intresserad av natur, och säger att när man rör sig i naturen finns det alltid mycket man skulle vilja visa andra. Men i tonåren hade han inte råd med någon kamera, och den första systemkameran skaffade han först 2004. Han kör digitalt (Canon 1D), och tycker att det är ett snabbt sätt att lära sig tekniken - eftersom man genast kan kolla hur bilden blev. Med sina landskapsbilder har han redan rönt internationella framgångar. - Snö säljer bra utomlands, säger han lite självironiskt. AFK:arna gillade hörbart hans underbara djurbilder, som ett snävt beskuret porträtt framifrån av en hare, tittande rakt in i kameran, sidensvansar som Henrik lyckats fånga med rönnbär i näbben eller svingade dem i luften framför sig, rapphönor som grävt ner sig i skyttegravar av snö, en räv som lugnt sitter på isen och ser rakt mot betraktaren. Många av Henriks djurbilder är fångade med en blick för det lite komiska, eller så verkar det i alla fall. De blir inte likgiltiga för betraktaren. - De bästa bilderna har jag tagit inom 5 kilometer från min ytterdörr. På en fråga från publiken hur han kunde fånga en flock med rådjur i precis det rätta ögonblicket, just när de får syn på honom men innan de lägger iväg, säger han att man lär sig förutse djurens beteenden, när man jobbar mycket med djurbilder. Just nu väntar Henrik på besked hur det gått för hans rävbild i världsmästerskapen som BBC anordnat. Cirkuläret lovar återkomma med resultatet i nästa månad! ==Prolles analys av motiven i månadens bild== ===Oktober: Det enkla är det sköna.=== Ytor och linjer i modern arkitektur, modell Kiasma, ger enkla, sköna kompositioner. Den som hellre åker snålskjuts på Guds än på arkitektens skapelse avbildar kvinnans väsentliga kurvor, men riskerar att estetiken kontamineras av erotiken. Oskuldsfullare är vintersnöns svepande kurvor i motljus. Förenkling av en trasslig sommarnatur sker genom att ta ut den sköna detaljen i extrem närbild med bakgrunden oskarp. Och kom ihåg, det ska vara dia! ===November: Hemma.=== Man kan se "hemma" som det privata, gömt för utomstående, med obäddad säng, otvättad disk, oborstat hår. Förfallet hemliv visas också av hela familjen i soffan, stirrande på dumburken. Motpolen är idyllen med blommor i vas, spetsgardiner, morgontofflor, kaffebricka, hemromantik. Motivets farliga tråkighet måste övervinnas med humoristiska överdrifter. ===Januari: Avigsidan.=== Min första tanke är den isade skidan, som visar både skidans avigsida och avigsidan med skidning i olämpligt före, närbild av skidlöparen som med pennkniv skrapar is från skidan. Nästa tanke är lånad av seriefiguren Ferd´nand vid frukostbordet läsande tidningen, medan hans fru vid andra sidan bordet lutar sig fram för att kunna läsa baksidan. Jag har svårt att hitta fler konkreta exempel, men kom ihåg att avigsidan också kan förstås som nackdelen (med en viss handling). Svårt motiv, gnugga geniknölarna! ===Februari: Kaurismäkis Finland.=== Det här var inget motiv för mig, den enda Kaurismäkifilm jag sett var filmad i Brasilien. Min aversion för finsk film sitter i sedan alla 16 mm kopior av usla filmer jag såg i usla förhållanden under kriget. Sorgligt men sant! ===Februari: Kvinnan.=== Motivet återkommer årligen, så jag ska inte upprepa tidigare dumheter, utan försöka hitta på nya. Jag vill den här gången kategoriskt fördöma hela motivet, som bryter mot jämställdhetsprincipen. Dels är det ett sorgligt arv från Anno dazumal, då man symboliserade ”det evigt kvinnliga”, med koketteri, fåfänga och smycken, men inte är det bättre i vår tid med make up, höga klackar, kort kjol, i sommarvärme 95% naket skinn! Nej, hellre Helmut Newtons kallhamrade New Yorkdamer, med kläder och utan. Ack, det är inte lätt att bryta gamla trage- förlåt, traditioner! ===Mars: Jag gjorde det!=== Som jag förstår uttrycket innebär det att jag lyckats med något på gränsen till min förmåga, som att få alla skotten i prick, landa gammelgäddan eller superlaxen, bygga korthuset ända till toppen. Studenten med sin vita mössa är en bild som många Afk:are kan plocka ur familjealbumet, likaså en bild av bröllopsparet på kyrktrappan. Den tolkas traditionellt som att kvinnan gjorde det, men varför inte lika gärna mannen? Födandets svåra prestation kan lika väl visas ur babyns som ur mammans synvinkel. Intressant motiv, låt fantasin flöda! ===Maj: Fritt motiv.=== Traditionella kopior, nu också i färg. Utnyttja vårt eget mörkrum! Betrakta inte fritt motiv som åsnebrygga, utan som chansen att själv tänka ut och förverkliga en fin bildidé. Om inte fantasin räcker till, så blada i fototidskrifter och bildböcker, utveckla idéerna efter eget sinne. Du har visserligen hela säsongen på dig, men varför inte börja idag!? ''Prolle'' ==Dokument, verk eller konst?== Erik Kruskopf nämner i ett konstkåseri att foton tagna av grafikprofessorn Aukusti Tuhka efter hans död publicerades av Museiverket utan ersättning åt arvingarna. Motiveringen var att fotona inte var "verk" enligt lagen om upphovsmannarätt, utan "dokument." Men man kan också hävda att fotona inte var bara verk, utan konst, upphovsmannen var ju konstnär. Adjektivet dokumentär betyder verklighetstrogen. När vi tryckt av kameran har vi skapat en verklighetstrogen bild av det som fanns i bildfältet. Men dokumentära bilder är inte dokument i betydelsen reproduktioner. Fotografen avgränsar motivet, komponerar, väljer tid, plats och belysning då möjlighet ges. Endast om jag med ögonen förbundna utan att veta var jag är fotograferar på måfå saknar bilderna det skapande elementet. Strålande exempel på skapande dokumentärfotografi ger tidningsfotografen Hannes Heikura, som vann Fotofinlandia. Med bildbehandling kan vi förbättra den dokumentära bilden utan att ändra sakinnehållet, och vi kan förändra stämningen, det emotionella innehållet. Med manipulering (enligt våra regler byte av färg eller bildelement) blir bilden radikalt annorlunda - en del är dokumentär, en annan inte. Fotografen kan sträva att göra manipuleringen omärkbar eller uppenbar, det senare anser jag vara både ärligare och mera konstnärligt. Vår man i Paris, Peter Eriksson, tar upp problemen i majcirkuläret - läs om! Colorfoto Creativ heter den tyska fototidningens interaktiva tävlingsnyhet för år 2009. Jag skippar de komplicerade reglerna (kanske vår styrelse där kan hitta något av nytta för oss?), och övergår till en analys av de bilder som hittills publicerats. Till min personliga glädje ser jag att ca 2/3 av bilderna ser helt naturliga ut, eller är varsamt bildbehandlade. 1/3 är tydligt manipulerade eller överdrivet bildbehandlade. Av dessa har väldigt många helsvart bakgrund, vilket inte ser bra ut när motivet är en surfare eller en flygande fågel. Många bilder föreställer antagligen djur i bur, vilket faktum döljs av den svarta bakgrunden. Onaturlig himmel är den vanligaste överdriften, i de flesta fall är den alldeles för mörk i jämförelse med landskapet, lätta små cumulusmoln ska väl inte se ut som åskmoln i miniatyr! Granna solnedgångar har ympats in på landskap tagna i alldeles annan belysning. Några landskapsfotografer har imiterat hundratals år gammalt måleri, där den blå färgen försvunnit nästan helt, andra har i sina kvällslandskap utnyttjat maximal färgmättnad för alla färger. Skulle man bedöma en bilds värde efter hur länge den betraktas, är det tyvärr så att de värsta exemplen på överarbetning vinner! Jag märkte att min blick snabbt slank förbi de naturliga bilderna, skräckexemplen är vad jag kommer ihåg - eller, snarare, inte kan glömma! Vinnarbilderna för årets första åtta månader är förstås av hög kvalitet. Ett äggskal öppnat på ena sidan innehåller en naken kvinna hopkurad i fosterställning, och motivet speglas i underlaget. Speglingen har fotografen gjort genom att spegelvända huvudbilden, vilket förstås är fel, det skulle krävas en extra bild av ägget, tagen snett underifrån, ur den speglande ytans synvinkel (och spegelvänd). Skuggor och speglingar ska väl vara riktiga också när bilden i övrigt är fejkad? En vinnare visar en vattenskidare i en tvär kurva med typisk skumridå, men omgiven av nattsvart mörker. Sol är den enda tänkbara ljuskällan, bakgrunden är otänkbar! Följande vinnare visar en skrotbil mitt på en åker, med ett litet träd växande upp genom taket. Just sådan bisarr humor är i mitt tycke manipulationens forte. Några vinnarbilder visar ingen synlig bildbehandling, som närbilderna av en insekt och av tre jordgubbar som just plumsar ned genom en vattenyta, fotat snett underifrån. Några få bilder kombinerar en svartvit bild med ett centralt element i färg, vilket är stilfull och hederlig manipulation. Arkitekturbilder där vissa ytor (misstänker jag) fått annan färg kränker arkitektens rättigheter. Sorglustig är den lackerade träbåten som för färgkompositionens skull fått rosa båtlack! Slutomdöme: kreativ manipulering kan vara toppen, men malplacerad manipulering och kraftigt överdriven bildbehandling dominerar. Antalet bilder av människor och situationsbilder är litet, antalet onaturliga landskap stort, på ett för mig beklämmande sätt påminnande om 1920-talets pictorialism! Seppo Saves är högt meriterad, grundar- och styrelsemedlem i Suomen Valokuvataide och Suomen Valokuvajärjestöjen liitto, tidigare ordförande för Suomen Lehtikuvaajat r.y. Han har 17 fotoböcker och mer än 20 utställningar bakom sig, en lång bana som lärare vid olika institutioner, bildjournalist för flere tidningar och tidskrifter. Hans utställning på Luova i våras visade ytterst välkomponerade närbilder från ett skrotupplag. De är, som han själv skriver, rena, omanipulerade dokumentärfoton, men han har arbetat med konstnärens säkra blick för ytor, linjer, kontraster och färg. Bilderna är dokumentära, men samtidigt halvabstrakt konst, och utställningen som helhet motsvarar utmärkt dagens fotokonstkriterium - att idén och helheten är viktigare än de enskilda verken. Saves uttrycker sin förhoppning att betraktaren inte ska bli besviken: "hos oss anses ju inte dokumentär fotografi vara konst!" Saves ger uttryck för den frustration många fotografer känner över dagens uppdelning i fotokonstnärer och yrkesfotografer. I vardera gruppen finns goda konstnärer och dåliga, goda fotografer och dåliga. Konstnärlig och dokumentär är inte ömsesidigt uteslutande begrepp! ''Prolle'' ==Amatörskapets olidliga lätthet== Det är säker många som ibland är trötta på sitt jobb, och drömmer om att byta bransch och få göra nåt man verkligen tycker om. Och då är det ju i första hand sina hobbies man kommer att tänka på. På de områdena hittar man ofta saker som man både gillar och behärskar på en nivå som kunde göra professionellt arbete möjligt. Men ett varningens ord är på sin plats. Det kan vara en oerhörd skillnad mellan att vara proffs och amatör. Det vet jag av erfarenhet från en annan bransch, inom vilken jag en gång i tiden förstörde en trevlig hobby. Varför fotograferar en proffsfotograf? För att trygga sin och sin familjs utkomst, förstås. Inte för att förverkliga sina kreativa ambitioner. Dessa två kan kanske förenas i vissa fall, och då är fotografen bara att gratulera. Men det är ju utkomsten som drar det längsta strået när de inte kan förenas. Proffset fotar inte för sitt eget album, eller för AFKs tävlingar, utan har en uppdragsgivare. Det gäller alltså att förstå vad uppdragsgivaren vill ha och kunna skjuta undan sina egna åsikter, om de råkar vara i konflikt. Stock-fotografen kommer kanske lite lättare undan. För i det fallet vet man ju inte vem kunden är, men det räcker med att man tar en bild som någon gillar. Den behöver inte gillas av en speciell person. Och så har vi ju det där med publicering. Att ta en bild och att publicera den är två helt olika saker. Nyhetsfotografen kan ju publicera bilder mer eller mindre fritt, så länge de inte är kränkande. Men reklamfotografen måste vara noga med att ha publiceringstillstånd för allt som kan kännas igen på bilden. Och om man jobbar med större projekt så börjar fotograferande likna regi av en film. Planera bilden. Boka modeller. Ordna tillstånd att fota där man vill. Skaffa rekvisita. Ordna transport för både personal och utrustning. Mm. Mm. Nej, tacka vet jag amatörfoto! Bara att gå omkring och knäppa det man vill. Det spelar ingen roll om bilden blir bra eller om nån vill titta på den. När man skaffar utrustning så behöver man bara tänka på vad man vill ha och vad man har råd med. Inte en tanke på om man kan tjäna in anskaffningen. Och man kan fritt välja sin stil, det spelar ingen roll vad kunderna vill ha just då. Huvudsaken är att man har det roligt. Jag har en bekant som ibland brukar fråga, ”Vad ska du göra med den där bilden?”, när jag knäpper nåt. (Ja, hon är professionell fotograf.) Då brukar jag stolt svara: ”Den ska jag arkivera på min dator”, och hon skakar på huvudet åt mig. I den korta dialogen kristalliseras avgrunden mellan proffs och amatör, och jag är lättad över att inte behöva vara i proffsets roll. Men samtidigt sticker det nog till en aning i mitt hjärta. Vad vill jag egentligen säga med den bilden? Varför tog jag den? Ja, vi har nog en hel del att lära av proffsens mera disciplinerade sätt att jobba. Är vår ambition att ta bilder eller att lära oss ta bättre bilder som uppskattas av andra? För i det senare fallet mäts ju bilderna av andra människor och då måste vi, liksom proffsen, kunna betrakta våra bilder objektivt. Att fota för oss själva eller för att få uppskattning av andra, det är frågan vi måste ställa oss. Och lyckligtvis kan vi välja själv. För vi är glada amatörer! ''Micke'' ==Redaktörens rader== I fotoaffären fanns det en enda rulle diafilm, och den var på 100 ASA. Höstens ljus är inte riktigt tillräckligt för 100 ASA. På försäljarens uppmaning gick jag då till City Market i samma hus (Columbus i Nordsjö) och där var det ännu eländigare. Det var knappt så det fanns film över huvudtaget. Jag måste ödmjuka mig tillbaka till fotoaffären: hit med den där sista rullen diafilm, please. Det är skrämmande. Är slutet på den analoga eran faktiskt så nära? Man får väl skylla sig själv, antar jag. Det är som med de där små, men ack så naggande goda kvartersbutikerna och lanthandlarna. Man vill nog att de skall finnas kvar, men man ger dem inte stor chans att överleva. Stormarknaden har ju allt, oftast billigare. Och digikameran är så behändig. ''Christine'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Oktober]] [[Category:2009]] a79bd2b69a4c86e97592079e56876b8abd96d17b 0 41 220 2009-11-13T11:39:06Z WikiSysop 1 Ny sida: Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Domarkommentarerna till höstutfärdstävlingen 2009== Borg... wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Domarkommentarerna till höstutfärdstävlingen 2009== Borgbacken tycks inte vara lockande som utfärdmål, trots närheten och rikheten på motiv. Endast fyra mötte upp, alla deltog i klassen för tre enskilda bilder, medan tre fotografer också hade presterat varsin fyra bilders serie. Totalt räknat alltså 24 bilder, ett gott resultat med så få deltagare. Litet förargligt för domaren var att 6 bilder inte hade någon beteckning på baksidan, och en kollektion hade nästan oläsliga namn på bilderna. En fotograf hade gjort betydligt större kopior än de andra, största bilden var 52 x 76 cm, paspisens bredd 90 cm. Domaren kände det olustigt att bedöma denna serie från 4 meters avstånd, de andra från 2, för att få samma vinkel på alla. Ur domarens synvinkel känns det annars litet märkligt att denna series tre svartvita bilder är rätt oskarpa, men väldigt stora, medan de flesta av tävlingens bilder är mycket skarpa, men betydligt mindre. Konventionell visdom säger, att en skarp bild med massor av små detaljer kan ges ett stort format, medan en oskarp bild med litet detaljer vinner på ett litet format. Detta var domarens dilemma. Bland de fyra serierna enskilda bilder fann domaren att i varje serie fanns en bild som var tydligt bättre än de andra tre, och det slutliga valet föll mellan dem. Bästa enskilda bild (Mikael Albrecht) blev den hotfulla häxan vars ställning trotsigt imiteras av en pojke bland åskådarna. Ett utmärkt samspel och interaktivitet! Tyvärr var häxan för nära ena bildkanten, åskådarna den andra. Mycket nära fullträff i alla fall. På andra plats (Peter Stenius) kom bilden Vattenfall med fin komposition. Ett bättre ögonblick hade varit lite senare, med gummibåten närmare kameran. På tredje plats (Henri Jalo) kom bilden Pusukoppi, som kunde ha varit en konkurrent om andraplatsen on den inte varit så stelbent - man och kvinna står vid dörren till telefonkiosken med namnet Pusukoppi, man ser kvinnans ansikte, men det är som hugget i granit. En humoristisk pratbubbla kunde ha hjälpt. Får man manipulera in en text eller teckning? Av de tre fyrabilders serierna är två mycket lika, föreställande den båtlika vagnen på skenor rutschande ut i vattnet så att skummet yr. Den ena serien har en väldigt stark sista bild, visande passagerarnas uttryck efter färden, somliga våta, alla glada, utmärkt belysning, tonskala och komposition. De andra tre bilderna i serien är tyvärr mediokra. Den andra seriens bästa bild ”Glädje”, visar hur skummet yr kring vagnen när den plöjer ut i vattnet. En passagerare sträcker upp armen över skummet och gör Churchills Victory-tecken. Förtjänsten med de här två serierna är att de visar ett sammanhängande, kronologiskt förlopp, men här ligger också svagheten; det är svårt att få hög kvalitet på alla enskilda bilder. Det här problemet undgick Andy Young genom att välja tre var för sig intressanta närbilder av borgbacksbesökare (i svartvitt) och komplettera med en ståtlig kvällsbild av belysta attraktioner (i färg). I den här segrarserien ser domaren också hela utfärdstävlingens bästa bild, av fyra uppåtvända, skrattande ansikten. Den betydande oskärpan har i den här bilden blivit en fördel, den understryker det omedelbart dokumentära. Vårutflyktspokalen tilldelas Andy Young. ''Prolle'' ==Tekniska tankar== ===Trender vänder=== Det tycks äntligen vara slut med kompaktkamerornas pixelinflation! Reklamen har länge koncentrerat sig på Mp (miljoner pixel) som säljargument, och många kompaktkameror har stoltserat med drygt 14 Mp. Medelamatören har sällan kunskap om att han på köpet får mera brus (kornighet, om man jämför med den analoga tiden), sämre dynamik (kontrastomfång), och lägre ljuskänslighet (ISO). Canons kompaktflaggskepp PowerShot 10, med 14,7 Mp, har följts av PowerShot 11, med ”bara” 10 Mp och förbättrad prestanda i allt övrigt! Det är inte fråga om en ensam svala, ingen ny kompaktmodell går längre över 12 Mp. ===Bättre upp och ned!=== Jag har tidigare skrivit om likheten mellan kamerans sensor och människans öga. Ledningsbanorna (nerverna) som leder ljusimpulserna ligger ovanpå sensorn (näthinnan), och resultatet är ljusförlust. I september introducerade Sony modellerna Cybershot WXI och TXI med sin nya BSI-sensor (Backside Illumination). Den upp och nedvända sensorn är dubbelt så känslig - rättvänd har varit felvänd! Ökad känslighet betyder inte bara möjlighet att fotografera på fri hand i svagare ljus, utan att brusnivån vid alla ISO-tal är lägre. Varför har en sådan förbättring inte genomförts tidigare? ===Mekanik eller elektronik?=== När försvinner spegelreflexkameran med sina många rörliga delar, framför allt spegel och ridåslutare, som behöver service, ger kameraskak och fungerar med snigelfart jämfört med elektronik? Systemkameror med elektronisk sökare fanns redan för 10 år sedan (Konica Minolta A1), men först förra året tog de ett jättesprång framåt med Panasonics Lumix G1 i såkallat Micro-Fourthirds format (17,3 x 13mm sensor). Den elektroniska sökaren har 1,44 Mp, vilket gör den nästan lika detaljrik som på en kamera med spegelsökare. Ett av Micro-Fourthirds formatets största trumfkort är att objektivfattningens öppning är så stor att det möjliggör objektiv räknade efter en annan princip än för spegelreflexarna. Testresultat visar utmärkt prestanda. Frånvaron av spegel och mekanisk slutare ger mindre skak och större snabbhet, både kamerahus och objektiv är mindre. ===Finesser på rea=== Det finns rätt billiga kompaktkameror som gör färdiga panoraman bara du trycker ned avtryckaren och sveper med kameran. Du kan också sikta och trycka, och blixtsnabbt gör din kamera en HDR-bild (High Dynamic Range) som kombinerar över- och underexponeringar så att det finns fina detaljer både i det mörkaste och det ljusaste. När ljuset är svagt kan du minska brusnivån genom att låta kameran exponera två gånger i stället för en. Det går så fort att motivet inte hinner röra sig. Med dubbelexponering kan du också minimera skakningsoskärpa, och din kamera kan förbättra djupskärpan genom att exponera två gånger med olika avståndsinställning! Så varför har min stora, dyra spegelreflex ingen av dessa finesser? Spegel och mekanisk slutare gör det omöjligt För elektroniska systemkameror är däremot en sådan utveckling sannolik. Allt fler av bildbehandlingens möjligheter inbyggs i kameran. Ack sköna nya fotovärld! ''Prolle'' ==Prolle kompletterar== April månad och dess tävlingstema hade glömts bort i oktobercirkuläret. Här kommer nu Prolles analys av temat: ===Förbjudet=== Det röda snedstrecket och andra tecken på förbud ger inte bra bilder när de åtlyds, utan när de trotsas: Båten förtöjd vid skylten "Landstigning förbjuden", cyklisten passerande märket som förbjuder cykeltrafik, skridskoåkaren märket "Svag is". Också djur är olydiga ibland: stadskaninerna i backen utanför mitt fönster varierar den lovliga gräsdieten med förbjudna prydnadsväxter, älgarna i skogen äter nyplanterade småtallar. Så finns det en intressant motivgrupp, där bilden tolkas genom associationerna till ordet "förbjudet". Bilden av en man tittande in genom Alkos fönster blir bilden av en AA, pappan med sin dotter tolkas som en pedofil. En bild med humor vore en Grand Danois hund sneglande på en pekingeserhynda. Och till sist en anekdot om Dwight Eisenhower, överbefälhavare och president, från hans tid som universitetsrektor. Trädgårdsmästaren klagade på att studenterna sneddade över gräsmattorna, trots förbudsskyltarna. "Ta bort skyltarna och gör nya vägar där studenterna går", kommenderade Eisenhower. ''Prolle'' ==Redaktörens rader== ===AFK - Ny betydelse?=== Förkortningen AFK kan säkert ha ett otal betydelser om man börjar googla. Jag hittade en betydelse som passar in på oss, bara genom att läsa en kolumn i Hbl för en tid sedan: Away From Keyboard. Skall jag säga, som själv mest sitter och leker med mina digibilder på datorn! Men efter att ha förberett mig för diatävlingen i oktober genom att inhandla diafilm och använda några dagar till att ta Enkla och Sköna bilder (som dock inte föll domaren i smaken) så fick jag blodad tand. Åter en gång! Och köpte en rulle svartvit film i den fasta föresatsen att igen använda min förträffliga Olympus OM 2, att ställa mig i mörkrummet och själv framkalla filmen, och att sedan kopiera eventuellt lyckade bilder. Precis som jag gjorde innan den första digikameran drabbade mig. För NOG är ju traditionella mörkrumsbilder något alldeles extra! Och NOG är de gamla analoga kamerorna vi har i våra gömmor alldeles fantastiskt bra! Men att köra med färgfilm som jag inte kan framkalla eller kopiera själv, det har jag inte längre råd med. 8-10 euro för bara framkallningen! Så långt har det gått. Digi kom, såg, segrade och körde över, som en ångvält. ''Christine'' ==Svenska rum== Om man vill beskriva AFK med två ord så blir det nog svenskspråkig och fotoklubb. Att diskutera foto, och klubbens målsättningar på den fronten, är vardagsmat för oss. Den diskussionen förs förtjänstfullt vidare både i Cirkuläret och på våra möten. Men vad betyder det att vara svenskspråkig? Trots att vår verksamhet till största delen går på svenska reflekterar vi nog mera sällan över den språkliga dimensionen. Men den frågan är högaktuell just nu med svenska dagen i färskt minne och nästan dagliga rubriker om domänförluster och förfinskning. Det är alltså dags för mig att sticka min käpp i getingboet. Via medierna får man utan tvekan en bild av svenskheten som smältande isbitar i ett grogglas. Och då menar jag inte så som i den legendariska debatten där Jörn Donner och Tahko Pihkala, om jag inte minns fel, diskuterade svenskans framtid i Finland. Tahko tyckte att vi var just som de smältande isbitarna. Jörn kontrade med att när han dricker grogg brukar det vara isen som klingar glatt i glaset när groggen är slut. Nej, enligt vad vi idag kan läsa i tidningen så torde nog Tahko ha mer rätt än Jörn, och groggen överleva isen. Men hur är det egentligen? Är vårt språk så hotat som man kunde tro? I tider då offentliga strukturer ses över och servicen effektiveras, är det ofrånkomligt att centraliserade enheter har svårare att tillgodose lokala språkliga behov. På samma sätt kan man med fog ställa sig frågan om det verkligen är vettigt att bygga två skolhus där mat- och gymnastiksal båda har under 50% användningsgrad. Bara för att ta några exempel på frågor där helt befogade sparåtgärder har omvandlats till kamp mellan språken. Lite på samma sätt som invandraren som ropar rasism vid minsta motgång. Vi har alla växt upp med insikten i att vi är en minoritet, och det tycks hos en del ta sig uttryck i rena rama förföljelsemanin. Ja, den ”hemliga politiska agendan mot svenskan” är ju förstås det bästa exemplet på detta. Inte blir det bättre av att den offentliga bilden av svenskan domineras av SFP, vilket har degraderats till ett mer eller mindre rent nej-sägarparti. Med tidningen i hand så ser det tyvärr ut som om finlandssvenskarnas hela energi går åt till att fördröja undergången istället för att visionera och forma framtiden. W. Chan Kim och Renée Mauborgne skrev en gång en bok med namnet Blue ocean strategy. Visserligen med företag och business som utgångspunkt, men trots det definitivt någonting som ledande svenskspråkiga påverkare borde läsa och ta till sig. Bokens budskap är i korthet att det inte lönar sig att simma i en ocean där vattnet är blodrött och stora hajar äter upp alla som är mindre. För att bli framgångsrik måste man simma till den blå oceanen som hajarna inte ännu hittat. En viktig detalj som sällan nämns är att praktiskt taget hela diskussionen handlar om hur vi svenskspråkiga ska kunna sköta våra ärenden och utnyttja samhällets tjänster. Dvs. hur, var och på vilket språk vi ska umgås med människor utanför ankdammen. Men vad händer i själva dammen? För ett språk är ju trots allt bara ett medium. Att diskutera svenskans ställning i Finland i dag påminner ofta om att gräla om Nikon eller Canon är bättre, man samtidigt helt glömma bort bildspråket och vad man fotar. Det väsentliga är inte att vi avviker från majoriteten, utan att vi har saker som förenar oss. Det spelar ingen roll om vi talar svenska, swahili eller har en morot växande i vårt vänstra öra, bara språket eller moroten ger oss någonting gemensamt. Tiden då man bara kunde sitt eget modersmål är förbi. Likaså tiden då människor levde hela sitt liv inom snäva geografiska ramar, gifte sig med grannens grabb eller flicka, och jobbade hela livet på fabriken på andra sidan ån. Då hölls språken åtskilda och det var självklart att man talade sitt modersmål, svenska. Nuförtiden kan vi välja. Få familjer är rent enspråkiga och de flesta ungdomar kan fritt välja om de vill bilda en svenskspråkig familj, eller ha något annat språk som familjens huvudspråk. I detta läge krävs det substans på svenska, substans som kan konkurrera med utbudet på andra språk. Det krävs motivation för att hålla sin svenska levande. Språklig diversitet betyder också att myndighetsbetjäning på svenska förlorar sin betydelse, utom möjligen som prestigefråga. Svenskhetens röda ocean är BB i Ekenäs, egna skolhus, polisdistrikt och tvångssvenska. Den blå oceanen är snapsvisor, tidningar, kultur, segling, skärgårdsliv, svenska rum osv. osv. Och så AFK förstås. Själv är jag medlem i både Kameraseura och AFK. Kameraseura har en åtskilligt bredare medlemsbas och verksamhet, och jag skulle kanske få ut mer av min hobby om jag satsade min begränsade tid på deras möten istället. Men trots det är jag en passiv KS-medlem och desto aktivare i AFK. Varför? Jo därför att AFK, förutom kontakt med släkt och vänner, är praktiskt taget den enda substans på svenska som jag har. Hemma blir det finska och lite övningar i grekiska. På jobbet engelska och finska. Då är det skönt att ibland få koppla av på sitt eget modersmål, som trots allt sitter lite djupare i ryggmärgen är de andra språken. Kort sagt, AFK är mitt svenska rum. Låt oss alla jobba tillsammans för att skapa substans på svenska, och visa vägen mot en kall blå ocean där våra isbitar kan flyta i lugn och ro utan att smälta. ''Micke'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Oktober]] [[Category:2009]] 4fd06ee6a2255491742678e6cf4b34b453b22833 222 220 2009-11-15T16:59:43Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Domarkommentarerna till höstutfärdstävlingen 2009== Borgbacken tycks inte vara lockande som utfärdmål, trots närheten och rikheten på motiv. Endast fyra mötte upp, alla deltog i klassen för tre enskilda bilder, medan tre fotografer också hade presterat varsin fyra bilders serie. Totalt räknat alltså 24 bilder, ett gott resultat med så få deltagare. Litet förargligt för domaren var att 6 bilder inte hade någon beteckning på baksidan, och en kollektion hade nästan oläsliga namn på bilderna. En fotograf hade gjort betydligt större kopior än de andra, största bilden var 52 x 76 cm, paspisens bredd 90 cm. Domaren kände det olustigt att bedöma denna serie från 4 meters avstånd, de andra från 2, för att få samma vinkel på alla. Ur domarens synvinkel känns det annars litet märkligt att denna series tre svartvita bilder är rätt oskarpa, men väldigt stora, medan de flesta av tävlingens bilder är mycket skarpa, men betydligt mindre. Konventionell visdom säger, att en skarp bild med massor av små detaljer kan ges ett stort format, medan en oskarp bild med litet detaljer vinner på ett litet format. Detta var domarens dilemma. Bland de fyra serierna enskilda bilder fann domaren att i varje serie fanns en bild som var tydligt bättre än de andra tre, och det slutliga valet föll mellan dem. Bästa enskilda bild (Mikael Albrecht) blev den hotfulla häxan vars ställning trotsigt imiteras av en pojke bland åskådarna. Ett utmärkt samspel och interaktivitet! Tyvärr var häxan för nära ena bildkanten, åskådarna den andra. Mycket nära fullträff i alla fall. På andra plats (Peter Stenius) kom bilden Vattenfall med fin komposition. Ett bättre ögonblick hade varit lite senare, med gummibåten närmare kameran. På tredje plats (Henri Jalo) kom bilden Pusukoppi, som kunde ha varit en konkurrent om andraplatsen on den inte varit så stelbent - man och kvinna står vid dörren till telefonkiosken med namnet Pusukoppi, man ser kvinnans ansikte, men det är som hugget i granit. En humoristisk pratbubbla kunde ha hjälpt. Får man manipulera in en text eller teckning? Av de tre fyrabilders serierna är två mycket lika, föreställande den båtlika vagnen på skenor rutschande ut i vattnet så att skummet yr. Den ena serien har en väldigt stark sista bild, visande passagerarnas uttryck efter färden, somliga våta, alla glada, utmärkt belysning, tonskala och komposition. De andra tre bilderna i serien är tyvärr mediokra. Den andra seriens bästa bild ”Glädje”, visar hur skummet yr kring vagnen när den plöjer ut i vattnet. En passagerare sträcker upp armen över skummet och gör Churchills Victory-tecken. Förtjänsten med de här två serierna är att de visar ett sammanhängande, kronologiskt förlopp, men här ligger också svagheten; det är svårt att få hög kvalitet på alla enskilda bilder. Det här problemet undgick Andy Young genom att välja tre var för sig intressanta närbilder av borgbacksbesökare (i svartvitt) och komplettera med en ståtlig kvällsbild av belysta attraktioner (i färg). I den här segrarserien ser domaren också hela utfärdstävlingens bästa bild, av fyra uppåtvända, skrattande ansikten. Den betydande oskärpan har i den här bilden blivit en fördel, den understryker det omedelbart dokumentära. Vårutflyktspokalen tilldelas Andy Young. ''Prolle'' ==Tekniska tankar== ===Trender vänder=== Det tycks äntligen vara slut med kompaktkamerornas pixelinflation! Reklamen har länge koncentrerat sig på Mp (miljoner pixel) som säljargument, och många kompaktkameror har stoltserat med drygt 14 Mp. Medelamatören har sällan kunskap om att han på köpet får mera brus (kornighet, om man jämför med den analoga tiden), sämre dynamik (kontrastomfång), och lägre ljuskänslighet (ISO). Canons kompaktflaggskepp PowerShot 10, med 14,7 Mp, har följts av PowerShot 11, med ”bara” 10 Mp och förbättrad prestanda i allt övrigt! Det är inte fråga om en ensam svala, ingen ny kompaktmodell går längre över 12 Mp. ===Bättre upp och ned!=== Jag har tidigare skrivit om likheten mellan kamerans sensor och människans öga. Ledningsbanorna (nerverna) som leder ljusimpulserna ligger ovanpå sensorn (näthinnan), och resultatet är ljusförlust. I september introducerade Sony modellerna Cybershot WXI och TXI med sin nya BSI-sensor (Backside Illumination). Den upp och nedvända sensorn är dubbelt så känslig - rättvänd har varit felvänd! Ökad känslighet betyder inte bara möjlighet att fotografera på fri hand i svagare ljus, utan att brusnivån vid alla ISO-tal är lägre. Varför har en sådan förbättring inte genomförts tidigare? ===Mekanik eller elektronik?=== När försvinner spegelreflexkameran med sina många rörliga delar, framför allt spegel och ridåslutare, som behöver service, ger kameraskak och fungerar med snigelfart jämfört med elektronik? Systemkameror med elektronisk sökare fanns redan för 10 år sedan (Konica Minolta A1), men först förra året tog de ett jättesprång framåt med Panasonics Lumix G1 i såkallat Micro-Fourthirds format (17,3 x 13mm sensor). Den elektroniska sökaren har 1,44 Mp, vilket gör den nästan lika detaljrik som på en kamera med spegelsökare. Ett av Micro-Fourthirds formatets största trumfkort är att objektivfattningens öppning är så stor att det möjliggör objektiv räknade efter en annan princip än för spegelreflexarna. Testresultat visar utmärkt prestanda. Frånvaron av spegel och mekanisk slutare ger mindre skak och större snabbhet, både kamerahus och objektiv är mindre. ===Finesser på rea=== Det finns rätt billiga kompaktkameror som gör färdiga panoraman bara du trycker ned avtryckaren och sveper med kameran. Du kan också sikta och trycka, och blixtsnabbt gör din kamera en HDR-bild (High Dynamic Range) som kombinerar över- och underexponeringar så att det finns fina detaljer både i det mörkaste och det ljusaste. När ljuset är svagt kan du minska brusnivån genom att låta kameran exponera två gånger i stället för en. Det går så fort att motivet inte hinner röra sig. Med dubbelexponering kan du också minimera skakningsoskärpa, och din kamera kan förbättra djupskärpan genom att exponera två gånger med olika avståndsinställning! Så varför har min stora, dyra spegelreflex ingen av dessa finesser? Spegel och mekanisk slutare gör det omöjligt För elektroniska systemkameror är däremot en sådan utveckling sannolik. Allt fler av bildbehandlingens möjligheter inbyggs i kameran. Ack sköna nya fotovärld! ''Prolle'' ==Prolle kompletterar== April månad och dess tävlingstema hade glömts bort i oktobercirkuläret. Här kommer nu Prolles analys av temat: ===Förbjudet=== Det röda snedstrecket och andra tecken på förbud ger inte bra bilder när de åtlyds, utan när de trotsas: Båten förtöjd vid skylten "Landstigning förbjuden", cyklisten passerande märket som förbjuder cykeltrafik, skridskoåkaren märket "Svag is". Också djur är olydiga ibland: stadskaninerna i backen utanför mitt fönster varierar den lovliga gräsdieten med förbjudna prydnadsväxter, älgarna i skogen äter nyplanterade småtallar. Så finns det en intressant motivgrupp, där bilden tolkas genom associationerna till ordet "förbjudet". Bilden av en man tittande in genom Alkos fönster blir bilden av en AA, pappan med sin dotter tolkas som en pedofil. En bild med humor vore en Grand Danois hund sneglande på en pekingeserhynda. Och till sist en anekdot om Dwight Eisenhower, överbefälhavare och president, från hans tid som universitetsrektor. Trädgårdsmästaren klagade på att studenterna sneddade över gräsmattorna, trots förbudsskyltarna. "Ta bort skyltarna och gör nya vägar där studenterna går", kommenderade Eisenhower. ''Prolle'' ==Redaktörens rader== ===AFK - Ny betydelse?=== Förkortningen AFK kan säkert ha ett otal betydelser om man börjar googla. Jag hittade en betydelse som passar in på oss, bara genom att läsa en kolumn i Hbl för en tid sedan: Away From Keyboard. Skall jag säga, som själv mest sitter och leker med mina digibilder på datorn! Men efter att ha förberett mig för diatävlingen i oktober genom att inhandla diafilm och använda några dagar till att ta Enkla och Sköna bilder (som dock inte föll domaren i smaken) så fick jag blodad tand. Åter en gång! Och köpte en rulle svartvit film i den fasta föresatsen att igen använda min förträffliga Olympus OM 2, att ställa mig i mörkrummet och själv framkalla filmen, och att sedan kopiera eventuellt lyckade bilder. Precis som jag gjorde innan den första digikameran drabbade mig. För NOG är ju traditionella mörkrumsbilder något alldeles extra! Och NOG är de gamla analoga kamerorna vi har i våra gömmor alldeles fantastiskt bra! Men att köra med färgfilm som jag inte kan framkalla eller kopiera själv, det har jag inte längre råd med. 8-10 euro för bara framkallningen! Så långt har det gått. Digi kom, såg, segrade och körde över, som en ångvält. ''Christine'' ==Svenska rum== Om man vill beskriva AFK med två ord så blir det nog svenskspråkig och fotoklubb. Att diskutera foto, och klubbens målsättningar på den fronten, är vardagsmat för oss. Den diskussionen förs förtjänstfullt vidare både i Cirkuläret och på våra möten. Men vad betyder det att vara svenskspråkig? Trots att vår verksamhet till största delen går på svenska reflekterar vi nog mera sällan över den språkliga dimensionen. Men den frågan är högaktuell just nu med svenska dagen i färskt minne och nästan dagliga rubriker om domänförluster och förfinskning. Det är alltså dags för mig att sticka min käpp i getingboet. Via medierna får man utan tvekan en bild av svenskheten som smältande isbitar i ett grogglas. Och då menar jag inte så som i den legendariska debatten där Jörn Donner och Tahko Pihkala, om jag inte minns fel, diskuterade svenskans framtid i Finland. Tahko tyckte att vi var just som de smältande isbitarna. Jörn kontrade med att när han dricker grogg brukar det vara isen som klingar glatt i glaset när groggen är slut. Nej, enligt vad vi idag kan läsa i tidningen så torde nog Tahko ha mer rätt än Jörn, och groggen överleva isen. Men hur är det egentligen? Är vårt språk så hotat som man kunde tro? I tider då offentliga strukturer ses över och servicen effektiveras, är det ofrånkomligt att centraliserade enheter har svårare att tillgodose lokala språkliga behov. På samma sätt kan man med fog ställa sig frågan om det verkligen är vettigt att bygga två skolhus där mat- och gymnastiksal båda har under 50% användningsgrad. Bara för att ta några exempel på frågor där helt befogade sparåtgärder har omvandlats till kamp mellan språken. Lite på samma sätt som invandraren som ropar rasism vid minsta motgång. Vi har alla växt upp med insikten i att vi är en minoritet, och det tycks hos en del ta sig uttryck i rena rama förföljelsemanin. Ja, den ”hemliga politiska agendan mot svenskan” är ju förstås det bästa exemplet på detta. Inte blir det bättre av att den offentliga bilden av svenskan domineras av SFP, vilket har degraderats till ett mer eller mindre rent nej-sägarparti. Med tidningen i hand så ser det tyvärr ut som om finlandssvenskarnas hela energi går åt till att fördröja undergången istället för att visionera och forma framtiden. W. Chan Kim och Renée Mauborgne skrev en gång en bok med namnet Blue ocean strategy. Visserligen med företag och business som utgångspunkt, men trots det definitivt någonting som ledande svenskspråkiga påverkare borde läsa och ta till sig. Bokens budskap är i korthet att det inte lönar sig att simma i en ocean där vattnet är blodrött och stora hajar äter upp alla som är mindre. För att bli framgångsrik måste man simma till den blå oceanen som hajarna inte ännu hittat. En viktig detalj som sällan nämns är att praktiskt taget hela diskussionen handlar om hur vi svenskspråkiga ska kunna sköta våra ärenden och utnyttja samhällets tjänster. Dvs. hur, var och på vilket språk vi ska umgås med människor utanför ankdammen. Men vad händer i själva dammen? För ett språk är ju trots allt bara ett medium. Att diskutera svenskans ställning i Finland i dag påminner ofta om att gräla om Nikon eller Canon är bättre, man samtidigt helt glömma bort bildspråket och vad man fotar. Det väsentliga är inte att vi avviker från majoriteten, utan att vi har saker som förenar oss. Det spelar ingen roll om vi talar svenska, swahili eller har en morot växande i vårt vänstra öra, bara språket eller moroten ger oss någonting gemensamt. Tiden då man bara kunde sitt eget modersmål är förbi. Likaså tiden då människor levde hela sitt liv inom snäva geografiska ramar, gifte sig med grannens grabb eller flicka, och jobbade hela livet på fabriken på andra sidan ån. Då hölls språken åtskilda och det var självklart att man talade sitt modersmål, svenska. Nuförtiden kan vi välja. Få familjer är rent enspråkiga och de flesta ungdomar kan fritt välja om de vill bilda en svenskspråkig familj, eller ha något annat språk som familjens huvudspråk. I detta läge krävs det substans på svenska, substans som kan konkurrera med utbudet på andra språk. Det krävs motivation för att hålla sin svenska levande. Språklig diversitet betyder också att myndighetsbetjäning på svenska förlorar sin betydelse, utom möjligen som prestigefråga. Svenskhetens röda ocean är BB i Ekenäs, egna skolhus, polisdistrikt och tvångssvenska. Den blå oceanen är snapsvisor, tidningar, kultur, segling, skärgårdsliv, svenska rum osv. osv. Och så AFK förstås. Själv är jag medlem i både Kameraseura och AFK. Kameraseura har en åtskilligt bredare medlemsbas och verksamhet, och jag skulle kanske få ut mer av min hobby om jag satsade min begränsade tid på deras möten istället. Men trots det är jag en passiv KS-medlem och desto aktivare i AFK. Varför? Jo därför att AFK, förutom kontakt med släkt och vänner, är praktiskt taget den enda substans på svenska som jag har. Hemma blir det finska och lite övningar i grekiska. På jobbet engelska och finska. Då är det skönt att ibland få koppla av på sitt eget modersmål, som trots allt sitter lite djupare i ryggmärgen är de andra språken. Kort sagt, AFK är mitt svenska rum. Låt oss alla jobba tillsammans för att skapa substans på svenska, och visa vägen mot en kall blå ocean där våra isbitar kan flyta i lugn och ro utan att smälta. ''Micke'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:November]] [[Category:2009]] 4ed2c3c0de7d0a8f6d1769a1af4b8e322a3e716b 0 14 221 81 2009-11-15T16:58:46Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki * AFKs informationskanaler, som t.ex. [[Cirkuläret]], [[AFK:s webbplats|webben]] och [[Post från AFK]], är i första hand avsedda för information om klubbens verksamhet samt allmän information om fotografi. * AFK säljer inte utrymme för annonser i något av sina medier, frånsett sponsorering av Cirkuläret. * Köp/sälj/byt-annonser från klubbens medlemmar kan införas om de har med fotografi att göra och är av privat karaktär, dvs. att man köper/säljer/byter utrustning för privat bruk. I Post från AFK bör annonser av detta slag samlas och publiceras högst en gång per månad för att hålla volymen i styr. Annonser som hänför sig till kommersiell verksamhet bedriven av medlem, räknas som utomstående kommersiell verksamhet trots att annonsören är medlem i AFK. * Annonser från utomstående personer eller företag publiceras i regel inte. Undantag kan göras ifall annonsen innebär en avsevärd förmån för medlemmarna, och man kan anta att erbjudandet intresserar ett betydande antal medlemmar. [[Category:AFK]] [[Category:2009]] [[Category:Regler]] d36aa7ecde3e630be6f11aa2a6efe96ddcc0a870 0 42 224 2010-01-18T16:47:07Z WikiSysop 1 Ny sida: Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Att gå på djupet== Jag måste ha varit snäll för julgub... wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Att gå på djupet== Jag måste ha varit snäll för julgubben kom ihåg mig. Jag fick boken Vrak i Östersjön, eller egentligen den finska översättningen, Hylkysukeltajat Itämerellä. Den är skriven av svenskarna Björn Hagberg, Jonas Dahm och Carl Douglas. Boken är en översikt över det vrakbestånd som finns i Östersjön, och det går snabbt upp för läsaren vad som har inspirerat dem att skriva boken. Eller man borde kanske säga fotografera boken. De är nämligen både dykare och mycket skickliga undervattensfotografer. Undervattensbilder blir lätt enformiga. Antingen är det biologens bilder av någon grådaskig och alldaglig växt, och den obildade har ingen aning om att det är en raritet. Vrakbilder å andra sidan visar ofta en ohygglig samling bråte huller om buller, och sällan någon överblick över vad det är frågan om. Och om det är frågan om bilder från Östersjön så kan det vara en grön massa med några få detaljer mitt i ärtsoppan. Ja, liksom inom alla typer av foto finns det både mindre och mer begåvade utövare. De svenska vrakfotograferna hör definitivt till den senare gruppen. De har lyckats med konststycket att fånga vrakens kusliga stämning. Lite som att titta in i en grav där både skeppet och besättningen vilar. Skeppet i sig kan också vara som ett fotografi. Vardagens liv har avbrutits, tiden stannat och djupets kalla, syrefattiga vatten har konserverat det för eftervärlden. Svenskarnas bilder blir inte mindre gripande tack vare historierna bakom många av vraken. Östersjön var ett slagfält i båda världskrigen, och största delen av vraken har sänkts under krigen. Tyvärr var de flesta försvarslösa civila fartyg som sänktes för att hindra fiendens transporter. Under första världskriget var det ännu kutym att signalera till fartyget, granska handlingarna och låta besättningen lämna skeppet innan det sköts i sank. Under andra världskriget hade attityderna hårdnat betydligt. Då väcktes ofta besättningen och passagerarna av en explosion mitt i natten och hade ett par minuter på sig att hoppa överbord i det iskalla vattnet. Ubåten med bara periskopet över vattnet upptäcktes sällan ens av de vakthavande förrän tragedin var ett faktum. Just dessa strider har inte bara satt sina spår i krigshistorien utan också format listan över världens mest fruktansvärda marina katastrofer. Räknat i antal drunknade har många av de största olyckorna inträffat i Östersjön. Ett av vraken som beskrivs i boken är Wilhelm Gustloff som torpederades av en sovjetisk ubåt utanför polska kusten. Det innehar plats nummer ett med uppskattningsvis 9350 omkomna. Titanic med 1500 och Estonia med 852 kommer inte särskilt högt upp på listan. Bilderna i boken får plötsligt en helt annan innebörd när man känner till båtens historia. Hur en ångare byggd för ett tusental personer packas full med närmare 10,000 passagerare, däribland sårade som inte hade en chans att ta sig upp ur lastrummet när stunden var inne. Bilderna får alltså en betydande draghjälp av de tragiska bakgrunderna. Men det ligger mycket mer bakom högklassiga undervattensbilder än så. Jonas Dahm berättar också hur arbetet med vrak går till. Goya ligger på ca 75 meters djup utanför polska kusten. Det krävs noggranna förberedelser för att fotografera ett sådant objekt. Först tittar han på gamla bilder från samma vrak för att planera vilka bilder han vill ta. Utrustningen måste vara i toppskick både för att trygga den egna säkerheten och för att undvika strul med kameran. Själva dykningen till det djupet är ett uppdrag som kräver kunskap, noggrannhet och ordentlig planering. Vanlig luft funkar inte längre på sådana djup utan tankarna måste laddas med en gasblandning som är anpassad efter uppdraget. Nedstigningen är det lättaste och kan ske snabbt. Sen har fotografen ca 25 minuter på sig att ta de planerade bilderna och se till att assistenterna simmar till rätta platser med sina strålkastare. Och sen upp igen, vilket tar 90 minuter för att kvävet som ackumulerats i blodet ska hinna gå ut med andningsluften. Jonas avslutar beskrivningen med att konstatera att det var värt besväret om ens en bild lyckades. Summa summarum: Jag ser detta som ännu ett exempel på att utomordentliga bilder är en blandning av två saker; ett budskap som måste berättas och målmedvetet arbete för att göra det. ''Micke'' PS. Boken handlar inte bara om ond bråd död i ett kallt hav. Historien om hur svenskarna försökte jaga ryska ubåtar med hjälp av sälar är riktigt skojig. ==Redaktörens rader== ===Sortera med fröjd=== Mina en triljon gamla oupplimmade fotografier som jag trodde jag skulle börja åtgärda när jag blir pensionär har jag redan tagit itu med. Tro det eller inte. Den utlösande faktorn var min nya förtjusning: att göra fotoböcker. Som det ju är enklast att tillverka av nyare bilder, såna som alltså inte är 20 år gamla pappersbilder utan detta milleniums digitala filer. Jag ville bland annat göra en fotobok till min svenska väninna, som i ett decennium har besökt mig nästan årligen, mestadels har vi då åkt till min sommarstuga i Tenala, som också hon älskar. Fotografier från alla hennes besök tänkte jag fästa i denna bok, ett modernt album med bilder som inte senare skulle komma att ramla ut på grund av att limmet torkat. Allt gick bra så länge jag höll mig i den digitala sfären, mellan 2004 och 2009. Men att hitta bilderna från åren 1999-2004, det var knepigare. Jag har försökt hålla kronologisk ordning på fotopåsarna från 1998 framåt, men ändå blir det rådd. Och fotopåsarna från 1998 bakåt... Ack. Detta letande ledde till att jag faktiskt började sortera. Och det viktigaste av allt: jag hittade ett system, som jag tycker verkar vettigt. (Åtminstone just nu). Jag inser att jag aldrig kommer att klistra upp de gamla bilderna i något album. Men jag vill kunna hitta! Och jag vill kunna sortera då, när jag råkar känna för det. Det måste alltså vara ett system som tillåter att jag inte behöver göra allt på en gång. Från det redan ganska välordnade1998 framåt använder jag genomskinliga plastfickor storlek A4. Lägger i bilderna rulle för rulle, med kontaktkopiearket främst, synligt. På varje påse skriver jag mellan vilka datum bilderna är tagna, OCH vad de föreställer, i franska streck. Sedan lägger jag in plastfickorna för varje år i en egen mapp. Negativen till de skilda rullarna finns antingen i respektive påse, eller om det är bilder tagna med min gamla Ixus, som ju använder små kassetter där man aldrig ser själva negativet, så skriver jag datum på kassetten också och lägger alla kassetter i en gemensam påse i samma mapp. Från 1998 bakåt har mina påsar ett annat system, där jag ganska långt utgått från att min dotter, som en gång skall stå där och slita sitt hår över morsans miljoner bilder, att hon skall ha lite lättare att se vad hon direkt kan kasta och vad som kanske intresserar henne. Här använder jag A4-kuvert, som jag klistrat ihop och klippt upp i kortsidan, till en påse. På påsarna kan det stå: Maria som liten, Maria som tonåring, min skoltid, min studietid, keikkabilder, etc... I dessa påsar lägger jag in mindre kuvert med större helheter, och enskilda bilder slänger jag bara in. Liksom negativen, i det fall jag hittar tillhörande negativ. Vet jag årtal på bilderna skriver jag in det bak på bilden, där jag också försöker anteckna namnen på bildens personer. Allt med tanke på dottern. På det här sättet kan jag fylla på och skapa nya temapåsar efter hand som det behövs. Som jag sätter in i öppna mappar som det är lätt ta från hyllan och leta i. Jag tycker faktiskt att det här är ganska roligt. Samtidigt som jag sorterar och minns och myser, så kommer jag på nya helheter att göra fotoböcker av. Sedan. Någon gång. ''Christine'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Januari]] [[Category:2010]] f4d702682d8016636f53912cd3ac6e5190a05ad5 225 224 2010-01-18T16:51:01Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Att gå på djupet== Jag måste ha varit snäll för julgubben kom ihåg mig. Jag fick boken Vrak i Östersjön, eller egentligen den finska översättningen, Hylkysukeltajat Itämerellä. Den är skriven av svenskarna Björn Hagberg, Jonas Dahm och Carl Douglas. Boken är en översikt över det vrakbestånd som finns i Östersjön, och det går snabbt upp för läsaren vad som har inspirerat dem att skriva boken. Eller man borde kanske säga fotografera boken. De är nämligen både dykare och mycket skickliga undervattensfotografer. Undervattensbilder blir lätt enformiga. Antingen är det biologens bilder av någon grådaskig och alldaglig växt, och den obildade har ingen aning om att det är en raritet. Vrakbilder å andra sidan visar ofta en ohygglig samling bråte huller om buller, och sällan någon överblick över vad det är frågan om. Och om det är frågan om bilder från Östersjön så kan det vara en grön massa med några få detaljer mitt i ärtsoppan. Ja, liksom inom alla typer av foto finns det både mindre och mer begåvade utövare. De svenska vrakfotograferna hör definitivt till den senare gruppen. De har lyckats med konststycket att fånga vrakens kusliga stämning. Lite som att titta in i en grav där både skeppet och besättningen vilar. Skeppet i sig kan också vara som ett fotografi. Vardagens liv har avbrutits, tiden stannat och djupets kalla, syrefattiga vatten har konserverat det för eftervärlden. Svenskarnas bilder blir inte mindre gripande tack vare historierna bakom många av vraken. Östersjön var ett slagfält i båda världskrigen, och största delen av vraken har sänkts under krigen. Tyvärr var de flesta försvarslösa civila fartyg som sänktes för att hindra fiendens transporter. Under första världskriget var det ännu kutym att signalera till fartyget, granska handlingarna och låta besättningen lämna skeppet innan det sköts i sank. Under andra världskriget hade attityderna hårdnat betydligt. Då väcktes ofta besättningen och passagerarna av en explosion mitt i natten och hade ett par minuter på sig att hoppa överbord i det iskalla vattnet. Ubåten med bara periskopet över vattnet upptäcktes sällan ens av de vakthavande förrän tragedin var ett faktum. Just dessa strider har inte bara satt sina spår i krigshistorien utan också format listan över världens mest fruktansvärda marina katastrofer. Räknat i antal drunknade har många av de största olyckorna inträffat i Östersjön. Ett av vraken som beskrivs i boken är Wilhelm Gustloff som torpederades av en sovjetisk ubåt utanför polska kusten. Det innehar plats nummer ett med uppskattningsvis 9350 omkomna. Titanic med 1500 och Estonia med 852 kommer inte särskilt högt upp på listan. Bilderna i boken får plötsligt en helt annan innebörd när man känner till båtens historia. Hur en ångare byggd för ett tusental personer packas full med närmare 10,000 passagerare, däribland sårade som inte hade en chans att ta sig upp ur lastrummet när stunden var inne. Bilderna får alltså en betydande draghjälp av de tragiska bakgrunderna. Men det ligger mycket mer bakom högklassiga undervattensbilder än så. Jonas Dahm berättar också hur arbetet med vrak går till. Goya ligger på ca 75 meters djup utanför polska kusten. Det krävs noggranna förberedelser för att fotografera ett sådant objekt. Först tittar han på gamla bilder från samma vrak för att planera vilka bilder han vill ta. Utrustningen måste vara i toppskick både för att trygga den egna säkerheten och för att undvika strul med kameran. Själva dykningen till det djupet är ett uppdrag som kräver kunskap, noggrannhet och ordentlig planering. Vanlig luft funkar inte längre på sådana djup utan tankarna måste laddas med en gasblandning som är anpassad efter uppdraget. Nedstigningen är det lättaste och kan ske snabbt. Sen har fotografen ca 25 minuter på sig att ta de planerade bilderna och se till att assistenterna simmar till rätta platser med sina strålkastare. Och sen upp igen, vilket tar 90 minuter för att kvävet som ackumulerats i blodet ska hinna gå ut med andningsluften. Jonas avslutar beskrivningen med att konstatera att det var värt besväret om ens en bild lyckades. Summa summarum: Jag ser detta som ännu ett exempel på att utomordentliga bilder är en blandning av två saker; ett budskap som måste berättas och målmedvetet arbete för att göra det. ''Micke'' PS. Boken handlar inte bara om ond bråd död i ett kallt hav. Historien om hur svenskarna försökte jaga ryska ubåtar med hjälp av sälar är riktigt skojig. ==Redaktörens rader== ===Sortera med fröjd=== Mina en triljon gamla oupplimmade fotografier som jag trodde jag skulle börja åtgärda när jag blir pensionär har jag redan tagit itu med. Tro det eller inte. Den utlösande faktorn var min nya förtjusning: att göra fotoböcker. Som det ju är enklast att tillverka av nyare bilder, såna som alltså inte är 20 år gamla pappersbilder utan detta milleniums digitala filer. Jag ville bland annat göra en fotobok till min svenska väninna, som i ett decennium har besökt mig nästan årligen, mestadels har vi då åkt till min sommarstuga i Tenala, som också hon älskar. Fotografier från alla hennes besök tänkte jag fästa i denna bok, ett modernt album med bilder som inte senare skulle komma att ramla ut på grund av att limmet torkat. Allt gick bra så länge jag höll mig i den digitala sfären, mellan 2004 och 2009. Men att hitta bilderna från åren 1999-2004, det var knepigare. Jag har försökt hålla kronologisk ordning på fotopåsarna från 1998 framåt, men ändå blir det rådd. Och fotopåsarna från 1998 bakåt... Ack. Detta letande ledde till att jag faktiskt började sortera. Och det viktigaste av allt: jag hittade ett system, som jag tycker verkar vettigt. (Åtminstone just nu). Jag inser att jag aldrig kommer att klistra upp de gamla bilderna i något album. Men jag vill kunna hitta! Och jag vill kunna sortera då, när jag råkar känna för det. Det måste alltså vara ett system som tillåter att jag inte behöver göra allt på en gång. Från det redan ganska välordnade1998 framåt använder jag genomskinliga plastfickor storlek A4. Lägger i bilderna rulle för rulle, med kontaktkopiearket främst, synligt. På varje påse skriver jag mellan vilka datum bilderna är tagna, OCH vad de föreställer, i franska streck. Sedan lägger jag in plastfickorna för varje år i en egen mapp. Negativen till de skilda rullarna finns antingen i respektive påse, eller om det är bilder tagna med min gamla Ixus, som ju använder små kassetter där man aldrig ser själva negativet, så skriver jag datum på kassetten också och lägger alla kassetter i en gemensam påse i samma mapp. Från 1998 bakåt har mina påsar ett annat system, där jag ganska långt utgått från att min dotter, som en gång skall stå där och slita sitt hår över morsans miljoner bilder, att hon skall ha lite lättare att se vad hon direkt kan kasta och vad som kanske intresserar henne. Här använder jag A4-kuvert, som jag klistrat ihop och klippt upp i kortsidan, till en påse. På påsarna kan det stå: Maria som liten, Maria som tonåring, min skoltid, min studietid, keikkabilder, etc... I dessa påsar lägger jag in mindre kuvert med större helheter, och enskilda bilder slänger jag bara in. Liksom negativen, i det fall jag hittar tillhörande negativ. Vet jag årtal på bilderna skriver jag in det bak på bilden, där jag också försöker anteckna namnen på bildens personer. Allt med tanke på dottern. På det här sättet kan jag fylla på och skapa nya temapåsar efter hand som det behövs. Som jag sätter in i öppna mappar som det är lätt ta från hyllan och leta i. Jag tycker faktiskt att det här är ganska roligt. Samtidigt som jag sorterar och minns och myser, så kommer jag på nya helheter att göra fotoböcker av. Sedan. Någon gång. ''Christine'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Januari]] [[Category:2010]] 0c8f46d208aac5a39ce3244cb5f07128f4143790 0 43 226 2010-02-15T08:26:16Z WikiSysop 1 Ny sida: Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Underhållning a la Holopainen== Med fotokonstnären Kari H... wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Underhållning a la Holopainen== Med fotokonstnären Kari Holopainen som gäst och domare vid januari månads möte blev det inte tråkigt en sekund. Slagfärdig humor och en stor dos fräsch sjävironi garanterade ett underhållande föredrag när Kari presenterade sig själv och sin fotografiska historia. Den började inte precis lysande. Karis mamma, som hade fotograferat mycket i sina dagar, var helt övertygad om att sonen nog aldrig skulle bli någon fotograf. Och själv trodde han det inte heller - först var han inte ens så värst intresserad, och när han väl började fotografera, så blev han besviken varje gång, för han tog så dåliga bilder. Det var en annan sorts konstnär Kari skulle bli: han studerade teckning, måleri och skulptur vid Ateneum. Där kom han in som den yngsta någonsin - han var ett "testobjekt". Man ville se hur det går om man tar in en så ung. Jo, det såg man: det tog elva år att bli klar... Men det var nog lite mamma Holopainens fel. Hon ansåg Kari behövde ett "riktigt" jobb också. DÅ sökte han in vid fotolinjen. Utan större passion. Grafik hade han jobbat med på konstlinjen, och det som kom att intressera honom inom fotografin var det som också finns inom grafiken. Pentti Sammallahti var den som lyckades intressera honom för att experimentera med fotogravyr. De första experimenten hemma i Karis badrum blev inte bra. Metoden verkade för svår, han övergav den. Först med nya metoder på 1990-talet, från Sverige, lärde han sig bättre teknik och och sedan dess har Kari gett ut flera böcker om och med gravyr, han har undervisat i tjugo år och och ungefär fyrtio workshopar har han dragit i hela Norden. I sin ateljé i Borgå hann han aldrig vara. Slutligen tog han risken att lämna undervisningsjobbet, och blev fri konstnär. ==Bra att veta om...=== ===...Bildstabilisering=== Color Foto har utvecklat ny testapparatur och ger i no. 1/2010 resultaten för några systemkameror. Överraskande är, att stabiliseringen har bättre effekt med kort brännvidd än med lång. Med Olympus E3 och Nikon D300 kan man med 35 mm brännvidd klara skarpa bilder på fri hand med 1 s exponering! Inte varje gång, gör flere exponeringar! Vid 200 mm brännvidd var Olympus E3 bäst med 1/25 s och Panasonic GH1 med 1/50 s, de flesta andra kräver 1/100 s. Nikon D300 gav dåligt resultat med ett Tamron - objektiv, bra resultat med sitt eget nya VR2–system. Som jämförelse räknar man med den gamla tumregeln för frihandsfoto: inte längre tid än 1/50 s med 50 mm objektiv, 1/200 s med 200 mm. Men det gäller 24x36 mm format. De testade kamerorna har det mindre APS-formatet, och man räknar då med den såkallade ekvivalenta brännvidden, i det här fallet 300 mm och ca 50 mm i stället för 200 och 35 mm. Bildstabiliseringen ger för de flesta kamerorna med 300 mm ekvivalent brännvidd en vinst på bara 1,5 bländarsteg, och för endast en kamera en vinst på 3,5 steg. Med ca 50 mm ekvivalent brännvidd var bästa resultatet 6,5 bländarsteg och 4 steg normalt. Eller kanske snarare fenomenalt! En mycket stor del av kompaktkamerorna har också bildstabilisering, och den är i praktiken effektivast på kameror med dålig upplösning, helt enkelt för att skakning är svårare att spåra än på en knivskarp bild. Bland systemkamerorna använder Canon, Nikon och Panasonic för bildstabiliseringen rörliga linselement i objektivet, Sony, Pentax och Olympus en rörlig sensor i kamerahuset. Enligt Color Foto är systemen likvärdiga. Bildstabilisering ersätter inte stativ, men ibland står valet mellan en fin bild och en skarp bild. Det är ibland viktigast att vara rörlig och snabb, och då är bildstabilisering guld värd! ===...Autofokus=== Jo, en fantastisk uppfinning, men nej, den funkar inte alltid så bra! Resultatet beror på objektiv, kamera och kombinationen av de båda, och kan variera från bild till bild. Jag rekommenderar provbilder tagna snett mot en textsida med fokuseringspunkten utmärkt. Använd största bländaröppning och spot-focus, inte multi-focus. Om objektivet har inställningen MA, kan du manuellt på ett ungefär ställa in avståndet, och när du trycker av tar AF över. Det brukar ge bättre resultat än om objektivet är ställt på t. ex 1m, men du tar bilden på oändligt, autofokusen rusar då över hela skalan och stannar inte i exakt rätt läge. Foto Magazin 5/2008 testade 8 systemkameror genom att ta bildserier av en bil som körde snett mot fotografen. De flesta kamerorna gav ca 80% skarpa bilder, endast Olympus E3 och Pentax K200 var märkbart sämre, medan Sony Alpha 700 var bäst med nästan 100%. Color Foto 3/2008 redovisade ett mer omfattande test, också med 8 olika kameror, men med 48 olika kombinationer av kamera och objektiv. Det visade sig, att manuell fokusering ger säkrare resultat än autofokus, och att olika objektiv ger olika resultat med en och samma kamera. Color Foto ger därför numera skilda tabeller på objektivens kompatibilitet med olika kameramodeller, t.ex tre olika tabeller för olika modeller av Canon och Nikon. Också piratmärkena är med, så vid anskaffning av ett nytt objektiv har du möjlighet att välja det bästa, vilket inte alltid är det dyraste. ===...Längd, yta och volym=== Som barn sjösatte jag en skalenlig modell av ett klipperskepp, och förstod inte varför det genast kantrade. Långt senare läste jag Marchais verk om båtkonstruktion, och begrep det självklara: om modellbåtens längd ökas hundrafalt, så ökar segelytan 100 x 100 = 10000-falt, och volymen en miljon gånger! Enmetersmodellen är då en tusentonnare, som tål starka vindar! Det tänkte jag på, när jag i början av 50-talet hade tre enögda spegelreflexkameror (SLR), en gammal 9 x 12 kamera, en 6 x 6 och en 24 x 36 mm. Med antagande att speglarnas yta står i samma förhållande som negativformatet, och att detsamma gäller tjockleken, så har en 9 x 12 spegel 3 ggr så stor yta som en 6 x 6 spegel, och är 9 ggr så tung. 6 x 6 spegeln är i sin tur 4 ggr så stor som 24 x 36 mm spegeln, och 16 ggr så tung. SLR-kameran är känslig för skakningsoskärpa på grund av spegelns häftiga rörelse. Då är en tung kamera med liten spegel bäst. Men 9 x 12 kameran var en väldigt lätt konstruktion med tung spegel, obrukbar utan ett mycket stadigt stativ. 6 x 6-kameran vägde ca 1/3 av 9 x 12-kameran, men spegeln bara 1/9, och den gick att använda på fri hand med 1/100 s. 24 x 36-kameran vägde i sin tur 1/2 av 6 x 6-kameran, men spegeln bara 1/16, och med den tog jag utan problem bilder på 1/50 s. I dag har vi de ännu mindre DSLR-formaten APS och Four Thirds, med ännu mycket mindre, lättare speglar, medan hela kamerans vikt inte alls minskat i samma proportion. Det finns flere orsaker till att kamerans vikt inte följer spegelns vikt. Stora kameror måste byggas lätta för att kunna bäras och hanteras. Små kameror verkar ”billiga” om de är mycket lätta, och ger skakning vid avtryckningen. Alla digikameror innehåller i stort sett samma komponenter, de små är mer komprimerade än de stora. Kamerahusets storlek beror i hög grad på spegelns och sensorns storlek. Under de närmaste åren ser de minsta formaten ut att vara på frammarsch, de har små objektiv med god ljusstyrka till måttligt pris. 24 x 36-formatet är nu ett yrkesformat, de mindre formaten tävlar om vår gunst! ''Prolle'' ==Vår man i Paris: La Subversion des images -- omstörtande bilder== Utställningen med samma namn på Centre National d’Art et de Culture Georges-Pompidou (eller Centre Beaubourg om man är habitué), tar sin titel från en serie av fotografier tagna av den belgiska konstnären Paul Nougé mellan 1929 och 1930. Jaha, vad skall man nu förstå av denna kryptiska titel och av ordet "subversion" i kombination med bilder? Är jag tillbaka i en av Sydamerikas militärregimer? Efter att frenetiskt ha letat efter en SAOL i otaliga minuter i var och en av tre barns bokhyllor och slutligen efter ett lyckligt återfinnande dammat av densamma (eftersom webben inte gav något svar!), kan man konkludera att «subversiv» är samma sak som «omstörtande». Eureka! Och då blir ju allting mycket mer raffinerat. I denna fotografiserie efterliknar män och kvinnor besynnerliga gester och händelser som beskrivs rent stilmässigt. Till exempel, små bollar av minskande storlek placerade mellan armarna på en kvinna som sover på ett bord. Serien blev inte publicerad förrän fyrtio år senare och i bokform, år 1968 av konstnären Marcel Marien. Subversionen (= omstörtandet!) som här sätts in centrum, spelar en viktig roll för surrealismen: att införa en dröm, fantasi, en förundran i den vanliga verkligheten. Hur grundläggande den serie än är som visas på utställningen, är denna form av subversion inte den enda möjliga. Indelningen i tematiska sektioner gör att man snabbt inser de oändliga olika användningsområdena inom surrealistisk fotografi: skuld, förskingring, spel, insamling, montering, kollage, specialeffekter, osv. Ungefär 400 verk och dokument presenteras i utställningen, inklusive filmer. För surrealisterna är bilden i själva verket långt ifrån fristående, utan integreras till exempel i böcker, tidskrifter, broschyrer, affischer och tidningar, eftersom dessa, snarare än en utställning, förmedlar deras bilder och tankar. Fotograferna i fråga representeras på utställningen av bl.a. Man Ray, Luis Buñuel, Raoul Ubac, Tristan Tzara, Hans Bellmer och till och med Dora Maar, René Magritte och André Breton. De mest framträdande tematiska sektionerna i utställningen i korthet: ===Kollektiv verksamhet och automatisering: gruppen snarare än enskilda=== Fram till 1940 hävdar surrealisterna gruppens företräde över individen. Två skäl. Det första är strategiskt: de unga konstnärerna och författarna blir mer sannolikt uppmärksammade om de avancerar i grupp och det andra, som är mer djupgående och unikt för dem, är att det kollektiva skapandet ifrågasätter egots företräde och öppnar nya konstnärliga eller poetiska möjligheter. Kollektiv verksamhet är att närma sig en annan grundläggande surrealistisk praxis, en automatism, bägge strävande att förinta individualismen. ===Skådespel utan anledning=== Bland de surrealistiska produktionerna finnes många iscensatta fotografier. Antonin Artaud, Paul Nougé, Man Ray och Hans Bellmer har arbetat med just dessa artificiella bilder, hybrider, som är lika mycket teater som bilder. En paradox verkar uppstå här: hur förena en iscensättning (nödvändigtvis tillverkad, förberedd) och automatism? För dessa konstnärer, gäller det för det första att skapa bilder som visar den artificiella karaktären mot den förmodade realismen i ett fotografi eller agerande. Snarare än en iscensättning, är det en viss dramatik som genomsyrar dessa bilder: en medveten representation som neutraliserar koder, vanor, tar tittaren avsides och erbjuder nya upplevelser. ===Realiteten, det tillfälliga och det fantastiska=== Det är framför allt i Paris, under slumpmässigt flanerande i Charles Baudelaires eller fotografen Eugene Atgets fotspår, som Breton och andra medlemmar i gruppen av surrealister upptäcker det «underbara» och «fantastiska» i modern tappning. Detta underbara och fantastiska, som är en slumpmässig produkt, kan endast uppstå för dem i verkligheten. Film och fotografi är att föredra som verktyg för att framkalla denna uppenbarelse. ===Montagebordet=== Fotomontage (eller fotokollage) utnyttjas ju ofta av konstnärer, eftersom det möjliggör de mest besynnerliga sammanträffanden, det mest omöjliga. André Breton såg här "en verklig bild av tanken." För honom kan fotomontage visuellt översätta alla tankar: länkar, möten och sammandrabbningar. Ibland raderar konstnärerna spåren, skarvarna, sömmarna i sina fotomontage. Vid andra tillfällen lämnar de dem synliga. I samtliga fall gäller det att producera fantasibilder, rena bilder, enligt Rosalind Krauss "att penetrera innebörden i en enkel bild av verkligheten", men även att producera drömvärldar eller utveckla nya berättelseformer. I början av 1930 började Dora Maar att, med sin vän Pierre Kefer, besvara reklambeställningar från damtidningar. År 1934 regisserade hon för Petrol Hahn-oljorna en serie fotografier. Till exempel ett hårsvall genom vilket en miniatyroceanångare «seglar»: det är inte ett fotomontage, men ett möte mellan två delar (hår, båt) som inducerar en metamorfos. ===Bildens anatomi=== Det fotografiska mediet i sig är under belastning: Dubbelexponeringar, solarisation, utbrända ytor, repor, slöjningar, förvrängningar, kemiska experiment bidrar till förändringar av bilder, material och former. Enligt André Breton är kroppen för surrealisterna laboratoriet för "krampaktig skönhet". Uttrycket säger hur mycket det är frågan om begärelse samtidigt som om en avgrund gällande estetiska normer, om njutning samtidigt som smärta. ===Användning av surrealism i dag=== Mellan de två världskrigen var kommersiell fotografi eller modefotografi ännu inte en professionell verksamhet, utan ett nytt verksamhetsfält där experiment var möjliga. Många konstnärer (surrealistiska eller inte, fotografer eller inte) kom sedan så småningom att använda surrealismen som en lönande lekplats. Surrealisternas förhållande till reklam är ändå tvetydigt, innehållande både fascination och misstro, attraktion till nya bilder samtidigt som man vägrar att acceptera en kommersiell värld. Med vad de gör för att tjäna pengar på reklam fungerar bra, t.o.m. så bra att efter några år drunknade de flesta surrealistiska innovationerna i ett överflöd av reklambilder. Vi kan bara se oss omkring med lite uppmärksamhet: det finns surrealistiska och subversiva, förlåt, omstörtande bilder överallt! ''Peter Eriksson'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Januari]] [[Category:2010]] bf16fd1b290ba45f9684d4ebe6e856a8ef16b8dd 227 226 2010-02-15T08:26:30Z WikiSysop 1 /* Bra att veta om...= */ wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Underhållning a la Holopainen== Med fotokonstnären Kari Holopainen som gäst och domare vid januari månads möte blev det inte tråkigt en sekund. Slagfärdig humor och en stor dos fräsch sjävironi garanterade ett underhållande föredrag när Kari presenterade sig själv och sin fotografiska historia. Den började inte precis lysande. Karis mamma, som hade fotograferat mycket i sina dagar, var helt övertygad om att sonen nog aldrig skulle bli någon fotograf. Och själv trodde han det inte heller - först var han inte ens så värst intresserad, och när han väl började fotografera, så blev han besviken varje gång, för han tog så dåliga bilder. Det var en annan sorts konstnär Kari skulle bli: han studerade teckning, måleri och skulptur vid Ateneum. Där kom han in som den yngsta någonsin - han var ett "testobjekt". Man ville se hur det går om man tar in en så ung. Jo, det såg man: det tog elva år att bli klar... Men det var nog lite mamma Holopainens fel. Hon ansåg Kari behövde ett "riktigt" jobb också. DÅ sökte han in vid fotolinjen. Utan större passion. Grafik hade han jobbat med på konstlinjen, och det som kom att intressera honom inom fotografin var det som också finns inom grafiken. Pentti Sammallahti var den som lyckades intressera honom för att experimentera med fotogravyr. De första experimenten hemma i Karis badrum blev inte bra. Metoden verkade för svår, han övergav den. Först med nya metoder på 1990-talet, från Sverige, lärde han sig bättre teknik och och sedan dess har Kari gett ut flera böcker om och med gravyr, han har undervisat i tjugo år och och ungefär fyrtio workshopar har han dragit i hela Norden. I sin ateljé i Borgå hann han aldrig vara. Slutligen tog han risken att lämna undervisningsjobbet, och blev fri konstnär. ==Bra att veta om...== ===...Bildstabilisering=== Color Foto har utvecklat ny testapparatur och ger i no. 1/2010 resultaten för några systemkameror. Överraskande är, att stabiliseringen har bättre effekt med kort brännvidd än med lång. Med Olympus E3 och Nikon D300 kan man med 35 mm brännvidd klara skarpa bilder på fri hand med 1 s exponering! Inte varje gång, gör flere exponeringar! Vid 200 mm brännvidd var Olympus E3 bäst med 1/25 s och Panasonic GH1 med 1/50 s, de flesta andra kräver 1/100 s. Nikon D300 gav dåligt resultat med ett Tamron - objektiv, bra resultat med sitt eget nya VR2–system. Som jämförelse räknar man med den gamla tumregeln för frihandsfoto: inte längre tid än 1/50 s med 50 mm objektiv, 1/200 s med 200 mm. Men det gäller 24x36 mm format. De testade kamerorna har det mindre APS-formatet, och man räknar då med den såkallade ekvivalenta brännvidden, i det här fallet 300 mm och ca 50 mm i stället för 200 och 35 mm. Bildstabiliseringen ger för de flesta kamerorna med 300 mm ekvivalent brännvidd en vinst på bara 1,5 bländarsteg, och för endast en kamera en vinst på 3,5 steg. Med ca 50 mm ekvivalent brännvidd var bästa resultatet 6,5 bländarsteg och 4 steg normalt. Eller kanske snarare fenomenalt! En mycket stor del av kompaktkamerorna har också bildstabilisering, och den är i praktiken effektivast på kameror med dålig upplösning, helt enkelt för att skakning är svårare att spåra än på en knivskarp bild. Bland systemkamerorna använder Canon, Nikon och Panasonic för bildstabiliseringen rörliga linselement i objektivet, Sony, Pentax och Olympus en rörlig sensor i kamerahuset. Enligt Color Foto är systemen likvärdiga. Bildstabilisering ersätter inte stativ, men ibland står valet mellan en fin bild och en skarp bild. Det är ibland viktigast att vara rörlig och snabb, och då är bildstabilisering guld värd! ===...Autofokus=== Jo, en fantastisk uppfinning, men nej, den funkar inte alltid så bra! Resultatet beror på objektiv, kamera och kombinationen av de båda, och kan variera från bild till bild. Jag rekommenderar provbilder tagna snett mot en textsida med fokuseringspunkten utmärkt. Använd största bländaröppning och spot-focus, inte multi-focus. Om objektivet har inställningen MA, kan du manuellt på ett ungefär ställa in avståndet, och när du trycker av tar AF över. Det brukar ge bättre resultat än om objektivet är ställt på t. ex 1m, men du tar bilden på oändligt, autofokusen rusar då över hela skalan och stannar inte i exakt rätt läge. Foto Magazin 5/2008 testade 8 systemkameror genom att ta bildserier av en bil som körde snett mot fotografen. De flesta kamerorna gav ca 80% skarpa bilder, endast Olympus E3 och Pentax K200 var märkbart sämre, medan Sony Alpha 700 var bäst med nästan 100%. Color Foto 3/2008 redovisade ett mer omfattande test, också med 8 olika kameror, men med 48 olika kombinationer av kamera och objektiv. Det visade sig, att manuell fokusering ger säkrare resultat än autofokus, och att olika objektiv ger olika resultat med en och samma kamera. Color Foto ger därför numera skilda tabeller på objektivens kompatibilitet med olika kameramodeller, t.ex tre olika tabeller för olika modeller av Canon och Nikon. Också piratmärkena är med, så vid anskaffning av ett nytt objektiv har du möjlighet att välja det bästa, vilket inte alltid är det dyraste. ===...Längd, yta och volym=== Som barn sjösatte jag en skalenlig modell av ett klipperskepp, och förstod inte varför det genast kantrade. Långt senare läste jag Marchais verk om båtkonstruktion, och begrep det självklara: om modellbåtens längd ökas hundrafalt, så ökar segelytan 100 x 100 = 10000-falt, och volymen en miljon gånger! Enmetersmodellen är då en tusentonnare, som tål starka vindar! Det tänkte jag på, när jag i början av 50-talet hade tre enögda spegelreflexkameror (SLR), en gammal 9 x 12 kamera, en 6 x 6 och en 24 x 36 mm. Med antagande att speglarnas yta står i samma förhållande som negativformatet, och att detsamma gäller tjockleken, så har en 9 x 12 spegel 3 ggr så stor yta som en 6 x 6 spegel, och är 9 ggr så tung. 6 x 6 spegeln är i sin tur 4 ggr så stor som 24 x 36 mm spegeln, och 16 ggr så tung. SLR-kameran är känslig för skakningsoskärpa på grund av spegelns häftiga rörelse. Då är en tung kamera med liten spegel bäst. Men 9 x 12 kameran var en väldigt lätt konstruktion med tung spegel, obrukbar utan ett mycket stadigt stativ. 6 x 6-kameran vägde ca 1/3 av 9 x 12-kameran, men spegeln bara 1/9, och den gick att använda på fri hand med 1/100 s. 24 x 36-kameran vägde i sin tur 1/2 av 6 x 6-kameran, men spegeln bara 1/16, och med den tog jag utan problem bilder på 1/50 s. I dag har vi de ännu mindre DSLR-formaten APS och Four Thirds, med ännu mycket mindre, lättare speglar, medan hela kamerans vikt inte alls minskat i samma proportion. Det finns flere orsaker till att kamerans vikt inte följer spegelns vikt. Stora kameror måste byggas lätta för att kunna bäras och hanteras. Små kameror verkar ”billiga” om de är mycket lätta, och ger skakning vid avtryckningen. Alla digikameror innehåller i stort sett samma komponenter, de små är mer komprimerade än de stora. Kamerahusets storlek beror i hög grad på spegelns och sensorns storlek. Under de närmaste åren ser de minsta formaten ut att vara på frammarsch, de har små objektiv med god ljusstyrka till måttligt pris. 24 x 36-formatet är nu ett yrkesformat, de mindre formaten tävlar om vår gunst! ''Prolle'' ==Vår man i Paris: La Subversion des images -- omstörtande bilder== Utställningen med samma namn på Centre National d’Art et de Culture Georges-Pompidou (eller Centre Beaubourg om man är habitué), tar sin titel från en serie av fotografier tagna av den belgiska konstnären Paul Nougé mellan 1929 och 1930. Jaha, vad skall man nu förstå av denna kryptiska titel och av ordet "subversion" i kombination med bilder? Är jag tillbaka i en av Sydamerikas militärregimer? Efter att frenetiskt ha letat efter en SAOL i otaliga minuter i var och en av tre barns bokhyllor och slutligen efter ett lyckligt återfinnande dammat av densamma (eftersom webben inte gav något svar!), kan man konkludera att «subversiv» är samma sak som «omstörtande». Eureka! Och då blir ju allting mycket mer raffinerat. I denna fotografiserie efterliknar män och kvinnor besynnerliga gester och händelser som beskrivs rent stilmässigt. Till exempel, små bollar av minskande storlek placerade mellan armarna på en kvinna som sover på ett bord. Serien blev inte publicerad förrän fyrtio år senare och i bokform, år 1968 av konstnären Marcel Marien. Subversionen (= omstörtandet!) som här sätts in centrum, spelar en viktig roll för surrealismen: att införa en dröm, fantasi, en förundran i den vanliga verkligheten. Hur grundläggande den serie än är som visas på utställningen, är denna form av subversion inte den enda möjliga. Indelningen i tematiska sektioner gör att man snabbt inser de oändliga olika användningsområdena inom surrealistisk fotografi: skuld, förskingring, spel, insamling, montering, kollage, specialeffekter, osv. Ungefär 400 verk och dokument presenteras i utställningen, inklusive filmer. För surrealisterna är bilden i själva verket långt ifrån fristående, utan integreras till exempel i böcker, tidskrifter, broschyrer, affischer och tidningar, eftersom dessa, snarare än en utställning, förmedlar deras bilder och tankar. Fotograferna i fråga representeras på utställningen av bl.a. Man Ray, Luis Buñuel, Raoul Ubac, Tristan Tzara, Hans Bellmer och till och med Dora Maar, René Magritte och André Breton. De mest framträdande tematiska sektionerna i utställningen i korthet: ===Kollektiv verksamhet och automatisering: gruppen snarare än enskilda=== Fram till 1940 hävdar surrealisterna gruppens företräde över individen. Två skäl. Det första är strategiskt: de unga konstnärerna och författarna blir mer sannolikt uppmärksammade om de avancerar i grupp och det andra, som är mer djupgående och unikt för dem, är att det kollektiva skapandet ifrågasätter egots företräde och öppnar nya konstnärliga eller poetiska möjligheter. Kollektiv verksamhet är att närma sig en annan grundläggande surrealistisk praxis, en automatism, bägge strävande att förinta individualismen. ===Skådespel utan anledning=== Bland de surrealistiska produktionerna finnes många iscensatta fotografier. Antonin Artaud, Paul Nougé, Man Ray och Hans Bellmer har arbetat med just dessa artificiella bilder, hybrider, som är lika mycket teater som bilder. En paradox verkar uppstå här: hur förena en iscensättning (nödvändigtvis tillverkad, förberedd) och automatism? För dessa konstnärer, gäller det för det första att skapa bilder som visar den artificiella karaktären mot den förmodade realismen i ett fotografi eller agerande. Snarare än en iscensättning, är det en viss dramatik som genomsyrar dessa bilder: en medveten representation som neutraliserar koder, vanor, tar tittaren avsides och erbjuder nya upplevelser. ===Realiteten, det tillfälliga och det fantastiska=== Det är framför allt i Paris, under slumpmässigt flanerande i Charles Baudelaires eller fotografen Eugene Atgets fotspår, som Breton och andra medlemmar i gruppen av surrealister upptäcker det «underbara» och «fantastiska» i modern tappning. Detta underbara och fantastiska, som är en slumpmässig produkt, kan endast uppstå för dem i verkligheten. Film och fotografi är att föredra som verktyg för att framkalla denna uppenbarelse. ===Montagebordet=== Fotomontage (eller fotokollage) utnyttjas ju ofta av konstnärer, eftersom det möjliggör de mest besynnerliga sammanträffanden, det mest omöjliga. André Breton såg här "en verklig bild av tanken." För honom kan fotomontage visuellt översätta alla tankar: länkar, möten och sammandrabbningar. Ibland raderar konstnärerna spåren, skarvarna, sömmarna i sina fotomontage. Vid andra tillfällen lämnar de dem synliga. I samtliga fall gäller det att producera fantasibilder, rena bilder, enligt Rosalind Krauss "att penetrera innebörden i en enkel bild av verkligheten", men även att producera drömvärldar eller utveckla nya berättelseformer. I början av 1930 började Dora Maar att, med sin vän Pierre Kefer, besvara reklambeställningar från damtidningar. År 1934 regisserade hon för Petrol Hahn-oljorna en serie fotografier. Till exempel ett hårsvall genom vilket en miniatyroceanångare «seglar»: det är inte ett fotomontage, men ett möte mellan två delar (hår, båt) som inducerar en metamorfos. ===Bildens anatomi=== Det fotografiska mediet i sig är under belastning: Dubbelexponeringar, solarisation, utbrända ytor, repor, slöjningar, förvrängningar, kemiska experiment bidrar till förändringar av bilder, material och former. Enligt André Breton är kroppen för surrealisterna laboratoriet för "krampaktig skönhet". Uttrycket säger hur mycket det är frågan om begärelse samtidigt som om en avgrund gällande estetiska normer, om njutning samtidigt som smärta. ===Användning av surrealism i dag=== Mellan de två världskrigen var kommersiell fotografi eller modefotografi ännu inte en professionell verksamhet, utan ett nytt verksamhetsfält där experiment var möjliga. Många konstnärer (surrealistiska eller inte, fotografer eller inte) kom sedan så småningom att använda surrealismen som en lönande lekplats. Surrealisternas förhållande till reklam är ändå tvetydigt, innehållande både fascination och misstro, attraktion till nya bilder samtidigt som man vägrar att acceptera en kommersiell värld. Med vad de gör för att tjäna pengar på reklam fungerar bra, t.o.m. så bra att efter några år drunknade de flesta surrealistiska innovationerna i ett överflöd av reklambilder. Vi kan bara se oss omkring med lite uppmärksamhet: det finns surrealistiska och subversiva, förlåt, omstörtande bilder överallt! ''Peter Eriksson'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Januari]] [[Category:2010]] 45b7132ffda13d92db69faf2c2cb7209cb9825f0 228 227 2010-02-15T08:26:49Z WikiSysop 1 /* Vår man i Paris: La Subversion des images -- omstörtande bilder */ wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Underhållning a la Holopainen== Med fotokonstnären Kari Holopainen som gäst och domare vid januari månads möte blev det inte tråkigt en sekund. Slagfärdig humor och en stor dos fräsch sjävironi garanterade ett underhållande föredrag när Kari presenterade sig själv och sin fotografiska historia. Den började inte precis lysande. Karis mamma, som hade fotograferat mycket i sina dagar, var helt övertygad om att sonen nog aldrig skulle bli någon fotograf. Och själv trodde han det inte heller - först var han inte ens så värst intresserad, och när han väl började fotografera, så blev han besviken varje gång, för han tog så dåliga bilder. Det var en annan sorts konstnär Kari skulle bli: han studerade teckning, måleri och skulptur vid Ateneum. Där kom han in som den yngsta någonsin - han var ett "testobjekt". Man ville se hur det går om man tar in en så ung. Jo, det såg man: det tog elva år att bli klar... Men det var nog lite mamma Holopainens fel. Hon ansåg Kari behövde ett "riktigt" jobb också. DÅ sökte han in vid fotolinjen. Utan större passion. Grafik hade han jobbat med på konstlinjen, och det som kom att intressera honom inom fotografin var det som också finns inom grafiken. Pentti Sammallahti var den som lyckades intressera honom för att experimentera med fotogravyr. De första experimenten hemma i Karis badrum blev inte bra. Metoden verkade för svår, han övergav den. Först med nya metoder på 1990-talet, från Sverige, lärde han sig bättre teknik och och sedan dess har Kari gett ut flera böcker om och med gravyr, han har undervisat i tjugo år och och ungefär fyrtio workshopar har han dragit i hela Norden. I sin ateljé i Borgå hann han aldrig vara. Slutligen tog han risken att lämna undervisningsjobbet, och blev fri konstnär. ==Bra att veta om...== ===...Bildstabilisering=== Color Foto har utvecklat ny testapparatur och ger i no. 1/2010 resultaten för några systemkameror. Överraskande är, att stabiliseringen har bättre effekt med kort brännvidd än med lång. Med Olympus E3 och Nikon D300 kan man med 35 mm brännvidd klara skarpa bilder på fri hand med 1 s exponering! Inte varje gång, gör flere exponeringar! Vid 200 mm brännvidd var Olympus E3 bäst med 1/25 s och Panasonic GH1 med 1/50 s, de flesta andra kräver 1/100 s. Nikon D300 gav dåligt resultat med ett Tamron - objektiv, bra resultat med sitt eget nya VR2–system. Som jämförelse räknar man med den gamla tumregeln för frihandsfoto: inte längre tid än 1/50 s med 50 mm objektiv, 1/200 s med 200 mm. Men det gäller 24x36 mm format. De testade kamerorna har det mindre APS-formatet, och man räknar då med den såkallade ekvivalenta brännvidden, i det här fallet 300 mm och ca 50 mm i stället för 200 och 35 mm. Bildstabiliseringen ger för de flesta kamerorna med 300 mm ekvivalent brännvidd en vinst på bara 1,5 bländarsteg, och för endast en kamera en vinst på 3,5 steg. Med ca 50 mm ekvivalent brännvidd var bästa resultatet 6,5 bländarsteg och 4 steg normalt. Eller kanske snarare fenomenalt! En mycket stor del av kompaktkamerorna har också bildstabilisering, och den är i praktiken effektivast på kameror med dålig upplösning, helt enkelt för att skakning är svårare att spåra än på en knivskarp bild. Bland systemkamerorna använder Canon, Nikon och Panasonic för bildstabiliseringen rörliga linselement i objektivet, Sony, Pentax och Olympus en rörlig sensor i kamerahuset. Enligt Color Foto är systemen likvärdiga. Bildstabilisering ersätter inte stativ, men ibland står valet mellan en fin bild och en skarp bild. Det är ibland viktigast att vara rörlig och snabb, och då är bildstabilisering guld värd! ===...Autofokus=== Jo, en fantastisk uppfinning, men nej, den funkar inte alltid så bra! Resultatet beror på objektiv, kamera och kombinationen av de båda, och kan variera från bild till bild. Jag rekommenderar provbilder tagna snett mot en textsida med fokuseringspunkten utmärkt. Använd största bländaröppning och spot-focus, inte multi-focus. Om objektivet har inställningen MA, kan du manuellt på ett ungefär ställa in avståndet, och när du trycker av tar AF över. Det brukar ge bättre resultat än om objektivet är ställt på t. ex 1m, men du tar bilden på oändligt, autofokusen rusar då över hela skalan och stannar inte i exakt rätt läge. Foto Magazin 5/2008 testade 8 systemkameror genom att ta bildserier av en bil som körde snett mot fotografen. De flesta kamerorna gav ca 80% skarpa bilder, endast Olympus E3 och Pentax K200 var märkbart sämre, medan Sony Alpha 700 var bäst med nästan 100%. Color Foto 3/2008 redovisade ett mer omfattande test, också med 8 olika kameror, men med 48 olika kombinationer av kamera och objektiv. Det visade sig, att manuell fokusering ger säkrare resultat än autofokus, och att olika objektiv ger olika resultat med en och samma kamera. Color Foto ger därför numera skilda tabeller på objektivens kompatibilitet med olika kameramodeller, t.ex tre olika tabeller för olika modeller av Canon och Nikon. Också piratmärkena är med, så vid anskaffning av ett nytt objektiv har du möjlighet att välja det bästa, vilket inte alltid är det dyraste. ===...Längd, yta och volym=== Som barn sjösatte jag en skalenlig modell av ett klipperskepp, och förstod inte varför det genast kantrade. Långt senare läste jag Marchais verk om båtkonstruktion, och begrep det självklara: om modellbåtens längd ökas hundrafalt, så ökar segelytan 100 x 100 = 10000-falt, och volymen en miljon gånger! Enmetersmodellen är då en tusentonnare, som tål starka vindar! Det tänkte jag på, när jag i början av 50-talet hade tre enögda spegelreflexkameror (SLR), en gammal 9 x 12 kamera, en 6 x 6 och en 24 x 36 mm. Med antagande att speglarnas yta står i samma förhållande som negativformatet, och att detsamma gäller tjockleken, så har en 9 x 12 spegel 3 ggr så stor yta som en 6 x 6 spegel, och är 9 ggr så tung. 6 x 6 spegeln är i sin tur 4 ggr så stor som 24 x 36 mm spegeln, och 16 ggr så tung. SLR-kameran är känslig för skakningsoskärpa på grund av spegelns häftiga rörelse. Då är en tung kamera med liten spegel bäst. Men 9 x 12 kameran var en väldigt lätt konstruktion med tung spegel, obrukbar utan ett mycket stadigt stativ. 6 x 6-kameran vägde ca 1/3 av 9 x 12-kameran, men spegeln bara 1/9, och den gick att använda på fri hand med 1/100 s. 24 x 36-kameran vägde i sin tur 1/2 av 6 x 6-kameran, men spegeln bara 1/16, och med den tog jag utan problem bilder på 1/50 s. I dag har vi de ännu mindre DSLR-formaten APS och Four Thirds, med ännu mycket mindre, lättare speglar, medan hela kamerans vikt inte alls minskat i samma proportion. Det finns flere orsaker till att kamerans vikt inte följer spegelns vikt. Stora kameror måste byggas lätta för att kunna bäras och hanteras. Små kameror verkar ”billiga” om de är mycket lätta, och ger skakning vid avtryckningen. Alla digikameror innehåller i stort sett samma komponenter, de små är mer komprimerade än de stora. Kamerahusets storlek beror i hög grad på spegelns och sensorns storlek. Under de närmaste åren ser de minsta formaten ut att vara på frammarsch, de har små objektiv med god ljusstyrka till måttligt pris. 24 x 36-formatet är nu ett yrkesformat, de mindre formaten tävlar om vår gunst! ''Prolle'' ==Vår man i Paris: La Subversion des images &mdash; omstörtande bilder== Utställningen med samma namn på Centre National d’Art et de Culture Georges-Pompidou (eller Centre Beaubourg om man är habitué), tar sin titel från en serie av fotografier tagna av den belgiska konstnären Paul Nougé mellan 1929 och 1930. Jaha, vad skall man nu förstå av denna kryptiska titel och av ordet "subversion" i kombination med bilder? Är jag tillbaka i en av Sydamerikas militärregimer? Efter att frenetiskt ha letat efter en SAOL i otaliga minuter i var och en av tre barns bokhyllor och slutligen efter ett lyckligt återfinnande dammat av densamma (eftersom webben inte gav något svar!), kan man konkludera att «subversiv» är samma sak som «omstörtande». Eureka! Och då blir ju allting mycket mer raffinerat. I denna fotografiserie efterliknar män och kvinnor besynnerliga gester och händelser som beskrivs rent stilmässigt. Till exempel, små bollar av minskande storlek placerade mellan armarna på en kvinna som sover på ett bord. Serien blev inte publicerad förrän fyrtio år senare och i bokform, år 1968 av konstnären Marcel Marien. Subversionen (= omstörtandet!) som här sätts in centrum, spelar en viktig roll för surrealismen: att införa en dröm, fantasi, en förundran i den vanliga verkligheten. Hur grundläggande den serie än är som visas på utställningen, är denna form av subversion inte den enda möjliga. Indelningen i tematiska sektioner gör att man snabbt inser de oändliga olika användningsområdena inom surrealistisk fotografi: skuld, förskingring, spel, insamling, montering, kollage, specialeffekter, osv. Ungefär 400 verk och dokument presenteras i utställningen, inklusive filmer. För surrealisterna är bilden i själva verket långt ifrån fristående, utan integreras till exempel i böcker, tidskrifter, broschyrer, affischer och tidningar, eftersom dessa, snarare än en utställning, förmedlar deras bilder och tankar. Fotograferna i fråga representeras på utställningen av bl.a. Man Ray, Luis Buñuel, Raoul Ubac, Tristan Tzara, Hans Bellmer och till och med Dora Maar, René Magritte och André Breton. De mest framträdande tematiska sektionerna i utställningen i korthet: ===Kollektiv verksamhet och automatisering: gruppen snarare än enskilda=== Fram till 1940 hävdar surrealisterna gruppens företräde över individen. Två skäl. Det första är strategiskt: de unga konstnärerna och författarna blir mer sannolikt uppmärksammade om de avancerar i grupp och det andra, som är mer djupgående och unikt för dem, är att det kollektiva skapandet ifrågasätter egots företräde och öppnar nya konstnärliga eller poetiska möjligheter. Kollektiv verksamhet är att närma sig en annan grundläggande surrealistisk praxis, en automatism, bägge strävande att förinta individualismen. ===Skådespel utan anledning=== Bland de surrealistiska produktionerna finnes många iscensatta fotografier. Antonin Artaud, Paul Nougé, Man Ray och Hans Bellmer har arbetat med just dessa artificiella bilder, hybrider, som är lika mycket teater som bilder. En paradox verkar uppstå här: hur förena en iscensättning (nödvändigtvis tillverkad, förberedd) och automatism? För dessa konstnärer, gäller det för det första att skapa bilder som visar den artificiella karaktären mot den förmodade realismen i ett fotografi eller agerande. Snarare än en iscensättning, är det en viss dramatik som genomsyrar dessa bilder: en medveten representation som neutraliserar koder, vanor, tar tittaren avsides och erbjuder nya upplevelser. ===Realiteten, det tillfälliga och det fantastiska=== Det är framför allt i Paris, under slumpmässigt flanerande i Charles Baudelaires eller fotografen Eugene Atgets fotspår, som Breton och andra medlemmar i gruppen av surrealister upptäcker det «underbara» och «fantastiska» i modern tappning. Detta underbara och fantastiska, som är en slumpmässig produkt, kan endast uppstå för dem i verkligheten. Film och fotografi är att föredra som verktyg för att framkalla denna uppenbarelse. ===Montagebordet=== Fotomontage (eller fotokollage) utnyttjas ju ofta av konstnärer, eftersom det möjliggör de mest besynnerliga sammanträffanden, det mest omöjliga. André Breton såg här "en verklig bild av tanken." För honom kan fotomontage visuellt översätta alla tankar: länkar, möten och sammandrabbningar. Ibland raderar konstnärerna spåren, skarvarna, sömmarna i sina fotomontage. Vid andra tillfällen lämnar de dem synliga. I samtliga fall gäller det att producera fantasibilder, rena bilder, enligt Rosalind Krauss "att penetrera innebörden i en enkel bild av verkligheten", men även att producera drömvärldar eller utveckla nya berättelseformer. I början av 1930 började Dora Maar att, med sin vän Pierre Kefer, besvara reklambeställningar från damtidningar. År 1934 regisserade hon för Petrol Hahn-oljorna en serie fotografier. Till exempel ett hårsvall genom vilket en miniatyroceanångare «seglar»: det är inte ett fotomontage, men ett möte mellan två delar (hår, båt) som inducerar en metamorfos. ===Bildens anatomi=== Det fotografiska mediet i sig är under belastning: Dubbelexponeringar, solarisation, utbrända ytor, repor, slöjningar, förvrängningar, kemiska experiment bidrar till förändringar av bilder, material och former. Enligt André Breton är kroppen för surrealisterna laboratoriet för "krampaktig skönhet". Uttrycket säger hur mycket det är frågan om begärelse samtidigt som om en avgrund gällande estetiska normer, om njutning samtidigt som smärta. ===Användning av surrealism i dag=== Mellan de två världskrigen var kommersiell fotografi eller modefotografi ännu inte en professionell verksamhet, utan ett nytt verksamhetsfält där experiment var möjliga. Många konstnärer (surrealistiska eller inte, fotografer eller inte) kom sedan så småningom att använda surrealismen som en lönande lekplats. Surrealisternas förhållande till reklam är ändå tvetydigt, innehållande både fascination och misstro, attraktion till nya bilder samtidigt som man vägrar att acceptera en kommersiell värld. Med vad de gör för att tjäna pengar på reklam fungerar bra, t.o.m. så bra att efter några år drunknade de flesta surrealistiska innovationerna i ett överflöd av reklambilder. Vi kan bara se oss omkring med lite uppmärksamhet: det finns surrealistiska och subversiva, förlåt, omstörtande bilder överallt! ''Peter Eriksson'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Januari]] [[Category:2010]] 0b00341945857d0c1c6aee899dc8bfca523ba6e0 229 228 2010-02-15T08:27:14Z WikiSysop 1 /* Användning av surrealism i dag */ wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Underhållning a la Holopainen== Med fotokonstnären Kari Holopainen som gäst och domare vid januari månads möte blev det inte tråkigt en sekund. Slagfärdig humor och en stor dos fräsch sjävironi garanterade ett underhållande föredrag när Kari presenterade sig själv och sin fotografiska historia. Den började inte precis lysande. Karis mamma, som hade fotograferat mycket i sina dagar, var helt övertygad om att sonen nog aldrig skulle bli någon fotograf. Och själv trodde han det inte heller - först var han inte ens så värst intresserad, och när han väl började fotografera, så blev han besviken varje gång, för han tog så dåliga bilder. Det var en annan sorts konstnär Kari skulle bli: han studerade teckning, måleri och skulptur vid Ateneum. Där kom han in som den yngsta någonsin - han var ett "testobjekt". Man ville se hur det går om man tar in en så ung. Jo, det såg man: det tog elva år att bli klar... Men det var nog lite mamma Holopainens fel. Hon ansåg Kari behövde ett "riktigt" jobb också. DÅ sökte han in vid fotolinjen. Utan större passion. Grafik hade han jobbat med på konstlinjen, och det som kom att intressera honom inom fotografin var det som också finns inom grafiken. Pentti Sammallahti var den som lyckades intressera honom för att experimentera med fotogravyr. De första experimenten hemma i Karis badrum blev inte bra. Metoden verkade för svår, han övergav den. Först med nya metoder på 1990-talet, från Sverige, lärde han sig bättre teknik och och sedan dess har Kari gett ut flera böcker om och med gravyr, han har undervisat i tjugo år och och ungefär fyrtio workshopar har han dragit i hela Norden. I sin ateljé i Borgå hann han aldrig vara. Slutligen tog han risken att lämna undervisningsjobbet, och blev fri konstnär. ==Bra att veta om...== ===...Bildstabilisering=== Color Foto har utvecklat ny testapparatur och ger i no. 1/2010 resultaten för några systemkameror. Överraskande är, att stabiliseringen har bättre effekt med kort brännvidd än med lång. Med Olympus E3 och Nikon D300 kan man med 35 mm brännvidd klara skarpa bilder på fri hand med 1 s exponering! Inte varje gång, gör flere exponeringar! Vid 200 mm brännvidd var Olympus E3 bäst med 1/25 s och Panasonic GH1 med 1/50 s, de flesta andra kräver 1/100 s. Nikon D300 gav dåligt resultat med ett Tamron - objektiv, bra resultat med sitt eget nya VR2–system. Som jämförelse räknar man med den gamla tumregeln för frihandsfoto: inte längre tid än 1/50 s med 50 mm objektiv, 1/200 s med 200 mm. Men det gäller 24x36 mm format. De testade kamerorna har det mindre APS-formatet, och man räknar då med den såkallade ekvivalenta brännvidden, i det här fallet 300 mm och ca 50 mm i stället för 200 och 35 mm. Bildstabiliseringen ger för de flesta kamerorna med 300 mm ekvivalent brännvidd en vinst på bara 1,5 bländarsteg, och för endast en kamera en vinst på 3,5 steg. Med ca 50 mm ekvivalent brännvidd var bästa resultatet 6,5 bländarsteg och 4 steg normalt. Eller kanske snarare fenomenalt! En mycket stor del av kompaktkamerorna har också bildstabilisering, och den är i praktiken effektivast på kameror med dålig upplösning, helt enkelt för att skakning är svårare att spåra än på en knivskarp bild. Bland systemkamerorna använder Canon, Nikon och Panasonic för bildstabiliseringen rörliga linselement i objektivet, Sony, Pentax och Olympus en rörlig sensor i kamerahuset. Enligt Color Foto är systemen likvärdiga. Bildstabilisering ersätter inte stativ, men ibland står valet mellan en fin bild och en skarp bild. Det är ibland viktigast att vara rörlig och snabb, och då är bildstabilisering guld värd! ===...Autofokus=== Jo, en fantastisk uppfinning, men nej, den funkar inte alltid så bra! Resultatet beror på objektiv, kamera och kombinationen av de båda, och kan variera från bild till bild. Jag rekommenderar provbilder tagna snett mot en textsida med fokuseringspunkten utmärkt. Använd största bländaröppning och spot-focus, inte multi-focus. Om objektivet har inställningen MA, kan du manuellt på ett ungefär ställa in avståndet, och när du trycker av tar AF över. Det brukar ge bättre resultat än om objektivet är ställt på t. ex 1m, men du tar bilden på oändligt, autofokusen rusar då över hela skalan och stannar inte i exakt rätt läge. Foto Magazin 5/2008 testade 8 systemkameror genom att ta bildserier av en bil som körde snett mot fotografen. De flesta kamerorna gav ca 80% skarpa bilder, endast Olympus E3 och Pentax K200 var märkbart sämre, medan Sony Alpha 700 var bäst med nästan 100%. Color Foto 3/2008 redovisade ett mer omfattande test, också med 8 olika kameror, men med 48 olika kombinationer av kamera och objektiv. Det visade sig, att manuell fokusering ger säkrare resultat än autofokus, och att olika objektiv ger olika resultat med en och samma kamera. Color Foto ger därför numera skilda tabeller på objektivens kompatibilitet med olika kameramodeller, t.ex tre olika tabeller för olika modeller av Canon och Nikon. Också piratmärkena är med, så vid anskaffning av ett nytt objektiv har du möjlighet att välja det bästa, vilket inte alltid är det dyraste. ===...Längd, yta och volym=== Som barn sjösatte jag en skalenlig modell av ett klipperskepp, och förstod inte varför det genast kantrade. Långt senare läste jag Marchais verk om båtkonstruktion, och begrep det självklara: om modellbåtens längd ökas hundrafalt, så ökar segelytan 100 x 100 = 10000-falt, och volymen en miljon gånger! Enmetersmodellen är då en tusentonnare, som tål starka vindar! Det tänkte jag på, när jag i början av 50-talet hade tre enögda spegelreflexkameror (SLR), en gammal 9 x 12 kamera, en 6 x 6 och en 24 x 36 mm. Med antagande att speglarnas yta står i samma förhållande som negativformatet, och att detsamma gäller tjockleken, så har en 9 x 12 spegel 3 ggr så stor yta som en 6 x 6 spegel, och är 9 ggr så tung. 6 x 6 spegeln är i sin tur 4 ggr så stor som 24 x 36 mm spegeln, och 16 ggr så tung. SLR-kameran är känslig för skakningsoskärpa på grund av spegelns häftiga rörelse. Då är en tung kamera med liten spegel bäst. Men 9 x 12 kameran var en väldigt lätt konstruktion med tung spegel, obrukbar utan ett mycket stadigt stativ. 6 x 6-kameran vägde ca 1/3 av 9 x 12-kameran, men spegeln bara 1/9, och den gick att använda på fri hand med 1/100 s. 24 x 36-kameran vägde i sin tur 1/2 av 6 x 6-kameran, men spegeln bara 1/16, och med den tog jag utan problem bilder på 1/50 s. I dag har vi de ännu mindre DSLR-formaten APS och Four Thirds, med ännu mycket mindre, lättare speglar, medan hela kamerans vikt inte alls minskat i samma proportion. Det finns flere orsaker till att kamerans vikt inte följer spegelns vikt. Stora kameror måste byggas lätta för att kunna bäras och hanteras. Små kameror verkar ”billiga” om de är mycket lätta, och ger skakning vid avtryckningen. Alla digikameror innehåller i stort sett samma komponenter, de små är mer komprimerade än de stora. Kamerahusets storlek beror i hög grad på spegelns och sensorns storlek. Under de närmaste åren ser de minsta formaten ut att vara på frammarsch, de har små objektiv med god ljusstyrka till måttligt pris. 24 x 36-formatet är nu ett yrkesformat, de mindre formaten tävlar om vår gunst! ''Prolle'' ==Vår man i Paris: La Subversion des images &mdash; omstörtande bilder== Utställningen med samma namn på Centre National d’Art et de Culture Georges-Pompidou (eller Centre Beaubourg om man är habitué), tar sin titel från en serie av fotografier tagna av den belgiska konstnären Paul Nougé mellan 1929 och 1930. Jaha, vad skall man nu förstå av denna kryptiska titel och av ordet "subversion" i kombination med bilder? Är jag tillbaka i en av Sydamerikas militärregimer? Efter att frenetiskt ha letat efter en SAOL i otaliga minuter i var och en av tre barns bokhyllor och slutligen efter ett lyckligt återfinnande dammat av densamma (eftersom webben inte gav något svar!), kan man konkludera att «subversiv» är samma sak som «omstörtande». Eureka! Och då blir ju allting mycket mer raffinerat. I denna fotografiserie efterliknar män och kvinnor besynnerliga gester och händelser som beskrivs rent stilmässigt. Till exempel, små bollar av minskande storlek placerade mellan armarna på en kvinna som sover på ett bord. Serien blev inte publicerad förrän fyrtio år senare och i bokform, år 1968 av konstnären Marcel Marien. Subversionen (= omstörtandet!) som här sätts in centrum, spelar en viktig roll för surrealismen: att införa en dröm, fantasi, en förundran i den vanliga verkligheten. Hur grundläggande den serie än är som visas på utställningen, är denna form av subversion inte den enda möjliga. Indelningen i tematiska sektioner gör att man snabbt inser de oändliga olika användningsområdena inom surrealistisk fotografi: skuld, förskingring, spel, insamling, montering, kollage, specialeffekter, osv. Ungefär 400 verk och dokument presenteras i utställningen, inklusive filmer. För surrealisterna är bilden i själva verket långt ifrån fristående, utan integreras till exempel i böcker, tidskrifter, broschyrer, affischer och tidningar, eftersom dessa, snarare än en utställning, förmedlar deras bilder och tankar. Fotograferna i fråga representeras på utställningen av bl.a. Man Ray, Luis Buñuel, Raoul Ubac, Tristan Tzara, Hans Bellmer och till och med Dora Maar, René Magritte och André Breton. De mest framträdande tematiska sektionerna i utställningen i korthet: ===Kollektiv verksamhet och automatisering: gruppen snarare än enskilda=== Fram till 1940 hävdar surrealisterna gruppens företräde över individen. Två skäl. Det första är strategiskt: de unga konstnärerna och författarna blir mer sannolikt uppmärksammade om de avancerar i grupp och det andra, som är mer djupgående och unikt för dem, är att det kollektiva skapandet ifrågasätter egots företräde och öppnar nya konstnärliga eller poetiska möjligheter. Kollektiv verksamhet är att närma sig en annan grundläggande surrealistisk praxis, en automatism, bägge strävande att förinta individualismen. ===Skådespel utan anledning=== Bland de surrealistiska produktionerna finnes många iscensatta fotografier. Antonin Artaud, Paul Nougé, Man Ray och Hans Bellmer har arbetat med just dessa artificiella bilder, hybrider, som är lika mycket teater som bilder. En paradox verkar uppstå här: hur förena en iscensättning (nödvändigtvis tillverkad, förberedd) och automatism? För dessa konstnärer, gäller det för det första att skapa bilder som visar den artificiella karaktären mot den förmodade realismen i ett fotografi eller agerande. Snarare än en iscensättning, är det en viss dramatik som genomsyrar dessa bilder: en medveten representation som neutraliserar koder, vanor, tar tittaren avsides och erbjuder nya upplevelser. ===Realiteten, det tillfälliga och det fantastiska=== Det är framför allt i Paris, under slumpmässigt flanerande i Charles Baudelaires eller fotografen Eugene Atgets fotspår, som Breton och andra medlemmar i gruppen av surrealister upptäcker det «underbara» och «fantastiska» i modern tappning. Detta underbara och fantastiska, som är en slumpmässig produkt, kan endast uppstå för dem i verkligheten. Film och fotografi är att föredra som verktyg för att framkalla denna uppenbarelse. ===Montagebordet=== Fotomontage (eller fotokollage) utnyttjas ju ofta av konstnärer, eftersom det möjliggör de mest besynnerliga sammanträffanden, det mest omöjliga. André Breton såg här "en verklig bild av tanken." För honom kan fotomontage visuellt översätta alla tankar: länkar, möten och sammandrabbningar. Ibland raderar konstnärerna spåren, skarvarna, sömmarna i sina fotomontage. Vid andra tillfällen lämnar de dem synliga. I samtliga fall gäller det att producera fantasibilder, rena bilder, enligt Rosalind Krauss "att penetrera innebörden i en enkel bild av verkligheten", men även att producera drömvärldar eller utveckla nya berättelseformer. I början av 1930 började Dora Maar att, med sin vän Pierre Kefer, besvara reklambeställningar från damtidningar. År 1934 regisserade hon för Petrol Hahn-oljorna en serie fotografier. Till exempel ett hårsvall genom vilket en miniatyroceanångare «seglar»: det är inte ett fotomontage, men ett möte mellan två delar (hår, båt) som inducerar en metamorfos. ===Bildens anatomi=== Det fotografiska mediet i sig är under belastning: Dubbelexponeringar, solarisation, utbrända ytor, repor, slöjningar, förvrängningar, kemiska experiment bidrar till förändringar av bilder, material och former. Enligt André Breton är kroppen för surrealisterna laboratoriet för "krampaktig skönhet". Uttrycket säger hur mycket det är frågan om begärelse samtidigt som om en avgrund gällande estetiska normer, om njutning samtidigt som smärta. ===Användning av surrealism i dag=== Mellan de två världskrigen var kommersiell fotografi eller modefotografi ännu inte en professionell verksamhet, utan ett nytt verksamhetsfält där experiment var möjliga. Många konstnärer (surrealistiska eller inte, fotografer eller inte) kom sedan så småningom att använda surrealismen som en lönande lekplats. Surrealisternas förhållande till reklam är ändå tvetydigt, innehållande både fascination och misstro, attraktion till nya bilder samtidigt som man vägrar att acceptera en kommersiell värld. Med vad de gör för att tjäna pengar på reklam fungerar bra, t.o.m. så bra att efter några år drunknade de flesta surrealistiska innovationerna i ett överflöd av reklambilder. Vi kan bara se oss omkring med lite uppmärksamhet: det finns surrealistiska och subversiva, förlåt, omstörtande bilder överallt! ''Peter Eriksson'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Februari]] [[Category:2010]] c0fe6b221554577bed7ecde348007890f765e0f3 0 2 240 167 2010-03-02T06:27:27Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki {{Aktuellt}} <div style="margin-right: 35%"> Välkommen till [[AFK|AFK:s]] wiki. Här hittar du dokument gällande klubbens verksamhet idag, samt information om klubbens historia. Wikin är ännu i sina barnskor så mängden av innehåll är ännu inte så stort, men det skall åtgärdas inom tid. <!-- Inget innehåll här ännu, defaulten finns på http://www.afk.fi/wiki/index.php?title=Main_Page --> </div> 19fd22f8f0278c93ccf9616f6c5f3372c4b451e2 0 44 253 2010-04-12T05:35:49Z WikiSysop 1 Ny sida: Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Fotografi, skulptur. Kaurismäki, Kosonen== Skulptören, ti... wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Fotografi, skulptur. Kaurismäki, Kosonen== Skulptören, tidigare reklamfotografen Harri Kosonen tyckte det var besvärligt att döma Månadens bild, som hade temat "Kaurismäkis Finland". Detta eftersom han har sett bara en enda film av Kaurismäki. Det han känner att Kaurismäki står för är ett visst vemod, och det vemodet letade han sedan efter i AFK:arnas bilder. Harri hade också att ta ställning till vem som skulle erhålla en inteckning i pokalen "Qvinnan" 2010. Harri var yrkesfotograf i 38 år och hade hoppats kunna pensionera sig "från filmen" en dag. Men det digitala kom för snabbt och förstörde planen. Skulptur, som varit hans hobby sedan mitten på 1970-talet blev i stället hans nya yrke från 2005 framåt. Att Harri överhuvudtaget blev fotograf och inte skulptör från början var hans fasters fel. Hon var fotograf, och i släkten ansågs det därför vara ett "kvinnligt" yrke. Harri skulle förstås bevisa motsatsen. Desssutom trodde han sig kunna försörja sig bättre som fotograf än som fri konstnär. Harri tycker att digitalfotograferingen marknadsfördes på fel sätt när den kom. Kamerorna var alltför dyra, kostade som en dyrare bil, och gav inte vad reklamen lovat. Arbetsmotivationen försvann. - Idag har kvaliteten på digibilderna stigit, nu kan jag använda dem, säger Harri, som egentligen numera bara fotograferar sina egna produkter, skulpturerna. Och någon gång ställer upp som fotograf för andra konstnärer och gallerier också. Någon på det väl besökta månadsmötet frågade vilken skillnaden är mellan fotografi och skulptur, och till det svarade Harri att foto och skulptur hör ihop och stöder varann. Han flyttade inte från fotografi till skulptur; det finns inga sådana gränser, det är bara medlen som är annorlunda. Harris unika skulpturer modelleras i bivax och gjuts sedan i brons. Om skapandeprocessen säger han: "Det är som att göra barn. Man gör dem i eufori och sen får man se hur de klarar sig." ==Kreativa algoritmer== Snart kan vi ha ett bildbehandlingsprogram, som förbättrar kompositionen! Fyra forskare har gjort det, två från Israel i kollation md två från Kina. Mata in en bild med kompositionsfel, ut kommer en förbättrad bild. Jag läser i New Scientist 6 februari: "Bilden beskärs automatiskt, bildelement kan flyttas och deras storlek ändras"…."Mjukvaran upptäcker bildens väsentliga element med hjälp av deras form och färg, deras inbördes placering bedöms och justeras till en bättre komposition." Programmets effektivitet prövades genom att avsiktligt försämra felfria bilders komposition och låta de kreativa algoritmerna återställa balansen. Forskarna framhåller att programmet fyller tidens krav på enklare, kreativ mjukvara - och att det är avsett för amatörer, inte proffs. Jag föreställer mig en tävling: Före och efter, där vitsen är att lura programmet, vilket säkert är möjligt. Men det kan också komma en tid då domaren diskret avstår från att bedöma bildens komposition. Konst eller mjukvara? ===Markettas ballong - och min=== [[Image:Varmluftsballong.jpg|frame|right|400]] Minns du Markettas varmluftballong, väl placerad i kompositionen, och domaren, som trodde bilden var manipulerad? Och Markettas förtrytelse över en sådan beskyllning? Jag lyckades inte lika bra. Vinden förde inte ballongen till den rätta skärningspunkten för de gyllene snittlinjerna. Ska vi flytta den? frågade Jarmo Virta på Kuva-Teemu. Nej, då tror alla att den är ditmanipulerad. Och så tänkte vi: Kanske det är rätt att kompositionen är fel, det understryker att en varmluftballong styrs av vinden, inte av fotografen. Kanske den borde vara alldeles intill bildkanten? På kamerans monitor märkte jag inte den bleka månskäran, utan lät göra en kopia enligt B. När jag fick den svartvita kopian av hela bildytan och såg månen, gjorde jag den lutande beskärningen C, som placerar måne och ballong var för sig på lika avstånd från övre kant och sidokant, och den längsta taklinjen vågrät, för att inte allt skall vara snett och vint. Alternativet D skär av från höger och nerifrån, A är den obeskurna bilden. Den prickade ballongkonturen anger var jag vid fotograferingen hoppades att ballongen skulle vara. Den svartvita kopian verkar kraftlös för att färgkontrasten mellan blå himmel och varmt beige husvägg saknas. Månen måste framhävas genom att göra hela bilden mörkare. Kombinationen av de två rundade formerna, en ljus, den andra mörk, är det viktigaste elementet i kompositionen - men månen märkte jag alltså inte vid fotograferingen! Och hur skulle det kommande bildbehandlingsprogrammet ha klarat problemet? ''Prolle'' ==Årets fotogärning: Google Street View== Det är sällan som en ny tjänst på Internet får så mycket uppmärksamhet i media som Google fick den 9 februari då Street View- tjänsten utvidgades till att även täcka Finland. Fantastisk, kontroversiell och tekniskt intressant. Man kan beskriva den nya tjänsten på många sätt. Men ett är säkert, om man inte testat den ännu så lönar det sig att kolla in den på www.google.fi. Google Street View är någonting som skulle ha klassificerats som science fiction ännu för tio år sedan. I dag är det verklighet tack vare den digitala fototekniken, pålitlig GPS-positionsbestämning och Internets ständigt växande kapacitet. För den oinvigda är det kanske här på sin plats med en kort sammanfattning av vad Street View egentligen är. Söktjänsten Google torde var bekant för de flesta som använder nätet. Att man kan titta på kartor eller satellitbilder via kart-knappen i Googles övre vänstra hörn är också välkänt. Men alla har nog inte lagt märke till att det finns en liten gubbe ovanför kontrollen med vilken man zoomar kartan. Om man tar tag i gubben och drar den över kartan blir en del vägar blåa. Det betyder att det finns Street View data för dessa vägar. Sen släpper man bara gubben på den blåa vägen som man är intresserad av och vips är man virtuellt förflyttad till det stället. Man kan titta på omgivningarna i olika riktningar, zooma in och ut samt förflytta sig längs vägen. Det är lätt att komma på många bra sätt att använda den här tjänsten. Att kolla in ställen man tänker besöka och att skicka en länk till folk som ska besöka en själv är två av dem. Tekniskt sett är systemet relativt enkelt. Google har utrustat ett antal bilar med specialbyggda kameror. De är monterade i en mast på taket och täcker 360 grader horisontellt och 290 grader vertikalt. En dator lagrar bilder från kamerorna samt positionsdata från en satellitnavigator (GPS). Sen tar programvaran över och omvandlar bilderna till en form som Street View funktionen i Googles webbsajt kan visa. Alltså i grund och botten ett ganska enkelt system, vars stora utmaning givetvis är den enorma mängd data som kamerorna samlar in. Google överträffade faktiskt mina förväntningar rejält med Street View. Jag hade väntat mig att centrala Helsingfors skulle vara med, och kanske några av de större städerna. Men efter att med tilltagande förvåning ha kollat upp adresser allt längre från civilisationen var det bara att konstatera faktum. De där galna amerikanerna har kört varenda jävla väg i hela landet med sin kamerabil! Eller nästan åtminstone. Privata vägar är naturligtvis inte med, men det ser ut som om täckningen för allmänna vägar är mycket god. Förvåningen kulminerade då jag hittade avtaget till vår stugväg i Houtskär i Åbolands yttersta skärgård. Det ligger vid en liten grusväg till ett samhälle med en handfull bosatta. Men även där har Google kört ner till stranden och plåtat byvägen. Det blev en lång kväll vid datorn, som avslutades vid Saana i Kilpisjärvi. Kul att jämföra sin egen ca 5 år gamla bild med Googles från förra sommaren. Lite nya skyltar och stolpar vid vägen, men fjället Saana är ju förstås sig likt. Myntet har alltid två sidor och i det här fallet är avigsidan givetvis integriteten. Googles kamerabilar kör uteslutande på allmänna vägar, och där är det tillåtet att fotografera. Om man visar sig på allmän plats så får man finna sig i att bli fotad och kanske publicerad. Så långt har Google definitivt rena papper. Men det är entydigt förbjudet att publicera bilder som kan vara kränkande eller förnedrande. De tänkbara exemplen är otaliga, någon som just kommer ut från en porrklubb, någon som parkerat sin bil utanför älskarens eller älskarinnans hus, festprissen som slocknat på trottoaren osv. osv. När det gäller journalistiskt foto eller amatörer så är det ofta möjligt att identifiera sådana situationer och undvika publicering av bilderna. Men för Googles automatiserade system är det ett större problem. Att gå igenom hela bildmaterialet för hand skulle vara ett enormt arbete, och man skulle inte ens då kunna identifiera alla genanta situationer. De försöker tackla problemet genom att använda datorprogram som identifierar ansikten och registerplåtar, och sedan automatiskt suddar ut dem till oigenkännlighet. Men man behöver inte surfa alltför länge innan det är uppenbart att systemet är långt från ofelbart. Dessutom finns det ställen där annat suddats ut, som t.ex. texten på vägskyltar. Ett annat problem är att kamerorna monteras på en mast som är 2,5 m hög. Det ger mycket bättre insyn på privata tomter än vad man normalt har. Jag minns själv mycket väl tiden som sommarjobbare på ett energibolag i en mindre stad. En solig sommardag kunde man ta med sig stolpskorna och åka till ett villaområde med envåningshus och höga täta häckar. Sen var det bara att klättra upp för att fixa gatubelysningen i närmaste stolpe och vips hade man fin insyn på annars skyddade gårdar, inklusive solbaderskor mm. Till sitt försvar kan ju sommarpojken framföra att han inte fotade och att det ju faktiskt är viktigt att belysningen funkar. Men om en fotograf ställer upp en stege och tar en bild över häcken så är han ute på hal is juridiskt sett. Och Google med sin mast är ju praktiskt taget samma sak. Så det är inte så underligt att myndigheterna i många länder är intresserade av Street View. Google förhandlar som bäst med EU om villkoren för publicering av bilderna. Jag tycker det är bra att myndigheterna engagerar sig i integritetsfrågor. Men samtidigt undrar man nog om det inte skulle finnas viktigare jobb för dessa tjänstemän? Street Views potentiella integritetsproblem kan visserligen vara allvarliga för de drabbade, men kommer aldrig att drabba mer än en bråkdel av befolkningen. Så därför välkomnar jag Street View och hoppas att Google och EU finner en bra kompromiss för vilka spelregler som ska gälla. Google har nämligen hotat med att stänga av Street View i Europa om det blir för besvärligt. Så trots att året bara har börjat kan vi nog redan nu utdela priset för årets fotogärning till Google. Det är osannolikt att någon annan skulle hinna utföra ett projekt av motsvarande omfattning och betydelse under den återstående delen av 2010. ''Micke'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Februari]] [[Category:2010]] 6afc145dcb9d523daa157c0f5e1c652ff4342da1 6 45 254 2010-04-12T05:36:52Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki da39a3ee5e6b4b0d3255bfef95601890afd80709 0 44 255 253 2010-04-12T05:44:15Z WikiSysop 1 /* Markettas ballong - och min */ wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Fotografi, skulptur. Kaurismäki, Kosonen== Skulptören, tidigare reklamfotografen Harri Kosonen tyckte det var besvärligt att döma Månadens bild, som hade temat "Kaurismäkis Finland". Detta eftersom han har sett bara en enda film av Kaurismäki. Det han känner att Kaurismäki står för är ett visst vemod, och det vemodet letade han sedan efter i AFK:arnas bilder. Harri hade också att ta ställning till vem som skulle erhålla en inteckning i pokalen "Qvinnan" 2010. Harri var yrkesfotograf i 38 år och hade hoppats kunna pensionera sig "från filmen" en dag. Men det digitala kom för snabbt och förstörde planen. Skulptur, som varit hans hobby sedan mitten på 1970-talet blev i stället hans nya yrke från 2005 framåt. Att Harri överhuvudtaget blev fotograf och inte skulptör från början var hans fasters fel. Hon var fotograf, och i släkten ansågs det därför vara ett "kvinnligt" yrke. Harri skulle förstås bevisa motsatsen. Desssutom trodde han sig kunna försörja sig bättre som fotograf än som fri konstnär. Harri tycker att digitalfotograferingen marknadsfördes på fel sätt när den kom. Kamerorna var alltför dyra, kostade som en dyrare bil, och gav inte vad reklamen lovat. Arbetsmotivationen försvann. - Idag har kvaliteten på digibilderna stigit, nu kan jag använda dem, säger Harri, som egentligen numera bara fotograferar sina egna produkter, skulpturerna. Och någon gång ställer upp som fotograf för andra konstnärer och gallerier också. Någon på det väl besökta månadsmötet frågade vilken skillnaden är mellan fotografi och skulptur, och till det svarade Harri att foto och skulptur hör ihop och stöder varann. Han flyttade inte från fotografi till skulptur; det finns inga sådana gränser, det är bara medlen som är annorlunda. Harris unika skulpturer modelleras i bivax och gjuts sedan i brons. Om skapandeprocessen säger han: "Det är som att göra barn. Man gör dem i eufori och sen får man se hur de klarar sig." ==Kreativa algoritmer== Snart kan vi ha ett bildbehandlingsprogram, som förbättrar kompositionen! Fyra forskare har gjort det, två från Israel i kollation md två från Kina. Mata in en bild med kompositionsfel, ut kommer en förbättrad bild. Jag läser i New Scientist 6 februari: "Bilden beskärs automatiskt, bildelement kan flyttas och deras storlek ändras"…."Mjukvaran upptäcker bildens väsentliga element med hjälp av deras form och färg, deras inbördes placering bedöms och justeras till en bättre komposition." Programmets effektivitet prövades genom att avsiktligt försämra felfria bilders komposition och låta de kreativa algoritmerna återställa balansen. Forskarna framhåller att programmet fyller tidens krav på enklare, kreativ mjukvara - och att det är avsett för amatörer, inte proffs. Jag föreställer mig en tävling: Före och efter, där vitsen är att lura programmet, vilket säkert är möjligt. Men det kan också komma en tid då domaren diskret avstår från att bedöma bildens komposition. Konst eller mjukvara? ===Markettas ballong - och min=== [[Image:Varmluftsballong.jpg|right|200px]] Minns du Markettas varmluftballong, väl placerad i kompositionen, och domaren, som trodde bilden var manipulerad? Och Markettas förtrytelse över en sådan beskyllning? Jag lyckades inte lika bra. Vinden förde inte ballongen till den rätta skärningspunkten för de gyllene snittlinjerna. Ska vi flytta den? frågade Jarmo Virta på Kuva-Teemu. Nej, då tror alla att den är ditmanipulerad. Och så tänkte vi: Kanske det är rätt att kompositionen är fel, det understryker att en varmluftballong styrs av vinden, inte av fotografen. Kanske den borde vara alldeles intill bildkanten? På kamerans monitor märkte jag inte den bleka månskäran, utan lät göra en kopia enligt B. När jag fick den svartvita kopian av hela bildytan och såg månen, gjorde jag den lutande beskärningen C, som placerar måne och ballong var för sig på lika avstånd från övre kant och sidokant, och den längsta taklinjen vågrät, för att inte allt skall vara snett och vint. Alternativet D skär av från höger och nerifrån, A är den obeskurna bilden. Den prickade ballongkonturen anger var jag vid fotograferingen hoppades att ballongen skulle vara. Den svartvita kopian verkar kraftlös för att färgkontrasten mellan blå himmel och varmt beige husvägg saknas. Månen måste framhävas genom att göra hela bilden mörkare. Kombinationen av de två rundade formerna, en ljus, den andra mörk, är det viktigaste elementet i kompositionen - men månen märkte jag alltså inte vid fotograferingen! Och hur skulle det kommande bildbehandlingsprogrammet ha klarat problemet? ''Prolle'' ==Årets fotogärning: Google Street View== Det är sällan som en ny tjänst på Internet får så mycket uppmärksamhet i media som Google fick den 9 februari då Street View- tjänsten utvidgades till att även täcka Finland. Fantastisk, kontroversiell och tekniskt intressant. Man kan beskriva den nya tjänsten på många sätt. Men ett är säkert, om man inte testat den ännu så lönar det sig att kolla in den på www.google.fi. Google Street View är någonting som skulle ha klassificerats som science fiction ännu för tio år sedan. I dag är det verklighet tack vare den digitala fototekniken, pålitlig GPS-positionsbestämning och Internets ständigt växande kapacitet. För den oinvigda är det kanske här på sin plats med en kort sammanfattning av vad Street View egentligen är. Söktjänsten Google torde var bekant för de flesta som använder nätet. Att man kan titta på kartor eller satellitbilder via kart-knappen i Googles övre vänstra hörn är också välkänt. Men alla har nog inte lagt märke till att det finns en liten gubbe ovanför kontrollen med vilken man zoomar kartan. Om man tar tag i gubben och drar den över kartan blir en del vägar blåa. Det betyder att det finns Street View data för dessa vägar. Sen släpper man bara gubben på den blåa vägen som man är intresserad av och vips är man virtuellt förflyttad till det stället. Man kan titta på omgivningarna i olika riktningar, zooma in och ut samt förflytta sig längs vägen. Det är lätt att komma på många bra sätt att använda den här tjänsten. Att kolla in ställen man tänker besöka och att skicka en länk till folk som ska besöka en själv är två av dem. Tekniskt sett är systemet relativt enkelt. Google har utrustat ett antal bilar med specialbyggda kameror. De är monterade i en mast på taket och täcker 360 grader horisontellt och 290 grader vertikalt. En dator lagrar bilder från kamerorna samt positionsdata från en satellitnavigator (GPS). Sen tar programvaran över och omvandlar bilderna till en form som Street View funktionen i Googles webbsajt kan visa. Alltså i grund och botten ett ganska enkelt system, vars stora utmaning givetvis är den enorma mängd data som kamerorna samlar in. Google överträffade faktiskt mina förväntningar rejält med Street View. Jag hade väntat mig att centrala Helsingfors skulle vara med, och kanske några av de större städerna. Men efter att med tilltagande förvåning ha kollat upp adresser allt längre från civilisationen var det bara att konstatera faktum. De där galna amerikanerna har kört varenda jävla väg i hela landet med sin kamerabil! Eller nästan åtminstone. Privata vägar är naturligtvis inte med, men det ser ut som om täckningen för allmänna vägar är mycket god. Förvåningen kulminerade då jag hittade avtaget till vår stugväg i Houtskär i Åbolands yttersta skärgård. Det ligger vid en liten grusväg till ett samhälle med en handfull bosatta. Men även där har Google kört ner till stranden och plåtat byvägen. Det blev en lång kväll vid datorn, som avslutades vid Saana i Kilpisjärvi. Kul att jämföra sin egen ca 5 år gamla bild med Googles från förra sommaren. Lite nya skyltar och stolpar vid vägen, men fjället Saana är ju förstås sig likt. Myntet har alltid två sidor och i det här fallet är avigsidan givetvis integriteten. Googles kamerabilar kör uteslutande på allmänna vägar, och där är det tillåtet att fotografera. Om man visar sig på allmän plats så får man finna sig i att bli fotad och kanske publicerad. Så långt har Google definitivt rena papper. Men det är entydigt förbjudet att publicera bilder som kan vara kränkande eller förnedrande. De tänkbara exemplen är otaliga, någon som just kommer ut från en porrklubb, någon som parkerat sin bil utanför älskarens eller älskarinnans hus, festprissen som slocknat på trottoaren osv. osv. När det gäller journalistiskt foto eller amatörer så är det ofta möjligt att identifiera sådana situationer och undvika publicering av bilderna. Men för Googles automatiserade system är det ett större problem. Att gå igenom hela bildmaterialet för hand skulle vara ett enormt arbete, och man skulle inte ens då kunna identifiera alla genanta situationer. De försöker tackla problemet genom att använda datorprogram som identifierar ansikten och registerplåtar, och sedan automatiskt suddar ut dem till oigenkännlighet. Men man behöver inte surfa alltför länge innan det är uppenbart att systemet är långt från ofelbart. Dessutom finns det ställen där annat suddats ut, som t.ex. texten på vägskyltar. Ett annat problem är att kamerorna monteras på en mast som är 2,5 m hög. Det ger mycket bättre insyn på privata tomter än vad man normalt har. Jag minns själv mycket väl tiden som sommarjobbare på ett energibolag i en mindre stad. En solig sommardag kunde man ta med sig stolpskorna och åka till ett villaområde med envåningshus och höga täta häckar. Sen var det bara att klättra upp för att fixa gatubelysningen i närmaste stolpe och vips hade man fin insyn på annars skyddade gårdar, inklusive solbaderskor mm. Till sitt försvar kan ju sommarpojken framföra att han inte fotade och att det ju faktiskt är viktigt att belysningen funkar. Men om en fotograf ställer upp en stege och tar en bild över häcken så är han ute på hal is juridiskt sett. Och Google med sin mast är ju praktiskt taget samma sak. Så det är inte så underligt att myndigheterna i många länder är intresserade av Street View. Google förhandlar som bäst med EU om villkoren för publicering av bilderna. Jag tycker det är bra att myndigheterna engagerar sig i integritetsfrågor. Men samtidigt undrar man nog om det inte skulle finnas viktigare jobb för dessa tjänstemän? Street Views potentiella integritetsproblem kan visserligen vara allvarliga för de drabbade, men kommer aldrig att drabba mer än en bråkdel av befolkningen. Så därför välkomnar jag Street View och hoppas att Google och EU finner en bra kompromiss för vilka spelregler som ska gälla. Google har nämligen hotat med att stänga av Street View i Europa om det blir för besvärligt. Så trots att året bara har börjat kan vi nog redan nu utdela priset för årets fotogärning till Google. Det är osannolikt att någon annan skulle hinna utföra ett projekt av motsvarande omfattning och betydelse under den återstående delen av 2010. ''Micke'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Februari]] [[Category:2010]] 2d34cbaeb61040223c2d01bc3f1b6085247aa204 256 255 2010-04-12T05:46:57Z WikiSysop 1 /* Markettas ballong - och min */ wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Fotografi, skulptur. Kaurismäki, Kosonen== Skulptören, tidigare reklamfotografen Harri Kosonen tyckte det var besvärligt att döma Månadens bild, som hade temat "Kaurismäkis Finland". Detta eftersom han har sett bara en enda film av Kaurismäki. Det han känner att Kaurismäki står för är ett visst vemod, och det vemodet letade han sedan efter i AFK:arnas bilder. Harri hade också att ta ställning till vem som skulle erhålla en inteckning i pokalen "Qvinnan" 2010. Harri var yrkesfotograf i 38 år och hade hoppats kunna pensionera sig "från filmen" en dag. Men det digitala kom för snabbt och förstörde planen. Skulptur, som varit hans hobby sedan mitten på 1970-talet blev i stället hans nya yrke från 2005 framåt. Att Harri överhuvudtaget blev fotograf och inte skulptör från början var hans fasters fel. Hon var fotograf, och i släkten ansågs det därför vara ett "kvinnligt" yrke. Harri skulle förstås bevisa motsatsen. Desssutom trodde han sig kunna försörja sig bättre som fotograf än som fri konstnär. Harri tycker att digitalfotograferingen marknadsfördes på fel sätt när den kom. Kamerorna var alltför dyra, kostade som en dyrare bil, och gav inte vad reklamen lovat. Arbetsmotivationen försvann. - Idag har kvaliteten på digibilderna stigit, nu kan jag använda dem, säger Harri, som egentligen numera bara fotograferar sina egna produkter, skulpturerna. Och någon gång ställer upp som fotograf för andra konstnärer och gallerier också. Någon på det väl besökta månadsmötet frågade vilken skillnaden är mellan fotografi och skulptur, och till det svarade Harri att foto och skulptur hör ihop och stöder varann. Han flyttade inte från fotografi till skulptur; det finns inga sådana gränser, det är bara medlen som är annorlunda. Harris unika skulpturer modelleras i bivax och gjuts sedan i brons. Om skapandeprocessen säger han: "Det är som att göra barn. Man gör dem i eufori och sen får man se hur de klarar sig." ==Kreativa algoritmer== Snart kan vi ha ett bildbehandlingsprogram, som förbättrar kompositionen! Fyra forskare har gjort det, två från Israel i kollation md två från Kina. Mata in en bild med kompositionsfel, ut kommer en förbättrad bild. Jag läser i New Scientist 6 februari: "Bilden beskärs automatiskt, bildelement kan flyttas och deras storlek ändras"…."Mjukvaran upptäcker bildens väsentliga element med hjälp av deras form och färg, deras inbördes placering bedöms och justeras till en bättre komposition." Programmets effektivitet prövades genom att avsiktligt försämra felfria bilders komposition och låta de kreativa algoritmerna återställa balansen. Forskarna framhåller att programmet fyller tidens krav på enklare, kreativ mjukvara - och att det är avsett för amatörer, inte proffs. Jag föreställer mig en tävling: Före och efter, där vitsen är att lura programmet, vilket säkert är möjligt. Men det kan också komma en tid då domaren diskret avstår från att bedöma bildens komposition. Konst eller mjukvara? ===Markettas ballong - och min=== [[Image:Varmluftsballong.jpg|right|frame|200px]] Minns du Markettas varmluftballong, väl placerad i kompositionen, och domaren, som trodde bilden var manipulerad? Och Markettas förtrytelse över en sådan beskyllning? Jag lyckades inte lika bra. Vinden förde inte ballongen till den rätta skärningspunkten för de gyllene snittlinjerna. Ska vi flytta den? frågade Jarmo Virta på Kuva-Teemu. Nej, då tror alla att den är ditmanipulerad. Och så tänkte vi: Kanske det är rätt att kompositionen är fel, det understryker att en varmluftballong styrs av vinden, inte av fotografen. Kanske den borde vara alldeles intill bildkanten? På kamerans monitor märkte jag inte den bleka månskäran, utan lät göra en kopia enligt B. När jag fick den svartvita kopian av hela bildytan och såg månen, gjorde jag den lutande beskärningen C, som placerar måne och ballong var för sig på lika avstånd från övre kant och sidokant, och den längsta taklinjen vågrät, för att inte allt skall vara snett och vint. Alternativet D skär av från höger och nerifrån, A är den obeskurna bilden. Den prickade ballongkonturen anger var jag vid fotograferingen hoppades att ballongen skulle vara. Den svartvita kopian verkar kraftlös för att färgkontrasten mellan blå himmel och varmt beige husvägg saknas. Månen måste framhävas genom att göra hela bilden mörkare. Kombinationen av de två rundade formerna, en ljus, den andra mörk, är det viktigaste elementet i kompositionen - men månen märkte jag alltså inte vid fotograferingen! Och hur skulle det kommande bildbehandlingsprogrammet ha klarat problemet? ''Prolle'' ==Årets fotogärning: Google Street View== Det är sällan som en ny tjänst på Internet får så mycket uppmärksamhet i media som Google fick den 9 februari då Street View- tjänsten utvidgades till att även täcka Finland. Fantastisk, kontroversiell och tekniskt intressant. Man kan beskriva den nya tjänsten på många sätt. Men ett är säkert, om man inte testat den ännu så lönar det sig att kolla in den på www.google.fi. Google Street View är någonting som skulle ha klassificerats som science fiction ännu för tio år sedan. I dag är det verklighet tack vare den digitala fototekniken, pålitlig GPS-positionsbestämning och Internets ständigt växande kapacitet. För den oinvigda är det kanske här på sin plats med en kort sammanfattning av vad Street View egentligen är. Söktjänsten Google torde var bekant för de flesta som använder nätet. Att man kan titta på kartor eller satellitbilder via kart-knappen i Googles övre vänstra hörn är också välkänt. Men alla har nog inte lagt märke till att det finns en liten gubbe ovanför kontrollen med vilken man zoomar kartan. Om man tar tag i gubben och drar den över kartan blir en del vägar blåa. Det betyder att det finns Street View data för dessa vägar. Sen släpper man bara gubben på den blåa vägen som man är intresserad av och vips är man virtuellt förflyttad till det stället. Man kan titta på omgivningarna i olika riktningar, zooma in och ut samt förflytta sig längs vägen. Det är lätt att komma på många bra sätt att använda den här tjänsten. Att kolla in ställen man tänker besöka och att skicka en länk till folk som ska besöka en själv är två av dem. Tekniskt sett är systemet relativt enkelt. Google har utrustat ett antal bilar med specialbyggda kameror. De är monterade i en mast på taket och täcker 360 grader horisontellt och 290 grader vertikalt. En dator lagrar bilder från kamerorna samt positionsdata från en satellitnavigator (GPS). Sen tar programvaran över och omvandlar bilderna till en form som Street View funktionen i Googles webbsajt kan visa. Alltså i grund och botten ett ganska enkelt system, vars stora utmaning givetvis är den enorma mängd data som kamerorna samlar in. Google överträffade faktiskt mina förväntningar rejält med Street View. Jag hade väntat mig att centrala Helsingfors skulle vara med, och kanske några av de större städerna. Men efter att med tilltagande förvåning ha kollat upp adresser allt längre från civilisationen var det bara att konstatera faktum. De där galna amerikanerna har kört varenda jävla väg i hela landet med sin kamerabil! Eller nästan åtminstone. Privata vägar är naturligtvis inte med, men det ser ut som om täckningen för allmänna vägar är mycket god. Förvåningen kulminerade då jag hittade avtaget till vår stugväg i Houtskär i Åbolands yttersta skärgård. Det ligger vid en liten grusväg till ett samhälle med en handfull bosatta. Men även där har Google kört ner till stranden och plåtat byvägen. Det blev en lång kväll vid datorn, som avslutades vid Saana i Kilpisjärvi. Kul att jämföra sin egen ca 5 år gamla bild med Googles från förra sommaren. Lite nya skyltar och stolpar vid vägen, men fjället Saana är ju förstås sig likt. Myntet har alltid två sidor och i det här fallet är avigsidan givetvis integriteten. Googles kamerabilar kör uteslutande på allmänna vägar, och där är det tillåtet att fotografera. Om man visar sig på allmän plats så får man finna sig i att bli fotad och kanske publicerad. Så långt har Google definitivt rena papper. Men det är entydigt förbjudet att publicera bilder som kan vara kränkande eller förnedrande. De tänkbara exemplen är otaliga, någon som just kommer ut från en porrklubb, någon som parkerat sin bil utanför älskarens eller älskarinnans hus, festprissen som slocknat på trottoaren osv. osv. När det gäller journalistiskt foto eller amatörer så är det ofta möjligt att identifiera sådana situationer och undvika publicering av bilderna. Men för Googles automatiserade system är det ett större problem. Att gå igenom hela bildmaterialet för hand skulle vara ett enormt arbete, och man skulle inte ens då kunna identifiera alla genanta situationer. De försöker tackla problemet genom att använda datorprogram som identifierar ansikten och registerplåtar, och sedan automatiskt suddar ut dem till oigenkännlighet. Men man behöver inte surfa alltför länge innan det är uppenbart att systemet är långt från ofelbart. Dessutom finns det ställen där annat suddats ut, som t.ex. texten på vägskyltar. Ett annat problem är att kamerorna monteras på en mast som är 2,5 m hög. Det ger mycket bättre insyn på privata tomter än vad man normalt har. Jag minns själv mycket väl tiden som sommarjobbare på ett energibolag i en mindre stad. En solig sommardag kunde man ta med sig stolpskorna och åka till ett villaområde med envåningshus och höga täta häckar. Sen var det bara att klättra upp för att fixa gatubelysningen i närmaste stolpe och vips hade man fin insyn på annars skyddade gårdar, inklusive solbaderskor mm. Till sitt försvar kan ju sommarpojken framföra att han inte fotade och att det ju faktiskt är viktigt att belysningen funkar. Men om en fotograf ställer upp en stege och tar en bild över häcken så är han ute på hal is juridiskt sett. Och Google med sin mast är ju praktiskt taget samma sak. Så det är inte så underligt att myndigheterna i många länder är intresserade av Street View. Google förhandlar som bäst med EU om villkoren för publicering av bilderna. Jag tycker det är bra att myndigheterna engagerar sig i integritetsfrågor. Men samtidigt undrar man nog om det inte skulle finnas viktigare jobb för dessa tjänstemän? Street Views potentiella integritetsproblem kan visserligen vara allvarliga för de drabbade, men kommer aldrig att drabba mer än en bråkdel av befolkningen. Så därför välkomnar jag Street View och hoppas att Google och EU finner en bra kompromiss för vilka spelregler som ska gälla. Google har nämligen hotat med att stänga av Street View i Europa om det blir för besvärligt. Så trots att året bara har börjat kan vi nog redan nu utdela priset för årets fotogärning till Google. Det är osannolikt att någon annan skulle hinna utföra ett projekt av motsvarande omfattning och betydelse under den återstående delen av 2010. ''Micke'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Februari]] [[Category:2010]] 1fcdc58b63f1cadd1d1267f398caa25167050175 257 256 2010-04-12T05:47:24Z WikiSysop 1 /* Markettas ballong - och min */ wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Fotografi, skulptur. Kaurismäki, Kosonen== Skulptören, tidigare reklamfotografen Harri Kosonen tyckte det var besvärligt att döma Månadens bild, som hade temat "Kaurismäkis Finland". Detta eftersom han har sett bara en enda film av Kaurismäki. Det han känner att Kaurismäki står för är ett visst vemod, och det vemodet letade han sedan efter i AFK:arnas bilder. Harri hade också att ta ställning till vem som skulle erhålla en inteckning i pokalen "Qvinnan" 2010. Harri var yrkesfotograf i 38 år och hade hoppats kunna pensionera sig "från filmen" en dag. Men det digitala kom för snabbt och förstörde planen. Skulptur, som varit hans hobby sedan mitten på 1970-talet blev i stället hans nya yrke från 2005 framåt. Att Harri överhuvudtaget blev fotograf och inte skulptör från början var hans fasters fel. Hon var fotograf, och i släkten ansågs det därför vara ett "kvinnligt" yrke. Harri skulle förstås bevisa motsatsen. Desssutom trodde han sig kunna försörja sig bättre som fotograf än som fri konstnär. Harri tycker att digitalfotograferingen marknadsfördes på fel sätt när den kom. Kamerorna var alltför dyra, kostade som en dyrare bil, och gav inte vad reklamen lovat. Arbetsmotivationen försvann. - Idag har kvaliteten på digibilderna stigit, nu kan jag använda dem, säger Harri, som egentligen numera bara fotograferar sina egna produkter, skulpturerna. Och någon gång ställer upp som fotograf för andra konstnärer och gallerier också. Någon på det väl besökta månadsmötet frågade vilken skillnaden är mellan fotografi och skulptur, och till det svarade Harri att foto och skulptur hör ihop och stöder varann. Han flyttade inte från fotografi till skulptur; det finns inga sådana gränser, det är bara medlen som är annorlunda. Harris unika skulpturer modelleras i bivax och gjuts sedan i brons. Om skapandeprocessen säger han: "Det är som att göra barn. Man gör dem i eufori och sen får man se hur de klarar sig." ==Kreativa algoritmer== Snart kan vi ha ett bildbehandlingsprogram, som förbättrar kompositionen! Fyra forskare har gjort det, två från Israel i kollation md två från Kina. Mata in en bild med kompositionsfel, ut kommer en förbättrad bild. Jag läser i New Scientist 6 februari: "Bilden beskärs automatiskt, bildelement kan flyttas och deras storlek ändras"…."Mjukvaran upptäcker bildens väsentliga element med hjälp av deras form och färg, deras inbördes placering bedöms och justeras till en bättre komposition." Programmets effektivitet prövades genom att avsiktligt försämra felfria bilders komposition och låta de kreativa algoritmerna återställa balansen. Forskarna framhåller att programmet fyller tidens krav på enklare, kreativ mjukvara - och att det är avsett för amatörer, inte proffs. Jag föreställer mig en tävling: Före och efter, där vitsen är att lura programmet, vilket säkert är möjligt. Men det kan också komma en tid då domaren diskret avstår från att bedöma bildens komposition. Konst eller mjukvara? ===Markettas ballong - och min=== [[Image:Varmluftsballong.jpg|right|200px]] Minns du Markettas varmluftballong, väl placerad i kompositionen, och domaren, som trodde bilden var manipulerad? Och Markettas förtrytelse över en sådan beskyllning? Jag lyckades inte lika bra. Vinden förde inte ballongen till den rätta skärningspunkten för de gyllene snittlinjerna. Ska vi flytta den? frågade Jarmo Virta på Kuva-Teemu. Nej, då tror alla att den är ditmanipulerad. Och så tänkte vi: Kanske det är rätt att kompositionen är fel, det understryker att en varmluftballong styrs av vinden, inte av fotografen. Kanske den borde vara alldeles intill bildkanten? På kamerans monitor märkte jag inte den bleka månskäran, utan lät göra en kopia enligt B. När jag fick den svartvita kopian av hela bildytan och såg månen, gjorde jag den lutande beskärningen C, som placerar måne och ballong var för sig på lika avstånd från övre kant och sidokant, och den längsta taklinjen vågrät, för att inte allt skall vara snett och vint. Alternativet D skär av från höger och nerifrån, A är den obeskurna bilden. Den prickade ballongkonturen anger var jag vid fotograferingen hoppades att ballongen skulle vara. Den svartvita kopian verkar kraftlös för att färgkontrasten mellan blå himmel och varmt beige husvägg saknas. Månen måste framhävas genom att göra hela bilden mörkare. Kombinationen av de två rundade formerna, en ljus, den andra mörk, är det viktigaste elementet i kompositionen - men månen märkte jag alltså inte vid fotograferingen! Och hur skulle det kommande bildbehandlingsprogrammet ha klarat problemet? ''Prolle'' ==Årets fotogärning: Google Street View== Det är sällan som en ny tjänst på Internet får så mycket uppmärksamhet i media som Google fick den 9 februari då Street View- tjänsten utvidgades till att även täcka Finland. Fantastisk, kontroversiell och tekniskt intressant. Man kan beskriva den nya tjänsten på många sätt. Men ett är säkert, om man inte testat den ännu så lönar det sig att kolla in den på www.google.fi. Google Street View är någonting som skulle ha klassificerats som science fiction ännu för tio år sedan. I dag är det verklighet tack vare den digitala fototekniken, pålitlig GPS-positionsbestämning och Internets ständigt växande kapacitet. För den oinvigda är det kanske här på sin plats med en kort sammanfattning av vad Street View egentligen är. Söktjänsten Google torde var bekant för de flesta som använder nätet. Att man kan titta på kartor eller satellitbilder via kart-knappen i Googles övre vänstra hörn är också välkänt. Men alla har nog inte lagt märke till att det finns en liten gubbe ovanför kontrollen med vilken man zoomar kartan. Om man tar tag i gubben och drar den över kartan blir en del vägar blåa. Det betyder att det finns Street View data för dessa vägar. Sen släpper man bara gubben på den blåa vägen som man är intresserad av och vips är man virtuellt förflyttad till det stället. Man kan titta på omgivningarna i olika riktningar, zooma in och ut samt förflytta sig längs vägen. Det är lätt att komma på många bra sätt att använda den här tjänsten. Att kolla in ställen man tänker besöka och att skicka en länk till folk som ska besöka en själv är två av dem. Tekniskt sett är systemet relativt enkelt. Google har utrustat ett antal bilar med specialbyggda kameror. De är monterade i en mast på taket och täcker 360 grader horisontellt och 290 grader vertikalt. En dator lagrar bilder från kamerorna samt positionsdata från en satellitnavigator (GPS). Sen tar programvaran över och omvandlar bilderna till en form som Street View funktionen i Googles webbsajt kan visa. Alltså i grund och botten ett ganska enkelt system, vars stora utmaning givetvis är den enorma mängd data som kamerorna samlar in. Google överträffade faktiskt mina förväntningar rejält med Street View. Jag hade väntat mig att centrala Helsingfors skulle vara med, och kanske några av de större städerna. Men efter att med tilltagande förvåning ha kollat upp adresser allt längre från civilisationen var det bara att konstatera faktum. De där galna amerikanerna har kört varenda jävla väg i hela landet med sin kamerabil! Eller nästan åtminstone. Privata vägar är naturligtvis inte med, men det ser ut som om täckningen för allmänna vägar är mycket god. Förvåningen kulminerade då jag hittade avtaget till vår stugväg i Houtskär i Åbolands yttersta skärgård. Det ligger vid en liten grusväg till ett samhälle med en handfull bosatta. Men även där har Google kört ner till stranden och plåtat byvägen. Det blev en lång kväll vid datorn, som avslutades vid Saana i Kilpisjärvi. Kul att jämföra sin egen ca 5 år gamla bild med Googles från förra sommaren. Lite nya skyltar och stolpar vid vägen, men fjället Saana är ju förstås sig likt. Myntet har alltid två sidor och i det här fallet är avigsidan givetvis integriteten. Googles kamerabilar kör uteslutande på allmänna vägar, och där är det tillåtet att fotografera. Om man visar sig på allmän plats så får man finna sig i att bli fotad och kanske publicerad. Så långt har Google definitivt rena papper. Men det är entydigt förbjudet att publicera bilder som kan vara kränkande eller förnedrande. De tänkbara exemplen är otaliga, någon som just kommer ut från en porrklubb, någon som parkerat sin bil utanför älskarens eller älskarinnans hus, festprissen som slocknat på trottoaren osv. osv. När det gäller journalistiskt foto eller amatörer så är det ofta möjligt att identifiera sådana situationer och undvika publicering av bilderna. Men för Googles automatiserade system är det ett större problem. Att gå igenom hela bildmaterialet för hand skulle vara ett enormt arbete, och man skulle inte ens då kunna identifiera alla genanta situationer. De försöker tackla problemet genom att använda datorprogram som identifierar ansikten och registerplåtar, och sedan automatiskt suddar ut dem till oigenkännlighet. Men man behöver inte surfa alltför länge innan det är uppenbart att systemet är långt från ofelbart. Dessutom finns det ställen där annat suddats ut, som t.ex. texten på vägskyltar. Ett annat problem är att kamerorna monteras på en mast som är 2,5 m hög. Det ger mycket bättre insyn på privata tomter än vad man normalt har. Jag minns själv mycket väl tiden som sommarjobbare på ett energibolag i en mindre stad. En solig sommardag kunde man ta med sig stolpskorna och åka till ett villaområde med envåningshus och höga täta häckar. Sen var det bara att klättra upp för att fixa gatubelysningen i närmaste stolpe och vips hade man fin insyn på annars skyddade gårdar, inklusive solbaderskor mm. Till sitt försvar kan ju sommarpojken framföra att han inte fotade och att det ju faktiskt är viktigt att belysningen funkar. Men om en fotograf ställer upp en stege och tar en bild över häcken så är han ute på hal is juridiskt sett. Och Google med sin mast är ju praktiskt taget samma sak. Så det är inte så underligt att myndigheterna i många länder är intresserade av Street View. Google förhandlar som bäst med EU om villkoren för publicering av bilderna. Jag tycker det är bra att myndigheterna engagerar sig i integritetsfrågor. Men samtidigt undrar man nog om det inte skulle finnas viktigare jobb för dessa tjänstemän? Street Views potentiella integritetsproblem kan visserligen vara allvarliga för de drabbade, men kommer aldrig att drabba mer än en bråkdel av befolkningen. Så därför välkomnar jag Street View och hoppas att Google och EU finner en bra kompromiss för vilka spelregler som ska gälla. Google har nämligen hotat med att stänga av Street View i Europa om det blir för besvärligt. Så trots att året bara har börjat kan vi nog redan nu utdela priset för årets fotogärning till Google. Det är osannolikt att någon annan skulle hinna utföra ett projekt av motsvarande omfattning och betydelse under den återstående delen av 2010. ''Micke'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Februari]] [[Category:2010]] 2d34cbaeb61040223c2d01bc3f1b6085247aa204 259 257 2010-04-12T06:03:17Z WikiSysop 1 /* Årets fotogärning: Google Street View */ wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Fotografi, skulptur. Kaurismäki, Kosonen== Skulptören, tidigare reklamfotografen Harri Kosonen tyckte det var besvärligt att döma Månadens bild, som hade temat "Kaurismäkis Finland". Detta eftersom han har sett bara en enda film av Kaurismäki. Det han känner att Kaurismäki står för är ett visst vemod, och det vemodet letade han sedan efter i AFK:arnas bilder. Harri hade också att ta ställning till vem som skulle erhålla en inteckning i pokalen "Qvinnan" 2010. Harri var yrkesfotograf i 38 år och hade hoppats kunna pensionera sig "från filmen" en dag. Men det digitala kom för snabbt och förstörde planen. Skulptur, som varit hans hobby sedan mitten på 1970-talet blev i stället hans nya yrke från 2005 framåt. Att Harri överhuvudtaget blev fotograf och inte skulptör från början var hans fasters fel. Hon var fotograf, och i släkten ansågs det därför vara ett "kvinnligt" yrke. Harri skulle förstås bevisa motsatsen. Desssutom trodde han sig kunna försörja sig bättre som fotograf än som fri konstnär. Harri tycker att digitalfotograferingen marknadsfördes på fel sätt när den kom. Kamerorna var alltför dyra, kostade som en dyrare bil, och gav inte vad reklamen lovat. Arbetsmotivationen försvann. - Idag har kvaliteten på digibilderna stigit, nu kan jag använda dem, säger Harri, som egentligen numera bara fotograferar sina egna produkter, skulpturerna. Och någon gång ställer upp som fotograf för andra konstnärer och gallerier också. Någon på det väl besökta månadsmötet frågade vilken skillnaden är mellan fotografi och skulptur, och till det svarade Harri att foto och skulptur hör ihop och stöder varann. Han flyttade inte från fotografi till skulptur; det finns inga sådana gränser, det är bara medlen som är annorlunda. Harris unika skulpturer modelleras i bivax och gjuts sedan i brons. Om skapandeprocessen säger han: "Det är som att göra barn. Man gör dem i eufori och sen får man se hur de klarar sig." ==Kreativa algoritmer== Snart kan vi ha ett bildbehandlingsprogram, som förbättrar kompositionen! Fyra forskare har gjort det, två från Israel i kollation md två från Kina. Mata in en bild med kompositionsfel, ut kommer en förbättrad bild. Jag läser i New Scientist 6 februari: "Bilden beskärs automatiskt, bildelement kan flyttas och deras storlek ändras"…."Mjukvaran upptäcker bildens väsentliga element med hjälp av deras form och färg, deras inbördes placering bedöms och justeras till en bättre komposition." Programmets effektivitet prövades genom att avsiktligt försämra felfria bilders komposition och låta de kreativa algoritmerna återställa balansen. Forskarna framhåller att programmet fyller tidens krav på enklare, kreativ mjukvara - och att det är avsett för amatörer, inte proffs. Jag föreställer mig en tävling: Före och efter, där vitsen är att lura programmet, vilket säkert är möjligt. Men det kan också komma en tid då domaren diskret avstår från att bedöma bildens komposition. Konst eller mjukvara? ===Markettas ballong - och min=== [[Image:Varmluftsballong.jpg|right|200px]] Minns du Markettas varmluftballong, väl placerad i kompositionen, och domaren, som trodde bilden var manipulerad? Och Markettas förtrytelse över en sådan beskyllning? Jag lyckades inte lika bra. Vinden förde inte ballongen till den rätta skärningspunkten för de gyllene snittlinjerna. Ska vi flytta den? frågade Jarmo Virta på Kuva-Teemu. Nej, då tror alla att den är ditmanipulerad. Och så tänkte vi: Kanske det är rätt att kompositionen är fel, det understryker att en varmluftballong styrs av vinden, inte av fotografen. Kanske den borde vara alldeles intill bildkanten? På kamerans monitor märkte jag inte den bleka månskäran, utan lät göra en kopia enligt B. När jag fick den svartvita kopian av hela bildytan och såg månen, gjorde jag den lutande beskärningen C, som placerar måne och ballong var för sig på lika avstånd från övre kant och sidokant, och den längsta taklinjen vågrät, för att inte allt skall vara snett och vint. Alternativet D skär av från höger och nerifrån, A är den obeskurna bilden. Den prickade ballongkonturen anger var jag vid fotograferingen hoppades att ballongen skulle vara. Den svartvita kopian verkar kraftlös för att färgkontrasten mellan blå himmel och varmt beige husvägg saknas. Månen måste framhävas genom att göra hela bilden mörkare. Kombinationen av de två rundade formerna, en ljus, den andra mörk, är det viktigaste elementet i kompositionen - men månen märkte jag alltså inte vid fotograferingen! Och hur skulle det kommande bildbehandlingsprogrammet ha klarat problemet? ''Prolle'' ==Årets fotogärning: Google Street View== Det är sällan som en ny tjänst på Internet får så mycket uppmärksamhet i media som Google fick den 9 februari då Street View- tjänsten utvidgades till att även täcka Finland. Fantastisk, kontroversiell och tekniskt intressant. Man kan beskriva den nya tjänsten på många sätt. Men ett är säkert, om man inte testat den ännu så lönar det sig att kolla in den på [http://www.google.com/intl/en_us/help/maps/streetview/ www.google.fi]. [http://fi.wikipedia.org/wiki/Google_Street_View Google Street View] är någonting som skulle ha klassificerats som science fiction ännu för tio år sedan. I dag är det verklighet tack vare den digitala fototekniken, pålitlig GPS-positionsbestämning och Internets ständigt växande kapacitet. För den oinvigda är det kanske här på sin plats med en kort sammanfattning av vad Street View egentligen är. Söktjänsten Google torde var bekant för de flesta som använder nätet. Att man kan titta på kartor eller satellitbilder via kart-knappen i Googles övre vänstra hörn är också välkänt. Men alla har nog inte lagt märke till att det finns en liten gubbe ovanför kontrollen med vilken man zoomar kartan. Om man tar tag i gubben och drar den över kartan blir en del vägar blåa. Det betyder att det finns Street View data för dessa vägar. Sen släpper man bara gubben på den blåa vägen som man är intresserad av och vips är man virtuellt förflyttad till det stället. Man kan titta på omgivningarna i olika riktningar, zooma in och ut samt förflytta sig längs vägen. Det är lätt att komma på många bra sätt att använda den här tjänsten. Att kolla in ställen man tänker besöka och att skicka en länk till folk som ska besöka en själv är två av dem. Tekniskt sett är systemet relativt enkelt. Google har utrustat ett antal bilar med specialbyggda kameror. De är monterade i en mast på taket och täcker 360 grader horisontellt och 290 grader vertikalt. En dator lagrar bilder från kamerorna samt positionsdata från en satellitnavigator (GPS). Sen tar programvaran över och omvandlar bilderna till en form som Street View funktionen i Googles webbsajt kan visa. Alltså i grund och botten ett ganska enkelt system, vars stora utmaning givetvis är den enorma mängd data som kamerorna samlar in. Google överträffade faktiskt mina förväntningar rejält med Street View. Jag hade väntat mig att centrala Helsingfors skulle vara med, och kanske några av de större städerna. Men efter att med tilltagande förvåning ha kollat upp adresser allt längre från civilisationen var det bara att konstatera faktum. De där galna amerikanerna har kört varenda jävla väg i hela landet med sin kamerabil! Eller nästan åtminstone. Privata vägar är naturligtvis inte med, men det ser ut som om täckningen för allmänna vägar är mycket god. Förvåningen kulminerade då jag hittade avtaget till vår stugväg i Houtskär i Åbolands yttersta skärgård. Det ligger vid en liten grusväg till ett samhälle med en handfull bosatta. Men även där har Google kört ner till stranden och plåtat byvägen. Det blev en lång kväll vid datorn, som avslutades vid Saana i Kilpisjärvi. Kul att jämföra sin egen ca 5 år gamla bild med Googles från förra sommaren. Lite nya skyltar och stolpar vid vägen, men fjället Saana är ju förstås sig likt. Myntet har alltid två sidor och i det här fallet är avigsidan givetvis integriteten. Googles kamerabilar kör uteslutande på allmänna vägar, och där är det tillåtet att fotografera. Om man visar sig på allmän plats så får man finna sig i att bli fotad och kanske publicerad. Så långt har Google definitivt rena papper. Men det är entydigt förbjudet att publicera bilder som kan vara kränkande eller förnedrande. De tänkbara exemplen är otaliga, någon som just kommer ut från en porrklubb, någon som parkerat sin bil utanför älskarens eller älskarinnans hus, festprissen som slocknat på trottoaren osv. osv. När det gäller journalistiskt foto eller amatörer så är det ofta möjligt att identifiera sådana situationer och undvika publicering av bilderna. Men för Googles automatiserade system är det ett större problem. Att gå igenom hela bildmaterialet för hand skulle vara ett enormt arbete, och man skulle inte ens då kunna identifiera alla genanta situationer. De försöker tackla problemet genom att använda datorprogram som identifierar ansikten och registerplåtar, och sedan automatiskt suddar ut dem till oigenkännlighet. Men man behöver inte surfa alltför länge innan det är uppenbart att systemet är långt från ofelbart. Dessutom finns det ställen där annat suddats ut, som t.ex. texten på vägskyltar. Ett annat problem är att kamerorna monteras på en mast som är 2,5 m hög. Det ger mycket bättre insyn på privata tomter än vad man normalt har. Jag minns själv mycket väl tiden som sommarjobbare på ett energibolag i en mindre stad. En solig sommardag kunde man ta med sig stolpskorna och åka till ett villaområde med envåningshus och höga täta häckar. Sen var det bara att klättra upp för att fixa gatubelysningen i närmaste stolpe och vips hade man fin insyn på annars skyddade gårdar, inklusive solbaderskor mm. Till sitt försvar kan ju sommarpojken framföra att han inte fotade och att det ju faktiskt är viktigt att belysningen funkar. Men om en fotograf ställer upp en stege och tar en bild över häcken så är han ute på hal is juridiskt sett. Och Google med sin mast är ju praktiskt taget samma sak. Så det är inte så underligt att myndigheterna i många länder är intresserade av Street View. Google förhandlar som bäst med EU om villkoren för publicering av bilderna. Jag tycker det är bra att myndigheterna engagerar sig i integritetsfrågor. Men samtidigt undrar man nog om det inte skulle finnas viktigare jobb för dessa tjänstemän? Street Views potentiella integritetsproblem kan visserligen vara allvarliga för de drabbade, men kommer aldrig att drabba mer än en bråkdel av befolkningen. Så därför välkomnar jag Street View och hoppas att Google och EU finner en bra kompromiss för vilka spelregler som ska gälla. Google har nämligen hotat med att stänga av Street View i Europa om det blir för besvärligt. Så trots att året bara har börjat kan vi nog redan nu utdela priset för årets fotogärning till Google. Det är osannolikt att någon annan skulle hinna utföra ett projekt av motsvarande omfattning och betydelse under den återstående delen av 2010. ''Micke'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Februari]] [[Category:2010]] 7dee36d8c0f254d949ce992b140d44179c091e7d 260 259 2010-04-12T06:04:05Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Fotografi, skulptur. Kaurismäki, Kosonen== Skulptören, tidigare reklamfotografen Harri Kosonen tyckte det var besvärligt att döma Månadens bild, som hade temat "Kaurismäkis Finland". Detta eftersom han har sett bara en enda film av Kaurismäki. Det han känner att Kaurismäki står för är ett visst vemod, och det vemodet letade han sedan efter i AFK:arnas bilder. Harri hade också att ta ställning till vem som skulle erhålla en inteckning i pokalen "Qvinnan" 2010. Harri var yrkesfotograf i 38 år och hade hoppats kunna pensionera sig "från filmen" en dag. Men det digitala kom för snabbt och förstörde planen. Skulptur, som varit hans hobby sedan mitten på 1970-talet blev i stället hans nya yrke från 2005 framåt. Att Harri överhuvudtaget blev fotograf och inte skulptör från början var hans fasters fel. Hon var fotograf, och i släkten ansågs det därför vara ett "kvinnligt" yrke. Harri skulle förstås bevisa motsatsen. Desssutom trodde han sig kunna försörja sig bättre som fotograf än som fri konstnär. Harri tycker att digitalfotograferingen marknadsfördes på fel sätt när den kom. Kamerorna var alltför dyra, kostade som en dyrare bil, och gav inte vad reklamen lovat. Arbetsmotivationen försvann. - Idag har kvaliteten på digibilderna stigit, nu kan jag använda dem, säger Harri, som egentligen numera bara fotograferar sina egna produkter, skulpturerna. Och någon gång ställer upp som fotograf för andra konstnärer och gallerier också. Någon på det väl besökta månadsmötet frågade vilken skillnaden är mellan fotografi och skulptur, och till det svarade Harri att foto och skulptur hör ihop och stöder varann. Han flyttade inte från fotografi till skulptur; det finns inga sådana gränser, det är bara medlen som är annorlunda. Harris unika skulpturer modelleras i bivax och gjuts sedan i brons. Om skapandeprocessen säger han: "Det är som att göra barn. Man gör dem i eufori och sen får man se hur de klarar sig." ==Kreativa algoritmer== Snart kan vi ha ett bildbehandlingsprogram, som förbättrar kompositionen! Fyra forskare har gjort det, två från Israel i kollation md två från Kina. Mata in en bild med kompositionsfel, ut kommer en förbättrad bild. Jag läser i New Scientist 6 februari: "Bilden beskärs automatiskt, bildelement kan flyttas och deras storlek ändras"…."Mjukvaran upptäcker bildens väsentliga element med hjälp av deras form och färg, deras inbördes placering bedöms och justeras till en bättre komposition." Programmets effektivitet prövades genom att avsiktligt försämra felfria bilders komposition och låta de kreativa algoritmerna återställa balansen. Forskarna framhåller att programmet fyller tidens krav på enklare, kreativ mjukvara - och att det är avsett för amatörer, inte proffs. Jag föreställer mig en tävling: Före och efter, där vitsen är att lura programmet, vilket säkert är möjligt. Men det kan också komma en tid då domaren diskret avstår från att bedöma bildens komposition. Konst eller mjukvara? ===Markettas ballong - och min=== [[Image:Varmluftsballong.jpg|right|200px]] Minns du Markettas varmluftballong, väl placerad i kompositionen, och domaren, som trodde bilden var manipulerad? Och Markettas förtrytelse över en sådan beskyllning? Jag lyckades inte lika bra. Vinden förde inte ballongen till den rätta skärningspunkten för de gyllene snittlinjerna. Ska vi flytta den? frågade Jarmo Virta på Kuva-Teemu. Nej, då tror alla att den är ditmanipulerad. Och så tänkte vi: Kanske det är rätt att kompositionen är fel, det understryker att en varmluftballong styrs av vinden, inte av fotografen. Kanske den borde vara alldeles intill bildkanten? På kamerans monitor märkte jag inte den bleka månskäran, utan lät göra en kopia enligt B. När jag fick den svartvita kopian av hela bildytan och såg månen, gjorde jag den lutande beskärningen C, som placerar måne och ballong var för sig på lika avstånd från övre kant och sidokant, och den längsta taklinjen vågrät, för att inte allt skall vara snett och vint. Alternativet D skär av från höger och nerifrån, A är den obeskurna bilden. Den prickade ballongkonturen anger var jag vid fotograferingen hoppades att ballongen skulle vara. Den svartvita kopian verkar kraftlös för att färgkontrasten mellan blå himmel och varmt beige husvägg saknas. Månen måste framhävas genom att göra hela bilden mörkare. Kombinationen av de två rundade formerna, en ljus, den andra mörk, är det viktigaste elementet i kompositionen - men månen märkte jag alltså inte vid fotograferingen! Och hur skulle det kommande bildbehandlingsprogrammet ha klarat problemet? ''Prolle'' ==Årets fotogärning: Google Street View== Det är sällan som en ny tjänst på Internet får så mycket uppmärksamhet i media som Google fick den 9 februari då Street View- tjänsten utvidgades till att även täcka Finland. Fantastisk, kontroversiell och tekniskt intressant. Man kan beskriva den nya tjänsten på många sätt. Men ett är säkert, om man inte testat den ännu så lönar det sig att kolla in den på [http://www.google.com/intl/en_us/help/maps/streetview/ www.google.fi]. [http://fi.wikipedia.org/wiki/Google_Street_View Google Street View] är någonting som skulle ha klassificerats som science fiction ännu för tio år sedan. I dag är det verklighet tack vare den digitala fototekniken, pålitlig GPS-positionsbestämning och Internets ständigt växande kapacitet. För den oinvigda är det kanske här på sin plats med en kort sammanfattning av vad Street View egentligen är. Söktjänsten Google torde var bekant för de flesta som använder nätet. Att man kan titta på kartor eller satellitbilder via kart-knappen i Googles övre vänstra hörn är också välkänt. Men alla har nog inte lagt märke till att det finns en liten gubbe ovanför kontrollen med vilken man zoomar kartan. Om man tar tag i gubben och drar den över kartan blir en del vägar blåa. Det betyder att det finns Street View data för dessa vägar. Sen släpper man bara gubben på den blåa vägen som man är intresserad av och vips är man virtuellt förflyttad till det stället. Man kan titta på omgivningarna i olika riktningar, zooma in och ut samt förflytta sig längs vägen. Det är lätt att komma på många bra sätt att använda den här tjänsten. Att kolla in ställen man tänker besöka och att skicka en länk till folk som ska besöka en själv är två av dem. Tekniskt sett är systemet relativt enkelt. Google har utrustat ett antal bilar med specialbyggda kameror. De är monterade i en mast på taket och täcker 360 grader horisontellt och 290 grader vertikalt. En dator lagrar bilder från kamerorna samt positionsdata från en satellitnavigator (GPS). Sen tar programvaran över och omvandlar bilderna till en form som Street View funktionen i Googles webbsajt kan visa. Alltså i grund och botten ett ganska enkelt system, vars stora utmaning givetvis är den enorma mängd data som kamerorna samlar in. Google överträffade faktiskt mina förväntningar rejält med Street View. Jag hade väntat mig att centrala Helsingfors skulle vara med, och kanske några av de större städerna. Men efter att med tilltagande förvåning ha kollat upp adresser allt längre från civilisationen var det bara att konstatera faktum. De där galna amerikanerna har kört varenda jävla väg i hela landet med sin kamerabil! Eller nästan åtminstone. Privata vägar är naturligtvis inte med, men det ser ut som om täckningen för allmänna vägar är mycket god. Förvåningen kulminerade då jag hittade avtaget till vår stugväg i Houtskär i Åbolands yttersta skärgård. Det ligger vid en liten grusväg till ett samhälle med en handfull bosatta. Men även där har Google kört ner till stranden och plåtat byvägen. Det blev en lång kväll vid datorn, som avslutades vid Saana i Kilpisjärvi. Kul att jämföra sin egen ca 5 år gamla bild med Googles från förra sommaren. Lite nya skyltar och stolpar vid vägen, men fjället Saana är ju förstås sig likt. Myntet har alltid två sidor och i det här fallet är avigsidan givetvis integriteten. Googles kamerabilar kör uteslutande på allmänna vägar, och där är det tillåtet att fotografera. Om man visar sig på allmän plats så får man finna sig i att bli fotad och kanske publicerad. Så långt har Google definitivt rena papper. Men det är entydigt förbjudet att publicera bilder som kan vara kränkande eller förnedrande. De tänkbara exemplen är otaliga, någon som just kommer ut från en porrklubb, någon som parkerat sin bil utanför älskarens eller älskarinnans hus, festprissen som slocknat på trottoaren osv. osv. När det gäller journalistiskt foto eller amatörer så är det ofta möjligt att identifiera sådana situationer och undvika publicering av bilderna. Men för Googles automatiserade system är det ett större problem. Att gå igenom hela bildmaterialet för hand skulle vara ett enormt arbete, och man skulle inte ens då kunna identifiera alla genanta situationer. De försöker tackla problemet genom att använda datorprogram som identifierar ansikten och registerplåtar, och sedan automatiskt suddar ut dem till oigenkännlighet. Men man behöver inte surfa alltför länge innan det är uppenbart att systemet är långt från ofelbart. Dessutom finns det ställen där annat suddats ut, som t.ex. texten på vägskyltar. Ett annat problem är att kamerorna monteras på en mast som är 2,5 m hög. Det ger mycket bättre insyn på privata tomter än vad man normalt har. Jag minns själv mycket väl tiden som sommarjobbare på ett energibolag i en mindre stad. En solig sommardag kunde man ta med sig stolpskorna och åka till ett villaområde med envåningshus och höga täta häckar. Sen var det bara att klättra upp för att fixa gatubelysningen i närmaste stolpe och vips hade man fin insyn på annars skyddade gårdar, inklusive solbaderskor mm. Till sitt försvar kan ju sommarpojken framföra att han inte fotade och att det ju faktiskt är viktigt att belysningen funkar. Men om en fotograf ställer upp en stege och tar en bild över häcken så är han ute på hal is juridiskt sett. Och Google med sin mast är ju praktiskt taget samma sak. Så det är inte så underligt att myndigheterna i många länder är intresserade av Street View. Google förhandlar som bäst med EU om villkoren för publicering av bilderna. Jag tycker det är bra att myndigheterna engagerar sig i integritetsfrågor. Men samtidigt undrar man nog om det inte skulle finnas viktigare jobb för dessa tjänstemän? Street Views potentiella integritetsproblem kan visserligen vara allvarliga för de drabbade, men kommer aldrig att drabba mer än en bråkdel av befolkningen. Så därför välkomnar jag Street View och hoppas att Google och EU finner en bra kompromiss för vilka spelregler som ska gälla. Google har nämligen hotat med att stänga av Street View i Europa om det blir för besvärligt. Så trots att året bara har börjat kan vi nog redan nu utdela priset för årets fotogärning till Google. Det är osannolikt att någon annan skulle hinna utföra ett projekt av motsvarande omfattning och betydelse under den återstående delen av 2010. ''Micke'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Mars]] [[Category:2010]] 306940cfdd62f22585b63e669a0dd19ac8c7971b 10 27 258 230 2010-04-12T05:53:05Z WikiSysop 1 /* Cirkuläret */ wikitext text/x-wiki <div style="float: right; padding: 15px; margin: 0 0 3% 3%; background-color: #efefcf; width: 30%; border: 1px solid #000;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Månadens bild 2009-2010]] * [[Månadens bild 2008-2009]] * [[Styrelsen]] * [[Tävlingsregler för AFK]] ===Cirkuläret=== * [[Cirkuläret Mars 2010|Mars 2010]] * [[Cirkuläret Februari 2010|Februari 2010]] * [[Cirkuläret Januari 2010|Januari 2010]] ---- Se lista på [[Special:Allpages|alla artiklar]]. </div> fafc0e254b4387ff318d6866fcc6f6f831f5ddf3 269 258 2010-05-11T11:46:30Z WikiSysop 1 /* Cirkuläret */ wikitext text/x-wiki <div style="float: right; padding: 15px; margin: 0 0 3% 3%; background-color: #efefcf; width: 30%; border: 1px solid #000;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Månadens bild 2009-2010]] * [[Månadens bild 2008-2009]] * [[Styrelsen]] * [[Tävlingsregler för AFK]] ===Cirkuläret=== * [[Cirkuläret Maj 2010|Maj 2010]] * [[Cirkuläret April 2010|April 2010]] * [[Cirkuläret Mars 2010|Mars 2010]] ---- Se lista på [[Special:Allpages|alla artiklar]]. </div> e83019c131b8edeea362335fcd09d619f3c08e7b 275 269 2010-09-01T14:19:01Z WikiSysop 1 /* Aktuella artiklar */ wikitext text/x-wiki <div style="float: right; padding: 15px; margin: 0 0 3% 3%; background-color: #efefcf; width: 30%; border: 1px solid #000;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Stadgar för Amatörfotografklubben i Helsingfors rf]] * [[Månadens bild 2010-2011]] * [[Månadens bild 2009-2010]] * [[Månadens bild 2008-2009]] * [[Styrelsen]] ===Cirkuläret=== * [[Cirkuläret Maj 2010|Maj 2010]] * [[Cirkuläret April 2010|April 2010]] * [[Cirkuläret Mars 2010|Mars 2010]] ---- Se lista på [[Special:Allpages|alla artiklar]]. </div> 3d5d706817c0de0180370fd4985eb6f4a0958b29 284 275 2010-09-16T17:55:44Z WikiSysop 1 /* Aktuella artiklar */ wikitext text/x-wiki <div style="float: right; padding: 15px; margin: 0 0 3% 3%; background-color: #efefcf; width: 30%; border: 1px solid #000;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Styrelsen]] * [[Stadgar för Amatörfotografklubben i Helsingfors rf]] * [[Månadens bild 2010-2011]] * [[Månadens bild 2009-2010]] ===Cirkuläret=== * [[Cirkuläret Maj 2010|Maj 2010]] * [[Cirkuläret April 2010|April 2010]] * [[Cirkuläret Mars 2010|Mars 2010]] ---- Se lista på [[Special:Allpages|alla artiklar]]. </div> 652c3cb93f4092c0f8aa25f119e7c8a0cbd68647 286 284 2010-09-16T18:06:29Z WikiSysop 1 /* Cirkuläret */ wikitext text/x-wiki <div style="float: right; padding: 15px; margin: 0 0 3% 3%; background-color: #efefcf; width: 30%; border: 1px solid #000;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Styrelsen]] * [[Stadgar för Amatörfotografklubben i Helsingfors rf]] * [[Månadens bild 2010-2011]] * [[Månadens bild 2009-2010]] ===Cirkuläret=== * [[Cirkuläret September 2010|September 2010]] * [[Cirkuläret Maj 2010|Maj 2010]] * [[Cirkuläret April 2010|April 2010]] ---- Se lista på [[Special:Allpages|alla artiklar]]. </div> 056613e1ffe3b1dd25e9aa6e1b9312b7d7d4af39 289 286 2010-10-04T19:07:16Z WikiSysop 1 /* Aktuella artiklar */ wikitext text/x-wiki <div style="float: right; padding: 15px; margin: 0 0 3% 3%; background-color: #efefcf; width: 30%; border: 1px solid #000;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Månadens bild 2010-2011]] * [[Styrelsen]] * [[Stadgar för Amatörfotografklubben i Helsingfors rf]] * [[Månadens bild 2009-2010]] ===Cirkuläret=== * [[Cirkuläret September 2010|September 2010]] * [[Cirkuläret Maj 2010|Maj 2010]] * [[Cirkuläret April 2010|April 2010]] ---- Se lista på [[Special:Allpages|alla artiklar]]. </div> 4d06287a84a1c99e43bc885c790d87fdc19695dc 297 289 2011-01-19T11:04:57Z WikiSysop 1 /* Cirkuläret */ wikitext text/x-wiki <div style="float: right; padding: 15px; margin: 0 0 3% 3%; background-color: #efefcf; width: 30%; border: 1px solid #000;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Månadens bild 2010-2011]] * [[Styrelsen]] * [[Stadgar för Amatörfotografklubben i Helsingfors rf]] * [[Månadens bild 2009-2010]] ===Cirkuläret=== * [[Cirkuläret Januari 2011|Januari 2011]] * [[Cirkuläret Oktober 2010|Oktober 2010]] * [[Cirkuläret September 2010|September 2010]] * [[Cirkuläret Maj 2010|Maj 2010]] * [[Cirkuläret April 2010|April 2010]] ---- Se lista på [[Special:Allpages|alla artiklar]]. </div> beb79620687c9b3cad8b3c7e69fec121d734fae6 0 46 261 2010-04-20T08:01:33Z WikiSysop 1 Skapade sidan med 'Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Konservativa fotografer?== - Ni är otroligt kon…' wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Konservativa fotografer?== - Ni är otroligt konservativa! Det är inte mycket som har hänt här sedan sjuttiotalet, utbrast Stefan Bremer, vår gäst och domare på månadsmötet i mars. Detta när han skulle ta itu med att bedöma bilderna på temat "Jag gjorde det!" - Var är den sprudlande fantasin, lättheten? Varför gör ni inte lite rivigare grejor? Fotografi är nånting skoj! Det här är mera rakt på och dokumenterat. Man skulle vilja sparka er i baken... så att ni skulle börja skapa mera fritt, mera personligt. Fast å andra sidan skall ju de skämmas, som inte kommit med några bilder alls till tävlingen, tröstade Stefan. Många kopior är riktigt fina, men "where is the beef?" Stefan har gått den långa vägen som fotograf, säger han. Började 1971 som pressfotolärling på Husis, före det hade han haft kamera i tre år. - Jag har alltså hållit på helvetes länge! Men det värsta är ju att ha en pappa på 81 år, som är som en gummiboll. Stefan gläds mycket åt att han fått vara med och jobba med pappa Cajs fina negativ nu till den stora utställningen på Ateneum. Månadsmötet fick se några relativt nya bildserier av Bremer Jr. Många var tagna med en liten ny digitalkamera, Canon G10, som han är mycket förtjust i och som alltid är med i väskan. - En del av de här bilderna har fötts av en slump, för en del har jag haft en idé som jag jobbat med. Fotografi är en hobby som man kan ha som yrke OCH som konstnärligt värv. Jag har tagit mig rätten att ta bilder när andan faller på, och varit jätteaktiv det senaste året. ==Styrelsen föreslår: Små förändringar i stadgarna för klubben== AFKs stadgar definierar ramarna för vår verksamhet. Varje förening ska enligt föreningslagen ha stadgar och samma lag definierar också till en del hur de ska utformas och vilka frågor som ska regleras i detta dokument. Våra stadgar är i dagens läge relativt ändamålsenliga, men det finns några punkter som kunde ses över. AFKs styrelse har därför beslutat att lägga fram ett förslag till ändring av stadgarna. En sådan ändring måste godkännas av två på varandra följande föreningsmöten (=månadsmöten i vår vokabulär). På första mötet måste ändringarna godkännas med 2/3 majoritet, på det andra av över häften av de närvarande. Detta förslag kommer alltså att läggas fram under föreningsmötena i april och maj. Vad vill vi då ändra på? Ja, några dramatiska förändringar är det inte frågan om. Närmast att göra organisationen mer flexibel. Här kommer de punkter där vi föreslår en förändring: * Förfarandet vid antagande av nya medlemmar. Enligt de ikraftvarande stadgarna antas medlemmar av månadsmötet på förslag av styrelsen. I praktiken har styrelsen inte tagit ställning till om nya medlemmar är lämpliga eller inte, utan saken har bara ropats upp på månadsmötet som ett rutinärende. På den här punkten föreslås att stadgarna justeras så att de motsvarar rådande praxis. Dvs. att månadsmötet fortfarande godkänner, och sålunda har befogenhet att avslå, medlemsansökningar. Men att styrelsen inte behöver behandla dem på förhand. * Fördelning av funktionärsuppdrag. I de nuvarande stadgarna stipuleras att ordförande, viceordförande, sekreterare, skattmästare, tävlingssekreterare och labbmästare ska vara styrelsemedlemmar. Det nya förslaget ökar på flexibiliteten och gör det möjligt att utse tävlingssekreterare och laboratoriemästare utanför styrelsen. Strävan är givetvis att decentralisera uppdragen och samtidigt göra det möjligt att prioritera kompetens i situationer där de i styrelsen invalda inte är de mest villiga eller lämpliga för uppdragen. Dessutom möjliggör den nya formuleringen att fortsätta precis som hittills. * Antalet revisorer och revisorsuppleanter reduceras från två till en. Enligt nu gällande föreningslag ska en förening ha minst en revisor och en revisorssuppleant. De förändrade paragrafernas föreslagna nya form är följande: § 5 - Var och en som är intresserad av fotografi kan söka medlemskap i föreningen. Nya medlemmar antas av föreningens möte. Den som föreningen särskilt önskar hedra kan på motiverat förslag av styrelsen kallas till hedersmedlem av föreningsmötet. Hedersmedlemmar är befriade från medlemsavgift. § 6 - Föreningens verksamhet leds och dess angelägenheter handhas av styrelsen. Denna består av ordförande och fem övriga medlemmar, vilka väljas av årsmötet för två verksamhetsår åt gången så att det årligen väljs tre styrelsemedlemmar. Styrelsen utser årligen inom sig viceordförande, sekreterare och skattmästare. Styrelsen utser dessutom tävlingssekreterare och laboratoriemästare. § 12 - Årsmötet skall hållas före utgången av juni månad. Följande ärenden skall behandlas på årsmötet: ... ... :9. Val av en revisor och en revisorssuppleant för den kommande räkenskapsperioden förrättas. De gällande stadgarna kan läsas i sin helhet på: http://www.afk.fi/afk/dokument/stadgarna/ ''Micke'' ==Fototidskrifter: Kamera & Bild== Vilka fototidskifter är bäst? Jag har gått genom nio olika, några nummer av varje, som jag köpt de senaste åren. Förenta staterna producerar mest skräp, högst på min lista kom '''American Photo''' och '''B&W'''. Storbritanniens '''Monthly''' är bra, och franska '''Photo''', där jag tyvärr bara kan läsa bilderna. Tyska '''Foto Magazin''' och '''Color Foto''' är världsbäst när det gäller test av objektiv och kameror. Som jag skrivit tidigare skall man köpa ett nummer av Color Foto för att hitta de mest prisvärda objektiven till sin DSLR. Men tyskarnas bilduppfattning är märkvärdig, mest digitalt romantiserade landskap och exotiska djur, sällan människor och reportage. De finska tidskrifterna har jag slutat läsa. Svenska '''Kamera & Bild''' är nuförtiden bättre än '''FOTO''', och i numret 1/2009 hittar jag en intressant text om hur Göran Segeholm planerat bedömningen av årets Grand Prix, motsvarande vår Månadens Bild. Göran påpekar hur svårt det är att överhuvudtaget prata om bilder, då vi upplever dem med en del av hjärnan, men skapar tal- och skriftspråk med en annan. Som hjälp vid bedömningen ska nu domaren formulera: '''1. Associationer''', begrepp som bilden väcker, för att visa läsaren vad som rör sig i domarens hjärna. Detta är en viktig del av bildupplevelsen. '''2. Innehåll''' - form, det värde bilden får från motivet, innehållsvärdet. Formen är hur innehållet förmedlas till betraktaren. Med god form kan man skapa fantastiska bilder av motiv som i sig inte har intresse. '''3. Sluten - öppen'''. Slutna bilder har element som alla drar åt samma håll, leder associationerna i en bestämd riktning. Öppna bilder ger betraktaren möjligheter till alternativa tolkningar. Kamera& Bild är i god svensk fototradition människonära, med reportage och presentationer av svenska fotografer. Jag fäster mig vid en stilig gatubild med färggranna plank och graffiti och i förgrunden en liten ekorre i fullt språng med alla tassar i luften och svansen sträckt i luftdraget. Juryns motivering till priset i den svenska delen av '''Metro Photo Challenge''': ''"Människans djungel breder ut sig och förändrar livsvillkoren för allt levande. Bilden är en fin och intelligent skildring av den envisa kampen för överlevnad i en otrygg värld."'' De vackra orden faller platt om bilden är manipulerad, tydligen vet juryn att den inte är det. I reglerna för sitt Grand Prix skriver tidningen: "Det är tillåtet att skicka in manipulerade bilder, men ange om så är fallet i beskrivningen." Ur en bildkritikers synpunkt tycker jag det här är ganska självfallet. Fotografen har inte alltid samma frihet som målaren. Tydligast är detta när det gäller naturbilder och reportage, men gränserna är så diffusa att tävlingsdomaren skall ha tillfälle att avgöra om en manipulation inverkar på bildens värde - och i vilken riktning. För en fototidskrift eller en fotoklubb gäller det också att förmedla lärorik kunskap i samband med tävlingarna. Jag ska fortsätta söka intressanta ämnen i fototidskrifterna. De finns, dolda bland allt snuttifierat material och reklam. Och apropå reklam såg jag i Husis en gatuvy med mängder av bilar och ännu fler svarta katter, från förgrund långt in i bakgrunden, med nästan riktigt perpektiv. Men en gatubild med bara en svart katt? Då vill åtminstone jag veta om den är plockad ur bildarkivet! ''Prolle'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:April]] [[Category:2010]] e856c3ba4f1515ebcde9e32f6afea41cbfa40f95 262 261 2010-04-20T08:05:26Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Konservativa fotografer?== - Ni är otroligt konservativa! Det är inte mycket som har hänt här sedan sjuttiotalet, utbrast Stefan Bremer, vår gäst och domare på månadsmötet i mars. Detta när han skulle ta itu med att bedöma bilderna på temat "Jag gjorde det!" - Var är den sprudlande fantasin, lättheten? Varför gör ni inte lite rivigare grejor? Fotografi är nånting skoj! Det här är mera rakt på och dokumenterat. Man skulle vilja sparka er i baken... så att ni skulle börja skapa mera fritt, mera personligt. Fast å andra sidan skall ju de skämmas, som inte kommit med några bilder alls till tävlingen, tröstade Stefan. Många kopior är riktigt fina, men "where is the beef?" Stefan har gått den långa vägen som fotograf, säger han. Började 1971 som pressfotolärling på Husis, före det hade han haft kamera i tre år. - Jag har alltså hållit på helvetes länge! Men det värsta är ju att ha en pappa på 81 år, som är som en gummiboll. Stefan gläds mycket åt att han fått vara med och jobba med pappa Cajs fina negativ nu till den stora utställningen på Ateneum. Månadsmötet fick se några relativt nya bildserier av Bremer Jr. Många var tagna med en liten ny digitalkamera, Canon G10, som han är mycket förtjust i och som alltid är med i väskan. - En del av de här bilderna har fötts av en slump, för en del har jag haft en idé som jag jobbat med. Fotografi är en hobby som man kan ha som yrke OCH som konstnärligt värv. Jag har tagit mig rätten att ta bilder när andan faller på, och varit jätteaktiv det senaste året. ==Styrelsen föreslår: Små förändringar i stadgarna för klubben== AFKs stadgar definierar ramarna för vår verksamhet. Varje förening ska enligt föreningslagen ha stadgar och samma lag definierar också till en del hur de ska utformas och vilka frågor som ska regleras i detta dokument. Våra stadgar är i dagens läge relativt ändamålsenliga, men det finns några punkter som kunde ses över. AFKs styrelse har därför beslutat att lägga fram ett förslag till ändring av stadgarna. En sådan ändring måste godkännas av två på varandra följande föreningsmöten (=månadsmöten i vår vokabulär). På första mötet måste ändringarna godkännas med 2/3 majoritet, på det andra av över häften av de närvarande. Detta förslag kommer alltså att läggas fram under föreningsmötena i april och maj. Vad vill vi då ändra på? Ja, några dramatiska förändringar är det inte frågan om. Närmast att göra organisationen mer flexibel. Här kommer de punkter där vi föreslår en förändring: * Förfarandet vid antagande av nya medlemmar. Enligt de ikraftvarande stadgarna antas medlemmar av månadsmötet på förslag av styrelsen. I praktiken har styrelsen inte tagit ställning till om nya medlemmar är lämpliga eller inte, utan saken har bara ropats upp på månadsmötet som ett rutinärende. På den här punkten föreslås att stadgarna justeras så att de motsvarar rådande praxis. Dvs. att månadsmötet fortfarande godkänner, och sålunda har befogenhet att avslå, medlemsansökningar. Men att styrelsen inte behöver behandla dem på förhand. * Fördelning av funktionärsuppdrag. I de nuvarande stadgarna stipuleras att ordförande, viceordförande, sekreterare, skattmästare, tävlingssekreterare och labbmästare ska vara styrelsemedlemmar. Det nya förslaget ökar på flexibiliteten och gör det möjligt att utse tävlingssekreterare och laboratoriemästare utanför styrelsen. Strävan är givetvis att decentralisera uppdragen och samtidigt göra det möjligt att prioritera kompetens i situationer där de i styrelsen invalda inte är de mest villiga eller lämpliga för uppdragen. Dessutom möjliggör den nya formuleringen att fortsätta precis som hittills. * Antalet revisorer och revisorsuppleanter reduceras från två till en. Enligt nu gällande föreningslag ska en förening ha minst en revisor och en revisorssuppleant. De förändrade paragrafernas föreslagna nya form är följande: § 5 - Var och en som är intresserad av fotografi kan söka medlemskap i föreningen. Nya medlemmar antas av föreningens möte. Den som föreningen särskilt önskar hedra kan på motiverat förslag av styrelsen kallas till hedersmedlem av föreningsmötet. Hedersmedlemmar är befriade från medlemsavgift. § 6 - Föreningens verksamhet leds och dess angelägenheter handhas av styrelsen. Denna består av ordförande och fem övriga medlemmar, vilka väljas av årsmötet för två verksamhetsår åt gången så att det årligen väljs tre styrelsemedlemmar. Styrelsen utser årligen inom sig viceordförande, sekreterare och skattmästare. Styrelsen utser dessutom tävlingssekreterare och laboratoriemästare. § 12 - Årsmötet skall hållas före utgången av juni månad. Följande ärenden skall behandlas på årsmötet: ... ... :9. Val av en revisor och en revisorssuppleant för den kommande räkenskapsperioden förrättas. De gällande stadgarna kan läsas i sin helhet på: http://www.afk.fi/afk/dokument/stadgarna/ ''Micke'' ==Fototidskrifter: Kamera & Bild== Vilka fototidskifter är bäst? Jag har gått genom nio olika, några nummer av varje, som jag köpt de senaste åren. Förenta staterna producerar mest skräp, högst på min lista kom '''American Photo''' och '''B&W'''. Storbritanniens '''Monthly''' är bra, och franska '''Photo''', där jag tyvärr bara kan läsa bilderna. Tyska '''Foto Magazin''' och '''Color Foto''' är världsbäst när det gäller test av objektiv och kameror. Som jag skrivit tidigare skall man köpa ett nummer av Color Foto för att hitta de mest prisvärda objektiven till sin DSLR. Men tyskarnas bilduppfattning är märkvärdig, mest digitalt romantiserade landskap och exotiska djur, sällan människor och reportage. De finska tidskrifterna har jag slutat läsa. Svenska '''Kamera & Bild''' är nuförtiden bättre än '''FOTO''', och i numret 1/2009 hittar jag en intressant text om hur Göran Segeholm planerat bedömningen av årets Grand Prix, motsvarande vår Månadens Bild. Göran påpekar hur svårt det är att överhuvudtaget prata om bilder, då vi upplever dem med en del av hjärnan, men skapar tal- och skriftspråk med en annan. Som hjälp vid bedömningen ska nu domaren formulera: '''1. Associationer''', begrepp som bilden väcker, för att visa läsaren vad som rör sig i domarens hjärna. Detta är en viktig del av bildupplevelsen. '''2. Innehåll''' - form, det värde bilden får från motivet, innehållsvärdet. Formen är hur innehållet förmedlas till betraktaren. Med god form kan man skapa fantastiska bilder av motiv som i sig inte har intresse. '''3. Sluten - öppen'''. Slutna bilder har element som alla drar åt samma håll, leder associationerna i en bestämd riktning. Öppna bilder ger betraktaren möjligheter till alternativa tolkningar. Kamera& Bild är i god svensk fototradition människonära, med reportage och presentationer av svenska fotografer. Jag fäster mig vid en stilig gatubild med färggranna plank och graffiti och i förgrunden en liten ekorre i fullt språng med alla tassar i luften och svansen sträckt i luftdraget. Juryns motivering till priset i den svenska delen av '''Metro Photo Challenge''': ''"Människans djungel breder ut sig och förändrar livsvillkoren för allt levande. Bilden är en fin och intelligent skildring av den envisa kampen för överlevnad i en otrygg värld."'' De vackra orden faller platt om bilden är manipulerad, tydligen vet juryn att den inte är det. I reglerna för sitt Grand Prix skriver tidningen: "Det är tillåtet att skicka in manipulerade bilder, men ange om så är fallet i beskrivningen." Ur en bildkritikers synpunkt tycker jag det här är ganska självfallet. Fotografen har inte alltid samma frihet som målaren. Tydligast är detta när det gäller naturbilder och reportage, men gränserna är så diffusa att tävlingsdomaren skall ha tillfälle att avgöra om en manipulation inverkar på bildens värde - och i vilken riktning. För en fototidskrift eller en fotoklubb gäller det också att förmedla lärorik kunskap i samband med tävlingarna. Jag ska fortsätta söka intressanta ämnen i fototidskrifterna. De finns, dolda bland allt snuttifierat material och reklam. Och apropå reklam såg jag i Husis en gatuvy med mängder av bilar och ännu fler svarta katter, från förgrund långt in i bakgrunden, med nästan riktigt perpektiv. Men en gatubild med bara en svart katt? Då vill åtminstone jag veta om den är plockad ur bildarkivet! ''Prolle'' ==Redaktörens rader== Jag har just gjort färdig min tredje fotobok. Alla tre har varit presenter, med bilder som handlat om mottagaren. Jag inbillar mig nämligen inte att någon annan än jag själv i hela vida världen skulle vara intresserad av mina underbara bilder av landskap, blommor, obekanta mänskor. Att jobba med de här fotoböckerna har varit något av det roligaste jag gjort. Man blir helt uppslukad! Det är oerhört kreativt. Varje sida blir olik föregående. Och mottagarna rörs till tårar. Det finns inte bättre gåva. ''Christine'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:April]] [[Category:2010]] 0bd0b0fd175bfca7525d653b0de09b1fda3d2b6c 263 262 2010-04-20T08:15:23Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Konservativa fotografer?== - Ni är otroligt konservativa! Det är inte mycket som har hänt här sedan sjuttiotalet, utbrast Stefan Bremer, vår gäst och domare på månadsmötet i mars. Detta när han skulle ta itu med att bedöma bilderna på temat "Jag gjorde det!" - Var är den sprudlande fantasin, lättheten? Varför gör ni inte lite rivigare grejor? Fotografi är nånting skoj! Det här är mera rakt på och dokumenterat. Man skulle vilja sparka er i baken... så att ni skulle börja skapa mera fritt, mera personligt. Fast å andra sidan skall ju de skämmas, som inte kommit med några bilder alls till tävlingen, tröstade Stefan. Många kopior är riktigt fina, men "where is the beef?" Stefan har gått den långa vägen som fotograf, säger han. Började 1971 som pressfotolärling på Husis, före det hade han haft kamera i tre år. - Jag har alltså hållit på helvetes länge! Men det värsta är ju att ha en pappa på 81 år, som är som en gummiboll. Stefan gläds mycket åt att han fått vara med och jobba med pappa Cajs fina negativ nu till den stora utställningen på Ateneum. Månadsmötet fick se några relativt nya bildserier av Bremer Jr. Många var tagna med en liten ny digitalkamera, Canon G10, som han är mycket förtjust i och som alltid är med i väskan. - En del av de här bilderna har fötts av en slump, för en del har jag haft en idé som jag jobbat med. Fotografi är en hobby som man kan ha som yrke OCH som konstnärligt värv. Jag har tagit mig rätten att ta bilder när andan faller på, och varit jätteaktiv det senaste året. ==Styrelsen föreslår: Små förändringar i stadgarna för klubben== AFKs stadgar definierar ramarna för vår verksamhet. Varje förening ska enligt föreningslagen ha stadgar och samma lag definierar också till en del hur de ska utformas och vilka frågor som ska regleras i detta dokument. Våra stadgar är i dagens läge relativt ändamålsenliga, men det finns några punkter som kunde ses över. AFKs styrelse har därför beslutat att lägga fram ett förslag till ändring av stadgarna. En sådan ändring måste godkännas av två på varandra följande föreningsmöten (=månadsmöten i vår vokabulär). På första mötet måste ändringarna godkännas med 2/3 majoritet, på det andra av över häften av de närvarande. Detta förslag kommer alltså att läggas fram under föreningsmötena i april och maj. Vad vill vi då ändra på? Ja, några dramatiska förändringar är det inte frågan om. Närmast att göra organisationen mer flexibel. Här kommer de punkter där vi föreslår en förändring: * Förfarandet vid antagande av nya medlemmar. Enligt de ikraftvarande stadgarna antas medlemmar av månadsmötet på förslag av styrelsen. I praktiken har styrelsen inte tagit ställning till om nya medlemmar är lämpliga eller inte, utan saken har bara ropats upp på månadsmötet som ett rutinärende. På den här punkten föreslås att stadgarna justeras så att de motsvarar rådande praxis. Dvs. att månadsmötet fortfarande godkänner, och sålunda har befogenhet att avslå, medlemsansökningar. Men att styrelsen inte behöver behandla dem på förhand. * Fördelning av funktionärsuppdrag. I de nuvarande stadgarna stipuleras att ordförande, viceordförande, sekreterare, skattmästare, tävlingssekreterare och labbmästare ska vara styrelsemedlemmar. Det nya förslaget ökar på flexibiliteten och gör det möjligt att utse tävlingssekreterare och laboratoriemästare utanför styrelsen. Strävan är givetvis att decentralisera uppdragen och samtidigt göra det möjligt att prioritera kompetens i situationer där de i styrelsen invalda inte är de mest villiga eller lämpliga för uppdragen. Dessutom möjliggör den nya formuleringen att fortsätta precis som hittills. * Antalet revisorer och revisorsuppleanter reduceras från två till en. Enligt nu gällande föreningslag ska en förening ha minst en revisor och en revisorssuppleant. De förändrade paragrafernas föreslagna nya form är följande: <blockquote> § 5 - Var och en som är intresserad av fotografi kan söka medlemskap i föreningen. Nya medlemmar antas av föreningens möte <del> på förslag av styrelsen</del>. Den som föreningen särskilt önskar hedra kan på motiverat förslag av styrelsen kallas till hedersmedlem av föreningsmötet. Hedersmedlemmar är befriade från medlemsavgift.<br/> <br/> § 6 - Föreningens verksamhet leds och dess angelägenheter handhas av styrelsen. Denna består av ordförande och fem övriga medlemmar, vilka väljas av årsmötet för två verksamhetsår åt gången så att det årligen väljs tre styrelsemedlemmar. ''Styrelsen utser årligen inom sig viceordförande, sekreterare och skattmästare. Styrelsen utser dessutom tävlingssekreterare och laboratoriemästare.''<br/> <br/> § 12 - Årsmötet skall hållas före utgången av juni månad. Följande ärenden skall behandlas på årsmötet:<br/> <br/> ... ...<br/> <br/> :9. Val av en revisor och ''en revisorssuppleant'' för den kommande räkenskapsperioden förrättas. </blockquote> De gällande stadgarna kan läsas i sin helhet på: http://www.afk.fi/afk/dokument/stadgarna/ ''Micke'' ==Fototidskrifter: Kamera & Bild== Vilka fototidskifter är bäst? Jag har gått genom nio olika, några nummer av varje, som jag köpt de senaste åren. Förenta staterna producerar mest skräp, högst på min lista kom '''American Photo''' och '''B&W'''. Storbritanniens '''Monthly''' är bra, och franska '''Photo''', där jag tyvärr bara kan läsa bilderna. Tyska '''Foto Magazin''' och '''Color Foto''' är världsbäst när det gäller test av objektiv och kameror. Som jag skrivit tidigare skall man köpa ett nummer av Color Foto för att hitta de mest prisvärda objektiven till sin DSLR. Men tyskarnas bilduppfattning är märkvärdig, mest digitalt romantiserade landskap och exotiska djur, sällan människor och reportage. De finska tidskrifterna har jag slutat läsa. Svenska '''Kamera & Bild''' är nuförtiden bättre än '''FOTO''', och i numret 1/2009 hittar jag en intressant text om hur Göran Segeholm planerat bedömningen av årets Grand Prix, motsvarande vår Månadens Bild. Göran påpekar hur svårt det är att överhuvudtaget prata om bilder, då vi upplever dem med en del av hjärnan, men skapar tal- och skriftspråk med en annan. Som hjälp vid bedömningen ska nu domaren formulera: '''1. Associationer''', begrepp som bilden väcker, för att visa läsaren vad som rör sig i domarens hjärna. Detta är en viktig del av bildupplevelsen. '''2. Innehåll''' - form, det värde bilden får från motivet, innehållsvärdet. Formen är hur innehållet förmedlas till betraktaren. Med god form kan man skapa fantastiska bilder av motiv som i sig inte har intresse. '''3. Sluten - öppen'''. Slutna bilder har element som alla drar åt samma håll, leder associationerna i en bestämd riktning. Öppna bilder ger betraktaren möjligheter till alternativa tolkningar. Kamera& Bild är i god svensk fototradition människonära, med reportage och presentationer av svenska fotografer. Jag fäster mig vid en stilig gatubild med färggranna plank och graffiti och i förgrunden en liten ekorre i fullt språng med alla tassar i luften och svansen sträckt i luftdraget. Juryns motivering till priset i den svenska delen av '''Metro Photo Challenge''': ''"Människans djungel breder ut sig och förändrar livsvillkoren för allt levande. Bilden är en fin och intelligent skildring av den envisa kampen för överlevnad i en otrygg värld."'' De vackra orden faller platt om bilden är manipulerad, tydligen vet juryn att den inte är det. I reglerna för sitt Grand Prix skriver tidningen: "Det är tillåtet att skicka in manipulerade bilder, men ange om så är fallet i beskrivningen." Ur en bildkritikers synpunkt tycker jag det här är ganska självfallet. Fotografen har inte alltid samma frihet som målaren. Tydligast är detta när det gäller naturbilder och reportage, men gränserna är så diffusa att tävlingsdomaren skall ha tillfälle att avgöra om en manipulation inverkar på bildens värde - och i vilken riktning. För en fototidskrift eller en fotoklubb gäller det också att förmedla lärorik kunskap i samband med tävlingarna. Jag ska fortsätta söka intressanta ämnen i fototidskrifterna. De finns, dolda bland allt snuttifierat material och reklam. Och apropå reklam såg jag i Husis en gatuvy med mängder av bilar och ännu fler svarta katter, från förgrund långt in i bakgrunden, med nästan riktigt perpektiv. Men en gatubild med bara en svart katt? Då vill åtminstone jag veta om den är plockad ur bildarkivet! ''Prolle'' ==Redaktörens rader== Jag har just gjort färdig min tredje fotobok. Alla tre har varit presenter, med bilder som handlat om mottagaren. Jag inbillar mig nämligen inte att någon annan än jag själv i hela vida världen skulle vara intresserad av mina underbara bilder av landskap, blommor, obekanta mänskor. Att jobba med de här fotoböckerna har varit något av det roligaste jag gjort. Man blir helt uppslukad! Det är oerhört kreativt. Varje sida blir olik föregående. Och mottagarna rörs till tårar. Det finns inte bättre gåva. ''Christine'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:April]] [[Category:2010]] 92fb05767c03eb2fe0ec56d95e731333f5e2ecab 0 39 264 252 2010-04-30T05:22:38Z Frasse 4 /* April: Förbjudet */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Åland. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kannor i fönster'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Majnatt'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Båtarna'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Får på bete'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kastelholms slott'' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' ===Oktober: Det enkla är det sköna=== En tävling för omanipulerade diabilder, två bilder per deltagare. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Svanen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''My Ireland'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Päron i skål'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Fyren'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgbacken 15.8. {{Quotation|Vi fotograferar i färg och svartvitt, och tävlar med påsiktsbilder i två klasser: enskilda bilder, högst tre per deltagare, och en bildberättelse i fyra bilder. Bildframställningen är helt fri. Bilderna skall vara monterade, deras kortsida, exklusive monteringen, skall vara minst 30 cm och de skall inlämnas till labbet eller Foto-Hasse senast den 10 oktober.|Cirkuläret, Maj 2009}} ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Enskilda bilder | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Häxan'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Vattenfall'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Pusukoppi'' |- | Bildserie | '''[[Andy Young]]''' | | |} Vårutfärdspokalen tilldelades '''[[Andy Young]]''' ===November: Hemma=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Peter Stenius]]''', ''Hemmets reflexioner'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Honey, I'm home!'' | '''[[Sam Sandqvist]]''', ''Söndagsmorgon framför TV'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ljus i fönstret'' |- | Svartvitt | '''[[Peter Stenius]]''', ''Frukostbröd'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Badrum'' | '''[[Andy Young]]''', ''Ska det aldrig bli färdigt nånsin?'' | Inget hedersomnämnande |} Publikfavorit: '''[[Håkan Mitts]]''', ''Någon är hemma'' ===Januari: Avigsidan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Ghita Thomé]]''', ''As shot'' | '''[[Andy Young]]''', ''Lömsk flugsvamp'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Dator crash'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Babianreve'' |- | Svartvitt | '''[[Kristian Frantz]]''', ''6 tulpaner'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Avigsidan putsas'' | '''[[Andy Young]]''', ''Café Engel - èfaC legnE'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Katten på bordet'' |} Publikfavorit: '''[[Robin Hackman]]''', ''Avigsidan putsas'' ===Februari: Kaurismäkis Finland=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''-'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''-'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Bert Carpelan]]''', ''- '' ===Februari: Qvinnan=== {{Quotation|I tävlingen Kvinnan kan man kan delta med högst två påsiktsbilder som kan vara svartvita, i färg eller en av vardera. Både svartvita och färgbilder tävlar om pokalen Kvinnan. Tekniken är fri. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna.|Cirkuläret, September 2009}} Vinnare: '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' ===Mars: Jag gjorde det!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Robin Hackman]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' | '''[[Göran Lindberg]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Clas Nordman]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Kristian Frantz]]''', ''- '' ===April: Förbjudet=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''-'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''-'' | '''[[Rickard Creutz]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Clas Nordman]]''', ''-'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''-'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''-'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Mikael Albrecht]]''', ''- '' ===Maj: Traditionstävlingen (Fritt motiv)=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ==Poängställning i Månadens bild, efter marstävlingen== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämnanden ! Poäng |- | 1||Peter Stenius||2||2||1||1||17 |- | 2||Tua Rahikainen||1||1||1||2||11 |- | 3||Robin Hackman||2||||||1||9 |- | 4||Kristian Frantz||1||1||||1||8 |- | 5||Christine Saarukka||1||1||||||7 |- | 6||Andy Young||||1||2||||7 |- | 7||Mikael Albrecht||1||||||2||6 |- | 8||Gunnar Bärlund||||1||1||||5 |- | 9||Clas Nordman||1||||||||4 |- | 9||Ghita Thomé||1||||||||4 |- | 11||Richard Creutz||||1||||||3 |- | 12||Urda Fogel-Michael||||||1||1||3 |- | 13||Göran Lindberg||||||1||||2 |- | 13||Sam Sandqvist||||||1||||2 |- | 15||Bert Carpelan||||||||2||2 |- | 16||Henri Jalo||||||||1||1 |- | 16||Håkan Mitts||||||||1||1 |- |} dbb5da7cab170c8f27808b223b21a987e22daf0a 265 264 2010-04-30T05:24:14Z Frasse 4 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Åland. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kannor i fönster'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Majnatt'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Båtarna'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Får på bete'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kastelholms slott'' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' ===Oktober: Det enkla är det sköna=== En tävling för omanipulerade diabilder, två bilder per deltagare. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Svanen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''My Ireland'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Päron i skål'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Fyren'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgbacken 15.8. {{Quotation|Vi fotograferar i färg och svartvitt, och tävlar med påsiktsbilder i två klasser: enskilda bilder, högst tre per deltagare, och en bildberättelse i fyra bilder. Bildframställningen är helt fri. Bilderna skall vara monterade, deras kortsida, exklusive monteringen, skall vara minst 30 cm och de skall inlämnas till labbet eller Foto-Hasse senast den 10 oktober.|Cirkuläret, Maj 2009}} ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Enskilda bilder | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Häxan'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Vattenfall'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Pusukoppi'' |- | Bildserie | '''[[Andy Young]]''' | | |} Vårutfärdspokalen tilldelades '''[[Andy Young]]''' ===November: Hemma=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Peter Stenius]]''', ''Hemmets reflexioner'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Honey, I'm home!'' | '''[[Sam Sandqvist]]''', ''Söndagsmorgon framför TV'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ljus i fönstret'' |- | Svartvitt | '''[[Peter Stenius]]''', ''Frukostbröd'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Badrum'' | '''[[Andy Young]]''', ''Ska det aldrig bli färdigt nånsin?'' | Inget hedersomnämnande |} Publikfavorit: '''[[Håkan Mitts]]''', ''Någon är hemma'' ===Januari: Avigsidan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Ghita Thomé]]''', ''As shot'' | '''[[Andy Young]]''', ''Lömsk flugsvamp'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Dator crash'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Babianreve'' |- | Svartvitt | '''[[Kristian Frantz]]''', ''6 tulpaner'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Avigsidan putsas'' | '''[[Andy Young]]''', ''Café Engel - èfaC legnE'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Katten på bordet'' |} Publikfavorit: '''[[Robin Hackman]]''', ''Avigsidan putsas'' ===Februari: Kaurismäkis Finland=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''-'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''-'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Bert Carpelan]]''', ''- '' ===Februari: Qvinnan=== {{Quotation|I tävlingen Kvinnan kan man kan delta med högst två påsiktsbilder som kan vara svartvita, i färg eller en av vardera. Både svartvita och färgbilder tävlar om pokalen Kvinnan. Tekniken är fri. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna.|Cirkuläret, September 2009}} Vinnare: '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' ===Mars: Jag gjorde det!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Robin Hackman]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' | '''[[Göran Lindberg]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Clas Nordman]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Kristian Frantz]]''', ''- '' ===April: Förbjudet=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''-'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''-'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Clas Nordman]]''', ''-'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''-'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''-'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Mikael Albrecht]]''', ''- '' ===Maj: Traditionstävlingen (Fritt motiv)=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ==Poängställning i Månadens bild, efter marstävlingen== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämnanden ! Poäng |- | 1||Peter Stenius||2||2||1||1||17 |- | 2||Tua Rahikainen||1||1||1||2||11 |- | 3||Robin Hackman||2||||||1||9 |- | 4||Kristian Frantz||1||1||||1||8 |- | 5||Christine Saarukka||1||1||||||7 |- | 6||Andy Young||||1||2||||7 |- | 7||Mikael Albrecht||1||||||2||6 |- | 8||Gunnar Bärlund||||1||1||||5 |- | 9||Clas Nordman||1||||||||4 |- | 9||Ghita Thomé||1||||||||4 |- | 11||Richard Creutz||||1||||||3 |- | 12||Urda Fogel-Michael||||||1||1||3 |- | 13||Göran Lindberg||||||1||||2 |- | 13||Sam Sandqvist||||||1||||2 |- | 15||Bert Carpelan||||||||2||2 |- | 16||Henri Jalo||||||||1||1 |- | 16||Håkan Mitts||||||||1||1 |- |} 7e78d4125e610e33e6a7750627df3a44b58714ae 266 265 2010-05-01T07:54:01Z Frasse 4 /* Poängställning i Månadens bild, efter marstävlingen */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Åland. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kannor i fönster'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Majnatt'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Båtarna'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Får på bete'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kastelholms slott'' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' ===Oktober: Det enkla är det sköna=== En tävling för omanipulerade diabilder, två bilder per deltagare. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Svanen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''My Ireland'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Päron i skål'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Fyren'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgbacken 15.8. {{Quotation|Vi fotograferar i färg och svartvitt, och tävlar med påsiktsbilder i två klasser: enskilda bilder, högst tre per deltagare, och en bildberättelse i fyra bilder. Bildframställningen är helt fri. Bilderna skall vara monterade, deras kortsida, exklusive monteringen, skall vara minst 30 cm och de skall inlämnas till labbet eller Foto-Hasse senast den 10 oktober.|Cirkuläret, Maj 2009}} ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Enskilda bilder | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Häxan'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Vattenfall'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Pusukoppi'' |- | Bildserie | '''[[Andy Young]]''' | | |} Vårutfärdspokalen tilldelades '''[[Andy Young]]''' ===November: Hemma=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Peter Stenius]]''', ''Hemmets reflexioner'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Honey, I'm home!'' | '''[[Sam Sandqvist]]''', ''Söndagsmorgon framför TV'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ljus i fönstret'' |- | Svartvitt | '''[[Peter Stenius]]''', ''Frukostbröd'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Badrum'' | '''[[Andy Young]]''', ''Ska det aldrig bli färdigt nånsin?'' | Inget hedersomnämnande |} Publikfavorit: '''[[Håkan Mitts]]''', ''Någon är hemma'' ===Januari: Avigsidan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Ghita Thomé]]''', ''As shot'' | '''[[Andy Young]]''', ''Lömsk flugsvamp'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Dator crash'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Babianreve'' |- | Svartvitt | '''[[Kristian Frantz]]''', ''6 tulpaner'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Avigsidan putsas'' | '''[[Andy Young]]''', ''Café Engel - èfaC legnE'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Katten på bordet'' |} Publikfavorit: '''[[Robin Hackman]]''', ''Avigsidan putsas'' ===Februari: Kaurismäkis Finland=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''-'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''-'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Bert Carpelan]]''', ''- '' ===Februari: Qvinnan=== {{Quotation|I tävlingen Kvinnan kan man kan delta med högst två påsiktsbilder som kan vara svartvita, i färg eller en av vardera. Både svartvita och färgbilder tävlar om pokalen Kvinnan. Tekniken är fri. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna.|Cirkuläret, September 2009}} Vinnare: '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' ===Mars: Jag gjorde det!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Robin Hackman]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' | '''[[Göran Lindberg]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Clas Nordman]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Kristian Frantz]]''', ''- '' ===April: Förbjudet=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''-'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''-'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Clas Nordman]]''', ''-'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''-'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''-'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Mikael Albrecht]]''', ''- '' ===Maj: Traditionstävlingen (Fritt motiv)=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ==Poängställning i Månadens bild, slutställning== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämnanden ! Poäng |- | 1||Peter Stenius||2||2||1||1||17 |- | 2||Robin Hackman||1||2||||2||12 |- | 3||Tua Rahikainen||1||1||1||3||12 |- | 4||Mikael Albrecht||1||1||||3||10 |- | 5||Gunnar Bärlund||1||1||1||||9 |- | 6||Clas Nordman||2||||||||8 |- | 7||Kristian Frantz||1||1||||1||8 |- | 8||Christine Saarukka||1||1||||||7 |- | 9||Andy Young||||1||2||||7 |- | 10||Richard Creutz||||1||1||||5 |- | 11||Ghita Thomé||1||||||||4 |- | 12||Bert Carpelan||||||2||||4 |- | 13||Urda Fogel-Michael||||||1||1||3 |- | 14||Göran Lindberg||||||1||||2 |- | 14||Sam Sandqvist||||||1||||2 |- | 16||Henri Jalo||||||||1||1 |- | 16||Håkan Mitts||||||||1||1 |- | 16||Lucille Rosenqvist||||||||1||1 |- |} b01bc92a1df0d6ec56e6a76bcc403b5812f2dbf5 267 266 2010-05-01T08:03:50Z Frasse 4 /* Poängställning i Månadens bild, slutställning */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Åland. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kannor i fönster'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Majnatt'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Båtarna'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Får på bete'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kastelholms slott'' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' ===Oktober: Det enkla är det sköna=== En tävling för omanipulerade diabilder, två bilder per deltagare. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Svanen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''My Ireland'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Päron i skål'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Fyren'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgbacken 15.8. {{Quotation|Vi fotograferar i färg och svartvitt, och tävlar med påsiktsbilder i två klasser: enskilda bilder, högst tre per deltagare, och en bildberättelse i fyra bilder. Bildframställningen är helt fri. Bilderna skall vara monterade, deras kortsida, exklusive monteringen, skall vara minst 30 cm och de skall inlämnas till labbet eller Foto-Hasse senast den 10 oktober.|Cirkuläret, Maj 2009}} ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Enskilda bilder | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Häxan'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Vattenfall'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Pusukoppi'' |- | Bildserie | '''[[Andy Young]]''' | | |} Vårutfärdspokalen tilldelades '''[[Andy Young]]''' ===November: Hemma=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Peter Stenius]]''', ''Hemmets reflexioner'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Honey, I'm home!'' | '''[[Sam Sandqvist]]''', ''Söndagsmorgon framför TV'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ljus i fönstret'' |- | Svartvitt | '''[[Peter Stenius]]''', ''Frukostbröd'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Badrum'' | '''[[Andy Young]]''', ''Ska det aldrig bli färdigt nånsin?'' | Inget hedersomnämnande |} Publikfavorit: '''[[Håkan Mitts]]''', ''Någon är hemma'' ===Januari: Avigsidan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Ghita Thomé]]''', ''As shot'' | '''[[Andy Young]]''', ''Lömsk flugsvamp'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Dator crash'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Babianreve'' |- | Svartvitt | '''[[Kristian Frantz]]''', ''6 tulpaner'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Avigsidan putsas'' | '''[[Andy Young]]''', ''Café Engel - èfaC legnE'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Katten på bordet'' |} Publikfavorit: '''[[Robin Hackman]]''', ''Avigsidan putsas'' ===Februari: Kaurismäkis Finland=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''-'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''-'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Bert Carpelan]]''', ''- '' ===Februari: Qvinnan=== {{Quotation|I tävlingen Kvinnan kan man kan delta med högst två påsiktsbilder som kan vara svartvita, i färg eller en av vardera. Både svartvita och färgbilder tävlar om pokalen Kvinnan. Tekniken är fri. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna.|Cirkuläret, September 2009}} Vinnare: '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' ===Mars: Jag gjorde det!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Robin Hackman]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' | '''[[Göran Lindberg]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Clas Nordman]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Kristian Frantz]]''', ''- '' ===April: Förbjudet=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''-'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''-'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Clas Nordman]]''', ''-'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''-'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''-'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Mikael Albrecht]]''', ''- '' ===Maj: Traditionstävlingen (Fritt motiv)=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ==Poängställning i Månadens bild, slutställning== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämnanden ! Publikfavorit ! Poäng |- | 1||Peter Stenius||2||2||1||1||||17 |- | 2||Robin Hackman||1||2||||1||1||12 |- | 3||Tua Rahikainen||1||1||1||2||1||12 |- | 4||Mikael Albrecht||1||1||||3||||10 |- | 5||Gunnar Bärlund||1||1||1||||||9 |- | 6||Clas Nordman||2||||||||||8 |- | 7||Kristian Frantz||1||1||||||1||8 |- | 8||Christine Saarukka||1||1||||||||7 |- | 9||Andy Young||||1||2||||||7 |- | 10||Richard Creutz||||1||1||||||5 |- | 11||Bert Carpelan||||||2||||1||5 |- | 12||Ghita Thomé||1||||||||||4 |- | 13||Urda Fogel-Michael||||||1||1||||3 |- | 14||Göran Lindberg||||||1||||||2 |- | 14||Sam Sandqvist||||||1||||||2 |- | 16||Henri Jalo||||||||1||||1 |- | 16||Håkan Mitts||||||||||1||1 |- | 16||Lucille Rosenqvist||||||||1||||1 |- |} bb0a4df9773fba9b35e6a40a769f58cf466c7d8d 0 47 268 2010-05-11T11:46:19Z WikiSysop 1 Skapade sidan med 'Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Diskussion kring stadgeändring== Styrelsen hade…' wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Diskussion kring stadgeändring== Styrelsen hade föreslagit tre ändringar i stadgarna och vid april månads möte godkände den församlade menigheten enhälligt två av dem ( se bilden nederst). Den tredje förkastades med ytterst knapp marginal. Diskussionen blev ställvis rätt livlig. Stadgeändringar måste godkännas vid två på varandra följande möten, vid det första med två tredjedelars majoritet, vid det andra med enkel majoritet. Detta betyder att maj månads möte har att ta ställning till två förändringar i klubbens stadgar. ===AFK:s stadgar - rond två=== Styrelsen föreslog på mötet i april tre ändringar i AFK:s stadgar. Motiveringarna till ändringarna kan läsas i det föregående numret av Cirkuläret. Enligt stadgarna ska ändringar godkännas av två på varandra följande möten. Stöd från 2/3 av de närvarande medlemmarna krävs på det första mötet och enkel majoritet på det andra mötet. I omröstningarna gick det så att det första förslaget, paragraf 5, förkastades med minsta möjliga marginal, dvs. 14 röster för, med 22 medlemmar närvarande. De två återstående ändringsförslagen godkändes enhälligt, dock efter att en smärre ändring gjorts i §12.9. Under mötet i maj röstar vi alltså om dessa två ändringsförslag en gång till. Den här gången räcker det med enkel majoritet, och ändringarna är slutligt godkända om den uppnås. De föreliggande paragraferna har följande lydelse i sin föreslagna form: <blockquote> § 6 - Föreningens verksamhet leds och dess angelägenheter handhas av styrelsen. Denna består av ordförande och fem övriga medlemmar, vilka väljas av årsmötet för två verksamhetsår åt gången så att det årligen väljs tre styrelsemedlemmar. Styrelsen utser årligen inom sig viceordförande, sekreterare och skattmästare. Styrelsen utser dessutom tävlingssekreterare och laboratoriemästare. § 12 - Årsmötet skall hållas före utgången av juni månad. Följande ärenden skall behandlas på årsmötet: :9. Val av minst en revisor och minst en revisorssuppleant för den kommande räkenskapsperioden förrättas </blockquote> De gällande stadgarna kan läsas i sin helhet på http://www.afk.fi/afk/dokument/stadgarna/ ==Pressfotograf sedan 1960: Timo Kirves== Månadens gäst Timo Kirves hade denna gång valt att visa exempel på sina egna bilder. Och liksom förra månadens gäst, Stefan Bremer, använder Timo mest en liten (men bra) digikamera som han "knäpper runt" med. En liten kamera har den stora fördelen att den inte märks så mycket, och fotar man folk skall man försöka dra så lite uppmärksamhet som möjligt till sin egen person. Timo använder nästan aldrig blixt. Blixt förstör stämningen, säger han. Han föredrar också "riktiga" papperskopior i motsats till bilder på nätet. - Gör jag en kopia så vet jag att betraktaren ser exakt den bild som jag själv ser - på webben blir bilden beroende av många olika faktorer. Varje foto som kommer ur Timo Kirves kamera blir efterbehandlat i tre separata steg: '''färgbalans''', '''kontrast''', '''skärpa''' (inte unsharp mask!). Dethär tar högst fem minuter när man är van. Timo lovade återkomma senare, kanske i höst, och lära oss dessa tre steg. Han rekommenderade också att vi ställer in '''vitbalansen''' för hand för varje nytt rum vi kommer in i. Att vi inte jobbar med '''exponeringsautomatik''' och att vi använder '''brusreducering''' vid höga ISO-tal. Eller så använder vi lägre ISO-tal och är i stället mycket koncentrerade (och stadiga på hand). - Det måste finnas en svart punkt och en vit punkt i bilden, då får man kraft och lyster i bilden. Det svarta får heller inte flyta ihop. - Man måste också tänka på hurdan skärm man har, speciellt när man jobbar med färg. Skärmbilden har en helt annan kraft än den printade bilden, ljuset kommer igenom. Den som inte har en kalibrerad skärm måste använda densitometer. Man måste lära sig att mäta! Och kom också ihåg att inte ha något som har klara rena starka färger någonstans nära skärmen heller! Det stör. Två namn att lägga på minnet och kanske leta upp på nätet är '''Dan Margulis''', Timo Kirves guru i bildbehandling, och '''Davide Barranca''', som lärt honom allting om skärpning av bilder. ==Peter Stenius klar segrare i månadens bild== Det var inte fråga om några enstaka poäng hit eller dit när tävlingssekreteraren Kristian Frantz räknat ihop poängen för alla årets tävlingar i Månadens bild. Peter Stenius samlade hela 17 poäng, vilket är 5 flera än Tua Rahikainen och Robin Hackman, som kom på hedersam delad andra plats med sina 12 poäng Årets fotograf 2009-2010 Michael Albrecht får alltså nu avstå från pokalen efter att ha erhållit den två år å rad. Cirkuläret gratulerar nya Årets fotograf Peter Stenius! Slutliga poängställningen kan ses på sidan om [Månadens_bild_2009-2010#Po.C3.A4ngst.C3.A4llning_i_M.C3.A5nadens_bild.2C_slutst.C3.A4llning Månadens bild 2009-2010]. ==Höstutflykten== Som redan aviserats i föregående nummer åker vi alltså på höstutflykt till Högholmen '''lördagen den 4 september'''. Vi träffas på restaurang Pukki klockan 11, men i övrigt har vi inga gemensamma planer för hur man kommer och går. Höstutflyktstävlingen går av stapeln på månadsmötet i november. Samtliga tävlingsbilder ska vara tagna på Högholmen under djurparkens öppethållningstid den 4 september. I tävlingen får var och en ställa upp med '''tre påsiktsbilder''' som ska vara gjorda i enlighet med AFK:s allmänna tävlingsregler. Bilderna får vara svartvita eller i färg, eller en blandning därav. Dessutom får var och en ställa upp med '''en triptyk'''. Som triptyk räknas ett verk som kan hängas upp som en helhet, men består av tre bilder. En bra triptyk känns igen på att helheten är mer än summan av de tre bilderna. Bilderna kan t.ex. sammanfogas på samma papper, eller monteras var för sig i en passepartout med tre hål. Triptykens långsida får vara högst 70 cm och kortsidan högst 50 cm. Domaren, som inte ännu har utsetts, utdelar höstutflyktspokalen till det bästa bidraget totalt sett, men utser också bästa bidrag i vardera serien. Vi ses bland djuren! ''Micke'' ==Höstens temautställning== Temat för Fotoklubbarnas förbunds temautställning i höst är "Hetki" ("Ögonblicket/ Stunden"). Om utställningen är så mycket känt att den hålls på Galleria Justus i Kannus (några mil inåt land från Karleby) med vernissage den 9 oktober. Närmare information kommer i sinom tid att finnas på förbundets webbsidor www.sksl.fi, där även utställningsreglerna kan hämtas. Sista postningsdag för kandiderande utställningsbidrag är 31.8.2010. De AFK:are som vill delta i en gemensam postning kan lämna in sina bilder till vår biträdande tävlingssekreterare Peter Stenius i labbet tisdagen den 30 augusti kl. 18-19 eller enligt överenskommelse med honom per mobil 0503812648. Den gemensamma postningen bekostas av klubben. ==Redaktörens rader: traditionella bilder== I skrivande stund planerar undertecknad och 20 andra AFK:are resan till Dorpat, målet för 2010 års vårutfärd. Skall jag packa med gummistövlar - ifall jag skulle hamna i vatten och gyttja vid Peipussjön dit jag definitivt vill åka? Skall jag packa med datorn ifall jag vill maila min dotter eller visa dagens bildskörd för de andra på kvällarna? Skall jag packa med finskorna ifall vi går på bättre restaurang på lördag kväll? Skall jag ta med extra öronproppar - åt min rumskamrat, som annars knappast kan sova under mina snarkningar? Såna saker. Men sen funderar jag (och kanske någon annan också) på vilken/ vilka kameror jag skall packa med. Bara digitala kameran eller borde jag också ta min gamla fina Olympus OM2? Jag har en svartvit, ganska färsk rulle i kylskåpets grönsaksfack. Den har tittat stint och uppfordrande på mig varje gång jag sökt morötter eller lök. "Du lovade!!" Suck. Jag vet. Löften är löften är löften och jag brukar hålla mina. När det gäller löften till andra mänskor. Men när det handlar om att jag lovat mig själv att böka upp potatislandet, eller måla lillstugans bakre taklist som blev omålad förra försommaren för att det på bakväggen hängde en hylla där en flugsnappare byggt bo och jag ju inte kunde störa, då har jag en tendens att skjuta upp lite till. Och det här med att ta TRADITIONELLA FOTOGRAFIER som jag sedan kunde delta i traditionstävlingen med, det tycks vara riktigt svårt. Nog ska jag, men när. Och ju längre tid det går, dess längre kommer jag från framkallningsburkens och mörkrummets mystik. Hur var det nu man gjorde? Var är häftet där jag skrivit upp blandningarna? Hur länge skulle man? VAD skulle man? Suck igen. Det är så mycket man vill och så föga man gör. ''Christine'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Maj]] [[Category:2010]] d4e168407d8895022049e0dea20741586eb07ba5 270 268 2010-05-11T11:46:57Z WikiSysop 1 /* Peter Stenius klar segrare i månadens bild */ wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Diskussion kring stadgeändring== Styrelsen hade föreslagit tre ändringar i stadgarna och vid april månads möte godkände den församlade menigheten enhälligt två av dem ( se bilden nederst). Den tredje förkastades med ytterst knapp marginal. Diskussionen blev ställvis rätt livlig. Stadgeändringar måste godkännas vid två på varandra följande möten, vid det första med två tredjedelars majoritet, vid det andra med enkel majoritet. Detta betyder att maj månads möte har att ta ställning till två förändringar i klubbens stadgar. ===AFK:s stadgar - rond två=== Styrelsen föreslog på mötet i april tre ändringar i AFK:s stadgar. Motiveringarna till ändringarna kan läsas i det föregående numret av Cirkuläret. Enligt stadgarna ska ändringar godkännas av två på varandra följande möten. Stöd från 2/3 av de närvarande medlemmarna krävs på det första mötet och enkel majoritet på det andra mötet. I omröstningarna gick det så att det första förslaget, paragraf 5, förkastades med minsta möjliga marginal, dvs. 14 röster för, med 22 medlemmar närvarande. De två återstående ändringsförslagen godkändes enhälligt, dock efter att en smärre ändring gjorts i §12.9. Under mötet i maj röstar vi alltså om dessa två ändringsförslag en gång till. Den här gången räcker det med enkel majoritet, och ändringarna är slutligt godkända om den uppnås. De föreliggande paragraferna har följande lydelse i sin föreslagna form: <blockquote> § 6 - Föreningens verksamhet leds och dess angelägenheter handhas av styrelsen. Denna består av ordförande och fem övriga medlemmar, vilka väljas av årsmötet för två verksamhetsår åt gången så att det årligen väljs tre styrelsemedlemmar. Styrelsen utser årligen inom sig viceordförande, sekreterare och skattmästare. Styrelsen utser dessutom tävlingssekreterare och laboratoriemästare. § 12 - Årsmötet skall hållas före utgången av juni månad. Följande ärenden skall behandlas på årsmötet: :9. Val av minst en revisor och minst en revisorssuppleant för den kommande räkenskapsperioden förrättas </blockquote> De gällande stadgarna kan läsas i sin helhet på http://www.afk.fi/afk/dokument/stadgarna/ ==Pressfotograf sedan 1960: Timo Kirves== Månadens gäst Timo Kirves hade denna gång valt att visa exempel på sina egna bilder. Och liksom förra månadens gäst, Stefan Bremer, använder Timo mest en liten (men bra) digikamera som han "knäpper runt" med. En liten kamera har den stora fördelen att den inte märks så mycket, och fotar man folk skall man försöka dra så lite uppmärksamhet som möjligt till sin egen person. Timo använder nästan aldrig blixt. Blixt förstör stämningen, säger han. Han föredrar också "riktiga" papperskopior i motsats till bilder på nätet. - Gör jag en kopia så vet jag att betraktaren ser exakt den bild som jag själv ser - på webben blir bilden beroende av många olika faktorer. Varje foto som kommer ur Timo Kirves kamera blir efterbehandlat i tre separata steg: '''färgbalans''', '''kontrast''', '''skärpa''' (inte unsharp mask!). Dethär tar högst fem minuter när man är van. Timo lovade återkomma senare, kanske i höst, och lära oss dessa tre steg. Han rekommenderade också att vi ställer in '''vitbalansen''' för hand för varje nytt rum vi kommer in i. Att vi inte jobbar med '''exponeringsautomatik''' och att vi använder '''brusreducering''' vid höga ISO-tal. Eller så använder vi lägre ISO-tal och är i stället mycket koncentrerade (och stadiga på hand). - Det måste finnas en svart punkt och en vit punkt i bilden, då får man kraft och lyster i bilden. Det svarta får heller inte flyta ihop. - Man måste också tänka på hurdan skärm man har, speciellt när man jobbar med färg. Skärmbilden har en helt annan kraft än den printade bilden, ljuset kommer igenom. Den som inte har en kalibrerad skärm måste använda densitometer. Man måste lära sig att mäta! Och kom också ihåg att inte ha något som har klara rena starka färger någonstans nära skärmen heller! Det stör. Två namn att lägga på minnet och kanske leta upp på nätet är '''Dan Margulis''', Timo Kirves guru i bildbehandling, och '''Davide Barranca''', som lärt honom allting om skärpning av bilder. ==Peter Stenius klar segrare i månadens bild== Det var inte fråga om några enstaka poäng hit eller dit när tävlingssekreteraren Kristian Frantz räknat ihop poängen för alla årets tävlingar i Månadens bild. Peter Stenius samlade hela 17 poäng, vilket är 5 flera än Tua Rahikainen och Robin Hackman, som kom på hedersam delad andra plats med sina 12 poäng Årets fotograf 2009-2010 Michael Albrecht får alltså nu avstå från pokalen efter att ha erhållit den två år å rad. Cirkuläret gratulerar nya Årets fotograf Peter Stenius! Slutliga poängställningen kan ses på sidan om [Månadens_bild_2009-2010#Po.C3.A4ngst.C3.A4llning_i_M.C3.A5nadens_bild.2C_slutst.C3.A4llning|Månadens bild 2009-2010]. ==Höstutflykten== Som redan aviserats i föregående nummer åker vi alltså på höstutflykt till Högholmen '''lördagen den 4 september'''. Vi träffas på restaurang Pukki klockan 11, men i övrigt har vi inga gemensamma planer för hur man kommer och går. Höstutflyktstävlingen går av stapeln på månadsmötet i november. Samtliga tävlingsbilder ska vara tagna på Högholmen under djurparkens öppethållningstid den 4 september. I tävlingen får var och en ställa upp med '''tre påsiktsbilder''' som ska vara gjorda i enlighet med AFK:s allmänna tävlingsregler. Bilderna får vara svartvita eller i färg, eller en blandning därav. Dessutom får var och en ställa upp med '''en triptyk'''. Som triptyk räknas ett verk som kan hängas upp som en helhet, men består av tre bilder. En bra triptyk känns igen på att helheten är mer än summan av de tre bilderna. Bilderna kan t.ex. sammanfogas på samma papper, eller monteras var för sig i en passepartout med tre hål. Triptykens långsida får vara högst 70 cm och kortsidan högst 50 cm. Domaren, som inte ännu har utsetts, utdelar höstutflyktspokalen till det bästa bidraget totalt sett, men utser också bästa bidrag i vardera serien. Vi ses bland djuren! ''Micke'' ==Höstens temautställning== Temat för Fotoklubbarnas förbunds temautställning i höst är "Hetki" ("Ögonblicket/ Stunden"). Om utställningen är så mycket känt att den hålls på Galleria Justus i Kannus (några mil inåt land från Karleby) med vernissage den 9 oktober. Närmare information kommer i sinom tid att finnas på förbundets webbsidor www.sksl.fi, där även utställningsreglerna kan hämtas. Sista postningsdag för kandiderande utställningsbidrag är 31.8.2010. De AFK:are som vill delta i en gemensam postning kan lämna in sina bilder till vår biträdande tävlingssekreterare Peter Stenius i labbet tisdagen den 30 augusti kl. 18-19 eller enligt överenskommelse med honom per mobil 0503812648. Den gemensamma postningen bekostas av klubben. ==Redaktörens rader: traditionella bilder== I skrivande stund planerar undertecknad och 20 andra AFK:are resan till Dorpat, målet för 2010 års vårutfärd. Skall jag packa med gummistövlar - ifall jag skulle hamna i vatten och gyttja vid Peipussjön dit jag definitivt vill åka? Skall jag packa med datorn ifall jag vill maila min dotter eller visa dagens bildskörd för de andra på kvällarna? Skall jag packa med finskorna ifall vi går på bättre restaurang på lördag kväll? Skall jag ta med extra öronproppar - åt min rumskamrat, som annars knappast kan sova under mina snarkningar? Såna saker. Men sen funderar jag (och kanske någon annan också) på vilken/ vilka kameror jag skall packa med. Bara digitala kameran eller borde jag också ta min gamla fina Olympus OM2? Jag har en svartvit, ganska färsk rulle i kylskåpets grönsaksfack. Den har tittat stint och uppfordrande på mig varje gång jag sökt morötter eller lök. "Du lovade!!" Suck. Jag vet. Löften är löften är löften och jag brukar hålla mina. När det gäller löften till andra mänskor. Men när det handlar om att jag lovat mig själv att böka upp potatislandet, eller måla lillstugans bakre taklist som blev omålad förra försommaren för att det på bakväggen hängde en hylla där en flugsnappare byggt bo och jag ju inte kunde störa, då har jag en tendens att skjuta upp lite till. Och det här med att ta TRADITIONELLA FOTOGRAFIER som jag sedan kunde delta i traditionstävlingen med, det tycks vara riktigt svårt. Nog ska jag, men när. Och ju längre tid det går, dess längre kommer jag från framkallningsburkens och mörkrummets mystik. Hur var det nu man gjorde? Var är häftet där jag skrivit upp blandningarna? Hur länge skulle man? VAD skulle man? Suck igen. Det är så mycket man vill och så föga man gör. ''Christine'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Maj]] [[Category:2010]] 50989e58d3e3903970d543bd96756ee2c0d54673 271 270 2010-05-11T11:47:50Z WikiSysop 1 /* Peter Stenius klar segrare i månadens bild */ wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Diskussion kring stadgeändring== Styrelsen hade föreslagit tre ändringar i stadgarna och vid april månads möte godkände den församlade menigheten enhälligt två av dem ( se bilden nederst). Den tredje förkastades med ytterst knapp marginal. Diskussionen blev ställvis rätt livlig. Stadgeändringar måste godkännas vid två på varandra följande möten, vid det första med två tredjedelars majoritet, vid det andra med enkel majoritet. Detta betyder att maj månads möte har att ta ställning till två förändringar i klubbens stadgar. ===AFK:s stadgar - rond två=== Styrelsen föreslog på mötet i april tre ändringar i AFK:s stadgar. Motiveringarna till ändringarna kan läsas i det föregående numret av Cirkuläret. Enligt stadgarna ska ändringar godkännas av två på varandra följande möten. Stöd från 2/3 av de närvarande medlemmarna krävs på det första mötet och enkel majoritet på det andra mötet. I omröstningarna gick det så att det första förslaget, paragraf 5, förkastades med minsta möjliga marginal, dvs. 14 röster för, med 22 medlemmar närvarande. De två återstående ändringsförslagen godkändes enhälligt, dock efter att en smärre ändring gjorts i §12.9. Under mötet i maj röstar vi alltså om dessa två ändringsförslag en gång till. Den här gången räcker det med enkel majoritet, och ändringarna är slutligt godkända om den uppnås. De föreliggande paragraferna har följande lydelse i sin föreslagna form: <blockquote> § 6 - Föreningens verksamhet leds och dess angelägenheter handhas av styrelsen. Denna består av ordförande och fem övriga medlemmar, vilka väljas av årsmötet för två verksamhetsår åt gången så att det årligen väljs tre styrelsemedlemmar. Styrelsen utser årligen inom sig viceordförande, sekreterare och skattmästare. Styrelsen utser dessutom tävlingssekreterare och laboratoriemästare. § 12 - Årsmötet skall hållas före utgången av juni månad. Följande ärenden skall behandlas på årsmötet: :9. Val av minst en revisor och minst en revisorssuppleant för den kommande räkenskapsperioden förrättas </blockquote> De gällande stadgarna kan läsas i sin helhet på http://www.afk.fi/afk/dokument/stadgarna/ ==Pressfotograf sedan 1960: Timo Kirves== Månadens gäst Timo Kirves hade denna gång valt att visa exempel på sina egna bilder. Och liksom förra månadens gäst, Stefan Bremer, använder Timo mest en liten (men bra) digikamera som han "knäpper runt" med. En liten kamera har den stora fördelen att den inte märks så mycket, och fotar man folk skall man försöka dra så lite uppmärksamhet som möjligt till sin egen person. Timo använder nästan aldrig blixt. Blixt förstör stämningen, säger han. Han föredrar också "riktiga" papperskopior i motsats till bilder på nätet. - Gör jag en kopia så vet jag att betraktaren ser exakt den bild som jag själv ser - på webben blir bilden beroende av många olika faktorer. Varje foto som kommer ur Timo Kirves kamera blir efterbehandlat i tre separata steg: '''färgbalans''', '''kontrast''', '''skärpa''' (inte unsharp mask!). Dethär tar högst fem minuter när man är van. Timo lovade återkomma senare, kanske i höst, och lära oss dessa tre steg. Han rekommenderade också att vi ställer in '''vitbalansen''' för hand för varje nytt rum vi kommer in i. Att vi inte jobbar med '''exponeringsautomatik''' och att vi använder '''brusreducering''' vid höga ISO-tal. Eller så använder vi lägre ISO-tal och är i stället mycket koncentrerade (och stadiga på hand). - Det måste finnas en svart punkt och en vit punkt i bilden, då får man kraft och lyster i bilden. Det svarta får heller inte flyta ihop. - Man måste också tänka på hurdan skärm man har, speciellt när man jobbar med färg. Skärmbilden har en helt annan kraft än den printade bilden, ljuset kommer igenom. Den som inte har en kalibrerad skärm måste använda densitometer. Man måste lära sig att mäta! Och kom också ihåg att inte ha något som har klara rena starka färger någonstans nära skärmen heller! Det stör. Två namn att lägga på minnet och kanske leta upp på nätet är '''Dan Margulis''', Timo Kirves guru i bildbehandling, och '''Davide Barranca''', som lärt honom allting om skärpning av bilder. ==Peter Stenius klar segrare i månadens bild== Det var inte fråga om några enstaka poäng hit eller dit när tävlingssekreteraren Kristian Frantz räknat ihop poängen för alla årets tävlingar i Månadens bild. Peter Stenius samlade hela 17 poäng, vilket är 5 flera än Tua Rahikainen och Robin Hackman, som kom på hedersam delad andra plats med sina 12 poäng Årets fotograf 2009-2010 Michael Albrecht får alltså nu avstå från pokalen efter att ha erhållit den två år å rad. Cirkuläret gratulerar nya Årets fotograf Peter Stenius! Slutliga poängställningen kan ses på sidan om [[Månadens_bild_2009-2010#Po.C3.A4ngst.C3.A4llning_i_M.C3.A5nadens_bild.2C_slutst.C3.A4llning|Månadens bild 2009-2010]]. ==Höstutflykten== Som redan aviserats i föregående nummer åker vi alltså på höstutflykt till Högholmen '''lördagen den 4 september'''. Vi träffas på restaurang Pukki klockan 11, men i övrigt har vi inga gemensamma planer för hur man kommer och går. Höstutflyktstävlingen går av stapeln på månadsmötet i november. Samtliga tävlingsbilder ska vara tagna på Högholmen under djurparkens öppethållningstid den 4 september. I tävlingen får var och en ställa upp med '''tre påsiktsbilder''' som ska vara gjorda i enlighet med AFK:s allmänna tävlingsregler. Bilderna får vara svartvita eller i färg, eller en blandning därav. Dessutom får var och en ställa upp med '''en triptyk'''. Som triptyk räknas ett verk som kan hängas upp som en helhet, men består av tre bilder. En bra triptyk känns igen på att helheten är mer än summan av de tre bilderna. Bilderna kan t.ex. sammanfogas på samma papper, eller monteras var för sig i en passepartout med tre hål. Triptykens långsida får vara högst 70 cm och kortsidan högst 50 cm. Domaren, som inte ännu har utsetts, utdelar höstutflyktspokalen till det bästa bidraget totalt sett, men utser också bästa bidrag i vardera serien. Vi ses bland djuren! ''Micke'' ==Höstens temautställning== Temat för Fotoklubbarnas förbunds temautställning i höst är "Hetki" ("Ögonblicket/ Stunden"). Om utställningen är så mycket känt att den hålls på Galleria Justus i Kannus (några mil inåt land från Karleby) med vernissage den 9 oktober. Närmare information kommer i sinom tid att finnas på förbundets webbsidor www.sksl.fi, där även utställningsreglerna kan hämtas. Sista postningsdag för kandiderande utställningsbidrag är 31.8.2010. De AFK:are som vill delta i en gemensam postning kan lämna in sina bilder till vår biträdande tävlingssekreterare Peter Stenius i labbet tisdagen den 30 augusti kl. 18-19 eller enligt överenskommelse med honom per mobil 0503812648. Den gemensamma postningen bekostas av klubben. ==Redaktörens rader: traditionella bilder== I skrivande stund planerar undertecknad och 20 andra AFK:are resan till Dorpat, målet för 2010 års vårutfärd. Skall jag packa med gummistövlar - ifall jag skulle hamna i vatten och gyttja vid Peipussjön dit jag definitivt vill åka? Skall jag packa med datorn ifall jag vill maila min dotter eller visa dagens bildskörd för de andra på kvällarna? Skall jag packa med finskorna ifall vi går på bättre restaurang på lördag kväll? Skall jag ta med extra öronproppar - åt min rumskamrat, som annars knappast kan sova under mina snarkningar? Såna saker. Men sen funderar jag (och kanske någon annan också) på vilken/ vilka kameror jag skall packa med. Bara digitala kameran eller borde jag också ta min gamla fina Olympus OM2? Jag har en svartvit, ganska färsk rulle i kylskåpets grönsaksfack. Den har tittat stint och uppfordrande på mig varje gång jag sökt morötter eller lök. "Du lovade!!" Suck. Jag vet. Löften är löften är löften och jag brukar hålla mina. När det gäller löften till andra mänskor. Men när det handlar om att jag lovat mig själv att böka upp potatislandet, eller måla lillstugans bakre taklist som blev omålad förra försommaren för att det på bakväggen hängde en hylla där en flugsnappare byggt bo och jag ju inte kunde störa, då har jag en tendens att skjuta upp lite till. Och det här med att ta TRADITIONELLA FOTOGRAFIER som jag sedan kunde delta i traditionstävlingen med, det tycks vara riktigt svårt. Nog ska jag, men när. Och ju längre tid det går, dess längre kommer jag från framkallningsburkens och mörkrummets mystik. Hur var det nu man gjorde? Var är häftet där jag skrivit upp blandningarna? Hur länge skulle man? VAD skulle man? Suck igen. Det är så mycket man vill och så föga man gör. ''Christine'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Maj]] [[Category:2010]] 9c27bd3348aae9845dbe47c332deb118de7d5737 276 271 2010-09-01T14:19:45Z WikiSysop 1 /* Diskussion kring stadgeändring */ wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Diskussion kring stadgeändring== Styrelsen hade föreslagit tre ändringar i stadgarna och vid april månads möte godkände den församlade menigheten enhälligt två av dem. Den tredje förkastades med ytterst knapp marginal. Diskussionen blev ställvis rätt livlig. Stadgeändringar måste godkännas vid två på varandra följande möten, vid det första med två tredjedelars majoritet, vid det andra med enkel majoritet. Detta betyder att maj månads möte har att ta ställning till två förändringar i klubbens stadgar. ===AFK:s stadgar - rond två=== Styrelsen föreslog på mötet i april tre ändringar i AFK:s stadgar. Motiveringarna till ändringarna kan läsas i det föregående numret av Cirkuläret. Enligt stadgarna ska ändringar godkännas av två på varandra följande möten. Stöd från 2/3 av de närvarande medlemmarna krävs på det första mötet och enkel majoritet på det andra mötet. I omröstningarna gick det så att det första förslaget, paragraf 5, förkastades med minsta möjliga marginal, dvs. 14 röster för, med 22 medlemmar närvarande. De två återstående ändringsförslagen godkändes enhälligt, dock efter att en smärre ändring gjorts i §12.9. Under mötet i maj röstar vi alltså om dessa två ändringsförslag en gång till. Den här gången räcker det med enkel majoritet, och ändringarna är slutligt godkända om den uppnås. De föreliggande paragraferna har följande lydelse i sin föreslagna form: <blockquote> § 6 - Föreningens verksamhet leds och dess angelägenheter handhas av styrelsen. Denna består av ordförande och fem övriga medlemmar, vilka väljas av årsmötet för två verksamhetsår åt gången så att det årligen väljs tre styrelsemedlemmar. Styrelsen utser årligen inom sig viceordförande, sekreterare och skattmästare. Styrelsen utser dessutom tävlingssekreterare och laboratoriemästare. § 12 - Årsmötet skall hållas före utgången av juni månad. Följande ärenden skall behandlas på årsmötet: :9. Val av minst en revisor och minst en revisorssuppleant för den kommande räkenskapsperioden förrättas </blockquote> De gällande stadgarna kan läsas i sin helhet på http://www.afk.fi/afk/dokument/stadgarna/ ==Pressfotograf sedan 1960: Timo Kirves== Månadens gäst Timo Kirves hade denna gång valt att visa exempel på sina egna bilder. Och liksom förra månadens gäst, Stefan Bremer, använder Timo mest en liten (men bra) digikamera som han "knäpper runt" med. En liten kamera har den stora fördelen att den inte märks så mycket, och fotar man folk skall man försöka dra så lite uppmärksamhet som möjligt till sin egen person. Timo använder nästan aldrig blixt. Blixt förstör stämningen, säger han. Han föredrar också "riktiga" papperskopior i motsats till bilder på nätet. - Gör jag en kopia så vet jag att betraktaren ser exakt den bild som jag själv ser - på webben blir bilden beroende av många olika faktorer. Varje foto som kommer ur Timo Kirves kamera blir efterbehandlat i tre separata steg: '''färgbalans''', '''kontrast''', '''skärpa''' (inte unsharp mask!). Dethär tar högst fem minuter när man är van. Timo lovade återkomma senare, kanske i höst, och lära oss dessa tre steg. Han rekommenderade också att vi ställer in '''vitbalansen''' för hand för varje nytt rum vi kommer in i. Att vi inte jobbar med '''exponeringsautomatik''' och att vi använder '''brusreducering''' vid höga ISO-tal. Eller så använder vi lägre ISO-tal och är i stället mycket koncentrerade (och stadiga på hand). - Det måste finnas en svart punkt och en vit punkt i bilden, då får man kraft och lyster i bilden. Det svarta får heller inte flyta ihop. - Man måste också tänka på hurdan skärm man har, speciellt när man jobbar med färg. Skärmbilden har en helt annan kraft än den printade bilden, ljuset kommer igenom. Den som inte har en kalibrerad skärm måste använda densitometer. Man måste lära sig att mäta! Och kom också ihåg att inte ha något som har klara rena starka färger någonstans nära skärmen heller! Det stör. Två namn att lägga på minnet och kanske leta upp på nätet är '''Dan Margulis''', Timo Kirves guru i bildbehandling, och '''Davide Barranca''', som lärt honom allting om skärpning av bilder. ==Peter Stenius klar segrare i månadens bild== Det var inte fråga om några enstaka poäng hit eller dit när tävlingssekreteraren Kristian Frantz räknat ihop poängen för alla årets tävlingar i Månadens bild. Peter Stenius samlade hela 17 poäng, vilket är 5 flera än Tua Rahikainen och Robin Hackman, som kom på hedersam delad andra plats med sina 12 poäng Årets fotograf 2009-2010 Michael Albrecht får alltså nu avstå från pokalen efter att ha erhållit den två år å rad. Cirkuläret gratulerar nya Årets fotograf Peter Stenius! Slutliga poängställningen kan ses på sidan om [[Månadens_bild_2009-2010#Po.C3.A4ngst.C3.A4llning_i_M.C3.A5nadens_bild.2C_slutst.C3.A4llning|Månadens bild 2009-2010]]. ==Höstutflykten== Som redan aviserats i föregående nummer åker vi alltså på höstutflykt till Högholmen '''lördagen den 4 september'''. Vi träffas på restaurang Pukki klockan 11, men i övrigt har vi inga gemensamma planer för hur man kommer och går. Höstutflyktstävlingen går av stapeln på månadsmötet i november. Samtliga tävlingsbilder ska vara tagna på Högholmen under djurparkens öppethållningstid den 4 september. I tävlingen får var och en ställa upp med '''tre påsiktsbilder''' som ska vara gjorda i enlighet med AFK:s allmänna tävlingsregler. Bilderna får vara svartvita eller i färg, eller en blandning därav. Dessutom får var och en ställa upp med '''en triptyk'''. Som triptyk räknas ett verk som kan hängas upp som en helhet, men består av tre bilder. En bra triptyk känns igen på att helheten är mer än summan av de tre bilderna. Bilderna kan t.ex. sammanfogas på samma papper, eller monteras var för sig i en passepartout med tre hål. Triptykens långsida får vara högst 70 cm och kortsidan högst 50 cm. Domaren, som inte ännu har utsetts, utdelar höstutflyktspokalen till det bästa bidraget totalt sett, men utser också bästa bidrag i vardera serien. Vi ses bland djuren! ''Micke'' ==Höstens temautställning== Temat för Fotoklubbarnas förbunds temautställning i höst är "Hetki" ("Ögonblicket/ Stunden"). Om utställningen är så mycket känt att den hålls på Galleria Justus i Kannus (några mil inåt land från Karleby) med vernissage den 9 oktober. Närmare information kommer i sinom tid att finnas på förbundets webbsidor www.sksl.fi, där även utställningsreglerna kan hämtas. Sista postningsdag för kandiderande utställningsbidrag är 31.8.2010. De AFK:are som vill delta i en gemensam postning kan lämna in sina bilder till vår biträdande tävlingssekreterare Peter Stenius i labbet tisdagen den 30 augusti kl. 18-19 eller enligt överenskommelse med honom per mobil 0503812648. Den gemensamma postningen bekostas av klubben. ==Redaktörens rader: traditionella bilder== I skrivande stund planerar undertecknad och 20 andra AFK:are resan till Dorpat, målet för 2010 års vårutfärd. Skall jag packa med gummistövlar - ifall jag skulle hamna i vatten och gyttja vid Peipussjön dit jag definitivt vill åka? Skall jag packa med datorn ifall jag vill maila min dotter eller visa dagens bildskörd för de andra på kvällarna? Skall jag packa med finskorna ifall vi går på bättre restaurang på lördag kväll? Skall jag ta med extra öronproppar - åt min rumskamrat, som annars knappast kan sova under mina snarkningar? Såna saker. Men sen funderar jag (och kanske någon annan också) på vilken/ vilka kameror jag skall packa med. Bara digitala kameran eller borde jag också ta min gamla fina Olympus OM2? Jag har en svartvit, ganska färsk rulle i kylskåpets grönsaksfack. Den har tittat stint och uppfordrande på mig varje gång jag sökt morötter eller lök. "Du lovade!!" Suck. Jag vet. Löften är löften är löften och jag brukar hålla mina. När det gäller löften till andra mänskor. Men när det handlar om att jag lovat mig själv att böka upp potatislandet, eller måla lillstugans bakre taklist som blev omålad förra försommaren för att det på bakväggen hängde en hylla där en flugsnappare byggt bo och jag ju inte kunde störa, då har jag en tendens att skjuta upp lite till. Och det här med att ta TRADITIONELLA FOTOGRAFIER som jag sedan kunde delta i traditionstävlingen med, det tycks vara riktigt svårt. Nog ska jag, men när. Och ju längre tid det går, dess längre kommer jag från framkallningsburkens och mörkrummets mystik. Hur var det nu man gjorde? Var är häftet där jag skrivit upp blandningarna? Hur länge skulle man? VAD skulle man? Suck igen. Det är så mycket man vill och så föga man gör. ''Christine'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Maj]] [[Category:2010]] a6b96c721331a86f1f5dc31aeca97b85e10542b8 0 11 272 62 2010-09-01T14:03:22Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki Godkända av årsmötet 27.20.1988 Paragraf 16 ändrad på föreningsmötet 22.2.2002 Fastställda av Justitieministeriet 10.8.1990 § 1 Föreningens namn är [[Amatörfotografklubben i Helsingfors]] rf och dess hemort är Helsingfors. § 2 Föreningens ändamål är att befrämja intresset för fotografi. I detta syfte arrangerar föreningen möten, exkursioner, tävlingar, utställningar och kurser, ställer fotografisk utrustning till medlemmarnas förfogande samt bedriver publikationsverksamhet. Föreningen kan ta emot gåvor och testamenterad egendom. § 3 Föreningens språk är svenska. § 4 Föreningens medlemmar är ordinarie medlemmar eller hedersmedlemmar. § 5 Var och en som är intresserad av fotografi kan söka medlemskap i föreningen. Nya medlemmar antas av föreningens möte på förslag av styrelsen. Den som föreningen särskilt önskar hedra kan på motiverat förslag av styrelsen kallas till hedersmedlem av föreningsmötet. Hedersmedlemmar är befriade från medlemsavgift. § 6 Föreningens verksamhet leds och dess angelägenheter handhas av styrelsen. Denna består av ordförande och fem övriga medlemmar, vilka väljas av årsmötet för två verksamhetsår åt gången så att det årligen väljs tre styrelsemedlemmar. Styrelsen utser årligen inom sig viceordförande, sekreterare och skattmästare. Styrelsen utser dessutom tävlingssekreterare och laboratoriemästare. § 7 Styrelsen sammanträder på kallelse av ordförande eller, vid förhinder för denne, av viceordförande och är beslutför då minst tre medlemmar, bland dem ordförande eller viceordförande, är närvarande. § 8 Förhandlingar vid föreningens och styrelsens möten utom vid föreningens årsmöte leds av ordförande och vid förhinder för denne av viceordförande. Om båda är förhindrade leds föreningens möte av den som mötet utser. Sekreteraren för protokoll, verkställer styrelsens beslut enligt dess anvisningar, för medlemsförteckning och uppgör förslag till årsberättelse. Skattmästaren förvaltar och redovisar föreningens penningmedel, ansvarar för inkasseringar och utbetalningar samt uppgör förslag till föreningens bokslut och budget. Tävlingssekreteraren handhar föreningens tävlings- och utställningsverksamhet. Laboratoriemästaren förvaltar föreningens laboratorium samt redovisar för laboratoriekassan och laboratoriets inventarier. § 9 Styrelsen skall utse en arkivarie för föreningen, vars uppgift är att omsorgsfullt förvalta föreningens fotografiska arkiv samt dokument, litteratur och annan egendom som anförtrotts arkivarien. Arkivarien skall årligen avge rapport över sin förvaltning till styrelsen. Styrelsen kan även utse medhjälpare till arkivarien. Dessutom kan styrelsen efter behov utse andra funktionärer för bestämda uppgifter som handhas i enlighet med styrelsens anvisningar. Funktionär har rätt att på kallelse av styrelsen delta i dess möten och att yttra sig där. § 10 Föreningen kallas till möte av styrelsen med cirkulär till medlemmarna eller annons i en svenskspråkig dagstidning med allmän spridning i Helsingforsregionen. Postningen skall ske eller annonsen införas senast sju dagar före mötet, vid kallelse till årsmötet dock senastfjorton dagar före mötet. § 11 Föreningens räkenskaper avslutas per den 30 april. § 12 Årsmötet skall hållas före utgången av juni månad. Följande ärenden skall behandlas på årsmötet: # Styrelsens årsberättelse, som innefattar förvaltningen av laboratoriet och arkivet, föredras # Bokslutet och revisionsberättelsen föredras # Beslut fattas om faställande av bokslutet och beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen och övriga redovisningsskyldiga # Verksamhetsplanen för det kommande verksamhetsåret föredras och fastställs # Budgeten för den kommande räkenskapsperioden föredras och fastställs # Medlemsavgiften for den kommande räkenskapsperioden fastställs # Val av tre styrelsemedlemmar förrättas # Föreningens ordförande för det kommande verksamhetsåret väljs bland styrelsens medlemmar # Val av minst en revisor och minst en revisorssuppleant för den kommande räkenskapsperioden förrättas # Eventuella övriga ärenden som har nämnts i kallelsen behandlas. Val förrättas genom sluten omröstning. § 13 Föreningens namn tecknas av ordföranden eller viceordföranden tillsammans med en annan styrelsemedlem eller av en person som styrelsen befullmäktigar till detta. § 14 En medlem som försummar att erlägga medlemsavgift under ett verksamhetsår kan uteslutas ur föreningen av styrelsen. En medlem kan på motiverat förslag av styrelsen uteslutas ur föreningen genom beslut med två tredjedels majoritet av de avgivna rösterna vid två på varandra följande föreningsmöten. § 15 Beslut om ändringar av dessa stadgar skall fattas vid två på varandra med minst fjorton dagars mellanrum följande föreningsmöten, varvid beslut på det första mötet skall omfattas av två tredjedelar och på det andra av flera än hälften av de närvarande medlemmarna. Det summa gäller beslut om upplösning av föreningen. § 16 Om föreningen upplöses, skall dess egendom användas för ändamål som överensstämmer med föreningens syfte. Det ankommer på det sista föreningsmöte som besluter om upplösning att bestämma närmare om detta. Om de samlingar som föreningen har deponerade hos Finlands fotografiska museum överlåts i samband med upplösningen, skall Finlands fotografiska museum ha förköpsrätt till dessa. § 17 I övrigt iakttas gällande lagstiftning om föreningar. [[Category:AFK]] 4b80395ee30b881b2bbabbd38bd6586ae582cbc4 0 48 273 2010-09-01T14:16:42Z WikiSysop 1 Skapade sidan med '==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Dorpat. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grup...' wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Dorpat. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== ===Oktober: Gatubild=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== ===November: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Högholmen ====Resultat==== ===November: Naturbild=== Dia + projicerade digibilder ====Resultat==== ===Januari: Stilleben=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== ===Februari: Porträtt === Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== ===Mars: Närbild / macro=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== ===April: Landskap=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden ====Resultat==== 1c03258cc2cb54d8dd4121258c55d06ff59ee633 274 273 2010-09-01T14:17:56Z WikiSysop 1 /* Tävlingskalender */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Dorpat. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ===Oktober: Gatubild=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===November: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Högholmen ===November: Naturbild=== Dia + projicerade digibilder ===Januari: Stilleben=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Februari: Porträtt === Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Närbild / macro=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: Landskap=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden 230efd808b83214e97fa2608cec2ad642d3e0114 287 274 2010-10-01T11:36:04Z Frasse 4 /* September: Vårutfärdstävling */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Dorpat. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', '''' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''', '''' |} I dia-klassen deltog endast två bilder och mötet beslöt att de tävlar i färgserien. Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''', '''' ===Oktober: Gatubild=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===November: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Högholmen ===November: Naturbild=== Dia + projicerade digibilder ===Januari: Stilleben=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Februari: Porträtt === Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Närbild / macro=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: Landskap=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden fc5be727e47ab0c0bb7cc616ca80d8422a2c8eba 288 287 2010-10-04T15:10:51Z WikiSysop 1 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Dorpat. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''' |} I dia-klassen deltog endast två bilder och mötet beslöt att de tävlar i färgserien. Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Gatubild=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===November: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Högholmen ===November: Naturbild=== Dia + projicerade digibilder ===Januari: Stilleben=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Februari: Porträtt === Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Närbild / macro=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: Landskap=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden 63ae0bb9356dd19972a57416db51f7fe9669ced8 292 288 2010-11-27T10:35:34Z Frasse 4 /* Oktober: Gatubild */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Dorpat. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''' |} I dia-klassen deltog endast två bilder och mötet beslöt att de tävlar i färgserien. Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Gatubild=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vicke'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Tokyo by night'' | '''[[Marketta Sadri]]''', ''Tre röda fordon'' |- | Svartvitt | '''[[Jan Ekman]]''', ''Österns romantik'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Kaptensgatan'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Vardagscyklare'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hangover'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' ===November: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Högholmen ===November: Naturbild=== Dia + projicerade digibilder ===Januari: Stilleben=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Februari: Porträtt === Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Närbild / macro=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: Landskap=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden 41218ef47c1282391d2f93e096368fdd43216e42 293 292 2010-11-27T11:09:01Z Frasse 4 /* Tävlingskalender */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Dorpat. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''' |} I dia-klassen deltog endast två bilder och mötet beslöt att de tävlar i färgserien. Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Gatubild=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vicke'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Tokyo by night'' | '''[[Marketta Sadri]]''', ''Tre röda fordon'' |- | Svartvitt | '''[[Jan Ekman]]''', ''Österns romantik'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Kaptensgatan'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Vardagscyklare'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hangover'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' ===November: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Högholmen Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Skräpmat?'' | | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia Gustafsson]]''', '' '' | | | |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia Gustafsson. ===November: Naturbild=== Dia + projicerade digibilder {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | '''[[Göran Lindberg]]''', '' '' | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | '''[[Inget hedersomnämnande]]''' |- |Digibilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Matdags'' | '''[[]]''', '' '' | '''[[Christine Saarukka]]''', '' '' |} Några namn fattas ännu från listan. ===Januari: Stilleben=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Februari: Porträtt === Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Närbild / macro=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: Landskap=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden 0463fb8612322f9b085bf47260dc51899f595323 294 293 2010-11-28T08:45:14Z Frasse 4 /* Tävlingskalender */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Dorpat. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''' |} I dia-klassen deltog endast två bilder och mötet beslöt att de tävlar i färgserien. Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Gatubild=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vicke'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Tokyo by night'' | '''[[Marketta Sadri]]''', ''Tre röda fordon'' |- | Svartvitt | '''[[Jan Ekman]]''', ''Österns romantik'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Kaptensgatan'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Vardagscyklare'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hangover'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' ===November: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Högholmen Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Skräpmat?'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''Vildkatt'' | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''Morrhår'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Syskonbädd'' |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Naturbild=== Dia + projicerade digibilder {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | '''[[Göran Lindberg]]''', '' '' | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | |- |Digibilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Allt Bail a' Mhuilinn I'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Matdags'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Höstlöv'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Getpors med dagg'' |} ===Januari: Stilleben=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Februari: Porträtt === Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Närbild / macro=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: Landskap=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden c512631bcb7ec498b1fefab4a10dbfe657d21fe8 298 294 2011-01-28T15:27:12Z Frasse 4 /* Januari: Stilleben */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Dorpat. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''' |} I dia-klassen deltog endast två bilder och mötet beslöt att de tävlar i färgserien. Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Gatubild=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vicke'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Tokyo by night'' | '''[[Marketta Sadri]]''', ''Tre röda fordon'' |- | Svartvitt | '''[[Jan Ekman]]''', ''Österns romantik'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Kaptensgatan'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Vardagscyklare'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hangover'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' ===November: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Högholmen Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Skräpmat?'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''Vildkatt'' | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''Morrhår'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Syskonbädd'' |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Naturbild=== Dia + projicerade digibilder {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | '''[[Göran Lindberg]]''', '' '' | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | |- |Digibilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Allt Bail a' Mhuilinn I'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Matdags'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Höstlöv'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Getpors med dagg'' |} ===Januari: Stilleben=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', '' '' | '''[[Ghita Thome / Anders Blomqvist]]''', '' '' | | '''[[Jenny Blomqvist / Richard Creutz]]''', '' '' |- |Svartvitt | '''[[Göran Lundqvist]]''', '''' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', '''' | '''[[Anders Blomqvist]]''', '''' | '''[[Mikael Albrecht]]''', '' '' |} ===Februari: Porträtt === Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Närbild / macro=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: Landskap=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden 2540252ef1661dc94a0da07ba877210909ea73c8 299 298 2011-01-28T15:27:42Z Frasse 4 /* Januari: Stilleben */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Dorpat. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''' |} I dia-klassen deltog endast två bilder och mötet beslöt att de tävlar i färgserien. Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Gatubild=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vicke'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Tokyo by night'' | '''[[Marketta Sadri]]''', ''Tre röda fordon'' |- | Svartvitt | '''[[Jan Ekman]]''', ''Österns romantik'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Kaptensgatan'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Vardagscyklare'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hangover'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' ===November: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Högholmen Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Skräpmat?'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''Vildkatt'' | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''Morrhår'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Syskonbädd'' |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Naturbild=== Dia + projicerade digibilder {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | '''[[Göran Lindberg]]''', '' '' | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | |- |Digibilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Allt Bail a' Mhuilinn I'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Matdags'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Höstlöv'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Getpors med dagg'' |} ===Januari: Stilleben=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', '' '' | '''[[Ghita Thome / Anders Blomqvist]]''', '' '' | | '''[[Jenny Blomqvist / Richard Creutz]]''', '' '' |- |Svartvitt | '''[[Göran Lundqvist]]''', '' '' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', '' '' | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | '''[[Mikael Albrecht]]''', '' '' |} ===Februari: Porträtt === Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Närbild / macro=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: Landskap=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden 3575d07f9f3ba052b766123f07f6b96e00963dcc 300 299 2011-01-28T15:28:33Z Frasse 4 /* Januari: Stilleben */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Dorpat. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''' |} I dia-klassen deltog endast två bilder och mötet beslöt att de tävlar i färgserien. Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Gatubild=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vicke'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Tokyo by night'' | '''[[Marketta Sadri]]''', ''Tre röda fordon'' |- | Svartvitt | '''[[Jan Ekman]]''', ''Österns romantik'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Kaptensgatan'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Vardagscyklare'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hangover'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' ===November: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Högholmen Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Skräpmat?'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''Vildkatt'' | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''Morrhår'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Syskonbädd'' |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Naturbild=== Dia + projicerade digibilder {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | '''[[Göran Lindberg]]''', '' '' | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | |- |Digibilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Allt Bail a' Mhuilinn I'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Matdags'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Höstlöv'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Getpors med dagg'' |} ===Januari: Stilleben=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', '' '' | '''[[Ghita Thome / Anders Blomqvist]]''', '' '' | | '''[[Jenny Blomqvist / Richard Creutz]]''', '' '' |- |Svartvitt | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', '' '' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', '' '' | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | '''[[Mikael Albrecht]]''', '' '' |} ===Februari: Porträtt === Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Närbild / macro=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: Landskap=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden 4ae09aff0f8a51863087faf389ecc5a41b1a5cf0 301 300 2011-01-28T15:30:20Z Frasse 4 /* Januari: Stilleben */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Dorpat. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''' |} I dia-klassen deltog endast två bilder och mötet beslöt att de tävlar i färgserien. Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Gatubild=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vicke'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Tokyo by night'' | '''[[Marketta Sadri]]''', ''Tre röda fordon'' |- | Svartvitt | '''[[Jan Ekman]]''', ''Österns romantik'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Kaptensgatan'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Vardagscyklare'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hangover'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' ===November: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Högholmen Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Skräpmat?'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''Vildkatt'' | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''Morrhår'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Syskonbädd'' |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Naturbild=== Dia + projicerade digibilder {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | '''[[Göran Lindberg]]''', '' '' | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | |- |Digibilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Allt Bail a' Mhuilinn I'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Matdags'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Höstlöv'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Getpors med dagg'' |} ===Januari: Stilleben=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', '' '' | '''[[Ghita Thome / Anders Blomqvist]]''', '' '' | | '''[[Jenny Blomqvist / Richard Creutz]]''', '' '' |- |Svartvitt | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', '' '' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', '' '' | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | '''[[Mikael Albrecht]]''', '' '' |} Publikfavorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Min mandarin'' ===Februari: Porträtt === Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Närbild / macro=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: Landskap=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden 662d1b6ef929ea2d745f5c72409edc11feb47778 302 301 2011-01-28T15:31:45Z Frasse 4 /* Januari: Stilleben */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Dorpat. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''' |} I dia-klassen deltog endast två bilder och mötet beslöt att de tävlar i färgserien. Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Gatubild=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vicke'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Tokyo by night'' | '''[[Marketta Sadri]]''', ''Tre röda fordon'' |- | Svartvitt | '''[[Jan Ekman]]''', ''Österns romantik'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Kaptensgatan'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Vardagscyklare'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hangover'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' ===November: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Högholmen Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Skräpmat?'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''Vildkatt'' | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''Morrhår'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Syskonbädd'' |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Naturbild=== Dia + projicerade digibilder {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | '''[[Göran Lindberg]]''', '' '' | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | |- |Digibilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Allt Bail a' Mhuilinn I'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Matdags'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Höstlöv'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Getpors med dagg'' |} ===Januari: Stilleben=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', '' '' | '''[[Ghita Thome]] [[Anders Blomqvist]]''', '' '' | | '''[[Jenny Blomqvist / Richard Creutz]]''', '' '' |- |Svartvitt | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', '' '' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', '' '' | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | '''[[Mikael Albrecht]]''', '' '' |} Publikfavorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Min mandarin'' ===Februari: Porträtt === Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Närbild / macro=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: Landskap=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden 1c9ee0c0672e318196fa71950880ac9442d21fa2 303 302 2011-01-28T15:33:33Z Frasse 4 /* Januari: Stilleben */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Dorpat. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''' |} I dia-klassen deltog endast två bilder och mötet beslöt att de tävlar i färgserien. Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Gatubild=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vicke'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Tokyo by night'' | '''[[Marketta Sadri]]''', ''Tre röda fordon'' |- | Svartvitt | '''[[Jan Ekman]]''', ''Österns romantik'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Kaptensgatan'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Vardagscyklare'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hangover'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' ===November: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Högholmen Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Skräpmat?'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''Vildkatt'' | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''Morrhår'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Syskonbädd'' |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Naturbild=== Dia + projicerade digibilder {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | '''[[Göran Lindberg]]''', '' '' | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | |- |Digibilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Allt Bail a' Mhuilinn I'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Matdags'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Höstlöv'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Getpors med dagg'' |} ===Januari: Stilleben=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', '' '' | '''[[Ghita Thome]]''', '' '' / '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | | '''[[Jenny Blomqvist / Richard Creutz]]''', '' '' |- |Svartvitt | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', '' '' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', '' '' | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | '''[[Mikael Albrecht]]''', '' '' |} Publikfavorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Min mandarin'' ===Februari: Porträtt === Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Närbild / macro=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: Landskap=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden 20fca2a1e58f79cd1c4a1c567408540fed29e1b7 0 30 277 246 2010-09-16T17:34:12Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki ==Styrelsens uppsättning 2010-2011== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Webbmästare och IT-ansvarande | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ==Styrelsens uppsättning 2009-2010== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Labbmästare | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ==Funktionärer 2009-2010== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Vice labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Koordinator för digicirkeln | [[Pehr Snellman]] |- | Koordinator för bildcirkeln | [[Pehr Snellman]] |} ==Styrelsens uppsättning 2008-2009== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Labbmästare | [[Mikael Albrecht]] <ref>[[Robert Perander]] frigavs sin post som labbmästare under året på egen begäran.</ref> |- | Tävlingssekreterare | [[Niklas Lindgren]] |} ==Funktionärer 2008-2009== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Vice labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarig <ref>Ny funktionärsroll fr.o.m. detta verksamhetsår</ref> | [[Niklas Lindgren]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Koordinator för digicirkeln | [[Robert Perander]] |- | Koordinator för bildcirkeln | [[Pehr Snellman]] |} <references/> 7001ca5198afde9edf6d8ad3ebbeba44bcdd6bb2 278 277 2010-09-16T17:34:42Z WikiSysop 1 /* Styrelsens uppsättning 2010-2011 */ wikitext text/x-wiki ==Styrelsens uppsättning 2010-2011== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarande | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ==Styrelsens uppsättning 2009-2010== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Labbmästare | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ==Funktionärer 2009-2010== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Vice labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Koordinator för digicirkeln | [[Pehr Snellman]] |- | Koordinator för bildcirkeln | [[Pehr Snellman]] |} ==Styrelsens uppsättning 2008-2009== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Labbmästare | [[Mikael Albrecht]] <ref>[[Robert Perander]] frigavs sin post som labbmästare under året på egen begäran.</ref> |- | Tävlingssekreterare | [[Niklas Lindgren]] |} ==Funktionärer 2008-2009== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Vice labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarig <ref>Ny funktionärsroll fr.o.m. detta verksamhetsår</ref> | [[Niklas Lindgren]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Koordinator för digicirkeln | [[Robert Perander]] |- | Koordinator för bildcirkeln | [[Pehr Snellman]] |} <references/> 2f604d9bf390f93b2936d49332e1d32abb50ac24 279 278 2010-09-16T17:40:12Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki ==Verksamhetsår 2010-2011== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarande | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Vice labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Koordinator för digicirkeln | [[Pehr Snellman]] |- | Koordinator för bildcirkeln | [[Pehr Snellman]] |} ==Verksamhetsår 2009-2010== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Labbmästare | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Vice labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Koordinator för digicirkeln | [[Pehr Snellman]] |- | Koordinator för bildcirkeln | [[Pehr Snellman]] |} ==Verksamhetsår 2008-2009== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Labbmästare | [[Mikael Albrecht]] <ref>[[Robert Perander]] frigavs sin post som labbmästare under året på egen begäran.</ref> |- | Tävlingssekreterare | [[Niklas Lindgren]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Vice labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarig <ref>Ny funktionärsroll fr.o.m. detta verksamhetsår</ref> | [[Niklas Lindgren]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Koordinator för digicirkeln | [[Robert Perander]] |- | Koordinator för bildcirkeln | [[Pehr Snellman]] |} <references/> c44b62f379ec3e80904171248f564f778502630e 280 279 2010-09-16T17:41:34Z WikiSysop 1 /* Funktionärer */ wikitext text/x-wiki ==Verksamhetsår 2010-2011== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarande | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Biträdande tävlingssekreterare, vice labbmästare | [[Peter Stenius]] |- | Bokföring | [[Anders Blomqvist]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Koordinator för digicirkeln | [[Pehr Snellman]] |- | Koordinator för bildcirkeln | [[Pehr Snellman]] |} ==Verksamhetsår 2009-2010== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Labbmästare | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Vice labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Koordinator för digicirkeln | [[Pehr Snellman]] |- | Koordinator för bildcirkeln | [[Pehr Snellman]] |} ==Verksamhetsår 2008-2009== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Labbmästare | [[Mikael Albrecht]] <ref>[[Robert Perander]] frigavs sin post som labbmästare under året på egen begäran.</ref> |- | Tävlingssekreterare | [[Niklas Lindgren]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Vice labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarig <ref>Ny funktionärsroll fr.o.m. detta verksamhetsår</ref> | [[Niklas Lindgren]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Koordinator för digicirkeln | [[Robert Perander]] |- | Koordinator för bildcirkeln | [[Pehr Snellman]] |} <references/> cc12b24e5d13b32b991b735cb94fb753639a1b65 281 280 2010-09-16T17:42:05Z WikiSysop 1 /* Styrelsen */ wikitext text/x-wiki ==Verksamhetsår 2010-2011== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Internetansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Biträdande tävlingssekreterare, vice labbmästare | [[Peter Stenius]] |- | Bokföring | [[Anders Blomqvist]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Koordinator för digicirkeln | [[Pehr Snellman]] |- | Koordinator för bildcirkeln | [[Pehr Snellman]] |} ==Verksamhetsår 2009-2010== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Labbmästare | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Vice labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Koordinator för digicirkeln | [[Pehr Snellman]] |- | Koordinator för bildcirkeln | [[Pehr Snellman]] |} ==Verksamhetsår 2008-2009== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Labbmästare | [[Mikael Albrecht]] <ref>[[Robert Perander]] frigavs sin post som labbmästare under året på egen begäran.</ref> |- | Tävlingssekreterare | [[Niklas Lindgren]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Vice labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarig <ref>Ny funktionärsroll fr.o.m. detta verksamhetsår</ref> | [[Niklas Lindgren]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Koordinator för digicirkeln | [[Robert Perander]] |- | Koordinator för bildcirkeln | [[Pehr Snellman]] |} <references/> 8df421338358cb88d25c941e0623f73d6fa00b5b 282 281 2010-09-16T17:42:50Z WikiSysop 1 /* Funktionärer */ wikitext text/x-wiki ==Verksamhetsår 2010-2011== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Internetansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Biträdande tävlingssekreterare, vice labbmästare | [[Peter Stenius]] |- | Bokföring | [[Anders Blomqvist]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |} ==Verksamhetsår 2009-2010== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Labbmästare | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Vice labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Koordinator för digicirkeln | [[Pehr Snellman]] |- | Koordinator för bildcirkeln | [[Pehr Snellman]] |} ==Verksamhetsår 2008-2009== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Labbmästare | [[Mikael Albrecht]] <ref>[[Robert Perander]] frigavs sin post som labbmästare under året på egen begäran.</ref> |- | Tävlingssekreterare | [[Niklas Lindgren]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Vice labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarig <ref>Ny funktionärsroll fr.o.m. detta verksamhetsår</ref> | [[Niklas Lindgren]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Koordinator för digicirkeln | [[Robert Perander]] |- | Koordinator för bildcirkeln | [[Pehr Snellman]] |} <references/> 5d49a59207c3bbf43701167577090ac8ed0be922 283 282 2010-09-16T17:53:01Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki ==Verksamhetsår 2010-2011== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Internetansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Biträdande tävlingssekreterare, vice labbmästare | [[Peter Stenius]] |- | Bokföring | [[Anders Blomqvist]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |} ==Verksamhetsår 2009-2010== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Labbmästare | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Vice labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Koordinator för digicirkeln | [[Pehr Snellman]] |- | Koordinator för bildcirkeln | [[Pehr Snellman]] |} ==Verksamhetsår 2008-2009== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Labbmästare | [[Mikael Albrecht]] <ref>[[Robert Perander]] frigavs sin post som labbmästare under året på egen begäran.</ref> |- | Tävlingssekreterare | [[Niklas Lindgren]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Vice labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarig <ref>Ny funktionärsroll fr.o.m. detta verksamhetsår</ref> | [[Niklas Lindgren]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Koordinator för digicirkeln | [[Robert Perander]] |- | Koordinator för bildcirkeln | [[Pehr Snellman]] |} <references/> [[Category:AFK]] [[Category:Styrelsen]] [[Category:2008]] [[Category:2009]] [[Category:2010]] [[Category:2011]] d026f57fea2edff47b1e98bd7767aaab05f86669 0 49 285 2010-09-16T18:04:37Z WikiSysop 1 Skapade sidan med 'Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Nytt verksamhetsår== Så kom hösten än en gå...' wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Nytt verksamhetsår== Så kom hösten än en gång. Dags att fundera hur en fotograferande jordbrukare skulle beskriva den gångna sommaren. Ja ni vet, jordbrukarna som aldrig är nöjda med vädret. Han skulle väl konstatera att det var ett eländigt, hårt ljus hela sommaren med fula, skarpa skuggor. Nej, skämt åsido. För mig har sommaren varit sällsynt produktiv vad fotografin beträffar. Om jag bläddrar bakåt i albumen så brukar jag ha mest bilder från hösten och vintern, mindre från vår och sommar. Men nu bröts den trenden. Kanske tack vare det fina semestervädret som får en på gott humör. Och inte är det ju taskigt ljus hela tiden. Det förekommer solnedgångar och gryningar också under en perfekt sommar. Hösten betyder också nytt verksamhetsår för AFK. Ny styrelse och nya målsättningar i verksamhetsplanen. Vad styrelsen och funktionärerna beträffar så har det inte skett några större förändringar, se listan här invid. Vad vi däremot saknar är en energisk arkivarie, se skild "anställningsannons" i detta nummer. Arkivet är en viktig funktion som vi tyvärr inte har haft möjlighet att satsa på ordentligt under de senaste åren. Rariteterna från AFK:s tidiga år ligger tryggt hos muséet. Men när folk i framtiden undrar vad AFK höll på med runt millenniumskiftet, så ger vårt arkiv inte någon bra bild av det. Det börjar dessutom bli hög tid att grunda ett ordentligt digitalt arkiv. Det skulle innebära bättre skalbarhet och tillgänglighet, samt lägre tröskel för intagning av nytt material. Ett digitalt arkiv har dessutom bättre resistans mot tidens tand, om det sköts ordentligt. Vi får hoppas att det bland cirkulärets läsare finns någon med ambition att börja jobba med det här. Om vi tittar på verksamhetsplanen så ser vi att den igen tar vara på traditionerna. Grundkonceptet är oförändrat i år. Månadsmöte, bildcirkel och digicirkel. Tävling vid varje möte och utomstående gäst som huvudsakligt programnummer. Labbverksamheten fortsätter också som tidigare och kurser ordnas enligt behov och möjlighet. Ett område som vi kommer att fästa särskild uppmärksamhet vid är klubbens medlemsregister. Det är föråldrat både till sin organisation och delvis till sitt datainnehåll. Processen för att uppdatera informationen, och använda den vid utskick till medlemmarna, är onödigt krånglig. Vi måste också fundera på hur vi effektivare får in adressförändringar från medlemmarna så att utskicken verkligen når alla. Under årsmötet i maj skrevs det också in en målsättning att se över klubbens visibilitet i media, inklusive Internet, samt hur vi kan effektivera rekryteringen av nya medlemmar. Bådadera är viktiga punkter där vi definitivt kan utveckla oss en hel del. Vad de konkreta åtgärderna kommer att bli får vi se senare. Först måste vi analysera läget och se vad det lönar sig att åtgärda. ''Micke'' ==Vårutfärden till Dorpat== Kristi Himmelsfärdshelgen i år var mycket varm, inte minst i Estland och Dorpat. Solen gassade, "svettigt" har undertecknad skrivit i dagboken speciellt för lördagen den 15.5. Men vi fick också uppleva ett ordentligt åskväder den allra första kvällen och under hemfärdsdagen, söndag, regnade det nästan utan uppehåll. AFK:arna rörde sig i mindre grupper, vi hade sammanlagt åtta bilar fördelade på 20 personer så det fanns att välja på, beroende på vart folk ville åka. Viljandi blev en avstickare för ganska många på vägen till Dorpat och Mustvee med en lång bit ner längs stranden av Peipussjön utfärdsmål under följande dagar för de flesta, i olika grupperingar. Inkari Lindve hette guiden som första hela dagens förmiddag, dvs. fredag, ställde upp för att ta oss på en tur i centrala Dorpat. Den glada och kunniga Inkeri blev bums så omtyckt att vi bjöd henne med oss när vi åt vår avslutningsmiddag på lördag kväll på restaurang Krutkällaren. Den var rekommenderad, men nog ett sämre val än vi kunde ha gjort. Maten var inget att hurra för och musikalisk underhållning av värsta slag på högsta volym satte igång långt innan vi var klara och kunde fly ut i den varma Dorpatnatten. Och vi som ätit så gott överallt annanstans! Fantastiskt gott, för att säga sanningen. För en spottstyver! På restaurang Vildes övre terrass och på Crepps, för att nämna några exempel. Vårt hotell Pallas i centrala Dorpat var inte bara billigt (50 euro per rum) utan också både snyggt och trevligt. Jag tror att många, som aldrig förr varit i de här trakterna, fick blodad tand och att Dorpat nog inte sett det sista av AFK. ''Christine'' ==AFK på Stafettkarnevalen== AFK kom under vintern överens med Stafettkarnevalens arrangörer om att ett mindre antal AFK-fotografer skulle få dokumentera karnevalens 50-årsjubileumstävling som ordnades den 21-22.5 2010 i Alberga idrottspark. Andy Young, Karin Toyoda, Peter Stenius, Micke Albrecht och Kristian Frantz tog tillfället i akt och hämtade ut varsitt mediakort av arrangörerna, för att få lov att fotografera tävlingarna också inne på stadion bredvid löparbanorna. Att fotografera en idrottstävling var åtminstone för undertecknad en ny och intressant upplevelse, och det krävdes nog lite annan typs tänkande och avtryckarfinger än när man t.ex. fotar landskap. En digikamera som tar 8 bilder per sekund (+ en hel massa minneskort) är inte heller illa, om man skall kunna fånga det ögonblick man är ute efter då löparna rusar förbi i full fart. Mycket fanns att fota: tävlande på löparbanorna, lyckliga vinnare, mindre lyckade växlingar, sjungande och tjutande hejarklackar samt på alla tänkbara sätt "krigsmålade", utsmyckade, ut- och uppklädda skolungdomar av alla storlekar och åldrar. Trevligt var också att vi fick utnyttja arrangörernas pausutrymme där det bjöds på kaffe, smörgås och annat drick- och ätbart. Vädret var strålande båda dagarna men bara några minuter efter tävlingarnas sista prisutdelning kom de första regndropparna, som snabbt blev till ett ordentligt skyfall. AFK tackar för att också vi fick delta i karnevalen och åtminstone undertecknad deltar nog även nästa år ifall mediakorten finns till AFK:s förfogande igen. En del av bildskörden från karnevalen kan ses på klubbens webbsidor i Galleriet. ''Frasse'' ==Höstutflykt till Högholmen== AFK har varit mycket i farten sedan förra cirkuläret: Dorpat, Stafettkarnevalen och nu senast höstutflykten till Högholmen lördagen den 4 september. Också den utflykten samlade många AFK:are. Vädret var rätt grått och kyligt och åtminstone undertecknad tyckte det var en stor utmaning att fotografera djur i bur och hitta en poäng som för fram till vinnarpallen i november, när höstutflyktstävlingen går av stapeln. Observera att bilderna skall lämnas in på förhand, senast den 18.11 på Bildcirkeln. Om man är förhindrad att komma dit, kan man fölrhandla med Kristian Frantz eller Peter Stenius om inlämningsalternativ. Planer finns på att ställa ut utvalda höstutflyktsbilder på Wayne's, efter tävlingen! ''Christine'' ==Vår man i Borgå: Kameraköpet== Häromdagen köpte jag mig en ny kamera. Hoppsan! När en 93-årig cancerpatient med ena foten i graven går och köper sig en ny kamera är det ett tecken på långt framskriden demens. Jag har haft många kameror sedan jag 1939 inskrevs i AFK, som då leddes av en skridskomedaljör. Även filmkameror från 8 till 35 mm, med en schweizisk 16-millare som huvudsakligt arbetsredskap. Min första kamera, en Welta-Perle med Casar-objektiv stal ryssarna ur min korsu på Karleska näset. Jag försökte ta den tillbaka, och det var på ett hår när att jag skulle ha blivit skjuten. Min senaste kamera, en Minolta, förvarade jag på en hylla rakt ovanför det rum där Soneras ingenjörer arbetade med sina uppgifter. En dag såg jag bara gröt i sökaren. Jag frågade firman där jag köpt kameran om den gick att reparera och vad det skulle kosta. Svaret var jo, och 300 euro. Mina knän är så slitna att jag är helt beroende av rollator. Med den klarar jag inte trapporna till ytterdörren, så jag sitter i något slags husarrest. Mitt fotograferande har inskränkt sig till barn, som följt med till kafferepen. Jag frågade mig varför jag skulle betala 300 euro då jag nästan inte alls fotograferar längre. Men, sade jag mig: En AFK:are, som inte har någon kamera, det ser konstigt ut. Jag tänkte på det och blev arg. Och för var gång jag i tanken återkom blev jag allt argare. Gotti utan kamera är som en murare utan murslev. Ord och handling är hos mannen ett. Jag såg i en dagstidning en kamera, som kostade mindre än en hundralapp. Den tar jag, sa jag. Det visade sig vara en pytteliten kamera, som rymdes ledigt i skjortans bröstficka. Jag undrade om man kan fotografera med den, men jag hade ju köpt den bara för att ha en kamera, inte för att fotografera. Det visade sig att den hade både vidvinkel och tele och slutarhastigheter ner till en 2000-dels sekund. Och inställningsmöjligheter för både solsken och molnigt väder, för vanliga lampor och neonljus. Och man kan filma sekvenser. Med ljud! Det kunde inte min Minolta, och den kunde inte heller ta panoramabilder. När man tagit en bild kan man tala in text för ort och datum och tekniska detaljer. Papper och penna behövs inte. Det klarade inte min Minolta. Exponeringskompensation och självutlösare är självklarheter liksom blixt och bildspel. 580 stillbilder kan lagras. Makrofotografering och beskärningsram. Antal effektiva pixlar: 11860000. Texter och bruksanvisning svenska. Batteriladdare medföljer. När jag provade kameran och fann att den var lätt att använda och gav fint bildresultat frågade jag mig med förvåningens finger i häpnadens mun: Hur är det möjligt att en kamera med dessa resurser kan köpas för en spottstyver? Svaret kom jag på då jag råkade se tillverkningslandet: Made in China. ''Gotti'' ==På jakt efter idéer== Fototidskrifter är frustrerande kommersiella, och jag prenumererar inte längre på någon, utan smygtittar i butiken, tills jag hittar något ämne som intresserar. American Photo ger ofta napp, den har relativt lite annonser, men mycket material om berömda fotografer världen runt. Kanske gillar jag den också för att chefredaktören och de flesta andra redaktörerna är kvinnor, och för att den sparsmakat utkommer bara varannan månad. Jag tolkar det som att de sållar bort skräpet. I mars-aprilnumret 2010 ingick en artikel om tjecken Miroslav Tichy, årets sensation inom fotokonsten. Tichy föddes 1926, studerade konst i Prag, fick en mentalkollaps 1957, började efter flere perioder på vårdanstalt fotografera. Under 20 års tid tog han ett par hundra bilder om dagen, gjorde av varje nega en enda kopia, vilken han misshandlade genom att skrapa, rita, riva, skrynkla eller kemiskt missfärga. Hans kameror var hemgjorda, objektivet kunde vara monterat i en papprulle, kontrollerna fungerade via band och trådrullar. Sökare fanns inte, för han undvek medvetna kompositioner, och kamerornas skranglighet betydde oskarpa bilder. Den åldrande Tichys favoritmotiv var unga kvinnors ben. Nu är hans livsverk räddat för eftervärlden, och urval av hans bilder visas på de finaste gallerierna. En kritiker ser i hans bilder ”en sofistikerad och komplex estetik som ser den världsliga skönheten i ett välsvarvat ben.” Tichy själv säger att det är alla felen som ger bilden poesi, gör den till måleri, och till det behövs en möjligast dålig kamera. ”Vill du bli berömd, så måste du göra vadhelst du gör sämre än någon annan i hela världen!” Samma American Photo innehåller också en artikel om pin-hole kameran, där objektivet ersätts av ett mycket litet hål i en möjligast tunn metallskiva. Puristerna gör hela kameran själv, men jag inspirerades till en genväg, tog kamerahusets skyddslock, borrade ett 0,3 mm hål i mitten. Visst blev det konstnärligt oskarpa bilder, men det krävdes några sekunders exponering. Jag rumsterade i en pryllåda och hittade en gammal lupp, som till min glädje hade ungefär samma brännvidd som lockets avstånd från kamerans sensor. Nu borrade jag upp hålet till 1,3 mm, och med ett 5 mm borrbett förtunnade jag försiktigt locket runt hålet, tejpade linsen från luppen på baksidan. Med det förstorade hålet var det möjligt att ta bilder på fri hand. Så begav jag mig till azalealunden i Norra Haga och gick två varv runt blomsterprakten, ett varv med normalobjektiv, ett med det hemlagade. Resultatet var långt bättre än jag väntat mig, som en målning av Cezanne, Monet eller någon annan fransk impressionist. För att öka det intrycket hade jag ställt in kameran på lägsta kontrast och högsta färgmättnad. Till min förvåning var färgskalan förändrad på bilderna med hålobjektivet, himlen var djupare blå, endast gula azaleor hade samma färg med vardera objektivet. Bilden var faktiskt som en målning, där konstnären valt att ändra på en del av naturens färger. Min oro för att min Nikon 300 inte skulle acceptera ett så primitivt objektiv var ogrundad. Med 200 ISO inställt var exponeringen i azalealunden 1/20 sek. och där ljuset var svagare valde kameran ett högre ISO-tal, ända upp till 3200. I starkare ljus förkortades exponeringen. Med Tua Rahikainen prövade vi objektivet på hennes äldre Nikon D80, men med den måste tid och känslighet väljas manuellt. Bländare finns ju inte på en hålkamera, den angavs av min kamera som 0! Principen för Camera Obscura upptäcktes av Euclides och beskrevs i hans bok Optics ca 300 f. Kr. I 1500-talets Italien användes den som hjälpmedel av konstnärer. Som objektiv vid fotografering är den tidvis på modet för att åter glömmas bort. Den skarpaste bilden får man med 50 mm brännvidd (avstånd till sensorn / filmen) när hålet är ca 0,3 mm, vid 100 mm ca 0,6 mm, osv. Jag kunde ha ett större hål för att jag kombinerade hålet med en enkel lins. Liksom Tichy strävat att göra konst genom att göra allting sämre än någon annan, strävar jag att göra fina bilder med ett objektiv som är sämre än det sämsta man kan köpa för pengar! ''Prolle'' ==Om att skjuta harar...med kamera== Historien börjar i det skede jag just skall börja dränka sorgerna efter att Brasilien blivit utslaget ur fotbolls-VM på midsommarafton. Jag hade sett en hare skutta omkring huset en stund, en rätt vanlig syn vid sommarstugan, så jag brydde mig inte desto mer om det. Cirka kl. 23.30 råkade jag titta ut på bakgården och fick då se sex små knyten som stapplade omkring i gräset. Fort fram med kameran. Klick, klick, klick! Följande kväll dök familjen upp igen och då fick vi också se mamman ge di åt de små liven, alla sex på en gång. Nu kom tyvärr jobbet i vägen för fotograferingshobbyn. Första lördagen i juli återkom jag till stugan och kl 22 satte jag mig ner och väntade. Så småningom började harpaltarna komma intultande på gården och samlas i mindre klungor och… vänta. Cirka halv tolv kom en försiktig harmamma inskuttande på gården, satte sig några meter från och rakt framför vår trappa och de sex ungarna anföll genast för att få bästa "matplatsen" på mamma. För mig var det bara att stå i "gömslet", dvs. strax innanför ytterdörren och knäppa så mycket Canon 5D orkade (vilket inte är så hemskt många bilder per sekund). Fastän det var början på juli och ISO stod på 3200 så räckte ljuset inte riktigt till för att få ett 100-400mm/f4.0-5.6 IS objektiv att fånga hararna utan skakningsoskärpa. Men avtryckaren var i botten under de kanske 2 minuter som matningen pågick och 2-3 rätt hyfsade bilder lyckades jag åstadkomma. Efter diandet skuttade alla barnen och mamman åt olika håll för att igen försvinna nånstans bakom tuppen eller ut i blåbärsriset. Följande kväll började väntan igen vid tiotiden på kvällen. Och kan man tänka sig, samma tid, samma kanal: först ungarna och strax före halv tolv, mamman.Tredje kvällen dök gänget upp igen, och fjärde kvällen. Femte kvällen likaså. Börjar historien bli tråkig? Då kan jag variera med att jag följande dag kom ihåg svärfars gamla analoga 8mm:s filmkamera. Fram med den och upp på stativet och klar att filma då vilddjuren anlände. Och det gjorde de. Också det riktiga vilddjuret, dvs. räven. Fyra harungar var på gården (tre satt lugnt vid roten av en gammal tall och en satt och tuggade på oreganon i fruns örtagård) då räven kom intravande. Fort på med filmkameran, harslakt på gång! Räven smög sig runt på gården och snusade en stund. Som närmast var den ungefär en meter från närmaste hare men märkte dem inte ens! Den listiga (?) räven smög sig snusande vidare och försvann så småningom in på granntomten och in i skogen. Undrar vem som var mest skakis efter den thrillern, undertecknad eller hararna? Kväll efter kväll hade vi samma show på gården, på lite olika ställen med lite olika regi varje dag. Ungarna växte så det knakade. Sådär närmare fyra veckor efter midsommar började det redan vara rätt synd om mamman som fick sex halvstora harungar över sig varje kväll. Den stackarn hölls knappt sittande när de i full fart störtade sig fram till "kranarna". I dethär skedet var det dags att rådfråga Naturväktarna om hur länge harungar egentligen diar och experterna sade: upp till 2 veckor. Inte hos denhär monstermamman inte! Alla (om ens nån?) kanske inte skulle finna det speciellt upplyftande att tillbringa nästan varje semesterkväll i fyra veckor stirrande på sju harar, men det var något av det mest intressanta jag fått följa med på länge. Man kunde se hur ungarna växte och hur deras beteende förändrades. I början lade de sig t.ex. bara ner och tryckte i gräset om man kom för nära, men i ett senare skede skuttade de genast iväg. Bra på att gömma sig var de. En tänkte bli friserad av frugan som var ute och klippte gräs med eltrimmern, och en tänkte bli övercyklad av svågern (men han är ju från Sverige också…). Ungefär 4,5 vecka efter midsommar slutade harfamiljen att dyka upp på kvällarna. Lite då och då kunde man se en harpalt skutta över gårdsplanen eller tugga i sig klöver på dagen. Nu återstår bara att stryka ca 2478 harbilder (suddig mamma med ungar framifrån, i profil från höger, i profil från vänster, bara ungar, alla ungar, några ungar, ätande klöver, sittande på verandan…) från hårdskivan och spara dom kanske 30 som kan vara värda att sparas. Någon av dem, bilderna alltså, inte hararna, dyker kanske upp i något skede här eller där. Man får se. ''Frasse'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:September]] [[Category:2010]] 608806942202ffe82b75c9430a83ae3c25cc1d31 0 50 290 2010-10-29T05:18:38Z WikiSysop 1 Skapade sidan med 'Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Årets fotograf 2009-2010 vill pröva på mycket=...' wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Årets fotograf 2009-2010 vill pröva på mycket== Årets fotograf [[Peter Stenius]] inledde september månads möte med att via en bildkavalkad berätta om sitt eget fotograferande, från det första självporträttet gjort i Kronohagens lågstadiums mörkrum till de fotografier vi så väl känner igen från de många tävlingar han framgångsrikt deltagit i. Väldigt ofta har det handlat om stilleben i Ilfochrome, där man genast känner igen den steniuska touchen. Eller kanske det bara är bakgrundspapperet, som publiken dristade sig att skämta. Vi fick också se svartvita bilder deltonade med gummimask, och bilder där Peter rört kameran i sidled och därmed uppnått intressanta effekter. Det hela var mycket imponerande och det är inte alls förvånande att Peter Stenius en dag skulle ta hem de flesta poängen i Månadens bild, och därmed bli Årets fotograf. ==Fotoklubbsträffen i Vasa== Årets finlandssvenska fotoklubbsträff, arrangerad av vasafotograferna Knäppisarna, blev en riktig fullträff med sex finlandssvenska klubbar representerade. Även om AFK hade bara en liten trupp på plats så var vi ändå fyra, som höll fanan så högt vi kunde, och sammanlagt tio AFK:are hade sänt in 19 bilder till naturfototävlingen. AFK hade dock tyvärr föga framgång i tävlingen –kanske är det så att helsingforsare inte är de bästa på just naturfoto. De som har naturen närmare sig har eventuellt ett försprång på den punkten, i varje fall var de oss helt överlägsna. Och när vi på lördag kväll den nittonde september samlades för att äta gemensam middag på restaurangen invid den ståtliga Replotbron, då fick vi också se att de oss överlägsna faktiskt är överlägset bra! Man blev totalimponerad av de 13 bilder som domarna hade valt ut av över 100 bidrag. En segrare och tolv som domarna demokratiskt gett en gemensam andraplacering. Det var Knäppisarna och Focus från Närpes som stod för majoriteten av vinnarbilderna, tre av dessa klubbars fotografer hade till och med fått sina båda bilder placerade bland de tretton bästa! Den enda tredje klubben som fanns med bland de tretton var Jakobstads Fotoklubb, med en bild av Sten Wiklund. Vinnare i hela tävlingen blev Benny West från Knäppisarna med sin bedårande bild av ”den lille blyge huskotten”. Gå in på [www.fotoklubbenknappisarna.com] och klicka under bilden av blyge huskotten, så får ni se bilderna! Meningen är också att alla deltagande bilder skall distribueras till deltagande klubbar på en DVD så småningom. Domare i tävlingen var naturfotograferna Anders Geidemark från Sverige och Terje Hellesö med Norge som fädernesland, numera bosatt i Sverige, de som höll oss trollbundna på lördagen med sina bilder och berättelser. De deltog också i söndagens utflykt till Söderfjärden – bilder från den utflykten hittas även de på Knäppisarnas hemsida. De sex fotoklubbar som representerades på mötet var Jakobstads fotoklubb, Knäppisarna (Vasa), Focus (Närpes), Pictura (Åbo), Obscura (Mariehamn) och AFK. ''Christine'' ==Video, fotohobbyns framtid?== Ingen som följer utvecklingen på digikamerafronten kan väl ha missat att video är någonting som alla stora tillverkare satsar på. Trenden började egentligen redan för närmare tio år se-dan. Video dök snabbt upp i digitala kompaktkameror och mobiltelefonernas kameror. På systemkamerafronten gick det långsammare, dels p.g.a. tekniska orsaker, dels beroende på målgruppens preferenser. Men nu har vi kommit till den punkten att video finns t.o.m. i de stora tillverkarnas flaggskepp för proffsfotografer. Och det leder givetvis till frågan; varför? Jag måste medge att jag själv länge ställde mig skeptiskt till video i systemkameror. Kan-ske främst för att jag upplevde video som en främmande konstform. Och om jag sysslar med foto så vill jag att min kamera ska vara optime-rad för det, inte en kompromiss mellan foto och video. Dessutom tänker man lätt på video i sy-stemkameror som en gimmick med vilken man främst tar oplanerade opportunistiska korta snuttar. Video-snapshots. Lite som med mo-biltelefonens kamera. Dess viktigaste egenskap är ju att den alltid är med. Fast bildkvaliteten kan vara lite sisådär, vinner den alltid en bra kamera som står hemma på hyllan. Och visst stöter man ju ibland på någonting intressant som bara inte kan fångas i en stillbild. Om man då har en systemkamera med video kan man ta video-snaphots med riktigt proffsig bildkvalitet. Men för mera planerat arbete kan man ju skaffa en riktig videokamera. En av de viktigaste faktorerna som brom-sat mitt videointresse i många år är frågan vad man ska göra med sitt ”fina” video-snapshot när man väl har det lagrat på datorn. Man kan inte printa det och hänga på väggen. Man kan inte använda det som bakgrundsbild på sin da-tor. Man kan inte låta göra julkort av det. Man kan inte ställa upp i AFKs tävlingar med det. Man kan visa det för släkt och vänner, men att tvinga gästerna titta på flera timmar oredigerade semestervideor är redan en kliché. Det betyder att det är dags att gå hem. Visst kan man ladda upp sin videosnutt på nätet, på t.ex. YouTube, men den ska innehålla något ganska extra för att överhuvudtaget intressera någon. Det är bara att konstatera faktum. Video kräver åtskilligt mycket mera efterarbete om man vill ha ett resultat som någon ska orka titta på. Många timmar vid datorn, och ännu fler om den inte är sista skriket, och följaktligen inte riktigt orkar behandla de stora videofilerna. Dessutom kräver video mera förarbete. Visst kan man ju arrangera ett foto noggrant på förhand, med rekvisita, modeller, kläder, make-up, ljus osv. osv. Men för en amatör blir det ofta bilder där verkligheten bjuder på färdiga motiv. Där bygger bilden ofta på att man stannar tiden, och låter betraktaren begrunda ett ögonblick, som annars hade passerat obemärkt. Video fungerar inte på det sättet. Man måste förutom det visuella också behärska ti-den i den slutliga videosnutten. Hurdan rytm har slutprodukten? Hur lång ska eller kan den vara? Vilka scener måste vara med för att storyn ska funka? Där stötte vi nog på ett nyckelord; storyn. För jag upplever att just berättelsen och budskapet är A och O för att en video ska intressera någon tittare. En serie video-snapshots kan visserligen bilda en berättelse, men då ska man ha tur. Så här gäller nog det gamla ordspråket, bra planerat är hälften utfört, i ännu högre grad än för vanligt foto. Hur står det till med tekniken då? Är sy-stemkameror med video användbara? Det är en intressant fråga. De har vissa allvarliga bris-ter, men samtidigt fördelar som intresserar t.o.m. proffs. För att fatta sig kort kan man kon-statera att automatfokuseringen är deras akil-leshäl. Spegeln i en spegelreflexkamera måste vara uppe hela tiden när man filmar video. Det betyder att den egentliga fokuseringssensorn är satt ur spel, och kameran måste jobba med kontrastdetektering på bilden från den riktiga sensorn. Långsamt och opålitligt, manuell fokus funkar ofta bättre. De stora fördelarna är stor sensor och ett bra urval linser. Med en sy-stemkamera och en ljusstark lins kan man uppnå ett smalt skärpedjup. Med riktiga videokameror för proffs skulle man få lägga ut många gånger mer pengar för att uppnå sam-ma effekt. Just det här är förklaringen till att en del reklamer och TV-serier har filmats i sin hel-het med digitala systemkameror. Och mitt videointresse? Varför har jag valt att skriva om video just nu? Jag köpte ett nytt kamerahus i våras, och då kom ju videon så att säga på köpet. Det påverkade inte egentligen mitt köpbeslut, men man blir ju nyfiken när kameran nu en gång kan filma video. Så hade jag också beställt en liten vattentät kamera av märket GoPro. Den är avsedd för att monteras på hjälmar, snowboards, motocrossmotorcyklar mm. mm. Bakgrunden var egentligen ett sjöräddningsuppdrag där det efteråt måste redas ut vad som hänt och i vilken ordning. Då kom jag på idén att man borde ha en liten vidvinkelskamera som kan vara monterad i masten och ta en bild t.ex. var tionde sekund. GoPro-kameran kan göra detta trots att den egentligen är planerad för video. Summa summarum: Jag har filmat tio gånger mer video med den lilla kameran än med min fina nya systemkamera. Med den lilla kan man lätt utforska bildvinklar som annars skulle vara omöjliga. En dykares synvinkel. Monterad på en liten, snabb RIB-båt i hög sjö. På en vinglig cykel på hemvägen från skolan etc. Och här har jag funnit ett koncept som ger en hyfsad story med minimala förberedelser. Man filmar helt enkelt några timmar likartat ma-terial, kanske med kameran på båten eller olika personers panna i tur och ordning. Sen klipper man ner det till några minuter och får en hyfsad story om vad som hänt under filmningssessionen. Med denna enkla metod kan man skapa videosnuttar som åtminstone intresserar en utvald målgrupp, t.ex. besättningen på sjöräddningsbåtar. Men frågan kvarstår. Kommer video att hota min fotohobby? Och kommer video att bli den nya modeflugan inom amatörfotografi i allmänhet? På den första frågan svara jag nog nej, åtminstone på kort sikt. Video är intres-sant, men efter några första stapplande steg som regissör har jag nog inte ännu blivit så bi-ten att jag skulle satsa allt på denna nya grej. Och utvecklingen inom amatörfotografin i allmänhet har ju närmast varit att man ska ta fler bilder på kortare tid och publicera dem snabbare på Internet. Video kräver enligt min mening rakt motsatt tänkande och mera plane-ring. En seriös amatör spenderar ju ändå mera tid på sin bild, både före och efter exponeringsögonblicket. Då är steget till video inte så långt. Men som sagt, video är som uttrycksform helt annorlunda än foto. Och därför är nog min gissning att video är och förblir en parallell konstform, trots att det förekommer konvergens på den tekniska sidan. Att video finns tillgängligt för ett växande antal fotografer kommer att leda till att många prövar, och en del börjar fil-ma på allvar. Man jag ser det som en ny hob-by, inte en utveckling av fotohobbyn. ''Micke'' ==Short story== Vaknade, kokade kaffe, satte mig vid bordet och såg ut genom gardinspringan. Jag ser ett stycke av motsatta husets svartmålade tak och skorstenar som avtecknas mot en grå himmel. Nedanför lite ockragul husvägg, vita fönsterkarmar, mörka rutor. En oklanderlig komposition från bästa 50-talskonsten. ”Borde ta en bild”, konstaterar jag tankspritt medan jag tänder dagens första cigarett. Men, är inte tillräckligt vaken ännu. Plötsligt har min begränsade vy förändrats. En långsmal figur balanserar på den smala takåsen. I ena handen hänger en rund härva. En sotare! Synen är superb. Sotaren lindansar sakta mot närmaste skorsten. Jag vaknar, inser min chans och rusar efter kameran. Innan jag har fixat tid och ljus har det avgörande ögonblickets tjusning försvunnit. Sotaren står nu lutad över skorstenen i en position som saknar dramatisk effekt. Varför har jag ingen fungerande automatik? Varför tog jag inte fram kameran genast? Det är ju inte varje dag en sotare ramlar in i ett prima synfält. Jag hade min chans, missade den, som jag missar så mycket annat. Det blir ingen bild att yvas över. Ingen långsmal figur med stålhärva fulländar takhorisonten. Morgonen har återgått till sin normala höstjargong. ''Marketta'' ==Vår man i Borgå: Fotograf på vinst och förlust== Mina vänner bland amatörfotograferna betraktar mig som amatörfotograf. De yrkesfotografer, som känner mig ser en yrkesfotograf i mig. Det är svårt att veta på vilket ben man ska stå, då det tredje benet är filmfotograf, och detta är det egentliga; de två första är sidoprodukter. Det är inte bara i bokföringen, som det förekommer en debet- och en kreditsida. Också livet har två sidor. Jag vågar inte påstå att varje fotografs liv är dubbelsidigt, men tror att de ensidiga är i minoritet. Gotti som amatörfotograf är ganska snart avverkad. Han deltog med växlande framgång i ett dussin fototävlingar, två internationella. Han hade en stor, livligt besökt och av lokaltidningen prisad utställning i det s.k. Kommendantshuset i Lovisa. Han hade en förnämligt placerad utställning under den finlandssvenska veckan på Skansen i Stockholm, med Stockmann som närmaste granne, och han hade en utställning på en dansk folkhögskola med Norden som ledmotiv. Gotti var lite underlig även i det avseendet att han helst sysslade med mörksens gärningar. Då Ålands folkhögskola skulle fira stort jubileum ville rektorn att jag skulle skildra historien med en fotoutställning. Jag tillbringade två veckor i skolans fotolaboratorium framkallande svartvita och färgbilder, och trivdes där ypperligt. En läkarvän sa att jag skulle ha blivit en bra läkare. Det stämmer inte alls – utom möjligen som röntgenolog. Jag fann stort nöje i att försöka analysera fotografiska negativ. Som yrkesfotograf hittar man mig på Vasabladet. Det hette visserligen att jag var tidningens ”första ledarskribent”, och även om textsidan var huvudsaken trivdes jag utomordentligt i det av mig byggda fotolabbet, som framkallare och klichémakare. Inte minst efter att de ordinarie fotograferna avslutat dagens arbete. Vid uppdrag där jag figurerade behövde bladet aldrig ha någon annan fotograf med. Bland större uppdrag må nämnas ett statsbesök med Kekkonen i Polen och bevakningen av den återkommande ”Skånska mässan” i Malmö. Som filmmakare skar jag mina första sporrar som textförfattare till Suomi Filmis ”Lovisa- drottningstaden”, men också som anvisare av de ställen som skulle filmas och jag var även med om radiogreven Creutz ljudsättning i Helsingfors. Inom Olympia-Filmi Oy 1952 var jag B-filmare till en dansk stjärnfotograf, Ole Noesgaard, och jag tog det som ett beröm då man på olympisk nivå inte riktigt visste om det var hans eller mitt arbete som redovisades. Jag var god vän med regissör Eddie Stenberg, som hade studerat teater i London. Han frågade BBC vem som gör bolagets nyhetsjournaler i Finland. Svaret blev: Ingen! Ingen har klarat av det. Stenberg frågade om vi fick försöka, och svaret blev: Jo, gärna. Nästa gång någonting händer i Finland sänder vi ett telegram. Det blev: Bevaka storstrejken i Finland! Det blev intervjuer med Kekkonen, Karjalainen, Leskinen. Vi fick en av Hbl:s ledarskribenter att skriva om strejkens bakgrund. Den översattes och en av den engelska ambassadens tjänstemän talade in den på band. Så var det bara att ta taxi till flygfältet och flygtulla produkten till BBC i London. Några dagar senare fick jag brev av BBC:s Mr Cox, som tackade och sade att det sätt journalfilmen gjorts kunde tjäna som föredöme hur journalfilmer ska göras. Detta ledde till flera spännande uppdrag, intervjuer med bland annat den ryska utrikesministern Gromyko, hans kollega Pervuhin, den armeniske tonsättaren Aram Khatchaturian. ”Det geofysiska året” 1957 fick jag den smickrande frågan om jag ville följa med forskningsfartyget Magga Dam för att göra ett reportage för BBC från Sydpolen. Jag var då vd för Nylands Tryckeri Ab och hade ingen möjlighet att tacka ja. Men det blev andra filmer: Undervisningsfilmer vid Helsingfors universitets kirurgiska fakultet, turistfilmer från Rom och Holland. En tursam film om grindvalsjakt på Färöarna och ett par Porkalafilmer, om överlåtelsen och hur det såg ut då Finland återfick området. Det här var fotograflivets vinster. Förlusterna får vi återkomma till. ''Gotti'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Oktober]] [[Category:2010]] a7bb5c8c47db18462459702d31f5e835282104ee 0 51 291 2010-11-14T11:34:10Z WikiSysop 1 Skapade sidan med 'Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==En kväll på gatan== Månadens gäst '''Teppo M...' wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==En kväll på gatan== Månadens gäst '''Teppo Moisios''' framträdande på oktobermötet passade som hand i handske ihop med kvällens tävlingstema ''Gatubild''. Som journalist på Helsingin Sanomat deltar Teppo i hopsättningen av paradsidan, där han bl.a. hanterar bilder av flera av landets främsta pressfotografer. Det har avhållit honom från att försöka tävla i den branschen, medan han i stället i sin personliga fotografering sökt sig till kontaktfotografering. Den går ut på att etablera förtroendefull kontakt med mänskor man möter på gator och offentliga platser för att locka dem att ställa upp på fotografering. Av kompisar som gått på kurs i kontaktfoto hade Teppo hört att läraren skickat ut dem på uppdrag med fokus låst vid 30 cm. Själv drog han till en början ut med en gammal sovjetkamera nästan helt utan inställningar. Målet blev snart att åstadkomma en samling på etthundra bilder av främlingar. Teppo Moisio med en av sina 100 bilder av främlingar. Teppo visade valda delar av kollektionen för AFK:arna och berättade samtidigt om vad han lärt sig under processen. Framför allt beskrev han sina olika metoder att öppna kontakten till den tilltänkta modellen. I något skede hade Teppo fått idén att ge projektet vidare spridning. Han tog initiativ till Flickr-gruppen 100 strangers på webben. På några år har den vuxit till omkring 5000 medlemmar med en bildmassa om cirka 300.000 bilder. Succén med den interaktiva bilddelningsgruppen har varit både givande och en källa till stolthet för initiativtagaren. Som domare för Månadens bild ”Gatubild” var Teppo inte dörvånande helt i nivå med sin uppgift. Han hade en liberal inställning till bildernas överensstämmelse med tävlingstemat, och var positivt överraskad av bidragens nivå. ''Christine'' ==Frasses funderingar: Instruktioner i bok eller på video?== Det finns många sätt att lära sig nya saker på. En del lär sig genom att lyssna, andra genom att läsa och de flesta behöver testa och försöka själva för att komma underfund med hur saker och ting skall göras. Så har vi dethär med Photoshop. Personligen har jag tre eller fyra Photoshopböcker i min bokhylla bredvid Macen och printern. Nära till hands då de behövs med andra ord. Men då man tittar närmare på böckerna kunde man tro att jag är guru och att de inte har behövts eftersom de är så gott som orörda. Varje gång jag har skaffat en ny bok har jag övertygat mig själv om att jag behöver boken och att jag skall gå igenom den. Av någon anledning har jag ändå lyckats låta bli. Det största problemet med mig och Photoshop-böcker är att jag alltid tycker det är något steg som fattas i förklaringarna och så får jag med jämna mellanrum sitta en halv timme och försöka komma på vad bokens guru har gjort som jag missar. Frustrerande. Så hur gör jag för att försöka lära mig åtminstone en del av allt Photoshop har att erbjuda? Lektioner i videoformat är min lösning. Det finns säkert ett flertal websajter som erbjuder Photoshop-lektioner antingen att ses och lyssnas på direkt från webben eller att beställas hem på DVD:n. En sajt som jag själv har använt är [http://www.lynda.com Lynda.com]. Där erbjuder man massor av olika videokurser för alla möjliga programvaror: alla Adobes program, programmering, Windows, Mac OS, Flash mm mm. Det finns hundra- om inte tusentals timmar med lektioner i allt man kan tänka sig. Photoshop har jag själv provat på. I videorna går instruktören igenom olika funktioner i programmet. Det man ser i videon är exakt vad och hur instruktören gör och vilka menyer han använder, vilka inställningar han gör mm. eftersom man "filmat" den skärm som instruktören har. Sedan kan man göra detsamma i sin egen Photoshop på en egen bild eller samma bild som instruktören jobbar med. Är det nåt man inte förstår eller har glömt kan man lätt gå tillbaka några steg eller t.ex. till föregående lektion. En kurs kan vara från 1 till 25 timmar lång beroende på ämnet. Kurserna på lynda.com är förstås på engelska. Som det mesta här i världen så är ju inte det här heller gratis. På lynda.com kan man antingen ha en fortlöpande prenumeration som kostar 25 eller 37,50 dollar i månaden. För den större summan får man också tillgång till de bilder instruktören använder i videorna. För 250 respektive 375 dollar får man en helårsprenumeration. En kurs på DVD kostar från 100 dollar och uppåt. Inte helt gratis med andra ord. Själv har jag provat på en månadsprenumeration i olika omgångar då jag haft lite tid över. Som sagt så är det här inte den enda sajten som erbjuder videolektioner. [http://www.moderskeppet.se Moderskeppet.se] har videokurser på svenska, som både kan ses på nätet och beställas som DVD (ca. 350 kronor plus frakt för DVD:n). Och det är klart att man får hänga på nätet hur länge man vill, när man väl betalat. Nu säger jag ju alltså inte att böcker är dåliga, men i vissa situationer är video inte helt fel. Fast bäst är det att delta i Digicirkelns "kurser" förstås! ''Frasse'' ==En mäktig utställning== På inbjudningskortet till '''Pentti Sammallahtis''' utställning ser jag fyra hundar på en vintrig bygata i Ryssland, en av dem sittande på sadeln till en hemmagjord snöskoter, de andra grupperade runt omkring.Jag minns att Sammallahti sagt att han lockar hundar med sardiner i olja. De flesta av hans bilder är tagna i fattiga länder, där hundar, katter, fåglar och boskap delar miljön med människan, och det har han virtuost utnyttjat. Ofta har bilderna ett stänk av humor, som triptyken med två duvor före, under och efter kopulationen. Sammallahti är känd för sitt omsorgsfulla kopieringsarbete. De flesta av bilderna är tagna i mulet väder, och tonskalan är fin både på pigmenttryck och silverkopior. Överraskande är att solskensbilder har samma dämpade tonskala som muletbilder, och det ser inte bra ut. För ögat är det väldigt stor skillnad, men tydligen vill Sammallahti att hans material skall ge ett enhetligt intryck. Han är en av våra största fotografer, men inte ofelbar. Ett fel var att till det svartvita materialet foga en serie färgbilder, så mörkt kopierade att de var onjutbara. För mina gamla, svaga ögon var totala antalet bilder för stort, jag vet inte hur många hundra de är. Antalet utomordentliga bilder skulle ha räckt till för en utomordentlig utställning med maximala poäng för stämning, humor, känsla, komposition m.m. Ett hundratal icke-mästerverk kunde ha lämnats bort. Vi har tid ända till den 27.2 att se Pentti Sammallahtis mäktiga utställning på Fotomuseet. ''Prolle'' Redaktörens rader: Påsikts eller genomsikts? Det är frågan. Alltså om det skall vara bilder av papper som hänger på nätet eller om det blir bättre med sådana som man ser via datorn eller en diaprojektor. Svaret får vi på månadsmötet i november. Eller tja, svar och svar. Nog vet vi väl alla att påsiktsbilder, vare sig de är svartvita eller i färg, alltid bättre motsvarar sin skapares intentioner. Man jobbar med toner och färger och slutligen får man till en bild, i mörkrumnmet eller på datorn, som ser ut som man vill att också andra betraktare skall se den. Åtminstone är det så i den bästa av världar. Däremot är alla genomsiktsbilder beroende av så mycket annat. Ljusförhållanden i visningsrummet, kalibreringar både av dator och videoprojektor. Vi vet ju hur misslyckade bilder vi sett på duken – och sen när man kastar ett öga på datorskärmen så inser man att där ser det helt annorlunda ut. Men att tävla med genomsiktsbilder är ju annars både praktiskt, bekvämt och BILLIGT! Inte behöver man i timmar jobba för att få en snygg kopia på dyrt papper med dyr färg eller dyra kemikalier, inte behöver man stå och skära paspisar och betala dyrt för materialet, inte behöver man släpa på stora bilder till Barnhemsgränd! Man bara tar med några små dior, en minnespinne eller en CD/DVD med de digitala bilderna. Vid behov kan man t.o.m. delta per e-post, i de fall man inte själv kan komma på mötet. Lätt som en plätt. De flesta andra fotoklubbar sysslar enbart med genomsiktsbilder i sina tävlingar, men så har de inte heller kravet på sig att hålla hög standard OCH att bevara de gamla teknikerna levande. Det har AFK, kanske som enda klubb i det här landet. Det skall vi vara stolta över, det skall vi hålla fast vid. Men lite kan vi väl släppa in fan? Bara vi inte ger honom hela handen. ''Christine'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:November]] [[Category:2010]] bbc2272c7e83fef2b133c098aa0c796dd75deedb 0 52 295 2011-01-19T11:03:49Z WikiSysop 1 Skapade sidan med 'Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Späckat program och instängda bilder== Det kom...' wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Späckat program och instängda bilder== Det kombinerade månadsmötet / glöggfesten i november hade ett så späckat program att tid inte ville bli över för normalt glöggmingelsnack. Dels hade vi en gäst, dels hade vi inte bara två månadstävlingar som vanligt utan också skulle höstutflyktstävlingens resultat kungöras och bilderna gås igenom. Dessutom hade vi ett litet loppis med framför allt AFK:s egna grejor men också någon enstaka medlems. OCH till råga på allt lyckades vi låsa in diatävlingens bilder i Kameraseuras låsbara lilla rum! Magnus Östman från Finlands Natur var vår gäst, vilket ju satt mycket bra då temat för både diatävlingen och tävlingen för projicerade digibilder (en nyhet i AFK:s tävlingshistoria!) var just "naturbild". Som chefredaktör för Finlands Natur använder han alla typer av naturbilder, från landskap till närbilder av växter och insekter. I sitt eget fotograferande är han mest intresserad av fjärilar. Eftersom han vill komma bort från de granna dagfjärilarna fick vi se ett stort antal nattspinnare, och vi fick också lära oss skillnaden mellan gräshoppa och vårtbitare och hur man lockar insekter att posera för kameran. Magnus jobbar mycket med att få bakgrunden jämn, och helst skall den vara ljusgrön, tycker han. Trots sitt intresse för insektfotografering premierade Magnus Östman bilder som inte hade en enda insekt på sig, vilket må sägas vara vidsynt tänkt av en domare. Det enda djur som förekom på de vinnande bilderna var en älg. Och Anders Blomqvist fick triss i den pokern: Två förstaplaceringar och en tredje! ===Deltävlingar med problem=== Digitävlingen löpte av stapeln helt utan problem. Det man däremot kan säga om en sådan tävling är att projicerade bilder nästan aldrig ser ut som de gör på datorskärmen. Fotografen har alltför liten möjlighet att påverka hur bilderna ser ut när de visas. Diatävlingen är alltid knepig därför att domaren aldrig kommer åt att se bilderna i full storlek innan det är för sent, dvs när han redan fattat sitt beslut och bara går genom bilderna en och en. Denna gång uppstod ytterligare ett problem: Magnus stängdes under glöggpausen in i ett rum där Kameraseura har ett ljusbord för att begrunda diabilderna. När han kom ut igen tog han med sig enbart de tre vinnarbilderna, och när vi kommit så långt som till diatävlingen hade Kameraseuras folk redan gått hem och låst alla dörrar efter sig… Så ingen annan än Magnus Östman såg någonsin alla diabilderna. (De inlåsta bilderna kan av sina upphovsmän avhämtas på mötet i januari!) ===Höstutflyktstävling med katter=== Pehr Snellman hade redan på förhand sett höstutflyktsbilderna och gjort sitt val, men gick ändå på ett föredömligt sätt genom alla bilderna på nätet. Pehr konstaterade att bara en av deltagarna hade en korrekt uppfattning om vad en triptyk är för något: inte tre enskilda bilder utan en helhet av tre bilder. Denna enda som Pehr kunde godkänna var Kristan Frantzs triptyk "Junkfood", ätande djur. Vinnarbilden blev i alla fall en av de enskilda bilderna: Ceilia von Weymarns "Vildkatt", medan Lena Lundqvists "Morrhår" och Mikael Albrechts "Syskonbädd" fick hedersomnämnande. '''Christine''' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Januari]] [[Category:2011]] 10225863bb759da1c8942d06cbf518128d4fdb0f 296 295 2011-01-19T11:04:01Z WikiSysop 1 /* Höstutflyktstävling med katter */ wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Späckat program och instängda bilder== Det kombinerade månadsmötet / glöggfesten i november hade ett så späckat program att tid inte ville bli över för normalt glöggmingelsnack. Dels hade vi en gäst, dels hade vi inte bara två månadstävlingar som vanligt utan också skulle höstutflyktstävlingens resultat kungöras och bilderna gås igenom. Dessutom hade vi ett litet loppis med framför allt AFK:s egna grejor men också någon enstaka medlems. OCH till råga på allt lyckades vi låsa in diatävlingens bilder i Kameraseuras låsbara lilla rum! Magnus Östman från Finlands Natur var vår gäst, vilket ju satt mycket bra då temat för både diatävlingen och tävlingen för projicerade digibilder (en nyhet i AFK:s tävlingshistoria!) var just "naturbild". Som chefredaktör för Finlands Natur använder han alla typer av naturbilder, från landskap till närbilder av växter och insekter. I sitt eget fotograferande är han mest intresserad av fjärilar. Eftersom han vill komma bort från de granna dagfjärilarna fick vi se ett stort antal nattspinnare, och vi fick också lära oss skillnaden mellan gräshoppa och vårtbitare och hur man lockar insekter att posera för kameran. Magnus jobbar mycket med att få bakgrunden jämn, och helst skall den vara ljusgrön, tycker han. Trots sitt intresse för insektfotografering premierade Magnus Östman bilder som inte hade en enda insekt på sig, vilket må sägas vara vidsynt tänkt av en domare. Det enda djur som förekom på de vinnande bilderna var en älg. Och Anders Blomqvist fick triss i den pokern: Två förstaplaceringar och en tredje! ===Deltävlingar med problem=== Digitävlingen löpte av stapeln helt utan problem. Det man däremot kan säga om en sådan tävling är att projicerade bilder nästan aldrig ser ut som de gör på datorskärmen. Fotografen har alltför liten möjlighet att påverka hur bilderna ser ut när de visas. Diatävlingen är alltid knepig därför att domaren aldrig kommer åt att se bilderna i full storlek innan det är för sent, dvs när han redan fattat sitt beslut och bara går genom bilderna en och en. Denna gång uppstod ytterligare ett problem: Magnus stängdes under glöggpausen in i ett rum där Kameraseura har ett ljusbord för att begrunda diabilderna. När han kom ut igen tog han med sig enbart de tre vinnarbilderna, och när vi kommit så långt som till diatävlingen hade Kameraseuras folk redan gått hem och låst alla dörrar efter sig… Så ingen annan än Magnus Östman såg någonsin alla diabilderna. (De inlåsta bilderna kan av sina upphovsmän avhämtas på mötet i januari!) ===Höstutflyktstävling med katter=== Pehr Snellman hade redan på förhand sett höstutflyktsbilderna och gjort sitt val, men gick ändå på ett föredömligt sätt genom alla bilderna på nätet. Pehr konstaterade att bara en av deltagarna hade en korrekt uppfattning om vad en triptyk är för något: inte tre enskilda bilder utan en helhet av tre bilder. Denna enda som Pehr kunde godkänna var Kristan Frantzs triptyk "Junkfood", ätande djur. Vinnarbilden blev i alla fall en av de enskilda bilderna: Ceilia von Weymarns "Vildkatt", medan Lena Lundqvists "Morrhår" och Mikael Albrechts "Syskonbädd" fick hedersomnämnande. ''Christine'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Januari]] [[Category:2011]] 4c826080f69b94ceae8a4f70685d92d333cb1768 0 48 304 303 2011-01-28T15:36:03Z Frasse 4 /* Januari: Stilleben */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Dorpat. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''' |} I dia-klassen deltog endast två bilder och mötet beslöt att de tävlar i färgserien. Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Gatubild=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vicke'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Tokyo by night'' | '''[[Marketta Sadri]]''', ''Tre röda fordon'' |- | Svartvitt | '''[[Jan Ekman]]''', ''Österns romantik'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Kaptensgatan'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Vardagscyklare'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hangover'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' ===November: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Högholmen Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Skräpmat?'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''Vildkatt'' | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''Morrhår'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Syskonbädd'' |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Naturbild=== Dia + projicerade digibilder {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | '''[[Göran Lindberg]]''', '' '' | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | |- |Digibilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Allt Bail a' Mhuilinn I'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Matdags'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Höstlöv'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Getpors med dagg'' |} ===Januari: Stilleben=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', '' '' | '''[[Ghita Thome]]''', '' '' / '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Olio di Oliva'' | | '''[[Jenny Blomqvist]]''', '' '' / '''[[Richard Creutz]]''', ''Vinter'' |- |Svartvitt | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Serveras avkyld'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', '' '' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Læderstræde 14'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Inkompatibel'' |} Publikfavorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Min mandarin'' ===Februari: Porträtt === Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Närbild / macro=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: Landskap=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden b662cd5558f2e475d6914c93526b8c8cb371f936 305 304 2011-01-28T15:37:16Z Frasse 4 /* Januari: Stilleben */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Dorpat. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''' |} I dia-klassen deltog endast två bilder och mötet beslöt att de tävlar i färgserien. Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Gatubild=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vicke'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Tokyo by night'' | '''[[Marketta Sadri]]''', ''Tre röda fordon'' |- | Svartvitt | '''[[Jan Ekman]]''', ''Österns romantik'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Kaptensgatan'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Vardagscyklare'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hangover'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' ===November: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Högholmen Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Skräpmat?'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''Vildkatt'' | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''Morrhår'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Syskonbädd'' |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Naturbild=== Dia + projicerade digibilder {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | '''[[Göran Lindberg]]''', '' '' | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | |- |Digibilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Allt Bail a' Mhuilinn I'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Matdags'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Höstlöv'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Getpors med dagg'' |} ===Januari: Stilleben=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thome]]''', '' Namn fattas'' / '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Olio di Oliva'' | | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' / '''[[Richard Creutz]]''', ''Vinter'' |- |Svartvitt | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Serveras avkyld'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Læderstræde 14'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Inkompatibel'' |} Publikfavorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Min mandarin'' ===Februari: Porträtt === Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Närbild / macro=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: Landskap=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden fcaf4e0b5edb2411b9e14e8aec92d9d233f24a14 306 305 2011-01-28T15:37:55Z Frasse 4 /* Januari: Stilleben */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Dorpat. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''' |} I dia-klassen deltog endast två bilder och mötet beslöt att de tävlar i färgserien. Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Gatubild=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vicke'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Tokyo by night'' | '''[[Marketta Sadri]]''', ''Tre röda fordon'' |- | Svartvitt | '''[[Jan Ekman]]''', ''Österns romantik'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Kaptensgatan'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Vardagscyklare'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hangover'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' ===November: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Högholmen Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Skräpmat?'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''Vildkatt'' | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''Morrhår'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Syskonbädd'' |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Naturbild=== Dia + projicerade digibilder {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | '''[[Göran Lindberg]]''', '' '' | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | |- |Digibilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Allt Bail a' Mhuilinn I'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Matdags'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Höstlöv'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Getpors med dagg'' |} ===Januari: Stilleben=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thome]]''', '' Namn fattas'' / '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Olio di Oliva'' | | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' / '''[[Richard Creutz]]''', ''Vinter'' |- |Svartvitt | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Serveras avkyld'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Læderstræde 14'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Inkompatibel'' |} Publikfavorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Min mandarin'' ===Februari: Porträtt === Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Mars: Närbild / macro=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: Landskap=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden 6c6c11184c719796744f55c2e6e89a09ceb7db88 307 306 2011-03-05T10:12:38Z Frasse 4 /* Februari: Porträtt */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Dorpat. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''' |} I dia-klassen deltog endast två bilder och mötet beslöt att de tävlar i färgserien. Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Gatubild=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vicke'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Tokyo by night'' | '''[[Marketta Sadri]]''', ''Tre röda fordon'' |- | Svartvitt | '''[[Jan Ekman]]''', ''Österns romantik'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Kaptensgatan'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Vardagscyklare'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hangover'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' ===November: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Högholmen Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Skräpmat?'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''Vildkatt'' | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''Morrhår'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Syskonbädd'' |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Naturbild=== Dia + projicerade digibilder {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | '''[[Göran Lindberg]]''', '' '' | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | |- |Digibilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Allt Bail a' Mhuilinn I'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Matdags'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Höstlöv'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Getpors med dagg'' |} ===Januari: Stilleben=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thome]]''', '' Namn fattas'' / '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Olio di Oliva'' | | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' / '''[[Richard Creutz]]''', ''Vinter'' |- |Svartvitt | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Serveras avkyld'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Læderstræde 14'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Inkompatibel'' |} Publikfavorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Min mandarin'' ===Februari: Porträtt === Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hommage á Rembrandt'' | '''[[Jan Eklund]]''', ''Leonardo da Vilhu'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Wilma'' | '''[[Inget hedersomnämnande]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vega'' | '''[[Jan Eklund]]''', ''Mimma'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Sofie'' | '''[[Inget hedersomnämnande]]''', ''Namn fattas'' |} Pokalen Qvinnan tilldelades '''[[Torbjörn Gustafsson]]''' Publikfavorit: '''[[Richard Creutz]]''', ''Sofie'' ===Mars: Närbild / macro=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===April: Landskap=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden 0f5f41eae2ae2ad4ebd6f81b6ba4daa640e45afc 312 307 2011-05-08T08:43:38Z Frasse 4 /* Mars: Närbild / macro */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Dorpat. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''' |} I dia-klassen deltog endast två bilder och mötet beslöt att de tävlar i färgserien. Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Gatubild=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vicke'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Tokyo by night'' | '''[[Marketta Sadri]]''', ''Tre röda fordon'' |- | Svartvitt | '''[[Jan Ekman]]''', ''Österns romantik'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Kaptensgatan'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Vardagscyklare'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hangover'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' ===November: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Högholmen Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Skräpmat?'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''Vildkatt'' | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''Morrhår'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Syskonbädd'' |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Naturbild=== Dia + projicerade digibilder {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | '''[[Göran Lindberg]]''', '' '' | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | |- |Digibilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Allt Bail a' Mhuilinn I'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Matdags'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Höstlöv'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Getpors med dagg'' |} ===Januari: Stilleben=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thome]]''', '' Namn fattas'' / '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Olio di Oliva'' | | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' / '''[[Richard Creutz]]''', ''Vinter'' |- |Svartvitt | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Serveras avkyld'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Læderstræde 14'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Inkompatibel'' |} Publikfavorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Min mandarin'' ===Februari: Porträtt === Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hommage á Rembrandt'' | '''[[Jan Eklund]]''', ''Leonardo da Vilhu'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Wilma'' | '''[[Inget hedersomnämnande]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vega'' | '''[[Jan Eklund]]''', ''Mimma'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Sofie'' | '''[[Inget hedersomnämnande]]''', ''Namn fattas'' |} Pokalen Qvinnan tilldelades '''[[Torbjörn Gustafsson]]''' Publikfavorit: '''[[Richard Creutz]]''', ''Sofie'' ===Mars: Närbild / macro=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. sv Urda Göran Lindberg, Maneten Peter Stenius, Tomato heders, Micke, lunchdags färg Anders B Renny Amberg, droppar Jenny Blomqvist heders Micke publik Anders ===April: Landskap=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden 68b6e5f57b2586fb132e8fb4bf6fb41e63164890 313 312 2011-05-08T08:45:25Z Frasse 4 /* Mars: Närbild / macro */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Dorpat. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''' |} I dia-klassen deltog endast två bilder och mötet beslöt att de tävlar i färgserien. Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Gatubild=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vicke'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Tokyo by night'' | '''[[Marketta Sadri]]''', ''Tre röda fordon'' |- | Svartvitt | '''[[Jan Ekman]]''', ''Österns romantik'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Kaptensgatan'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Vardagscyklare'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hangover'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' ===November: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Högholmen Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Skräpmat?'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''Vildkatt'' | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''Morrhår'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Syskonbädd'' |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Naturbild=== Dia + projicerade digibilder {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | '''[[Göran Lindberg]]''', '' '' | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | |- |Digibilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Allt Bail a' Mhuilinn I'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Matdags'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Höstlöv'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Getpors med dagg'' |} ===Januari: Stilleben=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thome]]''', '' Namn fattas'' / '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Olio di Oliva'' | | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' / '''[[Richard Creutz]]''', ''Vinter'' |- |Svartvitt | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Serveras avkyld'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Læderstræde 14'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Inkompatibel'' |} Publikfavorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Min mandarin'' ===Februari: Porträtt === Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hommage á Rembrandt'' | '''[[Jan Eklund]]''', ''Leonardo da Vilhu'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Wilma'' | '''[[Inget hedersomnämnande]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vega'' | '''[[Jan Eklund]]''', ''Mimma'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Sofie'' | '''[[Inget hedersomnämnande]]''', ''Namn fattas'' |} Pokalen Qvinnan tilldelades '''[[Torbjörn Gustafsson]]''' Publikfavorit: '''[[Richard Creutz]]''', ''Sofie'' ===Mars: Närbild / macro=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hommage á Rembrandt'' | '''[[Jan Eklund]]''', ''Leonardo da Vilhu'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Wilma'' | '''[[Inget hedersomnämnande]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vega'' | '''[[Jan Eklund]]''', ''Mimma'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Sofie'' | '''[[Inget hedersomnämnande]]''', ''Namn fattas'' |} Pokalen Qvinnan tilldelades '''[[Torbjörn Gustafsson]]''' Publikfavorit: '''[[Richard Creutz]]''', ''Sofie'' sv Urda Göran Lindberg, Maneten Peter Stenius, Tomato heders, Micke, lunchdags färg Anders B Renny Amberg, droppar Jenny Blomqvist heders Micke publik Anders ===April: Landskap=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden dec54663027661a24415b2f9789cf4c2c22141cc 314 313 2011-05-08T08:50:39Z Frasse 4 /* Mars: Närbild / macro */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Dorpat. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''' |} I dia-klassen deltog endast två bilder och mötet beslöt att de tävlar i färgserien. Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Gatubild=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vicke'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Tokyo by night'' | '''[[Marketta Sadri]]''', ''Tre röda fordon'' |- | Svartvitt | '''[[Jan Ekman]]''', ''Österns romantik'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Kaptensgatan'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Vardagscyklare'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hangover'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' ===November: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Högholmen Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Skräpmat?'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''Vildkatt'' | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''Morrhår'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Syskonbädd'' |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Naturbild=== Dia + projicerade digibilder {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | '''[[Göran Lindberg]]''', '' '' | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | |- |Digibilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Allt Bail a' Mhuilinn I'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Matdags'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Höstlöv'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Getpors med dagg'' |} ===Januari: Stilleben=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thome]]''', '' Namn fattas'' / '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Olio di Oliva'' | | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' / '''[[Richard Creutz]]''', ''Vinter'' |- |Svartvitt | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Serveras avkyld'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Læderstræde 14'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Inkompatibel'' |} Publikfavorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Min mandarin'' ===Februari: Porträtt === Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hommage á Rembrandt'' | '''[[Jan Eklund]]''', ''Leonardo da Vilhu'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Wilma'' | '''[[Inget hedersomnämnande]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vega'' | '''[[Jan Eklund]]''', ''Mimma'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Sofie'' | '''[[Inget hedersomnämnande]]''', ''Namn fattas'' |} Pokalen Qvinnan tilldelades '''[[Torbjörn Gustafsson]]''' Publikfavorit: '''[[Richard Creutz]]''', ''Sofie'' ===Mars: Närbild / macro=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Renny Amberg]]''', ''Droppar'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Göran Lindberg]]''', ''Maneten'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Tomato'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Lunchdags'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' ===April: Landskap=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden aa701882154a2f60c58f91f542f553e6b297abc5 315 314 2011-05-08T08:58:39Z Frasse 4 /* April: Landskap */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Dorpat. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''' |} I dia-klassen deltog endast två bilder och mötet beslöt att de tävlar i färgserien. Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Gatubild=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vicke'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Tokyo by night'' | '''[[Marketta Sadri]]''', ''Tre röda fordon'' |- | Svartvitt | '''[[Jan Ekman]]''', ''Österns romantik'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Kaptensgatan'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Vardagscyklare'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hangover'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' ===November: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Högholmen Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Skräpmat?'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''Vildkatt'' | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''Morrhår'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Syskonbädd'' |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Naturbild=== Dia + projicerade digibilder {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | '''[[Göran Lindberg]]''', '' '' | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | |- |Digibilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Allt Bail a' Mhuilinn I'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Matdags'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Höstlöv'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Getpors med dagg'' |} ===Januari: Stilleben=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thome]]''', '' Namn fattas'' / '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Olio di Oliva'' | | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' / '''[[Richard Creutz]]''', ''Vinter'' |- |Svartvitt | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Serveras avkyld'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Læderstræde 14'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Inkompatibel'' |} Publikfavorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Min mandarin'' ===Februari: Porträtt === Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hommage á Rembrandt'' | '''[[Jan Eklund]]''', ''Leonardo da Vilhu'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Wilma'' | '''[[Inget hedersomnämnande]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vega'' | '''[[Jan Eklund]]''', ''Mimma'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Sofie'' | '''[[Inget hedersomnämnande]]''', ''Namn fattas'' |} Pokalen Qvinnan tilldelades '''[[Torbjörn Gustafsson]]''' Publikfavorit: '''[[Richard Creutz]]''', ''Sofie'' ===Mars: Närbild / macro=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Renny Amberg]]''', ''Droppar'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Göran Lindberg]]''', ''Maneten'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Tomato'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Lunchdags'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' ===April: Landskap=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. färg: 1. Henri Jalo 2. Gunnar Bärlund 3. Richard Creutz 1 st heders: Anders Blomqvist svartvitt: 1. Jösse Lindberg 2. Ghita 3. Anders Blomqvist 2 st heders: Tua Rahikainen, Gunnar Bärlund ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden fb7173495e9a3bc73a9e3bb0651d94116b0cb69e 316 315 2011-05-08T09:02:22Z Frasse 4 /* April: Landskap */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Dorpat. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''' |} I dia-klassen deltog endast två bilder och mötet beslöt att de tävlar i färgserien. Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Gatubild=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vicke'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Tokyo by night'' | '''[[Marketta Sadri]]''', ''Tre röda fordon'' |- | Svartvitt | '''[[Jan Ekman]]''', ''Österns romantik'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Kaptensgatan'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Vardagscyklare'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hangover'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' ===November: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Högholmen Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Skräpmat?'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''Vildkatt'' | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''Morrhår'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Syskonbädd'' |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Naturbild=== Dia + projicerade digibilder {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | '''[[Göran Lindberg]]''', '' '' | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | |- |Digibilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Allt Bail a' Mhuilinn I'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Matdags'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Höstlöv'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Getpors med dagg'' |} ===Januari: Stilleben=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thome]]''', '' Namn fattas'' / '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Olio di Oliva'' | | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' / '''[[Richard Creutz]]''', ''Vinter'' |- |Svartvitt | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Serveras avkyld'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Læderstræde 14'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Inkompatibel'' |} Publikfavorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Min mandarin'' ===Februari: Porträtt === Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hommage á Rembrandt'' | '''[[Jan Eklund]]''', ''Leonardo da Vilhu'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Wilma'' | '''[[Inget hedersomnämnande]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vega'' | '''[[Jan Eklund]]''', ''Mimma'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Sofie'' | '''[[Inget hedersomnämnande]]''', ''Namn fattas'' |} Pokalen Qvinnan tilldelades '''[[Torbjörn Gustafsson]]''' Publikfavorit: '''[[Richard Creutz]]''', ''Sofie'' ===Mars: Närbild / macro=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Renny Amberg]]''', ''Droppar'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Göran Lindberg]]''', ''Maneten'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Tomato'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Lunchdags'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' ===April: Landskap=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Henri Jalo]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Göran Lindberg]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Tua Rahikainen]] / [[Gunnar Bärlund]]''', ''Namn fattas'' |} Publikfavorit [[Göran Lindberg]], ''Namn fattas'' ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden 27f5e85f119eabc96243d1568c87cce35db49379 317 316 2011-05-08T09:03:16Z Frasse 4 /* April: Landskap */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Dorpat. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''' |} I dia-klassen deltog endast två bilder och mötet beslöt att de tävlar i färgserien. Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Gatubild=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vicke'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Tokyo by night'' | '''[[Marketta Sadri]]''', ''Tre röda fordon'' |- | Svartvitt | '''[[Jan Ekman]]''', ''Österns romantik'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Kaptensgatan'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Vardagscyklare'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hangover'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' ===November: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Högholmen Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Skräpmat?'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''Vildkatt'' | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''Morrhår'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Syskonbädd'' |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Naturbild=== Dia + projicerade digibilder {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | '''[[Göran Lindberg]]''', '' '' | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | |- |Digibilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Allt Bail a' Mhuilinn I'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Matdags'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Höstlöv'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Getpors med dagg'' |} ===Januari: Stilleben=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thome]]''', '' Namn fattas'' / '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Olio di Oliva'' | | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' / '''[[Richard Creutz]]''', ''Vinter'' |- |Svartvitt | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Serveras avkyld'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Læderstræde 14'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Inkompatibel'' |} Publikfavorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Min mandarin'' ===Februari: Porträtt === Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hommage á Rembrandt'' | '''[[Jan Eklund]]''', ''Leonardo da Vilhu'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Wilma'' | '''[[Inget hedersomnämnande]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vega'' | '''[[Jan Eklund]]''', ''Mimma'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Sofie'' | '''[[Inget hedersomnämnande]]''', ''Namn fattas'' |} Pokalen Qvinnan tilldelades '''[[Torbjörn Gustafsson]]''' Publikfavorit: '''[[Richard Creutz]]''', ''Sofie'' ===Mars: Närbild / macro=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Renny Amberg]]''', ''Droppar'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Göran Lindberg]]''', ''Maneten'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Tomato'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Lunchdags'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' ===April: Landskap=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Henri Jalo]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Göran Lindberg]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Tua Rahikainen]], ''Namn fattas'' / [[Gunnar Bärlund]]''', ''Namn fattas'' |} Publikfavorit [[Göran Lindberg]], ''Namn fattas'' ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden ee77551381a885b93e1f35cdc3eaad25a8d912c4 318 317 2011-05-08T09:03:56Z Frasse 4 /* April: Landskap */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Dorpat. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''' |} I dia-klassen deltog endast två bilder och mötet beslöt att de tävlar i färgserien. Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Gatubild=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vicke'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Tokyo by night'' | '''[[Marketta Sadri]]''', ''Tre röda fordon'' |- | Svartvitt | '''[[Jan Ekman]]''', ''Österns romantik'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Kaptensgatan'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Vardagscyklare'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hangover'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' ===November: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Högholmen Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Skräpmat?'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''Vildkatt'' | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''Morrhår'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Syskonbädd'' |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Naturbild=== Dia + projicerade digibilder {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | '''[[Göran Lindberg]]''', '' '' | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | |- |Digibilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Allt Bail a' Mhuilinn I'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Matdags'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Höstlöv'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Getpors med dagg'' |} ===Januari: Stilleben=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thome]]''', '' Namn fattas'' / '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Olio di Oliva'' | | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' / '''[[Richard Creutz]]''', ''Vinter'' |- |Svartvitt | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Serveras avkyld'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Læderstræde 14'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Inkompatibel'' |} Publikfavorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Min mandarin'' ===Februari: Porträtt === Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hommage á Rembrandt'' | '''[[Jan Eklund]]''', ''Leonardo da Vilhu'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Wilma'' | '''[[Inget hedersomnämnande]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vega'' | '''[[Jan Eklund]]''', ''Mimma'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Sofie'' | '''[[Inget hedersomnämnande]]''', ''Namn fattas'' |} Pokalen Qvinnan tilldelades '''[[Torbjörn Gustafsson]]''' Publikfavorit: '''[[Richard Creutz]]''', ''Sofie'' ===Mars: Närbild / macro=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Renny Amberg]]''', ''Droppar'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Göran Lindberg]]''', ''Maneten'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Tomato'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Lunchdags'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' ===April: Landskap=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Henri Jalo]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Göran Lindberg]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Tua Rahikainen]], ''Namn fattas'' / [[Gunnar Bärlund]]''', ''Namn fattas'' |} Publikfavorit ''[[Göran Lindberg]]'', ''Namn fattas'' ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden 3c48054923ff1761dd3a3deb58c7f7583fb6bd13 319 318 2011-05-08T09:04:31Z Frasse 4 /* April: Landskap */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Dorpat. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''' |} I dia-klassen deltog endast två bilder och mötet beslöt att de tävlar i färgserien. Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Gatubild=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vicke'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Tokyo by night'' | '''[[Marketta Sadri]]''', ''Tre röda fordon'' |- | Svartvitt | '''[[Jan Ekman]]''', ''Österns romantik'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Kaptensgatan'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Vardagscyklare'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hangover'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' ===November: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Högholmen Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Skräpmat?'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''Vildkatt'' | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''Morrhår'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Syskonbädd'' |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Naturbild=== Dia + projicerade digibilder {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | '''[[Göran Lindberg]]''', '' '' | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | |- |Digibilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Allt Bail a' Mhuilinn I'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Matdags'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Höstlöv'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Getpors med dagg'' |} ===Januari: Stilleben=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thome]]''', '' Namn fattas'' / '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Olio di Oliva'' | | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' / '''[[Richard Creutz]]''', ''Vinter'' |- |Svartvitt | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Serveras avkyld'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Læderstræde 14'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Inkompatibel'' |} Publikfavorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Min mandarin'' ===Februari: Porträtt === Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hommage á Rembrandt'' | '''[[Jan Eklund]]''', ''Leonardo da Vilhu'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Wilma'' | '''[[Inget hedersomnämnande]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vega'' | '''[[Jan Eklund]]''', ''Mimma'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Sofie'' | '''[[Inget hedersomnämnande]]''', ''Namn fattas'' |} Pokalen Qvinnan tilldelades '''[[Torbjörn Gustafsson]]''' Publikfavorit: '''[[Richard Creutz]]''', ''Sofie'' ===Mars: Närbild / macro=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Renny Amberg]]''', ''Droppar'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Göran Lindberg]]''', ''Maneten'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Tomato'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Lunchdags'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' ===April: Landskap=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Henri Jalo]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Göran Lindberg]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Namn fattas'' / '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Namn fattas'' |} Publikfavorit ''[[Göran Lindberg]]'', ''Namn fattas'' ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden e8d5756cfc324ce1e99c92d90b649e333965669c 320 319 2011-05-08T09:04:54Z Frasse 4 /* April: Landskap */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Dorpat. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''' |} I dia-klassen deltog endast två bilder och mötet beslöt att de tävlar i färgserien. Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Gatubild=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vicke'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Tokyo by night'' | '''[[Marketta Sadri]]''', ''Tre röda fordon'' |- | Svartvitt | '''[[Jan Ekman]]''', ''Österns romantik'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Kaptensgatan'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Vardagscyklare'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hangover'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' ===November: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Högholmen Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Skräpmat?'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''Vildkatt'' | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''Morrhår'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Syskonbädd'' |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Naturbild=== Dia + projicerade digibilder {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | '''[[Göran Lindberg]]''', '' '' | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | |- |Digibilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Allt Bail a' Mhuilinn I'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Matdags'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Höstlöv'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Getpors med dagg'' |} ===Januari: Stilleben=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thome]]''', '' Namn fattas'' / '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Olio di Oliva'' | | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' / '''[[Richard Creutz]]''', ''Vinter'' |- |Svartvitt | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Serveras avkyld'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Læderstræde 14'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Inkompatibel'' |} Publikfavorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Min mandarin'' ===Februari: Porträtt === Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hommage á Rembrandt'' | '''[[Jan Eklund]]''', ''Leonardo da Vilhu'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Wilma'' | '''[[Inget hedersomnämnande]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vega'' | '''[[Jan Eklund]]''', ''Mimma'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Sofie'' | '''[[Inget hedersomnämnande]]''', ''Namn fattas'' |} Pokalen Qvinnan tilldelades '''[[Torbjörn Gustafsson]]''' Publikfavorit: '''[[Richard Creutz]]''', ''Sofie'' ===Mars: Närbild / macro=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Renny Amberg]]''', ''Droppar'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Göran Lindberg]]''', ''Maneten'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Tomato'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Lunchdags'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' ===April: Landskap=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Henri Jalo]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Göran Lindberg]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Namn fattas'' / '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Namn fattas'' |} Publikfavorit '''[[Göran Lindberg]]''', ''Namn fattas'' ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden c86c53286a275f0c4bddaa5927e72e8ad825e455 321 320 2011-05-08T09:05:14Z Frasse 4 /* April: Landskap */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Dorpat. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''' |} I dia-klassen deltog endast två bilder och mötet beslöt att de tävlar i färgserien. Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Gatubild=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vicke'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Tokyo by night'' | '''[[Marketta Sadri]]''', ''Tre röda fordon'' |- | Svartvitt | '''[[Jan Ekman]]''', ''Österns romantik'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Kaptensgatan'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Vardagscyklare'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hangover'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' ===November: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Högholmen Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Skräpmat?'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''Vildkatt'' | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''Morrhår'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Syskonbädd'' |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Naturbild=== Dia + projicerade digibilder {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | '''[[Göran Lindberg]]''', '' '' | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | |- |Digibilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Allt Bail a' Mhuilinn I'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Matdags'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Höstlöv'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Getpors med dagg'' |} ===Januari: Stilleben=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thome]]''', '' Namn fattas'' / '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Olio di Oliva'' | | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' / '''[[Richard Creutz]]''', ''Vinter'' |- |Svartvitt | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Serveras avkyld'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Læderstræde 14'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Inkompatibel'' |} Publikfavorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Min mandarin'' ===Februari: Porträtt === Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hommage á Rembrandt'' | '''[[Jan Eklund]]''', ''Leonardo da Vilhu'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Wilma'' | '''[[Inget hedersomnämnande]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vega'' | '''[[Jan Eklund]]''', ''Mimma'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Sofie'' | '''[[Inget hedersomnämnande]]''', ''Namn fattas'' |} Pokalen Qvinnan tilldelades '''[[Torbjörn Gustafsson]]''' Publikfavorit: '''[[Richard Creutz]]''', ''Sofie'' ===Mars: Närbild / macro=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Renny Amberg]]''', ''Droppar'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Göran Lindberg]]''', ''Maneten'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Tomato'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Lunchdags'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' ===April: Landskap=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Henri Jalo]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Göran Lindberg]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Namn fattas'' / '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Namn fattas'' |} Publikfavorit: '''[[Göran Lindberg]]''', ''Namn fattas'' ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden f49a97b6b0d37ad921deef55181c5322ec07dee3 0 53 308 2011-04-15T08:08:57Z WikiSysop 1 Skapade sidan med 'Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Måleriskt månadsmöte== Vi hade något så ova...' wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Måleriskt månadsmöte== Vi hade något så ovanligt som en målande konstnär som gäst på januarimötet. Och inte vem som helst, utan en konstnär som fritt blandar stilar och århundraden och som stjäl som en korp av andra konstnärer. Peik Bäckström är känd för sina pastischer på gamla konstnärers verk. Han målar ett eget motiv, men gör det i en annan konstnärs stil, och därtill placerar han in mänskofigurer ur ytterligare andra gamla konstnärers repertoar. Resultatet blir spännande, roliga, tänkvärda bilder. Hans bildberättelse rönte stor uppskattning bland AFK:arna. ''Christine'' ==Vår man på Nya Zeeland: APS är äldre än AFK!== Hej alla AFK:are! Johan Silén här. Nu följer en rapport från Auckland, Nya Zeeland. Här brukar jag vara från november till april. Skolorna har ännu sommarlov, och höstens aktiviteter börjar så småningom köra gång. APS (Auckland Photographic Society) hade förra torsdagen (20.1.2011) sitt första möte för höstterminen. Jag var med. Det var mitt första APS-möte någonsin och jag frapperades hur lika AFK och APS är. Till och med årtalen när klubbarna grundades är nästan desamma, 1889 respektive 1884. Här heter sekreteraren Karin, hemma hos oss Ghita. Det var Competition Night så det var en mas-sa bilder att gå igenom, både pappersbilder och dior. Man tävlar i tre klasser; amatörer, längre hunna, och experter. En inbjuden do-mare går igenom alla bilder och kommenterar och berättar och utser. Det var också allt vad vi hann med. De digitala bilderna skall vara 800 pxl breda och det skall vara 32 pixels per kvadratinch. Bilderna skall namnges, vilket jag tycker är en bra idé. Nästa fredag är det Casual Night, och då blir det säkert mera tid att mingla. Jag hoppas hitta någon som kan ArtStudio och Photoshop Express, eller motsvarande. Men dessa är de två program jag har laddat ner på min iPad. Tidigare har jag enbart bildbehandlat med iPhoto i min MacBook. Se [[http://www.aps.net.nz www.aps.net.nz]] för närmare info om APS! ''Johan'' ==Vår man i Borgå: Förluster== Vår gamle man i Borgå berättade i ett tidigare cirkulär om solsidor i sitt fotografiska liv. Här skall några förluster redovisas. Jag nämnde visst redan, att ryssarna stal min Welta-Perle-kamera med Cassar objektiv från min korsu på karelska näset i juni 1944. Jag försökte ta den tillbaka, men det var på ett hår när att det kostat mig livet. Men Gud är de dårars beskyddare. Så hände det sig att jag och en kamrat gästade Italien, närmare bestämt Milano, i slutet av 1950-talet. Dess arkitektoniskt nästan sagolika domkyrka beundrades både ut- och invändigt. Vi hade slagit oss ner på en kyrkbänk och jag lade kameran bredvid mig. Men så fångades min uppmärksamhet av ett storslaget rosettfönster. -Vänta här, sade jag åt kamraten, jag kommer strax tillbaka! Jag kom tillbaka – men var var kameran?! Den som suttit bakom oss hade sett att jag stigit upp, lämnat kvar kameran på bänken, och så var det bara att kamma hem kameran och försvinna. Jag som var så enfaldig, att jag trodde att den som söker sig till Guds hus inte kan ägna sig åt tjuveri därsammastädes. Man har berättat mig, att det på denna latitud inte anses som någon synd att stjäla av turister, och bakomsittaren hade väl hört att vi talade något obegripligt språk. Nå, jag lånade min kamrats kamera, tog några italienska bilder med vilka jag senare vann en fototävling. Det var världsexpo i Spanien, och jag tänkte göra en film av landet med de många minnesmärkena. Och kanske också filma aporna på Gibraltar. Min hustru och jag hade kommit med en turistgrupp till Fuengirola vid sydkusten, och vi skulle under vår guides övervakning installeras på ett hotell. När man skall skriva sitt namn för att få nyckeln till hotellrummet kan man inte göra det om man bär kappsäcken i ena handen och fotoväskan i den andra. Jag lade därför ned väskorna på golvet medan jag skrev. När jag sedan skulle ta fotoväskan, så fanns den inte. Den hade försvunnit i närvaro av hotellets representant, guiden, hustrun och mig. Jag har som minne ett långt och mångordigt spanskt polisprotokoll. Men det blev ingen Spanienfilm. Tidigare hade det nog blivit en Romfilm, som jag gjort för en rikssvensk resebyrå. Hur jag förlorade min Minoltakamera? Jo, den stod på en hylla i mitt rum. Under golvet, rakt under, experimenterade Sonera med försök att förbättra ljud- och bildkvalitet. Detta visste jag, men jag visste inte att höga elektriska spänningar kan ta livet av en kamera. Då jag såg i sökaren fanns där ingenting annat än gröt. Jag frågade om den kunde repareras. Fotoaffären undersökte saken och svaret blev: Visst! Men det kostar mindre att köpa en ny kamera. Flera förluster? Ja, en dag då jag printade ut ett brev fick jag plötsligt ett meddelande på skärmen: stoppa, och byt ut skrivhuvudet mot ett nytt! Något liknande hade jag aldrig tidigare hört eller sett. Jag har tummen så mitt i handen att jag inte kan byta ett skrivhuvud på en printer. Och jag hade inget nytt huvud – jag menar skrivhuvud. Vad göra? Ultima ratio var att tillkalla en expert, som tog hand om haveristen. Så småningom fick jag ett meddelande som sade, att felet nog kan rättas, men att det blir billigare att köpa ny printer. Meddelandet kostade mig 45 euro. Man gör sina erfarenheter. Det heter, att man lär sig av sina misstag. Men jag har nog inte blivit ett dugg klokare av mina misstag. Ett svårt fall! Med hälsning till mera lyckligt lottade AFK:are, ''Gotti'' ==Motiv, mål och mat i Björneborg== Varför åka till Björneborg på vårutfärd? Om trevligt sällskap inte är en tillräcklig orsak, så kan det ju finnas ett och annat att sikta kameran mot också. Baslägret kommer vi att ha på ca 8 meters höjd över havet vid Ytterö, Yyteri på det första inhemska, på Yyterin kylpylä. Där får man sova, äta frukost och använda poolerna i Spa mot en ersättning om 45 euro per dygn per person. Hotellet finns ca 15 km väster om Björneborgs centrum mot Meri-Pori. Strax utanför hotellet finns en flera kilometer lång sandstrand att sola och ta långa kvällspromenader på. Två andra kortare (0,5 - 1 km) sandstränder finns också i närheten, vid Yyteri golfbana och vid Herrainpäivät. Vid den sistnämda finns också ett litet naturskyddsområde med en naturstig. Lite längre västerut mot havet finns Mäntyluoto hamn och en liten sömnig stadsdel med det passande namnet Uniluoto. Området består av några kvarter med mestadels gamla trähus och en liten småbåtshamn. Ännu lite längre ut hittar man Kallo med segelföreningens hus och kala klippor med Sverige som närmaste granne västerut. Från Kallo är det några stenkast till det andra intressanta trähusområdet Räfsö (Reposaari). Stenkastena går bara tyvärr rakt över ett litet sund och vill man ta sig till Räfsö torrskodd måste man köra en omväg på c 14 km i form av ett slags "hästsko" via bl.a. en liten park av vindkraftverk. I kontrast till det gamla trähusområdet på Räfsö finns "semesterhusmässeområdet" från ett par år tillbaka. På Räfsö finns också två fiskrestauranger varav åtminstone den ena varje dag på året har ett läckert stående bord med en hel massa olika fiskrätter. Och när vi är inne på ämnet restaurang finns det en sådan vid Yyteri golfbana också. Vill man däremot hugga in på en hamburgare kan man få den på lokala Teboilen. Flyttar man sig lite norrut hittar man på väg mot "Ahlaisten kulttuurimaisema" en väg med 7 broar med tillhörande utsikt över större eller mindre vatten. Och vill man inte enbart fotografera kan man ju också bara köra omkring och läsa vägskyltar och gissa sig till det svenska namnet som motsvarar det finska som står på skylten, som tex. Anttoora, Krääsoora, Ulasoori mm. Det vimlar av liknande namn. Naturligtvis kan man också tillbringa en stund inne i Björnsborgs centrum på stranden till Kumo älv t.ex. på Skrivarholmen (Kirjurinluoto). Ett annat tips är Juselius mausoleum som utsmyckats med fresker av tex. Akseli Gallen - Kallela. Om dethär inte räcker till är det bara att meddela så utökar vi listan med fler utflyktsmål till marscirkuläret (nordeuropas enda Mufflonfår? ett antal fågeltorn?). Utfärdsanmälningar tas emot av sekreteraren till och med utgången av mars. Observera att man även kan få hotellrum för 2-3 dagar (t.ex 1-3.6) ifall man har en studentfest eller dylikt att delta i lördagen den 4.6. ''Frasse'' ==AFK:s tipshörna== ===Gör en vikskärm=== Så hette för flera år sedan en artikel i Cirkuläret. För tipset stod vår dåvarande kåsör/skribent Mia Warén, signaturen Mei Hueng. Tua Rahikainen tyckte att tipset gott kunde upprepas och stack en kopia av artikeln i handen på cirkulärredaktören, som håller med. Alltså: ett tips värt att upprepa (något förkortat), speciellt med tanke på mars månads tävlingstema, som är närbild/macro: Här följer receptet på en vikskärm som är värd att pröva om man vill ha ett diffust ljus över ett mindre motiv: en blomma, ett keramikföremål, en frukt etc. Skärmen är varken svår att tillverka eller dyr, och kan fällas ihop för förvaring. Jag tycker om skuggor, men ibland är ljuset så starkt att skuggorna, hur man än försöker, blir för mörka. Då är vikskärmen bra att ha. Så här går det till: Du behöver tre lika stora pappskivor, kvadratiska eller rektangulära. Mina har måtten 36 x 46 cm, men gör gärna dina lite större. I den första pappskivan skär du ut ett fönster. Det blir som en passepartout med ca 3 cm breda kanter. Över fönstret tejpar du fast en mjölkfärgad plastskiva. Genom den skall ljuset falla in på ditt motiv. Den andra skivan skall bli bakgrundsskiva. Den beklär du med tyg, gärna svart sammet, men du kan ta något annat också, fastän inte för ljust. Den tredje skivan klär du över med aluminiumfolie på ena sidan, den som kommer inåt. Du sammanfogar de tre skivorna så att bakgrundsskivan kommer i mitten. Använd en tejp som tål att vikas. Nu har du ett litet U-format bås, som kan ställas runt motivet. Ljuset kommer in genom den mjölkfärgade plasten och reflekteras av aluminiumfoliet mot motivet, som befinner sig framför den mörka bakgrundsskivan. Skärmen hålls på plats om det inte är för hård blåst. Nu är du klar och kan ta fram stativet. Du har ett diffust ljus och en lugn bakgrund. ===Mickes tips=== Tycker du också att det är besvärligt att fota när det är kallt ute? Utan vantar fryser man fingrarna av sig och med vantarna på går det inte att hantera kameran. En enkel lösning är att gå till en välförsedd jaktaffär. Där kan man hitta handskar med tunnare foder i avtryckarfingret, vilket är en fördel också för fotografen. ''Micke'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Februari]] [[Category:2011]] 096e5ed772d5aed80c6356f975c8dd93894645d6 0 54 309 2011-04-15T08:15:34Z WikiSysop 1 Skapade sidan med 'Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Niki Strbian - Barnfotograf== Det var ett brus...' wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Niki Strbian - Barnfotograf== Det var ett brustet hjärta som fick tjeckiska Niki Strbian att lämna sina tekniska studier vid universitetet i Prag 1999. Egentligen ville hon flytta till ett varmt land. Portugal, hade hon tänkt. Men av olika orsaker återstod slutligen bara alternativen Tyskland och Finland. Tyskland låg för nära, så det fick bli Finland. Vilket hon genast insåg vara ett misstag, när hon landade. I september. Men det blev ju småningom sommar, en fin sommar, och Finland började framstå i positivare dager. Här mötte hon sin blivande man, som är slovakier (hemma pratas nu både tjeckiska och slovakiska, två helt skilda språk), han hade jobb här, och nu är de här för livet. Det bästa landet i världen att ha familj i, tycker Niki. Konstnärer hade alltid betraktats med misstro i hennes familj, så när första barnet föddes för fem år sedan och hon började fota, så var det ingalunda för att bli konstnär. Men hur det nu var så började maken och hon tävla om vem som tog de bästa bilderna, hon hade mera tid och kunde öva mera, hennes bilder blev bättre och bättre. Hon fick blodad tand, blev medlem i Kameraseura, i International Evening, och bestämde sig för att satsa på fotografering riktigt på allvar. Idag är Niki Strbian professionell barnfotograf. På det sättet har hon lyckats kombinera fotograferandet med det hon är bra på: att vara tillsammans med barn. - Jag fotograferar ingenting annat: inga insekter, landskap, händelser, säger Niki. Fast riktigt sant är det inte. På visitkortet står att hon sysslar med både student-, bröllops- och något som heter boudoirfotografering. I fotograferingsögonblicket skall allt vara äkta och naturligt: ljuset, känslan. Niki kan inte vara kreativ om det inte finns känsla på riktigt i bilden. Vill gärna fotografera barnet tillsammans med sin familj. - Jag tror att alla innerst inne VILL bli fotograferade. Man måste bara vänta att den där stunden "jag blir aldrig bra på bild" är förbi. På grund av smått datorstrul kunde vi inte se de bilder hon hade med sig på minnespinne, men eftersom hon har en hel del upplagt på nätet så blev det ändå en imponerande visning. Tyvärr bara mina kommersiella bilder! beklagar hon. Den som inte var med på mötet kan gärna gå in på www.nikistrbian.com och själv se. Inte minst om ni undrar över vad det där med boudoirfotografering är för något… Också domarskapet klarade Niki med den äran, trots att hon, liksom de flesta, "avskyr" sådana uppdrag. Hon gav varje bild uppmärksamhet och mycket rak kritik. De flesta porträtten föreställde kvinnor. Månne det berodde på att tävlingen samtidigt gällde pokalen Qvinnan? Som Torbjörn Gustafsson kapade med sitt nakna kvinnoporträtt från Indien. ==AFK:aren Linda Varoma finalist i London== - Jag blev intresserad av fotografi i yrkesskolan, när jag studerade mediakultur vid Yrkesinstitutet Prakticum. Före det hade jag inte alls varit intresserad av foto. Jag tog någon tillvalskurs i högstadiet men tyckte det var astråkigt att stå i ett mörkt rum och vifta i någå baljor... - Jag förstod nog egentligen vad fotografi är, först när jag hade varit i Nykarleby en tid. I början var jag intresserad av dokumentärfotografering, antagligen för att det var den enda konkreta stilinriktningen jag kände till. Nu är jag ganska långt från det. Det här berättar unga AFK:aren '''Linda Varoma'''. Linda är en av de tio finalisterna i fotostudenttävlingen Sony World Photography Awards, som avgörs i London i slutet av april, som avslutning på London World Photography festival. Finalen sker precis när AFK:s aprilmånadsmöte går av stapeln. Annars hade Linda och hennes kurskamrat och sambo Lasse Lehtinen, också han AFK:are, berättat om sitt fotograferande på just det mötet. Men vi får väl återkomma i höst - när vi vet hur det gick för Linda i tävlingen och när både Linda och Lasse är klara med sina studier vid fotolinjen i Nykarleby. Lindas examensarbete heter Den sjungande grannen. För det har hon åkt runt i Estland och fotograferat 69 sångscener. Att det blev just det temat har säkerligen att göra med att Linda fick studera fotografi i Dorpat i ett halvår hösten 2009. Linda är mycket nöjd med utbildningen i Nykarleby, trots att hon åkte dit med ganska långa tänder: - Nykarleby kändes litet, trångt och lande… Men mycket snart märkte hon fördelarna med att det var litet, trångt och lande, och hon är lite skeptisk till den planerade flytten av skolan till Jakobstad. - Jag tror att flytten har sina för- och nackdelar. Det som är bra är att det blir mera liv runt omkring, det finns mera studerande och andra människor i samma ålder att umgås med, och inte bara andra konststuderande. Utrymmena blir säkert fina, bilderna på fotolinjens kommande utrymmen ser jättebra ut redan nu. Det som kommer att drabbas är säkert friheten. I Nykarleby är man ju fri att komma och gå hur som helst och att t.o.m. bo på skolan, folk övernattar på madrasser i mörkrummen, eftersom ingen längre på min årskurs har lägenhet i Nykarleby men vi måste ibland stanna en vecka eller så för att gå på föreläsningar. Man får använda utrymmen och utrustning fritt för att vi är en så liten enhet och det finns tillräckligt med allt för alla. I Jakobstad ökar studerandemängden så det kommer automatiskt att bli mera konkurrens om vissa saker, tex. datasalar och sånt. I sommar skall Linda jobba som pressfotograf på Kymen Sanomat. Som pressfotograf har hon redan erfarenhet av Borgåbladet. Sambon Lasse Lehtinen har anställning på Östra Nyland som ombrytare och fotograf men han arbetar också vid sidan om med egna, konstnärliga projekt. Han ska ha sin första separatutställning i Lovisa i sommar och som bäst hänger en av hans serier i Helsingfors Alzheimerförbunds lokaler, helt bredvid labbet i Tölö. Nu får vi bara hålla tummarna för Linda i London. Hennes finalbidrag ska lämnas in 28.3. Senast i höst får vi säkert se resultatet! ''Christine'' ==Vad vill vi visa med våra resebilder?== Vad vill vi egentligen visa med våra bilder när vi fotar under resor i främmande länder? Den frågan har jag igen reflekterat över i samband med senaste resan till Grekland. Nöjer man sig med att kopiera postkorten som kioskerna säljer, eller försöker man få med mer? När man besöker ett land som turist så blir bilderna lätt ytliga och ensidiga. Man rör sig på de områden där turismens infrastruktur är utvecklad. Man kanske åker omkring på resebyråns grupputflykter, och om man är mera självständig blir det ändå lätt just de ställen som beskrivs i Lonely Planet eller motsvarande. Den typiska turisten vill koppla av. Hon fotar det vackra och exotiska utan en tanke på hur samhället funkar under glansbildens yta. Själv har jag aldrig stått ut med strandliv och gruppresor där guiden föser omkring turisterna som en fårskock. Det är mycket roligare att gå sina egna vägar och kanske få en glimt av vardagen i resemålet. Följaktligen så innehåller min bildsamling inte så många bilder av blåvita kyrkor på Santorini i solnedgången. Visst är det roligt att fota visuella bilder med harmoniska former och saturerade färger. Men det blir man fort trött på. Vad blir det då istället? Jo, dels områden där turister inte rör sig. Dels mer dokumentära bilder där jag försöker fokusera på samhällets funktion och fenomen, istället för landskap och det visuellt vackra. I Grekland betyder detta närmast att det blir fastlandet istället för öarna, i motsats till vart turister från Finland vanligen åker. Vad de dokumentära bilderna beträffar så överträffar Greklands ekonomiska kris det mesta just nu. Ingen som reser till Aten idag kan undgå att lägga märke till den. Strejker nästan dagligen, ett öppet kommunistiskt parti med över 10% i galluparna, våldsamma demonstrationer, bankrån, arbetslöshet, tiggeri, politiskt laddad graffiti och en polisstyrka som är mycket synlig i gatubilden. Mycket att frossa i för dokumentärfotografen. Men var går de etiska gränserna? De etiska frågorna runt avbildande av mi-sär och lidande är ju någonting som nyhetsbyråerna måste brottas med dagligen. Och i princip gäller ju samma etik också amatörer, fast våra bilder får en mycket mindre spridning. (Ja, Greklands ”misär” kan ju inte jämföras med t.ex. hungersnöd i Afrika. Men enligt europeiska normer så har många greker det mycket svårt just nu.) Att sprida sådant bildmaterial befrämjar i och för sig en lösning av problemet. Interna-tionell uppmärksamhet har hjälpt till att lösa många problem. Att landets ekonomi är i kris vet ju hela världen, men det mänskliga lidande som det medför är inte lika känt och uppmärksammat. I Greklands fall är det viktigaste budskapet att landet inte bara består av giriga bankirer och politiker som har förfalskat sina rapporter för att få mer understöd. Utan det består till största delen av mänskor, för vilka den skärpta ekonomin kan betyda skillnaden mellan medelklass och fattigdom. Mänskor som lider, utan att på något sätt ha bidragit till att krisen uppstått. Men man måste å andra sidan fråga sig om grekerna själv vill vara mannekänger i bilder som förmedlar det budskapet? En del kanske förstår värdet i det, andra inte. Själv har jag i varje fall dragit gränsen vid tiggeri-et. Jag fotar gärna demonstrationer och po-litiska affischer. En mänska som går i en protestmarsch på allmän plats har gjort ett medvetet val, och kan inte klaga om marschen fotograferas. Det har däremot tiggaren inte gjort. En mänska som måste skaffa sitt levebröd genom att tigga ska inte behöva bli ikon för sitt lands lidande, åtminstone inte utan att ge sitt samtycke till det. Och till det räcker inte mina kunskaper i grekiska, ännu. ''Micke'' ==AFK:s tipshörna== ===Indirekt blixt mot trätak=== Indirekt blixt som reflekteras mjukt från taket är ett bra sätt att ta dugliga blixt-bilder. Men vi har alla blivit lärda att taket ska vara vitt för att det ska funka. Annars blir det väldigt konstiga färger. Problemet är bara att panel är väldigt populärt i bastur, mindre stugor osv. Om man vill använda indirekt blixt i ett rum med träfärgat tak, och den automatiska vitbalansen inte klarar av det, så kan man pröva med att ställa in kameran på vitbalans för glödlampa. Det reflekterade ljusets ton beror förstås på träets färg, men kan ofta hamna till-räckigt nära glödlampans ljus. Sen ska man ju komma ihåg att det krävs en ganska kraftig blixt för att klara mörkare ytor, och om träet är för mörkt kan det vara kört oberoende av vad man har med sig . ''Micke'' ==Redaktörens rader: Kan man leva ett liv utan kameraögat?== Jag har firat semester, inte i Grekland som Micke, men på min stuga i Österbotten. Banalt, föga överraskande, dit åker jag ju alltid. Liksom Micke alltid åker till Grekland, i och för sig. Det har, som vi alla vet, varit en strålande vinter. Om man med strålande menar kallt och mycket snö. Det menar jag. Och varje gång jag varit utanför huset så har jag velat fotografera. Knäppa. Till höger och vänster. För det har ju varit så fantastiskt! Alltid bär jag lilla fickkameran på mig, och ibland släpar jag också stora systemkameran med på promenaderna. Inte så ofta, eftersom det är ganska bökigt med både den runt halsen och en stav i var hand. Alldeles nyss när jag igen för femtitolfte gång suckade över hur underbart det var och igen tänkte att jag borde fånga det ljuv-liga på bild så slog det mig: måste man fak-tiskt fånga allt på bild? Räcker det inte med näthinnan och det inbyggda minneskortet? Någon gång, i alla fall. ''Christine'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Mars]] [[Category:2011]] df20cb18dd08d5668d2dabf2d2e3f432f367d859 0 55 310 2011-04-15T08:23:38Z WikiSysop 1 Skapade sidan med 'Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Tävlingsteman 2011-2012== Styrelsen har bland i...' wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Tävlingsteman 2011-2012== Styrelsen har bland inkomna temaförslag gjort sina val, och formulerat rubrikerna på följande sätt: * September ** Vårutfärdstävlingen. * Oktober ** Höstutflyktstävlingen. ** Månadens bild: "Självporträtt" * November ** Månadens bild: "Fart" * Januari ** Månadens bild: ”Ljuspunkt” * Februari ** Tävling om pokalen Qvinnan, tema ”Kvinna”. ** Månadens bild (Obs! Enbart dia): ”Nonfigurativt” * Mars ** Månadens bild: ”Kommunikation” * April ** Månadens bild: ”Uppåt väggarna i Helsingfors” * Maj ** Traditionstävling, fritt motiv. ==Allmänbildande föredrag om insekter== Vår gäst på marsmötet, Sami Karjalainen, kallades av ordföranden för ”ötökkäkuvaaja”. Och så kan man väl nog kalla den som helst fotograferar vårtbitare, gräshoppor och trollsländor. Samis föredrag blev en riktigt allmänbildande seans. Inte nog med att vi fick se underbara närbilder av dessa insekter, vi fick också lära oss massor om deras liv och leverne. Bland annat att det finns 57 arter av sländor i Finland, att de är rovdjur och att de stundom sysslar med gruppsex. Och att skillnaden på vårtbitare och gräshoppor är att de förra har längre känselspröt. Sami Karjalainen har med sin kamera följt just de här insekterna under tjugo års tid, och helst vill han fånga dem i deras naturliga miljö, så att miljön också kommer fram på bilderna. Han går nära insekterna, i början bara med 50 mm objektiv, numera med digikamera blir det med 180mm och 100mm lins. Bästa fotovädret är ett lätt molntäcke. För boken ”Hepokatit ja heinäsirkat” (vårtbitare och gräshoppor) var Sami tvungen att fotografera alla arter. Och de är minsann väl dolda i sina skyddsfärger, speciellt sådana som inte ens ger ljud ifrån sig. [[Category:Cirkuläret]] [[Category:April]] [[Category:2011]] b5eadf4a95267b797bc3268416b9cf3629013f05 10 27 311 297 2011-04-15T08:26:34Z WikiSysop 1 /* Cirkuläret */ wikitext text/x-wiki <div style="float: right; padding: 15px; margin: 0 0 3% 3%; background-color: #efefcf; width: 30%; border: 1px solid #000;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Månadens bild 2010-2011]] * [[Styrelsen]] * [[Stadgar för Amatörfotografklubben i Helsingfors rf]] * [[Månadens bild 2009-2010]] ===Cirkuläret=== * [[Cirkuläret April 2011|April 2011]] * [[Cirkuläret Mars 2011|Mars 2011]] * [[Cirkuläret Februari 2011|Februari 2011]] ---- Se lista på [[Special:Allpages|alla artiklar]]. </div> 4dcab38375ee6671ab5e7d8125cbe48d78b5389c 327 311 2011-12-02T22:14:28Z WikiSysop 1 /* Aktuella artiklar */ wikitext text/x-wiki <div style="float: right; padding: 15px; margin: 0 0 3% 3%; background-color: #efefcf; width: 30%; border: 1px solid #000;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Månadens bild 2011-2012]] * [[Styrelsen]] * [[Stadgar för Amatörfotografklubben i Helsingfors rf]] * [[Månadens bild 2010-2011]] ===Cirkuläret=== * [[Cirkuläret April 2011|April 2011]] * [[Cirkuläret Mars 2011|Mars 2011]] * [[Cirkuläret Februari 2011|Februari 2011]] ---- Se lista på [[Special:Allpages|alla artiklar]]. </div> d9e6e1d64c4a4a8928e29ef6a409b00281bc5393 6 56 322 2011-05-10T07:02:24Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki da39a3ee5e6b4b0d3255bfef95601890afd80709 6 57 323 2011-05-10T07:03:05Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki da39a3ee5e6b4b0d3255bfef95601890afd80709 0 58 324 2011-05-10T07:17:04Z WikiSysop 1 Skapade sidan med '=Organisationer= * FIAP - Fédération Internationale de l'Art Photographique – International Federation of Photographic Art ** Suomen Kameraseurojen Liitto är medlem av FIAP...' wikitext text/x-wiki =Organisationer= * FIAP - Fédération Internationale de l'Art Photographique – International Federation of Photographic Art ** Suomen Kameraseurojen Liitto är medlem av FIAP ** Alla AFK:are som betalat medlemsavgift före årsslutet är SKsL + FIAP medlemmar ** Man kan ansöka om personligt FIAP medlemskort (50 €) * PSA – The Photographic Society of America ** Är organiserat i sektioner (Divisions) ** Beviljar Star Ratings och övriga utmärkelser ** Man ska kontinuerligt ha varit medlem av PSA för att erhålla utmärkelser * UPI – United Photographers International ** Ny organisation med betoning på social verksamhet – ”PSA of Europe” ** Vissa internationella utställningar har UPI beskydd ** Beviljar utmärkelser i form av kronor - Crowns =FIAP utmärkelser= * AFIAP – Artist FIAP (150 €) ** Minst 30 accept (godkännanden) med minst 10 olika bilder i minst 10 olika salonger i minst 5 olika länder under minst 1 år ** Haft medlemskort minst ett år * EFIAP – Excellence FIAP (200 €) ** Minst 150 accept med minst 50 olika bilder i minst 30 olika salonger i minst 15 olika länder ** Tidigast 1 år efter att ha erhållit AFIAP ** EFIAP Levels: EFIAP/b, /s, /g och /p efter ytterligare 75-600 accept samt 3-6 priser eller hedersomnämnanden – varje nivå tar minst ett år * MFIAP – Master FIAP (50 €) ** Ett år efter EFIAP kan man ansöka om MFIAP genom att sammanställa en fotografisk CV och en portfolio om 20 bilder. FIAP:s Directory Board bedömer om portfolion håller tillräckligt hög fotografisk kvalitet =Vanliga utställningsklasser= * Projected Images or Digital Images (PI) ** Dior eller digitala bilder * Colour Prints (CP) * Monochrome Prints (MP) ** Nature (N) ** Ingen synlig påverkan av mänskan ** Inte odlade växter eller djur i fångenskap ** Inga effektfilter eller manipulation * Photo Travel (PT) ** Ska återge en plats karaktär ** Inga effektfilter eller manipulation * Photojournalism (PJ) ** Informativt innehåll med känslomässigt påverkan ** Ingen manipulation, alla justeringar måste verka naturliga =Allmänt= * Bilderna ska vara egenhändigt tagna och basera sig på minst ett fotografi ** En godkänd bild kan delta i samma salong endast en gång * Bilderna ska fånga domarnas intresse på ett ögonblick ** Trierenberg Super Circuit: hundratusentals bilder, 21 300 accept ** Al-Thani: 58 000 bilder, 11 600 accept * Konkurrensen hård, men trägen vinner ** Lättare få accept med papperskopior, speciellt i klasser för svartvita bilder ** Bedömning varierar mellan salonger och inom utställningar med flera salonger (circuits) * Ca 15-45% av insända bidrag godkänns till utställningarna ** Bästa bilderna får priser eller hedersomnämnanden ** Endast en del av de godkända bilderna publiceras i katalogen * Deltagaravgifter på ca 15-70 € täcker: ** Administration och bedömning ** Tryckning och postning av ev. katalog ** Returpostning av papperskopior =Rekommenderade salonger= * [http://webplaza.pt.lu/public/suyswill/ FIAP salonger] * Missa inte: ** Finland International Digital Circuit:19.9.2011 *** 5 delsalonger med bra katalog: http://www.finlandcircuit.fi/ ** Al-Thani (Qatar):24.10.2011 *** Stor salong med utsökt katalog: http://www.al-thaniaward.com/ ** Trierenberg (Austrian) Super Circuit: april 2012 *** Största utställningen med 4 delsalonger och påkostad katalog: http://www.supercircuit.at/ * Bra salonger: ** Photolovers International Digital Circuit (Indien): 6.10.2011 *** Digital salong med många accept och bra katalog – exotiska bilder: http://www.photolovers.org/ ** French Digital Tour: 8.10.2011 *** Circuit med 4 delsalonger: http://www.frenchdigitaltour.org/ ** Holland International Image Circuit: 7.1.2012 *** Circuit for Projected Images (digital eller dia) med många accept och bra katalog: http://www.hollandcircuit.nl/ ** Golden Spurs (Belgien): april 2012 *** Digital salong med många accept: http://www.entryforms-fiap.net/ =Länkar= * [http://www.sksl.fi/sksl/kansainvaliset/tule_jakelulistoille.html SKsL – internationell verksamhet] * [http://www.rsf-fotoklubbar.org/internationellt/intermeny.html Riksförbundet Svensk Fotografi – internationell verksamhet] * [http://www.fiap.net FIAP] * [http://webplaza.pt.lu/public/suyswill/ Salonger] * [http://www.entryforms- fiap.net/ Anmälningsblanketter (Entry Forms)] * [http://psa-photo.org/exhibitions/ PSA] * [http://www.upiphoto.com/upiphoto/upi_salons UPI] [[Fil:Internationell_utstallningsverksamhet_web.pdf|Presentation över Internationell utställningsverksamhet]] 01ede0af2e624163f08e08b9fa0bd2502ea42638 332 324 2011-12-02T22:21:49Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki =Organisationer= * FIAP - Fédération Internationale de l'Art Photographique – International Federation of Photographic Art ** Suomen Kameraseurojen Liitto är medlem av FIAP ** Alla AFK:are som betalat medlemsavgift före årsslutet är SKsL + FIAP medlemmar ** Man kan ansöka om personligt FIAP medlemskort (50 €) * PSA – The Photographic Society of America ** Är organiserat i sektioner (Divisions) ** Beviljar Star Ratings och övriga utmärkelser ** Man ska kontinuerligt ha varit medlem av PSA för att erhålla utmärkelser * UPI – United Photographers International ** Ny organisation med betoning på social verksamhet – ”PSA of Europe” ** Vissa internationella utställningar har UPI beskydd ** Beviljar utmärkelser i form av kronor - Crowns =FIAP utmärkelser= * AFIAP – Artist FIAP (150 €) ** Minst 30 accept (godkännanden) med minst 10 olika bilder i minst 10 olika salonger i minst 5 olika länder under minst 1 år ** Haft medlemskort minst ett år * EFIAP – Excellence FIAP (200 €) ** Minst 150 accept med minst 50 olika bilder i minst 30 olika salonger i minst 15 olika länder ** Tidigast 1 år efter att ha erhållit AFIAP ** EFIAP Levels: EFIAP/b, /s, /g och /p efter ytterligare 75-600 accept samt 3-6 priser eller hedersomnämnanden – varje nivå tar minst ett år * MFIAP – Master FIAP (50 €) ** Ett år efter EFIAP kan man ansöka om MFIAP genom att sammanställa en fotografisk CV och en portfolio om 20 bilder. FIAP:s Directory Board bedömer om portfolion håller tillräckligt hög fotografisk kvalitet =Vanliga utställningsklasser= * Projected Images or Digital Images (PI) ** Dior eller digitala bilder * Colour Prints (CP) * Monochrome Prints (MP) ** Nature (N) ** Ingen synlig påverkan av mänskan ** Inte odlade växter eller djur i fångenskap ** Inga effektfilter eller manipulation * Photo Travel (PT) ** Ska återge en plats karaktär ** Inga effektfilter eller manipulation * Photojournalism (PJ) ** Informativt innehåll med känslomässigt påverkan ** Ingen manipulation, alla justeringar måste verka naturliga =Allmänt= * Bilderna ska vara egenhändigt tagna och basera sig på minst ett fotografi ** En godkänd bild kan delta i samma salong endast en gång * Bilderna ska fånga domarnas intresse på ett ögonblick ** Trierenberg Super Circuit: hundratusentals bilder, 21 300 accept ** Al-Thani: 58 000 bilder, 11 600 accept * Konkurrensen hård, men trägen vinner ** Lättare få accept med papperskopior, speciellt i klasser för svartvita bilder ** Bedömning varierar mellan salonger och inom utställningar med flera salonger (circuits) * Ca 15-45% av insända bidrag godkänns till utställningarna ** Bästa bilderna får priser eller hedersomnämnanden ** Endast en del av de godkända bilderna publiceras i katalogen * Deltagaravgifter på ca 15-70 € täcker: ** Administration och bedömning ** Tryckning och postning av ev. katalog ** Returpostning av papperskopior =Rekommenderade salonger= * [http://webplaza.pt.lu/public/suyswill/ FIAP salonger] * Missa inte: ** Finland International Digital Circuit:19.9.2011 *** 5 delsalonger med bra katalog: http://www.finlandcircuit.fi/ ** Al-Thani (Qatar):24.10.2011 *** Stor salong med utsökt katalog: http://www.al-thaniaward.com/ ** Trierenberg (Austrian) Super Circuit: april 2012 *** Största utställningen med 4 delsalonger och påkostad katalog: http://www.supercircuit.at/ * Bra salonger: ** Photolovers International Digital Circuit (Indien): 6.10.2011 *** Digital salong med många accept och bra katalog – exotiska bilder: http://www.photolovers.org/ ** French Digital Tour: 8.10.2011 *** Circuit med 4 delsalonger: http://www.frenchdigitaltour.org/ ** Holland International Image Circuit: 7.1.2012 *** Circuit for Projected Images (digital eller dia) med många accept och bra katalog: http://www.hollandcircuit.nl/ ** Golden Spurs (Belgien): april 2012 *** Digital salong med många accept: http://www.entryforms-fiap.net/ =Länkar= * [http://www.sksl.fi/sksl/kansainvaliset/tule_jakelulistoille.html SKsL – internationell verksamhet] * [http://www.rsf-fotoklubbar.org/internationellt/intermeny.html Riksförbundet Svensk Fotografi – internationell verksamhet] * [http://www.fiap.net FIAP] * [http://webplaza.pt.lu/public/suyswill/ Salonger] * [http://www.entryforms- fiap.net/ Anmälningsblanketter (Entry Forms)] * [http://psa-photo.org/exhibitions/ PSA] * [http://www.upiphoto.com/upiphoto/upi_salons UPI] [[Fil:Internationell_utstallningsverksamhet_web.pdf|Presentation över Internationell utställningsverksamhet]] [[Category:Utställningar]] [[Category:Internationellt]] 5680014008307cca01c850eea4e1b3a485adcd30 0 59 325 2011-05-10T07:27:48Z WikiSysop 1 Skapade sidan med '=Varför fotografera infrarött?= * Större abstraktion än svartvita bilder * Speciell stämning i bilderna ** Skiljer sig från mängden * Fungerar bra i olika belysning, oc...' wikitext text/x-wiki =Varför fotografera infrarött?= * Större abstraktion än svartvita bilder * Speciell stämning i bilderna ** Skiljer sig från mängden * Fungerar bra i olika belysning, också i skarpt solljus * En teknisk och innehållsmässig utmaning =Teknisk bakgrund= * Digitala sensorer är nästan lika känsliga för infrarött ljus (750-1000 nm) som för synligt ljus * Genom att sätta ett IR-filter framför objektivet eller sensorn kan man filtrera bort synligt ljus ** Med det vanligaste 720 nm high-pass filtret släpps djupröda färger igenom och man får sk. falska färger ** Bilden kan lätt konverteras till svartvit *** Med 830 nm filter är bilden svartvit från början * Kameror har IR-blockerande filter framför sensorn ** Med IR-filter framför objektivet krävs 5-8 steg längre exponeringstid ** Genom att ersätta IR-blockerande filtret framför sensorn med ett IR-pass filter uppnås normala exponeringstider *** Stort ingrepp, kameran kan inte användas för annat än IR =Infraröd effekt= * Gröna bladväxter reflekterar IR strålning och blir ljusa ** Kallas Wood-effekt efter fotografpionjären Robert W. Wood * Himlen och obevuxen mark blir en mörk, brunorange färg * Vatten utan reflexer absorberar IR och blir nästan svart * Kamerans vitbalans förkalibreras genom att fota gräs * Också Lightroom eller Adobe Camera Raw kräver speciell kameraprofil =Utmaningar= * Med filter framför objektivet blir sökaren svart och exponeringstiden lång * Objektiven fokuserar infrarött sämre pga. längre våglängd ** Det blir oftast bakfokus – skärpan ligger bakom inställda fokuspunkten ** Stor skillnad mellan objektiv – vissa objektiv har riktgivande IR-markeringar * Antireflexbehandlingen otillräcklig för infrarött ljus ** Blåa reflektioner – Hot spots – mitt i bilden ** Förvärras vid mindre bländare ** Värre för vidvinkel- och normalobjektiv samt zoomar * Ljusmätaren inte kalibrerad för IR ** Oftast krävs en exponeringskompensation mellan -1,5 och +3 steg * Testa objektiven! – Kolla histogrammet! – Zooma in och kolla skärpan! =Arbetsflöde= * Välj lämpligt motiv ** Gärna med lövträd, gräs eller övriga bladväxter * Exponera bilden med förinställd vitbalans ** Annars svårt bedöma exponering och skärpa * Exponera knappt ** Vid överexponering mättas röda och gröna kanalerna och högdagrarna får turkos färgstick * Gaffla fokuseringen eller zooma in och kolla skärpan * Importera bilden till LR eller PS med speciell IR kameraprofil * Välj om bilden skall vara i original-, inverterad färg eller svartvit * Bildbehandla normalt =Länkar= * Wikipedia: http://en.wikipedia.org/wiki/Infrared_photography * Lloyd Chamber’s blogg och artiklar: ** Introduktion till IR: *** http://diglloyd.com/articles/Infrared/infrared-main.html ** Betaltjänsten Guide to Infrared Photography (40 USD / år) *** http://diglloyd.com/index-dip.html * Övriga länkar ** http://www.naturfotograf.com/irstart.html ** http://www.luminous- landscape.com/reviews/cameras/infrared%20dslr.shtml ** http://irphotocom.proboards.com/ ** http://www.nikonians.org/html/resources/guides/infrared/ [[Fil:Infrarod_fotografering_web.pdf]] 98ad151157c735e33781b54059bf3299e3ab1314 330 325 2011-12-02T22:19:55Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki =Varför fotografera infrarött?= * Större abstraktion än svartvita bilder * Speciell stämning i bilderna ** Skiljer sig från mängden * Fungerar bra i olika belysning, också i skarpt solljus * En teknisk och innehållsmässig utmaning =Teknisk bakgrund= * Digitala sensorer är nästan lika känsliga för infrarött ljus (750-1000 nm) som för synligt ljus * Genom att sätta ett IR-filter framför objektivet eller sensorn kan man filtrera bort synligt ljus ** Med det vanligaste 720 nm high-pass filtret släpps djupröda färger igenom och man får sk. falska färger ** Bilden kan lätt konverteras till svartvit *** Med 830 nm filter är bilden svartvit från början * Kameror har IR-blockerande filter framför sensorn ** Med IR-filter framför objektivet krävs 5-8 steg längre exponeringstid ** Genom att ersätta IR-blockerande filtret framför sensorn med ett IR-pass filter uppnås normala exponeringstider *** Stort ingrepp, kameran kan inte användas för annat än IR =Infraröd effekt= * Gröna bladväxter reflekterar IR strålning och blir ljusa ** Kallas Wood-effekt efter fotografpionjären Robert W. Wood * Himlen och obevuxen mark blir en mörk, brunorange färg * Vatten utan reflexer absorberar IR och blir nästan svart * Kamerans vitbalans förkalibreras genom att fota gräs * Också Lightroom eller Adobe Camera Raw kräver speciell kameraprofil =Utmaningar= * Med filter framför objektivet blir sökaren svart och exponeringstiden lång * Objektiven fokuserar infrarött sämre pga. längre våglängd ** Det blir oftast bakfokus – skärpan ligger bakom inställda fokuspunkten ** Stor skillnad mellan objektiv – vissa objektiv har riktgivande IR-markeringar * Antireflexbehandlingen otillräcklig för infrarött ljus ** Blåa reflektioner – Hot spots – mitt i bilden ** Förvärras vid mindre bländare ** Värre för vidvinkel- och normalobjektiv samt zoomar * Ljusmätaren inte kalibrerad för IR ** Oftast krävs en exponeringskompensation mellan -1,5 och +3 steg * Testa objektiven! – Kolla histogrammet! – Zooma in och kolla skärpan! =Arbetsflöde= * Välj lämpligt motiv ** Gärna med lövträd, gräs eller övriga bladväxter * Exponera bilden med förinställd vitbalans ** Annars svårt bedöma exponering och skärpa * Exponera knappt ** Vid överexponering mättas röda och gröna kanalerna och högdagrarna får turkos färgstick * Gaffla fokuseringen eller zooma in och kolla skärpan * Importera bilden till LR eller PS med speciell IR kameraprofil * Välj om bilden skall vara i original-, inverterad färg eller svartvit * Bildbehandla normalt =Länkar= * Wikipedia: http://en.wikipedia.org/wiki/Infrared_photography * Lloyd Chamber’s blogg och artiklar: ** Introduktion till IR: *** http://diglloyd.com/articles/Infrared/infrared-main.html ** Betaltjänsten Guide to Infrared Photography (40 USD / år) *** http://diglloyd.com/index-dip.html * Övriga länkar ** http://www.naturfotograf.com/irstart.html ** http://www.luminous- landscape.com/reviews/cameras/infrared%20dslr.shtml ** http://irphotocom.proboards.com/ ** http://www.nikonians.org/html/resources/guides/infrared/ [[Fil:Infrarod_fotografering_web.pdf]] [[Category:Fototeknik]] [[Category:Digiteknik]] [[Category:Fotografi]] 91050146927c45807c2a57a91767224c55592fad 0 60 326 2011-11-08T20:17:06Z Frasse 4 Skapade sidan med '==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Björneborg. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin...' wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Björneborg. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''' |- | Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Självporträtt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | | | | |- | Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn saknas'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgå Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | | | |- | Enskilda bilder | | | |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Fart (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} ===Januari: Ljuspunkt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Februari: Nonfigurativt (deltävling i Årets fotograf) === Diabildstävling. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | | | | |} Publikfavorit: ===Februari: Kvinnan === Tävling om pokalen Qvinnan. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} ===Mars: Kommunikation (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===April: Uppåt vägarna i Helsingfors (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden ff107bc309b08b0fb43fbcddb192cb44eb973c9d 336 326 2011-12-06T08:00:44Z Frasse 4 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Björneborg. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''' |- | Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Självporträtt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Kirta Leppo]]''', ''Jag var här'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt med katt'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Som det barn jag var'' | |- | Svartvitt | '''[[Henri Jalo]]''', ''Porträtt av besökaren på Millesgården på 80-talet'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Jag och min Rolleiflex'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' | |} Publikfavorit: '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn saknas'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgå Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | | | |- | Enskilda bilder | | | |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Fart (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} ===Januari: Ljuspunkt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Februari: Nonfigurativt (deltävling i Årets fotograf) === Diabildstävling. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | | | | |} Publikfavorit: ===Februari: Kvinnan === Tävling om pokalen Qvinnan. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} ===Mars: Kommunikation (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===April: Uppåt vägarna i Helsingfors (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden 315a1f416f8a481e9f5b6728351053f28b9c0b55 337 336 2011-12-06T08:01:09Z Frasse 4 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Björneborg. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''' |- | Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Självporträtt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Kirta Leppo]]''', ''Jag var här'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt med katt'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Som det barn jag var'' | |- | Svartvitt | '''[[Henri Jalo]]''', ''Porträtt av besökaren på Millesgården på 80-talet'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Jag och min Rolleiflex'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' | |} Publikfavorit: '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgå Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | | | |- | Enskilda bilder | | | |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Fart (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} ===Januari: Ljuspunkt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Februari: Nonfigurativt (deltävling i Årets fotograf) === Diabildstävling. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | | | | |} Publikfavorit: ===Februari: Kvinnan === Tävling om pokalen Qvinnan. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} ===Mars: Kommunikation (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===April: Uppåt vägarna i Helsingfors (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden a2d9b5aec97d7eca1648f3a1b7f919de1b7ba09f 338 337 2011-12-06T08:05:17Z Frasse 4 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Björneborg. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''' |- | Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Självporträtt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Kirta Leppo]]''', ''Jag var här'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt med katt'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Som det barn jag var'' | |- | Svartvitt | '''[[Henri Jalo]]''', ''Porträtt av besökaren på Millesgården på 80-talet'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Jag och min Rolleiflex'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' | |} Publikfavorit: '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgå Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Köplust'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''VW-nostalgi'' | | |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Fart (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} ===Januari: Ljuspunkt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Februari: Nonfigurativt (deltävling i Årets fotograf) === Diabildstävling. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | | | | |} Publikfavorit: ===Februari: Kvinnan === Tävling om pokalen Qvinnan. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} ===Mars: Kommunikation (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===April: Uppåt vägarna i Helsingfors (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden 1b09d419fa356a7311da7854490d195117a00db9 339 338 2011-12-06T08:08:38Z Frasse 4 /* November: Fart (deltävling i Årets fotograf) */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Björneborg. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''' |- | Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Självporträtt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Kirta Leppo]]''', ''Jag var här'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt med katt'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Som det barn jag var'' | |- | Svartvitt | '''[[Henri Jalo]]''', ''Porträtt av besökaren på Millesgården på 80-talet'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Jag och min Rolleiflex'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' | |} Publikfavorit: '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgå Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Köplust'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''VW-nostalgi'' | | |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Fart (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Richard Creutz]]''', ''Hundjakt'' | '''[[Leif Riipinen]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Gatustafett'' | |- |Svartvitt | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Snigelfart'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Bort'' | '''[[Göran E Lindberg]]''', ''Jean-Jacques'' | |} Publikfavorit '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Solviken'' ===Januari: Ljuspunkt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Februari: Nonfigurativt (deltävling i Årets fotograf) === Diabildstävling. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | | | | |} Publikfavorit: ===Februari: Kvinnan === Tävling om pokalen Qvinnan. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} ===Mars: Kommunikation (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===April: Uppåt vägarna i Helsingfors (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden feb9a314d42ebaa19c18330ba151111fd06fa9c8 340 339 2011-12-06T08:09:14Z Frasse 4 /* November: Fart (deltävling i Årets fotograf) */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Björneborg. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''' |- | Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Självporträtt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Kirta Leppo]]''', ''Jag var här'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt med katt'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Som det barn jag var'' | |- | Svartvitt | '''[[Henri Jalo]]''', ''Porträtt av besökaren på Millesgården på 80-talet'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Jag och min Rolleiflex'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' | |} Publikfavorit: '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgå Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Köplust'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''VW-nostalgi'' | | |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Fart (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Richard Creutz]]''', ''Hundjakt'' | '''[[Leif Riipinen]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Gatustafett'' | |- |Svartvitt | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Snigelfart'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Bort'' | '''[[Göran E Lindberg]]''', ''Jean-Jacques'' | |} Publikfavorit: '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Solviken'' ===Januari: Ljuspunkt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Februari: Nonfigurativt (deltävling i Årets fotograf) === Diabildstävling. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | | | | |} Publikfavorit: ===Februari: Kvinnan === Tävling om pokalen Qvinnan. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} ===Mars: Kommunikation (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===April: Uppåt vägarna i Helsingfors (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden 3d5e9c803a66f3621961746fc094400fbcc7439b 341 340 2012-01-28T18:12:30Z Frasse 4 /* Januari: Ljuspunkt (deltävling i Årets fotograf) */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Björneborg. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''' |- | Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Självporträtt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Kirta Leppo]]''', ''Jag var här'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt med katt'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Som det barn jag var'' | |- | Svartvitt | '''[[Henri Jalo]]''', ''Porträtt av besökaren på Millesgården på 80-talet'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Jag och min Rolleiflex'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' | |} Publikfavorit: '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgå Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Köplust'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''VW-nostalgi'' | | |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Fart (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Richard Creutz]]''', ''Hundjakt'' | '''[[Leif Riipinen]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Gatustafett'' | |- |Svartvitt | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Snigelfart'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Bort'' | '''[[Göran E Lindberg]]''', ''Jean-Jacques'' | |} Publikfavorit: '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Solviken'' ===Januari: Ljuspunkt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Clas Nordman]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Lucille Aminoff]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thome]]''', ''Namn fattas'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' ===Februari: Nonfigurativt (deltävling i Årets fotograf) === Diabildstävling. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | | | | |} Publikfavorit: ===Februari: Kvinnan === Tävling om pokalen Qvinnan. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} ===Mars: Kommunikation (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===April: Uppåt vägarna i Helsingfors (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden 5d3722097b7b1d25d956a5135cc9529edb4582bd 342 341 2012-01-29T08:33:39Z Frasse 4 /* Januari: Ljuspunkt (deltävling i Årets fotograf) */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Björneborg. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''' |- | Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Självporträtt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Kirta Leppo]]''', ''Jag var här'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt med katt'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Som det barn jag var'' | |- | Svartvitt | '''[[Henri Jalo]]''', ''Porträtt av besökaren på Millesgården på 80-talet'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Jag och min Rolleiflex'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' | |} Publikfavorit: '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgå Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Köplust'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''VW-nostalgi'' | | |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Fart (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Richard Creutz]]''', ''Hundjakt'' | '''[[Leif Riipinen]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Gatustafett'' | |- |Svartvitt | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Snigelfart'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Bort'' | '''[[Göran E Lindberg]]''', ''Jean-Jacques'' | |} Publikfavorit: '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Solviken'' ===Januari: Ljuspunkt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Clas Nordman]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thome]]''', ''Namn fattas'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' ===Februari: Nonfigurativt (deltävling i Årets fotograf) === Diabildstävling. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | | | | |} Publikfavorit: ===Februari: Kvinnan === Tävling om pokalen Qvinnan. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} ===Mars: Kommunikation (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===April: Uppåt vägarna i Helsingfors (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden b2fa4c1ee28c91a3fbd9ab0f89f3278447f7574e 343 342 2012-03-06T17:35:49Z Frasse 4 /* Februari: Nonfigurativt (deltävling i Årets fotograf) */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Björneborg. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''' |- | Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Självporträtt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Kirta Leppo]]''', ''Jag var här'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt med katt'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Som det barn jag var'' | |- | Svartvitt | '''[[Henri Jalo]]''', ''Porträtt av besökaren på Millesgården på 80-talet'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Jag och min Rolleiflex'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' | |} Publikfavorit: '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgå Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Köplust'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''VW-nostalgi'' | | |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Fart (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Richard Creutz]]''', ''Hundjakt'' | '''[[Leif Riipinen]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Gatustafett'' | |- |Svartvitt | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Snigelfart'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Bort'' | '''[[Göran E Lindberg]]''', ''Jean-Jacques'' | |} Publikfavorit: '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Solviken'' ===Januari: Ljuspunkt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Clas Nordman]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thome]]''', ''Namn fattas'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' ===Februari: Nonfigurativt (deltävling i Årets fotograf) === Diabildstävling. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Namn fattas'' | |} ===Februari: Kvinnan === Tävling om pokalen Qvinnan. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} ===Mars: Kommunikation (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===April: Uppåt vägarna i Helsingfors (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden 57477b0e0a29dada37e89207ec6c359b31fa25a1 344 343 2012-03-06T17:36:30Z Frasse 4 /* Februari: Kvinnan */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Björneborg. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''' |- | Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Självporträtt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Kirta Leppo]]''', ''Jag var här'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt med katt'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Som det barn jag var'' | |- | Svartvitt | '''[[Henri Jalo]]''', ''Porträtt av besökaren på Millesgården på 80-talet'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Jag och min Rolleiflex'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' | |} Publikfavorit: '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgå Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Köplust'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''VW-nostalgi'' | | |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Fart (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Richard Creutz]]''', ''Hundjakt'' | '''[[Leif Riipinen]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Gatustafett'' | |- |Svartvitt | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Snigelfart'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Bort'' | '''[[Göran E Lindberg]]''', ''Jean-Jacques'' | |} Publikfavorit: '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Solviken'' ===Januari: Ljuspunkt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Clas Nordman]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thome]]''', ''Namn fattas'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' ===Februari: Nonfigurativt (deltävling i Årets fotograf) === Diabildstävling. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Namn fattas'' | |} ===Februari: Kvinnan === Tävling om pokalen Qvinnan vanns av Tua Rahikainen. ===Mars: Kommunikation (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===April: Uppåt vägarna i Helsingfors (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden 5a05edc601ca04402a0675721267d68bd060df64 0 30 328 283 2011-12-02T22:16:41Z WikiSysop 1 /* Verksamhetsår 2010-2011 */ wikitext text/x-wiki ==Verksamhetsår 2011-2012== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Internetansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Biträdande tävlingssekreterare, vice labbmästare | [[Peter Stenius]] |- | Bokföring | [[Anders Blomqvist]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |} ==Verksamhetsår 2010-2011== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Internetansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Biträdande tävlingssekreterare, vice labbmästare | [[Peter Stenius]] |- | Bokföring | [[Anders Blomqvist]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |} ==Verksamhetsår 2009-2010== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Labbmästare | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Vice labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Koordinator för digicirkeln | [[Pehr Snellman]] |- | Koordinator för bildcirkeln | [[Pehr Snellman]] |} ==Verksamhetsår 2008-2009== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Labbmästare | [[Mikael Albrecht]] <ref>[[Robert Perander]] frigavs sin post som labbmästare under året på egen begäran.</ref> |- | Tävlingssekreterare | [[Niklas Lindgren]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Vice labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarig <ref>Ny funktionärsroll fr.o.m. detta verksamhetsår</ref> | [[Niklas Lindgren]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Koordinator för digicirkeln | [[Robert Perander]] |- | Koordinator för bildcirkeln | [[Pehr Snellman]] |} <references/> [[Category:AFK]] [[Category:Styrelsen]] [[Category:2008]] [[Category:2009]] [[Category:2010]] [[Category:2011]] 535bef477f86453b8b5e1d9da48d988472f20786 0 15 329 66 2011-12-02T22:18:35Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki Post från AFK är en e-postningslista som fungerar som informationskanal från styrelsen till klubbens medlemmar. [[Category:AFK]] 6bf538d8584aa4ab80c3f61f1f81bed0dbbe570b 0 14 331 221 2011-12-02T22:20:38Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki * AFKs informationskanaler, som t.ex. [[Cirkuläret]], [[AFK:s webbplats|webben]] och [[Post från AFK]], är i första hand avsedda för information om klubbens verksamhet samt allmän information om fotografi. * AFK säljer inte utrymme för annonser i något av sina medier, frånsett sponsorering av Cirkuläret. * Köp/sälj/byt-annonser från klubbens medlemmar kan införas om de har med fotografi att göra och är av privat karaktär, dvs. att man köper/säljer/byter utrustning för privat bruk. I Post från AFK bör annonser av detta slag samlas och publiceras högst en gång per månad för att hålla volymen i styr. Annonser som hänför sig till kommersiell verksamhet bedriven av medlem, räknas som utomstående kommersiell verksamhet trots att annonsören är medlem i AFK. * Annonser från utomstående personer eller företag publiceras i regel inte. Undantag kan göras ifall annonsen innebär en avsevärd förmån för medlemmarna, och man kan anta att erbjudandet intresserar ett betydande antal medlemmar. [[Category:AFK]] [[Category:Regler]] ef24002e8a98beb45120284519fcebf990b0054d 0 8 333 77 2011-12-02T22:22:18Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki Dessa regler gäller från och med tävlingsåret 2008–2009 tills vidare. ==Några definitioner== I [[AFK]] tävlar vi med påsiktsbilder i svartvitt eller färg, samt med diabilder som kan vara antingen svartvita eller i färg. En påsiktsbild kan vara en traditionell fotoförstoring, en digital utskrift eller en laserkopia. Om inte annat bestämts för en tävling kan påsiktsbilden vara egenhändig eller kommersiellt framställd. Grundtonerna i de svartvita bilderna är vitt, grått och svart. En tonad kopia räknas också till den svartvita gruppen. Toningen kan vara traditionellt eller digitalt gjord. I vissa tävlingar kan styrelsen med särskilt omnämnande begränsa deltagandet till omanipulerade bilder. En bild anses vara manipulerad, om bildelement har lagts till eller tagits bort eller om det har gjorts byte av färg i bilden. I diabildstävlingar anses också sandwichmontage och reprofotografi av en kopia vara manipulation, medan beskärning av diabilden inte är det. Allmänna tävlingsregler I tävlingarna får man i regel delta med enskilda bilder. Undantag utgör eventuella reportage- och kollektionstävlingar. Tävlingsbilderna får inte tidigare ha segrat, tagit poäng eller fått hedersomnämnande i AFK:s interna tävlingar. I tävlingar för påsiktsbilder får bidragens storlek inte överskrida 50x40 cm. Bildragets storlek räknas från arkets eller passepartoutens yttre kanter. Bildytans storlek på arket eller i passepartouten är inte begränsad. Påsiktsbilder får inte vara monterade under glas eller på annat sätt vara monterade så att bildens vikt ökas avsevärt. I diatävlingar skall bilderna monteras i 50x50 mm ramar med tjocklek 3mm. Vid avvikande ramformat skall fotografen tillhandahålla lämplig projektor. Diaramarna märks med en punkt i nedre vänstra hörnet, då bilden betraktas rättvänd. För att en deltävling ska räknas med i Månadens bild krävs att minst 6 bidrag ställts upp i deltävlingen ifråga. Ifall antalet bidrag understiger 6 kan deltävlingen trots allt ordnas på valigt sätt och resultaten rapporteras, men inga poäng räknas med i Månadens bild. Fotografens namn, och bildens eventuella namn, ska finnas antecknat på baksidan av påsiktsbilden, ifall fotografen inte deltar i mötet där tävlingen hålls. Fotografen bör undvika att markera sitt namn på påsiktsbildens framsida för att eftersträva så anonym bedömning som möjligt. Bildens namn får markeras synligt på bildens framsida. Ifall en påsiktsbild är av sådan karaktär att den kan tolkas som antingen svartvit eller färgbild, skall fotografen försäkra sig om att den ställs upp i rätt klass antingen genom att instruera tävlingssekreteraren muntligen, eller genom anteckning på bildens baksida. Inlämning av tävlingsbilder kan ske vid mötets början eller på förhand till tävlingssekreteraren, eller minst 2 dagar före mötet till Foto-Hasse Ab. [[arkivet|AFK:s arkiv]] har rätt att på begäran antingen erhålla eller eventuellt låta göra en arkivbeständig kopia av en tävlande bild i enlighet med vad som sägs i [[Regler för bildarkivet inom AFK|arkivreglerna]]. Upphovsrätten kvarstår hos fotografen. ==Månadens bild== [[Månadens bild]] är en tävling i flere avsnitt vars avsikt är att stimulera tankeverksamheten och inspirera till aktivt fotograferande. Tävlingen omspänner ett tävlingsår och omfattar flere deltävlingar. Totalsegraren blir [[Årets fotograf]] och får en inteckning i vandringspriset "[[Årets fotograf i AFK]]". Tävlingarna kan vara motivtävlingar eller tävlingar med fritt motiv. [[Styrelsen]] fastställer antalet deltävlingar under tävlingsåret, besluter om motiv för deltävlingarna och utser domare för deltävlingarna. I Månadens bild tävlas med påsiktsbilder i två deltävlingar per månadsmöte: svartvitt och färg. För att alla medlemmar skall ha möjlighet att delta är alla tekniker och framställningssätt tillåtna. Man får delta med högst 1 bild per deltävling. En deltävling kan enligt styrelsens beslut begränsas till enbart bilder framställda av fotografen själv. Styrelsen kan också inkludera deltävlingar med omanipulerade diabilder i tävlingsprogrammet. Vid bedömningen fästs uppmärksamhet vid tolkningen av motivet och det tekniska utförandet. Domaren väljer de i rangordning 3 bästa bilderna i varje deltävling och utdelar högst 1 hedersomnämnande per deltävling. Placeringarna I-III ges poängen 4, 3, 2 och hedersomnämnande 1 poäng. I Månadens bild (dock ej i tävlingar där diabilder ingår) utförs en separat bildbedömning genom sluten omröstning, där varje mötesdeltagare har en röst, som ges åt deltagarens favoritbild bland samtliga tävlingsbilder. Den bild som fått flest deltagarröster får ett extra hedersomnämnande och därmed 1 poäng i månadstävlingen. Publikomröstningen skall ske före och offentliggöras efter domarens bedömning. Vid tävlingsårets slut sammanräknas poängen och den bästa poängsamlaren erhåller titeln [[Årets fotograf]] och en inteckning i vandringspriset "[[Årets fotograf i AFK]]" samt presenterar sig och sin fotografering vid ett lämpligt månadsmöte. Ifall två eller flera fotografer har lika många poäng vid tävlingsårets slut, avgörs tävlingen till förmån för den fotograf som tagit flest förstaplaceringar. Ifall även förstaplaceringarna står jämt, jämförs antalet andraplaceringar osv. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Vårutfärdstävlingen== Bilder som tagits under utfärden deltar. Tävlingsgrupperna är diabilder och påsiktsbilder i svartvitt och färg. Man får delta med högst 3 bilder per grupp. Domaren utser den bästa bilden i varje grupp samt den totala segraren vars namn ingraveras i vårutfärdspokalen. Domaren kan dessutom utdela hedersomnämnanden. Bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden. Manipulering av diabilder är tillåten, förutom reprofotografi. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Höstutflyktstävlingen== Här deltar endast påsiktsbilder i svartvitt och färg i fri framställning och teknik. Antalet tävlingsbidrag bestäms från tävling till tävling. Man tävlar om en inteckning i vandringspriset "Utflykten" som ges åt bästa bild. Pokalen tillfaller permanent den fotograf som får sin 4. inteckning i samma pokal. Specialpris kan också utdelas enligt regler som uppgörs för varje tävling. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Traditionstävlingen== I traditionstävlingen tävlar egenhändigt framställda traditionella mörkrumsbilder och bilder i ädelförfaranden. Varje fotograf får ställa upp med högst 3 bilder. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Övriga tävlingar== Förutom nämnda återkommande tävlingar kan styrelsen besluta om andra tävlingsformer. Om inte annat nämns gäller de allmänna tävlingsreglerna. [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] [[Category:Regler]] 684b10a4e5776ff8a77c87fce924935725d1b8e4 345 333 2013-01-08T18:47:05Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki Dessa regler gäller från och med tävlingsåret 2008–2009 tills vidare. ==Några definitioner== I [[AFK]] tävlar vi med påsiktsbilder i svartvitt eller färg, samt med diabilder som kan vara antingen svartvita eller i färg. En påsiktsbild kan vara en traditionell fotoförstoring, en digital utskrift eller en laserkopia. Om inte annat bestämts för en tävling kan påsiktsbilden vara egenhändig eller kommersiellt framställd. Grundtonerna i de svartvita bilderna är vitt, grått och svart. En tonad kopia räknas också till den svartvita gruppen. Toningen kan vara traditionellt eller digitalt gjord. I vissa tävlingar kan styrelsen med särskilt omnämnande begränsa deltagandet till omanipulerade bilder. En bild anses vara manipulerad, om bildelement har lagts till eller tagits bort eller om det har gjorts byte av färg i bilden. I diabildstävlingar anses också sandwichmontage och reprofotografi av en kopia vara manipulation, medan beskärning av diabilden inte är det. ===Allmänna tävlingsregler=== I tävlingarna får man i regel delta med enskilda bilder. Undantag utgör eventuella reportage- och kollektionstävlingar. Tävlingsbilderna får inte tidigare ha segrat, tagit poäng eller fått hedersomnämnande i AFK:s interna tävlingar. I tävlingar för påsiktsbilder får bidragens storlek inte överskrida 50x40 cm. Bildragets storlek räknas från arkets eller passepartoutens yttre kanter. Bildytans storlek på arket eller i passepartouten är inte begränsad. Påsiktsbilder får inte vara monterade under glas eller på annat sätt vara monterade så att bildens vikt ökas avsevärt. I diatävlingar skall bilderna monteras i 50x50 mm ramar med tjocklek 3mm. Vid avvikande ramformat skall fotografen tillhandahålla lämplig projektor. Diaramarna märks med en punkt i nedre vänstra hörnet, då bilden betraktas rättvänd. För att en deltävling ska räknas med i Månadens bild krävs att minst 6 bidrag ställts upp i deltävlingen ifråga. Ifall antalet bidrag understiger 6 kan deltävlingen trots allt ordnas på valigt sätt och resultaten rapporteras, men inga poäng räknas med i Månadens bild. Fotografens namn, och bildens eventuella namn, ska finnas antecknat på baksidan av påsiktsbilden, ifall fotografen inte deltar i mötet där tävlingen hålls. Fotografen bör undvika att markera sitt namn på påsiktsbildens framsida för att eftersträva så anonym bedömning som möjligt. Bildens namn får markeras synligt på bildens framsida. Ifall en påsiktsbild är av sådan karaktär att den kan tolkas som antingen svartvit eller färgbild, skall fotografen försäkra sig om att den ställs upp i rätt klass antingen genom att instruera tävlingssekreteraren muntligen, eller genom anteckning på bildens baksida. Inlämning av tävlingsbilder kan ske vid mötets början eller på förhand till tävlingssekreteraren, eller minst 2 dagar före mötet till Foto-Hasse Ab. [[arkivet|AFK:s arkiv]] har rätt att på begäran antingen erhålla eller eventuellt låta göra en arkivbeständig kopia av en tävlande bild i enlighet med vad som sägs i [[Regler för bildarkivet inom AFK|arkivreglerna]]. Upphovsrätten kvarstår hos fotografen. ==Månadens bild== [[Månadens bild]] är en tävling i flere avsnitt vars avsikt är att stimulera tankeverksamheten och inspirera till aktivt fotograferande. Tävlingen omspänner ett tävlingsår och omfattar flere deltävlingar. Totalsegraren blir [[Årets fotograf]] och får en inteckning i vandringspriset "[[Årets fotograf i AFK]]". Tävlingarna kan vara motivtävlingar eller tävlingar med fritt motiv. [[Styrelsen]] fastställer antalet deltävlingar under tävlingsåret, besluter om motiv för deltävlingarna och utser domare för deltävlingarna. I Månadens bild tävlas med påsiktsbilder i två deltävlingar per månadsmöte: svartvitt och färg. För att alla medlemmar skall ha möjlighet att delta är alla tekniker och framställningssätt tillåtna. Man får delta med högst 1 bild per deltävling. En deltävling kan enligt styrelsens beslut begränsas till enbart bilder framställda av fotografen själv. Styrelsen kan också inkludera deltävlingar med omanipulerade diabilder i tävlingsprogrammet. Vid bedömningen fästs uppmärksamhet vid tolkningen av motivet och det tekniska utförandet. Domaren väljer de i rangordning 3 bästa bilderna i varje deltävling och utdelar högst 1 hedersomnämnande per deltävling. Placeringarna I-III ges poängen 4, 3, 2 och hedersomnämnande 1 poäng. I Månadens bild (dock ej i tävlingar där diabilder ingår) utförs en separat bildbedömning genom sluten omröstning, där varje mötesdeltagare har en röst, som ges åt deltagarens favoritbild bland samtliga tävlingsbilder. Den bild som fått flest deltagarröster får ett extra hedersomnämnande och därmed 1 poäng i månadstävlingen. Publikomröstningen skall ske före och offentliggöras efter domarens bedömning. Vid tävlingsårets slut sammanräknas poängen och den bästa poängsamlaren erhåller titeln [[Årets fotograf]] och en inteckning i vandringspriset "[[Årets fotograf i AFK]]" samt presenterar sig och sin fotografering vid ett lämpligt månadsmöte. Ifall två eller flera fotografer har lika många poäng vid tävlingsårets slut, avgörs tävlingen till förmån för den fotograf som tagit flest förstaplaceringar. Ifall även förstaplaceringarna står jämt, jämförs antalet andraplaceringar osv. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Vårutfärdstävlingen== Bilder som tagits under utfärden deltar. Tävlingsgrupperna är diabilder och påsiktsbilder i svartvitt och färg. Man får delta med högst 3 bilder per grupp. Domaren utser den bästa bilden i varje grupp samt den totala segraren vars namn ingraveras i vårutfärdspokalen. Domaren kan dessutom utdela hedersomnämnanden. Bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden. Manipulering av diabilder är tillåten, förutom reprofotografi. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Höstutflyktstävlingen== Här deltar endast påsiktsbilder i svartvitt och färg i fri framställning och teknik. Antalet tävlingsbidrag bestäms från tävling till tävling. Man tävlar om en inteckning i vandringspriset "Utflykten" som ges åt bästa bild. Pokalen tillfaller permanent den fotograf som får sin 4. inteckning i samma pokal. Specialpris kan också utdelas enligt regler som uppgörs för varje tävling. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Traditionstävlingen== I traditionstävlingen tävlar egenhändigt framställda traditionella mörkrumsbilder och bilder i ädelförfaranden. Varje fotograf får ställa upp med högst 3 bilder. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Övriga tävlingar== Förutom nämnda återkommande tävlingar kan styrelsen besluta om andra tävlingsformer. Om inte annat nämns gäller de allmänna tävlingsreglerna. [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] [[Category:Regler]] 9b26580e5c1d965a566a9809ce7afaed43bc619a 346 345 2013-01-08T18:47:19Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki Dessa regler gäller från och med tävlingsåret 2008–2009 tills vidare. ==Några definitioner== I [[AFK]] tävlar vi med påsiktsbilder i svartvitt eller färg, samt med diabilder som kan vara antingen svartvita eller i färg. En påsiktsbild kan vara en traditionell fotoförstoring, en digital utskrift eller en laserkopia. Om inte annat bestämts för en tävling kan påsiktsbilden vara egenhändig eller kommersiellt framställd. Grundtonerna i de svartvita bilderna är vitt, grått och svart. En tonad kopia räknas också till den svartvita gruppen. Toningen kan vara traditionellt eller digitalt gjord. I vissa tävlingar kan styrelsen med särskilt omnämnande begränsa deltagandet till omanipulerade bilder. En bild anses vara manipulerad, om bildelement har lagts till eller tagits bort eller om det har gjorts byte av färg i bilden. I diabildstävlingar anses också sandwichmontage och reprofotografi av en kopia vara manipulation, medan beskärning av diabilden inte är det. ==Allmänna tävlingsregler== I tävlingarna får man i regel delta med enskilda bilder. Undantag utgör eventuella reportage- och kollektionstävlingar. Tävlingsbilderna får inte tidigare ha segrat, tagit poäng eller fått hedersomnämnande i AFK:s interna tävlingar. I tävlingar för påsiktsbilder får bidragens storlek inte överskrida 50x40 cm. Bildragets storlek räknas från arkets eller passepartoutens yttre kanter. Bildytans storlek på arket eller i passepartouten är inte begränsad. Påsiktsbilder får inte vara monterade under glas eller på annat sätt vara monterade så att bildens vikt ökas avsevärt. I diatävlingar skall bilderna monteras i 50x50 mm ramar med tjocklek 3mm. Vid avvikande ramformat skall fotografen tillhandahålla lämplig projektor. Diaramarna märks med en punkt i nedre vänstra hörnet, då bilden betraktas rättvänd. För att en deltävling ska räknas med i Månadens bild krävs att minst 6 bidrag ställts upp i deltävlingen ifråga. Ifall antalet bidrag understiger 6 kan deltävlingen trots allt ordnas på valigt sätt och resultaten rapporteras, men inga poäng räknas med i Månadens bild. Fotografens namn, och bildens eventuella namn, ska finnas antecknat på baksidan av påsiktsbilden, ifall fotografen inte deltar i mötet där tävlingen hålls. Fotografen bör undvika att markera sitt namn på påsiktsbildens framsida för att eftersträva så anonym bedömning som möjligt. Bildens namn får markeras synligt på bildens framsida. Ifall en påsiktsbild är av sådan karaktär att den kan tolkas som antingen svartvit eller färgbild, skall fotografen försäkra sig om att den ställs upp i rätt klass antingen genom att instruera tävlingssekreteraren muntligen, eller genom anteckning på bildens baksida. Inlämning av tävlingsbilder kan ske vid mötets början eller på förhand till tävlingssekreteraren, eller minst 2 dagar före mötet till Foto-Hasse Ab. [[arkivet|AFK:s arkiv]] har rätt att på begäran antingen erhålla eller eventuellt låta göra en arkivbeständig kopia av en tävlande bild i enlighet med vad som sägs i [[Regler för bildarkivet inom AFK|arkivreglerna]]. Upphovsrätten kvarstår hos fotografen. ==Månadens bild== [[Månadens bild]] är en tävling i flere avsnitt vars avsikt är att stimulera tankeverksamheten och inspirera till aktivt fotograferande. Tävlingen omspänner ett tävlingsår och omfattar flere deltävlingar. Totalsegraren blir [[Årets fotograf]] och får en inteckning i vandringspriset "[[Årets fotograf i AFK]]". Tävlingarna kan vara motivtävlingar eller tävlingar med fritt motiv. [[Styrelsen]] fastställer antalet deltävlingar under tävlingsåret, besluter om motiv för deltävlingarna och utser domare för deltävlingarna. I Månadens bild tävlas med påsiktsbilder i två deltävlingar per månadsmöte: svartvitt och färg. För att alla medlemmar skall ha möjlighet att delta är alla tekniker och framställningssätt tillåtna. Man får delta med högst 1 bild per deltävling. En deltävling kan enligt styrelsens beslut begränsas till enbart bilder framställda av fotografen själv. Styrelsen kan också inkludera deltävlingar med omanipulerade diabilder i tävlingsprogrammet. Vid bedömningen fästs uppmärksamhet vid tolkningen av motivet och det tekniska utförandet. Domaren väljer de i rangordning 3 bästa bilderna i varje deltävling och utdelar högst 1 hedersomnämnande per deltävling. Placeringarna I-III ges poängen 4, 3, 2 och hedersomnämnande 1 poäng. I Månadens bild (dock ej i tävlingar där diabilder ingår) utförs en separat bildbedömning genom sluten omröstning, där varje mötesdeltagare har en röst, som ges åt deltagarens favoritbild bland samtliga tävlingsbilder. Den bild som fått flest deltagarröster får ett extra hedersomnämnande och därmed 1 poäng i månadstävlingen. Publikomröstningen skall ske före och offentliggöras efter domarens bedömning. Vid tävlingsårets slut sammanräknas poängen och den bästa poängsamlaren erhåller titeln [[Årets fotograf]] och en inteckning i vandringspriset "[[Årets fotograf i AFK]]" samt presenterar sig och sin fotografering vid ett lämpligt månadsmöte. Ifall två eller flera fotografer har lika många poäng vid tävlingsårets slut, avgörs tävlingen till förmån för den fotograf som tagit flest förstaplaceringar. Ifall även förstaplaceringarna står jämt, jämförs antalet andraplaceringar osv. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Vårutfärdstävlingen== Bilder som tagits under utfärden deltar. Tävlingsgrupperna är diabilder och påsiktsbilder i svartvitt och färg. Man får delta med högst 3 bilder per grupp. Domaren utser den bästa bilden i varje grupp samt den totala segraren vars namn ingraveras i vårutfärdspokalen. Domaren kan dessutom utdela hedersomnämnanden. Bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden. Manipulering av diabilder är tillåten, förutom reprofotografi. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Höstutflyktstävlingen== Här deltar endast påsiktsbilder i svartvitt och färg i fri framställning och teknik. Antalet tävlingsbidrag bestäms från tävling till tävling. Man tävlar om en inteckning i vandringspriset "Utflykten" som ges åt bästa bild. Pokalen tillfaller permanent den fotograf som får sin 4. inteckning i samma pokal. Specialpris kan också utdelas enligt regler som uppgörs för varje tävling. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Traditionstävlingen== I traditionstävlingen tävlar egenhändigt framställda traditionella mörkrumsbilder och bilder i ädelförfaranden. Varje fotograf får ställa upp med högst 3 bilder. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Övriga tävlingar== Förutom nämnda återkommande tävlingar kan styrelsen besluta om andra tävlingsformer. Om inte annat nämns gäller de allmänna tävlingsreglerna. [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] [[Category:Regler]] 5d2514ab6b0ec38ea16c1aec8a9ce69c3d865529 0 11 334 272 2011-12-02T22:25:04Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki Godkända av årsmötet 27.20.1988 Paragraf 16 ändrad på föreningsmötet 22.2.2002. Paragraf 6 samt paragraf 12 punkt 9 ändrad år 2010. Fastställda av Justitieministeriet 10.8.1990 § 1 Föreningens namn är [[Amatörfotografklubben i Helsingfors]] rf och dess hemort är Helsingfors. § 2 Föreningens ändamål är att befrämja intresset för fotografi. I detta syfte arrangerar föreningen möten, exkursioner, tävlingar, utställningar och kurser, ställer fotografisk utrustning till medlemmarnas förfogande samt bedriver publikationsverksamhet. Föreningen kan ta emot gåvor och testamenterad egendom. § 3 Föreningens språk är svenska. § 4 Föreningens medlemmar är ordinarie medlemmar eller hedersmedlemmar. § 5 Var och en som är intresserad av fotografi kan söka medlemskap i föreningen. Nya medlemmar antas av föreningens möte på förslag av styrelsen. Den som föreningen särskilt önskar hedra kan på motiverat förslag av styrelsen kallas till hedersmedlem av föreningsmötet. Hedersmedlemmar är befriade från medlemsavgift. § 6 Föreningens verksamhet leds och dess angelägenheter handhas av styrelsen. Denna består av ordförande och fem övriga medlemmar, vilka väljas av årsmötet för två verksamhetsår åt gången så att det årligen väljs tre styrelsemedlemmar. Styrelsen utser årligen inom sig viceordförande, sekreterare och skattmästare. Styrelsen utser dessutom tävlingssekreterare och laboratoriemästare. § 7 Styrelsen sammanträder på kallelse av ordförande eller, vid förhinder för denne, av viceordförande och är beslutför då minst tre medlemmar, bland dem ordförande eller viceordförande, är närvarande. § 8 Förhandlingar vid föreningens och styrelsens möten utom vid föreningens årsmöte leds av ordförande och vid förhinder för denne av viceordförande. Om båda är förhindrade leds föreningens möte av den som mötet utser. Sekreteraren för protokoll, verkställer styrelsens beslut enligt dess anvisningar, för medlemsförteckning och uppgör förslag till årsberättelse. Skattmästaren förvaltar och redovisar föreningens penningmedel, ansvarar för inkasseringar och utbetalningar samt uppgör förslag till föreningens bokslut och budget. Tävlingssekreteraren handhar föreningens tävlings- och utställningsverksamhet. Laboratoriemästaren förvaltar föreningens laboratorium samt redovisar för laboratoriekassan och laboratoriets inventarier. § 9 Styrelsen skall utse en arkivarie för föreningen, vars uppgift är att omsorgsfullt förvalta föreningens fotografiska arkiv samt dokument, litteratur och annan egendom som anförtrotts arkivarien. Arkivarien skall årligen avge rapport över sin förvaltning till styrelsen. Styrelsen kan även utse medhjälpare till arkivarien. Dessutom kan styrelsen efter behov utse andra funktionärer för bestämda uppgifter som handhas i enlighet med styrelsens anvisningar. Funktionär har rätt att på kallelse av styrelsen delta i dess möten och att yttra sig där. § 10 Föreningen kallas till möte av styrelsen med cirkulär till medlemmarna eller annons i en svenskspråkig dagstidning med allmän spridning i Helsingforsregionen. Postningen skall ske eller annonsen införas senast sju dagar före mötet, vid kallelse till årsmötet dock senastfjorton dagar före mötet. § 11 Föreningens räkenskaper avslutas per den 30 april. § 12 Årsmötet skall hållas före utgången av juni månad. Följande ärenden skall behandlas på årsmötet: # Styrelsens årsberättelse, som innefattar förvaltningen av laboratoriet och arkivet, föredras # Bokslutet och revisionsberättelsen föredras # Beslut fattas om faställande av bokslutet och beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen och övriga redovisningsskyldiga # Verksamhetsplanen för det kommande verksamhetsåret föredras och fastställs # Budgeten för den kommande räkenskapsperioden föredras och fastställs # Medlemsavgiften for den kommande räkenskapsperioden fastställs # Val av tre styrelsemedlemmar förrättas # Föreningens ordförande för det kommande verksamhetsåret väljs bland styrelsens medlemmar # Val av minst en revisor och minst en revisorssuppleant för den kommande räkenskapsperioden förrättas # Eventuella övriga ärenden som har nämnts i kallelsen behandlas. Val förrättas genom sluten omröstning. § 13 Föreningens namn tecknas av ordföranden eller viceordföranden tillsammans med en annan styrelsemedlem eller av en person som styrelsen befullmäktigar till detta. § 14 En medlem som försummar att erlägga medlemsavgift under ett verksamhetsår kan uteslutas ur föreningen av styrelsen. En medlem kan på motiverat förslag av styrelsen uteslutas ur föreningen genom beslut med två tredjedels majoritet av de avgivna rösterna vid två på varandra följande föreningsmöten. § 15 Beslut om ändringar av dessa stadgar skall fattas vid två på varandra med minst fjorton dagars mellanrum följande föreningsmöten, varvid beslut på det första mötet skall omfattas av två tredjedelar och på det andra av flera än hälften av de närvarande medlemmarna. Det summa gäller beslut om upplösning av föreningen. § 16 Om föreningen upplöses, skall dess egendom användas för ändamål som överensstämmer med föreningens syfte. Det ankommer på det sista föreningsmöte som besluter om upplösning att bestämma närmare om detta. Om de samlingar som föreningen har deponerade hos Finlands fotografiska museum överlåts i samband med upplösningen, skall Finlands fotografiska museum ha förköpsrätt till dessa. § 17 I övrigt iakttas gällande lagstiftning om föreningar. [[Category:AFK]] f68e50ad5aa603b6014d6e81111cfe34a1affbfd 335 334 2011-12-02T22:25:19Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki Godkända av årsmötet 27.20.1988 Paragraf 16 ändrad på föreningsmötet 22.2.2002. Paragraf 6 samt paragraf 12, punkt 9 ändrad år 2010. Fastställda av Justitieministeriet 10.8.1990 § 1 Föreningens namn är [[Amatörfotografklubben i Helsingfors]] rf och dess hemort är Helsingfors. § 2 Föreningens ändamål är att befrämja intresset för fotografi. I detta syfte arrangerar föreningen möten, exkursioner, tävlingar, utställningar och kurser, ställer fotografisk utrustning till medlemmarnas förfogande samt bedriver publikationsverksamhet. Föreningen kan ta emot gåvor och testamenterad egendom. § 3 Föreningens språk är svenska. § 4 Föreningens medlemmar är ordinarie medlemmar eller hedersmedlemmar. § 5 Var och en som är intresserad av fotografi kan söka medlemskap i föreningen. Nya medlemmar antas av föreningens möte på förslag av styrelsen. Den som föreningen särskilt önskar hedra kan på motiverat förslag av styrelsen kallas till hedersmedlem av föreningsmötet. Hedersmedlemmar är befriade från medlemsavgift. § 6 Föreningens verksamhet leds och dess angelägenheter handhas av styrelsen. Denna består av ordförande och fem övriga medlemmar, vilka väljas av årsmötet för två verksamhetsår åt gången så att det årligen väljs tre styrelsemedlemmar. Styrelsen utser årligen inom sig viceordförande, sekreterare och skattmästare. Styrelsen utser dessutom tävlingssekreterare och laboratoriemästare. § 7 Styrelsen sammanträder på kallelse av ordförande eller, vid förhinder för denne, av viceordförande och är beslutför då minst tre medlemmar, bland dem ordförande eller viceordförande, är närvarande. § 8 Förhandlingar vid föreningens och styrelsens möten utom vid föreningens årsmöte leds av ordförande och vid förhinder för denne av viceordförande. Om båda är förhindrade leds föreningens möte av den som mötet utser. Sekreteraren för protokoll, verkställer styrelsens beslut enligt dess anvisningar, för medlemsförteckning och uppgör förslag till årsberättelse. Skattmästaren förvaltar och redovisar föreningens penningmedel, ansvarar för inkasseringar och utbetalningar samt uppgör förslag till föreningens bokslut och budget. Tävlingssekreteraren handhar föreningens tävlings- och utställningsverksamhet. Laboratoriemästaren förvaltar föreningens laboratorium samt redovisar för laboratoriekassan och laboratoriets inventarier. § 9 Styrelsen skall utse en arkivarie för föreningen, vars uppgift är att omsorgsfullt förvalta föreningens fotografiska arkiv samt dokument, litteratur och annan egendom som anförtrotts arkivarien. Arkivarien skall årligen avge rapport över sin förvaltning till styrelsen. Styrelsen kan även utse medhjälpare till arkivarien. Dessutom kan styrelsen efter behov utse andra funktionärer för bestämda uppgifter som handhas i enlighet med styrelsens anvisningar. Funktionär har rätt att på kallelse av styrelsen delta i dess möten och att yttra sig där. § 10 Föreningen kallas till möte av styrelsen med cirkulär till medlemmarna eller annons i en svenskspråkig dagstidning med allmän spridning i Helsingforsregionen. Postningen skall ske eller annonsen införas senast sju dagar före mötet, vid kallelse till årsmötet dock senastfjorton dagar före mötet. § 11 Föreningens räkenskaper avslutas per den 30 april. § 12 Årsmötet skall hållas före utgången av juni månad. Följande ärenden skall behandlas på årsmötet: # Styrelsens årsberättelse, som innefattar förvaltningen av laboratoriet och arkivet, föredras # Bokslutet och revisionsberättelsen föredras # Beslut fattas om faställande av bokslutet och beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen och övriga redovisningsskyldiga # Verksamhetsplanen för det kommande verksamhetsåret föredras och fastställs # Budgeten för den kommande räkenskapsperioden föredras och fastställs # Medlemsavgiften for den kommande räkenskapsperioden fastställs # Val av tre styrelsemedlemmar förrättas # Föreningens ordförande för det kommande verksamhetsåret väljs bland styrelsens medlemmar # Val av minst en revisor och minst en revisorssuppleant för den kommande räkenskapsperioden förrättas # Eventuella övriga ärenden som har nämnts i kallelsen behandlas. Val förrättas genom sluten omröstning. § 13 Föreningens namn tecknas av ordföranden eller viceordföranden tillsammans med en annan styrelsemedlem eller av en person som styrelsen befullmäktigar till detta. § 14 En medlem som försummar att erlägga medlemsavgift under ett verksamhetsår kan uteslutas ur föreningen av styrelsen. En medlem kan på motiverat förslag av styrelsen uteslutas ur föreningen genom beslut med två tredjedels majoritet av de avgivna rösterna vid två på varandra följande föreningsmöten. § 15 Beslut om ändringar av dessa stadgar skall fattas vid två på varandra med minst fjorton dagars mellanrum följande föreningsmöten, varvid beslut på det första mötet skall omfattas av två tredjedelar och på det andra av flera än hälften av de närvarande medlemmarna. Det summa gäller beslut om upplösning av föreningen. § 16 Om föreningen upplöses, skall dess egendom användas för ändamål som överensstämmer med föreningens syfte. Det ankommer på det sista föreningsmöte som besluter om upplösning att bestämma närmare om detta. Om de samlingar som föreningen har deponerade hos Finlands fotografiska museum överlåts i samband med upplösningen, skall Finlands fotografiska museum ha förköpsrätt till dessa. § 17 I övrigt iakttas gällande lagstiftning om föreningar. [[Category:AFK]] ba65dfca5dabe1b71ce6f9c094c44f1b8a4cb3d6 0 61 347 2013-01-18T10:38:29Z WikiSysop 1 Skapade sidan med 'Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Ändrade rutiner== Foto-Hasse finns för till...' wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Ändrade rutiner== Foto-Hasse finns för tillfället ingenstans. Affären har blivit uppsagd från sin adress på Lilla Robertsgatan. I anledning av bland annat detta har styrelsen beslutat om två förändringar i rutinerna: # Tävlingsbilder bör av den tävlande själv föras till månadsmöte, alternativt kontaktar den tävlande någon annan AFK:are, som kan göra det. Tävlingssekreteraren [[Kristian Frantz]] åtar sig också uppdraget, såvida han kontaktas per telefon på förhand och bilderna kommer till honom senast dagen före möte. # Webbmaster [[Niklas Lindgren]] kommer att utarbeta en nätkalender på vilken vi i framtiden kan boka in oss på labbet. I väntan på att detta skall bli klart måste vi vara gammalmodiga och skriva personliga bokningslappar på det bokade mörkrummets dörr eller på datorutrustningen, eller be någon som har ärende till labbet att göra det. #: Niklas lovar att han inom maj månad meddelar på webben (samt på årsmötet) hur man kan boka in sig på ett mera praktiskt sätt. ==Givande möte med "egna krafter"== {{Infobox| Anders föredragsmaterial * [[Internationell utställningsverksamhet]] * [[Digital infraröd fotografi]] }} AFK:arna [[Anders Blomqvist]] och [[Martin Glader]] skötte hela programmet på april månads möte. Martin dömde tävlingen, som hade temat och Anders höll två mycket informativa föredrag, ett om att tävla internationellt och ett om infraröd fotografering. Båda två är något Anders själv sysslar med i högsta grad. Varför fotografera infrarött? För att det innebär en större abstraktion än svartvitt, det ger en speciell stämning, bilderna skiljer sig från mängden och för att det är en stor utmaning! Inte alla motiv lämpar sig dock för infraröd fotografering. Välj motiv med mycket lövträd, gräs eller gröna bladväxter, rekommenderar Anders. För den som vill börja delta i internationella tävlingar och utställningar tipsar Anders att det verkar vara lättare att få accept med '''papperskopior''' än med digitala och man måste tänka på att '''fånga domarnas intresse''' på ett ögonblick de har tusentals bilder att ta ställning till. Anders själv blandar bildmotiv när han deltar, detta för att man aldrig vet vilka preferenser domarna råkar ha. Landskapsbilder, personbilder, etc...) Och med den metoden har Anders lyckats få hela 86 accept och ett hedersomnämnande! Anders berättade vad man har att vinna på att tävla internationellt, vad som krävs, och gav en massa länkar till olika internationella salonger. De båda föredragen kan läsas på AFK: egna wikisidor (se länkarna här till höger) och speciellt för dem som inte var med på mötet rekommenderas detta varmt. Det som efter månadstävlingen blev mer än klart är att '''Anders nu är Årets''' fotograf. Dessutom, och kanske ännu större är att han den 10.5 nåddes av budet att han nu får tillfoga ett '''AFIAP''' efter sitt namn! För AFIAP krävs minst 30 accept med minst 10 olika bilder i minst 10 olika salonger i minst 5 olika länder under minst ett år. Grattis Anders! ==Två i vågspel== AFK:arna [[Nina Hackman]] och [[Karin Toyoda]] har ställt ut var för sig förut, men nu har de slagit ihop sig om en gemensam utställning under namnet ''The Sound of Waves'' ([http://www.g18.fi/sv/enheter/galleriet/ Galleri G18], Georgsgatan 18, 3e vån., t.o.m. 23 maj, öppet må-fr 9-19). Hav i olika skepnader är ett mer eller mindre dominerande motiv för fotograferna, allt från kluckande böljor till brusande brottsjöar. Men utställarna vill också, implicit genom bilderna och explicit i infotexter, framhålla havets vitala och idag hotade roll. Hav är liv, kunde deras budskap sammanfattas. Nina Hackman är den av utställarna som mest ingående skildrar havets skiftande uttryck. Hon visar klassiska vyer med hav, horisont och himmel, studier av vågspel och reflexer, bilder av den allt frodigare vattenväxtligheten, men också bilder som visar människans eviga samhörighet med havet. Ibland har bildernas färgvärld rymt till i naturen aldrig skådade nyanser av exempelvis blått eller grönt. Samtidigt skall sägas att i den digitala färgbehandlingen av bland annat reflexer i Venedigs kanaler och algmattor under vattnet har Nina nått vackra resultat. En annan sak är att detta snarare än fotografi kanske hellre kunde kallas digitalt bildskapande. Inget fel med det, annat än att ett sådant estetiserande grepp här möjligen försvagar utställningens övergripande budskap. Oron över havens tillstånd kommer kanske starkast i fram i de bilder där Nina Hackman strävat efter ett symboliskt uttryck genom att digitalt placera in mänskliga figurer eller föremål, t.ex. karnevalsmasker, i maritima landskap. Bilderna berättar, med en ångest- fylld underton, om vemod, sorg, likgiltighet eller ignorans inför det som händer med haven. Medan Nina Hackmans hav är Östersjön och Medelhavet är Karin Toyodas främst oceanen, vilket på något sätt stämmer överens med det globala vagabondliv hon berättar om i sin självpresentation. Karins utställningsbidrag är huvudsakligen korta serier av landskap från olika kuster i världen: Japan, Maldiverna, Costa Brava, Kalifornien och Japan igen. Det är stora lugna vyer i traditionell stil och analog färgteknik. Kvar hos betraktaren blir en undran om detta var allt, eller om det finns en dold mening bakom Karin Toyodas bilder. Bildnamn som Time stood still, A passage through time, Remembrance of times past och Temporary kings ger inte mycket ledning utan snarare mystifierar. Först när man frågar fotografen framgår det att bildserierna för henne svarar mot olika ofta turbulenta skeden i hennes och hennes familjs liv. Än har det varit en period av starka konflikter, än av besvikelser, än åter av hot eller av kast mellan uppgång och nedgång. På så sätt kan de storslagna landskapen kanske ses som kontrapunkter till det liv som levts. Synd bara att det här inte öppnar sig för betraktaren utan "bruksanvisning". Karin Toyodas sista bild, ett disigt hav som breder ut sig bak nordiska björkgrenar i förgrunden, blir en spontant tankeväckande slutvinjett. ''Clas'' ==Livet i Albrechtska holken== Ingen har väl undgått att lägga märke till den snabba utvecklingen på digitalkamerafronten. Våra kameror blir mindre, billigare, duktigare och skarpare hela tiden. Men utvecklingen har också en annan dimension. Mindre och billigare kameror gör att man kan använda kameror på ställen där det tidigare var otänkbart. Ett sådant ställe är en fågelholk. Bara att borra hål i taket och montera en övervakningskamera avsedd för utomhusbruk. Sen har hela familjen prima underhållning nu på våren. I vår holk har ett par blåmesar slagit sig ner. Första kvisten dök upp på valdagen och nu i skrivande stund, den 9.5, har de redan 11 ägg. Att räkna äggen är förresten inte helt lätt. Honan har för vana att täcka över boet då hon är borta, men ibland tar hon sig korta flygturer utan att göra det. Ruvningen varar i ungefär 2 veckor så det tar ännu ett tag innan vi får veta hur tusan hon ska få 11 ungar att rymmas i en etta på ca. en kvadratdecimeter. Konceptet med att sätta kamera i holken är inte nytt, och jag tänker inte göra anspråk på att ha uppfunnit det. Viltvårdare har redan länge an- vänt kameror i skogen och forskare har bevakat fågelbon. På nätet hittar man också en hel del privatpersoner som gjort sina holkar till BB-hus. Om man är intresserad kan man t.ex. starta här: [http://www.ponttokamera.com/]. ''Micke'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Maj]] [[Category:2011]] 79e0d374e62f2844d6306ad77841a7a3e8e88067 348 347 2013-01-18T10:39:04Z WikiSysop 1 /* Livet i Albrechtska holken */ wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Ändrade rutiner== Foto-Hasse finns för tillfället ingenstans. Affären har blivit uppsagd från sin adress på Lilla Robertsgatan. I anledning av bland annat detta har styrelsen beslutat om två förändringar i rutinerna: # Tävlingsbilder bör av den tävlande själv föras till månadsmöte, alternativt kontaktar den tävlande någon annan AFK:are, som kan göra det. Tävlingssekreteraren [[Kristian Frantz]] åtar sig också uppdraget, såvida han kontaktas per telefon på förhand och bilderna kommer till honom senast dagen före möte. # Webbmaster [[Niklas Lindgren]] kommer att utarbeta en nätkalender på vilken vi i framtiden kan boka in oss på labbet. I väntan på att detta skall bli klart måste vi vara gammalmodiga och skriva personliga bokningslappar på det bokade mörkrummets dörr eller på datorutrustningen, eller be någon som har ärende till labbet att göra det. #: Niklas lovar att han inom maj månad meddelar på webben (samt på årsmötet) hur man kan boka in sig på ett mera praktiskt sätt. ==Givande möte med "egna krafter"== {{Infobox| Anders föredragsmaterial * [[Internationell utställningsverksamhet]] * [[Digital infraröd fotografi]] }} AFK:arna [[Anders Blomqvist]] och [[Martin Glader]] skötte hela programmet på april månads möte. Martin dömde tävlingen, som hade temat och Anders höll två mycket informativa föredrag, ett om att tävla internationellt och ett om infraröd fotografering. Båda två är något Anders själv sysslar med i högsta grad. Varför fotografera infrarött? För att det innebär en större abstraktion än svartvitt, det ger en speciell stämning, bilderna skiljer sig från mängden och för att det är en stor utmaning! Inte alla motiv lämpar sig dock för infraröd fotografering. Välj motiv med mycket lövträd, gräs eller gröna bladväxter, rekommenderar Anders. För den som vill börja delta i internationella tävlingar och utställningar tipsar Anders att det verkar vara lättare att få accept med '''papperskopior''' än med digitala och man måste tänka på att '''fånga domarnas intresse''' på ett ögonblick de har tusentals bilder att ta ställning till. Anders själv blandar bildmotiv när han deltar, detta för att man aldrig vet vilka preferenser domarna råkar ha. Landskapsbilder, personbilder, etc...) Och med den metoden har Anders lyckats få hela 86 accept och ett hedersomnämnande! Anders berättade vad man har att vinna på att tävla internationellt, vad som krävs, och gav en massa länkar till olika internationella salonger. De båda föredragen kan läsas på AFK: egna wikisidor (se länkarna här till höger) och speciellt för dem som inte var med på mötet rekommenderas detta varmt. Det som efter månadstävlingen blev mer än klart är att '''Anders nu är Årets''' fotograf. Dessutom, och kanske ännu större är att han den 10.5 nåddes av budet att han nu får tillfoga ett '''AFIAP''' efter sitt namn! För AFIAP krävs minst 30 accept med minst 10 olika bilder i minst 10 olika salonger i minst 5 olika länder under minst ett år. Grattis Anders! ==Två i vågspel== AFK:arna [[Nina Hackman]] och [[Karin Toyoda]] har ställt ut var för sig förut, men nu har de slagit ihop sig om en gemensam utställning under namnet ''The Sound of Waves'' ([http://www.g18.fi/sv/enheter/galleriet/ Galleri G18], Georgsgatan 18, 3e vån., t.o.m. 23 maj, öppet må-fr 9-19). Hav i olika skepnader är ett mer eller mindre dominerande motiv för fotograferna, allt från kluckande böljor till brusande brottsjöar. Men utställarna vill också, implicit genom bilderna och explicit i infotexter, framhålla havets vitala och idag hotade roll. Hav är liv, kunde deras budskap sammanfattas. Nina Hackman är den av utställarna som mest ingående skildrar havets skiftande uttryck. Hon visar klassiska vyer med hav, horisont och himmel, studier av vågspel och reflexer, bilder av den allt frodigare vattenväxtligheten, men också bilder som visar människans eviga samhörighet med havet. Ibland har bildernas färgvärld rymt till i naturen aldrig skådade nyanser av exempelvis blått eller grönt. Samtidigt skall sägas att i den digitala färgbehandlingen av bland annat reflexer i Venedigs kanaler och algmattor under vattnet har Nina nått vackra resultat. En annan sak är att detta snarare än fotografi kanske hellre kunde kallas digitalt bildskapande. Inget fel med det, annat än att ett sådant estetiserande grepp här möjligen försvagar utställningens övergripande budskap. Oron över havens tillstånd kommer kanske starkast i fram i de bilder där Nina Hackman strävat efter ett symboliskt uttryck genom att digitalt placera in mänskliga figurer eller föremål, t.ex. karnevalsmasker, i maritima landskap. Bilderna berättar, med en ångest- fylld underton, om vemod, sorg, likgiltighet eller ignorans inför det som händer med haven. Medan Nina Hackmans hav är Östersjön och Medelhavet är Karin Toyodas främst oceanen, vilket på något sätt stämmer överens med det globala vagabondliv hon berättar om i sin självpresentation. Karins utställningsbidrag är huvudsakligen korta serier av landskap från olika kuster i världen: Japan, Maldiverna, Costa Brava, Kalifornien och Japan igen. Det är stora lugna vyer i traditionell stil och analog färgteknik. Kvar hos betraktaren blir en undran om detta var allt, eller om det finns en dold mening bakom Karin Toyodas bilder. Bildnamn som Time stood still, A passage through time, Remembrance of times past och Temporary kings ger inte mycket ledning utan snarare mystifierar. Först när man frågar fotografen framgår det att bildserierna för henne svarar mot olika ofta turbulenta skeden i hennes och hennes familjs liv. Än har det varit en period av starka konflikter, än av besvikelser, än åter av hot eller av kast mellan uppgång och nedgång. På så sätt kan de storslagna landskapen kanske ses som kontrapunkter till det liv som levts. Synd bara att det här inte öppnar sig för betraktaren utan "bruksanvisning". Karin Toyodas sista bild, ett disigt hav som breder ut sig bak nordiska björkgrenar i förgrunden, blir en spontant tankeväckande slutvinjett. ''Clas'' ==Livet i Albrechtska holken== Ingen har väl undgått att lägga märke till den snabba utvecklingen på digitalkamerafronten. Våra kameror blir mindre, billigare, duktigare och skarpare hela tiden. Men utvecklingen har också en annan dimension. Mindre och billigare kameror gör att man kan använda kameror på ställen där det tidigare var otänkbart. Ett sådant ställe är en fågelholk. Bara att borra hål i taket och montera en övervakningskamera avsedd för utomhusbruk. Sen har hela familjen prima underhållning nu på våren. I vår holk har ett par blåmesar slagit sig ner. Första kvisten dök upp på valdagen och nu i skrivande stund, den 9.5, har de redan 11 ägg. Att räkna äggen är förresten inte helt lätt. Honan har för vana att täcka över boet då hon är borta, men ibland tar hon sig korta flygturer utan att göra det. Ruvningen varar i ungefär 2 veckor så det tar ännu ett tag innan vi får veta hur tusan hon ska få 11 ungar att rymmas i en etta på ca. en kvadratdecimeter. Konceptet med att sätta kamera i holken är inte nytt, och jag tänker inte göra anspråk på att ha uppfunnit det. Viltvårdare har redan länge an- vänt kameror i skogen och forskare har bevakat fågelbon. På nätet hittar man också en hel del privatpersoner som gjort sina holkar till BB-hus. Om man är intresserad kan man t.ex. starta här: [http://www.ponttokamera.com/ ponttokamera.com]. ''Micke'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Maj]] [[Category:2011]] eabd9d289f37ed317b54de931b2cdd2c743623e7 349 348 2013-01-18T10:39:23Z WikiSysop 1 /* Livet i Albrechtska holken */ wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Ändrade rutiner== Foto-Hasse finns för tillfället ingenstans. Affären har blivit uppsagd från sin adress på Lilla Robertsgatan. I anledning av bland annat detta har styrelsen beslutat om två förändringar i rutinerna: # Tävlingsbilder bör av den tävlande själv föras till månadsmöte, alternativt kontaktar den tävlande någon annan AFK:are, som kan göra det. Tävlingssekreteraren [[Kristian Frantz]] åtar sig också uppdraget, såvida han kontaktas per telefon på förhand och bilderna kommer till honom senast dagen före möte. # Webbmaster [[Niklas Lindgren]] kommer att utarbeta en nätkalender på vilken vi i framtiden kan boka in oss på labbet. I väntan på att detta skall bli klart måste vi vara gammalmodiga och skriva personliga bokningslappar på det bokade mörkrummets dörr eller på datorutrustningen, eller be någon som har ärende till labbet att göra det. #: Niklas lovar att han inom maj månad meddelar på webben (samt på årsmötet) hur man kan boka in sig på ett mera praktiskt sätt. ==Givande möte med "egna krafter"== {{Infobox| Anders föredragsmaterial * [[Internationell utställningsverksamhet]] * [[Digital infraröd fotografi]] }} AFK:arna [[Anders Blomqvist]] och [[Martin Glader]] skötte hela programmet på april månads möte. Martin dömde tävlingen, som hade temat och Anders höll två mycket informativa föredrag, ett om att tävla internationellt och ett om infraröd fotografering. Båda två är något Anders själv sysslar med i högsta grad. Varför fotografera infrarött? För att det innebär en större abstraktion än svartvitt, det ger en speciell stämning, bilderna skiljer sig från mängden och för att det är en stor utmaning! Inte alla motiv lämpar sig dock för infraröd fotografering. Välj motiv med mycket lövträd, gräs eller gröna bladväxter, rekommenderar Anders. För den som vill börja delta i internationella tävlingar och utställningar tipsar Anders att det verkar vara lättare att få accept med '''papperskopior''' än med digitala och man måste tänka på att '''fånga domarnas intresse''' på ett ögonblick de har tusentals bilder att ta ställning till. Anders själv blandar bildmotiv när han deltar, detta för att man aldrig vet vilka preferenser domarna råkar ha. Landskapsbilder, personbilder, etc...) Och med den metoden har Anders lyckats få hela 86 accept och ett hedersomnämnande! Anders berättade vad man har att vinna på att tävla internationellt, vad som krävs, och gav en massa länkar till olika internationella salonger. De båda föredragen kan läsas på AFK: egna wikisidor (se länkarna här till höger) och speciellt för dem som inte var med på mötet rekommenderas detta varmt. Det som efter månadstävlingen blev mer än klart är att '''Anders nu är Årets''' fotograf. Dessutom, och kanske ännu större är att han den 10.5 nåddes av budet att han nu får tillfoga ett '''AFIAP''' efter sitt namn! För AFIAP krävs minst 30 accept med minst 10 olika bilder i minst 10 olika salonger i minst 5 olika länder under minst ett år. Grattis Anders! ==Två i vågspel== AFK:arna [[Nina Hackman]] och [[Karin Toyoda]] har ställt ut var för sig förut, men nu har de slagit ihop sig om en gemensam utställning under namnet ''The Sound of Waves'' ([http://www.g18.fi/sv/enheter/galleriet/ Galleri G18], Georgsgatan 18, 3e vån., t.o.m. 23 maj, öppet må-fr 9-19). Hav i olika skepnader är ett mer eller mindre dominerande motiv för fotograferna, allt från kluckande böljor till brusande brottsjöar. Men utställarna vill också, implicit genom bilderna och explicit i infotexter, framhålla havets vitala och idag hotade roll. Hav är liv, kunde deras budskap sammanfattas. Nina Hackman är den av utställarna som mest ingående skildrar havets skiftande uttryck. Hon visar klassiska vyer med hav, horisont och himmel, studier av vågspel och reflexer, bilder av den allt frodigare vattenväxtligheten, men också bilder som visar människans eviga samhörighet med havet. Ibland har bildernas färgvärld rymt till i naturen aldrig skådade nyanser av exempelvis blått eller grönt. Samtidigt skall sägas att i den digitala färgbehandlingen av bland annat reflexer i Venedigs kanaler och algmattor under vattnet har Nina nått vackra resultat. En annan sak är att detta snarare än fotografi kanske hellre kunde kallas digitalt bildskapande. Inget fel med det, annat än att ett sådant estetiserande grepp här möjligen försvagar utställningens övergripande budskap. Oron över havens tillstånd kommer kanske starkast i fram i de bilder där Nina Hackman strävat efter ett symboliskt uttryck genom att digitalt placera in mänskliga figurer eller föremål, t.ex. karnevalsmasker, i maritima landskap. Bilderna berättar, med en ångest- fylld underton, om vemod, sorg, likgiltighet eller ignorans inför det som händer med haven. Medan Nina Hackmans hav är Östersjön och Medelhavet är Karin Toyodas främst oceanen, vilket på något sätt stämmer överens med det globala vagabondliv hon berättar om i sin självpresentation. Karins utställningsbidrag är huvudsakligen korta serier av landskap från olika kuster i världen: Japan, Maldiverna, Costa Brava, Kalifornien och Japan igen. Det är stora lugna vyer i traditionell stil och analog färgteknik. Kvar hos betraktaren blir en undran om detta var allt, eller om det finns en dold mening bakom Karin Toyodas bilder. Bildnamn som Time stood still, A passage through time, Remembrance of times past och Temporary kings ger inte mycket ledning utan snarare mystifierar. Först när man frågar fotografen framgår det att bildserierna för henne svarar mot olika ofta turbulenta skeden i hennes och hennes familjs liv. Än har det varit en period av starka konflikter, än av besvikelser, än åter av hot eller av kast mellan uppgång och nedgång. På så sätt kan de storslagna landskapen kanske ses som kontrapunkter till det liv som levts. Synd bara att det här inte öppnar sig för betraktaren utan "bruksanvisning". Karin Toyodas sista bild, ett disigt hav som breder ut sig bak nordiska björkgrenar i förgrunden, blir en spontant tankeväckande slutvinjett. ''Clas'' ==Livet i Albrechtska holken== Ingen har väl undgått att lägga märke till den snabba utvecklingen på digitalkamerafronten. Våra kameror blir mindre, billigare, duktigare och skarpare hela tiden. Men utvecklingen har också en annan dimension. Mindre och billigare kameror gör att man kan använda kameror på ställen där det tidigare var otänkbart. Ett sådant ställe är en fågelholk. Bara att borra hål i taket och montera en övervakningskamera avsedd för utomhusbruk. Sen har hela familjen prima underhållning nu på våren. I vår holk har ett par blåmesar slagit sig ner. Första kvisten dök upp på valdagen och nu i skrivande stund, den 9.5, har de redan 11 ägg. Att räkna äggen är förresten inte helt lätt. Honan har för vana att täcka över boet då hon är borta, men ibland tar hon sig korta flygturer utan att göra det. Ruvningen varar i ungefär 2 veckor så det tar ännu ett tag innan vi får veta hur tusan hon ska få 11 ungar att rymmas i en etta på ca. en kvadratdecimeter. Konceptet med att sätta kamera i holken är inte nytt, och jag tänker inte göra anspråk på att ha uppfunnit det. Viltvårdare har redan länge an- vänt kameror i skogen och forskare har bevakat fågelbon. På nätet hittar man också en hel del privatpersoner som gjort sina holkar till BB-hus. Om man är intresserad kan man t.ex. starta på [http://www.ponttokamera.com/ ponttokamera.com]. ''Micke'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Maj]] [[Category:2011]] 2d1be4b8a70e99c45acd68b8ad62c147219216fd 0 62 350 2013-01-18T11:07:37Z WikiSysop 1 Skapade sidan med 'Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Labbreservationer== Boka labbet skall man num...' wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Labbreservationer== Boka labbet skall man numera göra på nätet. Det är faktiskt mycket enkelt, man följer bara instruktionerna på [http://www.afk.fi/aktuellt/ AFK:s hemsida], d.v.s. klickar på ”reservera labbet”, och sedan fyller man i de rader som kommer upp på reservationssidan. Den är på engelska, för att också våra utländska medlemmar skall förstå. Det enda lite konstiga när man skall skriva in sin reservation är tiden. Datum kan man klicka på i en kalender, men klockslaget får man fram genom att glida med pekaren på raden efter ”hour”. Det kanske man inte förstår automatiskt. Man kommer att få ett e-postmeddelande om reservationen. Det skall man spara, för det innehåller ''BÅDE'' en länk som man måste klicka på för att slutligt bekräfta sin reservation ''OCH'' en länk som gör det möjligt att avboka reservationen, om så skulle behövas. Om man inte genast får det väntade meddelandet till sin inkorg, så kan man kolla sin skräppost, för det kan hända att det hamnat där. (Så gick det för cirkulärredaktören.) Den som till äventyrs inte har en internetuppkoppling, och därmed ej heller en e-postadress, kan ringa till någon uppkopplad medlem, och be honom/henne göra bokningen. ==Årsmötet såg tillbaka och framåt - traditionalisterna tävlade== Vårt verksamhetsår i AFK slutar ju i månadsskiftet april-maj. Sedan följer årsmötet där det gångna året redovisas och det kommande planeras innan sommarstiltjen tar vid. Mötet i maj hade ett tjugotal deltagare. Av styrelsens verksamhetsberättelse framgick att klubben har fått tio nya medlemmar, men genom att fjorton medlemmar har avgått eller skrivits ut har medlemsantalet minskat med fyra till 122. Resultaträkningen, som slutar på 357,26 € plus, visar att intäkterna från mörkrums- och datorabonnemang i labbet har ökat. Arbis inhyrda kurser i labbet minskade tyvärr till en. Ny i den antagna verksamhetsplanen för perioden 2011-2012 är en satsning på fotointresserade ungdomar. Ungdomsverksamheten avses bli organiserad i en särskild cirkel med stor autonomi. Vidare skall AFK ta initiativ till en utmaningstävling med ett vandringspris mellan de finlandssvenska fotoklubbarna. Behovet av en uppgradering av datorutrustningen i labbet skall utredas och eventuella nyanskaffningar göras. Ett önskemål om en solarisationslampa i ett av mörkrummen antecknades också. Klubbens medlemsregister skall uppdateras. Årsmötet beslöt att klubbens medlemsavgift förblir oförändrat 30 €. Detsamma gäller labbavgifterna. I tur att avgå från styrelsen var [[Hanna Blomqvist]], [[Niklas Lindgren]] och [[Ghita Thomé]]. Alla tre återvaldes för tvååriga mandatperioder. Till klubbens ordförande för det nya verksamhetsåret återvaldes [[Mikael Albrecht]]. Styrelsen har sedermera konstituerat sig och förnyat de hittillsvarande funktionärernas uppdrag. Ny funktionär är [[Cecilia von Weymarn]] som ledare för ungdomsverksamheten. Styrelsemedlemmarnas och funktionärernas uppgifter framgår av kontaktrutan i slutet av cirkuläret samt i samband med ordförandens text på annan sida. Enligt en färsk ändring av klubbens stadgar ersätts revisorerna av en eller flera verksamhetsgranskare. Årsmötet valde [[Peter Valkama]] till verksamhetsgranskare och [[Martin Glader]] till hans suppleant. Båda var tidigare revisorer. Efter årsmötesförhandlingarna överräckte ordföranden den nygraverade Årets fotografpokalen till [[Anders Blomqvist]] AFIAP, som på månadsmötet i april med bred poängmarginal hade befäst sin seger i [[Månadens bild 2010-2011|Månadens bild-serien 2010-2011]]. Senare delen av kvällen ägnades Traditionstävlingen för egenhändiga mörkrumskopior och bilder i ädelförfaranden. Motivet var som vanligt fritt och tävlingen dömdes av publiken med röstsedlar där man antecknade sina placeringsval och eventuella kommentarer. ==Ordföranden har ordet: Nytt och gammalt under året som kommer== Dags att öppna AFK:s 123:e verksamhetsår! Jag hoppas att alla har haft en chans att vila ut under sommaren, ladda sina batterier och fylla sina minneskort med fina bilder. Det nya verksamhetsåret bjuder på mycket som är bekant och beprövat, men också på nyheter. Vi har inte gjort några förändringar i AFK:s grundkoncept. Mötena och cirklarna fortsätter enligt beprövat mönster, likaså tävlingarna. Cirkuläret håller oss ajour med vad som händer. Styrelsen är återvald och samtliga funktionärer sköter samma uppdrag som ifjol. Men vår avsikt är inte att bara rutinmässigt trampa på ett år till. Verksamhetsplanen innehåller en del både större och mindre förändringar. En del av de planerade förändringarna är bekanta från tidigare år och har av en eller annan anledning inte slutförts ännu. Organiseringen av vårt arkiv är ett utmärkt exempel. Vi har dels ett värdefullt arkiv att förvalta och dels skapar vi hela tiden material som är värt att arkiveras. Men vi har inte ännu hittat den rätta modellen för det här. Andra planerade initiativ är en webb-baserad fototävling och nästa generation av vårt medlemsregister. Det viktigaste initiativet har ändå med vår åldersstruktur att göra. Visst kan vi vara stolta över vår 122-åriga historia, men den gör oss inte automatiskt till en livskraftig och attraktiv klubb. Klubbens medelålder är relativt hög och stiger hela tiden om vi inte får nya, unga medlemmar. Familjen Blomqvist har ju gjort en heroisk insats på ungdomsfronten, men de har ju bara två barn så det kommer vi inte så långt på. För att locka ungdom till fotohobbyn måste vi dels ha verksamhet som intresserar dem och dels hitta den rätta kanalen för att få kontakt med dem. Och givetvis någon som har både erfarenhet och tid att satsa på ett sådant här projekt. Dessa förutsättningar har uppfyllts i och med att [[Cecilia von Weymarn]] åtagit sig att organisera en ungdomscirkel inom AFK. Om planerna går i lås kommer vi så småningom att ha en relativt autonom ungdomscirkel som förhoppningsvis skapar ett fundament för en livslång hobby. Och på så sätt en tryggad medlemskår för AFK i framtiden. Vi ska alla hålla tummarna för Cecilia och hennes, ursäkta vårt, nya projekt. ''Micke'' ==Cirkulärredaktören har ordet: Håll oss underrättade!== Nytt verksamhetsår och åtta nya Cirkulär på kommande. Eller förstås: sju efter detta, som du nu håller i din hand (eller läser på webben). Vi på redaktionen försöker hålla oss à jour med vad som sker i klubben. Men alltid får vi inte veta! Var därför så snälla och håll oss underrättade: om klubbmedlemmars utställningar, och om andra happeningar som kan tänkas beröra eller intressera medlemmarna. Kom med idéer! Och bidra gärna med texter och bilder, så får vi ett rikare Cirkulär att gotta oss åt en gång i månaden. ''Christine'' ==Vårutfärden: Ytterö tjusade== Att åka till Ytterö ytterom Björneborg på vårutfärd var verkligen ingen dum idé. Inte minst för att [[Kristian Frantz|Frasse]] har sitt sommarhus där, och Frasses rökta sikar kan inte många rökta sikar mäta sig med. Kristi himmelsfärdshelgen inträffade i år under den första sommarmånadens första dagar. Inte dumt alls det heller, eller skulle inte ha varit det ifall det inte också varit samma helg som skolorna hade avslutning och studenter dimitterades. Men vad kan man åt de religiösa helgerna, de kommer när de kommer. Nu var en del av utfärdarna tvungna att åka hem redan sent på fredag kväll för att dimittera och ha sig. Flest var vi den första kvällen, torsdagen, då alla samlades i vårt hotells (Yyterin kylpylä, Ytterö Spa) matsal och åt en middag som kanske var den enda riktigt dumma idén under hela helgen. Men vad kan man åt kockar som har dåliga dagar? Det där med skolavslutningen på lördagen var inte helt fel i alla fall. Vi var lite oroade på förhand, vi tänkte väl på allt man hört om lössläppta elevers busiga fasoner på hotell och stränder, men faktiskt: det enda det innebar var en drös tacksamma fotoobjekt på den breda, långa sandstranden. Och utfärdsmålen i övrigt var legio. [http://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%A4fs%C3%B6 Räfsö] – intressant och med trevliga restauranger, [http://sv.wikipedia.org/wiki/Bj%C3%B6rneborg Björneborg] – dito, Ahlainen norr om Ytterö - personlig favorit. Ahlainen skall man förresten inte säga, man skall säga [http://sv.wikipedia.org/wiki/Vittisbofj%C3%A4rd Vittisbofjärd], för den lilla pittoreska orten har faktiskt ett gammalt svenskt namn. Hela vårt utfärdsområde var förstås mycket svenskt en gång i tiden, och då talar jag inte bara om tiden före 1809. Nu får vi hoppas på en lika lyckad utfärd nästa år! Kanske till Petersburg? Vem vet. ''Christine'' ==Höstutflykten: Bland turister och fotografer i Borgå== Att hitta [http://sv.wikipedia.org/wiki/Borg%C3%A5 Borgå] och där Café Cabriole, startpunkten för AFK:s höstutflykt var inte helt simpelt för en mera oerfaren resenär. Borgå bro var pga ett omfattande förbättringsarbete avstängd för trafik, så infarten till stan för oss som kom från väst låg i stället i öst. Från öst kom också de häftiga men snabbt övergående regnskurar som i flera omgångar under dagens lopp sköljde ner över stan. AFK:arna var ändå inte de enda i Gamla stan den här första lördagen i september. Mer eller mindre färggranna turister fyllde mot eftermiddagen gränder och butiker, kanske också de hamnade på någons foto. Och så slås man plötsligt av hur svårt det kan vara att fotografera i en pittoresk miljö utan att det vackra blir för nätt eller uppenbart. Det var en trevlig eftermiddag. [[Magnus Östman]] som i januari var domare för naturfotografitävlingen och [[Thomas Gartz]], båda från den borgåensiska fotoklubben [http://www.kamera67.net/ Kamera 67], vallade, vandrade och åt med oss. [[Peter Stenius]] tog ett gruppfotografi där en del av utflyktsdeltagarna syns. Vissa tappade bort sig eller kom senare, och är därför inte med på bilden. Totalt torde den dagen Borgå ha besökts av ca tio AFK:are och familjemedlemmar. ''UF-M'' ==Stafettkarnevalen - Da capo== I maj återkom [http://www.stafettkarnevalen.fi/ Stafettkarnevalen] till [http://sv.wikipedia.org/wiki/Olympiastadion_(Helsingfors) Olympiastadion] efter att året innan ha arrangerats i Esbo på grund av renoveringen av stadion. Återkom gjorde också en dryg handfull AFK:are som för andra året i rad fick fota stafettävlingarna under dagarna två. Vi hade alltså igen kommit överens med arrangörerna om att få presskort, med vilket vi kunde röra oss nere på plan för att fotografera (och inmundiga lunch och kaffe i funktionärsmatsalen). Som tack för det fick arrangörerna ett set med foton som de kan använda för anordnandet och marknadsföringen av tävlingarna. Roligt att fota var det också denna gång. Men lättare skulle det vara om objekten stod stilla och inte for omkring i full fart längs banorna och på gräsmattan... ''Frasse'' ==Skärgårdsbilder== En vacker eftermiddag i juli avvek jag från min vanliga rutt hem från stugan och svängde vänster i Nagu kyrkby. Målet var Galleri Lanterna där Janne Gröning ställer ut sina skärgårdsbilder. Utställningen (som redan har stängts) var en del av projektet Contemporary Archipelago, som i sin tur hänger samman med Åbos år som kulturhuvudstad. Grönings arbeten kanske inte passar in helt i projektet som domineras av modern konst. Många som åkt skärgårdsvägen har säkert undrat vad som egentligen är på gång. Spegelmontage vid vägen, dass med väderkvarn på taket, pinnstolar på busshållplatserna, meterstora bokstäver som sticker upp ur havet mitt på fjärden mm. Så fotografen Gröning får alltså stå för projektets konventionella del. Min första reaktion när jag steg in var: ”Äsch, det här är ju ganska alldagligt”. Utställningen följer Grönings typiska stil och presenterar vår skärgård från många olika vinklar. Men efter att ha tittat igenom bilderna ställde jag mig frågan: Vad är det då för fel på dem? Vad borde ändras? Och när jag inte kunde hitta ett svar på den frågan beslöt jag mig för att beställa lunch på Lanterna och fundera igenom det ordentligt. Svaret var ju förstås uppenbart. Inte var det något fel på bilderna utan på betraktaren. Jag hade just tillbringat två veckor med att åka omkring i Skiftet och Åbolands yttre skärgård med snurrebåt och letat efter fotografiska öar och skär. Jag vill inte påstå att jag tagit bättre bilder själv, men med den riktiga naturen i färskt minne är det alltid svårare att bli begeistrad av en bild. Ingen örnbild kan t.ex. återge känslan när man springer på en havsörn som sover middagslur i en låg vindpinad tall. Både örnen och fotografen blev lika förskräckta i det här fallet. Nej, jag hann inte få någon bild innan den var borta. Visst är ju Grönings bilder unika på många sätt. Han har en utmärkt förmåga att isolera det han vill visa och skjuta störande element åt sidan. Hans arbeten har också en fenomenal bredd både vad beträffar miljöer, väderlek och årstider. Man kan urskilja två distinkta stilar. Dels hans bilder som realistiskt beskriver landskapet men samtidigt lyckas med att fästa uppmärksamheten vid just det väsentliga. Dels hans mera abstrakta bilder där ytor och speglingar skapar visuella konstverk. Konstverk som finns runt om oss hela tiden, men som skapas och upphör att existera så snabbt att vi inte ser dem. Gröning är också känd som en traditionell fotograf som fortfarande använder film. Hans bilder är naturtrogna och försöker inte flirta med betraktaren med översaturerade färger, eller andra tricks som är typiska för digital- fotografin. Resultatet kan kanske kännas lite grådaskigt ibland, men det är realism och man tröttnar inte på det lika fort. Vad lär vi oss då av detta? Ja, det är väl den gamla sanningen att man blir blind för . det man ser hela tiden. Gröning är en av Finlands främsta skärgårdsfotografer. Trots det kan man bli så avtrubbad att man går in på hans utställning och tänker ”äsch”. För största delen av Finlands befolkning är nog hans bilder lika exotiska som bilder från Spetsbergen eller Amazonas regnskog. Inte ens folk som tillbringar sin sommar i en båt ser alla de skärgårdens ansikten som Gröning visar upp. Så det är bara att äta upp sina köttbullar, torka såsen ur skägget och gå in på utställningen igen med nya, och förhoppningsvis lite mindre blinda, ögon. [http://www.archipelagophoto.com Janne Gröning Photography] [http://www.contemporaryartarchipelago.fi Contemporary Art Archipelago] ''Micke'' ==Senaste nytt om blåmesarna== Någon undrar kanske hur det gick för blåmesfamiljen som jag skrev om i majnumret. Cirkuläret gick i tryck medan ruvningen ännu var på hälft och det var ett par veckor spännande underhållning kvar. Kameran i holken var i flitig användning men började tyvärr krångla när den kritiska tiden närmade sig. Jag hade skyddat den för regnvatten pga. att den var monterad i en vinkel som den inte var avsedd för. Det var troligtvis detta regnskydd som gjorde att den inte kyldes ordentligt. Under eftermiddagarna i maj svartnade kameran för att sedan igen vakna till liv när kvällens svalka ersatte hettan. Men visst kunde vi trots det följa med hur häckningen fortskred. Det fanns 11 ägg i boet men något hände med tre av dem. Det var alltså bara 8 som kläcktes. Ungarna växte så det knakade och fyllde snart upp allt utrymme i holken. När några dagar återstod till den beräknade utflygningsdagen började de visa stort intresse för det där ljusa hålet som maten kommer in genom. De djärvaste klättrade redan upp och tittade ut. Men så var vi tyvärr bortresta några dagar och när vi kom hem var holken tom. Häckningen hade alltså lyckats och slutet var gott. Efteråt har vi inte sett en skymt av ungarna, men det är normalt för de har som vana att inte stanna kvar i boets närhet. Det som vi däremot har sett är en flock små och klumpiga talgoxar som flaxade omkring i buskarna. Vem vet, kanske någon av blåmesarna som dyker upp vid fågelbrädet nästa vinter hör till den här kullen? ''Micke'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:September]] [[Category:2011]] 475a44f0b6e46eea0a7ae80598a6dac4f1984495 0 63 351 2013-01-18T11:14:44Z WikiSysop 1 Skapade sidan med 'Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Våren inledde hösten som vanligt== Ja, som ...' wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Våren inledde hösten som vanligt== Ja, som vanligt var vårutfärdstävlingen september månads tävling, och det var intressant att se hur utfärdsdeltagarna lyckats hitta så många olika motiv att det inte blev dess värre dubbleringar. Och som ordförande [[Mikael Albrecht]] uttryckte det: När man såg bilderna förstod man att man missat något om man inte var med. Micke fungerade också som domare för tävlingen han hörde ju till dem som inte var med på utfärden. Och fick skylla sig själv - den som inte är med får finna sig i att utses till domare, konstaterade han också. Vårutfärdspokalen tillföll [[Urda Fogel-Michael]], för andra året i rad. Snart får vi andra väl säga som vi tidigare sagt om familjen Blomqvists barn om de är med så har vi andra inte en chans... Nej, väl förtjänt var segern verkligen! Urdas svartvita bild, silhuetten av [[Peter Stenius]] med ryggsäck på ryggen, ett vasstrå i förgrunden, två insekter i luften och en ljus kvällshimmel bakom, den föll nog inte bara domaren, utan även mötesdeltagarna i smaken. För övrigt diskuterade mötet det kommande verksamhetsårets cirklar, och kom till ett gemensamt beslut gällande både digicirkeln och bildcirkeln (se närmare ordförandens spalt). Dessutom redogjorde [[Cecilia von Weymarn]] för en helt ny verksamhet, en ungdomscirkel, som hon lovat verka aktivt för. Det hela är tänkt att börja med en kurs för ungdomar i gymnasieåldern men eftersom mycket, inte minst tidpunkten, är oklart ännu så får vi återkomma i ett senare Cirkulär. ==Analys av månadens bild motiven== ===Oktober - Självporträtt=== Stativ och självutlösare är den naturligaste tekniken, men den egna skuggan eller spegelbilden är roliga alternativ. På en utställning såg jag oskarpa självporträtt mot en helskarp bakgrund, och det är en intressant möjlighet. Variera exponering och vilka kroppsdelar som ska vara mest oskarpa. Har du ett specialintresse, så omge dig med lämplig rekvisita. Ett stänk av humor eller självkritik är ett stort plus i de flesta domares ögon. ===November - Fart=== Det svåra med Fart är att variablerna är så många; motivets rörelsehastighet, avståndet (som bestämmer rörelsevinkeln), slutarhastighet, blixt i början eller slutet av exponeringen (med SLR-kamera). Ska bakgrunden vara skarp och rörelsen oskarp, eller tvärtom? Ska allt vara skarpt eller allt oskarpt? Välj en situation som du kan kontrollera och upprepa många gånger, tills du är nöjd. Utnyttja variablerna! ===Januari - Ljuspunkt=== Det finns traditionella ljuspunkter i livet, som konjak och cigarr, morgonbladet och tofflorna, men de är få och rätt så stereotypa. Hellre ser jag en pojke som tänder brasa med förstorings- glas. Kameraobjektivet är inte särskilt bra, ljusstyrka är viktigare än optisk kvalitet. Glasögon, flaskbottnar och vattendroppar ger alla ljuspunkter, men också konkava speglar. Ett bukigt, vattenfyllt glas är en kraftig lins. Ljuskällan ska förstås helst vara solen, som ger de mest koncentrerade ljuspunkterna. Själv skulle jag fotografera en nattorienterare med pannlampa i en mörk skog. ===Februari - Nonfigurativt - Diapositiv!=== Det här var knepigt, för nonfigurativa bilder ska inte återge föremål ur verkligheten, enligt definitionen! En målare kan göra en sådan bild, men fotografen är ohjälpligt bunden vid verkligheten. Lösningen är väl att fota verkliga föremål så att de inte kan identifieras. Eller måla en nonfigurativ bild och fota den. Vad skulle jag själv göra? Vet inte. ===Februari - Qvinnan=== Tävlingen om pokalen Qvinnan härstammar från den tid då könen inte var jämställda. Kvinnan stod på en piedestal och långleddes medan mannen gick ensam på krog. Har vi någonsin tävlat med motivet Man? Eller Människa? ===Mars - Kommunikation=== Ett bra motiv med massor av lösningar: hunden som har ögonkontakt med husse, babyn med mamma, älskande par i närkontakt, teckenspråk mellan döva, lärare och elever, användning av mobil eller dator, you name it... ===April - Uppåt väggarna i Helsingfors=== Det finns gott om dekorativa väggar i stan. Vidvinkel skulle jag använda, och djärva bildvinklar. Vi har många rätt nya fasader med massor av glas, stiligt när de reflekterar blå himmel och vita moln! Och så finns det förstås mycket som är uppåt väggarna i överförd betydelse, men jag ska inte avslöja vad! Mycket nöje med motiven önskar ''PROLLE'' ==Redaktörens rader: Självporträtt?== Jag skulle så gärna delta i alla månadstävlingar. Men ibland bara hinner man inte och ibland bara kan man inte av en eller annan orsak. En nybliven pensionär märker snabbt det som alla vet: tiden räcker inte till. Som cirkulärredaktör är jag kanske mera medveten om kommande tävlingsteman än andra AFK:are, eftersom jag ständigt får påminna om dem i Cirkuläret. Men det betyder inte att jag skulle ha någon bättre framförhållning, rent personligen. Det jag dock gjort är att jag under rubriken AFK i min dator har en undermapp kallad tävlingsbilder, och un- der den finns alla under året kommande teman som skilda mappar. Plus ytterligare några teman, som jag råkar ha bilder till och kan hoppas få användning för senare. Men '''självporträtt'''? Det är det kanske mest utmanande temat vi har och till det har jag i skrivande stund inte en enda bild. Inte för att jag inte skulle ha tagit självporträtt, utan för att de jag tagit är antingen för tråkiga, vardagliga, eller för avslöjande. Jag har nämligen också en mapp (inte under tävlingsteman), som heter "''kvinnligt förfall''", där jag dokumenterar hur min kropp förändras med åren. Det intresserar mig nämligen. Det är dock inte något jag vill hänga upp till allmänt beskådande, som ni säkert förstår. ''CS'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Oktober]] [[Category:2011]] 1e35ca5e99d07414d924e899646ad86c2081368f 0 64 352 2013-01-18T11:39:39Z WikiSysop 1 Skapade sidan med 'Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Samma utflyktspokalvinnare - igen== Oktoberm...' wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Samma utflyktspokalvinnare - igen== Oktobermötet hade sammanlagt tre tävlingar, kanske flera, beroende lite på hur man räknar. En tvådelad Månadens Bild-tävling och en höstutflyktstävling som visserligen gav inteckning i bara ''EN'' pokal, men som icke desto mindre bestod av två deltävlingar den också: triptyker och separata bilder. Domare för alla tävlingar var Thomas Gartz, från [http:://www.kamera67.net Kamera -67] i Borgå, som tyckte det räckte för hans del att utse vinnarna, att också kommentera övriga bilder var för mycket. Och man kan ju kanske förstå honom. Thomas höll ett mycket intressant föredrag om fotografier på webben, i vilka fotoforum man kan hitta bilder av intresse, var man kan placera sina egna, och vad det ena eller andra innebär för en själv och ens bilder. Föredraget var inspirerande, diskussionens vågor rullade, och det slutade med att vår ordförande [[Mikael Albrecht]] föreslog att också AFK:arna borde bli aktiva på detta område. Han skriver på annat ställe i detta Cirkulär om tre olika webbforum som vi borde besöka och testa för att senare kunna välja ett gemen- samt bilddiskussionsforum för AFK. ==Kolla fotosidor!== Vi hade Thomas Gartz från Kamera -67 i Borgå som gäst på vårt oktobermöte. I samband med hans föredrag vaknade diskussionen om AFKs användning av nätet för att hålla kontakt mellan medlemmarna. På den fronten är Kamera -67 före oss och de använder aktivt Facebook som ett verktyg för att hålla kontakt och organisera klubbens verksamhet. AFK har ju gjort en del försök att skapa diskussion på nätet, men det har hittills inte lett till något nämnvärt resultat. Ett antal år har dock förflutit sedan det senaste försöket och det kunde kanske vara dags att sondera situationen igen. Men frågan är ju vilket forum på nätet som vi borde satsa på? Det finns en mängd alternativ som alla har sina starka och svaga sidor. Baserat på diskussionen på mötet så kan vi nog reducera alternativen till 3: Facebook, Flickr och Fotosidan. Därför skulle jag vilja utmana alla medlemmar i AFK att bekanta sig med dessa tre system, om ni inte redan känner till dem. När tillräckligt många har gjort det så kan vi fundera på om vi vill aktivera oss på något av de här forumen, och i så fall vilket. Se beskrivningarna nedan. Vi ses på nätet! ===Facebook=== Facebook är ett globalt socialt nätverk där fokus är på interaktion mellan olika användare. Man kan ladda upp bilder och kommentera varandras bilder, men Facebooks funktioner för detta är primitiva jämfört med de tjänster som primärt riktar sig till fotografer. Till nackdelarna hör också fortlöpande kontroverser angående användarnas integritet, på Facebook bör man alltså vara försiktig med sån info som man inte vill dela med alla andra användare. Fördelen med Facebook är att användarbasen är bred, många AFK:are är redan med av andra orsaker och AFK-aktivitet kan ge oss PR och locka nya medlemmar. Facebook är gratis. ====Hitta fram==== [http://www.facebook.com www.facebook.com] ([http://sv-se.facebook.com samma på svenska]) [https://www.facebook.com/groups/55584004146/ AFK på Facebook] ===Flickr=== Flickr är kanske världens största sociala nätverk med fokus på fotografi. Det finns en mängd funktioner för att ladda upp, visa upp och diskutera sina bilder. Själva Flickr är bara på engelska men inom Flickr finns det en uppsjö av olika grupper som fungerar på olika språk. Alla bilder man laddar upp är också synliga för en global publik och kan vara med i vilken grupp som helst (om man inte väljer att begränsa bildens spridning). Tack vare sin globalitet och oerhörda volym är Flickr också en viktig inspirationskälla för fotografer. Det finns ton av skräp på Flickr, men i de rätta grupperna kan man hitta mycket högklassiga bilder och diskussioner om nåt begränsat tema. Man kan använda Flickr gratis eller betala en moderat avgift för att få mer funktioner och kunna visa upp fler bilder. Gratis Flickr torde räcka för de flesta. ====Hitta fram==== [http://www.flickr.com/ Flickr.com] (Välj ''Sign Up'' och sedan ''Create New Account'') [http://www.flickr.com/groups/afk/ AFK på Flickr] ===Fotosidan=== En svensk hybrid mellan nyhetssajt och socialt nätverk med fotofokus. Idén med Fotosidan är att man ska ladda upp ett begränsat urval av sina bilder för att få respons på dem. På Fotosidan får bilderna en mindre publik än på t.ex. Flickr men hela publiken är å andra sidan svenskspråkig och all diskussion går på svenska. Fotosidan är gratis men man kan få mera funktioner genom att betala en moderat avgift. Att använda Fotosidan gratis torde räcka om man nöjer sig med att läsa inlägg och diskutera. Om man aktivt vill delta med egna bilder stöter man snabbt på gränsen där man måste betala. ====Hitta fram==== [http://www.fotosidan.se/ www.fotosidan.se] [http://www.fotosidan.se/groups/afk-fi/index.htm AFK på Fotosidan] ''Micke'' ==Ungdomsverksamheten== [[Cecilia von Weymarn]] berättar att den planerade ungdomskursen så sakteliga tar form. Just nu arbetar hon utgående från datumet 21-22 januari, då ett flertal av de frivilliga lärarna anmält sig som tillgängliga. Hon har kontaktat alla gymnasieskolor i huvudstadsregionen och fått svar från ungefär hälften, alla positiva. Hon har också varit i kontakt med ungdomsgården Sandels och diskuterar som bäst möjligheter att få låna deras lokaler på Topeliusgatan för kursen. Nästa steg är att skapa och distribuera marknadsföringsmaterial, samt arbeta vidare på kursinnehåll och -material. -Vi kommer att ha ett möte med lärargruppen inom november, berättar Cecilia, som hoppas kunna testa idéerna på några försökskaniner (dvs äkta gymnasieungdomar inom AFKs medlemskrets). Januaricirkuläret kommer säkert att kunna komma med exaktare uppgifter. Eftersom det inte utkommer något cirkulär i december kan de AFK:are som har intresserade ungdomar i familjen hålla kontakt direkt med Cecilia. [[Category:Cirkuläret]] [[Category:November]] [[Category:2011]] 3595d9e1d81437a3a14950eaf0aa281f03a98055 353 352 2013-01-18T11:39:57Z WikiSysop 1 /* Samma utflyktspokalvinnare - igen */ wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Samma utflyktspokalvinnare - igen== Oktobermötet hade sammanlagt tre tävlingar, kanske flera, beroende lite på hur man räknar. En tvådelad Månadens Bild-tävling och en höstutflyktstävling som visserligen gav inteckning i bara ''EN'' pokal, men som icke desto mindre bestod av två deltävlingar den också: triptyker och separata bilder. Domare för alla tävlingar var Thomas Gartz, från [http://www.kamera67.net Kamera -67] i Borgå, som tyckte det räckte för hans del att utse vinnarna, att också kommentera övriga bilder var för mycket. Och man kan ju kanske förstå honom. Thomas höll ett mycket intressant föredrag om fotografier på webben, i vilka fotoforum man kan hitta bilder av intresse, var man kan placera sina egna, och vad det ena eller andra innebär för en själv och ens bilder. Föredraget var inspirerande, diskussionens vågor rullade, och det slutade med att vår ordförande [[Mikael Albrecht]] föreslog att också AFK:arna borde bli aktiva på detta område. Han skriver på annat ställe i detta Cirkulär om tre olika webbforum som vi borde besöka och testa för att senare kunna välja ett gemen- samt bilddiskussionsforum för AFK. ==Kolla fotosidor!== Vi hade Thomas Gartz från Kamera -67 i Borgå som gäst på vårt oktobermöte. I samband med hans föredrag vaknade diskussionen om AFKs användning av nätet för att hålla kontakt mellan medlemmarna. På den fronten är Kamera -67 före oss och de använder aktivt Facebook som ett verktyg för att hålla kontakt och organisera klubbens verksamhet. AFK har ju gjort en del försök att skapa diskussion på nätet, men det har hittills inte lett till något nämnvärt resultat. Ett antal år har dock förflutit sedan det senaste försöket och det kunde kanske vara dags att sondera situationen igen. Men frågan är ju vilket forum på nätet som vi borde satsa på? Det finns en mängd alternativ som alla har sina starka och svaga sidor. Baserat på diskussionen på mötet så kan vi nog reducera alternativen till 3: Facebook, Flickr och Fotosidan. Därför skulle jag vilja utmana alla medlemmar i AFK att bekanta sig med dessa tre system, om ni inte redan känner till dem. När tillräckligt många har gjort det så kan vi fundera på om vi vill aktivera oss på något av de här forumen, och i så fall vilket. Se beskrivningarna nedan. Vi ses på nätet! ===Facebook=== Facebook är ett globalt socialt nätverk där fokus är på interaktion mellan olika användare. Man kan ladda upp bilder och kommentera varandras bilder, men Facebooks funktioner för detta är primitiva jämfört med de tjänster som primärt riktar sig till fotografer. Till nackdelarna hör också fortlöpande kontroverser angående användarnas integritet, på Facebook bör man alltså vara försiktig med sån info som man inte vill dela med alla andra användare. Fördelen med Facebook är att användarbasen är bred, många AFK:are är redan med av andra orsaker och AFK-aktivitet kan ge oss PR och locka nya medlemmar. Facebook är gratis. ====Hitta fram==== [http://www.facebook.com www.facebook.com] ([http://sv-se.facebook.com samma på svenska]) [https://www.facebook.com/groups/55584004146/ AFK på Facebook] ===Flickr=== Flickr är kanske världens största sociala nätverk med fokus på fotografi. Det finns en mängd funktioner för att ladda upp, visa upp och diskutera sina bilder. Själva Flickr är bara på engelska men inom Flickr finns det en uppsjö av olika grupper som fungerar på olika språk. Alla bilder man laddar upp är också synliga för en global publik och kan vara med i vilken grupp som helst (om man inte väljer att begränsa bildens spridning). Tack vare sin globalitet och oerhörda volym är Flickr också en viktig inspirationskälla för fotografer. Det finns ton av skräp på Flickr, men i de rätta grupperna kan man hitta mycket högklassiga bilder och diskussioner om nåt begränsat tema. Man kan använda Flickr gratis eller betala en moderat avgift för att få mer funktioner och kunna visa upp fler bilder. Gratis Flickr torde räcka för de flesta. ====Hitta fram==== [http://www.flickr.com/ Flickr.com] (Välj ''Sign Up'' och sedan ''Create New Account'') [http://www.flickr.com/groups/afk/ AFK på Flickr] ===Fotosidan=== En svensk hybrid mellan nyhetssajt och socialt nätverk med fotofokus. Idén med Fotosidan är att man ska ladda upp ett begränsat urval av sina bilder för att få respons på dem. På Fotosidan får bilderna en mindre publik än på t.ex. Flickr men hela publiken är å andra sidan svenskspråkig och all diskussion går på svenska. Fotosidan är gratis men man kan få mera funktioner genom att betala en moderat avgift. Att använda Fotosidan gratis torde räcka om man nöjer sig med att läsa inlägg och diskutera. Om man aktivt vill delta med egna bilder stöter man snabbt på gränsen där man måste betala. ====Hitta fram==== [http://www.fotosidan.se/ www.fotosidan.se] [http://www.fotosidan.se/groups/afk-fi/index.htm AFK på Fotosidan] ''Micke'' ==Ungdomsverksamheten== [[Cecilia von Weymarn]] berättar att den planerade ungdomskursen så sakteliga tar form. Just nu arbetar hon utgående från datumet 21-22 januari, då ett flertal av de frivilliga lärarna anmält sig som tillgängliga. Hon har kontaktat alla gymnasieskolor i huvudstadsregionen och fått svar från ungefär hälften, alla positiva. Hon har också varit i kontakt med ungdomsgården Sandels och diskuterar som bäst möjligheter att få låna deras lokaler på Topeliusgatan för kursen. Nästa steg är att skapa och distribuera marknadsföringsmaterial, samt arbeta vidare på kursinnehåll och -material. -Vi kommer att ha ett möte med lärargruppen inom november, berättar Cecilia, som hoppas kunna testa idéerna på några försökskaniner (dvs äkta gymnasieungdomar inom AFKs medlemskrets). Januaricirkuläret kommer säkert att kunna komma med exaktare uppgifter. Eftersom det inte utkommer något cirkulär i december kan de AFK:are som har intresserade ungdomar i familjen hålla kontakt direkt med Cecilia. [[Category:Cirkuläret]] [[Category:November]] [[Category:2011]] 857cf350aac600448ae17dfa4d1f01b5275bf667 0 64 354 353 2013-01-18T11:41:52Z WikiSysop 1 /* Hitta fram */ wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Samma utflyktspokalvinnare - igen== Oktobermötet hade sammanlagt tre tävlingar, kanske flera, beroende lite på hur man räknar. En tvådelad Månadens Bild-tävling och en höstutflyktstävling som visserligen gav inteckning i bara ''EN'' pokal, men som icke desto mindre bestod av två deltävlingar den också: triptyker och separata bilder. Domare för alla tävlingar var Thomas Gartz, från [http://www.kamera67.net Kamera -67] i Borgå, som tyckte det räckte för hans del att utse vinnarna, att också kommentera övriga bilder var för mycket. Och man kan ju kanske förstå honom. Thomas höll ett mycket intressant föredrag om fotografier på webben, i vilka fotoforum man kan hitta bilder av intresse, var man kan placera sina egna, och vad det ena eller andra innebär för en själv och ens bilder. Föredraget var inspirerande, diskussionens vågor rullade, och det slutade med att vår ordförande [[Mikael Albrecht]] föreslog att också AFK:arna borde bli aktiva på detta område. Han skriver på annat ställe i detta Cirkulär om tre olika webbforum som vi borde besöka och testa för att senare kunna välja ett gemen- samt bilddiskussionsforum för AFK. ==Kolla fotosidor!== Vi hade Thomas Gartz från Kamera -67 i Borgå som gäst på vårt oktobermöte. I samband med hans föredrag vaknade diskussionen om AFKs användning av nätet för att hålla kontakt mellan medlemmarna. På den fronten är Kamera -67 före oss och de använder aktivt Facebook som ett verktyg för att hålla kontakt och organisera klubbens verksamhet. AFK har ju gjort en del försök att skapa diskussion på nätet, men det har hittills inte lett till något nämnvärt resultat. Ett antal år har dock förflutit sedan det senaste försöket och det kunde kanske vara dags att sondera situationen igen. Men frågan är ju vilket forum på nätet som vi borde satsa på? Det finns en mängd alternativ som alla har sina starka och svaga sidor. Baserat på diskussionen på mötet så kan vi nog reducera alternativen till 3: Facebook, Flickr och Fotosidan. Därför skulle jag vilja utmana alla medlemmar i AFK att bekanta sig med dessa tre system, om ni inte redan känner till dem. När tillräckligt många har gjort det så kan vi fundera på om vi vill aktivera oss på något av de här forumen, och i så fall vilket. Se beskrivningarna nedan. Vi ses på nätet! ===Facebook=== Facebook är ett globalt socialt nätverk där fokus är på interaktion mellan olika användare. Man kan ladda upp bilder och kommentera varandras bilder, men Facebooks funktioner för detta är primitiva jämfört med de tjänster som primärt riktar sig till fotografer. Till nackdelarna hör också fortlöpande kontroverser angående användarnas integritet, på Facebook bör man alltså vara försiktig med sån info som man inte vill dela med alla andra användare. Fördelen med Facebook är att användarbasen är bred, många AFK:are är redan med av andra orsaker och AFK-aktivitet kan ge oss PR och locka nya medlemmar. Facebook är gratis. ====Hitta fram==== [http://www.facebook.com www.facebook.com] ([http://sv-se.facebook.com samma på svenska]) [https://www.facebook.com/groups/55584004146/ AFK på Facebook] ===Flickr=== Flickr är kanske världens största sociala nätverk med fokus på fotografi. Det finns en mängd funktioner för att ladda upp, visa upp och diskutera sina bilder. Själva Flickr är bara på engelska men inom Flickr finns det en uppsjö av olika grupper som fungerar på olika språk. Alla bilder man laddar upp är också synliga för en global publik och kan vara med i vilken grupp som helst (om man inte väljer att begränsa bildens spridning). Tack vare sin globalitet och oerhörda volym är Flickr också en viktig inspirationskälla för fotografer. Det finns ton av skräp på Flickr, men i de rätta grupperna kan man hitta mycket högklassiga bilder och diskussioner om nåt begränsat tema. Man kan använda Flickr gratis eller betala en moderat avgift för att få mer funktioner och kunna visa upp fler bilder. Gratis Flickr torde räcka för de flesta. ====Hitta fram==== [http://www.flickr.com/ www.flickr.com] (Välj ''Sign Up'' och sedan ''Create New Account'') [http://www.flickr.com/groups/afk/ AFK på Flickr] ===Fotosidan=== En svensk hybrid mellan nyhetssajt och socialt nätverk med fotofokus. Idén med Fotosidan är att man ska ladda upp ett begränsat urval av sina bilder för att få respons på dem. På Fotosidan får bilderna en mindre publik än på t.ex. Flickr men hela publiken är å andra sidan svenskspråkig och all diskussion går på svenska. Fotosidan är gratis men man kan få mera funktioner genom att betala en moderat avgift. Att använda Fotosidan gratis torde räcka om man nöjer sig med att läsa inlägg och diskutera. Om man aktivt vill delta med egna bilder stöter man snabbt på gränsen där man måste betala. ====Hitta fram==== [http://www.fotosidan.se/ www.fotosidan.se] [http://www.fotosidan.se/groups/afk-fi/index.htm AFK på Fotosidan] ''Micke'' ==Ungdomsverksamheten== [[Cecilia von Weymarn]] berättar att den planerade ungdomskursen så sakteliga tar form. Just nu arbetar hon utgående från datumet 21-22 januari, då ett flertal av de frivilliga lärarna anmält sig som tillgängliga. Hon har kontaktat alla gymnasieskolor i huvudstadsregionen och fått svar från ungefär hälften, alla positiva. Hon har också varit i kontakt med ungdomsgården Sandels och diskuterar som bäst möjligheter att få låna deras lokaler på Topeliusgatan för kursen. Nästa steg är att skapa och distribuera marknadsföringsmaterial, samt arbeta vidare på kursinnehåll och -material. -Vi kommer att ha ett möte med lärargruppen inom november, berättar Cecilia, som hoppas kunna testa idéerna på några försökskaniner (dvs äkta gymnasieungdomar inom AFKs medlemskrets). Januaricirkuläret kommer säkert att kunna komma med exaktare uppgifter. Eftersom det inte utkommer något cirkulär i december kan de AFK:are som har intresserade ungdomar i familjen hålla kontakt direkt med Cecilia. [[Category:Cirkuläret]] [[Category:November]] [[Category:2011]] ad97df3558a2c7fbb24b4323b0d6a0dee3546b99 0 65 355 2013-01-18T12:17:43Z WikiSysop 1 Skapade sidan med 'Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Prolle med pannkamera på glöggfesten== Huvu...' wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Prolle med pannkamera på glöggfesten== Huvudattraktion på glöggfesten i november var utan tvekan [[Per-Olov Jansson|Prolle Jansson]] med sin pannvideokamera. Konstruktionen är helt hans egen, och syftet med den är kunna dokumentera . Allt från uppstigningen på morgonen, morgontoaletten och frukosten, till de sista bestyren på kvällen. Prolle talar helt galghumoristiskt om "förfallet" och överdriver rent av skakningar, astmatisk adning osv. i sin film. Det största problemet är att kunna göra scenerna tillräckligt korta, så att den hopklippta filmen sedan slutligen kan ses av andra med intresse, säger Prolle. Efter en glöggpaus var det så dags för AFK:aren [[Juan De Miguel Hernandez|Juan de Miguel]] att ta sig an sitt domaruppdrag. Temat var "'''fart'''" och Juan hade inga problem att hitta sina favoriter. Efter domslutet fortsatte glöggfesten i traditionell stil med glögg, vin, pepparkakor, ost, pajer, frukt... Och stämningen var som sig bör, på topp. ==Aktiva internationella medlemmar== International Evening är en klubb inom föreningarna AFK och Kameraseura. Den som hör till någondera föreningen kan gå på International Evenings möten och tvärtom. Den här underklubben fungerar på engelska och är huvudsakligen tänkt för fotointresserade utlänningar i Helsingfors, sådana vars finska / svenska inte är tillräckligt stark för att locka till ett aktivare engagemang i huvudföreningarnas verksamhet. International Evening har redan fungerat flera år under detta namn, och är ständigt på jakt efter ett nytt, kortare, snärtigare. Förslag? Eftersom den här klubbens program aldrig blir klart i tid för att hinna med i Cirkuläret kan här berättas lite allmänt om programplanerna för våren: Medlemmarna träffas alltid den första onsdagen i månaden på Kameraseura, utom i juli och augusti. IE har alltså ett en månad längre år än AFK! Mötesprogrammet ser ut ungefär som AFK:s månadsmöten: Varje gång inbjuds en gäst, som håller ett föredrag eller en presentation, sedan följer kaffepaus, och därefter bedömer gästen medlemmarnas bilder, två per person (precis som på AFK). Tänkta gäster för den här våren är [http://www.villepaul.fi/ Ville Paul Paasimaa], [http://www.flickr.com/photos/markosaari/ Marko Saari], [http://www.voimauttavavalokuva.net/english/miina.htm Miina Savolainen] och [http://balsara.net/ Xeniya Balsara]. Fotoutflykter står också på programmet. Intresse i vår finns för Dialab, stationstornet (det lönar sig att hänga med på ett sådant besök, för ensam kan man aldrig komma in där, och det är mycket fotografiskt!), fyrar (Kameraseura ordnar en sådan utflykt varje år). IE:s medlemmar är också aktiva utanför de organiserade mötena: de går på utställningar tillsammans, de träffas på stan för att fotografera och på caféer för att diskutera. Den som är intresserad av International Evenings verksamhet hittar dem på [https://www.facebook.com/groups/internationalevening/ Facebook] och når dem per e-post: international@kameraseura.fi Juan de Miguel som var vår domare i november hör till International Evening. ==Redaktörens rader: Vi ses på Fotosidan== Efter många om och men har undertecknad äntligen fått ändan ur vagnen och aktiverat sig på Fotosidan. [http://www.fotosidan.se/groups/afk-fi/index.htm AFK har en egen grupp] där under rubriken fotoklubbar. (På grund av vårt namn kommer vi högst upp på listan så det är enkelt att hitta oss!) Efter många om och men har jag också lyckats ladda upp en profilbild på mig själv samt två bilder som jag hoppas få kommentarer på. Ännu har ingen kommenterat dem, snälla - gör det någon! Jag skriver "efter många om och men" för helt lätt har det inte varit att inse hur man skall göra. Men jag antar att det är som det mesta här i livet, det tar inte så hemskt länge innan man gör det med förlängda ryggmärgen. Jag minns hur jag slet mitt hår med Photoshop, lager och masker och whatnot. Och nu känns det som att skriva med blyertspenna, fast lättare. För med blyertspenna skriver jag oerhört krampande och klumpigt, medan Photoshop däremot går lekande lätt. Det mesta där, i alla fall. Jag tycker att det är otroligt trevligt att vi fått till stånd en grupp på Fotosidan. (Tack Micke!) Jag som inte är på Facebook och inte har för avsikt att lägga mig där heller, för mig är det här med en större gemenskap som baserar sig på mitt största intresse en riktig höjdare. Vi är redan nio AFK:are på sidan och där ligger i skrivande stund 5 bilder som fått kommentarer eller ännu inte fått, alltså. Kom med ni andra också! Här kan vi se varandras bilder och få kommentarer på våra egna. Något som liksom aldrig lyckats på Bildcirkeln, fast det varit meningen. Kanske det är enklare att sitta hemma vid datorn? Dessutom är ju Fotosidan mycket mer än AFK! Här kan vi få kommentarer av utomstående, se andras bilder och kanske lära oss något av dem. Hela Sverige ligger för våra fötter! ''CS'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Januari]] [[Category:2012]] c479e008262bedda16c24d5418d53d19badfd930 0 66 356 2013-01-18T12:52:08Z WikiSysop 1 Skapade sidan med 'Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==En AFK:are av födsel och ohejdad vana== Gäs...' wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==En AFK:are av födsel och ohejdad vana== Gäst och domare på månadsmötet i januari var [[Johanna Hackman]]. Hon bjöd på en rikt böljande, humoristiskt kryddad berättelse om sitt fotografiska liv från begynnelsen till nu. Från första början omgavs hon av människor som drömde om, diskuterade och tog bilder. Utom pappa [[Fredrik Hackman|Fredrik]] och mamma [[Nina Hackman|Nina]] var det bland annat [[Bert Carpelan]], [[Per-Olov Jansson|Prolle Jansson]], [[Robin Hackman]], alla AFK:are. Det blev så mycket bild att Johanna fick det hela upp i halsen. Hon blev rädd för att få ännu en presentkamera, som skulle förbli oanvänd, och fotograf skulle hon då aldrig bli. Så småningom började Johanna ändå gå på AFK:s möten och mörkrumskurser, men kände sig länge rätt bakom flötet. Idag är hon glad över det AFK gett henne i form av fotografiskt kunnande, konstruktiv kritik och generös acceptans trots brister. Mitt under föredraget trollade Johanna fram en bricka med fyllda glas och utbringade en skål för gamla goda AFK och, med namns nämnande, för sina närmaste klubbkamrater. Efter jobb med nyheter och dokumentärer på TV, arbete bland knarkare samt journalistikun- dervisning blev det en vändpunkt för Johanna då hon rekommenderades att söka sig till den karismatiska svenska fotografen [http://sv.wikipedia.org/wiki/Anders_Petersen Anders Petersens] legendariska workshopar. Det ena ledde så till det andra: besök på [http://www.rencontres-arles.com/ fotofestivalen i Arles] med en bildportfölj under armen, intensiv fotoskola i Köpenhamn, påstötar om att samla sig till en utställning. Ur bildmaterialet från flera år av skenbart slumpmässigt fotograferande framträdde vid förnyad genomgång ett tema: de hemlösa som befolkar gatorna i Europas och Amerikas stora städer. Urvalet blev materialet för utställningen , som bland annat hölls på Wäinö Aaltonen-museet i Åbo vårvintern 2011 (recension i marscirkuläret 2011). Johanna avslutade sitt föredrag med att visa ett urval av utställningsbilderna. Kornigheten och oskärpan i fotografierna reflekterar enligt henne den ständigt kringvandrande, våta och frysande fotografens belägenhet. Så var det dags för Johanna att byta till rollen som domare för Månadens bild med temat Ljuspunkt. Alla bilder fick en utförlig kommentar och domaren öppnade små samtal med de fotografer som placerade sig. Hon frågade sig varför fotografen fotograferat det han eller hon gjort och varför just så här. Fotografen själv borde göra klart för sig om fotografiet tas för att illustrera något som fotografen redan vet eller för att utforska något ännu okänt. Temat Ljuspunkt såg domaren som mångskiftande och vidsträckt. ==AFK:s äldsta medlem borta== [[Gottfrid Sirén]] skulle alldeles snart ha firat sin 95-årsdag. Han avled på Näse sjukhus i Borgå den 4 februari. Gotti skrev ännu för något år sedan glada krönikor i Cirkuläret, där han berättade om sitt omväxlande fotografiska liv. Fotografin och filmandet var under perioder rent av hans yrke. Men för den större allmänheten var Gotti säkert mera känd som redaktör (Vbl) och rektor (Vörå Folkhögskola/Breidablick, Östra Nylands folkhögskola/Pernå fiskarskola). ==Varför är det så fult att "terja"?== Nu när dammet börjar lägga sig i konungariket så är det dags att ta en närmare titt på den senaste fotoskandalen. Javisst, det är ju förstås [http://sv.wikipedia.org/wiki/Terje_Helles%C3%B8 Terje Hellesøs] förfalskade lodjursbilder jag talar om. Inom naturfotografin har man praktiskt taget nolltolerans med manipulering och där är det inget snack om saken. Terje är en skurk med stort S. En skurk av sådan kaliber att man i Sverige myntat verbet terja som betyder att förfalska en bild. Visst skulle det vara lätt att sälla sig till mobben och delta i steningen av stackars Terje. Men frågan är bara varför man skulle göra det? Jag känner mig varken lurad eller bedragen fast det kommit fram att många av hans bilder var manipulationer. Vad gör en '''naturbild''' bra? Fotografens svar är ljus, komposition, färger, skärpa, stämning osv. Alltså samma saker som gör vilken bild som helst bra. Naturmänniskan däremot ser andra saker; arten, dess miljö, dess beteende, hur sällsynt den är och hur svårt det är att fota den. När jag tittar på Terjes lodjur så tycker jag de är bra bilder. Felet med dem är ju bara ett de saknar koppling till en äkta naturupplevelse. Och det är just här som man börjar fundera på vad meningen med hela skandalen egentligen är? Är en naturbild en bild eller en dokumenterad naturupplevelse? Om bilderna förlorar sitt värde för att naturupplevelsen inte är äkta så är det då bilder vi talar om eller naturupplevelser? När jag tittar på Terjes lodjur som sitter och tittar in i kameran som en tamkatt så känner jag bara beundran för hur vackra djur vår natur har skapat. För mig är det inte så viktigt om Terje skapat bilden på 5 minuter i Photoshop eller om han väntat på katten i snöslask i fem månader. Någon säger att jag blir lurad för inte satt lodjuret just där och just då. Men spelar det någon roll? Hans bild är inte autentisk men den är nog rimlig. Det är säkert näst intill omöjligt för en människa att komma så nära ett vilt lodjur. Men ett annat lodjur skulle mycket väl kunnat se just det som Terje skapade digitalt. Så är han då en bedragare eller en som briljant vidgar våra vyer? En del säger att Terje är ett offer för en osund konkurrens bland naturfotografer. Det finns så mycket vackert i vår natur men just nu är det lodjur som alla vill ha. Varför? Jo för att de är katter som inte låter sig styras och inte kommer dit fotografen vill ha dem med sina utlagda beten. De är alltså svårare att fota och det gör lodjursbilder så mycket mer värdefulla. Och då blir det knivskarp konkurrens mellan dem som kan leverera dem. Det är väl just den konkurrensen som fick Terje att ta steget över gränsen. Att man kan nå berömmelse med unika lodjursbilder är det ju inget tvivel om. Haken är ju bara att för dem som är med och tävlar om berömmelsen är det inte bara fråga om bilder. För dem är det fråga om en intern rangordning inom branschen och om att alla ska tävla på lika villkor. Ja just det, tävla. Många jämför Terje med en dopad idrottare och det är nog en träffande liknelse. Och det som Terje omöjligen kan förklara bort är att han ljög. Han försvarade länge sina bilders äkthet, tills han slutligen blev överbevisad. Sånt gör folk upprörda oberoende av om det gäller en fotografs metoder eller en politikers ljusskygga fruntimmersaffärer. Vidare kan man ju fråga sig om han har något omdöme överhuvudtaget. Oberoende av om naturfotobranschens äkthetsideal är vettigt eller inte så måste han ha vetat vad han gav sig in på. Han har byggt upp sin karriär och sitt anseende under tiotals år. Och så kastar han bort allt med några få bilder. Men som '''bildkonsument''' så har jag sist och slutligen svårt att bli upprörd av den här affären. Terjes bilder ser fortfarande bra ut i mina ögon. För jag ser i första hand på dem som en fotograf som gillar det visuellt vackra. Jag ser inte dem som resultat av en tävling, jag ser bilder och vacker natur. Och faktiskt med en liten glimt av skadeglädje också. Det finns så väldigt många som har en blåögd tillit till bilden som absolut sanning. Om Terje har gett ens några av dem en tankeställare så har han samtidigt gjort en god gärning. OK, nu vill väl alla buskfotografer banka mig i skallen med sina meterlånga teleobjektiv. Javisst, jag förstår så väl varför man känner sig '''bedragen''' om man själv använt månader eller år till att försöka ta samma bilder. Men som ren konsument av naturbilder tar jag nog ändå hela affären med en axelryckning. Som en storm i en liten tjärn lång inne i den svenska skogen. ''Micke'' PS. Skönt att AFK kunnat lägga manipulationsdebatten bakom sig för flera år sedan. ==Kommentar till "Varför är det så fult att terja"== I många delar håller jag med Mickes analys av fotoskandalen i Sverige. Det allvarligaste tycker jag är att Terje inte följt naturfotobranschens regler samt förnekat manipuleringen. Personligen tycker jag man kan tillåta viss manipulering också av naturbilder, förutsatt att det är tillåtet enligt den organisation man tillhör samt klart framgår vid presentation av bilden. Jag vill också påminna om att vi i Finland haft ett motsvarande om än inte lika allvarligt fall i "Det stora manipuleringskriget" (Suuri manipulaatiosota), som började när Antti Leinonen skrev "Varför luras du, Hannu Hautala" i Luontokuva-tidningen 2001.. I det här fallet berodde det på att Hannu låtit flytta på månen eller en spillkråka i vissa bilder för att de bättre skulle rymmas på sidorna i boken Luontohetkiä, men framförallt för att han klonat en knipunge som hoppar ur boet för att man i den slutliga bilden ska se två ungar hoppa efter varandra. Den här artikeln förorsakade mycket debatt, och man försökte utesluta Hannu ur Luonnonvalokuvaajat (Naturfotograferna). Luonnonvalokuvaajat hade en rekommendation att fotograferna öppet skulle berätta om eventuell bildmanipulering. Hannu försvarade sig med att han endast manipulerat knipbilderna för att kunna återge en situation han själv upplevt, men inte lyckats få exponerat i kameran. Han blev aldrig utesluten ur Luonnonvalokuvaajat, och åtnjuter ännu folkets förtroende. Eftersom jag i tiderna stod på barrikaderna i AFK för att manipulerade bilder klart skulle märkas, så tycker jag att det är synd att manipulering inte '''diskuteras''' mera i klubben. För mig så är en bild mer värdefull om fotografen varit på rätt plats vid rätt tid och återgett ett utsnitt av verkligheten än om samma bild sammanfogats av bilder från separata tillfällen. Därför skulle jag önska att fotograferna av vinnarbilderna skulle uppge om bilden manipulerats och på vilket sätt efter att bildbedömningen gjorts. Vi är väl i AFK för att lära oss av varandra? Efter senaste Månadens bild-tävling hörde jag att vissa mötesdeltagare trodde att månen i min svartvita bild "Moonrise over Death Valley hills" kopierats in från en annan bild, eftersom så många av våra bilder nuförtiden är manipulerade. Min bild hade helt uppstått i en kamera med infrarött filter, och enbart justerats i Lightroom. Eftersom det inte är ett krav att märka sina bilder med (m) för manipulerad, kanske jag borde märka mina omanipulerade bilder med '''(e) för ekobild'''? Å andra sidan har vi då problemställningen med vad som utgör en ekobild. Enklaste lösningen är att jag och andra efter bildbedömningen deklarerar om bilden är manipulerad eller inte. ''AndersBq'' ==Om oterjade dior bl.a.== Jag håller helt med Anders i vad han skriver här ovan. Om en bild är manipulerad så bör det framgå, och vi kunde gärna i klubben göra just som han föreslår. Åtminstone när det gäller placerade tävlingsbilder kunde fotografen berätta vad som eventuellt gjorts åt bilden. Terje Hellesø såg vi, några AFK.are, i Vasa på fotoklubbsträffen där för något år sedan. Vi blev oerhört imponerade av hans bilder och det bland annat för att vi föreställde oss det enorma arbetet han hade gjort, ute i naturen. Jag åtminstone känner mig nu genomlurad. Man kan jämföra med [http://fi.wikipedia.org/wiki/Antero_Takala Antero Takala], fotografen som nästan fick sätta livet till i 40 graders kyla när han tog sina kaamosbilder under fyra vintrars tid. Tänk om han hade tagit bilderna under lite varmare gråvädersdagar när ljuset återvänt och först i mörkrummet gjort dem till kaamosbilder? De kunde ha sett likadana ut - men är de lika intressanta och spännande att se? På månadsmötet nu i februari har vi omanipulerade diabilder som Månadens bild. Jag tog min Olympus OM2 (för övrigt samma kamera som Antero Takala tagit sina kaamosbilder med) på min resa till Österbotten och föreställde mig att jag skulle kunna fotogragrafera "nonfigurativt" på dia i snö och sibirisk kyla. Nu gick det ju inte så bra. Det fanns nämligen inga diafilmer att köpa i Karleby. Det beställdes från Helsingfors, men inte där heller fanns det. Påstod försäljaren, när jag kom igen efter två veckor. Det blir allt svårare att fotografera analogt. ''Christine'' ==Lyckad ungdomskurs== {{Infobox| Bilder från kursen kan ses här * [http://flickr.com/gp/46039814@N00/F8j989 Foton från dag 1] * [http://flickr.com/gp/46039814@N00/fY8dpZ Foton från dag 2] }} Veckoslutet 21-22 januari ordnade AFK en fotokurs för ungdomar, med syfte att introducera fotografi som ämne och hobby, samt kanske också värva några nya, fräscha förmågor till vår planerade ungdomssektion. Vi fick glädjande nog fler anmälningar än vi kunde ta emot till kursen, och det var med stor förväntan vi lärare mötte upp på Sandels ungdomsgård lite före 9 på lördagsmorgonen. Snart var alla 17 anmälda på plats, och vi kunde dra igång. Undertecknad startade med en kort genomgång av fotografins tidiga historia, vi tittade på bilder som förändrat världen och diskuterade kraften i fotografiet som uttrycksmedel. Sedan funderade vi över vad ungdomarna själva tycker är en bra bild, med utgångspunkt i foton som de själva skickat in. Efter detta tog [[Anders Blomqvist]] vid och började gå igenom kompositionstips. Lagom till lunch skickades deltagarna sedan ut på fotouppdrag, laddade med tips från [[Mikael Albrect|Micke Albrecht]] om vad som gäller rent juridiskt när man fotar på stan. Efter lunchen väntade genomgång av de bästa bilderna, med hjälp av frivilliga extralärare; [[Gunnar Lundqvist|Ludde Lundqvist]] och [[Karin Toyoda]] delade generöst med sig av sin kunskap. Dagens sista pass bestod av kameragenomgång med syfte att få deltagarna bekväma med alla funktioner och inställningar på kameran. Söndagens program inleddes med mer kamerateknik, Anders gick igenom begrepp som bländare, slutare och brännvidd, och vad de har för inverkan på bilden. Efter det pratade han en del om ljussättning, och så skickades gänget ut på stan igen för lunch och fotouppgift, med genomgång efteråt. Dagens sista undervisningsblock handlade om bildbehandling, printning och fotojuridik, lett av Micke. Gruppen visade sig vara en rolig blandning av folk med varierande fotokunskap. En hel del av bilderna som presenterades från övningarna var riktigt fina, och gav åtminstone mig nya och fräscha perspektiv på Helsingfors! ===Vad händer nu?=== Vi hann också under dagen informera lite om AFK och diskutera vad ungdomarna skulle vilja ha i fortsättningen. Vi planerar att som nästa aktivitet börja med träffar en gång per månad, för att prata kring något tema och titta och ge feedback på deltagarnas egna bilder. Första träffen kommer att vara på Sandels ungdomsgård lördagen 11/2. Vi hoppas att åtminstone några av dem vill komma med och bli medlemmar! Har Du någon som skulle vilja komma med på våra träffar? Anmäl intresse till Cecilia på mailadressen ungdom@afk.fi. ''Cecilia'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Februari]] [[Category:2012]] 48525a2c3fef059c119e5fb39c89b80661838023 0 67 357 2013-01-18T13:11:53Z WikiSysop 1 Skapade sidan med 'Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Hedersdiplom till Anders Blomqvist== [[Anders...' wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Hedersdiplom till Anders Blomqvist== [[Anders Blomqvist]] har som enda AFK:are fått en bild antagen till förbundets årsutställning i Kouvola. Från AFK skickades totalt 19 bilder in. Anders fick dessutom '''hedersdiplom''' för sin ''Moonrise over Death Valley Hills''. Bilden kan beundras i februaricirkuläret! ==Livlig bilddiskussion på månadsmötet== Vi efterlyser ju ofta inom klubben en bilddiskussion, alltså inte bara prat om teknik, kameror och linser, efterbehandlingsmetoder, -program och plugins. På februari månads möte blev det en sådan diskussion, och livlig var den också. Detta tack vare vår gäst och domare '''Bo-Erik Mannerström''', fotolärare på journalistlinjen vid Svenska social- och kommunalhögskolan. Bo-Eriks tema var "bildinflation och därav följande värdeförlust". Vi översvämmas av bilder: proffsbilder och amatörfotografier, fotokonst och journalistiska dokumentärbilder. För att inte tala om reklamen! Orkar vi längre verkligen SE bilderna vi har omkring oss? Blir vi avtrubbade? Ja, det blir vi, säger Bo-Erik. Med resultat att man skärmar av sig, inte ser bilderna. Vanliga bilders värde sjunker för att det finns så många bra bilder, kraven blir hela tiden större och större på att bilderna skall bli bara starkare och starkare. Man visar mera dramatiska bilder från hela världen än någonsin förr. Tidningarna säljs med bilder. Bilderna skall dessutom vara stora, det finns inte plats för text kvar. En av de intressanta sakerna som Bo-Erik tog upp var idén om att massan av privata bilder och pressbilder "återskapar en myt om världen". Så här: Det är svårt att verkligen visa vad som händer i ens egen familj genom att ta bilder av den. Man berättar egentligen ingenting om hurudan den är. Man skapar i stället myten om den lyckliga familjen. Det finns ju undantag, fotografer som försöker komma under ytan, men majoriteten återskapar en bild av hur man vill att det skall se ut. Mötet deltog ivrigt i en diskussion bl.a. om bilders trovärdighet i photoshoppandets tidevarv, om bilder som förleder tittarna med ett inbyggt dolt budskap, om bilder som breder ut sig på textens bekostnad i tidningarna, om bilder som för att få betydelse behöver en förankrande text. ==Välbesökt årsfest, fina bilder, god mat== AFK:s årsfest och födelsedag firades i år den 7 mars, vilket är mycket nära det riktiga datumet, som ju är den 6 mars. I år fyller anspråkslösa 123 år, så "pompan och ståten" som [[Fredrik Hackman]] på sin tid efterlyste redan när vi fyllde 120, den får vänta två år till. Men en trevlig kväll, det hade vi. Vi började med ett besök på Fotomuseet, där [http://fi.wikipedia.org/wiki/K._G._Roos Karl-Gustav Roos] fantastiska bilder från 50-talet finns utställda. Vi hade lyckan att bli guidade av den verkliga Roos-experten Maria Faarinen, utställningens kurator. Hon visste också allt om K-G Roos medlemskap i AFK, och att pappa Rafael Roos var ordförande för AFK på femtiotalet. K-G Roos dog redan som 38-åring. Annars hade han säkert hört till AFK:s geronter idag! Fascinerande var att få se originalbilderna till boken ''Människornas Helsingfors'', som kom ut 1961 och var ett samarbete mellan de båda vännerna Jörn Donner (text) och K-G Roos (bilder). Efterkrigstidens fräschaste stadsbok har den kallats. Ett blädderexemplar av boken finns framlagt. Stort imponerade samlingen av bilder från Sicilien, som var tänkta att bli en bok om maffian, men den boken fick Roos aldrig finansiering för. Ni som inte var med på årsfestbesöket - gå och se dessa bilder! Det är en unik chans. Från fotomuseet i Kabelfabriken flyttade vi oss till restaurang Karljohan på Georgsgatan, där vi avnjöt en mycket god måltid, och i gott sällskap kan man säga. Tjugo AFK:are hade hörsammat kallelsen och anmält sig till middagen. ''CS'' ==Ny teknik - Nokia PureView== Nokia introducerade den nya kameratelefonen 808 PureView i slutet av februari på Mobile World Congress i Barcelona. Den väckte genast mycket uppmärksamhet pga. att den är baserad på en bildsensor med '''extrema 41 megapixel (Mpx)'''. Bland systemkamerorna är den största upplösningen hittills 36 Mpx i Nikons nya D800; det är endast mellanformatskameror som har högre upplösning än den här nya telefonen. Eftersom jag redan befann mig på mässan traskade jag i väg till Nokias avdelning för att kolla in nyheten, och förväntade mig att se en kamera med 41 miljoner suddiga pixel. Min förvåning var rätt stor då det visade sig att kameran faktiskt var banbrytande och producerade bilder av hög kvalitet. '''Det är inte den stora upplösningen som är det bästa med kameran, det är framförallt den höga kvaliteten på bilderna och ett nytt sätt att zooma. Den ger också en låg brusnivå vid dämpad belysning.''' Den normala storleken är en nedskalad bild på 5 Mpx, men man kan också välja en upplösning på 2 Mpx för webbanvändning eller 8 Mpx för stora förstoringar. De här bilderna är skarpa och har väldigt "rena" pixlar eftersom kameran sammanför information från sensorns 41 Mpx, därav det engelska namnet PureView. Man kan också välja en full upplösnings bild på 38 Mpx (16:9 format) eller 34 Mpx (4:3) sensorn har själv formatet 13:9. Lösningen möjliggörs av en '''ny bildsensor, en speciell bildskalningsprocessor och ett nydesignat objektiv'''. Sensorn har formatet 1/1,2" (13,3x10,7 mm) med en yta som är mångdubbelt så stor som i vanliga telefoner, och 2,5 ggr så stor som i den tidigare bästa kameramobilen, Nokia N8. Den är också omkring 2 ggr så stor som sensorerna i de ansedda kompaktkamerorna Canon G12, Nikon P7000 och Lumix LX5, dock betydligt mindre än i systemkameror med APS-C sensorer (förlängningsfaktor 1,5-1,6). Skalningsprocessorn är en specialutvecklad lösning för att effektivt kombinera pixlarna. En separat processor krävs p.g.a. det stora dataflödet och minnesbehovet (en bild med full upplösning är ca 921 MB). Processorn använder avancerade algoritmer från analys av satellitbilder för att effektivt kombinera upp till 8 pixalar till "superpixlar" av hög kvalitet. Vid upp till 3 gångers inzoomning minskar antalet kombinerade pixlar successivt ända ned till 1 pixel per superpixel. Bildkvaliteten är god också i teleläge eftersom man fortfarande har ett sensorelement för varje återgiven pixel samt använder endast den centralaste delen av objektivet. Objektivet är konstruerat av '''Carl Zeiss''' och har en brännvidd på 8 mm och en ljusstyrka på f/2,4. Brännvidden motsvarar 26 mm i småbildsformat (kino) för bildformatet 16:9 och 28 mm för formatet 4:3. Det välkorrigerade objektivet är tillverkat med ytterst hög precision av 5 linselement, alla linsytor är asfäriska och ett element är av ED-glas med högt brytningsindex och extra låg dispersion. Se bifogade exempelbilder för att få en uppfattning om den uppnådda kvaliteten - man kan i originalbilden urskilja hår på mannens överarmar samt trådarna i repet. Bilder med full 38 Mpx upplösning kan laddas ned från [http://www.flickr.com/photos/nokiaofficial/set s/72157629100338650/ Flickr]. Telefonen har tre huvudsakliga kamerafunktioner: # En 5 Mpx kamera med 26-80 mm zoom med konstant f/2,4 ljusstyrka och bra när- gräns, # En 38 Mpx kamera med ljusstarkt 26 mm f/2,4 objektiv (34 Mpx i 4:3 format) # En Full HD 1080p30 videokamera med 4 gångers zoom (6 ggr zoom vid 720p) Nackdelen med den specialbyggda lösningen är förstås att den är dyrare att tillverka, samt att telefonen är något tjockare än vad man vant sig vid på senare år. Introduktionspriset för telefonen kommer att vara kring 550 €. Telefonen är baserad på det funktionella men något föråldrade operativsystemet Symbian, vilket kommer att begränsa efterfrågan. PureView teknologin kommer i ett senare skede till Nokias Lumia telefoner med Windows Phone operativsystem. Nokia 808 PureView fick utmärkelsen ''"Best New Mobile Handset, Device or Tablet at Mobile World Congress 2012"'' i hård konkurrens med värstingtelefoner och pekdatorer från övriga tillverkare. PureView är ''en viktig milstolpe i utveckling av kameraprestanda'' och det skulle inte förvåna mig om utvecklingsteamet skulle få priset för Finländskt Ingenjörsarbete 2012. ''AndersBq'' ==Brev från vår kvinna i Tavastehus: ÖDET RYCKER IN== Ödet förde oss till Tavastehus. Efter nästan fyrtio år i det gedigna tegelhuset från anno 1914 i Främre Tölö braskade vi in i en betongboning från tidigt 60-tal. Det var en chock, men en angenäm sådan. Det mest positiva gäller min hobby - att fotografera. Jag hade tappat sugen. Jag hade fotat ihjäl kära Tölö och lagt kameran på hyllan så att säga. Nu plötsligt är omgivningen ny, outforskad, full av lockande nyanser. "Var är min kamera?" I detta nya uppvaknande gör jag något definitivt radikalt. I stället för min gamla gedigna lånar jag min makes digitala apparat. Det hela blev dubbelt spännande. Min hobby börjar på nytt, med nya medel. Jag känner mig som Albert Schweitzer i djungeln, som Nordenskiöld på Norra Ishavet. Knäpp hit, knäpp dit! En fördel med den här kameran är att jag kan ta bort helt befängda bilder, tagna genom bilrutan i farten. Deniz vägrar stanna i ett kör och jag att promenera. Jag tar och tar, och tar bort. Fotobulimi i högsta grad. Här finns en fotoklubb, men jag har inte befattat mig. AFK är en anknytning till Helsingfors, som jag vill bevara. AFK, som sporrat och tvingat till kamp, tack vare kinkiga månadsteman och hårdnackade bedömare. Och det var Prolle, som inspirerade. På glöggfesten presenterade han sitt senaste påfund för fotogalna med behov av rollator: surra fast på näsan, tryck på videoknappen och hasa iväg på äventyr! I brist på motiv och vid fara för leda är bästa botemedlet att lossa tältpålarna och kolla nya vidder. Tavastehus passar bra. Kryddat med historia och inte för stort. Mums för fotograferande pensionärer. Hälsningar, ''Ketta'' (Marketta Sadri) [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Mars]] [[Category:2012]] 61f403b50392929589f3af03b519b64664e6188b 0 68 358 2013-01-18T13:46:44Z WikiSysop 1 Skapade sidan med 'Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Stor förändring för AFK: Ny möteslokal!== ...' wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Stor förändring för AFK: Ny möteslokal!== Kameraseura förändrar sin policy vad gäller hyrorna för mötesutrymmen och möjligheterna att hyra dem överhuvudtaget. AFK skulle ha pressats till bara en dag i månaden, högre hyra och ingen möjlighet att hyra studion. Tack och lov visade det sig att det finns en annan lokal, som ligger centralt och kanske rent av kommer att visa sig vara ett bättre ställe för oss i längden. Läs ordförande Micke Albrechts text om vart vi flyttar från och med hösten! ==Information, kommunikation på månadsmötet== {{Infobox| ===Förbundets ungdomsverksamhet=== För AFK:s ungdomar kan det vara bra att veta att man hittar den förbundets ungdomsverksamhet som Monica ovan nämnde, på [http://www.facebook.com/nuoretvalokuvaajat www.facebook.com/nuoretvalokuvaajat]. Gruppen har i skrivande stund 760 medlemmar, och Sakari Aleksi Mäkelä tror att de når upp till 1000 i år. Medlemmarna är mellan 14 och 29 år. All tänkbar information och tävlingar varje vecka hittar man om man går med! Kom ihåg att detta alltså är '''förbundets''' ungdomsverksamhet, AFK är medlem och våra ungdomar har all rätt i världen att gå med. Information om sommarkurslägret hittas på [http://sksl.fi/sksl/koulutus/nuorten_valokuvausleiri_256-172012.html sksl.fi/sksl/koulutus/nuorten_valokuvausleiri_256-172012.html]. Information om den tävling för ungdomar som Kameralehti utlyst tillsammans med förbundet finns på [http://www.kameralehti.fi/nuori-kamera-2012/ www.kameralehti.fi/nuori-kamera-2012]. }} Mars månads gäst och domare var ''Monica Nordling'' från Kameraseura. Monica satt tio år i '''Kameraseuras''' styrelse och är numera styrelsemedlem i '''Fotoklubbarnas förbund (SKsL)''' med ansvar för kommunikation. Hon kom med i fotoklubbsverksamheten som så många andra via en fotokurs. Att det sedan blev just Kameraseura och inte AFK berodde på att de andra på kursen var finskspråkiga och sökte sig till den finska klubben, och då hade redan en aktiv grupp kursdeltagare bildats som ofta var ute och fotade tillsammans och som drog Monica med sig. Monica är uppenbart en föreningsmänska. På Kameraseura drog hon igång inte bara ungdomsverksamheten (som just nu ligger i något slags vinteride), men också tillsammans med AFK:s [[Pehr Snellman]] den nu så aktiva och levande '''International Evening'''. '''Ungdomsverksamheten''' inom Kameraseura som alltså tynat bort lite sedan Monica lämnade den, den lever dock och frodas inom förbundet, berättar Monica. Sakari Mäkelä heter den energiska unga man (inte släkt med den äldre Sakari Mäkelä vars namn väl många av oss känner) som ansvarar för ungdomsverksamheten. Han har grundat en facebookgrupp för de unga, och Monica tror att det är så man måste gå till väga. Ungdomarna har lättare att möta varandra face to face, om de först facebookat varandra... '''Kursverksamhet''' blir det också i sommar, förra sommarens var mycket populär. Monica uppmanar också alla AFK:s ungdomar att delta i den tävling som förbundet nu utlyst för ungdomar. Sista inlämningsdag är i mitten av juni. Inom förbundet jobbar Monica med att få till stånd samarbete mellan klubbarna - just International Evening är ett bra exempel på sådant samarbete! Men förbundet skall också stå till tjänst för alla sina 92 medlemsklubbar med sådant som en mindre klubb har svårare att klara av. '''Finnfoto''' är just nu kanske Monicas käraste skötebarn. AFK hör till SKsL som hör till Finnfoto, som har 8 medlemsförbund med sammanlagt ca 8000 medlemmar, varav SKsL står för hälften. Alla fotoorganisationer hör till Finnfoto utom konstfotograferna, som velat hålla sig lite för sig själva. Det som Monica nu varit med om att grunda är en ny konstfotoorganisation inom Finnfoto: Taidekuvaajat - Fotoart. Målet är att hjälpa fotograferna - också oss amatörer! - att få betalt för vår fotokonst. Ett annat mål är att få mera pengar från Kopiosto för stipendier och dylikt för just fotografer. Finnfoto är en av Kopiostos 44 medlemsorganisationer. På [http://www.kopiosto.fi/kopiosto/sv_SE/ Kopiostos webbsida] står som följer: Kopiosto som grundades 1978 är en gemensam upphovsrättsorganisation för upphovsmän, förläggare och utövande konstnärer. Kopiosto beviljar licenser för användning av verk och avräknar de inkasserade ersättningarna till verkens upphovsmän eller till deras representanter. ''CS'' ==AFK flyttar till Sandels== Ingenting är konstant utom förändringen. Det har vi i AFK fått erfara nu när klubben står inför en flytt till nya utrymmen. Men först ett sammandrag innan vi går in på detaljerna. AFKs månadsmöte och bildcirkel kommer alltså att '''flytta från Kameraseuras lokaler''' till Ungdomsgården Sandels fr.o.m. september 2012. Labbet och digicirkeln påverkas inte. Inte heller månadsmötena och bildcirklarna fram till maj 2012. Vårt månatliga program förblir också oförändrat. '''Kameraseura har sagt upp hyresavtalet''' med AFK i början av mars med hänvisning till utökad kursverksamhet. Avtalet gäller ett kalenderår i taget och den nuvarande avtalsperioden är alltså i kraft till slutet av året. Kameraseura erbjöd oss utrymme en kväll per månad till ett pris som är dubbelt högre än det vi nu betalar. Den erbjudna turen hade dessutom varit en onsdagskväll mitt i månaden, vilket alltså inte passar in i vårt månadsprogram. AFKs styrelse inledde förstås letandet efter ersättande lokaler så fort vi fått vetskap om Kameraseuras beslut. Att hitta utrymme för bildcirkeln har varit den primära och mest brådskande uppgiften. Men vi har samtidigt sökt after en lösning där vi kan ha både månadsmötet och bildcirkeln på samma ställe, och helst så att vi inte behöver byta lokal mitt i verksamhetsåret. Vårt invanda månadsprogram är också något som vi har velat hålla fast vid. Dessutom finns det givetvis krav på att den nya platsen ska vara ändamålsenlig för vår verksamhet och ligga på ett ställe som är bekvämt tillgängligt. Det visade sig mycket snabbt att det arbete som [[Cecilia von Weymarn]] gjort med ungdomssektionen var guld värt. Själva ungdomscirkeln har kanske inte haft så många deltagare som vi hoppats på. Men som en biprodukt av detta arbete har Cecilia byggt upp goda relationer till Sandels. Vid en närmare kontroll visade det sig att Sandels visst välkomnar föreningar av vår typ, fast vår medelålder nog inte kan räknas som ungdom ens med mycket god vilja. Och så började bitarna ramla på plats praktiskt taget av sig själv. Utrymmena är ändamålsenliga, läget och förbindelserna bra och som pricken över i, bokningsläget är sådant att vi kan hålla fast vid vårt månadsprogram! '''Månadsmötet''' kommer att hållas i ett utrymme som kallas '''Buller å bång''', och ligger under gatuplan. Utrymmet är ungefär lika stort som Kameraseuras galleriutrymme och används bl.a. av teatergrupper. Stolar och bord finns i ett lagerutrymme och kan bäras in vid behov. Köket som ligger i samband med salen är välutrustat och det finns dessutom en liten lobby. En nackdel är att man inte hör bankningar från ytterdörren vilken måste hållas låst kvällstid. Vi måste alltså ordna med dörrvakt eller en lapp med telefonnummer så att man kan ringa och bli insläppt, men det kommer nog att fixa sig på något sätt. '''Bildcirkeln''' behöver inte lika mycket utrymme och är inbokad i ett av den stora lobbyns hörn på gatuplan. Eller en halv trappa upp för att vara exakt. Utrymmet är ändamålsenligt men kan bli lite oroligt om det är spring till ytterdörren. Men vi är ju där efter Sandels stängningstid så lobbyn borde vara lugn då, och dessutom är vi en halv trappa upp så vi är inte mitt i trafiken. Om det blir problem så får vi fundera på alternativ, vilket vi redan diskuterat preliminärt med vår värd. En av de tråkiga aspekterna med Kameraseuras uppsägning av avtalet är att AFK:s medlemmar förlorar sin rätt att använda deras studio. Styrelsen har diskuterat det här och vi har preliminära planer på att grunda egen studio i Sandels lokaler. Buller å bång, dvs. månadsmötesrummet, är mycket lämpligt som studio och bokningsgraden är inte alltför hög. Stort och högt i tak, och utrymmet kan dessutom mörkläggas effektivt. Själva utrymmet är alltså mycket bättre än Kameraseuras lilla garderob som de kallar studio. Nackdelen är givetvis att utrymmet inte är reserverat för studioverksamhet och utrustningen inte kan lämnas uppställd. Vi måste alltså ha utrustning som i sin helhet kan packas in i ett skåp, vilket ju samtidigt är en fördel som ger oss flexibilitet och möjlighet att ställa upp någon annanstans. Anskaffning av studioutrustning kommer att behandlas närmare i samband med budgeten för nästa verksamhetsår. '''Sandels ligger på Topeliusgatan 2''' precis bredvid Tölö torg. Läget är alltså mer eller mindre idealiskt. Spårvagn 3 och 8 stannar praktiskt taget utanför dörren och ett av busstrafikens huvudstråk går längs med Topeliusgatan. Den kollektivburna fotografen klagar alltså knappast. Bilisterna är inte riktigt lika bortskämda med alternativ. Sandels har ingen bakgård vilket Kameraseura hade. De flesta gatuavsnitten torde ha avgiftsbelagd parkering 9-19 på vardagar, men undertecknad har ingen aning om hur (o)möjligt det är att hitta lediga platser vid 18-tiden. Som sammanfattning kan man säga att Sandels på många sätt är ett idealiskt val för AFK. Styrelsen hade alltså ett viktigt men relativt lätt beslut på sin agenda för måndagen den 2 april. Efter att ha diskuterat de potentiella problemen med Sandels några veckor hade vi lyckats lösa det mesta. Vårt intryck av Sandels är uteslutande positivt. De är flexibla och har en genuin vilja att fixa saker. Själv tror jag att flytten till Sandels kommer att vara ett steg framåt för AFK, och inte en nödlösning som vi tar till för att vi blev av med våra gamla utrymmen. ''Micke'' ==Frasses funderingar: Om att läsa fototidningar== Folk läser fototidningar av olika orsaker, kan jag tänka mig. En del suger i sig alla detaljer från tester av nya kameramodeller och prylar som är på kommande, andra fördjupar sig i olika reportage om fotografer eller trender och en del kanske bara tar inspiration av alla fantastiska bilder som radas upp i tidningarna. Själv hör jag nog mest till den andra och speciellt sista gruppen som '''gillar att kolla bilder''' och tänka att den där bilden är otrolig, den där fattar jag överhuvudtaget inte poängen med och den där skulle jag vilja kunna ta själv om jag bara visste hur man gör. Jag prenumererar på två fototidningar för tillfället: [http://www.cameranatura.se/ '''Camera natura'''] (dit för övrigt en av undertecknads harbilder smugit sig med i sista numret 2011, vink, vink) och [http://www.kamerabild.se/ '''Kamera & bild''']. Dessa dimper regelbundet ner i postlådan och det är alltid trevligt att öppna locket på postlådan dessa dagar. Fast nu ljög jag lite. I själva verket har jag sedan ett och ett halvt år tillbaka en tablett/läsplatta, i form av en iPad, där jag prenumererar på eller köpt något exemplar av ännu ett antal tidningar. Jag har kollat in [http://www.digitalphotopro.com/ '''Digital photo pro'''], [http://www.amateurphotographer.co.uk/ '''Amateur photographer'''], [http://www.aperture.org/shop/magazine/ '''Aperture'''], [http://www.americanphotomag.com/ '''American photo'''], [http://www.focusmag.info/ '''Focus'''], [http://www.fotosidan.se/magasin/ '''Fotosidan magasin'''], [http://www.shutterbug.com/ '''Shutterbug'''], [http://www.bjp-online.com/ '''British journal of photography'''], [http://www.nationalgeographic.com/magazines/ '''National geographic'''] (fototidning?) och [http://www.fotohits.de/ '''Fotohits magazin''']. Att prenumerera digitalt är, i alla fall vad jag kunnat konstatera, billigare än pappersversionen av samma tidning. Men vilka är trevligare att läsa: pappers- eller digitala tidskrifter? Först måste man konstatera att det finns olika upplägg när det gäller digitala tidskrifter. En del har valt att helt enkelt publicera en '''digital kopia av pappersversionen''' (Digital photo pro, American photo mm) medan andra har utnyttjat tablettens möjlighet till att göra '''helheten interaktiv''' och också har satt in videosnuttar och annat rörligt material (National geographic, Fotohits magazin, British journal of photography). Den digitala kopian är som helhet enklare och klarare att använda jämfört med de interaktiva versionerna. Du kan helt enkelt bara bläddra fram och tillbaka i tidskriften eller zooma in bilderna och texten vid behov. Problemet när man zoomar en liten bild är att kvaliteten fort blir dålig. De interaktiva varianterna har sedan en hel massa olika möjligheter, men samtidigt helt andra problem. Alla interaktiva varianter jag har sett har '''upplägget som en vanlig tidskrift''' med "sidor" av text och bilder blandat, men en del ger möjligheten att öppna enbart texten separat "svart på vitt" (som ett "white paper") utan eventuellt störande bilder, reklam och textformateringar. Med de interaktiva versionerna kan man också ofta zooma in mindre bilder till större format med samma kvalitet, klicka fram information om bilderna utan att behöva rulla bort bilden från skärmen, klicka igång videosnuttar, klicka på grafik med olika funktioner (National geographic har tex ofta grafik med olika lager av information) osv. En '''svårighet med interaktiva tidskrifter''' är att alla har lite olika användargränssnitt, dvs. alla fungerar lite olika. Nog kommer man rätt snabbt underfund med vad man kan och skall klicka på eller svepa med fingret över, för att få fram nästa bild eller mer text, men det kan ta några försök innan det blir helt klart. I de interaktiva tidskrifterna kan det också ibland vara svårt att snabbt se skillnaden på vad som är en artikel och vad som är reklam, eftersom man ofta bara har en sida åt gången framme på skärmen och inte ett helt uppslag (som de interaktiva versionerna i princip saknar). Så vad är bättre, papperstidskiften, den digitala kopian eller den interaktiva versionen. Svar: ja, nej, kanske och det beror på. Nog är det fortfarande trevligt att sitta med en papperstidning i handen. Men det bästa med de digitala tidskrifterna (både statiska och interaktiva) är ändå att så länge du har tabletten med dig så har du också '''tillgång till hela ditt bibliotek''' av tidskrifter. Alltid och var som helst. ''Frasse'' ==En annorlunda studiodag== Klubben ordnade en studiodag i Kameraseuras lokal söndagen den 18 mars som också för den oinvigda visade sig vara mycket givande. Först berättade [[Mikael Albrecht|Micke] om vissa principer gällande fotande i studio, hur t.ex. lamporna ska vara placerade i förhållande till objektet och om nyttan av en extra liten lampa för att belysa håret på den som ska avbildas. Han talade om bländare, tid och fokusering. Han demonstrerade olika knappar på lamporna, men ärligt sagt skulle jag inte våga röra en enda av dem trots det. Sedan tog [[Gunnar Lundqvist|Ludde] fram sin väska innehållande hans "hemmastudio". Han plockade fram ett par billiga lampor som han köpt hos Clas Ohlsson, ett par vita barnparaplyer med ansikten och öron som väckte stor munterhet bland eleverna. Dem hade han inhandlat i någon norsk kiosk för en billig penning. Vidare innehöll väskan ett grått lakan, icke satin, att användas som bakgrund. Sedan trollade han fram små plastkulor som, instuckna nära draperiets övre kant, ombundna med något snöre fungerade som upphängningsanordning. Om man dessutom under en viss tid har tagit till vara plastkulan som finns på deodorantflaskan, har man upphängningen alldeles gratis. Ludde hade lösningen till alla problem som kan dyka upp om man vill fota men inte har tillgång till en studio. Efter den teoretiska stunden övergick eleverna till '''praktiska övningar'''. I tur och ordning sattes de mest fotogeniska på en hög pall och så vidtog knäppandet. Fast vi var åtminstone 10 som ville prova på studiofotografering uppstod varken köer eller gräl. Vi hade ju sex timmar på oss och alla som ville fick sin chans. De som inte aktivt poserade eller plåtade stod i foajén och diskuterade kameror och linser. Åtminstone undertecknad gick nöjd och glad från Barnhemsgränd när eftermiddagen led mot sitt slut. ''Ghita'' ==Naturas utmaningstävling med AFK-framgång== Tisdagen den 27 mars ordnade Naturasektionen i Kameraseura en utmaningstävling för omanipulerade digibilder med temate "Veden äärellä" (Vid vatten/vid vattnet). De utmanade klubbarna var Tapiolan Kamerakerho, Soukan Kamerat, Olarin Kamerat, Kara-Kamerat och AFK. Tävlingen bedömdes av en tremannajury från Laajasalon Valokuvaajat. Elva AFK:are hade skickat in 29 bilder trots senkommen inbjudan till klubben. Också de andra klubbarna deltog aktivt; totalt 173 bidrag hade sänts in av 61 fotografer. Bilderna var av rätt blandad kvalitet och med en bred tolkning av temat. Inga bilder diskvalificerades pga. att de inte följde temat, fastän många bilder var mera i vattnet än vid vattnet. Eftersom det var Natura-sektionen som ordnade tävlingen hade jag tagit det säkra före det osäkra och lämnat in bilder med endast minimala spår av människan, men det visade sig att det var inget krav. Tvärtom hade en övervägande del av de placerade bilderna människor eller spår av människor som en del av motivet. Det var tio fina bilder som placerade sig på poängplats. [[Mikael Albrect|Mikael Albrechts]] bild ''Two Birds'' placerade sig på plats tio, och [[Kristian Frantz]] ''Cliff'' tog femte platsen. Kameraseuras '''Vesa Jakkula''' tog första positionen med ''On a pier'' - en stämningsfull dimbild av en brygga med båtar. Min personliga favorit var '''Lauri Kukkos''' (Tapiolan Kamerakerho) bild ''Pojat rannalla'' som placerade sig på tredje plats. Den var en lekfull kopia av Albert Edelfelts Lekande pojkar på stranden, med den skillnaden att pojkarna nu var i övre medelåldern och fotografen var en av dem. Kameraseura vann tävlingen med 26 poäng (4 bilder) mot Tapiolan Kamerakerhos 17 poäng (2 bilder) och AFK kom på en tredje plats med 7 poäng. Nästa års tema slogs fast till '''Bildpar med natur och miljömotiv'''. ''AndersBq'' ==Redaktörens rader: Om att tappa sugen och ändå inte== Undertecknad har haft föga framgång i det gångna verksamhetsårets månadstävlingar. Trots att hon själv många gånger tyckt att hennes bilder inte varit så pjåkiga. Domarna har ofta tyckt detsamma, men "inte så pjåkiga" duger inte för en placering. Lite har det tröstat att Urda, nära granne och vän, har klarat sig dess bättre. Hon har liksom försvarat Hamnholmsvägens ära. Men lite tappar man nog sugen när det går så miserabelt under ett helt år. Ska jag alls gitta anstänga mig och plånboken med att printa ut bilder till den sista månadstävlingen Uppåt väggarna i Helsingfors, undrar jag. Ens för att vara med. Ens fast jag redan länge haft bilderna valda. Nå, vi får se. Inte har det ju blivit något av att stå i mörkrummet och blaska "riktiga bilder" heller, som jag tänkt. Så inga nya bilder blir det till traditionstävlingen. Heller. Men en ny superzoom trängtar jag ändå efter. Så kanske lite sug finns kvar. ''CS'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:April]] [[Category:2012]] 34efadcae3bcba917bcf88ee3a1ce3e002617f89 0 69 359 2013-01-18T13:54:39Z WikiSysop 1 Skapade sidan med 'Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Urda blev årets fotograf== [[Urda Fogel-Mich...' wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Urda blev årets fotograf== [[Urda Fogel-Michael]] blev med så klar marginal Årets fotograf, att man sällan sett maken. Hela trettio poäng blir slutsumman för hennes del, medan tvåan och trean, [[Richard Creutz|Rici Creutz]] och [[Mikael Albrecht|Micke Albrecht]], som också klarat sig bra i årets tävlingar, stannar på 14 respektive 13 poäng mer än hälften mindre! I fjol skrapade Urda ihop 3 poäng, nu alltså tio gånger fler. Så kan det gå! Med en så stor marginal kan man inte med bästa vilja i världen påstå att segern skulle ha något med slumpen att göra. ==Doktorerande verksamhetsledare Liisa Söderlund: "Processen det viktigaste i fotograferandet"== En omsorgsfull bildbedömare och intressant föredragshållare var Kameraseuras verksamhetsledare Liisa Söderlund på april månads möte. Hon betonade dock att hon inte gästade oss i egenskap av KS:s verksamhetsledare, utan för att hon är utbildad fotograf, magister från Konstindustriella högskolan och för närvarande även doktorand, med ett intressant projekt som hon gärna berättade om: Hur fotografi kan användas som ett deltagande projekt bland hemlösa. Ute i världen är dylika projekt mycket vanliga. Det hela startade med att en representant för de hemlösas förening tog kontakt med Liisa och bad henne göra en fotoutställning om de hemlösa. Liisa blev intresserad, men kom till att det inte var hon som skulle ta fotografierna, det skulle ha känts fel, som att visa upp de utsatta och deras belägenhet på något sätt. I stället fick de själva sköta jobbet, med digikameror som hon skaffade dem. En del fotade mycket konkret platser där det "bott" under tiden som hemlösa, för en var till exempel treans spårvagn den trygga platsen. Andra tog det mera symboliskt. Det har blivit två utställningar av fotografierna och projektet fortsatte också efteråt med en del i gruppen och det resulterade i en utställning på Fotomuseet i höstas. Även Liisas andra fotoprojekt var intressanta att höra om: Hon har bland annat gjort en serie om ensamboende kvinnor och en annan om ensamboende män. Projektet startade med att hon själv var singel då, kände sig ensam och ville komma i kontakt med andra som hade liknande erfarenheter. Bilderna planerades helt tillsammans med dem hon fotograferade. Samma sak gällde när hon gjorde en serie tillsammans med blinda. -Jag tar bilder av mänskor som intresserar mig och det har jag gjort sedan jag var femton år och fick min första Konika Pop-kamera, säger Liisa. Det är inte fotografiet som är det viktigaste för henne, utan själva processen, både mörkrumsarbetet och ömsesidigheten: - Det vi gör tillsammans i fotograferingsögonblicket. - Att fotografera har alltid varit ett sätt för mig att närma mig mänskor. Kameran är ett medel att undersöka världen, den öppnar dörrar överallt. [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Maj]] [[Category:2012]] 1acff0651ae75fec22f6aedb163297c56fa9414a 0 70 360 2013-01-19T08:59:10Z WikiSysop 1 Skapade sidan med 'Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Säsongslut med årsmöte och traditionstävli...' wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Säsongslut med årsmöte och traditionstävling== AFK:s årsmöte efter verksamhetsårets slut i månadsskiftet april-juni är normalt ingen publiksuccé. Så också i år då bara ett dussintal medlemmar hade hörsammat kallelsen. '''Verksamhetsberättelsen''' visade att den minskning av medlemsantalet som pågått i flera år glädjande nog har avstannat så att vi nu är lika många som i fjol, dvs. 122 medlemmar. Detta sedan 14 nya medlemmar anslutit sig, 8 avgått och 6 strukits på grund av obetalda avgifter. Den viktigaste händelsen som redovisades från det gångna verksamhetsåret var otvivelaktigt Kameraseuras uppsägning av hyresavtalet för Barnhemsgränd 1, utan erbjudande om ett acceptabelt avtal i stället. Lyckligtvis dök Ungdomsgården Sandels snart upp som ersättande lokal. Klubbens ordförande har i [[Cirkuläret April 2012|aprilcirkuläret]] och det här cirkuläret redogjort för omläggningen mera detaljerat. I '''verksamhetsplanen''' för det inledda verksamhetsåret kan noteras att satsningen på ungdomsverksamhet kommer att fortsätta med sikte på att få till stånd en huvudsakligen självstyrd ungdomscirkel. Vidare skall en studioutrustning anskaffas för att ställas upp på Sandels. 2014 fyller AFK 125 år och planeringen av jubileet skall inledas under det påbörjade verksamhetsåret I '''bokslutet''' gick resultaträkningen i det närmaste jämnt ut. Positivt var att Arbis lyckats hålla en kurs mera än året innan i vårt mörkrum. Medlemsavgifter och andra avgifter har inkasserats energiskt av vår skattmästare. Däremot har avkastningen från klubbens andelar i en placeringsfond minskat på grund av det allmänna ekonomiska läget. Cirkulärkostnaderna har kunnat hållas nere tack vare Henri Jalos framgångsrika anskaffning av sponsorer. Budgeten för det påbörjade verksamhetsåret bygger på oförändrade avgifter. Anslagen för nyanskaffningar kommer närmast att styras till utrustning för den planerade studion i Sandels. I tur att avgå från styrelsen efter sina tvååriga mandatperioder var [[Mikael Albrecht]], [[Kristian Frantz]] och [[Pehr Snellman]]. Av dessa återvaldes Mikael Albrecht och Kristian Frantz medan [[Gunnar Lundqvist]] nyvaldes i stället för Pehr Snellman som avsagt sig återval. Till klubbens ordförande för det nya verksamhetsåret återvaldes Mikael Albrecht. Styrelsemedlemmarnas uppgifter framgår av kontaktrutan i slutet av cirkuläret. Senare delen av kvällen ägnades Traditionstävlingen för egenhändiga mörkrumskopior och bilder i ädelförfaranden. Motivet var som vanligt fritt och tävlingen dömdes av publiken med röstsedlar där man antecknade sina preferenser och eventuella kommentarer. ==Ordföranden har order: Nytt år - ny lokal== Åren flyger förbi med en faslig fart, och för AFK är det dags att inleda det 124:e. verksamhetsåret. Visst är det roligt att vi har många år bakom oss och gedigna traditioner att förvalta. Men alla klubbar och föreningar måste leva i nuet och anpassa sig till en värld som förändras allt snabbare. Därför är det roligt att kunna dra igång ett verksamhetsår som inte bara är en kopia av de föregående, inte bara ett år bland alla andra. Den absolut största nyheten för i år är våra nya utrymmen. Vi har nämnt det förr, men det bör nämnas igen: '''Fr.o.m. verksamhetsåret 2012-2013 hålls AFKs månadsmöten och bildcirkelmöten i ungdomsgården Sandels. Den officiella adressen är Topeliusgatan 2, men ingången är egentligen på Runebergsgatan. Sandels ligger alltså mellan Tölö torg och kyrka, och ingången är på torgets sida. Man kan ta sig dit med spårvagn 3 och 8, samt med kulturspåran 5. Bussarna 41, 42, 45 och 205 stannar vid den närbelägna hållplatsen på Topeliusgatan.''' Sandels är en intressant lokal vars utrymmen är mångsidiga och mycket lämpliga för vår verksamhet. Utrymme finns det gott om och användningsgraden är inte oskäligt stor. Det borde alltså gå att ordna saker utan att behöva pruta på schemat alltför mycket. Vi kommer dessutom huvudsakligen att hålla till där utanför ungdomsgårdens egentliga öppethållningstider, vilket betyder att det borde vara lugnt då. '''Öppethållningstiderna''' medför dock det största praktiska problemet med flytten. '''Ytterdörren måste vara låst och vårt utrymme är så långt borta att det inte lönar sig att banka på. Vi kommer att lösa detta genom att stationera en vaktmästare vid dörren ca 17:45 18:10. Det lönar sig alltså att komma i tid!''' Om man kommer senare måste man ringa någon som är på plats för att bli insläppt. Ett nytt verksamhetsår medför förstås också en reviderad styrelse och funktionärslista. '''Styrelsen''': * [[Mikael Albrecht]], ordförande * [[Gunnar Lundqvist]], vice ordförande * [[Ghita Thomé]], sekreterare * [[Niklas Lindgren]], webbredaktör & IT an- svarig * [[Kristian Frantz]], tävlingssekreterare Hanna Blomqvist, skattmästare '''Funktionärer''': * [[Lars Wernbom]], klubbvärd * [[Anders Blomqvist]], bokförare * [[Henri Jalo]], labbmästare * [[Peter Stenius]], vice labbmästare och biträdande tävlingssekreterare * [[Christine Saarukka]], cirkulärredaktör * [[Clas Feiring]], biträdande cirkulärredaktör * [[Cecilia von Weymarn]], ledare för ungdomsverksamheten * [[Gunnar Lundqvist]], studiomästare * [[Mikael Albrecht]], kontaktperson för arkivet Den kanske mest iögonfallande förändringen i listan är den nya rollen; studiomästare. P.g.a. flytten från Kameraseura kan vi inte längre använda deras studio. Vi får alltså lov att ställa upp en egen. Studiomästaren jobbar fortfarande på detaljerna och vi återkommer senare till det här. En annan mycket välkommen förändring är ungdomsverksamheten, som startades under Cecilia von Weymarns ledning under det senaste verksamhetsåret. Vi har så småningom kommit i gång och redan fått flera unga medlemmar. Fortsättning följer och verksamheten kommer att utvecklas under det kommande året. Med dessa ord vill jag önska alla medlemmar välkomna till Sandels. ''Micke'' ==Årets tävlingsteman - Prolle analyserar== ===Oktober/Perspektiv=== Ett bra tidsperspektiv ger åldringen med baby i famnen, ju äldre och ju yngre dess bättre. Med tele- och vidvinkelobjektiv varierar man rumsperspektivet. Kraftig delförstoring ersätter de tunga och dyra teleobjektiven. I bergstrakter utnyttjas det atmosfäriska perspektivet, alltså dis. Bildens perspektiv väcker betraktarens intresse endast när det kraftigt avviker från det normala, cirka 40 grader. När brännvidden fördubblas, halveras bildvinkeln. Med vidvinkel utnyttjar man bäst perspektivet genom att ha föremål nära och långt borta. ===November/Kreativt=== En hund som gräver sig under ett staket, en schimpans som knäcker nötter med en sten. Experter säger visserligen att de bara apar efter mamma, men visst ser det kreativt ut! Mänsklig kreativitet är sällan lika iögonenfallande, men bra exempel är konstnärer av olika slag, och avancerade spel som schack eller tvinnande på Rubik-kuben. Också den gamle fotografen som försöker förklara vad som är kreativt är själv smått kreativ... Mitt motiv är självporträtt med sten i handen, knäckande en nöt! ===Januari/Motsats=== Går du på hundutställning så försök fånga en Chihuahua som flirtar med en Grand Danois. Utanför mitt servicehus är rollatoråldringar (som jag) en vanlig syn. Jag kunde hålla mig bakom och ta en bild när en ung kille på rullskridskor kommer emot. Inomhus ser jag varje dag åldringar prata med den unga, gravida fysioterapeuten - tre generationer, 0-90 år! Diptyk är krävande, det räcker inte att ta en bild av Chihuahuan och en av Grand Danoisen, och ställa dem bredvid varandra. En idé är att låta diptyken illustrera ett tidsförlopp, bild A en blommande krukväxt, bild B samma växt torr och slokande. ===Februari/Frihet=== Genast tänker jag på dotterdottersonen Anthon, som fått en trampolin. Vidvinkelnärbild underifrån, rullen full skulle jag förr ha sagt, nu frågar jag: har du akkun laddad? Trampolinen har tyvärr galler runtom, bakgrunden är på sommaren bättre vid en brygga eller hoppställning. Vid simstadion kan man fota hopparen med utsträckta armar, symboliserande flykt och frihet. På en vacker äng eller i skogen skulle jag fotografera en flicka i vitt i ett långt språng. På en klippa vid havet, ansikte mot sol och storm ger också en känsla av frihet. Och varför inte hamstern, på rymmen från sin bur? ===Mars/Musik=== Min första tanke är: musik är ljud, alltså omöjligt att fotografera. Nästa tanke: vid sitt bord med massor av tangenter sitter mixaren och ser på den taggiga ljudkurvan. Synligt ljud, som kan fotas, men inte nödvändigt musik! Musikern i sin länstol läsande partitur vore en bra lösning, liksaså tonåringen med hörlurar på huvudet och kanske rullskridskor på fötterna. Och naturligtvis duger musikern med sitt instrument. ===April/Skymning=== Det kan vara dålig taktik att lämna in solnedgångsbilder, som många domare dömer ut av gammal vana. Placera åtminstone ett hon-han- par som silhuetter på stranden mot solen. Originellare är det att utnyttja ficklampor, pannlampa, eller lykta en mulen kväll strax efter solnedgången. Ställ in högt ISO-tal så du kan fota på fri hand 1/180 sek eller kortare, låt det inte bli för mörkt, då klarar inte kameran kontrasterna! ===Maj/Fritt motiv=== Det här är åsnebryggan, motivet för den som saknar lust, inspiration, tid, fantasi, kamera, whatever. Men samtidigt ger det fria motivet möjlighet att i arkivet söka fram ännu outnyttjade mästerskott, som inte passar för något av de andra motiven. ''Prolle'' ==Clas Nordman berättar: Historien bakom bilden== 1956 blev jag som 17 åring student från Åggelby svenska samskola och samma höst var jag anställd hos Per-Olof Jansson på Telefilm AB i laboratoriet på Fredriksgatan.  Konventsordförande Tom Simons intervjuade då invånare i en konstnärskoloni mitt emot min gamla skola, i den övergivna Oulunkylän Suomalainen Yhteiskoulu. Jag tog bilderna av konstnärerna '''Jaakko Somersalo''', '''Pirkko Lantto''' och '''Åke Mattas'''. Reportaget trycktes i skolans konventstidningen Noctiluca. Jag fotograferade med min i Tyskland inköpta 6x6 Rolleicord. Filmen var 100 ASA Kodak som jag framkallade i färsk Promicrol, vilket gav finare negativ än den av Telefilm använda D-76. För fotograferingen lånade Prolle sitt elektroniska blixtaggregat med två blixtar kopplade med en lång kabel. Reportaget fick berömmande kritik. Jag minns hur en annan konventstidning undrade om fotografen Clas Nordman verkligen var konventsmedlem.  Bilden av Åke Mattas är således publicerad 1956 i konventstidningen Noctiluca, men även i HBL för ett tiotal år sedan - utan min vetskap och utan att nämna fotografen. ==From Petersburg With Love== För två år sen sa Andrej: "kom om två år!" Och så blev det. [[Andrej Scherbakov-Parland]] bor nu med sin familj i S:t Petersburg, och han hade tid och möjlighet att ta hand om oss under Kristi Himmelsfärdshelgen, precis som planerat. Och det blev en toppenutfärd, tack vare Andrej! Det tycks vara så att ju längre bort vi åker, dess fler deltagare samlar utfärderna. I Dorpat var vi över 20, i Petersburg prick 20. Och också här hade vi deltagare ur den yngre generationen med oss, hela tre AFK-ungdomar. Vädret var omväxlande. Ibland regnade det ordentligt, ibland sken solen så vi svettades när vi promenerade efter Andrej längs Petersburgs kanaler med kamerorna riktade mot broar, båtar, hus, duvor, halvnakna mänskor uppe i fönster och på balkonger. Det hände sig att någon steg fel och slog sig och måste ta taxi hem till hotellet. Alla var inte med på alla turer med Andrej, en del gick egna vägar och det var ett ständigt ombyte i följet. Som tur var sken solen hela den första dagen under kanalvandringen, som avbröts bara av kafébesök och middag på Idioten. Rekommenderas. Det sistnämnda. Det blev en lång vandringsdag, vi startade ettiden utanför hotellet (Vasilievsky, på ön med samma namn) och tillbaka där var vi, som höll ut längst, först åttatiden på kvällen. Andra dagen regnade det, men då hade vi planerat in ett besök på Peter-Paulfästningen med sina muséer, och fick vara inomhus en stor del av dagen. Och jag är säker på att vi kommer att se några regnvåta bilder tagna från spårvagnsfönstret på tävlingen! Men även den dagen var lång och solen kom fram när vi lämnade fästningen och vandrade runt med Andrej i andra kvarter, åt på fiskrestaurang och tog metron till Dom Knigi, den stora bokhandeln mitt i stan. Där hade vi redan splittrats och några sista tappra vandrade därifrån hela vägen till hotellet i den varma kvällssolen och det var alldeles underbart. På lördagen, återresedagen, har vi gett Andrej "ledigt" och var och en går eller åker på sina egna utfärder, och det är från den här dagen det kommer att bli mest spännande att se tävlingsbilder - vem har varit var och sett vad? Vad är det mest iögonenfallande i Petersburg? Jo, de vackra kvinnorna! Vi lägger alla överraskat märke till dem. Långa, slanka, välklädda. En annan företeelse man inte kan undgå att märka är hur rent och snyggt och modernt det är. Den som tror att Petersburg är ett postsovjetiskt Leningrad med nytt namn, den misstar sig. Av praktiska skäl åkte vi kryssningsfärja, Princess Maria, med avgång onsdag kväll från Helsingfors och tillbaka i Helsingfors söndag morgon. Två nätter på båten och två på fyrstjärnigt Sokoshotell. Inklusive frukost och middag på båten lite över 400 euro för hela resan. Några missöden? Inte egentligen, om man alltså frånser att en person föll och slog sig, och en annan trodde sig ha blivit bestulen på pass och pengar på hotellrummet, men hade bara stoppat undan dem så väl i kappsäcken att hon själv inte klarade av att hitta dem. ''CS'' ==Höstutflykten till Fagervik== Den 9.9.2012 strålade knappa 20-talet AFK:are samman vid Prästgårds café i Fagervik, Ingå, med intentionen att tillbringa dagen i omgivningen kring Fagervik gård. Efter att kamerorna värmts upp med en liten session kring caféet och i den fina parken nedanför herrgården samlades gruppen för att inta kaffe med dopp, innan vi i samlad tropp gick upp mot kyrkan för en privat visning. Vår värd var Rina von Frenckell, en av de nuvarande ägarna till herrgården. Kyrkan är byggd i trä och stod klar 1737. Inne i kyrkan finns bl.a. Finlands äldsta i bruk varande orgel, som för övrigt lär ljuda bäst när det är som fuktigast på våren och hösten. Kyrkan i privat ägo kan hyras för t.ex. bröllop. Efter kyrkobesöket promenerade vi vidare mot herrgården, där vi blev påhälsade av två glada fyrbenta varelser med mycket energisk svansföring (herrgårdshundarna). Promenaden fortsatte mot den kinesiska paviljongen som finns på en holme cirka en kilometer från herrgården. Paviljongen byggd på 1780-talet ligger vid en liten vik som just då badade i solsken, precis perfekt för att inta den picknickmat som undertecknad inte kommit ihåg att ta med. Men de som hade mat med såg ut att ha det bra på strandklippan. Vädret var på vår sida trots att det tidvis ganska starka solskenet ställde till med lite utmaningar vid utefotograferingen. Men som tur var fanns det mängder av olika motiv att välja på: interiörer, arkitektur, landskap, natur, fotografer mm. En skön dag med ett mycket lyckat utflyktsmål med andra ord. Rekommenderas för besök även utan AFK-sällskap! ''Frasse'' ==Stafettkarnevalen 2012== Ingen maj utan Stafettkarneval. Och ingen karneval utan AFK. För tredje året i rad hade AFK en överenskommelse med Stafettkarnevalsarrangörerna att vi fick fota karnevalen mot att vi donerar ett antal bilder. I år var en dryg handfull sportfotografer på plats på Olympiastadion, för att fota Europas största årligt återkommande skolidrottstävling (över 10 000 deltagare). Som vanligt sken solen, det vimlade av springande ben och oljudet var nästintill olidligt när hejarklackarna satte igång. Live musik fick man också möjlighet att fotografera i form av Ronya och Redrama. Hur många karnevaler det ska ta innan man lär sig ta bilder på så här pass rörliga motiv vet jag inte, men jag får nog delta på nytt nästa år igen (om vi igen har samma överenskommelse), för ännu har jag inte lärt mig. ''Frasse'' ==Redaktörens rader: Flitiga flickor== Tre AFK-medlemmar av kvinnligt kön lyckades i somras komma in på Hangö Sommarunis "Fotoskola", med start i början av augusti och sedan blir det tre dagar i oktober, tre i februari, tre i maj och en utställning sommaren 2013. En av dessa tre lyckliga är undertecknad, som hoppade högt av fröjd när jag antogs. Hur länge har jag inte väntat på en kurs av det här slaget, en som inte pågår bara ett veckoslut och inte heller räcker ett helt skolår eller mera! Nå, nu får vi se vad kursen är värd, men det den i alla fall redan åstadkommit är ett flitigare fotograferande. Jag tror att jag kan tala för oss alla tre, men definitivt för mig själv. Och dessutom: äntligen har jag börjat gå in på menyn för att ändra kamerainställningar efter hand som de behövs. Alltså: jag har HITTAT inställningarna (= läst manualen bättre, hm, hm...). Framför allt har jag helt slutat använda P. P är förbjudet på kursen. Det är bra det. Helmanuellt skall det vara, eller halvautomatiskt åtminstone, och här vet jag att jag pratar för oss alla tre. Så lite behövs det, bara några dagars kurs och man blir manuell! Ser redan fram emot oktober. ''Christine'' ==Efterlysning: Diskussion kring begreppet bildmanipulation== ===Definition=== "Bildmanipulering eller fotomanipulation, är att ändra ett originalfoto så att det får ett nytt innehåll och betydelse, men ofta inte mer än att man kan känna igen en del av utgångsbilden. Fotomanipulation kan också innebära att sätta samman flera fotografier till en ny komposition, även om sådana bilder i konstsammanhang vanligtvis kallas fotomontage eller collage" (Wikipedia) ===Tävlingsregler för AFK, allmänt=== I AFK tävlar vi med påsiktsbilder i svartvitt eller färg, samt med diabilder som kan vara antingen svartvita eller i färg. En påsiktsbild kan vara en traditionell fotoförstoring, en digital utskrift eller en laserkopia. Om inte annat bestämts för en tävling kan påsiktsbilden vara egenhändig eller kommersiellt framställd... I vissa tävlingar kan styrelsen med särskilt omnämnande begränsa deltagandet till omanipulerade bilder. En bild anses vara manipulerad, om bildelement har lagts till eller tagits bort eller om det har gjorts byte av färg i bilden. I diabildstävlingar anses också sandwich-montage och reprofotografi av en kopia vara manipulation, medan beskärning av dia-bilden inte är det. ===Månadens bild=== I Månadens bild tävlas med påsiktsbilder i två deltävlingar per månadsmöte: svartvitt och färg. För att alla medlemmar skall ha möjlighet att delta är alla tekniker och framställningssätt tilllåtna... Styrelsen kan också inkludera deltävlingar med omanipulerade dia-bilder i tävlingsprogrammet. ===Kommentar och förslag till diskussion=== AFK:s regler härstammar tydligen från de tider när bildmanipulation inte var så vanligt som i dessa dagar med nästan obegränsade möjligheter till manipulation med dagens softor. AFK:s regler tillåter enligt ovan bildmanipulation i de flesta deltävlingar förutom de ovannämda diabilderna. Bildmanipulation borde uteslutas från månadens bild utom då det är bestämt att det är tillåtet för den tävlingen ifråga. Som bildmanipulation bör inte räknas att man ändrar lite på kontrast, på tonskala, att man beskär, korrigerar persepektiv mm. När det gäller HDR bilder måste det diskuteras inom AFK. Min personliga åsikt är att bilder motsvarande HDR- förr kunde skapas med mörkrumsarbete: exponering, framkallning, upp- lättning och avskärmning (med pjatt och kartonghål). Dessutom är det möjligt att direkt ta HDR-bilder med mera avancerade kameror utan att sandwicha dem. För min del kunde HDR bilder räknas som omanipulerade. ===Borttagande av störande bildelement=== Frågan är kvistig och hör delvis till bildmanipulation. Att ur bilden avlägsna något litet störande element, ett skräp, som man inte märkt vid fotograferandet, tycker jag inte bör räknas som bilmanipulation, eftersom man hade kunnat göra det för fotograferandet. Men vid bilder typ "det avgörande ögönblicket" måste man lämna bilden som den var. Och när det gäller manipulerade bilder och här främst införande av bildelement från någon annan bildkälla (stockfoton fron t.ex. internet) anser jag att de bilder som man genom montage har infört i originalbilden skall vara fotade av en själv och inte kopierade från nätet, speciellt när det gäller naturfoton i sedvanlig bemärkelse (se Terje Hellesö). ===Vårutfärdstävlingen=== Manipulering av diabilder är tillåten, förutom reprofotografi. Punkten är delvis oklar här. Om det är tillåtet att manipulera dia bilder varför är det då tillåtet att manipulera bilder men inte reprofotografera. För montage behövs det i allmänhet att två eller flera bilder repas (på varandra) vid diakopiering. Punkten antar jag att avses här beröra reprofotande av en färdig papperskopia men den är oklar, (se 3. kapitlet i början av [[Tävlingsregler för AFK |AFK:s regler]] "Några definitioner"). === Slutligen === Bildmanipulation har ett negativt rykte främst inom naturfotografi. Man talar nuförtiden om terjade bilder (i Sverige har: Språkrådets nyordslista för 2011 utkommit. Bland årets nyord finns bland annat begreppet "terja", som enligt Språkrådet innebär att manipulera ett fotografi i bedrägligt syfte.) Och en allmän kommentar man ofta får höra när en bild är riktigt lyckad: har du photoshoppat den? Det kan därför vara bra för AFK att ha tydliga regler över hur vi förfar i vår tävlingsverksamhet. ''Richard Creutz'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:September]] [[Category:2012]] 8876937ecfa81674869ec508373559f7e7f119a4 0 71 361 2013-01-22T07:58:21Z WikiSysop 1 Skapade sidan med 'Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Med perspektiv på foto== Också höstens and...' wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Med perspektiv på foto== Också höstens andra Månadsmöte, på Sandels, blev en publikframgång. Trettio deltagare räknades i ett skede. Ingen visade sura miner eller trötthetstecken fast det krånglade med tekniken i början – lampan i husets digiprojektor var sönder och det fanns ingen att byta till. Vi fick lov att kasta om i programmet så att Höstutflyktstävlingens bedömning inledde, och den tävlingen vanns av en av våra yngre medlemmar. Men visst har '''[[Jenny Blomqvist]]''' segrat förr! Hon vann vårutfärdstävlingen (Högsåra) som ung tonåring 2006. Jenny hade också framgång i Månadens bild med två tredjeplaceringar. Sedan ordföranden Mikael Albrecht hastat iväg till labbet och hämtat AFK:s egen digiprojektor fick '''Årets fotograf [[Urda Fogel-Michael]]''' presentera sin fotografiska historia. Den började med Urdas mamma Lisa, som vann fototävlingar i Åbo Fotoklubb (ÅFK) en gång i tiden. Urda själv har alltid sysslat med bilder, hon målar, hon ritar, idag fotograferar hon mer än någonsin. Urda visade sin mammas fotografier och ett tvärsnitt av sina egna. En del av de bilder vi har sett på näten under Urdas aktiva tid i AFK har varit tagna under arbetet med renoveringar i olika hus i Helsingfors, Urda är nämligen arkitekt. Hon visade också exempel på hur hon '''bygger ihop bilder''': en mås med halva näbben utanför bilden kan få sin näbb fixad med hjälp av en annan bild som tagits strax innan eller efter, och om kattens nos är oskarp men resten av ansiktet skarpt så kan en skarp nos från en annan bild fogas in. Kvällen avslutades med bedömningen av Månadens bild, som hade temat '''''perspektiv'''''. AFK:s tidigare ordförande '''[[Martin Glader]]''' bedömde alla kvällens tävlingar med sedvanlig säkerhet och elegans. Han redogjorde för sina kriterier: principen är att han skall tycka om bilden, att ”sidu, välfångat!” Bilden skall vara tekniskt bra, temat skall uppfyllas. Fotografens uttrycksmedel och hur väl fotografen använt det är också en viktig ingrediens. Martin försöker se de goda sidorna mer än de dåliga, vilket märktes i hans bedömning. När det gällde höstutflykten som ju gick till Fagervik, Martins egna hemknutar, önskade han att Fagerviks själ skulle fångas i bilderna. ''CS'' ==Hanna rapporterar från Fotofestivalen på Åland== Fyra glada AFKare; Peter, Lars, Anders och jag åkte iväg till Mariehamn på fotofestival ett veckoslut i oktober. Paul-Allan som till vardags representerar Jakobstads fotoklubb, men som även är AFK:are, var också på plats. Fotoklubben Obscura stod värd för en storsatsning dit vi och de andra finlandssvenska fotoklubbarna blivit inbjudna. På fredag inledde den svenska '''bildjournalisten Jens Assur''' med en föreläsning om sitt fotoprojekt “Hunger”. Han tog oss med på en resa från överbefolkade storstäder till svensk landsbygd. "Hunger" utmanar med svåra frågor men pekar samtidigt på de stora möjligheter som ligger i omställningen till ett hållbart samhälle. På lördagen fick vi först höra '''Anna Ulmestrand''' berätta om sina makrofoton. Annas föreläsning gav massvis med inspiration och nytänkande till oss alla vad beträffar makrofotografins möjligheter. Följande var '''Mats Andersson''' som talade om sitt projekt “John Bauers skogar”. Mats bilder är konstnärliga och vackra med en mystik i samma anda som John Bauers tomtar och troll. Streetfotografen '''Mats Alfredsson''' berättade om hur han fångar stadsliv från Göteborg till Chicago på bild. Det var intensiva svartvita bilder med hög kontrast föreställande spännande karaktärer och miljöer. '''Heikki Willamo''' fick avsluta föreläsningarna med att berätta om sitt projekt “skogsåret”. Hans inlevelsefulla berättelser tillsammans med de fina svartvita skogsbilderna var fantastiska. Heikki och Mats Andersson jobbar för tillfället tillsammans på ett projekt “möten”, som vi väntar på med spänning och intresse. Mellan alla programnummer fick vi se ett imponerande bildspel med bilder av naturfotografen '''Andy Horner'''. På lördagskvällen var det supé med tävlingsresultat på agendan. Till '''tematävlingen ”Det avgörande ögonblicket”''' hade 135 foton lämnats in, av vilka nio från AFK. Som domare fungerade Eetu Sillanpää från Vasa. Inger Nykvist från Knäppisarna i Vasa tog hem första priset, medan både andra och tredje priset gick till Fotoklubben Focus. Tio hedersomnämnanden delades dessutom ut, och av dem gick två till Anders och ett till Hanna. Till '''Tävlingen Natur''', som bedömdes av Andy Horner från Mariehamn, hade 183 bilder lämnats in, 14 från AFK. Vinnarbilden togs av Christoffer Björklund från Knäppisarna. Focus tog andra plats och Knäppisarna tredje plats. Även här delades tio hedersomnämnanden ut, men tyvärr blev AFK utan. '''Vandringspokalen''' delas ut åt den förening som totalt fått flest placeringar och hedersomnämnanden, och den här gången åkte pokalen hem med '''Knäppisarna''' till Vasa. Nästa år är det naturtävling igen, medan tematävlingen är ”street photo”. På söndag förmiddag innan hemresan åkte vi på en guidad tur till '''Olle Strömberg''' och '''Ålands fotografiska museum'''. En helt otrolig samling fotogrejor av alla slag! Man måste se stället för att förstå vilken pärla det är. Vi kan bara önska att Obscura ordnar en ny Fotofestival om tre år igen. Och då hoppas jag att fler AFK:are kommer med, för åtminstone den här festivalen var trivsam, intressant och oerhört inspirerande! ''Hanna'' ==En klåpares dagbok: Gör inte så här!== ===Tisdag 9.10=== Esbo sjöräddares nygamla skolningsbåt är äntligen sjösatt och körduglig efter att ha reparerats och målats nästan hela säsongen. Vi övar manövrering vid bryggan och det skulle vara fint med några videosnuttar så jag stiger iland och börjar filma. Det dyker upp en annan båt som försöker lägga till med bara en man ombord. Det ser lite osäkert ut så jag stoppar kameran i fickan och går och sköter hans förtamp. Plums. Fan också !!! ===Onsdag 10.10=== Inte för att kameran är nåt att ha längre, men jag har varit lat med att ladda upp på datorn och det finns en hel del videosnuttar på minneskortet. Markus är alltid hygglig, och erfaren dykare dessutom. Dykargrejerna på, få se nu var det var, två pollare till höger från septipumpen och två vertikalbalkar till höger från den. Markus hittar kameran på en halv minut, en meter från kajen på ca. 3 meters djup. Jag sköljer kameran med sötvatten och lägger ner den i ett vattenfat tills jag kan åka hem. ===Onsdag 10.10 senare på kvällen=== Vatten droppar från kamerans alla fogar. Inget händer när man trycker på knapparna. Jag kopplar till strömkällan och nu lyser power-lampan svagt. Händer fortfarande inget när man trycker på knapparna. Jag torkar av minneskorten och sticker in det ena i läsaren. Lightroom börjar rada upp frimärksstora bilder av videofilerna precis som vanligt. Om en stund är alla saknade filer i säkerhet på datorn. Det andra minneskortet, som är tomt, fungerar också. Jag skruvar upp alla lättillgängliga skruvar på kameran, mera vatten rinner ut. Nu får den stå på värmebatteriet några dagar. ===Fredag 12.10=== Nu tänds power-lampan när jag trycker på knappen. Kameran piper också sin vanliga start-trudelutt. Displayen är helt svart och jag upptäcker att det skvalpar vatten bakom glaset. När jag petar upp displayens skal så rinner mera vatten ut. Tillbaka på batteriet... Kollar försäkringspappren. Lyckligtvis har vi stora drullepaketet för hemförsäkringen. Skadan borde täckas med 350 euros självrisk. Det gör inte så mycket för den modellen jag spanat in är 300 euro billigare. Har dessutom bättre vidvinkel, vilket är nåt jag retat upp mig på. Kanske det här inte var så illa trots allt... Gör skadeanmälan på nätet. Hittade inte kvittot men vi får se hur det går. ===Lördag 13.10=== Nu flimrar och blinkar displayen när man kopplar på strömmen. Och det kommer inte längre ut vatten. Tillbaka på batteriet... ===Måndag 15.10=== Displayen är helt svart igen. OK, då har alltså korrosionen börjat äta upp den. Stänger displayen och lampan blir gul precis som vanligt i viloläge. Öppnar locket ... pling ... och vi har bild i displayen! Jag ser bordsskivan och min skruvmejsel. Bilden är suddig i mitten pga. fukt i optiken och displayen visar ibland konstnärliga figurer tills man knäppt till den lite. Men det går att filma video och kameran lagrar filen på kortet som den ska. Zoomen funkar till och med. Javisst, det går tydligen att ladda batteriet också. Nej, försäkringsbolaget gillar inte anmälningar utan inköpskvitto. De vill ha nån form av pålitlig utredning över att det är min kamera, när den är köpt och vad jag betalat för den. Men deras handläggare påminner om att affären som sålt kameran brukar kunna printa ett kvitto från sin kassabokföring. Jag skickar mejl till Top-Shot. ===Tisdag 16.10=== Får ett kvitto från Top-Shot vilket jag förmedlar till försäkringsbolaget. De kvitterar snabbt att saken är OK och att pengarna kommer på kontot om ett par dagar. ===Onsdag 17.10=== Goda och dåliga nyheter. Fukten i linsens mitt var inte bara fukt. Den har minskat i storlek, men det som är kvar är tydligen avlagringar efter det torkade havsvattnet. En suddig fläck mitt i bilden. Men om man zoomar kan man hitta ett läge där bilden är hyfsad, ja t.o.m. användbar fast bildens kontrast inte är vad den borde vara. Bilden blir riktigt konstnärlig när kameran får för sig att fokusera på skräpet inne i linsen. Inte visste jag att den hade så bra makroegenskaper!! ===Måndag 22.10=== Tillbaka från höstlovet och märker att försäkringspengarna är på kontot. Sitter alltså här med en nästan fungerande kamera som försäkringen redan betalt för. Leker med tanken att pilla upp linsen för att putsa den. Nej, den får nog gå i pension eller bli leksak för yngre fotografer. Men något som man kan filma med medellång zoom så att smörjan i linsen inte stör så mycket skall jag nog filma nån gång. Och kanske jag ger mig på att öppna linsen en vacker dag. Inte mycket att förlora. ''Micke'' ==Frasses funderingar: Existerar "gratis" längre?== Jag har haft ett >10 år gammalt Sigma 24-70 objektiv liggande i ett skåp i flera år. För en tid sedan tänkte jag försöka testa om dottern (också lite >10 år ) skulle kunna tänkas bli intresserad av fotografering, genom att låta henne använda min gamla kamera + objektivet. Men se det gick ju inte, för med Sigman började Canon 5D:n spotta ur sig "Err 01" mest hela tiden och ville inte just ta bilder alls. För ett antal år sedan hade jag liknande problem med ett annat objektiv och kom ihåg att man eventuellt kan uppgradera objektivet på något sätt. Alltså blev det till att söka reda på en Sigma-service och jag hittade rätt snabbt '''Foka''', som både importerar och servar '''Sigma'''. Ringde alltså Foka och förklarade problemet. Service-killen Mara kollade nån servicemanual och konstaterade att jovisst, det går antagligen bara att fota med högsta bländare med det objektivet och det behöver ett nytt chip för att funka. Men tyvärr är linsen så gammal att vi nog inte har reservdelar för det mer. Hmm, tyckte jag. Nå, jag ska ännu kolla i en låda här om vi skulle råka ha ett gammalt chip. Om inte, så finns det inte längre reservdelar att fås till linsen. Söka söka... Nåjo, sade Mara, jag hittade faktiskt ett chip så om du kommer hit med objektivet kan vi byta det. Vi kan inte garantera att det fungerar ändå men vi kan byta och testa. Okej, funderade jag, det låter ju bra, men vad skulle det här bli att kosta då? Ett ögonblick sade Mara, jag ska kolla. Kolla kolla... Nåjo, sade Mara, vi gör det nog gratis, blir det bra? Ööö, tyckte jag först, jåå visst, det låter nog helt OK det där. Alltså förde jag objektivet på service till Drumsö och efter några dagar kom ett SMS att objektivet kan avhämtas. Och det gjorde jag. Och fortfarande ville de inte ha nåt betalt. Tack sa jag och gick. Hemma blev det genast till att testa om objektivet fungerade och visst gjorde det det. Inte illa! Gratis existerar alltså fortfarande! Få se om dottern blir "fotobiten" då så småningom. Jag rapporterar på nytt om några år. ''Frasse'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:November]] [[Category:2012]] f58e6d4244b60e1117c60f2a97e64bf825790da1 0 72 362 2013-01-22T08:08:40Z WikiSysop 1 Skapade sidan med 'Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Diptyk och triptyk== Diptyk: tvådelad altarp...' wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Diptyk och triptyk== Diptyk: tvådelad altarprydnad med relief- eller måleriutsmyckning. Även benämning på två bilder som motivmässigt hör ihop. Triptyk: tredelad tavla, som regel bestående av ett mittparti och två smalare flyglar. Även benämning på tre bilder som motivmässigt hör ihop. Med diptyp och triptyk avses i AFK:s tävlingar två respektive tre sammankopplade bilder, vilka antingen är utskrivna på samma papper eller monterade i samma paspis eller på samma bakgrundskartong. Verkets långsida inklusive paspis eller kartong får vara högst 70 cm och kortsidan högst 50 cm. En digital diptyk eller triptyk består av bilder sammanfogade i samma bildfil. I färgserien deltar verk med minst en bild i färg, medan den svartvita serien är reserverad för verk där samtliga bilder är svartvita eller tonade. För de enskilda bilderna gäller normala tävlingsregler. ==Månadsmöte med Linda och Lasse och glögg== Det var igen glädjande många som mötte upp när fjolårets sista månadsmöte gick av stapeln. Men så vankades det ju inte bara två unga, trevliga domargäster, AFK:arna [[Linda Varoma]] och [[Lasse Lehtinen]], utan dessutom glögg med tilltugg! Både Linda och Lasse har examen (2011) från fotoskolan i Nykarleby, som har utdimitterat många vid det här laget etablerade fina fotografer. Här såg vi igen två sådana. Nå, etableringen får de kanske vänta på ännu, men hittills har det gått bra för båda, med flera utställningar bakom sig. Lasse har fast anställning på tidningen Östra Nyland, där han sköter foto, layout och ombrytning. Linda försöker sig på konstfotografins törnbeströdda väg och har redan haft, det måste man säga, stora framgångar. Hon har fått ta emot både pris och stipendier, och det senaste är att hon vann 20 000 pund i Hasselblads Victor Fellowship för en magisterutbildning i England. Dit åker hela familjen Varoma–Lehtinen så småningom på ett år, en familj som också inkluderar en alldeles liten tredje medlem. Men Linda verkar inte rädas – hon tycker om utmaningar och Stora Projekt, som tar Tid. Domarskapet skötte Linda och Lasse gemensamt, med den äran. ==AFK 125 år - utställning== AFK fyller 2014 smått fantastiska 125 år. Planerandet av festårets evenemang har påbörjats av en liten arbetsgrupp, men naturligtvis vill och behöver vi ha så många som möjligt av medlemmarna med både i planeringen och genomförandet av de evenemang som ordnas. En 125-årsutställning är det första evenemanget där vi vill ha medlemmarna med redan nu. '''Temat för 125-årsutställngen är "bildpar"''' (inget officiellt namn på utställningen finns ännu). Arbetsgruppen har valt ut ett antal bilder ur AFKs arkiv och till var och en av dessa arkivbilder söker vi ett passande bildpar, i form av nuvarande AFK-medlemmars egna foton. Dessa bilder (arkivbilderna + "parbilderna") kommer att ställas ut på 125-årsutställningen. Under loppet av år 2013 kommer vi att presentera arkivbilderna och be att medlemmarna lämnar in sina egna bilder som förslag på bildpar. Bilderna som vi söker som parbild '''skall kunna kopplas ihop med arkivbilden''' på något sätt. Det som gör att bilderna hör ihop kan vara ett gemensamt tema, idé, motiv, känsla, färg (trots att arkivbilderna mestadels är svartvita), omgivning, händelse, miljö, nån speciell detalj mm. Om arkivbilden föreställer t.ex. handel på salutorget för 100 år sedan så söker vi inte nödvändigtvis en bild som visar handel på salutorget idag (kan också vara det dock). Den parbild vi söker kan vara en bild på ett skyltfönster i en skoaffär eller ett makrofoto på en kreditkortsläsare eller ett antal skränande måsar eller vad som helst som har någon slags anknytning till arkivbilden. Varje månad under år 2013 kommer vi att be om bildförslag till 2-3 arkivbilder. Bilderna lämnas helst in i digitalt format (jpeg, inga begränsningar på storleken) per email till tävlingssekreteraren, se kontaktrutan. Om man har en pappersbild man vill lämna in kan man kontakta någon i arbetsgruppen. Bilderna som lämnas in kan vara nytagna eller från medlemmarnas egna arkiv. Högst 3 bilder kan lämnas in per medlem för varje arkivbild. Om någon medlem känner till att någon annan medlem har en bild som skulle passa in som parbild kan man gärna tipsa arbetsgruppen. Arbetsgruppen kommer att av de inlämnade bilderna välja ut de bilder som slutligen ställs ut (det kan vara mer än en "ny" bild för varje arkivbild). Den slutliga utställningen planeras ha minst ett 50-tal bilder (25 arkivbilder + åtminstone en parbild för varje arkivbild). Printning av utställningsbilderna återkommer vi till i ett senare skede. Den första gruppen arkivbilder som söker parbilder kan ses på AFK:s webbsida på [http://www.afk.fi/125 www.afk.fi/125]. Lösenordet finns i papperscirkuläret (Januari 2013), fås också direkt av tävlingssekreteraren. Mer info om inlämningstiden för bilderna finns också på webben. Arbetsgruppen består för tillfället av: [[Kristian Frantz]], [[Kirta Leppo]], [[Gunnar Lundqvist]] och [[Pehr Snellman]] [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Januari]] [[Category:2013]] b1b5fae6bfbd583ea008dd650c6f00629a561822 10 27 363 327 2013-01-22T08:09:24Z WikiSysop 1 /* Cirkuläret */ wikitext text/x-wiki <div style="float: right; padding: 15px; margin: 0 0 3% 3%; background-color: #efefcf; width: 30%; border: 1px solid #000;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Månadens bild 2011-2012]] * [[Styrelsen]] * [[Stadgar för Amatörfotografklubben i Helsingfors rf]] * [[Månadens bild 2010-2011]] ===Cirkuläret=== * [[Cirkuläret Januari 2013|Januari 2013]] * [[Cirkuläret November 2012|November 2012]] * [[Cirkuläret Oktober 2011|Oktober 2012]] ---- Se lista på [[Special:Allpages|alla artiklar]]. </div> a59cb56e9a82d446e5247ae99a5c7ed5409e14e4 367 363 2013-01-22T08:17:48Z WikiSysop 1 /* Aktuella artiklar */ wikitext text/x-wiki <div style="float: right; padding: 15px; margin: 0 0 3% 3%; background-color: #efefcf; width: 30%; border: 1px solid #000;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Månadens bild 2012-2013]] * [[Styrelsen]] * [[Stadgar för Amatörfotografklubben i Helsingfors rf]] * [[Månadens bild 2011-2012]] ===Cirkuläret=== * [[Cirkuläret Januari 2013|Januari 2013]] * [[Cirkuläret November 2012|November 2012]] * [[Cirkuläret Oktober 2011|Oktober 2012]] ---- Se lista på [[Special:Allpages|alla artiklar]]. </div> 111dc7839a0b05c0bd155dfeb318fceebeb4a06e 370 367 2013-01-22T08:48:27Z WikiSysop 1 /* Aktuella artiklar */ wikitext text/x-wiki <div style="float: right; padding: 15px; margin: 0 0 3% 3%; background-color: #efefcf; width: 30%; border: 1px solid #000;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Månadens bild 2012-2013]] * [[Styrelsen]] * [[Stadgar för Amatörfotografklubben i Helsingfors rf]] * [[Månadens bild]] ===Cirkuläret=== * [[Cirkuläret Januari 2013|Januari 2013]] * [[Cirkuläret November 2012|November 2012]] * [[Cirkuläret Oktober 2011|Oktober 2012]] ---- Se lista på [[Special:Allpages|alla artiklar]]. </div> b1ac25b542f133ea62c024f1e9f9c9e0db15332c 394 370 2013-01-22T09:35:59Z WikiSysop 1 /* Aktuella artiklar */ wikitext text/x-wiki <div style="float: right; padding: 15px; margin: 0 0 3% 3%; background-color: #efefcf; width: 30%; border: 1px solid #000;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Månadens bild 2012-2013]] ([[Månadens bild|Alla år]]) * [[Styrelsen]] * [[Stadgar för Amatörfotografklubben i Helsingfors rf]] ===Cirkuläret=== * [[Cirkuläret Januari 2013|Januari 2013]] * [[Cirkuläret November 2012|November 2012]] * [[Cirkuläret Oktober 2011|Oktober 2012]] ---- Se lista på [[Special:Allpages|alla artiklar]]. </div> 03b9245fa7ab394e70682bdfc73bcec33dc4aedc 399 394 2013-02-18T08:01:36Z WikiSysop 1 /* Cirkuläret */ wikitext text/x-wiki <div style="float: right; padding: 15px; margin: 0 0 3% 3%; background-color: #efefcf; width: 30%; border: 1px solid #000;" > ===Aktuella artiklar=== * [[Månadens bild 2012-2013]] ([[Månadens bild|Alla år]]) * [[Styrelsen]] * [[Stadgar för Amatörfotografklubben i Helsingfors rf]] ===Cirkuläret=== * [[Cirkuläret Februari 2013|Februari 2013]] * [[Cirkuläret Januari 2013|Januari 2013]] * [[Cirkuläret November 2012|November 2012]] ---- Se lista på [[Special:Allpages|alla artiklar]]. </div> 9fdc89287fadc21844616899c6e759d1db403030 0 36 364 183 2013-01-22T08:14:10Z WikiSysop 1 /* Tävlingsresultat */ wikitext text/x-wiki Månadens bild är en fototävling för [[AFK]]:s medlemmar. Se [[Tävlingsregler_för_AFK#M.C3.A5nadens_bild|tävlingsreglerna]]. ==Tävlingsresultat== * [[Månadens bild 2011-2012]] * [[Månadens bild 2010-2011]] * [[Månadens bild 2009-2010]] * [[Månadens bild 2008-2009]] 7809e8fcc24622ffbd403c9a0dc08f4eb93095a5 372 364 2013-01-22T08:49:35Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki Månadens bild är en fototävling för [[AFK]]:s medlemmar. Se [[Tävlingsregler_för_AFK#M.C3.A5nadens_bild|tävlingsreglerna]]. ==Tävlingsresultat== * [[Månadens bild 2011-2012]] * [[Månadens bild 2010-2011]] * [[Månadens bild 2009-2010]] * [[Månadens bild 2008-2009]] [[Category:2008]] [[Category:2009]] [[Category:2010]] [[Category:2011]] [[Category:2012]] [[Category:2013]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] c808870c53ba3b8d764f6731a89dcbff8556a420 374 372 2013-01-22T08:51:42Z WikiSysop 1 /* Tävlingsresultat */ wikitext text/x-wiki Månadens bild är en fototävling för [[AFK]]:s medlemmar. Se [[Tävlingsregler_för_AFK#M.C3.A5nadens_bild|tävlingsreglerna]]. ==Tävlingsresultat== * [[Månadens bild 2012-2013]] * [[Månadens bild 2011-2012]] * [[Månadens bild 2010-2011]] * [[Månadens bild 2009-2010]] * [[Månadens bild 2008-2009]] [[Category:2008]] [[Category:2009]] [[Category:2010]] [[Category:2011]] [[Category:2012]] [[Category:2013]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 11efd595fdfb06e4e68d20b5ed59221efab3d8ed 0 30 365 328 2013-01-22T08:15:46Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki ==Verksamhetsår 2012-2013== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Gunnar Lundqvist]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Internetansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Biträdande tävlingssekreterare, vice labbmästare | [[Peter Stenius]] |- | Bokföring | [[Anders Blomqvist]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |} ==Verksamhetsår 2011-2012== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Internetansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Biträdande tävlingssekreterare, vice labbmästare | [[Peter Stenius]] |- | Bokföring | [[Anders Blomqvist]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |} ==Verksamhetsår 2010-2011== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Internetansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Biträdande tävlingssekreterare, vice labbmästare | [[Peter Stenius]] |- | Bokföring | [[Anders Blomqvist]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |} ==Verksamhetsår 2009-2010== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Labbmästare | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Vice labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Koordinator för digicirkeln | [[Pehr Snellman]] |- | Koordinator för bildcirkeln | [[Pehr Snellman]] |} ==Verksamhetsår 2008-2009== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Labbmästare | [[Mikael Albrecht]] <ref>[[Robert Perander]] frigavs sin post som labbmästare under året på egen begäran.</ref> |- | Tävlingssekreterare | [[Niklas Lindgren]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Vice labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarig <ref>Ny funktionärsroll fr.o.m. detta verksamhetsår</ref> | [[Niklas Lindgren]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Koordinator för digicirkeln | [[Robert Perander]] |- | Koordinator för bildcirkeln | [[Pehr Snellman]] |} <references/> [[Category:AFK]] [[Category:Styrelsen]] [[Category:2008]] [[Category:2009]] [[Category:2010]] [[Category:2011]] 8d1ead8d55f59a7fb6a11cb9aafdafc8607c6138 366 365 2013-01-22T08:16:55Z WikiSysop 1 /* Funktionärer */ wikitext text/x-wiki ==Verksamhetsår 2012-2013== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Gunnar Lundqvist]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Internetansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Biträdande tävlingssekreterare, vice labbmästare | [[Peter Stenius]] |- | Bokföring | [[Anders Blomqvist]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |} ==Verksamhetsår 2011-2012== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Internetansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Biträdande tävlingssekreterare, vice labbmästare | [[Peter Stenius]] |- | Bokföring | [[Anders Blomqvist]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |} ==Verksamhetsår 2010-2011== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Internetansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Biträdande tävlingssekreterare, vice labbmästare | [[Peter Stenius]] |- | Bokföring | [[Anders Blomqvist]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |} ==Verksamhetsår 2009-2010== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Labbmästare | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Vice labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Koordinator för digicirkeln | [[Pehr Snellman]] |- | Koordinator för bildcirkeln | [[Pehr Snellman]] |} ==Verksamhetsår 2008-2009== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Labbmästare | [[Mikael Albrecht]] <ref>[[Robert Perander]] frigavs sin post som labbmästare under året på egen begäran.</ref> |- | Tävlingssekreterare | [[Niklas Lindgren]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Vice labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarig <ref>Ny funktionärsroll fr.o.m. verksamhetsår 2008-2009</ref> | [[Niklas Lindgren]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Koordinator för digicirkeln | [[Robert Perander]] |- | Koordinator för bildcirkeln | [[Pehr Snellman]] |} <references/> [[Category:AFK]] [[Category:Styrelsen]] [[Category:2008]] [[Category:2009]] [[Category:2010]] [[Category:2011]] [[Category:2012]] [[Category:2013]] 8fb8b7400fdd75406276c44e548a172e0dc99ef9 0 73 368 2013-01-22T08:25:52Z WikiSysop 1 Skapade sidan med '==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till St Petersburg. Tävlingen går i tre serier, en för dior, en för påsiktsbilder...' wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till St Petersburg. Tävlingen går i tre serier, en för dior, en för påsiktsbilder i svartvitt och en för påsiktsbilder i färg. Tre bilder per deltagare och serie. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | |- | Svartvitt | |- | Dia | |} Vårutfärdsvinnaren: ===Oktober: Perspektiv (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | | | | |- | Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Fagervik. I höstutflyktstävlingen får var och en ställa upp med tre enskilda påsiktsbilder (svartvita eller färg eller blandat) och en triptyk. Som triptyk räknas ett verk som kan hängas upp som helhet, men består av tre bilder. Triptykens långsida får vara högst 70 cm och kortsidan högst 50 cm. För de enskilda bilderna gäller normala tävlingsregler. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | | | |- | Enskilda bilder | | | |} Publikfavorit: ===November: Kreativt (deltävling i Årets fotograf)=== Tre deltävlingar: Två för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en för projicerade digitala bilder, en bild per deltagare och deltävling, totalt högst tre bilder. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |Projicerade digitala bilder | | | | |} Publikfavorit: ===Januari: Motsats (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. Denna gång kan bilden vara antingen en singelbild ''eller'' en diptyk med maxmåttet 50 cm inklusive paspis på längre sidan. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Februari: Frihet (deltävling i Årets fotograf) === Två deltävlingar, en diatävling och en för projicerade digitala bilder. En bild per deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | | | | |- |Projicerade digitala bilder | | | | |} Publikfavorit: ===Februari: Kvinnan === Två påsiktsbilder per deltagare, valfritt färg / svartvitt. ====Resultat==== ===Mars: Musik (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===April: Skymning (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrumskopior och bilder i ädelförfaranden. Tre bilder per deltagare. ====Resultat==== 26c5f35d71baadcb5cb833471e53522689e788f3 369 368 2013-01-22T08:48:06Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till St Petersburg. Tävlingen går i tre serier, en för dior, en för påsiktsbilder i svartvitt och en för påsiktsbilder i färg. Tre bilder per deltagare och serie. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | |- | Svartvitt | |- | Dia | |} Vårutfärdsvinnaren: ===Oktober: Perspektiv (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | | | | |- | Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Fagervik. I höstutflyktstävlingen får var och en ställa upp med tre enskilda påsiktsbilder (svartvita eller färg eller blandat) och en triptyk. Som triptyk räknas ett verk som kan hängas upp som helhet, men består av tre bilder. Triptykens långsida får vara högst 70 cm och kortsidan högst 50 cm. För de enskilda bilderna gäller normala tävlingsregler. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | | | |- | Enskilda bilder | | | |} Publikfavorit: ===November: Kreativt (deltävling i Årets fotograf)=== Tre deltävlingar: Två för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en för projicerade digitala bilder, en bild per deltagare och deltävling, totalt högst tre bilder. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |Projicerade digitala bilder | | | | |} Publikfavorit: ===Januari: Motsats (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. Denna gång kan bilden vara antingen en singelbild ''eller'' en diptyk med maxmåttet 50 cm inklusive paspis på längre sidan. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Februari: Frihet (deltävling i Årets fotograf) === Två deltävlingar, en diatävling och en för projicerade digitala bilder. En bild per deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | | | | |- |Projicerade digitala bilder | | | | |} Publikfavorit: ===Februari: Kvinnan === Två påsiktsbilder per deltagare, valfritt färg / svartvitt. ====Resultat==== ===Mars: Musik (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===April: Skymning (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrumskopior och bilder i ädelförfaranden. Tre bilder per deltagare. ====Resultat==== [[Category:2012]] [[Category:2013]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] e35ededdf45d43ce7c988c00f873c6a78168215d 389 369 2013-01-22T09:25:04Z WikiSysop 1 /* September: Vårutfärdstävling */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till St Petersburg. Tävlingen går i tre serier, en för dior, en för påsiktsbilder i svartvitt och en för påsiktsbilder i färg. Tre bilder per deltagare och serie. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''På högre nivå'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''The Marlboro man'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Hus'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Leningrad!'' |- | Svartvitt | '''[[Richard Creutz]]''', ''Femte våningen'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Ett glas skumpa'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Modernisering'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Andy på balalajka'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dansanta'' |- | Dia | '''[[Clas Feiring]]''', ''Mot förgängelsen'' |} Vårutfärdsvinnaren: [[Lena Lundqvist]] ===Oktober: Perspektiv (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | | | | |- | Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Fagervik. I höstutflyktstävlingen får var och en ställa upp med tre enskilda påsiktsbilder (svartvita eller färg eller blandat) och en triptyk. Som triptyk räknas ett verk som kan hängas upp som helhet, men består av tre bilder. Triptykens långsida får vara högst 70 cm och kortsidan högst 50 cm. För de enskilda bilderna gäller normala tävlingsregler. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | | | |- | Enskilda bilder | | | |} Publikfavorit: ===November: Kreativt (deltävling i Årets fotograf)=== Tre deltävlingar: Två för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en för projicerade digitala bilder, en bild per deltagare och deltävling, totalt högst tre bilder. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |Projicerade digitala bilder | | | | |} Publikfavorit: ===Januari: Motsats (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. Denna gång kan bilden vara antingen en singelbild ''eller'' en diptyk med maxmåttet 50 cm inklusive paspis på längre sidan. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Februari: Frihet (deltävling i Årets fotograf) === Två deltävlingar, en diatävling och en för projicerade digitala bilder. En bild per deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | | | | |- |Projicerade digitala bilder | | | | |} Publikfavorit: ===Februari: Kvinnan === Två påsiktsbilder per deltagare, valfritt färg / svartvitt. ====Resultat==== ===Mars: Musik (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===April: Skymning (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrumskopior och bilder i ädelförfaranden. Tre bilder per deltagare. ====Resultat==== [[Category:2012]] [[Category:2013]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 2778f7f007360fe529c33e1cbd34fea0e4c6bfcd 390 389 2013-01-22T09:25:28Z WikiSysop 1 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till St Petersburg. Tävlingen går i tre serier, en för dior, en för påsiktsbilder i svartvitt och en för påsiktsbilder i färg. Tre bilder per deltagare och serie. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''På högre nivå'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''The Marlboro man'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Hus'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Leningrad!'' | |- | Svartvitt | '''[[Richard Creutz]]''', ''Femte våningen'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Ett glas skumpa'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Modernisering'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Andy på balalajka'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dansanta'' |- | Dia | '''[[Clas Feiring]]''', ''Mot förgängelsen'' | | | | |} Vårutfärdsvinnaren: [[Lena Lundqvist]] ===Oktober: Perspektiv (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | | | | |- | Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Fagervik. I höstutflyktstävlingen får var och en ställa upp med tre enskilda påsiktsbilder (svartvita eller färg eller blandat) och en triptyk. Som triptyk räknas ett verk som kan hängas upp som helhet, men består av tre bilder. Triptykens långsida får vara högst 70 cm och kortsidan högst 50 cm. För de enskilda bilderna gäller normala tävlingsregler. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | | | |- | Enskilda bilder | | | |} Publikfavorit: ===November: Kreativt (deltävling i Årets fotograf)=== Tre deltävlingar: Två för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en för projicerade digitala bilder, en bild per deltagare och deltävling, totalt högst tre bilder. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |Projicerade digitala bilder | | | | |} Publikfavorit: ===Januari: Motsats (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. Denna gång kan bilden vara antingen en singelbild ''eller'' en diptyk med maxmåttet 50 cm inklusive paspis på längre sidan. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Februari: Frihet (deltävling i Årets fotograf) === Två deltävlingar, en diatävling och en för projicerade digitala bilder. En bild per deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | | | | |- |Projicerade digitala bilder | | | | |} Publikfavorit: ===Februari: Kvinnan === Två påsiktsbilder per deltagare, valfritt färg / svartvitt. ====Resultat==== ===Mars: Musik (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===April: Skymning (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrumskopior och bilder i ädelförfaranden. Tre bilder per deltagare. ====Resultat==== [[Category:2012]] [[Category:2013]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 2177e682100d7baa43d4c0a979cfb7a278299f77 391 390 2013-01-22T09:27:42Z WikiSysop 1 /* Oktober: Höstutfärdstävling */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till St Petersburg. Tävlingen går i tre serier, en för dior, en för påsiktsbilder i svartvitt och en för påsiktsbilder i färg. Tre bilder per deltagare och serie. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''På högre nivå'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''The Marlboro man'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Hus'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Leningrad!'' | |- | Svartvitt | '''[[Richard Creutz]]''', ''Femte våningen'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Ett glas skumpa'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Modernisering'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Andy på balalajka'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dansanta'' |- | Dia | '''[[Clas Feiring]]''', ''Mot förgängelsen'' | | | | |} Vårutfärdsvinnaren: [[Lena Lundqvist]] ===Oktober: Perspektiv (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | | | | |- | Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Fagervik. I höstutflyktstävlingen får var och en ställa upp med tre enskilda påsiktsbilder (svartvita eller färg eller blandat) och en triptyk. Som triptyk räknas ett verk som kan hängas upp som helhet, men består av tre bilder. Triptykens långsida får vara högst 70 cm och kortsidan högst 50 cm. För de enskilda bilderna gäller normala tävlingsregler. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Triptyk | '''[[Peter Stenius]]''', ''Orgeln'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Monokromt klocktorn'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Tittut!'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Anden'' |} ===November: Kreativt (deltävling i Årets fotograf)=== Tre deltävlingar: Två för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en för projicerade digitala bilder, en bild per deltagare och deltävling, totalt högst tre bilder. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |Projicerade digitala bilder | | | | |} Publikfavorit: ===Januari: Motsats (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. Denna gång kan bilden vara antingen en singelbild ''eller'' en diptyk med maxmåttet 50 cm inklusive paspis på längre sidan. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Februari: Frihet (deltävling i Årets fotograf) === Två deltävlingar, en diatävling och en för projicerade digitala bilder. En bild per deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | | | | |- |Projicerade digitala bilder | | | | |} Publikfavorit: ===Februari: Kvinnan === Två påsiktsbilder per deltagare, valfritt färg / svartvitt. ====Resultat==== ===Mars: Musik (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===April: Skymning (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrumskopior och bilder i ädelförfaranden. Tre bilder per deltagare. ====Resultat==== [[Category:2012]] [[Category:2013]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 910737d0ab282a5e0a65a8b63939f517cb2d13b8 392 391 2013-01-22T09:30:36Z WikiSysop 1 /* Oktober: Perspektiv (deltävling i Årets fotograf) */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till St Petersburg. Tävlingen går i tre serier, en för dior, en för påsiktsbilder i svartvitt och en för påsiktsbilder i färg. Tre bilder per deltagare och serie. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''På högre nivå'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''The Marlboro man'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Hus'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Leningrad!'' | |- | Svartvitt | '''[[Richard Creutz]]''', ''Femte våningen'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Ett glas skumpa'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Modernisering'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Andy på balalajka'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dansanta'' |- | Dia | '''[[Clas Feiring]]''', ''Mot förgängelsen'' | | | | |} Vårutfärdsvinnaren: [[Lena Lundqvist]] ===Oktober: Perspektiv (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Ur barnbarnets perspektiv'' | '''[[Hanna Blomqvist]]''', ''Följ med på höstpromenad'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Lutande tornet i Vence'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Ny arkitektur i Köpenhamn'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Tågresenärer i Milano'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Trafikprognos'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Himmelska toner'' | |} Publikfavorit: '''[[Ghita Thomé]]''', ''Flagad färg'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Fagervik. I höstutflyktstävlingen får var och en ställa upp med tre enskilda påsiktsbilder (svartvita eller färg eller blandat) och en triptyk. Som triptyk räknas ett verk som kan hängas upp som helhet, men består av tre bilder. Triptykens långsida får vara högst 70 cm och kortsidan högst 50 cm. För de enskilda bilderna gäller normala tävlingsregler. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Triptyk | '''[[Peter Stenius]]''', ''Orgeln'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Monokromt klocktorn'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Tittut!'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Anden'' |} ===November: Kreativt (deltävling i Årets fotograf)=== Tre deltävlingar: Två för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en för projicerade digitala bilder, en bild per deltagare och deltävling, totalt högst tre bilder. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |Projicerade digitala bilder | | | | |} Publikfavorit: ===Januari: Motsats (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. Denna gång kan bilden vara antingen en singelbild ''eller'' en diptyk med maxmåttet 50 cm inklusive paspis på längre sidan. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Februari: Frihet (deltävling i Årets fotograf) === Två deltävlingar, en diatävling och en för projicerade digitala bilder. En bild per deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | | | | |- |Projicerade digitala bilder | | | | |} Publikfavorit: ===Februari: Kvinnan === Två påsiktsbilder per deltagare, valfritt färg / svartvitt. ====Resultat==== ===Mars: Musik (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===April: Skymning (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrumskopior och bilder i ädelförfaranden. Tre bilder per deltagare. ====Resultat==== [[Category:2012]] [[Category:2013]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 4fdf57cab3e24a62960ce10b99c34e9b102f5b2f 393 392 2013-01-22T09:35:02Z WikiSysop 1 /* November: Kreativt (deltävling i Årets fotograf) */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till St Petersburg. Tävlingen går i tre serier, en för dior, en för påsiktsbilder i svartvitt och en för påsiktsbilder i färg. Tre bilder per deltagare och serie. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''På högre nivå'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''The Marlboro man'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Hus'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Leningrad!'' | |- | Svartvitt | '''[[Richard Creutz]]''', ''Femte våningen'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Ett glas skumpa'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Modernisering'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Andy på balalajka'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dansanta'' |- | Dia | '''[[Clas Feiring]]''', ''Mot förgängelsen'' | | | | |} Vårutfärdsvinnaren: [[Lena Lundqvist]] ===Oktober: Perspektiv (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Ur barnbarnets perspektiv'' | '''[[Hanna Blomqvist]]''', ''Följ med på höstpromenad'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Lutande tornet i Vence'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Ny arkitektur i Köpenhamn'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Tågresenärer i Milano'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Trafikprognos'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Himmelska toner'' | |} Publikfavorit: '''[[Ghita Thomé]]''', ''Flagad färg'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Fagervik. I höstutflyktstävlingen får var och en ställa upp med tre enskilda påsiktsbilder (svartvita eller färg eller blandat) och en triptyk. Som triptyk räknas ett verk som kan hängas upp som helhet, men består av tre bilder. Triptykens långsida får vara högst 70 cm och kortsidan högst 50 cm. För de enskilda bilderna gäller normala tävlingsregler. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Triptyk | '''[[Peter Stenius]]''', ''Orgeln'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Monokromt klocktorn'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Tittut!'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Anden'' |} ===November: Kreativt (deltävling i Årets fotograf)=== Tre deltävlingar: Två för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en för projicerade digitala bilder, en bild per deltagare och deltävling, totalt högst tre bilder. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fredsbron i Tbilisi'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Paradisäpplen'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flax'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Denise'' |- |Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Nattfjäril'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Kreativitet i designhuvudstaden'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Ljusmålning'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mannerheims skugga'' |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Steve Lipson]]''', ''Noah's Cape'' | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Båtar'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Två badhytter'' | '''[[Andy Young]]''', ''Place du Tertre'' |} ===Januari: Motsats (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. Denna gång kan bilden vara antingen en singelbild ''eller'' en diptyk med maxmåttet 50 cm inklusive paspis på längre sidan. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Februari: Frihet (deltävling i Årets fotograf) === Två deltävlingar, en diatävling och en för projicerade digitala bilder. En bild per deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | | | | |- |Projicerade digitala bilder | | | | |} Publikfavorit: ===Februari: Kvinnan === Två påsiktsbilder per deltagare, valfritt färg / svartvitt. ====Resultat==== ===Mars: Musik (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===April: Skymning (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrumskopior och bilder i ädelförfaranden. Tre bilder per deltagare. ====Resultat==== [[Category:2012]] [[Category:2013]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] f8c799d693ae8064a2383a73a91b7c45db44ced7 397 393 2013-01-28T08:59:30Z WikiSysop 1 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till St Petersburg. Tävlingen går i tre serier, en för dior, en för påsiktsbilder i svartvitt och en för påsiktsbilder i färg. Tre bilder per deltagare och serie. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''På högre nivå'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''The Marlboro man'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Hus'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Leningrad!'' | |- | Svartvitt | '''[[Richard Creutz]]''', ''Femte våningen'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Ett glas skumpa'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Modernisering'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Andy på balalajka'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dansanta'' |- | Dia | '''[[Clas Feiring]]''', ''Mot förgängelsen'' | | | | |} Vårutfärdsvinnaren: [[Lena Lundqvist]] ===Oktober: Perspektiv (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Ur barnbarnets perspektiv'' | '''[[Hanna Blomqvist]]''', ''Följ med på höstpromenad'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Lutande tornet i Vence'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Ny arkitektur i Köpenhamn'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Tågresenärer i Milano'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Trafikprognos'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Himmelska toner'' | |} Publikfavorit: '''[[Ghita Thomé]]''', ''Flagad färg'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Fagervik. I höstutflyktstävlingen får var och en ställa upp med tre enskilda påsiktsbilder (svartvita eller färg eller blandat) och en triptyk. Som triptyk räknas ett verk som kan hängas upp som helhet, men består av tre bilder. Triptykens långsida får vara högst 70 cm och kortsidan högst 50 cm. För de enskilda bilderna gäller normala tävlingsregler. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Triptyk | '''[[Peter Stenius]]''', ''Orgeln'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Monokromt klocktorn'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Tittut!'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Anden'' |} ===November: Kreativt (deltävling i Årets fotograf)=== Tre deltävlingar: Två för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en för projicerade digitala bilder, en bild per deltagare och deltävling, totalt högst tre bilder. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fredsbron i Tbilisi'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Paradisäpplen'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flax'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Denise'' |- |Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Nattfjäril'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Kreativitet i designhuvudstaden'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Ljusmålning'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mannerheims skugga'' |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Två badhytter'' | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Båtar'' | '''[[Steve Lipson]]''', ''Noah's Cape'' | '''[[Andy Young]]''', ''Place du Tertre'' |} ===Januari: Motsats (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. Denna gång kan bilden vara antingen en singelbild ''eller'' en diptyk med maxmåttet 50 cm inklusive paspis på längre sidan. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Februari: Frihet (deltävling i Årets fotograf) === Två deltävlingar, en diatävling och en för projicerade digitala bilder. En bild per deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | | | | |- |Projicerade digitala bilder | | | | |} Publikfavorit: ===Februari: Kvinnan === Två påsiktsbilder per deltagare, valfritt färg / svartvitt. ====Resultat==== ===Mars: Musik (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===April: Skymning (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrumskopior och bilder i ädelförfaranden. Tre bilder per deltagare. ====Resultat==== [[Category:2012]] [[Category:2013]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] c296d098afe6dc7b7690d0a0459b45f000280a7a 400 397 2013-02-18T12:07:17Z WikiSysop 1 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till St Petersburg. Tävlingen går i tre serier, en för dior, en för påsiktsbilder i svartvitt och en för påsiktsbilder i färg. Tre bilder per deltagare och serie. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''På högre nivå'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''The Marlboro man'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Hus'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Leningrad!'' | |- | Svartvitt | '''[[Richard Creutz]]''', ''Femte våningen'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Ett glas skumpa'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Modernisering'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Andy på balalajka'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dansanta'' |- | Dia | '''[[Clas Feiring]]''', ''Mot förgängelsen'' | | | | |} Vårutfärdsvinnaren: [[Lena Lundqvist]] ===Oktober: Perspektiv (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Ur barnbarnets perspektiv'' | '''[[Hanna Blomqvist]]''', ''Följ med på höstpromenad'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Lutande tornet i Vence'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Ny arkitektur i Köpenhamn'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Tågresenärer i Milano'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Trafikprognos'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Himmelska toner'' | |} Publikfavorit: '''[[Ghita Thomé]]''', ''Flagad färg'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Fagervik. I höstutflyktstävlingen får var och en ställa upp med tre enskilda påsiktsbilder (svartvita eller färg eller blandat) och en triptyk. Som triptyk räknas ett verk som kan hängas upp som helhet, men består av tre bilder. Triptykens långsida får vara högst 70 cm och kortsidan högst 50 cm. För de enskilda bilderna gäller normala tävlingsregler. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Triptyk | '''[[Peter Stenius]]''', ''Orgeln'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Monokromt klocktorn'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Tittut!'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Anden'' |} ===November: Kreativt (deltävling i Årets fotograf)=== Tre deltävlingar: Två för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en för projicerade digitala bilder, en bild per deltagare och deltävling, totalt högst tre bilder. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fredsbron i Tbilisi'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Paradisäpplen'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flax'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Denise'' |- |Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Nattfjäril'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Kreativitet i designhuvudstaden'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Ljusmålning'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mannerheims skugga'' |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Två badhytter'' | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Båtar'' | '''[[Steve Lipson]]''', ''Noah's Cape'' | '''[[Andy Young]]''', ''Place du Tertre'' |} ===Januari: Motsats (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. Denna gång kan bilden vara antingen en singelbild ''eller'' en diptyk med maxmåttet 50 cm inklusive paspis på längre sidan. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Som hund och katt'' | '''[[Renni Amberg]]''', ''Brytning'' | '''[[Göran G:son Lindberg]]''', ''Vadå! Jag?'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''I beg, your pardon'' |- |Svartvitt | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Yin & Yang'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Bergen-Belsen och framtidshoppet'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Krig och Frid'' | '''[[Vega Michael]]''', ''Himmel och jord'' |} Publikfavorit: ===Februari: Frihet (deltävling i Årets fotograf) === Två deltävlingar, en diatävling och en för projicerade digitala bilder. En bild per deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | | | | |- |Projicerade digitala bilder | | | | |} Publikfavorit: ===Februari: Kvinnan === Två påsiktsbilder per deltagare, valfritt färg / svartvitt. ====Resultat==== ===Mars: Musik (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===April: Skymning (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrumskopior och bilder i ädelförfaranden. Tre bilder per deltagare. ====Resultat==== [[Category:2012]] [[Category:2013]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 73a5c38b84b2c18995a6c92fd25b0419fec86047 401 400 2013-03-11T15:41:43Z Frasse 4 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till St Petersburg. Tävlingen går i tre serier, en för dior, en för påsiktsbilder i svartvitt och en för påsiktsbilder i färg. Tre bilder per deltagare och serie. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''På högre nivå'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''The Marlboro man'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Hus'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Leningrad!'' | |- | Svartvitt | '''[[Richard Creutz]]''', ''Femte våningen'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Ett glas skumpa'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Modernisering'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Andy på balalajka'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dansanta'' |- | Dia | '''[[Clas Feiring]]''', ''Mot förgängelsen'' | | | | |} Vårutfärdsvinnaren: [[Lena Lundqvist]] ===Oktober: Perspektiv (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Ur barnbarnets perspektiv'' | '''[[Hanna Blomqvist]]''', ''Följ med på höstpromenad'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Lutande tornet i Vence'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Ny arkitektur i Köpenhamn'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Tågresenärer i Milano'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Trafikprognos'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Himmelska toner'' | |} Publikfavorit: '''[[Ghita Thomé]]''', ''Flagad färg'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Fagervik. I höstutflyktstävlingen får var och en ställa upp med tre enskilda påsiktsbilder (svartvita eller färg eller blandat) och en triptyk. Som triptyk räknas ett verk som kan hängas upp som helhet, men består av tre bilder. Triptykens långsida får vara högst 70 cm och kortsidan högst 50 cm. För de enskilda bilderna gäller normala tävlingsregler. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Triptyk | '''[[Peter Stenius]]''', ''Orgeln'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Monokromt klocktorn'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Tittut!'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Anden'' |} ===November: Kreativt (deltävling i Årets fotograf)=== Tre deltävlingar: Två för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en för projicerade digitala bilder, en bild per deltagare och deltävling, totalt högst tre bilder. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fredsbron i Tbilisi'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Paradisäpplen'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flax'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Denise'' |- |Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Nattfjäril'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Kreativitet i designhuvudstaden'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Ljusmålning'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mannerheims skugga'' |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Två badhytter'' | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Båtar'' | '''[[Steve Lipson]]''', ''Noah's Cape'' | '''[[Andy Young]]''', ''Place du Tertre'' |} ===Januari: Motsats (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. Denna gång kan bilden vara antingen en singelbild ''eller'' en diptyk med maxmåttet 50 cm inklusive paspis på längre sidan. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Som hund och katt'' | '''[[Renni Amberg]]''', ''Brytning'' | '''[[Göran G:son Lindberg]]''', ''Vadå! Jag?'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''I beg, your pardon'' |- |Svartvitt | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Yin & Yang'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Bergen-Belsen och framtidshoppet'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Krig och Frid'' | '''[[Vega Michael]]''', ''Himmel och jord'' |} Publikfavorit: ===Februari: Frihet (deltävling i Årets fotograf) === Två deltävlingar, en diatävling och en för projicerade digitala bilder. En bild per deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia |För få deltagare, inga placeringar | | | |- |Projicerade digitala bilder | Renni Amberg |Ghita Thomé |Andy Young | |} Publikfavorit: ===Februari: Kvinnan === Två påsiktsbilder per deltagare, valfritt färg / svartvitt. ====Resultat==== ===Mars: Musik (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===April: Skymning (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrumskopior och bilder i ädelförfaranden. Tre bilder per deltagare. ====Resultat==== [[Category:2012]] [[Category:2013]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 27c40add269c33538fca5acf51ce1ca77fc183c3 402 401 2013-03-11T15:44:44Z Frasse 4 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till St Petersburg. Tävlingen går i tre serier, en för dior, en för påsiktsbilder i svartvitt och en för påsiktsbilder i färg. Tre bilder per deltagare och serie. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''På högre nivå'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''The Marlboro man'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Hus'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Leningrad!'' | |- | Svartvitt | '''[[Richard Creutz]]''', ''Femte våningen'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Ett glas skumpa'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Modernisering'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Andy på balalajka'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dansanta'' |- | Dia | '''[[Clas Feiring]]''', ''Mot förgängelsen'' | | | | |} Vårutfärdsvinnaren: [[Lena Lundqvist]] ===Oktober: Perspektiv (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Ur barnbarnets perspektiv'' | '''[[Hanna Blomqvist]]''', ''Följ med på höstpromenad'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Lutande tornet i Vence'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Ny arkitektur i Köpenhamn'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Tågresenärer i Milano'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Trafikprognos'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Himmelska toner'' | |} Publikfavorit: '''[[Ghita Thomé]]''', ''Flagad färg'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Fagervik. I höstutflyktstävlingen får var och en ställa upp med tre enskilda påsiktsbilder (svartvita eller färg eller blandat) och en triptyk. Som triptyk räknas ett verk som kan hängas upp som helhet, men består av tre bilder. Triptykens långsida får vara högst 70 cm och kortsidan högst 50 cm. För de enskilda bilderna gäller normala tävlingsregler. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Triptyk | '''[[Peter Stenius]]''', ''Orgeln'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Monokromt klocktorn'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Tittut!'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Anden'' |} ===November: Kreativt (deltävling i Årets fotograf)=== Tre deltävlingar: Två för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en för projicerade digitala bilder, en bild per deltagare och deltävling, totalt högst tre bilder. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fredsbron i Tbilisi'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Paradisäpplen'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flax'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Denise'' |- |Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Nattfjäril'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Kreativitet i designhuvudstaden'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Ljusmålning'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mannerheims skugga'' |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Två badhytter'' | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Båtar'' | '''[[Steve Lipson]]''', ''Noah's Cape'' | '''[[Andy Young]]''', ''Place du Tertre'' |} ===Januari: Motsats (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. Denna gång kan bilden vara antingen en singelbild ''eller'' en diptyk med maxmåttet 50 cm inklusive paspis på längre sidan. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Som hund och katt'' | '''[[Renni Amberg]]''', ''Brytning'' | '''[[Göran G:son Lindberg]]''', ''Vadå! Jag?'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''I beg, your pardon'' |- |Svartvitt | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Yin & Yang'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Bergen-Belsen och framtidshoppet'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Krig och Frid'' | '''[[Vega Michael]]''', ''Himmel och jord'' |} Publikfavorit: ===Februari: Frihet (deltävling i Årets fotograf) === Två deltävlingar, en diatävling och en för projicerade digitala bilder. En bild per deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia |För få deltagare, inga placeringar | | | |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Renni Amberg]]''', ''Rumban'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Stormfågel'' | '''[[Andy Young]]''', ''Lusthuset'' | |} Publikfavorit: ===Februari: Kvinnan === Två påsiktsbilder per deltagare, valfritt färg / svartvitt. ====Resultat==== ===Mars: Musik (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===April: Skymning (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrumskopior och bilder i ädelförfaranden. Tre bilder per deltagare. ====Resultat==== [[Category:2012]] [[Category:2013]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] fc83a0b70e46a9214445de2fe0df0802a3fee8dc 403 402 2013-03-11T16:29:19Z Frasse 4 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till St Petersburg. Tävlingen går i tre serier, en för dior, en för påsiktsbilder i svartvitt och en för påsiktsbilder i färg. Tre bilder per deltagare och serie. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''På högre nivå'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''The Marlboro man'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Hus'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Leningrad!'' | |- | Svartvitt | '''[[Richard Creutz]]''', ''Femte våningen'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Ett glas skumpa'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Modernisering'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Andy på balalajka'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dansanta'' |- | Dia | '''[[Clas Feiring]]''', ''Mot förgängelsen'' | | | | |} Vårutfärdsvinnaren: [[Lena Lundqvist]] ===Oktober: Perspektiv (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Ur barnbarnets perspektiv'' | '''[[Hanna Blomqvist]]''', ''Följ med på höstpromenad'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Lutande tornet i Vence'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Ny arkitektur i Köpenhamn'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Tågresenärer i Milano'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Trafikprognos'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Himmelska toner'' | |} Publikfavorit: '''[[Ghita Thomé]]''', ''Flagad färg'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Fagervik. I höstutflyktstävlingen får var och en ställa upp med tre enskilda påsiktsbilder (svartvita eller färg eller blandat) och en triptyk. Som triptyk räknas ett verk som kan hängas upp som helhet, men består av tre bilder. Triptykens långsida får vara högst 70 cm och kortsidan högst 50 cm. För de enskilda bilderna gäller normala tävlingsregler. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Triptyk | '''[[Peter Stenius]]''', ''Orgeln'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Monokromt klocktorn'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Tittut!'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Anden'' |} ===November: Kreativt (deltävling i Årets fotograf)=== Tre deltävlingar: Två för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en för projicerade digitala bilder, en bild per deltagare och deltävling, totalt högst tre bilder. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fredsbron i Tbilisi'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Paradisäpplen'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flax'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Denise'' |- |Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Nattfjäril'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Kreativitet i designhuvudstaden'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Ljusmålning'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mannerheims skugga'' |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Två badhytter'' | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Båtar'' | '''[[Steve Lipson]]''', ''Noah's Cape'' | '''[[Andy Young]]''', ''Place du Tertre'' |} ===Januari: Motsats (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. Denna gång kan bilden vara antingen en singelbild ''eller'' en diptyk med maxmåttet 50 cm inklusive paspis på längre sidan. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Som hund och katt'' | '''[[Renni Amberg]]''', ''Brytning'' | '''[[Göran G:son Lindberg]]''', ''Vadå! Jag?'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''I beg, your pardon'' |- |Svartvitt | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Yin & Yang'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Bergen-Belsen och framtidshoppet'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Krig och Frid'' | '''[[Vega Michael]]''', ''Himmel och jord'' |} Publikfavorit: ===Februari: Frihet (deltävling i Årets fotograf) === Två deltävlingar, en diatävling och en för projicerade digitala bilder. En bild per deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia |För få deltagare, inga placeringar | | | |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Renni Amberg]]''', ''Rumban'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Stormfågel'' | '''[[Andy Young]]''', ''Lusthuset'' | Inget hedersomnämnande |} Publikfavorit: ===Februari: Kvinnan === Två påsiktsbilder per deltagare, valfritt färg / svartvitt. ====Resultat==== ===Mars: Musik (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===April: Skymning (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrumskopior och bilder i ädelförfaranden. Tre bilder per deltagare. ====Resultat==== [[Category:2012]] [[Category:2013]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 7f00d1b85b5ccddee8a600673569aa96a111f105 0 48 371 321 2013-01-22T08:48:41Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Dorpat. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''' |} I dia-klassen deltog endast två bilder och mötet beslöt att de tävlar i färgserien. Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Gatubild=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vicke'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Tokyo by night'' | '''[[Marketta Sadri]]''', ''Tre röda fordon'' |- | Svartvitt | '''[[Jan Ekman]]''', ''Österns romantik'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Kaptensgatan'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Vardagscyklare'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hangover'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' ===November: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Högholmen Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Skräpmat?'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''Vildkatt'' | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''Morrhår'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Syskonbädd'' |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Naturbild=== Dia + projicerade digibilder {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | '''[[Göran Lindberg]]''', '' '' | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | |- |Digibilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Allt Bail a' Mhuilinn I'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Matdags'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Höstlöv'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Getpors med dagg'' |} ===Januari: Stilleben=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thome]]''', '' Namn fattas'' / '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Olio di Oliva'' | | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' / '''[[Richard Creutz]]''', ''Vinter'' |- |Svartvitt | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Serveras avkyld'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Læderstræde 14'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Inkompatibel'' |} Publikfavorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Min mandarin'' ===Februari: Porträtt === Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hommage á Rembrandt'' | '''[[Jan Eklund]]''', ''Leonardo da Vilhu'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Wilma'' | '''[[Inget hedersomnämnande]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vega'' | '''[[Jan Eklund]]''', ''Mimma'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Sofie'' | '''[[Inget hedersomnämnande]]''', ''Namn fattas'' |} Pokalen Qvinnan tilldelades '''[[Torbjörn Gustafsson]]''' Publikfavorit: '''[[Richard Creutz]]''', ''Sofie'' ===Mars: Närbild / macro=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Renny Amberg]]''', ''Droppar'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Göran Lindberg]]''', ''Maneten'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Tomato'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Lunchdags'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' ===April: Landskap=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Henri Jalo]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Göran Lindberg]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Namn fattas'' / '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Namn fattas'' |} Publikfavorit: '''[[Göran Lindberg]]''', ''Namn fattas'' ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden [[Category:2010]] [[Category:2011]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] dd9f89469135bc9943be6ae6b051d95529da4ad4 376 371 2013-01-22T08:58:45Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Dorpat. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''' |} I dia-klassen deltog endast två bilder och mötet beslöt att de tävlar i färgserien. Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Gatubild=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vicke'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Tokyo by night'' | '''[[Marketta Sadri]]''', ''Tre röda fordon'' |- | Svartvitt | '''[[Jan Ekman]]''', ''Österns romantik'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Kaptensgatan'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Vardagscyklare'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hangover'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' ===November: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Högholmen Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Skräpmat?'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''Vildkatt'' | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''Morrhår'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Syskonbädd'' |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Naturbild=== Dia + projicerade digibilder ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | '''[[Göran Lindberg]]''', '' '' | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | |- |Digibilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Allt Bail a' Mhuilinn I'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Matdags'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Höstlöv'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Getpors med dagg'' |} ===Januari: Stilleben=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thome]]''', '' Namn fattas'' / '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Olio di Oliva'' | | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' / '''[[Richard Creutz]]''', ''Vinter'' |- |Svartvitt | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Serveras avkyld'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Læderstræde 14'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Inkompatibel'' |} Publikfavorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Min mandarin'' ===Februari: Porträtt === Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hommage á Rembrandt'' | '''[[Jan Eklund]]''', ''Leonardo da Vilhu'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Wilma'' | '''[[Inget hedersomnämnande]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vega'' | '''[[Jan Eklund]]''', ''Mimma'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Sofie'' | '''[[Inget hedersomnämnande]]''', ''Namn fattas'' |} Pokalen Qvinnan tilldelades '''[[Torbjörn Gustafsson]]''' Publikfavorit: '''[[Richard Creutz]]''', ''Sofie'' ===Mars: Närbild / macro=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Renny Amberg]]''', ''Droppar'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Göran Lindberg]]''', ''Maneten'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Tomato'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Lunchdags'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' ===April: Landskap=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Henri Jalo]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Göran Lindberg]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Namn fattas'' / '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Namn fattas'' |} Publikfavorit: '''[[Göran Lindberg]]''', ''Namn fattas'' ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden [[Category:2010]] [[Category:2011]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] f5970463289298bec5d13439b6f6fd0fb6734954 377 376 2013-01-22T09:01:06Z WikiSysop 1 /* Maj: Fritt motiv */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Dorpat. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''' |} I dia-klassen deltog endast två bilder och mötet beslöt att de tävlar i färgserien. Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Gatubild=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vicke'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Tokyo by night'' | '''[[Marketta Sadri]]''', ''Tre röda fordon'' |- | Svartvitt | '''[[Jan Ekman]]''', ''Österns romantik'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Kaptensgatan'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Vardagscyklare'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hangover'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Rainy day'' ===November: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Högholmen Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Skräpmat?'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''Vildkatt'' | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''Morrhår'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Syskonbädd'' |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Naturbild=== Dia + projicerade digibilder ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | '''[[Göran Lindberg]]''', '' '' | '''[[Anders Blomqvist]]''', '' '' | |- |Digibilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Allt Bail a' Mhuilinn I'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Matdags'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Höstlöv'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Getpors med dagg'' |} ===Januari: Stilleben=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thome]]''', '' Namn fattas'' / '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Olio di Oliva'' | | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' / '''[[Richard Creutz]]''', ''Vinter'' |- |Svartvitt | '''[[Gunnar Lundqvist]]''', ''Serveras avkyld'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Læderstræde 14'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Inkompatibel'' |} Publikfavorit: '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Min mandarin'' ===Februari: Porträtt === Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Hommage á Rembrandt'' | '''[[Jan Eklund]]''', ''Leonardo da Vilhu'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Wilma'' | '''[[Inget hedersomnämnande]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Vega'' | '''[[Jan Eklund]]''', ''Mimma'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Sofie'' | '''[[Inget hedersomnämnande]]''', ''Namn fattas'' |} Pokalen Qvinnan tilldelades '''[[Torbjörn Gustafsson]]''' Publikfavorit: '''[[Richard Creutz]]''', ''Sofie'' ===Mars: Närbild / macro=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Renny Amberg]]''', ''Droppar'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Göran Lindberg]]''', ''Maneten'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Tomato'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Lunchdags'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' ===April: Landskap=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Henri Jalo]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Göran Lindberg]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Namn fattas'' / '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Namn fattas'' |} Publikfavorit: '''[[Göran Lindberg]]''', ''Namn fattas'' ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | '''[[Göran Lindberg]]''', ''Mauri Soldans barnbarn'' | '''[[Clas Feiring]]''', ''Ravinen'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Den sjunkande staden'' | '''[[Göran Lindberg]]''', ''Bal på slottet'' (kallitypi) | '''[[Peter Stenius]]''', ''Trappor'' |} [[Category:2010]] [[Category:2011]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 4f551d0a6da75f376669d30081a4b8cf7f82f9ba 0 39 373 267 2013-01-22T08:50:07Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Åland. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kannor i fönster'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Majnatt'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Båtarna'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Får på bete'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kastelholms slott'' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' ===Oktober: Det enkla är det sköna=== En tävling för omanipulerade diabilder, två bilder per deltagare. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Svanen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''My Ireland'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Päron i skål'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Fyren'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgbacken 15.8. {{Quotation|Vi fotograferar i färg och svartvitt, och tävlar med påsiktsbilder i två klasser: enskilda bilder, högst tre per deltagare, och en bildberättelse i fyra bilder. Bildframställningen är helt fri. Bilderna skall vara monterade, deras kortsida, exklusive monteringen, skall vara minst 30 cm och de skall inlämnas till labbet eller Foto-Hasse senast den 10 oktober.|Cirkuläret, Maj 2009}} ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Enskilda bilder | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Häxan'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Vattenfall'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Pusukoppi'' |- | Bildserie | '''[[Andy Young]]''' | | |} Vårutfärdspokalen tilldelades '''[[Andy Young]]''' ===November: Hemma=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Peter Stenius]]''', ''Hemmets reflexioner'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Honey, I'm home!'' | '''[[Sam Sandqvist]]''', ''Söndagsmorgon framför TV'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ljus i fönstret'' |- | Svartvitt | '''[[Peter Stenius]]''', ''Frukostbröd'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Badrum'' | '''[[Andy Young]]''', ''Ska det aldrig bli färdigt nånsin?'' | Inget hedersomnämnande |} Publikfavorit: '''[[Håkan Mitts]]''', ''Någon är hemma'' ===Januari: Avigsidan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Ghita Thomé]]''', ''As shot'' | '''[[Andy Young]]''', ''Lömsk flugsvamp'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Dator crash'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Babianreve'' |- | Svartvitt | '''[[Kristian Frantz]]''', ''6 tulpaner'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Avigsidan putsas'' | '''[[Andy Young]]''', ''Café Engel - èfaC legnE'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Katten på bordet'' |} Publikfavorit: '''[[Robin Hackman]]''', ''Avigsidan putsas'' ===Februari: Kaurismäkis Finland=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''-'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''-'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Bert Carpelan]]''', ''- '' ===Februari: Qvinnan=== {{Quotation|I tävlingen Kvinnan kan man kan delta med högst två påsiktsbilder som kan vara svartvita, i färg eller en av vardera. Både svartvita och färgbilder tävlar om pokalen Kvinnan. Tekniken är fri. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna.|Cirkuläret, September 2009}} Vinnare: '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' ===Mars: Jag gjorde det!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Robin Hackman]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' | '''[[Göran Lindberg]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Clas Nordman]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Kristian Frantz]]''', ''- '' ===April: Förbjudet=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''-'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''-'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Clas Nordman]]''', ''-'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''-'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''-'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Mikael Albrecht]]''', ''- '' ===Maj: Traditionstävlingen (Fritt motiv)=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ==Poängställning i Månadens bild, slutställning== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämnanden ! Publikfavorit ! Poäng |- | 1||Peter Stenius||2||2||1||1||||17 |- | 2||Robin Hackman||1||2||||1||1||12 |- | 3||Tua Rahikainen||1||1||1||2||1||12 |- | 4||Mikael Albrecht||1||1||||3||||10 |- | 5||Gunnar Bärlund||1||1||1||||||9 |- | 6||Clas Nordman||2||||||||||8 |- | 7||Kristian Frantz||1||1||||||1||8 |- | 8||Christine Saarukka||1||1||||||||7 |- | 9||Andy Young||||1||2||||||7 |- | 10||Richard Creutz||||1||1||||||5 |- | 11||Bert Carpelan||||||2||||1||5 |- | 12||Ghita Thomé||1||||||||||4 |- | 13||Urda Fogel-Michael||||||1||1||||3 |- | 14||Göran Lindberg||||||1||||||2 |- | 14||Sam Sandqvist||||||1||||||2 |- | 16||Henri Jalo||||||||1||||1 |- | 16||Håkan Mitts||||||||||1||1 |- | 16||Lucille Rosenqvist||||||||1||||1 |- |} [[Category:2009]] [[Category:2010]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 1c955eff34a19291f91aa817690b4254b4bea968 375 373 2013-01-22T08:57:17Z WikiSysop 1 /* Maj: Traditionstävlingen (Fritt motiv) */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Åland. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Kannor i fönster'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Majnatt'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Båtarna'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Får på bete'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Kastelholms slott'' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dödas fönster'' ===Oktober: Det enkla är det sköna=== En tävling för omanipulerade diabilder, två bilder per deltagare. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Dia | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Svanen'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''My Ireland'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Päron i skål'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Fyren'' |} ===Oktober: Höstutflyktstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgbacken 15.8. {{Quotation|Vi fotograferar i färg och svartvitt, och tävlar med påsiktsbilder i två klasser: enskilda bilder, högst tre per deltagare, och en bildberättelse i fyra bilder. Bildframställningen är helt fri. Bilderna skall vara monterade, deras kortsida, exklusive monteringen, skall vara minst 30 cm och de skall inlämnas till labbet eller Foto-Hasse senast den 10 oktober.|Cirkuläret, Maj 2009}} ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Enskilda bilder | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Häxan'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Vattenfall'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Pusukoppi'' |- | Bildserie | '''[[Andy Young]]''' | | |} Vårutfärdspokalen tilldelades '''[[Andy Young]]''' ===November: Hemma=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Peter Stenius]]''', ''Hemmets reflexioner'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Honey, I'm home!'' | '''[[Sam Sandqvist]]''', ''Söndagsmorgon framför TV'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Ljus i fönstret'' |- | Svartvitt | '''[[Peter Stenius]]''', ''Frukostbröd'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Badrum'' | '''[[Andy Young]]''', ''Ska det aldrig bli färdigt nånsin?'' | Inget hedersomnämnande |} Publikfavorit: '''[[Håkan Mitts]]''', ''Någon är hemma'' ===Januari: Avigsidan=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Ghita Thomé]]''', ''As shot'' | '''[[Andy Young]]''', ''Lömsk flugsvamp'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''Dator crash'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Babianreve'' |- | Svartvitt | '''[[Kristian Frantz]]''', ''6 tulpaner'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Avigsidan putsas'' | '''[[Andy Young]]''', ''Café Engel - èfaC legnE'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Katten på bordet'' |} Publikfavorit: '''[[Robin Hackman]]''', ''Avigsidan putsas'' ===Februari: Kaurismäkis Finland=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''-'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''-'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Bert Carpelan]]''', ''- '' ===Februari: Qvinnan=== {{Quotation|I tävlingen Kvinnan kan man kan delta med högst två påsiktsbilder som kan vara svartvita, i färg eller en av vardera. Både svartvita och färgbilder tävlar om pokalen Kvinnan. Tekniken är fri. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna.|Cirkuläret, September 2009}} Vinnare: '''[[Christine Saarukka]]''', ''-'' ===Mars: Jag gjorde det!=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Robin Hackman]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' | '''[[Göran Lindberg]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Clas Nordman]]''', ''-'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Kristian Frantz]]''', ''- '' ===April: Förbjudet=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''-'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''-'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''-'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''-'' |- | Svartvitt | '''[[Clas Nordman]]''', ''-'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''-'' | '''[[Bert Carpelan]]''', ''-'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''-'' |} Publikfavorit: '''[[Mikael Albrecht]]''', ''- '' ===Maj: Traditionstävlingen (Fritt motiv)=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Fjärde plats ! Femte plats |- | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Skrivarlya'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Sofiegatan'' | '''[[Clas Feiring]]''', ''Markruska'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Vanda vattenfall'' | '''[[Robin Hackman]]''', ''Par och o-par'' |} ==Poängställning i Månadens bild, slutställning== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämnanden ! Publikfavorit ! Poäng |- | 1||Peter Stenius||2||2||1||1||||17 |- | 2||Robin Hackman||1||2||||1||1||12 |- | 3||Tua Rahikainen||1||1||1||2||1||12 |- | 4||Mikael Albrecht||1||1||||3||||10 |- | 5||Gunnar Bärlund||1||1||1||||||9 |- | 6||Clas Nordman||2||||||||||8 |- | 7||Kristian Frantz||1||1||||||1||8 |- | 8||Christine Saarukka||1||1||||||||7 |- | 9||Andy Young||||1||2||||||7 |- | 10||Richard Creutz||||1||1||||||5 |- | 11||Bert Carpelan||||||2||||1||5 |- | 12||Ghita Thomé||1||||||||||4 |- | 13||Urda Fogel-Michael||||||1||1||||3 |- | 14||Göran Lindberg||||||1||||||2 |- | 14||Sam Sandqvist||||||1||||||2 |- | 16||Henri Jalo||||||||1||||1 |- | 16||Håkan Mitts||||||||||1||1 |- | 16||Lucille Rosenqvist||||||||1||||1 |- |} [[Category:2009]] [[Category:2010]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 988dc6093c61446b3ea68949dd32555c4d20cca8 0 60 378 344 2013-01-22T09:07:41Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Björneborg. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''' |- | Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Självporträtt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Kirta Leppo]]''', ''Jag var här'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt med katt'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Som det barn jag var'' | |- | Svartvitt | '''[[Henri Jalo]]''', ''Porträtt av besökaren på Millesgården på 80-talet'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Jag och min Rolleiflex'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' | |} Publikfavorit: '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgå Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Köplust'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''VW-nostalgi'' | | |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Fart (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Richard Creutz]]''', ''Hundjakt'' | '''[[Leif Riipinen]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Gatustafett'' | |- |Svartvitt | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Snigelfart'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Bort'' | '''[[Göran E Lindberg]]''', ''Jean-Jacques'' | |} Publikfavorit: '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Solviken'' ===Januari: Ljuspunkt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Clas Nordman]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thome]]''', ''Namn fattas'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' ===Februari: Nonfigurativt (deltävling i Årets fotograf) === Diabildstävling. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Namn fattas'' | |} ===Februari: Kvinnan === Tävling om pokalen Qvinnan vanns av Tua Rahikainen. ===Mars: Kommunikation (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===April: Uppåt vägarna i Helsingfors (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden [[Category:2011]] [[Category:2012]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 852a4a47ed97ab992c5b0982b3644a2ea4c5f0d8 379 378 2013-01-22T09:08:25Z WikiSysop 1 /* November: Fart (deltävling i Årets fotograf) */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Björneborg. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''' |- | Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Självporträtt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Kirta Leppo]]''', ''Jag var här'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt med katt'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Som det barn jag var'' | |- | Svartvitt | '''[[Henri Jalo]]''', ''Porträtt av besökaren på Millesgården på 80-talet'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Jag och min Rolleiflex'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' | |} Publikfavorit: '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgå Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Köplust'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''VW-nostalgi'' | | |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Fart (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Richard Creutz]]''', ''Hundjakt'' | '''[[Leif Riipinen]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Gatustafett'' | |- |Svartvitt | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Snigelfart'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Bort'' | '''[[Göran E Lindberg]]''', ''Jean-Jacques'' | |} Publikfavorit: '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Solviken'' ===Januari: Ljuspunkt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Clas Nordman]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thome]]''', ''Namn fattas'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' ===Februari: Nonfigurativt (deltävling i Årets fotograf) === Diabildstävling. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Namn fattas'' | |} ===Februari: Kvinnan === Tävling om pokalen Qvinnan vanns av Tua Rahikainen. ===Mars: Kommunikation (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===April: Uppåt vägarna i Helsingfors (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden [[Category:2011]] [[Category:2012]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] a298af2f84c0f45859729a821168a115bfcbe223 380 379 2013-01-22T09:08:34Z WikiSysop 1 /* Januari: Ljuspunkt (deltävling i Årets fotograf) */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Björneborg. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''' |- | Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Självporträtt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Kirta Leppo]]''', ''Jag var här'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt med katt'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Som det barn jag var'' | |- | Svartvitt | '''[[Henri Jalo]]''', ''Porträtt av besökaren på Millesgården på 80-talet'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Jag och min Rolleiflex'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' | |} Publikfavorit: '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgå Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Köplust'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''VW-nostalgi'' | | |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Fart (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Richard Creutz]]''', ''Hundjakt'' | '''[[Leif Riipinen]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Gatustafett'' | |- |Svartvitt | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Snigelfart'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Bort'' | '''[[Göran E Lindberg]]''', ''Jean-Jacques'' | |} Publikfavorit: '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Solviken'' ===Januari: Ljuspunkt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Clas Nordman]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thome]]''', ''Namn fattas'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' ===Februari: Nonfigurativt (deltävling i Årets fotograf) === Diabildstävling. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Namn fattas'' | |} ===Februari: Kvinnan === Tävling om pokalen Qvinnan vanns av Tua Rahikainen. ===Mars: Kommunikation (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===April: Uppåt vägarna i Helsingfors (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden [[Category:2011]] [[Category:2012]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 6813f13934535c864c757a09d3bb47018b95374a 381 380 2013-01-22T09:08:43Z WikiSysop 1 /* Februari: Nonfigurativt (deltävling i Årets fotograf) */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Björneborg. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''' |- | Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Självporträtt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Kirta Leppo]]''', ''Jag var här'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt med katt'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Som det barn jag var'' | |- | Svartvitt | '''[[Henri Jalo]]''', ''Porträtt av besökaren på Millesgården på 80-talet'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Jag och min Rolleiflex'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' | |} Publikfavorit: '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgå Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Köplust'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''VW-nostalgi'' | | |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Fart (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Richard Creutz]]''', ''Hundjakt'' | '''[[Leif Riipinen]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Gatustafett'' | |- |Svartvitt | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Snigelfart'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Bort'' | '''[[Göran E Lindberg]]''', ''Jean-Jacques'' | |} Publikfavorit: '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Solviken'' ===Januari: Ljuspunkt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Clas Nordman]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thome]]''', ''Namn fattas'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' ===Februari: Nonfigurativt (deltävling i Årets fotograf) === Diabildstävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Namn fattas'' | |} ===Februari: Kvinnan === Tävling om pokalen Qvinnan vanns av Tua Rahikainen. ===Mars: Kommunikation (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===April: Uppåt vägarna i Helsingfors (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden [[Category:2011]] [[Category:2012]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 8229c1597f05c18949582169fe9efa16d1dfce1d 382 381 2013-01-22T09:08:56Z WikiSysop 1 /* Mars: Kommunikation (deltävling i Årets fotograf) */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Björneborg. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''' |- | Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Självporträtt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Kirta Leppo]]''', ''Jag var här'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt med katt'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Som det barn jag var'' | |- | Svartvitt | '''[[Henri Jalo]]''', ''Porträtt av besökaren på Millesgården på 80-talet'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Jag och min Rolleiflex'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' | |} Publikfavorit: '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgå Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Köplust'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''VW-nostalgi'' | | |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Fart (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Richard Creutz]]''', ''Hundjakt'' | '''[[Leif Riipinen]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Gatustafett'' | |- |Svartvitt | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Snigelfart'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Bort'' | '''[[Göran E Lindberg]]''', ''Jean-Jacques'' | |} Publikfavorit: '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Solviken'' ===Januari: Ljuspunkt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Clas Nordman]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thome]]''', ''Namn fattas'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' ===Februari: Nonfigurativt (deltävling i Årets fotograf) === Diabildstävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Namn fattas'' | |} ===Februari: Kvinnan === Tävling om pokalen Qvinnan vanns av Tua Rahikainen. ===Mars: Kommunikation (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===April: Uppåt vägarna i Helsingfors (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden [[Category:2011]] [[Category:2012]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 51d17b29eb19fa5f77c3320e5a20600a60b31b5e 383 382 2013-01-22T09:09:13Z WikiSysop 1 /* April: Uppåt vägarna i Helsingfors (deltävling i Årets fotograf) */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Björneborg. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''' |- | Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Självporträtt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Kirta Leppo]]''', ''Jag var här'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt med katt'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Som det barn jag var'' | |- | Svartvitt | '''[[Henri Jalo]]''', ''Porträtt av besökaren på Millesgården på 80-talet'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Jag och min Rolleiflex'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' | |} Publikfavorit: '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgå Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Köplust'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''VW-nostalgi'' | | |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Fart (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Richard Creutz]]''', ''Hundjakt'' | '''[[Leif Riipinen]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Gatustafett'' | |- |Svartvitt | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Snigelfart'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Bort'' | '''[[Göran E Lindberg]]''', ''Jean-Jacques'' | |} Publikfavorit: '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Solviken'' ===Januari: Ljuspunkt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Clas Nordman]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thome]]''', ''Namn fattas'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' ===Februari: Nonfigurativt (deltävling i Årets fotograf) === Diabildstävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Namn fattas'' | |} ===Februari: Kvinnan === Tävling om pokalen Qvinnan vanns av Tua Rahikainen. ===Mars: Kommunikation (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===April: Uppåt vägarna i Helsingfors (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden [[Category:2011]] [[Category:2012]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] b6d67c5611b03ce1bbfd04866c16a739c5e21dca 384 383 2013-01-22T09:09:35Z WikiSysop 1 /* Maj: Fritt motiv */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Björneborg. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''' |- | Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Självporträtt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Kirta Leppo]]''', ''Jag var här'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt med katt'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Som det barn jag var'' | |- | Svartvitt | '''[[Henri Jalo]]''', ''Porträtt av besökaren på Millesgården på 80-talet'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Jag och min Rolleiflex'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' | |} Publikfavorit: '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgå Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Köplust'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''VW-nostalgi'' | | |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Fart (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Richard Creutz]]''', ''Hundjakt'' | '''[[Leif Riipinen]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Gatustafett'' | |- |Svartvitt | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Snigelfart'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Bort'' | '''[[Göran E Lindberg]]''', ''Jean-Jacques'' | |} Publikfavorit: '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Solviken'' ===Januari: Ljuspunkt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Clas Nordman]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thome]]''', ''Namn fattas'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' ===Februari: Nonfigurativt (deltävling i Årets fotograf) === Diabildstävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Namn fattas'' | |} ===Februari: Kvinnan === Tävling om pokalen Qvinnan vanns av Tua Rahikainen. ===Mars: Kommunikation (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===April: Uppåt vägarna i Helsingfors (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} [[Category:2011]] [[Category:2012]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] c5d7a968a5e1317bc506957fa0c76a088f7baab7 385 384 2013-01-22T09:14:01Z WikiSysop 1 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Björneborg. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''' |- | Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Självporträtt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Kirta Leppo]]''', ''Jag var här'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt med katt'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Som det barn jag var'' | |- | Svartvitt | '''[[Henri Jalo]]''', ''Porträtt av besökaren på Millesgården på 80-talet'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Jag och min Rolleiflex'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' | |} Publikfavorit: '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgå Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Köplust'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''VW-nostalgi'' | | |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Fart (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Richard Creutz]]''', ''Hundjakt'' | '''[[Leif Riipinen]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Gatustafett'' | |- |Svartvitt | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Snigelfart'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Bort'' | '''[[Göran E Lindberg]]''', ''Jean-Jacques'' | |} Publikfavorit: '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Solviken'' ===Januari: Ljuspunkt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Clas Nordman]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thome]]''', ''Namn fattas'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' ===Februari: Nonfigurativt (deltävling i Årets fotograf) === Diabildstävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Namn fattas'' | |} ===Februari: Kvinnan === Tävling om pokalen Qvinnan vanns av Tua Rahikainen. ===Mars: Kommunikation (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Michael Albrecht]]''', ''Connecting people'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''''En avig, en rät'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Hallååå'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Semifinal'' |- |Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Före efterrätten'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Titta voffe!'' | '''[[Renni Amberg]]''', ''Min tur!'' | |} Publikfavorit: ===April: Uppåt vägarna i Helsingfors (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} [[Category:2011]] [[Category:2012]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 6c8668637c4cb88a92d31e27273db771eb484a23 386 385 2013-01-22T09:17:07Z WikiSysop 1 /* April: Uppåt vägarna i Helsingfors (deltävling i Årets fotograf) */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Björneborg. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''' |- | Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Självporträtt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Kirta Leppo]]''', ''Jag var här'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt med katt'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Som det barn jag var'' | |- | Svartvitt | '''[[Henri Jalo]]''', ''Porträtt av besökaren på Millesgården på 80-talet'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Jag och min Rolleiflex'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' | |} Publikfavorit: '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgå Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Köplust'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''VW-nostalgi'' | | |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Fart (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Richard Creutz]]''', ''Hundjakt'' | '''[[Leif Riipinen]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Gatustafett'' | |- |Svartvitt | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Snigelfart'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Bort'' | '''[[Göran E Lindberg]]''', ''Jean-Jacques'' | |} Publikfavorit: '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Solviken'' ===Januari: Ljuspunkt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Clas Nordman]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thome]]''', ''Namn fattas'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' ===Februari: Nonfigurativt (deltävling i Årets fotograf) === Diabildstävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Namn fattas'' | |} ===Februari: Kvinnan === Tävling om pokalen Qvinnan vanns av Tua Rahikainen. ===Mars: Kommunikation (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Michael Albrecht]]''', ''Connecting people'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''''En avig, en rät'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Hallååå'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Semifinal'' |- |Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Före efterrätten'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Titta voffe!'' | '''[[Renni Amberg]]''', ''Min tur!'' | |} Publikfavorit: ===April: Uppåt vägarna i Helsingfors (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Fridens borg'' | '''[[Susanne Elfving]]''', ''Sandudd'' | '''[[[Mikael Albrecht]]''', ''Mot molnet'' | |- |Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Stora Robertsgatan'' | '''[[Gunnar Bärlund]]]''', ''Går det snett i huvudstaden?'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Konstnärliga väggar'' | |} Publikfavorit: '''[[Richard Creutz]]''', ''Toppen'' (färgbild) ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} [[Category:2011]] [[Category:2012]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] fb2fa92c18028c777b31c502719596955975399e 387 386 2013-01-22T09:17:15Z WikiSysop 1 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Björneborg. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''' |- | Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Självporträtt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Kirta Leppo]]''', ''Jag var här'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt med katt'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Som det barn jag var'' | |- | Svartvitt | '''[[Henri Jalo]]''', ''Porträtt av besökaren på Millesgården på 80-talet'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Jag och min Rolleiflex'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' | |} Publikfavorit: '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgå Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Köplust'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''VW-nostalgi'' | | |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Fart (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Richard Creutz]]''', ''Hundjakt'' | '''[[Leif Riipinen]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Gatustafett'' | |- |Svartvitt | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Snigelfart'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Bort'' | '''[[Göran E Lindberg]]''', ''Jean-Jacques'' | |} Publikfavorit: '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Solviken'' ===Januari: Ljuspunkt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Clas Nordman]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thome]]''', ''Namn fattas'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' ===Februari: Nonfigurativt (deltävling i Årets fotograf) === Diabildstävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Namn fattas'' | |} ===Februari: Kvinnan === Tävling om pokalen Qvinnan vanns av Tua Rahikainen. ===Mars: Kommunikation (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Michael Albrecht]]''', ''Connecting people'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''''En avig, en rät'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Hallååå'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Semifinal'' |- |Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Före efterrätten'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Titta voffe!'' | '''[[Renni Amberg]]''', ''Min tur!'' | |} Publikfavorit: ===April: Uppåt vägarna i Helsingfors (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Fridens borg'' | '''[[Susanne Elfving]]''', ''Sandudd'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Mot molnet'' | |- |Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Stora Robertsgatan'' | '''[[Gunnar Bärlund]]]''', ''Går det snett i huvudstaden?'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Konstnärliga väggar'' | |} Publikfavorit: '''[[Richard Creutz]]''', ''Toppen'' (färgbild) ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} [[Category:2011]] [[Category:2012]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 76b5d2ab68d67c863698c67412978361577e1cf9 388 387 2013-01-22T09:19:08Z WikiSysop 1 /* Maj: Fritt motiv */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till Björneborg. Dior samt påsiktsbilder i svartvitt respektive färg tävlar i var sin grupp. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats |- | Färg | '''[[Christine Saarukka]]''' |- | Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''' |} Vårutfärdsvinnaren: '''[[Urda Fogel-Michael]]''' ===Oktober: Självporträtt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Kirta Leppo]]''', ''Jag var här'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt med katt'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Som det barn jag var'' | |- | Svartvitt | '''[[Henri Jalo]]''', ''Porträtt av besökaren på Millesgården på 80-talet'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Jag och min Rolleiflex'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' | |} Publikfavorit: '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Självporträtt'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Borgå Två klasser för påsiktsbilder: triptyk och enskilda bilder. Höstutflyktspokalen tilldelas någondera av vinnarna. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Triptyk | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Köplust'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Cecilia von Weymarn]]''', ''VW-nostalgi'' | | |} Höstutflyktspokalen tilldelades Cecilia von Weymarn. ===November: Fart (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Richard Creutz]]''', ''Hundjakt'' | '''[[Leif Riipinen]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Peter Stenius]]''', ''Gatustafett'' | |- |Svartvitt | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Snigelfart'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Bort'' | '''[[Göran E Lindberg]]''', ''Jean-Jacques'' | |} Publikfavorit: '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Solviken'' ===Januari: Ljuspunkt (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Clas Nordman]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' |- |Svartvitt | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Ghita Thome]]''', ''Namn fattas'' |} Publikfavorit: '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' ===Februari: Nonfigurativt (deltävling i Årets fotograf) === Diabildstävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Namn fattas'' | |} ===Februari: Kvinnan === Tävling om pokalen Qvinnan vanns av Tua Rahikainen. ===Mars: Kommunikation (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Michael Albrecht]]''', ''Connecting people'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''''En avig, en rät'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Hallååå'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Semifinal'' |- |Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Före efterrätten'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Titta voffe!'' | '''[[Renni Amberg]]''', ''Min tur!'' | |} Publikfavorit: ===April: Uppåt vägarna i Helsingfors (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Fridens borg'' | '''[[Susanne Elfving]]''', ''Sandudd'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Mot molnet'' | |- |Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Stora Robertsgatan'' | '''[[Gunnar Bärlund]]]''', ''Går det snett i huvudstaden?'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Konstnärliga väggar'' | |} Publikfavorit: '''[[Richard Creutz]]''', ''Toppen'' (färgbild) ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrums-kopior och bilder i ädelförfaranden ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | '''[[Henri Jalo]]''', ''Björk'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Åke Mattas'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Kaktus'' |} [[Category:2011]] [[Category:2012]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] db97472c19e918a2595974f9f6ed3a74795ae247 0 2 395 240 2013-01-22T09:48:22Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki {{Aktuellt}} <div style="margin-right: 35%"> Välkommen till [[AFK|AFK:s]] wiki. Här hittar du dokument gällande klubbens verksamhet idag, samt information om klubbens historia. Aktuellt innehåll finns i rutan till höger, ett sökfält i vänstra kanten. Du också se en [[Special:Allpages|alla artiklar|lista på alla artiklar]]. </div> 910892605516e8f0c8ca5b30956115056461b29a 396 395 2013-01-22T09:48:43Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki {{Aktuellt}} <div style="margin-right: 35%"> Välkommen till [[AFK|AFK:s]] wiki. Här hittar du dokument gällande klubbens verksamhet idag, samt information om klubbens historia. Aktuellt innehåll finns i rutan till höger, ett sökfält i vänstra kanten. Du också se en [[Special:Allpages|lista på alla artiklar]]. </div> 14b72086c3660701ea91d0faf21cb120723943fa 0 74 398 2013-02-18T08:01:05Z WikiSysop 1 Skapade sidan med 'Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Månadsmöte med motsatser== [[Richard Nordgr...' wikitext text/x-wiki Hela cirkuläret i [http://sv.wikipedia.org/wiki/PDF PDF-format] hittar du på [http://www.afk.fi/cirkularet/ AFKs webbsajt]. ==Månadsmöte med motsatser== [[Richard Nordgren]], chef för Hbl:s bildavdelning, höll ett mycket uppskattat föredrag på januarimötet, och hans bildkritik var också förstklassig. Inte minst gillade vi hans kom mentar inför bildkritiken: "Alla bilder här är otroligt tekniskt väl gjorda! Jag har egentligen själv aldrig någonsin fått så här snyggt slutresultat när jag printat bilder". De orden värmde. I Richard Nordgren har Hufvudstadsbladet helt klart fått en verklig eldsjäl. - Det behövs någon som kämpar för bilden på en tidning och för en kritisk diskussion om vad det skall finnas för bilder i tidningen, säger han. På Husis har man nolltolerans för photoshopklonade nyhetsbilder. Sådant får förekomma bara i illustrationer. - Det är skillnad på ett foto och en illustration! Färgförstärkning till exempel är ok, men inte att klippa och klistra. I tidningen förekommer olika typer av bilder: pressbilder som visar livet som det är, mänskor som jobbar. Tillrättalagda porträttbilder, som ofta innehåller symbolik och en twist av något slag. Rena reportagebilder. Richard visade egna exempelbilder från Ghaza och Västbanken, där han fotat med analog kamera och svartvit film. Han ville visa vardagen, mänskorna, och helst få ögonkontakt med dem. Berätta små historier med bilderna. - Vart jag än åker, också på semesterresor, funderar jag på vad jag skulle vilja fotografera, det vill säga berätta. Solnedgångar har jag för länge sen slutat fota. Richard sköter vissa fotouppdrag själv. Annars är det han som tillsammans med fotograf och layoutare väljer bilderna som används i tidningen. Richard menade att pressfotografens arbete är i stark förändring just nu, och tror att det nu är de sista åren det finns pressfotografer som bara jobbar med stillbilder. Härifrån framåt skall de kunna filma också. ==Viceordförandens visa ord: Gammal plåtslagare med gammalt glas== Optiken består och husen förgår. Jag har med förtjusning konstaterat att kvalitetsobjektiv från systemkamerornas barndom inte blivit sämre trots att flera generationer av kamerahus har passerat i en strid ström genom mina kameraväskor. Jobbar fortfarande helst med fasta brännvidder, det är så lätt att föreställa sig bilden då man ser motivet, kameran reagerar blixtsnabbt, man behöver inte ens se i sökaren då man trycker av det första skottet. Då bilden är säkrad kan man sedan i allsköns ro fila på det perfekta resultatet. Mitt äldsta objektiv i dagligt bruk är 5 cm Elmar från 1949, följt av 3,5 cm W-Nikkor LTM från 1952. Trots att de inte är större än små plommon håller båda en högre kvalitet än många av dagens zoomar. Med kvalitet menar jag inte bara att de är byggda i förnicklad mässing, den optiska kvaliteten överträffar klart mitt nyaste zoomobjektiv från 2012. Jag tänker här på detaljskärpa, färgåtergivning, distorsion och vinjettering. För att ingen skall tro att jag har fastnat i antiken kan jag nämna att objektivet som alltid sitter på min M9 är en Summilux 35 från 1970. Med den kombinationen behöver jag ingen zoom. Man kan ta ett steg bakåt eller framåt och hemma kan man vid behov beskära bilden rätt kraftigt för objektivet är mycket skarptecknande och av sensorns 18 MP behövs egentligen bara 6 MP för en hyfsad kopia i A3 format. Min första digikamera hade 2 MP och ingen klagade. Men för att återgå till objektiven så är ingen sanning absolut. Det finns situationer där jag gärna tillgriper justerbar brännvidd. Ombord på båten, där man inte alltid kan ta ett steg bakåt är en vidvinkelzoom en förträfflig tingest och flygfän typ hägrar, örnar och fiskgjusar jagas enklast med telezoom. Möjligheterna att promenera lite närmare är som bekant starkt begränsade för oss vanliga båtfarare. ''Ludde'' [[Category:Cirkuläret]] [[Category:Februari]] [[Category:2013]] 5e0fd743dbcb6ab4e6adf837e838908d77b0b14f 0 73 404 403 2013-03-11T16:29:44Z Frasse 4 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till St Petersburg. Tävlingen går i tre serier, en för dior, en för påsiktsbilder i svartvitt och en för påsiktsbilder i färg. Tre bilder per deltagare och serie. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''På högre nivå'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''The Marlboro man'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Hus'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Leningrad!'' | |- | Svartvitt | '''[[Richard Creutz]]''', ''Femte våningen'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Ett glas skumpa'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Modernisering'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Andy på balalajka'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dansanta'' |- | Dia | '''[[Clas Feiring]]''', ''Mot förgängelsen'' | | | | |} Vårutfärdsvinnaren: [[Lena Lundqvist]] ===Oktober: Perspektiv (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Ur barnbarnets perspektiv'' | '''[[Hanna Blomqvist]]''', ''Följ med på höstpromenad'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Lutande tornet i Vence'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Ny arkitektur i Köpenhamn'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Tågresenärer i Milano'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Trafikprognos'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Himmelska toner'' | |} Publikfavorit: '''[[Ghita Thomé]]''', ''Flagad färg'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Fagervik. I höstutflyktstävlingen får var och en ställa upp med tre enskilda påsiktsbilder (svartvita eller färg eller blandat) och en triptyk. Som triptyk räknas ett verk som kan hängas upp som helhet, men består av tre bilder. Triptykens långsida får vara högst 70 cm och kortsidan högst 50 cm. För de enskilda bilderna gäller normala tävlingsregler. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Triptyk | '''[[Peter Stenius]]''', ''Orgeln'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Monokromt klocktorn'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Tittut!'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Anden'' |} ===November: Kreativt (deltävling i Årets fotograf)=== Tre deltävlingar: Två för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en för projicerade digitala bilder, en bild per deltagare och deltävling, totalt högst tre bilder. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fredsbron i Tbilisi'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Paradisäpplen'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flax'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Denise'' |- |Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Nattfjäril'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Kreativitet i designhuvudstaden'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Ljusmålning'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mannerheims skugga'' |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Två badhytter'' | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Båtar'' | '''[[Steve Lipson]]''', ''Noah's Cape'' | '''[[Andy Young]]''', ''Place du Tertre'' |} ===Januari: Motsats (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. Denna gång kan bilden vara antingen en singelbild ''eller'' en diptyk med maxmåttet 50 cm inklusive paspis på längre sidan. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Som hund och katt'' | '''[[Renni Amberg]]''', ''Brytning'' | '''[[Göran G:son Lindberg]]''', ''Vadå! Jag?'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''I beg, your pardon'' |- |Svartvitt | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Yin & Yang'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Bergen-Belsen och framtidshoppet'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Krig och Frid'' | '''[[Vega Michael]]''', ''Himmel och jord'' |} Publikfavorit: ===Februari: Frihet (deltävling i Årets fotograf) === Två deltävlingar, en diatävling och en för projicerade digitala bilder. En bild per deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia |För få deltagare, inga placeringar | | | |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Renni Amberg]]''', ''Rumban'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Stormfågel'' | '''[[Andy Young]]''', ''Lusthuset'' | Inget hedersomnämnande |} ===Februari: Kvinnan === Två påsiktsbilder per deltagare, valfritt färg / svartvitt. ====Resultat==== ===Mars: Musik (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===April: Skymning (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrumskopior och bilder i ädelförfaranden. Tre bilder per deltagare. ====Resultat==== [[Category:2012]] [[Category:2013]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 4c327d43f74a636d509f394de246628e93d775dc 405 404 2013-03-11T16:33:20Z Frasse 4 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till St Petersburg. Tävlingen går i tre serier, en för dior, en för påsiktsbilder i svartvitt och en för påsiktsbilder i färg. Tre bilder per deltagare och serie. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''På högre nivå'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''The Marlboro man'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Hus'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Leningrad!'' | |- | Svartvitt | '''[[Richard Creutz]]''', ''Femte våningen'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Ett glas skumpa'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Modernisering'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Andy på balalajka'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dansanta'' |- | Dia | '''[[Clas Feiring]]''', ''Mot förgängelsen'' | | | | |} Vårutfärdsvinnaren: [[Lena Lundqvist]] ===Oktober: Perspektiv (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Ur barnbarnets perspektiv'' | '''[[Hanna Blomqvist]]''', ''Följ med på höstpromenad'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Lutande tornet i Vence'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Ny arkitektur i Köpenhamn'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Tågresenärer i Milano'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Trafikprognos'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Himmelska toner'' | |} Publikfavorit: '''[[Ghita Thomé]]''', ''Flagad färg'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Fagervik. I höstutflyktstävlingen får var och en ställa upp med tre enskilda påsiktsbilder (svartvita eller färg eller blandat) och en triptyk. Som triptyk räknas ett verk som kan hängas upp som helhet, men består av tre bilder. Triptykens långsida får vara högst 70 cm och kortsidan högst 50 cm. För de enskilda bilderna gäller normala tävlingsregler. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Triptyk | '''[[Peter Stenius]]''', ''Orgeln'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Monokromt klocktorn'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Tittut!'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Anden'' |} ===November: Kreativt (deltävling i Årets fotograf)=== Tre deltävlingar: Två för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en för projicerade digitala bilder, en bild per deltagare och deltävling, totalt högst tre bilder. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fredsbron i Tbilisi'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Paradisäpplen'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flax'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Denise'' |- |Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Nattfjäril'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Kreativitet i designhuvudstaden'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Ljusmålning'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mannerheims skugga'' |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Två badhytter'' | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Båtar'' | '''[[Steve Lipson]]''', ''Noah's Cape'' | '''[[Andy Young]]''', ''Place du Tertre'' |} ===Januari: Motsats (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. Denna gång kan bilden vara antingen en singelbild ''eller'' en diptyk med maxmåttet 50 cm inklusive paspis på längre sidan. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Som hund och katt'' | '''[[Renni Amberg]]''', ''Brytning'' | '''[[Göran G:son Lindberg]]''', ''Vadå! Jag?'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''I beg, your pardon'' |- |Svartvitt | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Yin & Yang'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Bergen-Belsen och framtidshoppet'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Krig och Frid'' | '''[[Vega Michael]]''', ''Himmel och jord'' |} Publikfavorit: ===Februari: Frihet (deltävling i Årets fotograf) === Två deltävlingar, en diatävling och en för projicerade digitala bilder. En bild per deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia |För få deltagare, inga placeringar | | | |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Renni Amberg]]''', ''Rumban'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Stormfågel'' | '''[[Andy Young]]''', ''Lusthuset'' | Inget hedersomnämnande |} ===Februari: Kvinnan === Två påsiktsbilder per deltagare, valfritt färg / svartvitt. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Pokalvinnare ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- |Qvinnan | '''[[Susanne Elfving]]''', ''Lycka'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Mothers and daughter'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''Vår i luften'' |} ===Mars: Musik (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===April: Skymning (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrumskopior och bilder i ädelförfaranden. Tre bilder per deltagare. ====Resultat==== [[Category:2012]] [[Category:2013]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 9a60a5cd3dc3cd12531952c4e18ba6eb38761bab 406 405 2013-04-27T17:40:01Z Frasse 4 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till St Petersburg. Tävlingen går i tre serier, en för dior, en för påsiktsbilder i svartvitt och en för påsiktsbilder i färg. Tre bilder per deltagare och serie. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''På högre nivå'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''The Marlboro man'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Hus'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Leningrad!'' | |- | Svartvitt | '''[[Richard Creutz]]''', ''Femte våningen'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Ett glas skumpa'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Modernisering'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Andy på balalajka'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dansanta'' |- | Dia | '''[[Clas Feiring]]''', ''Mot förgängelsen'' | | | | |} Vårutfärdsvinnaren: [[Lena Lundqvist]] ===Oktober: Perspektiv (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Ur barnbarnets perspektiv'' | '''[[Hanna Blomqvist]]''', ''Följ med på höstpromenad'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Lutande tornet i Vence'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Ny arkitektur i Köpenhamn'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Tågresenärer i Milano'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Trafikprognos'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Himmelska toner'' | |} Publikfavorit: '''[[Ghita Thomé]]''', ''Flagad färg'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Fagervik. I höstutflyktstävlingen får var och en ställa upp med tre enskilda påsiktsbilder (svartvita eller färg eller blandat) och en triptyk. Som triptyk räknas ett verk som kan hängas upp som helhet, men består av tre bilder. Triptykens långsida får vara högst 70 cm och kortsidan högst 50 cm. För de enskilda bilderna gäller normala tävlingsregler. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Triptyk | '''[[Peter Stenius]]''', ''Orgeln'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Monokromt klocktorn'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Tittut!'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Anden'' |} ===November: Kreativt (deltävling i Årets fotograf)=== Tre deltävlingar: Två för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en för projicerade digitala bilder, en bild per deltagare och deltävling, totalt högst tre bilder. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fredsbron i Tbilisi'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Paradisäpplen'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flax'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Denise'' |- |Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Nattfjäril'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Kreativitet i designhuvudstaden'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Ljusmålning'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mannerheims skugga'' |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Två badhytter'' | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Båtar'' | '''[[Steve Lipson]]''', ''Noah's Cape'' | '''[[Andy Young]]''', ''Place du Tertre'' |} ===Januari: Motsats (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. Denna gång kan bilden vara antingen en singelbild ''eller'' en diptyk med maxmåttet 50 cm inklusive paspis på längre sidan. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Som hund och katt'' | '''[[Renni Amberg]]''', ''Brytning'' | '''[[Göran G:son Lindberg]]''', ''Vadå! Jag?'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''I beg, your pardon'' |- |Svartvitt | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Yin & Yang'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Bergen-Belsen och framtidshoppet'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Krig och Frid'' | '''[[Vega Michael]]''', ''Himmel och jord'' |} Publikfavorit: ===Februari: Frihet (deltävling i Årets fotograf) === Två deltävlingar, en diatävling och en för projicerade digitala bilder. En bild per deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia |För få deltagare, inga placeringar | | | |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Renni Amberg]]''', ''Rumban'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Stormfågel'' | '''[[Andy Young]]''', ''Lusthuset'' | Inget hedersomnämnande |} ===Februari: Kvinnan === Två påsiktsbilder per deltagare, valfritt färg / svartvitt. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Pokalvinnare ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- |Qvinnan | '''[[Susanne Elfving]]''', ''Lycka'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Mothers and daughter'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''Vår i luften'' |} ===Mars: Musik (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Andy Young]]''', ''Elev med sin lärare'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Susirock'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flöjtist'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Miriam Bryant'' |- | Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Dissonans'' | '''[[Andy Young]]''', ''Basisten i Jazz from Hell'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Drum with a difference'' | Inget hedersomnämnande |} Publikfavorit: '''[[Andy Young]]''', ''Basisten i Jazz from Hell'' ===April: Skymning (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | | | | |- |Svartvitt | | | | |} Publikfavorit: ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrumskopior och bilder i ädelförfaranden. Tre bilder per deltagare. ====Resultat==== [[Category:2012]] [[Category:2013]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] dce5b906b4348f3d2dce5b5d90ae4b5f65404ff1 407 406 2013-04-27T17:47:26Z Frasse 4 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till St Petersburg. Tävlingen går i tre serier, en för dior, en för påsiktsbilder i svartvitt och en för påsiktsbilder i färg. Tre bilder per deltagare och serie. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''På högre nivå'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''The Marlboro man'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Hus'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Leningrad!'' | |- | Svartvitt | '''[[Richard Creutz]]''', ''Femte våningen'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Ett glas skumpa'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Modernisering'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Andy på balalajka'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dansanta'' |- | Dia | '''[[Clas Feiring]]''', ''Mot förgängelsen'' | | | | |} Vårutfärdsvinnaren: [[Lena Lundqvist]] ===Oktober: Perspektiv (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Ur barnbarnets perspektiv'' | '''[[Hanna Blomqvist]]''', ''Följ med på höstpromenad'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Lutande tornet i Vence'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Ny arkitektur i Köpenhamn'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Tågresenärer i Milano'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Trafikprognos'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Himmelska toner'' | |} Publikfavorit: '''[[Ghita Thomé]]''', ''Flagad färg'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Fagervik. I höstutflyktstävlingen får var och en ställa upp med tre enskilda påsiktsbilder (svartvita eller färg eller blandat) och en triptyk. Som triptyk räknas ett verk som kan hängas upp som helhet, men består av tre bilder. Triptykens långsida får vara högst 70 cm och kortsidan högst 50 cm. För de enskilda bilderna gäller normala tävlingsregler. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Triptyk | '''[[Peter Stenius]]''', ''Orgeln'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Monokromt klocktorn'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Tittut!'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Anden'' |} ===November: Kreativt (deltävling i Årets fotograf)=== Tre deltävlingar: Två för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en för projicerade digitala bilder, en bild per deltagare och deltävling, totalt högst tre bilder. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fredsbron i Tbilisi'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Paradisäpplen'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flax'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Denise'' |- |Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Nattfjäril'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Kreativitet i designhuvudstaden'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Ljusmålning'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mannerheims skugga'' |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Två badhytter'' | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Båtar'' | '''[[Steve Lipson]]''', ''Noah's Cape'' | '''[[Andy Young]]''', ''Place du Tertre'' |} ===Januari: Motsats (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. Denna gång kan bilden vara antingen en singelbild ''eller'' en diptyk med maxmåttet 50 cm inklusive paspis på längre sidan. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Som hund och katt'' | '''[[Renni Amberg]]''', ''Brytning'' | '''[[Göran G:son Lindberg]]''', ''Vadå! Jag?'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''I beg, your pardon'' |- |Svartvitt | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Yin & Yang'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Bergen-Belsen och framtidshoppet'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Krig och Frid'' | '''[[Vega Michael]]''', ''Himmel och jord'' |} Publikfavorit: ===Februari: Frihet (deltävling i Årets fotograf) === Två deltävlingar, en diatävling och en för projicerade digitala bilder. En bild per deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia |För få deltagare, inga placeringar | | | |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Renni Amberg]]''', ''Rumban'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Stormfågel'' | '''[[Andy Young]]''', ''Lusthuset'' | Inget hedersomnämnande |} ===Februari: Kvinnan === Två påsiktsbilder per deltagare, valfritt färg / svartvitt. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Pokalvinnare ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- |Qvinnan | '''[[Susanne Elfving]]''', ''Lycka'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Mothers and daughter'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''Vår i luften'' |} ===Mars: Musik (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Andy Young]]''', ''Elev med sin lärare'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Susirock'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flöjtist'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Miriam Bryant'' |- | Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Dissonans'' | '''[[Andy Young]]''', ''Basisten i Jazz from Hell'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Drum with a difference'' | Inget hedersomnämnande |} Publikfavorit: '''[[Andy Young]]''', ''Basisten i Jazz from Hell'' ===April: Skymning (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Alone in the fog'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' |- | Svartvitt | '''[[Andres Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Reflecting'' |} Publikfavorit: '''[[Kristian Frantz]]''', ''Alone in the fog'' ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrumskopior och bilder i ädelförfaranden. Tre bilder per deltagare. ====Resultat==== [[Category:2012]] [[Category:2013]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] a9a4e4598ce6821b4d0cd43fe07597dc7ef9942a 408 407 2013-04-27T19:14:53Z Frasse 4 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till St Petersburg. Tävlingen går i tre serier, en för dior, en för påsiktsbilder i svartvitt och en för påsiktsbilder i färg. Tre bilder per deltagare och serie. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''På högre nivå'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''The Marlboro man'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Hus'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Leningrad!'' | |- | Svartvitt | '''[[Richard Creutz]]''', ''Femte våningen'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Ett glas skumpa'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Modernisering'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Andy på balalajka'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dansanta'' |- | Dia | '''[[Clas Feiring]]''', ''Mot förgängelsen'' | | | | |} Vårutfärdsvinnaren: [[Lena Lundqvist]] ===Oktober: Perspektiv (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Ur barnbarnets perspektiv'' | '''[[Hanna Blomqvist]]''', ''Följ med på höstpromenad'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Lutande tornet i Vence'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Ny arkitektur i Köpenhamn'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Tågresenärer i Milano'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Trafikprognos'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Himmelska toner'' | |} Publikfavorit: '''[[Ghita Thomé]]''', ''Flagad färg'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Fagervik. I höstutflyktstävlingen får var och en ställa upp med tre enskilda påsiktsbilder (svartvita eller färg eller blandat) och en triptyk. Som triptyk räknas ett verk som kan hängas upp som helhet, men består av tre bilder. Triptykens långsida får vara högst 70 cm och kortsidan högst 50 cm. För de enskilda bilderna gäller normala tävlingsregler. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Triptyk | '''[[Peter Stenius]]''', ''Orgeln'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Monokromt klocktorn'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Tittut!'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Anden'' |} ===November: Kreativt (deltävling i Årets fotograf)=== Tre deltävlingar: Två för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en för projicerade digitala bilder, en bild per deltagare och deltävling, totalt högst tre bilder. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fredsbron i Tbilisi'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Paradisäpplen'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flax'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Denise'' |- |Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Nattfjäril'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Kreativitet i designhuvudstaden'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Ljusmålning'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mannerheims skugga'' |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Två badhytter'' | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Båtar'' | '''[[Steve Lipson]]''', ''Noah's Cape'' | '''[[Andy Young]]''', ''Place du Tertre'' |} ===Januari: Motsats (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. Denna gång kan bilden vara antingen en singelbild ''eller'' en diptyk med maxmåttet 50 cm inklusive paspis på längre sidan. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Som hund och katt'' | '''[[Renni Amberg]]''', ''Brytning'' | '''[[Göran G:son Lindberg]]''', ''Vadå! Jag?'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''I beg, your pardon'' |- |Svartvitt | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Yin & Yang'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Bergen-Belsen och framtidshoppet'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Krig och Frid'' | '''[[Vega Michael]]''', ''Himmel och jord'' |} Publikfavorit: ===Februari: Frihet (deltävling i Årets fotograf) === Två deltävlingar, en diatävling och en för projicerade digitala bilder. En bild per deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia |För få deltagare, inga placeringar | | | |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Renni Amberg]]''', ''Rumban'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Stormfågel'' | '''[[Andy Young]]''', ''Lusthuset'' | Inget hedersomnämnande |} ===Februari: Kvinnan === Två påsiktsbilder per deltagare, valfritt färg / svartvitt. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Pokalvinnare ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- |Qvinnan | '''[[Susanne Elfving]]''', ''Lycka'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Mothers and daughter'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''Vår i luften'' |} ===Mars: Musik (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Andy Young]]''', ''Elev med sin lärare'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Susirock'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flöjtist'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Miriam Bryant'' |- | Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Dissonans'' | '''[[Andy Young]]''', ''Basisten i Jazz from Hell'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Drum with a difference'' | Inget hedersomnämnande |} Publikfavorit: '''[[Andy Young]]''', ''Basisten i Jazz from Hell'' ===April: Skymning (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Alone in the fog'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Reflecting'' |} Publikfavorit: '''[[Kristian Frantz]]''', ''Alone in the fog'' ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrumskopior och bilder i ädelförfaranden. Tre bilder per deltagare. ====Resultat==== [[Category:2012]] [[Category:2013]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 223d07e701f5fa4d15dcd238dce8b22e539d8968 409 408 2013-04-27T19:20:58Z Frasse 4 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till St Petersburg. Tävlingen går i tre serier, en för dior, en för påsiktsbilder i svartvitt och en för påsiktsbilder i färg. Tre bilder per deltagare och serie. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''På högre nivå'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''The Marlboro man'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Hus'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Leningrad!'' | |- | Svartvitt | '''[[Richard Creutz]]''', ''Femte våningen'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Ett glas skumpa'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Modernisering'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Andy på balalajka'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dansanta'' |- | Dia | '''[[Clas Feiring]]''', ''Mot förgängelsen'' | | | | |} Vårutfärdsvinnaren: [[Lena Lundqvist]] ===Oktober: Perspektiv (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Ur barnbarnets perspektiv'' | '''[[Hanna Blomqvist]]''', ''Följ med på höstpromenad'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Lutande tornet i Vence'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Ny arkitektur i Köpenhamn'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Tågresenärer i Milano'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Trafikprognos'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Himmelska toner'' | |} Publikfavorit: '''[[Ghita Thomé]]''', ''Flagad färg'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Fagervik. I höstutflyktstävlingen får var och en ställa upp med tre enskilda påsiktsbilder (svartvita eller färg eller blandat) och en triptyk. Som triptyk räknas ett verk som kan hängas upp som helhet, men består av tre bilder. Triptykens långsida får vara högst 70 cm och kortsidan högst 50 cm. För de enskilda bilderna gäller normala tävlingsregler. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Triptyk | '''[[Peter Stenius]]''', ''Orgeln'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Monokromt klocktorn'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Tittut!'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Anden'' |} ===November: Kreativt (deltävling i Årets fotograf)=== Tre deltävlingar: Två för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en för projicerade digitala bilder, en bild per deltagare och deltävling, totalt högst tre bilder. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fredsbron i Tbilisi'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Paradisäpplen'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flax'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Denise'' |- |Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Nattfjäril'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Kreativitet i designhuvudstaden'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Ljusmålning'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mannerheims skugga'' |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Två badhytter'' | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Båtar'' | '''[[Steve Lipson]]''', ''Noah's Cape'' | '''[[Andy Young]]''', ''Place du Tertre'' |} ===Januari: Motsats (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. Denna gång kan bilden vara antingen en singelbild ''eller'' en diptyk med maxmåttet 50 cm inklusive paspis på längre sidan. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Som hund och katt'' | '''[[Renni Amberg]]''', ''Brytning'' | '''[[Göran G:son Lindberg]]''', ''Vadå! Jag?'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''I beg, your pardon'' |- |Svartvitt | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Yin & Yang'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Bergen-Belsen och framtidshoppet'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Krig och Frid'' | '''[[Vega Michael]]''', ''Himmel och jord'' |} Publikfavorit: ''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''I beg, your pardon'' ===Februari: Frihet (deltävling i Årets fotograf) === Två deltävlingar, en diatävling och en för projicerade digitala bilder. En bild per deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia |För få deltagare, inga placeringar | | | |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Renni Amberg]]''', ''Rumban'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Stormfågel'' | '''[[Andy Young]]''', ''Lusthuset'' | Inget hedersomnämnande |} ===Februari: Kvinnan === Två påsiktsbilder per deltagare, valfritt färg / svartvitt. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Pokalvinnare ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- |Qvinnan | '''[[Susanne Elfving]]''', ''Lycka'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Mothers and daughter'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''Vår i luften'' |} ===Mars: Musik (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Andy Young]]''', ''Elev med sin lärare'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Susirock'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flöjtist'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Miriam Bryant'' |- | Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Dissonans'' | '''[[Andy Young]]''', ''Basisten i Jazz from Hell'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Drum with a difference'' | Inget hedersomnämnande |} Publikfavorit: '''[[Andy Young]]''', ''Basisten i Jazz from Hell'' ===April: Skymning (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Alone in the fog'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Reflecting'' |} Publikfavorit: '''[[Kristian Frantz]]''', ''Alone in the fog'' ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrumskopior och bilder i ädelförfaranden. Tre bilder per deltagare. ====Resultat==== [[Category:2012]] [[Category:2013]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 98ae0b834d86e7feae9a14c03f2d19c8c7334f99 410 409 2013-04-27T19:21:39Z Frasse 4 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till St Petersburg. Tävlingen går i tre serier, en för dior, en för påsiktsbilder i svartvitt och en för påsiktsbilder i färg. Tre bilder per deltagare och serie. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''På högre nivå'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''The Marlboro man'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Hus'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Leningrad!'' | |- | Svartvitt | '''[[Richard Creutz]]''', ''Femte våningen'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Ett glas skumpa'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Modernisering'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Andy på balalajka'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dansanta'' |- | Dia | '''[[Clas Feiring]]''', ''Mot förgängelsen'' | | | | |} Vårutfärdsvinnaren: [[Lena Lundqvist]] ===Oktober: Perspektiv (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Ur barnbarnets perspektiv'' | '''[[Hanna Blomqvist]]''', ''Följ med på höstpromenad'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Lutande tornet i Vence'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Ny arkitektur i Köpenhamn'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Tågresenärer i Milano'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Trafikprognos'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Himmelska toner'' | |} Publikfavorit: '''[[Ghita Thomé]]''', ''Flagad färg'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Fagervik. I höstutflyktstävlingen får var och en ställa upp med tre enskilda påsiktsbilder (svartvita eller färg eller blandat) och en triptyk. Som triptyk räknas ett verk som kan hängas upp som helhet, men består av tre bilder. Triptykens långsida får vara högst 70 cm och kortsidan högst 50 cm. För de enskilda bilderna gäller normala tävlingsregler. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Triptyk | '''[[Peter Stenius]]''', ''Orgeln'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Monokromt klocktorn'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Tittut!'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Anden'' |} ===November: Kreativt (deltävling i Årets fotograf)=== Tre deltävlingar: Två för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en för projicerade digitala bilder, en bild per deltagare och deltävling, totalt högst tre bilder. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fredsbron i Tbilisi'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Paradisäpplen'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flax'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Denise'' |- |Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Nattfjäril'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Kreativitet i designhuvudstaden'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Ljusmålning'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mannerheims skugga'' |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Två badhytter'' | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Båtar'' | '''[[Steve Lipson]]''', ''Noah's Cape'' | '''[[Andy Young]]''', ''Place du Tertre'' |} ===Januari: Motsats (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. Denna gång kan bilden vara antingen en singelbild ''eller'' en diptyk med maxmåttet 50 cm inklusive paspis på längre sidan. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Som hund och katt'' | '''[[Renni Amberg]]''', ''Brytning'' | '''[[Göran G:son Lindberg]]''', ''Vadå! Jag?'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''I beg, your pardon'' |- |Svartvitt | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Yin & Yang'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Bergen-Belsen och framtidshoppet'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Krig och Frid'' | '''[[Vega Michael]]''', ''Himmel och jord'' |} Publikfavorit: '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''I beg, your pardon'' ===Februari: Frihet (deltävling i Årets fotograf) === Två deltävlingar, en diatävling och en för projicerade digitala bilder. En bild per deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia |För få deltagare, inga placeringar | | | |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Renni Amberg]]''', ''Rumban'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Stormfågel'' | '''[[Andy Young]]''', ''Lusthuset'' | Inget hedersomnämnande |} ===Februari: Kvinnan === Två påsiktsbilder per deltagare, valfritt färg / svartvitt. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Pokalvinnare ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- |Qvinnan | '''[[Susanne Elfving]]''', ''Lycka'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Mothers and daughter'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''Vår i luften'' |} ===Mars: Musik (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Andy Young]]''', ''Elev med sin lärare'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Susirock'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flöjtist'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Miriam Bryant'' |- | Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Dissonans'' | '''[[Andy Young]]''', ''Basisten i Jazz from Hell'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Drum with a difference'' | Inget hedersomnämnande |} Publikfavorit: '''[[Andy Young]]''', ''Basisten i Jazz from Hell'' ===April: Skymning (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Alone in the fog'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Reflecting'' |} Publikfavorit: '''[[Kristian Frantz]]''', ''Alone in the fog'' ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrumskopior och bilder i ädelförfaranden. Tre bilder per deltagare. ====Resultat==== [[Category:2012]] [[Category:2013]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 25c0f946bbdfa357163de08fae4cfa8b0f18486f 411 410 2013-04-27T19:26:36Z Frasse 4 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till St Petersburg. Tävlingen går i tre serier, en för dior, en för påsiktsbilder i svartvitt och en för påsiktsbilder i färg. Tre bilder per deltagare och serie. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''På högre nivå'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''The Marlboro man'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Hus'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Leningrad!'' | |- | Svartvitt | '''[[Richard Creutz]]''', ''Femte våningen'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Ett glas skumpa'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Modernisering'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Andy på balalajka'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dansanta'' |- | Dia | '''[[Clas Feiring]]''', ''Mot förgängelsen'' | | | | |} Vårutfärdsvinnaren: [[Lena Lundqvist]] ===Oktober: Perspektiv (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Ur barnbarnets perspektiv'' | '''[[Hanna Blomqvist]]''', ''Följ med på höstpromenad'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Lutande tornet i Vence'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Ny arkitektur i Köpenhamn'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Tågresenärer i Milano'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Trafikprognos'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Himmelska toner'' | |} Publikfavorit: '''[[Ghita Thomé]]''', ''Flagad färg'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Fagervik. I höstutflyktstävlingen får var och en ställa upp med tre enskilda påsiktsbilder (svartvita eller färg eller blandat) och en triptyk. Som triptyk räknas ett verk som kan hängas upp som helhet, men består av tre bilder. Triptykens långsida får vara högst 70 cm och kortsidan högst 50 cm. För de enskilda bilderna gäller normala tävlingsregler. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Triptyk | '''[[Peter Stenius]]''', ''Orgeln'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Monokromt klocktorn'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Tittut!'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Anden'' |} ===November: Kreativt (deltävling i Årets fotograf)=== Tre deltävlingar: Två för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en för projicerade digitala bilder, en bild per deltagare och deltävling, totalt högst tre bilder. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fredsbron i Tbilisi'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Paradisäpplen'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flax'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Denise'' |- |Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Nattfjäril'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Kreativitet i designhuvudstaden'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Ljusmålning'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mannerheims skugga'' |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Två badhytter'' | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Båtar'' | '''[[Steve Lipson]]''', ''Noah's Cape'' | '''[[Andy Young]]''', ''Place du Tertre'' |} ===Januari: Motsats (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. Denna gång kan bilden vara antingen en singelbild ''eller'' en diptyk med maxmåttet 50 cm inklusive paspis på längre sidan. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Som hund och katt'' | '''[[Renni Amberg]]''', ''Brytning'' | '''[[Göran G:son Lindberg]]''', ''Vadå! Jag?'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''I beg, your pardon'' |- |Svartvitt | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Yin & Yang'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Bergen-Belsen och framtidshoppet'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Krig och Frid'' | '''[[Vega Michael]]''', ''Himmel och jord'' |} Publikfavorit: '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''I beg, your pardon'' ===Februari: Frihet (deltävling i Årets fotograf) === Två deltävlingar, en diatävling och en för projicerade digitala bilder. En bild per deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia |För få deltagare, inga placeringar | | | |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Renni Amberg]]''', ''Rumban'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Stormfågel'' | '''[[Andy Young]]''', ''Lusthuset'' | Inget hedersomnämnande |} ===Februari: Kvinnan === Två påsiktsbilder per deltagare, valfritt färg / svartvitt. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Pokalvinnare ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- |Qvinnan | '''[[Susanne Elfving]]''', ''Lycka'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Mothers and daughter'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''Vår i luften'' |} ===Mars: Musik (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Andy Young]]''', ''Elev med sin lärare'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Susirock'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flöjtist'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Miriam Bryant'' |- | Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Dissonans'' | '''[[Andy Young]]''', ''Basisten i Jazz from Hell'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Drum with a difference'' | Inget hedersomnämnande |} Publikfavorit: '''[[Andy Young]]''', ''Basisten i Jazz from Hell'' ===April: Skymning (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Alone in the fog'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Reflecting'' |} Publikfavorit: '''[[Kristian Frantz]]''', ''Alone in the fog'' ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrumskopior och bilder i ädelförfaranden. Tre bilder per deltagare. ====Resultat==== [[Category:2012]] [[Category:2013]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] === Slutresultat i Månadens bild / Årets fotograf ab0049304f89dcc57124b2175661be73caf16d35 412 411 2013-04-27T19:26:57Z Frasse 4 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till St Petersburg. Tävlingen går i tre serier, en för dior, en för påsiktsbilder i svartvitt och en för påsiktsbilder i färg. Tre bilder per deltagare och serie. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''På högre nivå'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''The Marlboro man'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Hus'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Leningrad!'' | |- | Svartvitt | '''[[Richard Creutz]]''', ''Femte våningen'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Ett glas skumpa'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Modernisering'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Andy på balalajka'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dansanta'' |- | Dia | '''[[Clas Feiring]]''', ''Mot förgängelsen'' | | | | |} Vårutfärdsvinnaren: [[Lena Lundqvist]] ===Oktober: Perspektiv (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Ur barnbarnets perspektiv'' | '''[[Hanna Blomqvist]]''', ''Följ med på höstpromenad'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Lutande tornet i Vence'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Ny arkitektur i Köpenhamn'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Tågresenärer i Milano'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Trafikprognos'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Himmelska toner'' | |} Publikfavorit: '''[[Ghita Thomé]]''', ''Flagad färg'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Fagervik. I höstutflyktstävlingen får var och en ställa upp med tre enskilda påsiktsbilder (svartvita eller färg eller blandat) och en triptyk. Som triptyk räknas ett verk som kan hängas upp som helhet, men består av tre bilder. Triptykens långsida får vara högst 70 cm och kortsidan högst 50 cm. För de enskilda bilderna gäller normala tävlingsregler. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Triptyk | '''[[Peter Stenius]]''', ''Orgeln'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Monokromt klocktorn'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Tittut!'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Anden'' |} ===November: Kreativt (deltävling i Årets fotograf)=== Tre deltävlingar: Två för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en för projicerade digitala bilder, en bild per deltagare och deltävling, totalt högst tre bilder. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fredsbron i Tbilisi'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Paradisäpplen'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flax'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Denise'' |- |Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Nattfjäril'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Kreativitet i designhuvudstaden'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Ljusmålning'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mannerheims skugga'' |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Två badhytter'' | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Båtar'' | '''[[Steve Lipson]]''', ''Noah's Cape'' | '''[[Andy Young]]''', ''Place du Tertre'' |} ===Januari: Motsats (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. Denna gång kan bilden vara antingen en singelbild ''eller'' en diptyk med maxmåttet 50 cm inklusive paspis på längre sidan. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Som hund och katt'' | '''[[Renni Amberg]]''', ''Brytning'' | '''[[Göran G:son Lindberg]]''', ''Vadå! Jag?'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''I beg, your pardon'' |- |Svartvitt | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Yin & Yang'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Bergen-Belsen och framtidshoppet'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Krig och Frid'' | '''[[Vega Michael]]''', ''Himmel och jord'' |} Publikfavorit: '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''I beg, your pardon'' ===Februari: Frihet (deltävling i Årets fotograf) === Två deltävlingar, en diatävling och en för projicerade digitala bilder. En bild per deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia |För få deltagare, inga placeringar | | | |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Renni Amberg]]''', ''Rumban'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Stormfågel'' | '''[[Andy Young]]''', ''Lusthuset'' | Inget hedersomnämnande |} ===Februari: Kvinnan === Två påsiktsbilder per deltagare, valfritt färg / svartvitt. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Pokalvinnare ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- |Qvinnan | '''[[Susanne Elfving]]''', ''Lycka'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Mothers and daughter'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''Vår i luften'' |} ===Mars: Musik (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Andy Young]]''', ''Elev med sin lärare'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Susirock'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flöjtist'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Miriam Bryant'' |- | Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Dissonans'' | '''[[Andy Young]]''', ''Basisten i Jazz from Hell'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Drum with a difference'' | Inget hedersomnämnande |} Publikfavorit: '''[[Andy Young]]''', ''Basisten i Jazz from Hell'' ===April: Skymning (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Alone in the fog'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Reflecting'' |} Publikfavorit: '''[[Kristian Frantz]]''', ''Alone in the fog'' ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrumskopior och bilder i ädelförfaranden. Tre bilder per deltagare. ====Resultat==== [[Category:2012]] [[Category:2013]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 25c0f946bbdfa357163de08fae4cfa8b0f18486f 413 412 2013-04-27T19:27:59Z Frasse 4 /* Resultat */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till St Petersburg. Tävlingen går i tre serier, en för dior, en för påsiktsbilder i svartvitt och en för påsiktsbilder i färg. Tre bilder per deltagare och serie. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''På högre nivå'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''The Marlboro man'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Hus'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Leningrad!'' | |- | Svartvitt | '''[[Richard Creutz]]''', ''Femte våningen'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Ett glas skumpa'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Modernisering'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Andy på balalajka'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dansanta'' |- | Dia | '''[[Clas Feiring]]''', ''Mot förgängelsen'' | | | | |} Vårutfärdsvinnaren: [[Lena Lundqvist]] ===Oktober: Perspektiv (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Ur barnbarnets perspektiv'' | '''[[Hanna Blomqvist]]''', ''Följ med på höstpromenad'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Lutande tornet i Vence'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Ny arkitektur i Köpenhamn'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Tågresenärer i Milano'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Trafikprognos'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Himmelska toner'' | |} Publikfavorit: '''[[Ghita Thomé]]''', ''Flagad färg'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Fagervik. I höstutflyktstävlingen får var och en ställa upp med tre enskilda påsiktsbilder (svartvita eller färg eller blandat) och en triptyk. Som triptyk räknas ett verk som kan hängas upp som helhet, men består av tre bilder. Triptykens långsida får vara högst 70 cm och kortsidan högst 50 cm. För de enskilda bilderna gäller normala tävlingsregler. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Triptyk | '''[[Peter Stenius]]''', ''Orgeln'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Monokromt klocktorn'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Tittut!'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Anden'' |} ===November: Kreativt (deltävling i Årets fotograf)=== Tre deltävlingar: Två för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en för projicerade digitala bilder, en bild per deltagare och deltävling, totalt högst tre bilder. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fredsbron i Tbilisi'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Paradisäpplen'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flax'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Denise'' |- |Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Nattfjäril'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Kreativitet i designhuvudstaden'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Ljusmålning'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mannerheims skugga'' |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Två badhytter'' | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Båtar'' | '''[[Steve Lipson]]''', ''Noah's Cape'' | '''[[Andy Young]]''', ''Place du Tertre'' |} ===Januari: Motsats (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. Denna gång kan bilden vara antingen en singelbild ''eller'' en diptyk med maxmåttet 50 cm inklusive paspis på längre sidan. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Som hund och katt'' | '''[[Renni Amberg]]''', ''Brytning'' | '''[[Göran G:son Lindberg]]''', ''Vadå! Jag?'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''I beg, your pardon'' |- |Svartvitt | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Yin & Yang'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Bergen-Belsen och framtidshoppet'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Krig och Frid'' | '''[[Vega Michael]]''', ''Himmel och jord'' |} Publikfavorit: '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''I beg, your pardon'' ===Februari: Frihet (deltävling i Årets fotograf) === Två deltävlingar, en diatävling och en för projicerade digitala bilder. En bild per deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia |För få deltagare, inga placeringar | | | |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Renni Amberg]]''', ''Rumban'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Stormfågel'' | '''[[Andy Young]]''', ''Lusthuset'' | Inget hedersomnämnande |} ===Februari: Kvinnan === Två påsiktsbilder per deltagare, valfritt färg / svartvitt. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Pokalvinnare ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- |Qvinnan | '''[[Susanne Elfving]]''', ''Lycka'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Mothers and daughter'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''Vår i luften'' |} ===Mars: Musik (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Andy Young]]''', ''Elev med sin lärare'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Susirock'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flöjtist'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Miriam Bryant'' |- | Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Dissonans'' | '''[[Andy Young]]''', ''Basisten i Jazz from Hell'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Drum with a difference'' | Inget hedersomnämnande |} Publikfavorit: '''[[Andy Young]]''', ''Basisten i Jazz from Hell'' ===April: Skymning (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Alone in the fog'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Reflecting'' |} Publikfavorit: '''[[Kristian Frantz]]''', ''Alone in the fog'' ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrumskopior och bilder i ädelförfaranden. Tre bilder per deltagare. ====Resultat==== [[Category:2012]] [[Category:2013]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] ==Poängställning i Månadens bild, slutställning== [[Category:2009]] [[Category:2010]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 55fae90792652d0722fec89894d7690eb701d75f 414 413 2013-04-27T19:28:22Z Frasse 4 /* Poängställning i Månadens bild, slutställning */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till St Petersburg. Tävlingen går i tre serier, en för dior, en för påsiktsbilder i svartvitt och en för påsiktsbilder i färg. Tre bilder per deltagare och serie. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''På högre nivå'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''The Marlboro man'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Hus'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Leningrad!'' | |- | Svartvitt | '''[[Richard Creutz]]''', ''Femte våningen'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Ett glas skumpa'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Modernisering'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Andy på balalajka'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dansanta'' |- | Dia | '''[[Clas Feiring]]''', ''Mot förgängelsen'' | | | | |} Vårutfärdsvinnaren: [[Lena Lundqvist]] ===Oktober: Perspektiv (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Ur barnbarnets perspektiv'' | '''[[Hanna Blomqvist]]''', ''Följ med på höstpromenad'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Lutande tornet i Vence'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Ny arkitektur i Köpenhamn'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Tågresenärer i Milano'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Trafikprognos'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Himmelska toner'' | |} Publikfavorit: '''[[Ghita Thomé]]''', ''Flagad färg'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Fagervik. I höstutflyktstävlingen får var och en ställa upp med tre enskilda påsiktsbilder (svartvita eller färg eller blandat) och en triptyk. Som triptyk räknas ett verk som kan hängas upp som helhet, men består av tre bilder. Triptykens långsida får vara högst 70 cm och kortsidan högst 50 cm. För de enskilda bilderna gäller normala tävlingsregler. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Triptyk | '''[[Peter Stenius]]''', ''Orgeln'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Monokromt klocktorn'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Tittut!'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Anden'' |} ===November: Kreativt (deltävling i Årets fotograf)=== Tre deltävlingar: Två för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en för projicerade digitala bilder, en bild per deltagare och deltävling, totalt högst tre bilder. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fredsbron i Tbilisi'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Paradisäpplen'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flax'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Denise'' |- |Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Nattfjäril'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Kreativitet i designhuvudstaden'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Ljusmålning'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mannerheims skugga'' |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Två badhytter'' | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Båtar'' | '''[[Steve Lipson]]''', ''Noah's Cape'' | '''[[Andy Young]]''', ''Place du Tertre'' |} ===Januari: Motsats (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. Denna gång kan bilden vara antingen en singelbild ''eller'' en diptyk med maxmåttet 50 cm inklusive paspis på längre sidan. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Som hund och katt'' | '''[[Renni Amberg]]''', ''Brytning'' | '''[[Göran G:son Lindberg]]''', ''Vadå! Jag?'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''I beg, your pardon'' |- |Svartvitt | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Yin & Yang'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Bergen-Belsen och framtidshoppet'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Krig och Frid'' | '''[[Vega Michael]]''', ''Himmel och jord'' |} Publikfavorit: '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''I beg, your pardon'' ===Februari: Frihet (deltävling i Årets fotograf) === Två deltävlingar, en diatävling och en för projicerade digitala bilder. En bild per deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia |För få deltagare, inga placeringar | | | |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Renni Amberg]]''', ''Rumban'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Stormfågel'' | '''[[Andy Young]]''', ''Lusthuset'' | Inget hedersomnämnande |} ===Februari: Kvinnan === Två påsiktsbilder per deltagare, valfritt färg / svartvitt. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Pokalvinnare ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- |Qvinnan | '''[[Susanne Elfving]]''', ''Lycka'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Mothers and daughter'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''Vår i luften'' |} ===Mars: Musik (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Andy Young]]''', ''Elev med sin lärare'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Susirock'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flöjtist'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Miriam Bryant'' |- | Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Dissonans'' | '''[[Andy Young]]''', ''Basisten i Jazz from Hell'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Drum with a difference'' | Inget hedersomnämnande |} Publikfavorit: '''[[Andy Young]]''', ''Basisten i Jazz from Hell'' ===April: Skymning (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Alone in the fog'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Reflecting'' |} Publikfavorit: '''[[Kristian Frantz]]''', ''Alone in the fog'' ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrumskopior och bilder i ädelförfaranden. Tre bilder per deltagare. ====Resultat==== [[Category:2012]] [[Category:2013]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] ==Poängställning i Månadens bild, slutställning== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämnanden ! Publikfavorit ! Poäng |- | 1||Urda Fogel-Michael||2||1||2||||||15 |- | 2||Jenny Blomqvist||2||1||1||1||||14 |- | 3||Gunnar Bärlund||1||2||1||||||12 |- | 4||Anders Blomqvist||2||||1||1||||11 |- | 5||Andy Young||1||1||1||1||1||11 |- | 6||Kristian Frantz||1||1||||1||1||9 |- | 7||Ghita Thomé||1||1||||||1||8 |- | 8||Renni Amberg||1||1||||||||7 |- | 9||Christine Saarukka||1||||1||||||6 |- | 10||Tua Rahikainen||1||||||2||||6 |- | 11||Clas Nordman||||2||||||||6 |- | 12||Peter Eriksson||||1||||||||3 |- | 13||Hanna Blomqvist||||1||||||||3 |- | 14||Henri Jalo||||||1||||||2 |- | 14||Göran Lindberg||||||1||||||2 |- | 16||Steve Lipson||||||1||||||2 |- | 17||Lucille Rosenqvist||||||||1||1||2 |- | 16||Mika Michael||||||||1||||1 |- | 16||Vega Michael||||||||1||||1 |- | 16||Richard Creutz||||||||1||||1 |- |} [[Category:2009]] [[Category:2010]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] e1a6890468eefeb74e1b2e457618760645fb9bec 415 414 2013-04-27T19:29:44Z Frasse 4 /* Poängställning i Månadens bild, slutställning */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till St Petersburg. Tävlingen går i tre serier, en för dior, en för påsiktsbilder i svartvitt och en för påsiktsbilder i färg. Tre bilder per deltagare och serie. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''På högre nivå'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''The Marlboro man'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Hus'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Leningrad!'' | |- | Svartvitt | '''[[Richard Creutz]]''', ''Femte våningen'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Ett glas skumpa'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Modernisering'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Andy på balalajka'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dansanta'' |- | Dia | '''[[Clas Feiring]]''', ''Mot förgängelsen'' | | | | |} Vårutfärdsvinnaren: [[Lena Lundqvist]] ===Oktober: Perspektiv (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Ur barnbarnets perspektiv'' | '''[[Hanna Blomqvist]]''', ''Följ med på höstpromenad'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Lutande tornet i Vence'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Ny arkitektur i Köpenhamn'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Tågresenärer i Milano'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Trafikprognos'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Himmelska toner'' | |} Publikfavorit: '''[[Ghita Thomé]]''', ''Flagad färg'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Fagervik. I höstutflyktstävlingen får var och en ställa upp med tre enskilda påsiktsbilder (svartvita eller färg eller blandat) och en triptyk. Som triptyk räknas ett verk som kan hängas upp som helhet, men består av tre bilder. Triptykens långsida får vara högst 70 cm och kortsidan högst 50 cm. För de enskilda bilderna gäller normala tävlingsregler. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Triptyk | '''[[Peter Stenius]]''', ''Orgeln'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Monokromt klocktorn'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Tittut!'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Anden'' |} ===November: Kreativt (deltävling i Årets fotograf)=== Tre deltävlingar: Två för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en för projicerade digitala bilder, en bild per deltagare och deltävling, totalt högst tre bilder. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fredsbron i Tbilisi'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Paradisäpplen'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flax'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Denise'' |- |Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Nattfjäril'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Kreativitet i designhuvudstaden'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Ljusmålning'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mannerheims skugga'' |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Två badhytter'' | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Båtar'' | '''[[Steve Lipson]]''', ''Noah's Cape'' | '''[[Andy Young]]''', ''Place du Tertre'' |} ===Januari: Motsats (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. Denna gång kan bilden vara antingen en singelbild ''eller'' en diptyk med maxmåttet 50 cm inklusive paspis på längre sidan. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Som hund och katt'' | '''[[Renni Amberg]]''', ''Brytning'' | '''[[Göran G:son Lindberg]]''', ''Vadå! Jag?'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''I beg, your pardon'' |- |Svartvitt | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Yin & Yang'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Bergen-Belsen och framtidshoppet'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Krig och Frid'' | '''[[Vega Michael]]''', ''Himmel och jord'' |} Publikfavorit: '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''I beg, your pardon'' ===Februari: Frihet (deltävling i Årets fotograf) === Två deltävlingar, en diatävling och en för projicerade digitala bilder. En bild per deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia |För få deltagare, inga placeringar | | | |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Renni Amberg]]''', ''Rumban'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Stormfågel'' | '''[[Andy Young]]''', ''Lusthuset'' | Inget hedersomnämnande |} ===Februari: Kvinnan === Två påsiktsbilder per deltagare, valfritt färg / svartvitt. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Pokalvinnare ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- |Qvinnan | '''[[Susanne Elfving]]''', ''Lycka'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Mothers and daughter'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''Vår i luften'' |} ===Mars: Musik (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Andy Young]]''', ''Elev med sin lärare'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Susirock'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flöjtist'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Miriam Bryant'' |- | Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Dissonans'' | '''[[Andy Young]]''', ''Basisten i Jazz from Hell'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Drum with a difference'' | Inget hedersomnämnande |} Publikfavorit: '''[[Andy Young]]''', ''Basisten i Jazz from Hell'' ===April: Skymning (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Alone in the fog'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Reflecting'' |} Publikfavorit: '''[[Kristian Frantz]]''', ''Alone in the fog'' ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrumskopior och bilder i ädelförfaranden. Tre bilder per deltagare. ====Resultat==== [[Category:2012]] [[Category:2013]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] ==Poängställning i Månadens bild, slutställning== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämnanden ! Publikfavorit ! Poäng |- | 1||Urda Fogel-Michael||2||1||2||||||15 |- | 2||Jenny Blomqvist||2||1||1||1||||14 |- | 3||Gunnar Bärlund||1||2||1||||||12 |- | 4||Anders Blomqvist||2||||1||1||||11 |- | 5||Andy Young||1||1||1||1||1||11 |- | 6||Kristian Frantz||1||1||||1||1||9 |- | 7||Ghita Thomé||1||1||||||1||8 |- | 8||Renni Amberg||1||1||||||||7 |- | 9||Christine Saarukka||1||||1||||||6 |- | 10||Tua Rahikainen||1||||||2||||6 |- | 11||Clas Nordman||||2||||||||6 |- | 12||Peter Eriksson||||1||||||||3 |- | 12||Hanna Blomqvist||||1||||||||3 |- | 14||Henri Jalo||||||1||||||2 |- | 14||Göran Lindberg||||||1||||||2 |- | 16||Steve Lipson||||||1||||||2 |- | 17||Lucille Rosenqvist||||||||1||1||2 |- | 16||Mika Michael||||||||1||||1 |- | 16||Vega Michael||||||||1||||1 |- | 16||Richard Creutz||||||||1||||1 |- |} [[Category:2009]] [[Category:2010]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 7e2681c166fd6e008b538cf7d7d540bf57dff516 416 415 2013-04-27T19:30:25Z Frasse 4 /* Poängställning i Månadens bild, slutställning */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till St Petersburg. Tävlingen går i tre serier, en för dior, en för påsiktsbilder i svartvitt och en för påsiktsbilder i färg. Tre bilder per deltagare och serie. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''På högre nivå'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''The Marlboro man'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Hus'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Leningrad!'' | |- | Svartvitt | '''[[Richard Creutz]]''', ''Femte våningen'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Ett glas skumpa'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Modernisering'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Andy på balalajka'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dansanta'' |- | Dia | '''[[Clas Feiring]]''', ''Mot förgängelsen'' | | | | |} Vårutfärdsvinnaren: [[Lena Lundqvist]] ===Oktober: Perspektiv (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Ur barnbarnets perspektiv'' | '''[[Hanna Blomqvist]]''', ''Följ med på höstpromenad'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Lutande tornet i Vence'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Ny arkitektur i Köpenhamn'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Tågresenärer i Milano'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Trafikprognos'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Himmelska toner'' | |} Publikfavorit: '''[[Ghita Thomé]]''', ''Flagad färg'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Fagervik. I höstutflyktstävlingen får var och en ställa upp med tre enskilda påsiktsbilder (svartvita eller färg eller blandat) och en triptyk. Som triptyk räknas ett verk som kan hängas upp som helhet, men består av tre bilder. Triptykens långsida får vara högst 70 cm och kortsidan högst 50 cm. För de enskilda bilderna gäller normala tävlingsregler. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Triptyk | '''[[Peter Stenius]]''', ''Orgeln'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Monokromt klocktorn'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Tittut!'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Anden'' |} ===November: Kreativt (deltävling i Årets fotograf)=== Tre deltävlingar: Två för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en för projicerade digitala bilder, en bild per deltagare och deltävling, totalt högst tre bilder. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fredsbron i Tbilisi'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Paradisäpplen'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flax'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Denise'' |- |Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Nattfjäril'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Kreativitet i designhuvudstaden'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Ljusmålning'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mannerheims skugga'' |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Två badhytter'' | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Båtar'' | '''[[Steve Lipson]]''', ''Noah's Cape'' | '''[[Andy Young]]''', ''Place du Tertre'' |} ===Januari: Motsats (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. Denna gång kan bilden vara antingen en singelbild ''eller'' en diptyk med maxmåttet 50 cm inklusive paspis på längre sidan. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Som hund och katt'' | '''[[Renni Amberg]]''', ''Brytning'' | '''[[Göran G:son Lindberg]]''', ''Vadå! Jag?'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''I beg, your pardon'' |- |Svartvitt | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Yin & Yang'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Bergen-Belsen och framtidshoppet'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Krig och Frid'' | '''[[Vega Michael]]''', ''Himmel och jord'' |} Publikfavorit: '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''I beg, your pardon'' ===Februari: Frihet (deltävling i Årets fotograf) === Två deltävlingar, en diatävling och en för projicerade digitala bilder. En bild per deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia |För få deltagare, inga placeringar | | | |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Renni Amberg]]''', ''Rumban'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Stormfågel'' | '''[[Andy Young]]''', ''Lusthuset'' | Inget hedersomnämnande |} ===Februari: Kvinnan === Två påsiktsbilder per deltagare, valfritt färg / svartvitt. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Pokalvinnare ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- |Qvinnan | '''[[Susanne Elfving]]''', ''Lycka'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Mothers and daughter'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''Vår i luften'' |} ===Mars: Musik (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Andy Young]]''', ''Elev med sin lärare'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Susirock'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flöjtist'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Miriam Bryant'' |- | Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Dissonans'' | '''[[Andy Young]]''', ''Basisten i Jazz from Hell'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Drum with a difference'' | Inget hedersomnämnande |} Publikfavorit: '''[[Andy Young]]''', ''Basisten i Jazz from Hell'' ===April: Skymning (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Alone in the fog'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Reflecting'' |} Publikfavorit: '''[[Kristian Frantz]]''', ''Alone in the fog'' ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrumskopior och bilder i ädelförfaranden. Tre bilder per deltagare. ====Resultat==== [[Category:2012]] [[Category:2013]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] ==Poängställning i Månadens bild, slutställning== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämnanden ! Publikfavorit ! Poäng |- | 1||Urda Fogel-Michael||2||1||2||||||15 |- | 2||Jenny Blomqvist||2||1||1||1||||14 |- | 3||Gunnar Bärlund||1||2||1||||||12 |- | 4||Anders Blomqvist||2||||1||1||||11 |- | 5||Andy Young||1||1||1||1||1||11 |- | 6||Kristian Frantz||1||1||||1||1||9 |- | 7||Ghita Thomé||1||1||||||1||8 |- | 8||Renni Amberg||1||1||||||||7 |- | 9||Christine Saarukka||1||||1||||||6 |- | 10||Tua Rahikainen||1||||||2||||6 |- | 11||Clas Nordman||||2||||||||6 |- | 12||Peter Eriksson||||1||||||||3 |- | 12||Hanna Blomqvist||||1||||||||3 |- | 14||Henri Jalo||||||1||||||2 |- | 14||Göran Lindberg||||||1||||||2 |- | 14||Steve Lipson||||||1||||||2 |- | 17||Lucille Rosenqvist||||||||1||1||2 |- | 18||Mika Michael||||||||1||||1 |- | 18||Vega Michael||||||||1||||1 |- | 18||Richard Creutz||||||||1||||1 |- |} [[Category:2009]] [[Category:2010]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] cd6b512c9926ece6000caf16657f7b57883cbc42 417 416 2013-04-27T19:31:27Z Frasse 4 /* Poängställning i Månadens bild, slutställning */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till St Petersburg. Tävlingen går i tre serier, en för dior, en för påsiktsbilder i svartvitt och en för påsiktsbilder i färg. Tre bilder per deltagare och serie. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''På högre nivå'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''The Marlboro man'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Hus'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Leningrad!'' | |- | Svartvitt | '''[[Richard Creutz]]''', ''Femte våningen'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Ett glas skumpa'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Modernisering'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Andy på balalajka'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dansanta'' |- | Dia | '''[[Clas Feiring]]''', ''Mot förgängelsen'' | | | | |} Vårutfärdsvinnaren: [[Lena Lundqvist]] ===Oktober: Perspektiv (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Ur barnbarnets perspektiv'' | '''[[Hanna Blomqvist]]''', ''Följ med på höstpromenad'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Lutande tornet i Vence'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Ny arkitektur i Köpenhamn'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Tågresenärer i Milano'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Trafikprognos'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Himmelska toner'' | |} Publikfavorit: '''[[Ghita Thomé]]''', ''Flagad färg'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Fagervik. I höstutflyktstävlingen får var och en ställa upp med tre enskilda påsiktsbilder (svartvita eller färg eller blandat) och en triptyk. Som triptyk räknas ett verk som kan hängas upp som helhet, men består av tre bilder. Triptykens långsida får vara högst 70 cm och kortsidan högst 50 cm. För de enskilda bilderna gäller normala tävlingsregler. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Triptyk | '''[[Peter Stenius]]''', ''Orgeln'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Monokromt klocktorn'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Tittut!'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Anden'' |} ===November: Kreativt (deltävling i Årets fotograf)=== Tre deltävlingar: Två för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en för projicerade digitala bilder, en bild per deltagare och deltävling, totalt högst tre bilder. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fredsbron i Tbilisi'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Paradisäpplen'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flax'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Denise'' |- |Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Nattfjäril'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Kreativitet i designhuvudstaden'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Ljusmålning'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mannerheims skugga'' |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Två badhytter'' | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Båtar'' | '''[[Steve Lipson]]''', ''Noah's Cape'' | '''[[Andy Young]]''', ''Place du Tertre'' |} ===Januari: Motsats (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. Denna gång kan bilden vara antingen en singelbild ''eller'' en diptyk med maxmåttet 50 cm inklusive paspis på längre sidan. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Som hund och katt'' | '''[[Renni Amberg]]''', ''Brytning'' | '''[[Göran G:son Lindberg]]''', ''Vadå! Jag?'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''I beg, your pardon'' |- |Svartvitt | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Yin & Yang'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Bergen-Belsen och framtidshoppet'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Krig och Frid'' | '''[[Vega Michael]]''', ''Himmel och jord'' |} Publikfavorit: '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''I beg, your pardon'' ===Februari: Frihet (deltävling i Årets fotograf) === Två deltävlingar, en diatävling och en för projicerade digitala bilder. En bild per deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia |För få deltagare, inga placeringar | | | |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Renni Amberg]]''', ''Rumban'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Stormfågel'' | '''[[Andy Young]]''', ''Lusthuset'' | Inget hedersomnämnande |} ===Februari: Kvinnan === Två påsiktsbilder per deltagare, valfritt färg / svartvitt. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Pokalvinnare ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- |Qvinnan | '''[[Susanne Elfving]]''', ''Lycka'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Mothers and daughter'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''Vår i luften'' |} ===Mars: Musik (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Andy Young]]''', ''Elev med sin lärare'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Susirock'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flöjtist'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Miriam Bryant'' |- | Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Dissonans'' | '''[[Andy Young]]''', ''Basisten i Jazz from Hell'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Drum with a difference'' | Inget hedersomnämnande |} Publikfavorit: '''[[Andy Young]]''', ''Basisten i Jazz from Hell'' ===April: Skymning (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Alone in the fog'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Reflecting'' |} Publikfavorit: '''[[Kristian Frantz]]''', ''Alone in the fog'' ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrumskopior och bilder i ädelförfaranden. Tre bilder per deltagare. ====Resultat==== [[Category:2012]] [[Category:2013]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] ==Poängställning i Månadens bild, slutställning== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämnanden ! Publikfavorit ! Poäng |- | 1||'''Urda Fogel-Michael'''||2||1||2||||||15 |- | 2||Jenny Blomqvist||2||1||1||1||||14 |- | 3||Gunnar Bärlund||1||2||1||||||12 |- | 4||Anders Blomqvist||2||||1||1||||11 |- | 5||Andy Young||1||1||1||1||1||11 |- | 6||Kristian Frantz||1||1||||1||1||9 |- | 7||Ghita Thomé||1||1||||||1||8 |- | 8||Renni Amberg||1||1||||||||7 |- | 9||Christine Saarukka||1||||1||||||6 |- | 10||Tua Rahikainen||1||||||2||||6 |- | 11||Clas Nordman||||2||||||||6 |- | 12||Peter Eriksson||||1||||||||3 |- | 12||Hanna Blomqvist||||1||||||||3 |- | 14||Henri Jalo||||||1||||||2 |- | 14||Göran Lindberg||||||1||||||2 |- | 14||Steve Lipson||||||1||||||2 |- | 17||Lucille Rosenqvist||||||||1||1||2 |- | 18||Mika Michael||||||||1||||1 |- | 18||Vega Michael||||||||1||||1 |- | 18||Richard Creutz||||||||1||||1 |- |} [[Category:2009]] [[Category:2010]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 71358f34642461656b369970d8d446aadbf798f7 418 417 2013-04-27T19:32:31Z Frasse 4 /* Poängställning i Månadens bild, slutställning */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till St Petersburg. Tävlingen går i tre serier, en för dior, en för påsiktsbilder i svartvitt och en för påsiktsbilder i färg. Tre bilder per deltagare och serie. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''På högre nivå'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''The Marlboro man'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Hus'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Leningrad!'' | |- | Svartvitt | '''[[Richard Creutz]]''', ''Femte våningen'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Ett glas skumpa'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Modernisering'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Andy på balalajka'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dansanta'' |- | Dia | '''[[Clas Feiring]]''', ''Mot förgängelsen'' | | | | |} Vårutfärdsvinnaren: [[Lena Lundqvist]] ===Oktober: Perspektiv (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Ur barnbarnets perspektiv'' | '''[[Hanna Blomqvist]]''', ''Följ med på höstpromenad'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Lutande tornet i Vence'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Ny arkitektur i Köpenhamn'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Tågresenärer i Milano'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Trafikprognos'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Himmelska toner'' | |} Publikfavorit: '''[[Ghita Thomé]]''', ''Flagad färg'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Fagervik. I höstutflyktstävlingen får var och en ställa upp med tre enskilda påsiktsbilder (svartvita eller färg eller blandat) och en triptyk. Som triptyk räknas ett verk som kan hängas upp som helhet, men består av tre bilder. Triptykens långsida får vara högst 70 cm och kortsidan högst 50 cm. För de enskilda bilderna gäller normala tävlingsregler. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Triptyk | '''[[Peter Stenius]]''', ''Orgeln'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Monokromt klocktorn'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Tittut!'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Anden'' |} ===November: Kreativt (deltävling i Årets fotograf)=== Tre deltävlingar: Två för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en för projicerade digitala bilder, en bild per deltagare och deltävling, totalt högst tre bilder. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fredsbron i Tbilisi'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Paradisäpplen'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flax'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Denise'' |- |Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Nattfjäril'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Kreativitet i designhuvudstaden'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Ljusmålning'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mannerheims skugga'' |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Två badhytter'' | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Båtar'' | '''[[Steve Lipson]]''', ''Noah's Cape'' | '''[[Andy Young]]''', ''Place du Tertre'' |} ===Januari: Motsats (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. Denna gång kan bilden vara antingen en singelbild ''eller'' en diptyk med maxmåttet 50 cm inklusive paspis på längre sidan. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Som hund och katt'' | '''[[Renni Amberg]]''', ''Brytning'' | '''[[Göran G:son Lindberg]]''', ''Vadå! Jag?'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''I beg, your pardon'' |- |Svartvitt | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Yin & Yang'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Bergen-Belsen och framtidshoppet'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Krig och Frid'' | '''[[Vega Michael]]''', ''Himmel och jord'' |} Publikfavorit: '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''I beg, your pardon'' ===Februari: Frihet (deltävling i Årets fotograf) === Två deltävlingar, en diatävling och en för projicerade digitala bilder. En bild per deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia |För få deltagare, inga placeringar | | | |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Renni Amberg]]''', ''Rumban'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Stormfågel'' | '''[[Andy Young]]''', ''Lusthuset'' | Inget hedersomnämnande |} ===Februari: Kvinnan === Två påsiktsbilder per deltagare, valfritt färg / svartvitt. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Pokalvinnare ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- |Qvinnan | '''[[Susanne Elfving]]''', ''Lycka'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Mothers and daughter'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''Vår i luften'' |} ===Mars: Musik (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Andy Young]]''', ''Elev med sin lärare'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Susirock'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flöjtist'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Miriam Bryant'' |- | Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Dissonans'' | '''[[Andy Young]]''', ''Basisten i Jazz from Hell'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Drum with a difference'' | Inget hedersomnämnande |} Publikfavorit: '''[[Andy Young]]''', ''Basisten i Jazz from Hell'' ===April: Skymning (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Alone in the fog'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Reflecting'' |} Publikfavorit: '''[[Kristian Frantz]]''', ''Alone in the fog'' ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrumskopior och bilder i ädelförfaranden. Tre bilder per deltagare. ====Resultat==== [[Category:2012]] [[Category:2013]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] ==Poängställning i Månadens bild, slutställning== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämnanden ! Publikfavorit ! Poäng |- | 1||'''[[Urda Fogel-Michael'''||2||1||2||||||15 |- | 2||'''[[Jenny Blomqvist||2||1||1||1||||14 |- | 3||'''[[Gunnar Bärlund||1||2||1||||||12 |- | 4||'''[[Anders Blomqvist||2||||1||1||||11 |- | 5||'''[[Andy Young||1||1||1||1||1||11 |- | 6||'''[[Kristian Frantz||1||1||||1||1||9 |- | 7||'''[[Ghita Thomé||1||1||||||1||8 |- | 8||'''[[Renni Amberg||1||1||||||||7 |- | 9||'''[[Christine Saarukka||1||||1||||||6 |- | 10||'''[[Tua Rahikainen||1||||||2||||6 |- | 11||'''[[Clas Nordman||||2||||||||6 |- | 12||'''[[Peter Eriksson||||1||||||||3 |- | 12||'''[[Hanna Blomqvist||||1||||||||3 |- | 14||'''[[Henri Jalo||||||1||||||2 |- | 14||'''[[Göran Lindberg||||||1||||||2 |- | 14||'''[[Steve Lipson||||||1||||||2 |- | 17||'''[[Lucille Rosenqvist||||||||1||1||2 |- | 18||'''[[Mika Michael||||||||1||||1 |- | 18||'''[[Vega Michael||||||||1||||1 |- | 18||'''[[Richard Creutz||||||||1||||1 |- |} [[Category:2009]] [[Category:2010]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] cabd50b0c9f2f53fdfc16055d582f01c9c280884 419 418 2013-04-27T19:33:43Z Frasse 4 /* Poängställning i Månadens bild, slutställning */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till St Petersburg. Tävlingen går i tre serier, en för dior, en för påsiktsbilder i svartvitt och en för påsiktsbilder i färg. Tre bilder per deltagare och serie. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''På högre nivå'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''The Marlboro man'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Hus'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Leningrad!'' | |- | Svartvitt | '''[[Richard Creutz]]''', ''Femte våningen'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Ett glas skumpa'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Modernisering'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Andy på balalajka'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dansanta'' |- | Dia | '''[[Clas Feiring]]''', ''Mot förgängelsen'' | | | | |} Vårutfärdsvinnaren: [[Lena Lundqvist]] ===Oktober: Perspektiv (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Ur barnbarnets perspektiv'' | '''[[Hanna Blomqvist]]''', ''Följ med på höstpromenad'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Lutande tornet i Vence'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Ny arkitektur i Köpenhamn'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Tågresenärer i Milano'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Trafikprognos'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Himmelska toner'' | |} Publikfavorit: '''[[Ghita Thomé]]''', ''Flagad färg'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Fagervik. I höstutflyktstävlingen får var och en ställa upp med tre enskilda påsiktsbilder (svartvita eller färg eller blandat) och en triptyk. Som triptyk räknas ett verk som kan hängas upp som helhet, men består av tre bilder. Triptykens långsida får vara högst 70 cm och kortsidan högst 50 cm. För de enskilda bilderna gäller normala tävlingsregler. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Triptyk | '''[[Peter Stenius]]''', ''Orgeln'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Monokromt klocktorn'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Tittut!'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Anden'' |} ===November: Kreativt (deltävling i Årets fotograf)=== Tre deltävlingar: Två för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en för projicerade digitala bilder, en bild per deltagare och deltävling, totalt högst tre bilder. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fredsbron i Tbilisi'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Paradisäpplen'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flax'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Denise'' |- |Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Nattfjäril'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Kreativitet i designhuvudstaden'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Ljusmålning'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mannerheims skugga'' |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Två badhytter'' | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Båtar'' | '''[[Steve Lipson]]''', ''Noah's Cape'' | '''[[Andy Young]]''', ''Place du Tertre'' |} ===Januari: Motsats (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. Denna gång kan bilden vara antingen en singelbild ''eller'' en diptyk med maxmåttet 50 cm inklusive paspis på längre sidan. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Som hund och katt'' | '''[[Renni Amberg]]''', ''Brytning'' | '''[[Göran G:son Lindberg]]''', ''Vadå! Jag?'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''I beg, your pardon'' |- |Svartvitt | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Yin & Yang'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Bergen-Belsen och framtidshoppet'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Krig och Frid'' | '''[[Vega Michael]]''', ''Himmel och jord'' |} Publikfavorit: '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''I beg, your pardon'' ===Februari: Frihet (deltävling i Årets fotograf) === Två deltävlingar, en diatävling och en för projicerade digitala bilder. En bild per deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia |För få deltagare, inga placeringar | | | |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Renni Amberg]]''', ''Rumban'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Stormfågel'' | '''[[Andy Young]]''', ''Lusthuset'' | Inget hedersomnämnande |} ===Februari: Kvinnan === Två påsiktsbilder per deltagare, valfritt färg / svartvitt. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Pokalvinnare ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- |Qvinnan | '''[[Susanne Elfving]]''', ''Lycka'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Mothers and daughter'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''Vår i luften'' |} ===Mars: Musik (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Andy Young]]''', ''Elev med sin lärare'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Susirock'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flöjtist'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Miriam Bryant'' |- | Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Dissonans'' | '''[[Andy Young]]''', ''Basisten i Jazz from Hell'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Drum with a difference'' | Inget hedersomnämnande |} Publikfavorit: '''[[Andy Young]]''', ''Basisten i Jazz from Hell'' ===April: Skymning (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Alone in the fog'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Reflecting'' |} Publikfavorit: '''[[Kristian Frantz]]''', ''Alone in the fog'' ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrumskopior och bilder i ädelförfaranden. Tre bilder per deltagare. ====Resultat==== [[Category:2012]] [[Category:2013]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] ==Poängställning i Månadens bild, slutställning== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämnanden ! Publikfavorit ! Poäng |- | 1||'''[[Urda Fogel-Michael]]'''||2||1||2||||||15 |- | 2||'''[[Jenny Blomqvist]]'''||2||1||1||1||||14 |- | 3||'''[[Gunnar Bärlund]]'''||1||2||1||||||12 |- | 4||'''[[Anders Blomqvist]]'''||2||||1||1||||11 |- | 5||'''[[Andy Young]]'''||1||1||1||1||1||11 |- | 6||'''[[Kristian Frantz]]'''||1||1||||1||1||9 |- | 7||'''[[Ghita Thomé]]'''||1||1||||||1||8 |- | 8||'''[[Renni Amberg]]'''||1||1||||||||7 |- | 9||'''[[Christine Saarukka]]'''||1||||1||||||6 |- | 10||'''[[Tua Rahikainen]]'''||1||||||2||||6 |- | 11||'''[[Clas Nordman]]'''||||2||||||||6 |- | 12||'''[[Peter Eriksson]]'''||||1||||||||3 |- | 12||'''[[Hanna Blomqvist]]'''||||1||||||||3 |- | 14||'''[[Henri Jalo]]'''||||||1||||||2 |- | 14||'''[[Göran Lindberg]]'''||||||1||||||2 |- | 14||'''[[Steve Lipson]]'''||||||1||||||2 |- | 17||'''[[Lucille Rosenqvist]]'''||||||||1||1||2 |- | 18||'''[[Mika Michael]]'''||||||||1||||1 |- | 18||'''[[Vega Michael]]'''||||||||1||||1 |- | 18||'''[[Richard Creutz]]'''||||||||1||||1 |- |} [[Category:2009]] [[Category:2010]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 178171709c48eca51b69cd98f42a73e003a016d3 420 419 2013-04-27T19:34:33Z Frasse 4 /* Poängställning i Månadens bild, slutställning */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till St Petersburg. Tävlingen går i tre serier, en för dior, en för påsiktsbilder i svartvitt och en för påsiktsbilder i färg. Tre bilder per deltagare och serie. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''På högre nivå'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''The Marlboro man'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Hus'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Leningrad!'' | |- | Svartvitt | '''[[Richard Creutz]]''', ''Femte våningen'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Ett glas skumpa'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Modernisering'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Andy på balalajka'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dansanta'' |- | Dia | '''[[Clas Feiring]]''', ''Mot förgängelsen'' | | | | |} Vårutfärdsvinnaren: [[Lena Lundqvist]] ===Oktober: Perspektiv (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Ur barnbarnets perspektiv'' | '''[[Hanna Blomqvist]]''', ''Följ med på höstpromenad'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Lutande tornet i Vence'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Ny arkitektur i Köpenhamn'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Tågresenärer i Milano'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Trafikprognos'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Himmelska toner'' | |} Publikfavorit: '''[[Ghita Thomé]]''', ''Flagad färg'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Fagervik. I höstutflyktstävlingen får var och en ställa upp med tre enskilda påsiktsbilder (svartvita eller färg eller blandat) och en triptyk. Som triptyk räknas ett verk som kan hängas upp som helhet, men består av tre bilder. Triptykens långsida får vara högst 70 cm och kortsidan högst 50 cm. För de enskilda bilderna gäller normala tävlingsregler. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Triptyk | '''[[Peter Stenius]]''', ''Orgeln'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Monokromt klocktorn'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Tittut!'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Anden'' |} ===November: Kreativt (deltävling i Årets fotograf)=== Tre deltävlingar: Två för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en för projicerade digitala bilder, en bild per deltagare och deltävling, totalt högst tre bilder. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fredsbron i Tbilisi'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Paradisäpplen'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flax'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Denise'' |- |Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Nattfjäril'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Kreativitet i designhuvudstaden'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Ljusmålning'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mannerheims skugga'' |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Två badhytter'' | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Båtar'' | '''[[Steve Lipson]]''', ''Noah's Cape'' | '''[[Andy Young]]''', ''Place du Tertre'' |} ===Januari: Motsats (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. Denna gång kan bilden vara antingen en singelbild ''eller'' en diptyk med maxmåttet 50 cm inklusive paspis på längre sidan. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Som hund och katt'' | '''[[Renni Amberg]]''', ''Brytning'' | '''[[Göran G:son Lindberg]]''', ''Vadå! Jag?'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''I beg, your pardon'' |- |Svartvitt | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Yin & Yang'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Bergen-Belsen och framtidshoppet'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Krig och Frid'' | '''[[Vega Michael]]''', ''Himmel och jord'' |} Publikfavorit: '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''I beg, your pardon'' ===Februari: Frihet (deltävling i Årets fotograf) === Två deltävlingar, en diatävling och en för projicerade digitala bilder. En bild per deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia |För få deltagare, inga placeringar | | | |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Renni Amberg]]''', ''Rumban'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Stormfågel'' | '''[[Andy Young]]''', ''Lusthuset'' | Inget hedersomnämnande |} ===Februari: Kvinnan === Två påsiktsbilder per deltagare, valfritt färg / svartvitt. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Pokalvinnare ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- |Qvinnan | '''[[Susanne Elfving]]''', ''Lycka'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Mothers and daughter'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''Vår i luften'' |} ===Mars: Musik (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Andy Young]]''', ''Elev med sin lärare'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Susirock'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flöjtist'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Miriam Bryant'' |- | Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Dissonans'' | '''[[Andy Young]]''', ''Basisten i Jazz from Hell'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Drum with a difference'' | Inget hedersomnämnande |} Publikfavorit: '''[[Andy Young]]''', ''Basisten i Jazz from Hell'' ===April: Skymning (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Alone in the fog'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Reflecting'' |} Publikfavorit: '''[[Kristian Frantz]]''', ''Alone in the fog'' ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrumskopior och bilder i ädelförfaranden. Tre bilder per deltagare. ====Resultat==== [[Category:2012]] [[Category:2013]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] ==Slutställning i Månadens bild/Årets fotograf 2012-2013== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämnanden ! Publikfavorit ! Poäng |- | 1||'''[[Urda Fogel-Michael]]'''||2||1||2||||||15 |- | 2||'''[[Jenny Blomqvist]]'''||2||1||1||1||||14 |- | 3||'''[[Gunnar Bärlund]]'''||1||2||1||||||12 |- | 4||'''[[Anders Blomqvist]]'''||2||||1||1||||11 |- | 5||'''[[Andy Young]]'''||1||1||1||1||1||11 |- | 6||'''[[Kristian Frantz]]'''||1||1||||1||1||9 |- | 7||'''[[Ghita Thomé]]'''||1||1||||||1||8 |- | 8||'''[[Renni Amberg]]'''||1||1||||||||7 |- | 9||'''[[Christine Saarukka]]'''||1||||1||||||6 |- | 10||'''[[Tua Rahikainen]]'''||1||||||2||||6 |- | 11||'''[[Clas Nordman]]'''||||2||||||||6 |- | 12||'''[[Peter Eriksson]]'''||||1||||||||3 |- | 12||'''[[Hanna Blomqvist]]'''||||1||||||||3 |- | 14||'''[[Henri Jalo]]'''||||||1||||||2 |- | 14||'''[[Göran Lindberg]]'''||||||1||||||2 |- | 14||'''[[Steve Lipson]]'''||||||1||||||2 |- | 17||'''[[Lucille Rosenqvist]]'''||||||||1||1||2 |- | 18||'''[[Mika Michael]]'''||||||||1||||1 |- | 18||'''[[Vega Michael]]'''||||||||1||||1 |- | 18||'''[[Richard Creutz]]'''||||||||1||||1 |- |} [[Category:2009]] [[Category:2010]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] 5d46475031928b08600b81dc6abd57fb02a0bbb3 421 420 2015-01-19T07:24:30Z WikiSysop 1 /* Slutställning i Månadens bild/Årets fotograf 2012-2013 */ wikitext text/x-wiki ==Tävlingskalender== ===September: Vårutfärdstävling=== Motiv från vårutfärden till St Petersburg. Tävlingen går i tre serier, en för dior, en för påsiktsbilder i svartvitt och en för påsiktsbilder i färg. Tre bilder per deltagare och serie. Bästa bilden i varje grupp tävlar om Vårutfärdspokalen. Fri teknik, dock så att bildens samtliga element skall vara fotograferade under vårutfärden och diabilder inte får vara reprofotografier. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Lena Lundqvist]]''', ''På högre nivå'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''The Marlboro man'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Hus'' | '''[[Mikael Albrecht]]''', ''Leningrad!'' | |- | Svartvitt | '''[[Richard Creutz]]''', ''Femte våningen'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Ett glas skumpa'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Modernisering'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Andy på balalajka'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''De dansanta'' |- | Dia | '''[[Clas Feiring]]''', ''Mot förgängelsen'' | | | | |} Vårutfärdsvinnaren: [[Lena Lundqvist]] ===Oktober: Perspektiv (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Ur barnbarnets perspektiv'' | '''[[Hanna Blomqvist]]''', ''Följ med på höstpromenad'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Lutande tornet i Vence'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Ny arkitektur i Köpenhamn'' |- | Svartvitt | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Tågresenärer i Milano'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Trafikprognos'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Himmelska toner'' | |} Publikfavorit: '''[[Ghita Thomé]]''', ''Flagad färg'' ===Oktober: Höstutfärdstävling=== Motiv från höstutflykten till Fagervik. I höstutflyktstävlingen får var och en ställa upp med tre enskilda påsiktsbilder (svartvita eller färg eller blandat) och en triptyk. Som triptyk räknas ett verk som kan hängas upp som helhet, men består av tre bilder. Triptykens långsida får vara högst 70 cm och kortsidan högst 50 cm. För de enskilda bilderna gäller normala tävlingsregler. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats |- | Triptyk | '''[[Peter Stenius]]''', ''Orgeln'' | | |- | Enskilda bilder | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Monokromt klocktorn'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Tittut!'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Anden'' |} ===November: Kreativt (deltävling i Årets fotograf)=== Tre deltävlingar: Två för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en för projicerade digitala bilder, en bild per deltagare och deltävling, totalt högst tre bilder. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Fredsbron i Tbilisi'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Paradisäpplen'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flax'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Denise'' |- |Svartvitt | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Nattfjäril'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Kreativitet i designhuvudstaden'' | '''[[Henri Jalo]]''', ''Ljusmålning'' | '''[[Tua Rahikainen]]''', ''Mannerheims skugga'' |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Två badhytter'' | '''[[Peter Eriksson]]''', ''Båtar'' | '''[[Steve Lipson]]''', ''Noah's Cape'' | '''[[Andy Young]]''', ''Place du Tertre'' |} ===Januari: Motsats (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. Denna gång kan bilden vara antingen en singelbild ''eller'' en diptyk med maxmåttet 50 cm inklusive paspis på längre sidan. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Färg | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Som hund och katt'' | '''[[Renni Amberg]]''', ''Brytning'' | '''[[Göran G:son Lindberg]]''', ''Vadå! Jag?'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''I beg, your pardon'' |- |Svartvitt | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Yin & Yang'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Bergen-Belsen och framtidshoppet'' | '''[[Gunnar Bärlund]]''', ''Krig och Frid'' | '''[[Vega Michael]]''', ''Himmel och jord'' |} Publikfavorit: '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''I beg, your pardon'' ===Februari: Frihet (deltävling i Årets fotograf) === Två deltävlingar, en diatävling och en för projicerade digitala bilder. En bild per deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- |Dia |För få deltagare, inga placeringar | | | |- |Projicerade digitala bilder | '''[[Renni Amberg]]''', ''Rumban'' | '''[[Ghita Thomé]]''', ''Stormfågel'' | '''[[Andy Young]]''', ''Lusthuset'' | Inget hedersomnämnande |} ===Februari: Kvinnan === Två påsiktsbilder per deltagare, valfritt färg / svartvitt. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Pokalvinnare ! Hedersomnämnande ! Hedersomnämnande |- |Qvinnan | '''[[Susanne Elfving]]''', ''Lycka'' | '''[[Richard Creutz]]''', ''Mothers and daughter'' | '''[[Lucille Rosenqvist]]''', ''Vår i luften'' |} ===Mars: Musik (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Andy Young]]''', ''Elev med sin lärare'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Susirock'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Flöjtist'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Miriam Bryant'' |- | Svartvitt | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Dissonans'' | '''[[Andy Young]]''', ''Basisten i Jazz from Hell'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Drum with a difference'' | Inget hedersomnämnande |} Publikfavorit: '''[[Andy Young]]''', ''Basisten i Jazz from Hell'' ===April: Skymning (deltävling i Årets fotograf)=== Två deltävlingar för påsiktsbilder i svartvitt och färg, en bild per deltagare och deltävling. ====Resultat==== {| class="wikitable" |- ! Klass ! Första plats ! Andra plats ! Tredje plats ! Hedersomnämnande |- | Färg | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Alone in the fog'' | '''[[Urda Fogel-Michael]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Christine Saarukka]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' |- | Svartvitt | '''[[Anders Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Clas Nordman]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Jenny Blomqvist]]''', ''Namn fattas'' | '''[[Kristian Frantz]]''', ''Reflecting'' |} Publikfavorit: '''[[Kristian Frantz]]''', ''Alone in the fog'' ===Maj: Fritt motiv=== Egenhändiga, traditionella mörkrumskopior och bilder i ädelförfaranden. Tre bilder per deltagare. ====Resultat==== [[Category:2012]] [[Category:2013]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] ==Slutställning i Månadens bild/Årets fotograf 2012-2013== {| class="wikitable sortable" |- ! Placering ! Namn ! Första platser ! Andra platser ! Tredje platser ! Hedersomnämnanden ! Publikfavorit ! Poäng |- | 1||'''[[Urda Fogel-Michael]]'''||2||1||2||||||15 |- | 2||'''[[Jenny Blomqvist]]'''||2||1||1||1||||14 |- | 3||'''[[Gunnar Bärlund]]'''||1||2||1||||||12 |- | 4||'''[[Anders Blomqvist]]'''||2||||1||1||||11 |- | 5||'''[[Andy Young]]'''||1||1||1||1||1||11 |- | 6||'''[[Kristian Frantz]]'''||1||1||||1||1||9 |- | 7||'''[[Ghita Thomé]]'''||1||1||||||1||8 |- | 8||'''[[Renni Amberg]]'''||1||1||||||||7 |- | 9||'''[[Christine Saarukka]]'''||1||||1||||||6 |- | 10||'''[[Tua Rahikainen]]'''||1||||||2||||6 |- | 11||'''[[Clas Nordman]]'''||||2||||||||6 |- | 12||'''[[Peter Eriksson]]'''||||1||||||||3 |- | 12||'''[[Hanna Blomqvist]]'''||||1||||||||3 |- | 14||'''[[Henri Jalo]]'''||||||1||||||2 |- | 14||'''[[Göran Lindberg]]'''||||||1||||||2 |- | 14||'''[[Steve Lipson]]'''||||||1||||||2 |- | 17||'''[[Lucille Rosenqvist]]'''||||||||1||1||2 |- | 18||'''[[Mika Michael]]'''||||||||1||||1 |- | 18||'''[[Vega Michael]]'''||||||||1||||1 |- | 18||'''[[Richard Creutz]]'''||||||||1||||1 |- |} [[Category:2012]] [[Category:2013]] [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] a9eb0b1367b2883d787e88277c3c25ed28dde5f9 0 30 422 366 2015-02-20T13:39:04Z WikiSysop 1 Lade till styrelsen och funktionärer for verksamhetsåren 2013-2014 och 2014-2015 wikitext text/x-wiki ==Verksamhetsår 2014-2015== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Hanna Blomqvist]] |- | Viceordförande | [[Gunnar Lundqvist]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Lars Kronlund]] |- | Tävlingssekreterare | [[Bjarne Kanten]] (avgick i Februari 2015) |- | Styrelsemedlem | [[Kristian Franz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Labbmästare | [[Peter Stenius]] |- | Biträdande labbmästare | [[Mikael Albrecht]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Digiarkivarie | [[Mikael Albrecht]] |- | IT-ansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | IT-ansvarig | [[Mikael Albrecht]] |- | Utfärdsgrupp | [[Viveca Thomé]], [[Urda Fogel-Michael]], [[Peter Stenius]] |} ==Verksamhetsår 2013-2014== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Gunnar Lundqvist]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Bokförare | [[Anders Blomqvist]] |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Vice labbmästare | [[Peter Stenius]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Studiomästare | [[Gunnar Lundqvist]] |- | Kontaktperson för arkivet | [[Mikael Albrecht]] |} ==Verksamhetsår 2012-2013== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Gunnar Lundqvist]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Internetansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Biträdande tävlingssekreterare, vice labbmästare | [[Peter Stenius]] |- | Bokföring | [[Anders Blomqvist]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |} ==Verksamhetsår 2011-2012== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Internetansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Biträdande tävlingssekreterare, vice labbmästare | [[Peter Stenius]] |- | Bokföring | [[Anders Blomqvist]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |} ==Verksamhetsår 2010-2011== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Internetansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Biträdande tävlingssekreterare, vice labbmästare | [[Peter Stenius]] |- | Bokföring | [[Anders Blomqvist]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |} ==Verksamhetsår 2009-2010== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Labbmästare | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Vice labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Koordinator för digicirkeln | [[Pehr Snellman]] |- | Koordinator för bildcirkeln | [[Pehr Snellman]] |} ==Verksamhetsår 2008-2009== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Labbmästare | [[Mikael Albrecht]] <ref>[[Robert Perander]] frigavs sin post som labbmästare under året på egen begäran.</ref> |- | Tävlingssekreterare | [[Niklas Lindgren]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Vice labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarig <ref>Ny funktionärsroll fr.o.m. verksamhetsår 2008-2009</ref> | [[Niklas Lindgren]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Koordinator för digicirkeln | [[Robert Perander]] |- | Koordinator för bildcirkeln | [[Pehr Snellman]] |} [[Category:AFK]] [[Category:Styrelsen]] [[Category:2008]] [[Category:2009]] [[Category:2010]] [[Category:2011]] [[Category:2012]] [[Category:2013]] [[Category:2014]] [[Category:2015]] 69eb0554f755c157b0b5ca3af0797dfc3caf2d85 423 422 2015-02-20T13:39:29Z WikiSysop 1 /* Verksamhetsår 2014-2015 */ wikitext text/x-wiki ==Verksamhetsår 2014-2015== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Hanna Blomqvist]] |- | Viceordförande | [[Gunnar Lundqvist]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Lars Kronlund]] |- | Tävlingssekreterare | [[Bjarne Kanten]] (avgick i Februari 2015) |- | Styrelsemedlem | [[Kristian Franz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Labbmästare | [[Peter Stenius]] |- | Biträdande labbmästare | [[Mikael Albrecht]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Digiarkivarie | [[Mikael Albrecht]] |- | IT-ansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | IT-ansvarig | [[Mikael Albrecht]] |- | Utfärdsgrupp | [[Viveca Thomé]], [[Urda Fogel-Michael]], [[Peter Stenius]] |} ==Verksamhetsår 2013-2014== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Gunnar Lundqvist]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Bokförare | [[Anders Blomqvist]] |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Vice labbmästare | [[Peter Stenius]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Studiomästare | [[Gunnar Lundqvist]] |- | Kontaktperson för arkivet | [[Mikael Albrecht]] |} ==Verksamhetsår 2012-2013== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Gunnar Lundqvist]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Internetansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Biträdande tävlingssekreterare, vice labbmästare | [[Peter Stenius]] |- | Bokföring | [[Anders Blomqvist]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |} ==Verksamhetsår 2011-2012== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Internetansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Biträdande tävlingssekreterare, vice labbmästare | [[Peter Stenius]] |- | Bokföring | [[Anders Blomqvist]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |} ==Verksamhetsår 2010-2011== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Internetansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Biträdande tävlingssekreterare, vice labbmästare | [[Peter Stenius]] |- | Bokföring | [[Anders Blomqvist]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |} ==Verksamhetsår 2009-2010== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Labbmästare | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Vice labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Koordinator för digicirkeln | [[Pehr Snellman]] |- | Koordinator för bildcirkeln | [[Pehr Snellman]] |} ==Verksamhetsår 2008-2009== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Labbmästare | [[Mikael Albrecht]] <ref>[[Robert Perander]] frigavs sin post som labbmästare under året på egen begäran.</ref> |- | Tävlingssekreterare | [[Niklas Lindgren]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Vice labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarig <ref>Ny funktionärsroll fr.o.m. verksamhetsår 2008-2009</ref> | [[Niklas Lindgren]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Koordinator för digicirkeln | [[Robert Perander]] |- | Koordinator för bildcirkeln | [[Pehr Snellman]] |} [[Category:AFK]] [[Category:Styrelsen]] [[Category:2008]] [[Category:2009]] [[Category:2010]] [[Category:2011]] [[Category:2012]] [[Category:2013]] [[Category:2014]] [[Category:2015]] ae730fee7d08ef29d46d8b9dea98e4a10cec8939 0 8 424 346 2015-03-02T13:43:07Z WikiSysop 1 Uppdaterade tävlingsregler wikitext text/x-wiki Dessa regler gäller från och med tävlingsåret 2014-2015 tills vidare. ==Några definitioner== I [[AFK]] tävlar vi med påsiktsbilder i svartvitt eller färg, samt med diabilder som kan vara antingen svartvita eller i färg. En påsiktsbild kan vara en traditionell fotoförstoring, en digital utskrift eller en laserkopia. Om inte annat bestämts för en tävling kan påsiktsbilden vara egenhändigt eller kommersiellt framställd. Grundtonerna i de svartvita bilderna är vitt, grått och svart. En tonad kopia räknas också till den svartvita gruppen. Toningen kan vara traditionellt eller digitalt gjord. I vissa tävlingar kan styrelsen med särskilt omnämnande begränsa deltagandet till omanipulerade bilder. En bild anses vara manipulerad, om bildelement har lagts till eller tagits bort eller om det har gjorts byte av färg i bilden. I diabildstävlingar anses också sandwich-montage och reprofotografi av en kopia vara manipulation, medan beskärning av diabilden inte är det. ==Allmänna tävlingsregler== I tävlingarna får man i regel delta med enskilda bilder. Undantag utgör eventuella reportage- och kollektionstävlingar. Tävlingsbilderna får inte tidigare ha segrat, tagit poäng eller fått hedersomnämnande i AFK:s interna tävlingar. Bildernas teknik är fri om inte annat angetts. Tävlingsbildernas original kan vara analogt eller digitalt. Den slutliga bilden kan framställas egenhändigt eller beställas kommersiellt, dock så att framställning och efterbehandling som tillför bilden ett avsevärt tekniskt eller konstnärligt värde måste vara egenhändigt gjorda. Alla former av traditionell och digital bildbehandling och framställning är tillåtna. I tävlingar för påsiktsbilder får bidragens storlek inte överskrida 50 &times; 40 cm. Bidragets storlek räknas från arkets eller passepartoutens yttre kanter. Bildytans storlek på arket eller i passepartouten är inte begränsad. Påsiktsbilder får inte vara monterade under glas eller på annat sätt vara monterade så att bildens vikt ökas avsevärt. I diatävlingar skall bilderna monteras i 50 &times; 50 mm ramar med tjocklek 3 mm. Vid avvikande ramformat skall fotografen tillhandahålla lämplig projektor. Diaramarna märks med en punkt i nedre vänstra hörnet, då bilden betraktas rättvänd. Fotografens namn, och bildens eventuella namn, ska finnas antecknat på baksidan av påsiktsbilden, ifall fotografen inte deltar i mötet där tävlingen hålls. Fotografen bör undvika att markera sitt namn på påsiktsbildens framsida för att eftersträva så anonym bedömning som möjligt. Bildens namn får inte markeras synligt på bildens framsida. Ifall en påsiktsbild är av sådan karaktär att den kan tolkas som antingen svartvit eller färgbild, skall fotografen försäkra sig om att den ställs upp i rätt klass antingen genom att instruera tävlingssekreteraren muntligen, eller genom anteckning på bildens baksida. Inlämning av tävlingsbilder kan ske vid mötets början eller på förhand till tävlingssekreteraren. [[arkivet|AFK:s arkiv]] har rätt att på begäran antingen erhålla eller eventuellt låta göra en arkivbeständig kopia av en tävlande bild i enlighet med vad som sägs i [[Regler för bildarkivet inom AFK|arkivreglerna]]. Upphovsrätten kvarstår hos fotografen. ==Månadens bild== [[Månadens bild]] är en tävling i flera avsnitt vars avsikt är att stimulera tankeverksamheten och inspirera till aktivt fotograferande. Tävlingen omspänner ett tävlingsår och omfattar flera deltävlingar. Totalsegraren blir [[Årets fotograf]] och får en inteckning i vandringspriset "[[Årets fotograf i AFK]]". Tävlingarna kan vara motivtävlingar eller tävlingar med fritt motiv. [[Styrelsen]] fastställer antalet deltävlingar under tävlingsåret, besluter om motiv för deltävlingarna och utser domare för deltävlingarna. I Månadens bild tävlas med påsiktsbilder i två deltävlingar per månadsmöte: svartvitt och färg. För att alla medlemmar skall ha möjlighet att delta är alla tekniker och framställningssätt tillåtna. Man får delta med högst 2 bilder per månadsmöte. Bilderna kan vara i färg, svartvita eller en av vardera. En deltävling kan enligt styrelsens beslut begränsas till enbart bilder framställda av fotografen själv. Styrelsen kan också inkludera deltävlingar med omanipulerade diabilder eller projicerade digibilder i tävlingsprogrammet. Vid bedömningen fästs uppmärksamhet vid tolkningen av motivet och det tekniska utförandet. Domaren väljer de i rangordning 3 bästa bilderna i varje deltävling och utdelar högst 2 hedersomnämnanden per deltävling. Placeringarna I-III ges poängen 4, 3, 2 och hedersomnämnande 1 poäng. För att en deltävling ska räknas med i Månadens bild krävs att minst 6 bidrag ställts upp i deltävlingen ifråga. Ifall antalet bidrag understiger 6 kan deltävlingen trots allt ordnas på vanligt sätt och resultaten rapporteras, men inga poäng räknas med i Månadens bild. I Månadens bild (dock ej i tävlingar där projicerade bilder ingår) utförs en separat bildbedömning genom sluten omröstning, där varje mötesdeltagare har en röst, som ges åt deltagarens favoritbild bland samtliga tävlingsbilder. Den bild som fått flest deltagarröster får ett extra hedersomnämnande och därmed 1 poäng i månadstävlingen. Om publikomröstingens första plats delas av flera bilder får samtliga ett hedersomnämnande och ett poäng. Publikomröstningen skall ske före och offentliggöras efter domarens bedömning. Vid tävlingsårets slut sammanräknas poängen och den bästa poängsamlaren erhåller titeln [[Årets fotograf]], en inteckning i vandringspriset "[[Årets fotograf i AFK]]" och presenterar sig och sin fotografering vid ett lämpligt månadsmöte. Ifall två eller flera fotografer har lika många poäng vid tävlingsårets slut, avgörs tävlingen till förmån för den fotograf som tagit flest förstaplaceringar. Ifall även förstaplaceringarna står jämt, jämförs antalet andraplaceringar osv. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Vårutfärdstävlingen== Bilder som tagits under utfärden deltar. Tävlingsgrupperna är diabilder och påsiktsbilder. Man får delta med högst 3 bilder per grupp. Domaren utser den bästa bilden i varje grupp samt den totala segraren vars namn ingraveras i vårutfärdspokalen. Domaren kan dessutom utdela hedersomnämnanden. Ifall bidraget är ett montage, måste bildens samtliga element vara tagna under vårutfärden. Manipulering av diabilder är tillåten, förutom reprofotografi. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Höstutflyktstävlingen== Här deltar endast påsiktsbilder i fri framställning och teknik. Antalet tävlingsbidrag bestäms från tävling till tävling. Man tävlar om en inteckning i vandringspriset "Utflykten" som ges åt bästa bild. Pokalen tillfaller permanent den fotograf som får sin fjärde inteckning i samma pokal. Specialpris kan också utdelas enligt regler som uppgörs för varje tävling. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Traditionstävlingen== I traditionstävlingen tävlar påsikts- eller projicerade bilder tagna med traditionell analog teknik. Bilderna kan vara egenhändigt framställda traditionella mörkrumsbilder, butikskopior av filmnegativ eller diapositiv, bilder i ädelförfaranden, projicerade diapositiv eller digitalt utskrivna bilder från filmnegativ eller diapositiv. Vid digital bildbehandling får man inte utföra manipulering enligt definitionen i de allmänna tävlingsreglerna. All form av mörkrumsmanipulation är tillåten. Varje fotograf får ställa upp med högst 3 bilder. I övrigt gäller de allmänna tävlingsreglerna. ==Övriga tävlingar== Förutom nämnda återkommande tävlingar kan styrelsen besluta om andra tävlingsformer. Om inte annat nämns gäller de allmänna tävlingsreglerna. [[Category:Månadens bild]] [[Category:Tävlingar]] [[Category:Regler]] 6b801314931c8358bb0f11641ad9dca71a5984d2 0 75 425 2022-04-21T12:21:36Z WikiSysop 1 Skapade sidan med '==Prissamlingen - en infallsvinkel mot klubbens historia== AFK har i sin ägo en inte särskilt stor, men ändå intressant samling pokaler och andra priser. En del av dem t...' wikitext text/x-wiki ==Prissamlingen - en infallsvinkel mot klubbens historia== AFK har i sin ägo en inte särskilt stor, men ändå intressant samling pokaler och andra priser. En del av dem tävlas det fortfarande om. Andra är tagna ur tävlan och vittnar om ädel kamp i gångna tider. Inställningen till priser bland dagens generation av tävlingssegrare tycks vara litet kluven. Medan många med synlig glädje och stolthet tar emot sin pokal, har det funnits andra som inte tycks sätta stort värde på yttre utmärkelser, eller, i något fall, ens tar emot priset. Priserna med sina ingraveringar ger en infallsvinkel mot klubbens mer än sekellånga historia. Storyn blir dock ställvis fragmentarisk på grund av bristfälliga anteckningar om hur priserna uppställts och vunnits. ===Hugo af Schulténs pris=== Det äldsta priset i klubbens samling är inte ett tävlingspris, utan ett hederspris för förtjänstfull verksamhet i klubben. Sedan initiativtagaren till klubben, friherre Hugo af Schultén, avlidit redan 1891, två år efter grundandet, överlämnade hans fyra bröder 1895 enligt den avlidnes önskan den då betydande summan femhundra mark ur kvarlåtenskapen till klubben. Det beslöts att pengarna skulle deponeras och avkastningen användas för att prägla en medalj (eller jetton som det hette), som årligen av årsmötet skulle tilldelas den medlem, "som under det förgågna året ifrigast värkat för klubbens sträfvanden och intressen genom utställning af fotografier, föredrag, referat af tidskrifter m.m." Priset fick formen av en medalj i silver, som på ena sidan bär texten "Hugo af Schultens pris 1894" (årtalet en gåta) flankerad av en eklövsgirland. På den andra sidan står det i rikt ornamenterade bokstäver "FAK" för Fotografiamatörklubben i Helsingfors, vilket var klubbens namn fram till 1921. Priset utdelades första gången 1896 och gick då till Daniel Nyblin, en centralgestalt i klubben under de första årtiondena. Bland pristagarna de följande åren märks namn som Harry Hintze, Otto Johansson, Wladimir Schohin, Walter Jakobsson, Ivan Timiriasew, Fritz Englund, Bruno Tallgren och Gunnar Lönnqvist. Alla väl förtjänta av hedersbetygelsen också ur dagens perspektiv. En protokollsanteckning från 1920 berättar att stansen till medaljen förkommit, vilket medförde en paus i utdelningen fram till 1939, då stansen rapporteras återfunnen. Därefter utdelades ett knappt tiotal medaljer (bl.a. av Georg Tchernochvostoff, Othmar Nyblin, Miliam Malmelin och Rafael Roos) innan årsmötesprotokollet från 1975 konstaterar att "då endast ett exemplar finns kvar, beslöts arkivera densamma". Det ursprungliga donationskapitalet torde då för länge sedan ha ätits upp av inflationen. ===Qvinnan=== Flaggskeppet, för att inte säga galjonsfiguren i AFK:s prissamling är säkerligen den pokal som första gången omnämns som planerad i ett protokoll från 1899 och som, efter diverse finansieringsproblem, antecknas vara färdig 1905. Pjäsen är designad av den svenskfödde arkitekten David Frölander (sedermera Frölander-Ulf) och pryds av en naken skönhet bredvid en storformatkamera på stativ, omgiven av en dekor i frodig högjugend. Pokalen bar från början inskriptionen "Fotografiamatörklubbens i Helsingfors Vandringspokal". Materialet är försilvrad koppar, möjligen på en stomme av tenn. Pokalen var ursprungligen avsedd att vara ett vandringspris mellan fotoklubbar i landet. Då tävlingsinviter till landsortsklubbarna inte mötte respons, beslöts det dock att den skulle vara ett vandringspris inom klubben till segraren i årstävlingen. Det är inte känt i vilken mån pokalen cirkulerade på detta sätt, men i något skede måste den ha försvunnit. I protokollet från månadsmötet 26.11.1952 står det nämligen att herr S. (Sigurd) Sandell överlämnade pokalen till klubben. Enligt hörsägen skulle den ha hittats i en köp- och säljaffär. Efter återkomsten döptes pokalen till "Qvinnan" och det nya namnet graverades in bredvid det gamla. "Qvinnan" blev vandringspris inom AFK i tävlingar med kvinnomotiv. Enligt reglerna skulle den som vunnit henne tre gånger få henne för alltid. Namngraveringarna i pokalen gäller denna senare tävlingsperiod. Tredje gången gillt blev det för Bert Carpelan 1966. Men "Qvinnan" återvände ännu en gång. Under AFK:s 100-årsjubileumsår 1989 donerade Bert pokalen tillbaka till klubben med villkoret att den skulle ställas utom tävlan. Historien slutade inte heller här. Hösten 2003 meddelade Bert att han "släpper lös" pokalen "Qvinnan" för inteckning vid sporadiska tävlingar med motivet Kvinnan. Pokalen förblir dock evigt vandrande i klubbens ägo. ===Vårutfärdspokalen=== Gemensamma fotoexkursioner har väl alltid hört till fotoklubbarnas verksamhet. Så också i AFK där vårutfärden redan var en tradition då två medlemmar 1909 ställde upp en pokal för segraren i den tävling med bilder från vårutfärden som brukade hållas på hösten. Stilmässigt representerar pokalen övergångsskedet från jugend till den period av nyklassicism som skulle följa. Utförandet är försilvring på en stomme av mässing. Om vårutfärdspokalen har det tävlats utan längre avbrott ända sedan instiftandet. Deltagandet i utfärden och tävlingen har varierat. Vissa år har flera tiotal medlemmar mött upp, medan det t.ex. år 1924 protokollfördes att "endast ordföranden deltog". Utfärden våren 1942 till Fiskartorpet hämmades av det allmänna fotograferingsförbudet under kriget. Vårutfärdspokalens ytor är fyllda av ingraverade segrarnamn, börjande ståtligt med Ivan Timiriasew 1910. Sedan följer en lång rad kända och mindre kända namn fram till Ghita Thomé 2002 i utrymmessparande liten stil långt ner på pokalens fot. Raderna av ingraveringar ger en känsla av gemenskap genom snart ett sekel och påminner om all den fotograferingens glädje och möda som ligger bakom inskriptionerna. En unik pokal att vinna. ===Mästerskapspokalen=== En elittävling under namn av mästerskapstävlingen hade redan en tradition bakom sig i AFK då Rafael Roos 1953 genom en tredje seger vann det dåvarande priset för alltid. Följande år donerade Harald Nybom, andra generationens AFK:are som son till den store Alfred Nybom, en ny mästerskapspokal till klubben. Pokalen har en enkel konisk form, men det speciella med den är att den är tillverkad av silver som återvunnits ur begagnat fix från det Nybomska familjeföretaget fotoaffären Bögelunds labb. Också mästerskapspokalen bär segrarnamnen ingraverade och de ger en god bild av eliten inom klubben under 1900-talets senare hälft. Framgångsrikast har Bert Carpelan varit med sex inteckningar. De sista namnen hittills på pokalen är Stig Manderbacka och Andrej Scherbakov-Parland från 1994. Då hade mästerskapstävlingen bytt namn till mästargranskning och mästare blev den som minst två domare av tre rekommenderade för mästarvärdighet på basis av den inlämnade kollektionen. I samma granskning kunde alltså fler än en AFK-mästare koras. Mästargranskningarna har legat nere sedan 1994. ===Utfärdslinsen=== Ett originellt prisföremål som onekligen passar för fototävlingar, är utfärdslinsen. Den består av en glaslins innefattad i två silverribbor som bildar en spetsig vinkel. Vinkelbenen står på en silverskodd platta av ädelträ. Priset kom 1959 som donation från den dåvarande fotoavdelningen vid Instrumentarium på försorg av avdelningschefen, AFK:aren Göran Törnwall. Utfärdslinsen var avsedd för tävlingar mellan de finlandssvenska klubbarna Pargas Fotoklubb, Västnylands Fotoklubb, Åbo Fotoklubb och AFK. Av dem har Åbo- och Pargasklubben tyvärr upphört. Enligt ingraveringarna på priset tävlades det bara tre gånger om det. En gång segrade ÅFK och sedan AFK i gestalt av Bert Carpelan två gånger, senast 1963. Priset stannade hos Bert Carpelan och 2002 överlämnade han det till AFK. ===Månadens bild-pokalen=== En tävling under namnet Månadens bild infördes i AFK 1948 efter rikssvensk modell. Sedan dess har Månadens bild varit ett stående inslag, stommen kunde man säga, i programmet på månadsmötena. Reglerna har varierat kraftigt. I början var röstning bland mötesdeltagarna det vanliga bedömningssättet. År 1949 började man kora Årets bild bland de segrande bilderna från Månadens bild. Något särskilt pris för Månadens bild tycks inte ha förekommit förrän det nuvarande infördes 1984. Priset är en pokal i tenn med skålaktigt utsvängd form. Skålen vilar på tre stiliserade fiskar som i sin tur är fästa i bottenplattan. Tillverkaren är Svenskt tenn. Pokalens sidor är graverade med namnen på totalsegrarna i Månadens bild de tjugo senaste åren. En viss Göran E:son Lindberg förekommer hela fem gånger. De flesta av namnen torde vara bekanta för dagens aktiva AFK:are. Under den gångna tjugoårsperioden har tävlingsreglerna genomgått en radikal omvandling. Från en tävling för egenhändigt gjorda svartvita fotografier har utvecklingen gått mot ett tillåtande av alla tekniker och minskad vikt lagd vid egenhändigheten. Totalsegraren i tävlingsårets Månadens bild-tävlingar får numera också titeln Årets fotograf. ===Utflykten=== På initiativ av några äldre medlemmar infördes, eller egentligen återinfördes, år 2002 en höstutflykt som verksamhetsform i klubben. Till höstutflykten hör en höstutflyktstävling och en av initiativtagarna, Bert Carpelan, ställde upp ett pris för den. Priset heter "Utflykten". Priset är utfört i tenn och består av ett ihåligt, delbart klot som upptill pryds av en örnfigur. Klotet villar på fem stiliserade blad, vilka stöder sig på den runda basplattan. Priset är inropat av Bert på en auktion och torde tidigare ha varit ett travpris. I priset har ingraverats dess namn Utflykten och namnet på den förste pristagaren: Prolle Jansson. Text: Clas Feiring, Stig Manderbacka 45aa3fcc76a775cf3543b2ce496acd5e76aac7d3 427 425 2022-04-21T12:23:30Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki ==Prissamlingen - en infallsvinkel mot klubbens historia== AFK har i sin ägo en inte särskilt stor, men ändå intressant samling pokaler och andra priser. En del av dem tävlas det fortfarande om. Andra är tagna ur tävlan och vittnar om ädel kamp i gångna tider. Inställningen till priser bland dagens generation av tävlingssegrare tycks vara litet kluven. Medan många med synlig glädje och stolthet tar emot sin pokal, har det funnits andra som inte tycks sätta stort värde på yttre utmärkelser, eller, i något fall, ens tar emot priset. Priserna med sina ingraveringar ger en infallsvinkel mot klubbens mer än sekellånga historia. Storyn blir dock ställvis fragmentarisk på grund av bristfälliga anteckningar om hur priserna uppställts och vunnits. [[Fil:Pokalerna.png]] ===Hugo af Schulténs pris=== Det äldsta priset i klubbens samling är inte ett tävlingspris, utan ett hederspris för förtjänstfull verksamhet i klubben. Sedan initiativtagaren till klubben, friherre Hugo af Schultén, avlidit redan 1891, två år efter grundandet, överlämnade hans fyra bröder 1895 enligt den avlidnes önskan den då betydande summan femhundra mark ur kvarlåtenskapen till klubben. Det beslöts att pengarna skulle deponeras och avkastningen användas för att prägla en medalj (eller jetton som det hette), som årligen av årsmötet skulle tilldelas den medlem, "som under det förgågna året ifrigast värkat för klubbens sträfvanden och intressen genom utställning af fotografier, föredrag, referat af tidskrifter m.m." Priset fick formen av en medalj i silver, som på ena sidan bär texten "Hugo af Schultens pris 1894" (årtalet en gåta) flankerad av en eklövsgirland. På den andra sidan står det i rikt ornamenterade bokstäver "FAK" för Fotografiamatörklubben i Helsingfors, vilket var klubbens namn fram till 1921. Priset utdelades första gången 1896 och gick då till Daniel Nyblin, en centralgestalt i klubben under de första årtiondena. Bland pristagarna de följande åren märks namn som Harry Hintze, Otto Johansson, Wladimir Schohin, Walter Jakobsson, Ivan Timiriasew, Fritz Englund, Bruno Tallgren och Gunnar Lönnqvist. Alla väl förtjänta av hedersbetygelsen också ur dagens perspektiv. En protokollsanteckning från 1920 berättar att stansen till medaljen förkommit, vilket medförde en paus i utdelningen fram till 1939, då stansen rapporteras återfunnen. Därefter utdelades ett knappt tiotal medaljer (bl.a. av Georg Tchernochvostoff, Othmar Nyblin, Miliam Malmelin och Rafael Roos) innan årsmötesprotokollet från 1975 konstaterar att "då endast ett exemplar finns kvar, beslöts arkivera densamma". Det ursprungliga donationskapitalet torde då för länge sedan ha ätits upp av inflationen. ===Qvinnan=== Flaggskeppet, för att inte säga galjonsfiguren i AFK:s prissamling är säkerligen den pokal som första gången omnämns som planerad i ett protokoll från 1899 och som, efter diverse finansieringsproblem, antecknas vara färdig 1905. Pjäsen är designad av den svenskfödde arkitekten David Frölander (sedermera Frölander-Ulf) och pryds av en naken skönhet bredvid en storformatkamera på stativ, omgiven av en dekor i frodig högjugend. Pokalen bar från början inskriptionen "Fotografiamatörklubbens i Helsingfors Vandringspokal". Materialet är försilvrad koppar, möjligen på en stomme av tenn. Pokalen var ursprungligen avsedd att vara ett vandringspris mellan fotoklubbar i landet. Då tävlingsinviter till landsortsklubbarna inte mötte respons, beslöts det dock att den skulle vara ett vandringspris inom klubben till segraren i årstävlingen. Det är inte känt i vilken mån pokalen cirkulerade på detta sätt, men i något skede måste den ha försvunnit. I protokollet från månadsmötet 26.11.1952 står det nämligen att herr S. (Sigurd) Sandell överlämnade pokalen till klubben. Enligt hörsägen skulle den ha hittats i en köp- och säljaffär. Efter återkomsten döptes pokalen till "Qvinnan" och det nya namnet graverades in bredvid det gamla. "Qvinnan" blev vandringspris inom AFK i tävlingar med kvinnomotiv. Enligt reglerna skulle den som vunnit henne tre gånger få henne för alltid. Namngraveringarna i pokalen gäller denna senare tävlingsperiod. Tredje gången gillt blev det för Bert Carpelan 1966. Men "Qvinnan" återvände ännu en gång. Under AFK:s 100-årsjubileumsår 1989 donerade Bert pokalen tillbaka till klubben med villkoret att den skulle ställas utom tävlan. Historien slutade inte heller här. Hösten 2003 meddelade Bert att han "släpper lös" pokalen "Qvinnan" för inteckning vid sporadiska tävlingar med motivet Kvinnan. Pokalen förblir dock evigt vandrande i klubbens ägo. ===Vårutfärdspokalen=== Gemensamma fotoexkursioner har väl alltid hört till fotoklubbarnas verksamhet. Så också i AFK där vårutfärden redan var en tradition då två medlemmar 1909 ställde upp en pokal för segraren i den tävling med bilder från vårutfärden som brukade hållas på hösten. Stilmässigt representerar pokalen övergångsskedet från jugend till den period av nyklassicism som skulle följa. Utförandet är försilvring på en stomme av mässing. Om vårutfärdspokalen har det tävlats utan längre avbrott ända sedan instiftandet. Deltagandet i utfärden och tävlingen har varierat. Vissa år har flera tiotal medlemmar mött upp, medan det t.ex. år 1924 protokollfördes att "endast ordföranden deltog". Utfärden våren 1942 till Fiskartorpet hämmades av det allmänna fotograferingsförbudet under kriget. Vårutfärdspokalens ytor är fyllda av ingraverade segrarnamn, börjande ståtligt med Ivan Timiriasew 1910. Sedan följer en lång rad kända och mindre kända namn fram till Ghita Thomé 2002 i utrymmessparande liten stil långt ner på pokalens fot. Raderna av ingraveringar ger en känsla av gemenskap genom snart ett sekel och påminner om all den fotograferingens glädje och möda som ligger bakom inskriptionerna. En unik pokal att vinna. ===Mästerskapspokalen=== En elittävling under namn av mästerskapstävlingen hade redan en tradition bakom sig i AFK då Rafael Roos 1953 genom en tredje seger vann det dåvarande priset för alltid. Följande år donerade Harald Nybom, andra generationens AFK:are som son till den store Alfred Nybom, en ny mästerskapspokal till klubben. Pokalen har en enkel konisk form, men det speciella med den är att den är tillverkad av silver som återvunnits ur begagnat fix från det Nybomska familjeföretaget fotoaffären Bögelunds labb. Också mästerskapspokalen bär segrarnamnen ingraverade och de ger en god bild av eliten inom klubben under 1900-talets senare hälft. Framgångsrikast har Bert Carpelan varit med sex inteckningar. De sista namnen hittills på pokalen är Stig Manderbacka och Andrej Scherbakov-Parland från 1994. Då hade mästerskapstävlingen bytt namn till mästargranskning och mästare blev den som minst två domare av tre rekommenderade för mästarvärdighet på basis av den inlämnade kollektionen. I samma granskning kunde alltså fler än en AFK-mästare koras. Mästargranskningarna har legat nere sedan 1994. ===Utfärdslinsen=== Ett originellt prisföremål som onekligen passar för fototävlingar, är utfärdslinsen. Den består av en glaslins innefattad i två silverribbor som bildar en spetsig vinkel. Vinkelbenen står på en silverskodd platta av ädelträ. Priset kom 1959 som donation från den dåvarande fotoavdelningen vid Instrumentarium på försorg av avdelningschefen, AFK:aren Göran Törnwall. Utfärdslinsen var avsedd för tävlingar mellan de finlandssvenska klubbarna Pargas Fotoklubb, Västnylands Fotoklubb, Åbo Fotoklubb och AFK. Av dem har Åbo- och Pargasklubben tyvärr upphört. Enligt ingraveringarna på priset tävlades det bara tre gånger om det. En gång segrade ÅFK och sedan AFK i gestalt av Bert Carpelan två gånger, senast 1963. Priset stannade hos Bert Carpelan och 2002 överlämnade han det till AFK. ===Månadens bild-pokalen=== En tävling under namnet Månadens bild infördes i AFK 1948 efter rikssvensk modell. Sedan dess har Månadens bild varit ett stående inslag, stommen kunde man säga, i programmet på månadsmötena. Reglerna har varierat kraftigt. I början var röstning bland mötesdeltagarna det vanliga bedömningssättet. År 1949 började man kora Årets bild bland de segrande bilderna från Månadens bild. Något särskilt pris för Månadens bild tycks inte ha förekommit förrän det nuvarande infördes 1984. Priset är en pokal i tenn med skålaktigt utsvängd form. Skålen vilar på tre stiliserade fiskar som i sin tur är fästa i bottenplattan. Tillverkaren är Svenskt tenn. Pokalens sidor är graverade med namnen på totalsegrarna i Månadens bild de tjugo senaste åren. En viss Göran E:son Lindberg förekommer hela fem gånger. De flesta av namnen torde vara bekanta för dagens aktiva AFK:are. Under den gångna tjugoårsperioden har tävlingsreglerna genomgått en radikal omvandling. Från en tävling för egenhändigt gjorda svartvita fotografier har utvecklingen gått mot ett tillåtande av alla tekniker och minskad vikt lagd vid egenhändigheten. Totalsegraren i tävlingsårets Månadens bild-tävlingar får numera också titeln Årets fotograf. ===Utflykten=== På initiativ av några äldre medlemmar infördes, eller egentligen återinfördes, år 2002 en höstutflykt som verksamhetsform i klubben. Till höstutflykten hör en höstutflyktstävling och en av initiativtagarna, Bert Carpelan, ställde upp ett pris för den. Priset heter "Utflykten". Priset är utfört i tenn och består av ett ihåligt, delbart klot som upptill pryds av en örnfigur. Klotet villar på fem stiliserade blad, vilka stöder sig på den runda basplattan. Priset är inropat av Bert på en auktion och torde tidigare ha varit ett travpris. I priset har ingraverats dess namn Utflykten och namnet på den förste pristagaren: Prolle Jansson. Text: Clas Feiring, Stig Manderbacka 0950fc1161741364cb5341a04e7616b9f6fde68d 434 427 2022-04-21T12:57:18Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki ==Prissamlingen - en infallsvinkel mot klubbens historia== AFK har i sin ägo en inte särskilt stor, men ändå intressant samling pokaler och andra priser. En del av dem tävlas det fortfarande om. Andra är tagna ur tävlan och vittnar om ädel kamp i gångna tider. Inställningen till priser bland dagens generation av tävlingssegrare tycks vara litet kluven. Medan många med synlig glädje och stolthet tar emot sin pokal, har det funnits andra som inte tycks sätta stort värde på yttre utmärkelser, eller, i något fall, ens tar emot priset. Priserna med sina ingraveringar ger en infallsvinkel mot klubbens mer än sekellånga historia. Storyn blir dock ställvis fragmentarisk på grund av bristfälliga anteckningar om hur priserna uppställts och vunnits. [[Fil:Pokalerna.png]] ===Hugo af Schulténs pris=== Det äldsta priset i klubbens samling är inte ett tävlingspris, utan ett hederspris för förtjänstfull verksamhet i klubben. Sedan initiativtagaren till klubben, friherre Hugo af Schultén, avlidit redan 1891, två år efter grundandet, överlämnade hans fyra bröder 1895 enligt den avlidnes önskan den då betydande summan femhundra mark ur kvarlåtenskapen till klubben. Det beslöts att pengarna skulle deponeras och avkastningen användas för att prägla en medalj (eller jetton som det hette), som årligen av årsmötet skulle tilldelas den medlem, "som under det förgågna året ifrigast värkat för klubbens sträfvanden och intressen genom utställning af fotografier, föredrag, referat af tidskrifter m.m." Priset fick formen av en medalj i silver, som på ena sidan bär texten "Hugo af Schultens pris 1894" (årtalet en gåta) flankerad av en eklövsgirland. På den andra sidan står det i rikt ornamenterade bokstäver "FAK" för Fotografiamatörklubben i Helsingfors, vilket var klubbens namn fram till 1921. Priset utdelades första gången 1896 och gick då till Daniel Nyblin, en centralgestalt i klubben under de första årtiondena. Bland pristagarna de följande åren märks namn som Harry Hintze, Otto Johansson, Wladimir Schohin, Walter Jakobsson, Ivan Timiriasew, Fritz Englund, Bruno Tallgren och Gunnar Lönnqvist. Alla väl förtjänta av hedersbetygelsen också ur dagens perspektiv. En protokollsanteckning från 1920 berättar att stansen till medaljen förkommit, vilket medförde en paus i utdelningen fram till 1939, då stansen rapporteras återfunnen. Därefter utdelades ett knappt tiotal medaljer (bl.a. av Georg Tchernochvostoff, Othmar Nyblin, Miliam Malmelin och Rafael Roos) innan årsmötesprotokollet från 1975 konstaterar att "då endast ett exemplar finns kvar, beslöts arkivera densamma". Det ursprungliga donationskapitalet torde då för länge sedan ha ätits upp av inflationen. ===Qvinnan=== Flaggskeppet, för att inte säga galjonsfiguren i AFK:s prissamling är säkerligen den pokal som första gången omnämns som planerad i ett protokoll från 1899 och som, efter diverse finansieringsproblem, antecknas vara färdig 1905. Pjäsen är designad av den svenskfödde arkitekten David Frölander (sedermera Frölander-Ulf) och pryds av en naken skönhet bredvid en storformatkamera på stativ, omgiven av en dekor i frodig högjugend. Pokalen bar från början inskriptionen "Fotografiamatörklubbens i Helsingfors Vandringspokal". Materialet är försilvrad koppar, möjligen på en stomme av tenn. Pokalen var ursprungligen avsedd att vara ett vandringspris mellan fotoklubbar i landet. Då tävlingsinviter till landsortsklubbarna inte mötte respons, beslöts det dock att den skulle vara ett vandringspris inom klubben till segraren i årstävlingen. Det är inte känt i vilken mån pokalen cirkulerade på detta sätt, men i något skede måste den ha försvunnit. I protokollet från månadsmötet 26.11.1952 står det nämligen att herr S. (Sigurd) Sandell överlämnade pokalen till klubben. Enligt hörsägen skulle den ha hittats i en köp- och säljaffär. Efter återkomsten döptes pokalen till "Qvinnan" och det nya namnet graverades in bredvid det gamla. "Qvinnan" blev vandringspris inom AFK i tävlingar med kvinnomotiv. Enligt reglerna skulle den som vunnit henne tre gånger få henne för alltid. Namngraveringarna i pokalen gäller denna senare tävlingsperiod. Tredje gången gillt blev det för Bert Carpelan 1966. Men "Qvinnan" återvände ännu en gång. Under AFK:s 100-årsjubileumsår 1989 donerade Bert pokalen tillbaka till klubben med villkoret att den skulle ställas utom tävlan. Historien slutade inte heller här. Hösten 2003 meddelade Bert att han "släpper lös" pokalen "Qvinnan" för inteckning vid sporadiska tävlingar med motivet Kvinnan. Pokalen förblir dock evigt vandrande i klubbens ägo. ===Vårutfärdspokalen=== Gemensamma fotoexkursioner har väl alltid hört till fotoklubbarnas verksamhet. Så också i AFK där vårutfärden redan var en tradition då två medlemmar 1909 ställde upp en pokal för segraren i den tävling med bilder från vårutfärden som brukade hållas på hösten. Stilmässigt representerar pokalen övergångsskedet från jugend till den period av nyklassicism som skulle följa. Utförandet är försilvring på en stomme av mässing. Om vårutfärdspokalen har det tävlats utan längre avbrott ända sedan instiftandet. Deltagandet i utfärden och tävlingen har varierat. Vissa år har flera tiotal medlemmar mött upp, medan det t.ex. år 1924 protokollfördes att "endast ordföranden deltog". Utfärden våren 1942 till Fiskartorpet hämmades av det allmänna fotograferingsförbudet under kriget. Vårutfärdspokalens ytor är fyllda av ingraverade segrarnamn, börjande ståtligt med Ivan Timiriasew 1910. Sedan följer en lång rad kända och mindre kända namn fram till Ghita Thomé 2002 i utrymmessparande liten stil långt ner på pokalens fot. Raderna av ingraveringar ger en känsla av gemenskap genom snart ett sekel och påminner om all den fotograferingens glädje och möda som ligger bakom inskriptionerna. En unik pokal att vinna. ===Mästerskapspokalen=== En elittävling under namn av mästerskapstävlingen hade redan en tradition bakom sig i AFK då Rafael Roos 1953 genom en tredje seger vann det dåvarande priset för alltid. Följande år donerade Harald Nybom, andra generationens AFK:are som son till den store Alfred Nybom, en ny mästerskapspokal till klubben. Pokalen har en enkel konisk form, men det speciella med den är att den är tillverkad av silver som återvunnits ur begagnat fix från det Nybomska familjeföretaget fotoaffären Bögelunds labb. Också mästerskapspokalen bär segrarnamnen ingraverade och de ger en god bild av eliten inom klubben under 1900-talets senare hälft. Framgångsrikast har Bert Carpelan varit med sex inteckningar. De sista namnen hittills på pokalen är Stig Manderbacka och Andrej Scherbakov-Parland från 1994. Då hade mästerskapstävlingen bytt namn till mästargranskning och mästare blev den som minst två domare av tre rekommenderade för mästarvärdighet på basis av den inlämnade kollektionen. I samma granskning kunde alltså fler än en AFK-mästare koras. Mästargranskningarna har legat nere sedan 1994. ===Utfärdslinsen=== Ett originellt prisföremål som onekligen passar för fototävlingar, är utfärdslinsen. Den består av en glaslins innefattad i två silverribbor som bildar en spetsig vinkel. Vinkelbenen står på en silverskodd platta av ädelträ. Priset kom 1959 som donation från den dåvarande fotoavdelningen vid Instrumentarium på försorg av avdelningschefen, AFK:aren Göran Törnwall. Utfärdslinsen var avsedd för tävlingar mellan de finlandssvenska klubbarna Pargas Fotoklubb, Västnylands Fotoklubb, Åbo Fotoklubb och AFK. Av dem har Åbo- och Pargasklubben tyvärr upphört. Enligt ingraveringarna på priset tävlades det bara tre gånger om det. En gång segrade ÅFK och sedan AFK i gestalt av Bert Carpelan två gånger, senast 1963. Priset stannade hos Bert Carpelan och 2002 överlämnade han det till AFK. ===Månadens bild-pokalen=== En tävling under namnet Månadens bild infördes i AFK 1948 efter rikssvensk modell. Sedan dess har Månadens bild varit ett stående inslag, stommen kunde man säga, i programmet på månadsmötena. Reglerna har varierat kraftigt. I början var röstning bland mötesdeltagarna det vanliga bedömningssättet. År 1949 började man kora Årets bild bland de segrande bilderna från Månadens bild. Något särskilt pris för Månadens bild tycks inte ha förekommit förrän det nuvarande infördes 1984. Priset är en pokal i tenn med skålaktigt utsvängd form. Skålen vilar på tre stiliserade fiskar som i sin tur är fästa i bottenplattan. Tillverkaren är Svenskt tenn. Pokalens sidor är graverade med namnen på totalsegrarna i Månadens bild de tjugo senaste åren. En viss Göran E:son Lindberg förekommer hela fem gånger. De flesta av namnen torde vara bekanta för dagens aktiva AFK:are. Under den gångna tjugoårsperioden har tävlingsreglerna genomgått en radikal omvandling. Från en tävling för egenhändigt gjorda svartvita fotografier har utvecklingen gått mot ett tillåtande av alla tekniker och minskad vikt lagd vid egenhändigheten. Totalsegraren i tävlingsårets Månadens bild-tävlingar får numera också titeln Årets fotograf. ===Utflykten=== På initiativ av några äldre medlemmar infördes, eller egentligen återinfördes, år 2002 en höstutflykt som verksamhetsform i klubben. Till höstutflykten hör en höstutflyktstävling och en av initiativtagarna, Bert Carpelan, ställde upp ett pris för den. Priset heter "Utflykten". Priset är utfört i tenn och består av ett ihåligt, delbart klot som upptill pryds av en örnfigur. Klotet villar på fem stiliserade blad, vilka stöder sig på den runda basplattan. Priset är inropat av Bert på en auktion och torde tidigare ha varit ett travpris. I priset har ingraverats dess namn Utflykten och namnet på den förste pristagaren: Prolle Jansson. Text: Clas Feiring, Stig Manderbacka [[Category:Arkivet]] [[Category:Historia]] dfb8520f4974a69c2d139fbbb4b7a26fd941857d 6 76 426 2022-04-21T12:23:01Z WikiSysop 1 Foto av AFK:s prissamling wikitext text/x-wiki Foto av AFK:s prissamling 2063ca2db478e5ade38f6d2dd456763922ef9e4f 10 19 428 96 2022-04-21T12:46:51Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki <noinclude> {{pp-template|small=yes}} {{For|linking a subject to a collection of quotations on [[Wikiquote]]|Template:Wikiquote}}{{-}}{{{{FULLPAGENAME}}|{{lorem ipsum}}|[[Someone's full name|Someone]]|''Source''}} </noinclude> <includeonly><blockquote class="templatequote"><div> {{{1|Insert the text of the quote here, without quotation marks.}}} </div>{{#if:{{{2|}}} |<div class="templatequotecite">&#8212;<cite>{{{2}}}{{#if:{{{3|}}}|,&nbsp;{{{3}}}}}</cite></div> |{{#if:{{{3|}}}|<div class="templatequotecite">&#8212;<cite>{{{3}}}</cite></div>}} }}</blockquote> </includeonly><noinclude> {{documentation}} <!-- Add cats and interwikis to the /doc subpage, not here! --> </noinclude> 8eee3f0f2ec1d004e91d8efc16ccb60d19abd82e 0 77 429 2022-04-21T12:52:11Z WikiSysop 1 Created page with "==De första hundra åren== Ur boken: AFK 1889 - 1989, utgiven av Amatörfotografklubben i Helsingfors r.f., Helsingfors 1989 {{Quote|Fotograf-amatörklubb<br>De damer och h..." wikitext text/x-wiki ==De första hundra åren== Ur boken: AFK 1889 - 1989, utgiven av Amatörfotografklubben i Helsingfors r.f., Helsingfors 1989 {{Quote|Fotograf-amatörklubb<br>De damer och herrar, som önska inträda i en tilltänkt fotograf-amatör klubb i Helsingfors, behaga sammanträda till förberedande möte lördagen den 23 februari kl. 6 e.m. i Kleinehs hotell.||Hbl 22.2. 1889}} I anledning av ovanstående tidningsannons samlades tjugosex personer i Kleinehs hotell vid Salutorget i Helsingfors. Sammankallare var en känd kulturpersonlighet, friherre Hugo af Schultén, redaktör vid Nya Pressen, sekreterare i Finska Konstföreningen och medlem av Svenska Teaterns styrelse. Och därtill ivrig amatörfotograf, med smygfotografering som specialitet. Vid mötet i Kleinehs hotell, som leddes av Hugo af Schultén, enades de närvarande om önskvärdheten att bilda en fotograf-amatör klubb enligt modell av den några månader tidigare i Stockholm grundade Svenska Fotografiamatörföreningen, sedermera Fotografiska Föreningen. En kommitté tillsattes för att utarbeta stadgar, som godkändes vid föreningens konstituerande möte den 6 mars, varvid det föreslagna namnet Fotografiamatörklubben i Helsingfors antogs. Medlemmar i den första styrelsen blev: Hugo af Schultén, ordförande, mag. J.J. Sederholm, sekreterare, intendenten, artisten Th. Waenerberg, skattmästare, samt som ordinarie medlemmar stadskamreren Teodor Holmberg och fotograf Daniel Nyblin. Hugo af Schultén inlämnade "i underdånighet" till Kejserliga Senaten en anhållan om tillstånd att bilda en fotografi-amatörklubb i Helsingfors med syfte att söka väcka intresse för fotografikonsten och verka för dess spridning inom landet. Den 11 april 1889 avgavs följande resolution: {{Quote|Kejserliga Senaten har låtit denna underdåniga ansökning med dertill hörande handlingar Sig föredragas och finner godt icke allenast tillåta bildandet af ifrågavarande klubb, utan äfven gilla och till efterrättelse fastställa ofvanintagna stadgar. Det alle, som vederbör, till underdånig efterrättelse länder.<br>I Hans Kejserliga Majästets Höga Namn,<br>Dess Senat för Finland.}} ===Herrklubb på Kämp=== {{Quote|"Efter mötet hvidtog en animerad supé hvarunder den angenämaste stämning var rådande. Samkvämet varade till arla morgonstund hvarunder det ena talet aflöste det andra."||Mötesreferat 1899}} Vid Fotografiamatörklubbens första ordinarie möte, den 16 mars 1889, höll Daniel Nyblin ett uppskattat föredrag om fotografins utveckling. Femtio år hade förflutit sedan Daguerres och Niepces uppfinning, dagerrotypin, presenterades inför akademierna för vetenskap och konst i Paris. Detta skedde den 19 augusti 1839, fotografins officiella födelsedag, då uppfinningen överlämnades till allmänt bruk. På 1850-talet framträdde porträttfotograferna, som själva preparerade sina våtplåtar, men först tjugo år senare, när kännedomen om Maddox uppfinning av den femtiofalt ljuskänsligare torrplåten nått vårt land, började amatörer syssla med fotografering. På 1880-talet blev negativmaterialet allt ljuskänsligare och kamerorna allt lätthanterligare. Och år 1888 föddes knäpparna. Kodak lancerade sin första lådkamera under den kända sloganen: "Tryck på knappen - vi gör resten!" Denna utveckling sågs inte med blida ögon av de konstnärligt inriktade amatörfotograferna: "Har denna trollformel bidragit till fotografins förbättrande, till dess höjande som vetenskap och konsthantverk, eller till dess popularisering som uppfostringsmedel för iaktagelseförmågans skärpande och konstsinnets höjande? Nej, säkerligen icke! Den har icke uppammat fotografiamatörer, men den har skapat "knäppare" i legio, ty de är många. Knäppare som tryckt på knappen och knipsat i tid och otid utan urskiljning, knappast med en fråga, varför. Värre än söndagsjägaren, som dundrar lös på allt som rör sig, har dessa knäppare gått lös på både lös och fast, och med förvåning och oblandad stolthet sett att de verkligen fått bilder, oftast dåliga, men i knäpparens ögon alltid utmärkta, ty han har ju själv tagit dem." (Daniel Nyblin) Det fanns alltså all anledning för de ambitiösa amatörfotograferna att bilda en förening till såväl nytta som nöje. Möten hölls på Kämp, i restaurang Catani, på Operakaféet eller Brandkårshuset. Programmet bestod då som nu av föredrag, bildvisningar, tävlingar och tekniska demonstrationer. Redan vid det första mötet utställdes inte mindre än 300 amatörfotografier och vid årsmötet den 30 oktober1889 demonstrerades en Laterna Magica och en fotografisk förstoringsmetod med magnesiumljus. Den Laterna Magica - en projektor för 9x9 cm diapositiv - som Daniel Nyblin beställde till klubben från Amerika, fungerade med elljus. Den förenklade bildvisningarna och tävlingskritiken. Diapositiven, som kvarblev i klubbens ägo, utgör stomme till dess unika bildarkiv. Den outtröttlige Daniel Nyblin ledde undervisningsverksamheten både för skolelever och avancerade amatörer, han "slog upp dörrarna till sitt laboratorium, demonstrerade ädelförfaranden och bringade emellanåt sitt vetgiriga auditorium ur fattningen, då han bad det avsmaka måttglas, vilkas innehåll snabbt analyserades som genuin madeira". (1902) Mötena avslutades ofta med en gemensam sexa. Då Kämp stängde, flyttade man till Handelsgillet, där man mot extra betalning per timme kunde fortsätta samvaron till långt in på småtimmarna. ===Med släde och ångbåt=== {{Quote|Efter det alla samlats och man intagit kaffe och ett parti morgonbiljard i Arkadien anträddes färden. Vädret var det härligaste, temperaturen väl låg, men motverkades all stelnad genom att deltagarna nu och då togo sig en galoppad efter åkdonen. För öfrigt hade Spårvägsbolaget eftertänksamt nog försett slädarna med fällar och filtar i parti.||24 november 1904}} I Fotografiamatörklubbens första årsberättelse konstaterar sekreteraren, att "enligt bestyrelsens tanke bör på programmet för nästa år ställas gemensamma utfärder både till land och sjöss, hvilka på samma gång de utgöra en rekreation äro synnerligen egnade att mellan klubbens medlemmar knyta en närmare bekantskap". Fotoutfärderna blev, och är fortfarande, en av föreningens mest uppskattade verksamhetsformer, vilket en livfull bildskörd och vältaliga protokollsanteckningar ger belägg för. Utfärder företogs höst, vinter och vår, men det var framförallt Kristihimmelsfärdstorsdagen som i decennier blev klubbens traditionella utfärdsdag. Så länge denna helgdag tilläts infalla på en torsdag. Men låt oss återgå till den tiden, då herr Jäderholm ställde en ångbåt till klubbens förfogande, och herr Lindenvall förärade till utfärden ett fat gott gammalt öl. Sekreteraren K.A. Aschan berättar om en utfärd den 25 maj 1902: "Den 25 maj ingick solig och klar, sålunda ingifvande förhoppning om ett lifligt deltagande. Denna förhoppning slog ej heller fel, ty kl. 9 på söndag morgon, då affärden skulle ske, hade deltagare till en af ett par tiotal samlats nere vid ångbåten Uranus´ afgångsplats i Södra hamnen. Efter en kortare rådplägning beslöts att kursen skulle ställas österut till den natursköna Sibbo viken. --- Med god fart ångade vi genom Hästnäs sund och trakten söder om Willinge. Hunna något bortom sistnämnda holme hade den geschäftige "Lasse" Wiik låtit duka upp en splendid frukost i salongen, hvarvid både "helan" och "halfvan" togos med smak; sjön suger, heter det, och den känslan hade vi litet hvar, hvarföre vi äfven gjorde all heder åt anrättningarna. Just som man var i full fart med att låta maten tysta munnen, inträffade ett litet intermezzo. Uranus fick nämligen bottenkänning, hvilken dock, tackvare kaptenens försiktighet att gå med sakta fart, aflöpte utan några menliga följder, hvarför färden kunde fortsättas utan vidare äfventyr. Här vilja vi anteckna ett af herr Otto Johansson väckta förslag af innehåll, att mellan deltagarene i utfärden skulle anställas en täflan, i hvilken en hvar finge deltaga med tre under utfärden tagna bilder, hvilka skulle inlämnas på höstmötet i september. Förslaget, som vann de närvarandes lifliga bifall, blef enhälligt antaget, hvarpå till prisdomare utsågos herrar O. Johansson, A. Rosenbröjer och A. Aschan. --- Under ifrigt fotograferande närmade vi oss slutmålet för färden, och omkring ½ 1 eft. m. angjordes Kallbäcks brygga vid mynningen af Sibbo å. Ankomsten skulle naturligtvis fotograferas, och utfördes detta efter alla konstens regler af Herr Schohin. Utrustade till händer och tänder med allt hvad till fotografering hörer, anträdde man nu i spridda grupper en fotvandring till Söderkulla lantbruksinstitut, beläget några kilometer längre upp vid ån. Inom parentes sagdt var man väl utrustad i kameraväg - många voro försedda med såväl stativ- som handkamera, och på plåtar fanns det öfverflöd (enligt en approximativ beräkning 5 à 600). Det fotografiska utbytet torde sålunda i kvantitatift afseende varit betydligt - om det kvalitativa hafva vi ej varit i tillfälle att erfara något, men uttala den förhoppningen att det måtte blifva godt. Efter c. 2 timmars vandring i skog och mark, hvarunder både vackra och fula saker fästades på den fotografiska plåten, återvände sällskapet till Kallbäck, där den ljufliga anblicken af ett i det gröna uppdukadt middagsbord fröjdade våra hungriga magar, och lofvade riklig ersättning för de utståndna strapatserna. En tjenstvillig Sibbogubbe, som redan tidigare lemnat oss diverse handräckningar, tjenstgjorde under middagen som afknäppare hvid fotografering af bordsgrupper. --- Om återfärden är ej mycket att säga. --- Kl. ½ 9 på aftonen satte vi åter välbehållna foten i land, nöjda med vår dag." ===Ljusets konst=== {{Quote|"Årets konstsäsong öppnades i dag på ett lika intressant som lofvärt vis af Fotografiamatörklubben i Helsingfors med den utställning, som klubben anordnat uppe i expositionssalen å Ateneum. Den vederbörliga vernissagen eller "fixagen", som denna högtidliga ceremoni på fotografspråket bör benämnas - gick i går middagstiden af stapeln, celebrerad af ett antal inbjudna: fotografer och amatörer af olika slag och båda könen. Solen, som vid våra vernissager annars plägar lysa med sin frånvaro, var i går för unders skull med och gaf det hela den önskliga tonen och "fixagen" - som det f.ö. rätteligen tillkommer denna ljusets konst framom alla andra.||Hufvudstadsbladet 1.9.1907}} Citatet ovan beskriver stämningen vid öppnandet av den andra allmänna fotografiska utställningen i Ateneum 1907, men Finlands första fotografiska utställning arrangerade Fotografiamatörklubben redan den 3 december 1892 i en butikslokal i den nybyggda Wredeska passagen. Efter att 200 fotografier refuserats på grund av brist på utrymme, utställdes inte mindre än 375 bilder av 24 klubbmedlemmar. I sitt öppningstal påpekade ordföranden, ingenjör C.E. Holmberg, att utställningen "icke blott afsåg att sporra medlemmarna, utan att äfven bibringa allmänheten kunskaper om hvad som verkligen erkändes som goda fotografier". Under tre dagar besöktes utställningen av 700 helsingforsare. Den första allmänna fotografiska utställningen, som var öppen för både klubbmedlemmar och andra fotografer, arrangerades i Ateneum år 1903. Utställningskommittén bestod av Daniel Nyblin, Otto Johansson och Wladimir Schohin. Bland deltagarna utdelades första pris till Thorvald Nyblin, Alfred Nybom, Wladimir Schohin, Axel Tammelander och Carl Jahn, och andra pris till bl.a. Walter Jakobsson, Lars Wiik och Ivan Timiriasew. Utställningen blev en publikframgång, den besöktes av 3000 personer, men den väckte också missnöje, främst bland yrkesfotograferna, som inte gillade att så många av de prisbelönta var amatörfotografer. Ovettet riktade sig främst mot Daniel Nyblin, trots att han inte ens var medlem av prisjuryn. Inte desto mindre var man tre år senare redo att sätta igång på nytt. Det visade sig, att de flesta yrkesfotografer ändå inte ansåg det värt att delta. "Inte lönar det sig för en fattig fan", svarade en. Daniel Nyblin skyller det magra deltagandet på "mullvadsarbetet och det energiska motarbetandet från deras sida, som skrivit fotografins bakåtskridande på sin fana". "Men", säger han, "utställningen är där, och den är bra!" I Hufvudstadsbladet beskriver signatur "Amatör" utställningen så här: "En blick rundt om i salen öfver de utställda arbetena är tillfyllest för att fastslå, att fotograferingskonsten är stadd i snabb utveckling. Det dilettantiskt anspråkslösa "bildtagandet" är ett längesedan öfvervunnet stadium för de utställande. Det konstnärliga sträfvandet har alltmer trädt i förgrunden med nya medel, vägar och synpunkter. Fotografikonsten vill bli konst till karaktär och värdighet och nöjer sig icke mera med den rang, som varit tillmätt åt det gamla "konterfejandet". Där finnes också på utställningen en hel del "fotografier", hvilka stå förbluffande nära den gräns, som dragits, drages och sannolikt alltid kommer att dragas mellan fotografering och konst, mellan den fotografiska plåtens och den mänskliga hjärnans intryck, de där äga all tänkbar skärpa i naturåtergifvandet förenad med en frapperande känslighet i greppet om stämningen och det lifgivande konstnärliga intrycket. Där finns fotografiska naturstudier och porträtt, hvilka man nästan kunde taga för handmålade akvareller, pasteller eller svartkritteckningar af någon utmärkt impressionistisk konstnär - och detta borde ju alltid vara ett kriterium för deras konstnärlighet såväl i allmän som i tillämpad bemärkelse." Signaturen "Amatör" syftar på fotografier av bl.a. Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, utförda i s.k. ädelförfarande - bromolje-, kol- och gummitryck. Men utställningen presenterade också en fototeknisk sensation, de första färgdiapositiven, fotograferade av Walter Jakobsson, Nicolai Leibowitsch och Harald Rosenberg på Lumières Autochrome plåtar, som samma år kom ut på marknaden. "Det nyaste af allt det vackra, som utställningen har att bjuda på." ===Bromolja och färg=== {{Quote|I sina strävanden efter natur och stämning, efter sanning och karaktär, går många av den moderna riktningens apostlar för långt. Strävandet efter mjukhet i linjerna och helhet i valörerna har fört till en oskärpa som endast kan betecknas som sudd. Men i övergångsperioder går man alltid först för långt för att sedan återvända och finna den rätta medelvägen.|Daniel Nyblin|1903}} Under 1800-talet var det fotografins tekniska utveckling som främst sysselsatte fotograferna. De fascinerades av det "typiskt fotografiska" - den oerhörda skärpan och detaljåtergivningen, fotografins absolut korrekta och minutiösa återgivande av verkligheten. Då också den tidens målarkonst hyllade största möjliga noggrannhet i utförandet, var det många konstnärer, från porträttmålare till silhuettklippare, som gav slaget förlorat och övergick till att förtjäna sitt levebröd som fotografer. I vilken mån impressionismen var en reaktion mot den fotografiska skärpan är svårt att säga, men säkert är, att den påverkade de konstnärligt inriktade fotograferna. De tyckte att kameran som sådan bäst lämpade sig för tekniskt och vetenskaplig avbildning, men knappast som konstnärligt uttrycksmedel. Hur skulle de kunna frigöra sig från den schablonmässiga hantverksfotografin och avbilda motiven med konstnärlig känsla och stämning? Medlet var de s.k. ädelförfarandena - bromolje-, kol- och gummitryck. Det var tålamodsprövande och tidsödande procedurer, men de gav fotograferna konstnärlig frihet. Den enklaste och populäraste metoden var bromoljetrycket. Exponeringen kunde ske helt normalt genom förstoring på känslig bromsilverpapper, som sedan blektes och med kemikaliska medel gjordes mottaglig för färg. Färgen penslades eller valsades på det ljuskänsliga skiktet efter exponeringen. Ofta flyttades pigmentbilden från ursprungspappret till ett akvarell- eller stentryckspapper. Eftersom bilden framställdes av hållbara färgämnen i stället för av silver, är hållbarheten utomordentlig. Med pensel och färg kunde fotograferna på detta sätt manipulera bilden efter behag, undertrycka onödig skärpa och överflödiga detaljer och åstadkomma måleriska verk med den accepterade fotokonstens alla kännetecken. På de fotokurser som Fotografiamatörklubben anordnade kring sekelskiftet under Daniel Nyblins ledning, fanns konstnärligt begåvade skolungdomar, som kom att sätta sin prägel på den finländska fotokonsten. En sådan var Alfred Nybom som också blev känd affärsman i fotobranschen. Alfred Nybom fortsatte sina fotografiska studier i Tyskland, där han utvecklades till en mästerlig porträttfotograf av högsta internationella nivå. Han arbetade för Kunst Atelier Wertheim i Berlin och för Photographische Kunstanstalt Lövyn i Wien, tills han år 1908 återvände till Finland och övertog den danskfödde P.J. Bögelunds fotografiska magasin vid Esplanaden i Helsingfors. Affären övertogs senare av hans son Harald Nybom. Alfred Nybom var tidvid VD för den kända porträttstudion Atelier Apollo i Helsingfors. Han grundade också Finska Biograf Ab och den framgångsrika firman Polyfoto Ab, vilken han ännu som 70-åring ledde som dess verkställande direktör. Gunnar Lönnqvist anställdes vid Ab Finska fotografiska magasinet f.d. Daniel Nyblin, där han arbetade i 32 år och avancerade till verkställande direktör. År 1933 startade han Kodakagenturen Oy Valovarjo Ab, som han ledde till 75 års ålder. Det är ur fotokonstens synpunkt beklagligt att varken Alfred Nyboms eller Gunnar Lönnqvists engagemang i affärslivet under senare år gav tid över för eget konstnärligt fotograferande. Men deras ungdomsverk ger dem en obestridlig plats i den finländska fotografins historia. "Dessutom har han fotografering som hobby och är sedan många år ordförande i Amatörfotografklubben." Med dessa ord avslutar Hufvudstadsbladet sin presentation av ingeniör Walter Jakobsson, som år 1942 fyller 60 år. Då har han bakom sig en lång bana som konstnärligt framstående amatörfotograf, men det är förklarligt att dessa förtjänster överskuggas av hans övriga meriter: trefaldig världsmästare och olympisk guld- och silvermedaljör i konståkning! På många av klubbens utfärdsbilder från början av seklet ses en glad yngling med studentmössan på huvudet och plåtkamera i handen. Den unga studeranden vid Polytekniska Institutet behärskade fototekniken till fulländning, och det var med ädelförfarandet som han uppnådde sina konstnärligt värdefullaste resultat. Walter Jakobssons bilder är utförda i övervägande mörka valörer, fotograferade i sparsamt ljus och dramatisk belysning. Sina stadsbilder fotograferade han i regn och rusk, med asfalten blänkande av väta och konturerna uppmjuknade av dis och dimma. Med ädelförfaranden förstärkte han motivets karaktär och stämningsvärden enligt sin egen konstnärliga bildsyn. En annan av klubbens obestridliga mästare var Wladimir Schohin, till yrket handelsman. Han ägde en rysk lanthandel i hörnet av Unionsgatan och Norra Magasinsgatan i Helsingfors. Efter torghandelns slut parkerade bönderna sina hästar på gården och inköpte allt från filtstövlar till vodka och rysk tobak. År 1900 återfinns han för första gången på segerplats i Fotografiamatörklubbens årstävling, och tre år senare tilldelas han första pris vid den allmänna fotoutställningen i Ateneum med fotografier som är "i alla avseenden förstklassiga". På utställningen 1907 har Daniel Nyblin svårt att finna nog med superlativer: "Han har en kollektion bestående av de läckraste småtavlor man kan tänka sig, en del i gummitryck, andra i koltryck. Dessa linjer, dessa toner! Allt är fullkomligt, harmoniskt, helt. Herr Schohins första pris är egentligen för lågt, det borde läggas ett plus därtill!" Det var på denna utställning som klubben förevisade de första färgdiapositiven, fotograferade på de nya Lumière-plåtarna. Trots sina livfulla situationsbilder, känsliga porträtt och stämningsfulla landskap är det som färgfotograf Wladimir Schohin väckt internationell uppmärksamhet. Med de tekniskt primitiva plåtarna skapade han utsökta stillebenkompositioner med fenomenalt skicklig ljusbehandling och säker känsla för form och material. Efter Schohins död 1934 inlöste Amatörfotografklubben ett hundratal av hans färgdiapositiv, som sedan bl.a. har utställts vid den stora utställningen av nordisk fotografi "The Frozen Image" i USA. ===Reportage med stativ=== {{Quote|En gång skall man kanske upptäcka, att han, främlingen, lyckats i bild bevara mycket av det Helsingfors som annars blivit glömt och förstört, att hans kamera lämnat värdefulla bidrag till belysande av hufvudstadens rapida utveckling.}} Medan övriga medlemmarna sysslade med konstnärliga ädelförfaranden, fanns det inom Fotografiamatörklubben ett antal medlemmar som insåg den oförfalskade dokumentärbildens värde. Den kändaste är otvivelaktigt Ivan Timiriasew, generalguvernörens adjutant, som vid sin död hyllas med ovanstående minnesord i Hufvudstadsbladet 1927. Ivan Timiriasews favoritmotiv var Helsingfors - dess gator, parker och hamnar - med flanörer, lekande barn, arbetare, marknadsvimmel och dekorativa segelskutor. Hans intresse var framför allt mänskan, som han skildrade med den engagerade reportagebildens alla kännetecken: äkthet, liv och känsla. Som trettioårig kavalleriofficer kom han år 1890 till Helsingfors som adjutant hos generalguvernören, greve Heyden. Generalguvernörerna växlade, men Timiriasew blev kvar. Han blev med tiden en välkänd figur i huvudstaden, i synnerhet som han inte var någon sällsynt företeelse i utelivet, en trogen dyrkare av varietén på Brunn och med stambord på Catani. Men fotografering var hans stora passion, en hobby som han utvecklade till mästerskap. Han deltog flitigt i klubbens möten, som ibland under de oroliga tiderna kunde urarta till häftiga dispyter. Men "Timiren" höll sig orubbligt neutral och dryftade endast fototekniska spörsmål. Han sålde ibland reportagebilder till tidskriften Veckans Krönika, mest för att få se sina bilder och sitt namn i tryck. Men då han efter år 1917 valde Finland till sitt nya fosterland, kunde han dryga ut statspensionen med pressfotografering på heltid. Tidskriften Veckans Krönikas första fotograf, Harald Rosenberg, hade nämligen tagit tjänst som kriminalfotograf. Också Harald Rosenberg fick sin fotografiska skolning på Fotografiamatörklubbens kurser. Hans fotointresse vaknade redan i de tidiga tonåren. Då han år 1900 som 17-årig företog en cykelfärd genom Finlands "midja" - från Uleåborg till Suomussalmi - var han redan en skicklig amatörfotograf, som trots primitiv fotoutrutsning åstadkom utmärkta reportagebilder. Eftersom han efter avslutad skolgång huvudsakligen försörjde sig som tidskriftsfotograf, är det motiverat att ge honom en plats i den finländska fotohistorien som landets första pressfotograf. "Speciell fotograf för Weckans Krönika och Helsingin Kaiku" kallades han på sitt visitkort. År 1909 anställdes han som Finlands första kriminalfotograf vid Kriminalpolisen i Helsingfors, en syssla som inte hindrade honom från att förse tidningspressen med nyhetsbilder. Tvärtom. En idealisk situation för en nyhetsfotograf: alltid först på plats när någonting händer! Det var dramatiska tider - tsarväldets sista decennium med strejker, demonstrationer och attentat. Det blev självständighet och inbördeskrig. Och så kom det glada tjugotalet med förbudslag och spritsmuggling. Allt dokumenterades med Harald Rosenbergs kamera. Under 1910-talets senare hälft framträder ytterligare en af Fotografiamatörklubbens medlemmar som skicklig dokumentär- och pressfotograf. Det är Nicolai Leibowitsch, "en man med kraftiga tummar och konstnärlig blick, humor och kulinarisk smak", som han karakteriseras i Veckans Krönika, då han 1919 fyller 50 år. Till yrket var han massör innan han övergick till pressfotografering. Därav de kraftiga tummarna. För övrigt var han enligt tidskriften försedd med en aldrig klickande kamera och utvecklade en rent förbluffande energi. Han var "allestädes närvarande, vuxen alla de kinkiga situationer en kamerans man kan råka in i, färdig att när som helst störta ut ur hemmets lugna vrå, kort sagt, en förträfflig medarbetare". År 1921 antog klubben sitt nuvarande namn Amatörfotografklubben i Helsingfors, kort AFK. ===Romantik och Rosenlund=== {{Quote|De gamla bildsköna motiven är förkastade - en ny skönhet har trätt i stället. Kamerans öga riktas mot vardagliga ting ur en ny synvinkel - och de vardagliga tingen blir plötsligt expressiva, poetiska, rent av mystiska.}} Bauhausskolans nysakliga bildsyn, som Raoul af Hällström syftar på i citatet ovan, fick inte fotfäste inom Amatörfotografklubben. Den företräddes i Finland på 30-talet främst av Abiss-gruppen, vars medlemmar Heinrich Iffland och Björn Soldan var aktiva inom AFK, men utan att i högre grad påverka de övriga medlemmarnas bildsyn. Piktorialismen hade starka rötter, dels på grund av de fortfarande aktiva gamla mästarna, såsom Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, dels på grund av nya medlemmar, som också de anammade den romantiska bildsynen. Även om en skribent i tidskriften Valokuvaus 1927 prisar ädelförfarandena med orden "alltid vinner de över bromsilverförstoringarna, oberoende av vilka mjukteckningsmetoder de sistnämnda än må utnyttja", fick de måleriska bromoljetrycken ge plats för enklare förstoringar. Men bildsynen var den samma: estetik och romantik, mjuka linjer och vackra valörer. En av de främsta nya romantikerna var Georg Tschernochvostoff. Hans fotointresse kände inga språkgränser, han verkade aktivt inom såväl AFK som den finskspråkiga Kameraseura. På 40-talet var han rent av samtidigt vice ordförande i vardera klubbarna. Han var också en av de första finländarna som kallades till medlem i Royal Photographic Society i London. Tscherno var en sällsynt mångsidig konstnärlig begåvning. Från måleri övergick han till fotografering, där hans tekniska och konstnärliga talanger förenades. Han var dessutom något av ett språkgeni. I sitt mörkrum i en alkov vid Mechelinsgatan i Helsingfors studerade och experimenterade Tscherno fototeknik tillsammans med AFK-medlemmarna Heinrich Iffland, Ilmari Wasenius och Fred Runeberg. Sina erfarenheter delgav han sedan de övriga klubbmedlemmarna. Han har bl.a. invigt den kända fotografen Constantin Grünberg i fotografins mysterier. Som huvudkamera använde perfektionisten Tscherno en Rolleicord, som uppfyllde hans krav på optisk kvalitet och stort negativformat. Sin kinofilmskamera använde han främst för färgfotografering, då Kodaks och Agfas diapositivfilm i kinofilmsformat kommit i handlen 1938. Samma höst arrangerade AFK sin första färgbildstävling, där Tscherno i konkurrens med 138 inlämnade diapositiv vann första pris med såväl rasterplåtar som flerskiktsfilm. Det krävdes en ny generation av respektlös 50-talsungdom för att tränga undan "rosenlundarnas" - som glåpordet ljöd med syftning på ett känt ålderdomshem i Stockholm - och deras "ålderstigna, förljugna, överromantiska bildstil". Men idag har pendeln svängt tillbaka. På 80-talet respekteras åter klassiska estetiska värden, känslig motivåtergivning och fulländad valörskala. De gamla rosenlundarna är åter i ropet. ===Fotografik och fotogram=== {{Quote|Den subjektiva fotografin är experimentell, den strävar till att vidga fotografins gränser, till att finna nya fotografiska uttrycksmedel. Sådana är t.ex. fotogrammen, ofta abstrakta bilder som åstadkoms genom att projicera föremål direkt på fotopappret utan hjälp av kamera, samt fotomontage, där olika lösklippta bildelement hopfogas till en ny helhet.|Jaakko Ylinen|Teekkari, 1956}} Ingenting är nytt under den fotografiska solen. Den efterkrigsgeneration som på 50-talet revolterade mot den romantiska bildstilen har sina rötter i 20-talet Bauhaus skolan, där ungraren László Moholy-Nagy verkade under åren 1923-28. Där vidareutvecklade man de i England respektive Frankrike verksamma amerikanarna Coburns och Man Rays experiment med fotografier utan kamera, fotogram, solarisation och andra grafiska fototekniker. Men det var AFK:s unga radikaler rätt omedvetna om. Deras bibel var Otto Steinerts Subjektive Fotografie samt tidskrifterna Foto och Nordisk Tidskrift för fotografi, som återspeglade De ungas reaktion i Sverige mot rosenlundarna. Motiven söktes gärna bland det fula och frånstötande: bakgårdar, söndriga fönster, flagande murytor. Men det var inte motivet som skapade bilden, utan utförandet, som byggde på en idé. Motivet degraderades till medel för skapande verksamhet, bilden blev ett självändamål. Diskussionens vågor gick givetvis höga. Ju hårdare och mer oförstående kritik, desto nöjdare var fotograferna, som inspirerades till alltmer chockerande bilder. Själsfränder fann de i Åbo Fotoklubb och en del finskspråkiga fotoklubbar, där den s.k. fotografiken överlevde betydligt längre än i AFK. På Finlands fotoklubbars förbunds årsutställning deltog man t.o.m. med tredimensionella fotokonstruktioner av trä. Det var de grafiskt hårda svartvita bilderna utan gråskala som blev den subjektiva fotografins särprägel, bilder som "lika väl kunde utföras med tusch och pensel". Många betvivlade att Viking Nyström och Lars von Haartman överhuvudtaget ägde en kamera, när de tävlade med sina fotogram utförda med förstoringsapparat. Ett gränsfall var Per Olov Jansson, som kombinerade sin i grunden romantiska bildsyn med reklamfotografens teknik och experimentlusta. Han njöt av det traditionella landskapet, återgett med full gråskala och pietetsfull teknik, men också av att skapa en abstraktion eller stämning genom att manipulera med perspektiv, tonskala och beskärning. Fredrik Hackman byggde upp fantasifulla stilleben och tabletop-arrangemang i sitt vardagsrum, medan Robin Hackman laborerade hänsynslöst med dubbelkopieringar i familjens badrum. Ingenting var förbjudet, allt skulle prövas. Bilderna har kanske inte alltid tålt tidens tand, men de hade ett gemensamt drag, som var friskt uppiggande: en medvetet naiv idioti - humor och ironi. Sådant förekom inte inom de andra fotoklubbarna, där man tog sig själv och sin fotokonst mera på allvar. Men inom AFK fanns det samtidigt en grupp fotografer, bl.a. Caj Bremer, K.G. Roos och Kristian Runeberg, som kämpade för den ärliga reportagebilden. Deras tid kom på 60-talet, i dagspress och tidskrifter. ===Guld och ära=== <blockquote> Fotodomare Kalevi Pekkonen:<br> - Det skulle vara roligt att veta vad fotografen egentligen har avsett med denna bild. Röst ur publiken:<br> - Antagligen har han avsett att vinna tävlingen! </blockquote> Så länge det funnits fotoklubbar har det funnits fototävlingar. Klubbmedlemmarna kan i stort sett uppdelas i tre grupper: Auktoriteterna - de som anses kapabla att bedöma andras bilder, tävlingshajarna - de som vågar utsätta sina bilder för kritik, och åskådarna, vilkas uppgift är att applådera vinnarna. Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat tävlingsregler. För att ge alla en chans att vinna har man delat upp deltagarna i olika klasser. För att öka intresset har man anordnat tävlingar av olika slag och för olika medlemskategorier: Motivtävlingar, utmanartävlingar, utfärdstävlingar, månadstävlingar, tävlingar mot andra fotoklubbar - tävlingar för nybörjare, för amatörer, för mästare, för kvinnor, för olika åldrar. Tävlingar i färg, i svartvitt... Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat bedömningen. Man har tolkat reglerna, begrundat amatörskapets tillämpning, räknat poäng enligt matematiska formler Man har varierat juryns sammansättning, antalet domare, man har betvivlat deras kvalifikationer, formulerat bedömningskriterier... Man har lyssnat till yrkesfotografer, konstnärer, konstkritiker, man har trott på publikomröstning... Allt detta med ett resultat: Ingen rättvisa! Varför då detta tävlingsraseri, vars like inte förekommer inom någon annan konstgren? Därför att det är spännande att tävla, lärorikt att få konstruktiv kritik, inspirerande att visa sina bilder för andra. Tävlingarna ger fotohobbyn en extra krydda. Därför tävlade man på 1890-talet, därför tävlar man fortfarande, hundra år senare. Genom tävlingar har många berömda fotografier kommit till allmän kännedom och skördat guld och ära både nationellt och internationellt. Klubbens första internationella framgång noterades redan år 1892, då man i Paris anordnade den första internationella fotografitävlingen, som samlade 150 amatörer från olika delar av världen. I den hårda konkurrensen vann Harry Hintze femte pris och bronsmedalj. Sedan dess har klubbens medlemmar vunnit många framgångar, både vid internationella utställningar och framför allt vid Finlands fotoklubbars förbunds årstävlingar, där klubben sedan förbundets grundande haft en framträdande ställning. Speciellt 60-talet och större delen av 70-talet präglades av en utåtriktad verksamhet. 75-årsjubileet 1964 celebrerades med en fotohistorisk utställning på Galeri Hörhammer, kombinerad med förbundets årsutställning, där AFK var procentuellt bäst med 16 godkända bilder av 34 inlämnade. Samarbetet med den finskspråkiga fotoklubben Kameraseura i Helsingfors var gott, och resulterade vid 80-årsjubileet i någonting så unikt som ett svenskspråkigt specialnummer av fototidskriften Kameralehti. Medlemmarna ordnade också egna fotografiska utställningar. Gemensamma fotoprojekt var "Amatörer ser på Stockis" och "Det nya Böle" som ingick i Helsingfors Sparbanks jubileumsutställning. AFK arrangerade ytterligare ett par fotohistoriska utställningar ur sitt bildarkiv: en presentation av Harald Rosenbergs fotografier och Tidsbilder, en serie sekelskiftsbilder, på Finlands fotografiska museum. Trots kursverksamhet och ett nyinrättat fotolaboratorium för medlemmarna deklinerade den bildmässiga verksamheten på ett för fotokonsten beklagligt sätt. Mästarna från 60-talet tröttnade på att tävla mot varandra, och nya bilder såg man sällan. Inslaget av yrkesfotografer, som under de gångna årtiondena inneburit en så fruktbar växelverkan mellan professionella och amatörer, tunnades ut. Amatörfotografklubben var åter en renodlad sällskapsklubb, där medlemmarna efter att ha avnjutit en reseskildring i färg från något exotiskt turistmål samlades till en ölsits på stamkrogen. Färgtävlingarna var de enda som lockade en större mängd deltagare, och möjligen kan man skylla det bristande intresset för svartvit fotografering på färgfilmen. Det var så bekvämt att fotografera i färg. Det krävde inte mera hantverk än att montera diapositiv. Medlemmarna åhörde gärna lärorika föredrag och kamerademonstrationer, men föredrog att fotografera för eget behov, i färg. Utfärderna var väl besökta, några medlemmar sågs t.o.m. fotografera, färgdiapositiv givetvis. Men sammanhållningen och stämningen var god. ===Den fina kopian=== {{Quote|Användningen av labbet ökar. Den nya monteringsutrustningen finns på plats och för varje vecka ökar antalet AFKare som har gått igenom monteringskurserna och vill börja använda sina nya färdigheter i praktiken.||AFK-cirkulär 2/88}} Amatöfotografklubben i Helsingfors r.f. går nu in i sitt andra sekel med förnyad kraft. Medlemsantalet är i stigande och aktiviteten är livlig. Klubben anordnar grundkurser, monteringskurser, prickningskurser och en omfattande avancerad kurs i svartvitt fotografiskt hantverk med Stig Gustafsson som kunnig ledare. Och resultaten har inte låtit vänta på sig. Åter har den svartvita bilden kommit till heders, utförd enligt alla konstens regler, arkivfast på silverrikt fiberpapper, finkornig med perfekt skärpa och gradation. Presenterad i prydlig passepartout. På mötena uppträder kända fotografer såsom Ulla-Maija Parikka, Matti Saanio, Pentti Sammallahti, Kristoffer Albrecht, Kristian Runeberg, Vidar Lindqvist. Det räcker inte med månadsmöten. Under säsongen samlas dessutom varje månad en svartvit cirkel och en färgcirkel för att närmare begrunda sina speciella problem. Framtiden förefaller ljus. Text: Bert Carpelan fc7eba7f6b0f7c0eb92bfb8567b7f2531d8e6715 430 429 2022-04-21T12:52:57Z WikiSysop 1 /* De första hundra åren */ wikitext text/x-wiki ==De första hundra åren== Ur boken: AFK 1889 - 1989, utgiven av Amatörfotografklubben i Helsingfors r.f., Helsingfors 1989 {{Quote|Fotograf-amatörklubb<br>De damer och herrar, som önska inträda i en tilltänkt fotograf-amatör klubb i Helsingfors, behaga sammanträda till förberedande möte lördagen den 23 februari kl. 6 e.m. i Kleinehs hotell.||Hbl 22.2. 1889}} I anledning av ovanstående tidningsannons samlades tjugosex personer i Kleinehs hotell vid Salutorget i Helsingfors. Sammankallare var en känd kulturpersonlighet, friherre Hugo af Schultén, redaktör vid Nya Pressen, sekreterare i Finska Konstföreningen och medlem av Svenska Teaterns styrelse. Och därtill ivrig amatörfotograf, med smygfotografering som specialitet. Vid mötet i Kleinehs hotell, som leddes av Hugo af Schultén, enades de närvarande om önskvärdheten att bilda en fotograf-amatör klubb enligt modell av den några månader tidigare i Stockholm grundade Svenska Fotografiamatörföreningen, sedermera Fotografiska Föreningen. En kommitté tillsattes för att utarbeta stadgar, som godkändes vid föreningens konstituerande möte den 6 mars, varvid det föreslagna namnet Fotografiamatörklubben i Helsingfors antogs. Medlemmar i den första styrelsen blev: Hugo af Schultén, ordförande, mag. J.J. Sederholm, sekreterare, intendenten, artisten Th. Waenerberg, skattmästare, samt som ordinarie medlemmar stadskamreren Teodor Holmberg och fotograf Daniel Nyblin. Hugo af Schultén inlämnade "i underdånighet" till Kejserliga Senaten en anhållan om tillstånd att bilda en fotografi-amatörklubb i Helsingfors med syfte att söka väcka intresse för fotografikonsten och verka för dess spridning inom landet. Den 11 april 1889 avgavs följande resolution: {{Quote|Kejserliga Senaten har låtit denna underdåniga ansökning med dertill hörande handlingar Sig föredragas och finner godt icke allenast tillåta bildandet af ifrågavarande klubb, utan äfven gilla och till efterrättelse fastställa ofvanintagna stadgar. Det alle, som vederbör, till underdånig efterrättelse länder.|I Hans Kejserliga Majästets Höga Namn|Dess Senat för Finland.}} ===Herrklubb på Kämp=== {{Quote|"Efter mötet hvidtog en animerad supé hvarunder den angenämaste stämning var rådande. Samkvämet varade till arla morgonstund hvarunder det ena talet aflöste det andra."||Mötesreferat 1899}} Vid Fotografiamatörklubbens första ordinarie möte, den 16 mars 1889, höll Daniel Nyblin ett uppskattat föredrag om fotografins utveckling. Femtio år hade förflutit sedan Daguerres och Niepces uppfinning, dagerrotypin, presenterades inför akademierna för vetenskap och konst i Paris. Detta skedde den 19 augusti 1839, fotografins officiella födelsedag, då uppfinningen överlämnades till allmänt bruk. På 1850-talet framträdde porträttfotograferna, som själva preparerade sina våtplåtar, men först tjugo år senare, när kännedomen om Maddox uppfinning av den femtiofalt ljuskänsligare torrplåten nått vårt land, började amatörer syssla med fotografering. På 1880-talet blev negativmaterialet allt ljuskänsligare och kamerorna allt lätthanterligare. Och år 1888 föddes knäpparna. Kodak lancerade sin första lådkamera under den kända sloganen: "Tryck på knappen - vi gör resten!" Denna utveckling sågs inte med blida ögon av de konstnärligt inriktade amatörfotograferna: "Har denna trollformel bidragit till fotografins förbättrande, till dess höjande som vetenskap och konsthantverk, eller till dess popularisering som uppfostringsmedel för iaktagelseförmågans skärpande och konstsinnets höjande? Nej, säkerligen icke! Den har icke uppammat fotografiamatörer, men den har skapat "knäppare" i legio, ty de är många. Knäppare som tryckt på knappen och knipsat i tid och otid utan urskiljning, knappast med en fråga, varför. Värre än söndagsjägaren, som dundrar lös på allt som rör sig, har dessa knäppare gått lös på både lös och fast, och med förvåning och oblandad stolthet sett att de verkligen fått bilder, oftast dåliga, men i knäpparens ögon alltid utmärkta, ty han har ju själv tagit dem." (Daniel Nyblin) Det fanns alltså all anledning för de ambitiösa amatörfotograferna att bilda en förening till såväl nytta som nöje. Möten hölls på Kämp, i restaurang Catani, på Operakaféet eller Brandkårshuset. Programmet bestod då som nu av föredrag, bildvisningar, tävlingar och tekniska demonstrationer. Redan vid det första mötet utställdes inte mindre än 300 amatörfotografier och vid årsmötet den 30 oktober1889 demonstrerades en Laterna Magica och en fotografisk förstoringsmetod med magnesiumljus. Den Laterna Magica - en projektor för 9x9 cm diapositiv - som Daniel Nyblin beställde till klubben från Amerika, fungerade med elljus. Den förenklade bildvisningarna och tävlingskritiken. Diapositiven, som kvarblev i klubbens ägo, utgör stomme till dess unika bildarkiv. Den outtröttlige Daniel Nyblin ledde undervisningsverksamheten både för skolelever och avancerade amatörer, han "slog upp dörrarna till sitt laboratorium, demonstrerade ädelförfaranden och bringade emellanåt sitt vetgiriga auditorium ur fattningen, då han bad det avsmaka måttglas, vilkas innehåll snabbt analyserades som genuin madeira". (1902) Mötena avslutades ofta med en gemensam sexa. Då Kämp stängde, flyttade man till Handelsgillet, där man mot extra betalning per timme kunde fortsätta samvaron till långt in på småtimmarna. ===Med släde och ångbåt=== {{Quote|Efter det alla samlats och man intagit kaffe och ett parti morgonbiljard i Arkadien anträddes färden. Vädret var det härligaste, temperaturen väl låg, men motverkades all stelnad genom att deltagarna nu och då togo sig en galoppad efter åkdonen. För öfrigt hade Spårvägsbolaget eftertänksamt nog försett slädarna med fällar och filtar i parti.||24 november 1904}} I Fotografiamatörklubbens första årsberättelse konstaterar sekreteraren, att "enligt bestyrelsens tanke bör på programmet för nästa år ställas gemensamma utfärder både till land och sjöss, hvilka på samma gång de utgöra en rekreation äro synnerligen egnade att mellan klubbens medlemmar knyta en närmare bekantskap". Fotoutfärderna blev, och är fortfarande, en av föreningens mest uppskattade verksamhetsformer, vilket en livfull bildskörd och vältaliga protokollsanteckningar ger belägg för. Utfärder företogs höst, vinter och vår, men det var framförallt Kristihimmelsfärdstorsdagen som i decennier blev klubbens traditionella utfärdsdag. Så länge denna helgdag tilläts infalla på en torsdag. Men låt oss återgå till den tiden, då herr Jäderholm ställde en ångbåt till klubbens förfogande, och herr Lindenvall förärade till utfärden ett fat gott gammalt öl. Sekreteraren K.A. Aschan berättar om en utfärd den 25 maj 1902: "Den 25 maj ingick solig och klar, sålunda ingifvande förhoppning om ett lifligt deltagande. Denna förhoppning slog ej heller fel, ty kl. 9 på söndag morgon, då affärden skulle ske, hade deltagare till en af ett par tiotal samlats nere vid ångbåten Uranus´ afgångsplats i Södra hamnen. Efter en kortare rådplägning beslöts att kursen skulle ställas österut till den natursköna Sibbo viken. --- Med god fart ångade vi genom Hästnäs sund och trakten söder om Willinge. Hunna något bortom sistnämnda holme hade den geschäftige "Lasse" Wiik låtit duka upp en splendid frukost i salongen, hvarvid både "helan" och "halfvan" togos med smak; sjön suger, heter det, och den känslan hade vi litet hvar, hvarföre vi äfven gjorde all heder åt anrättningarna. Just som man var i full fart med att låta maten tysta munnen, inträffade ett litet intermezzo. Uranus fick nämligen bottenkänning, hvilken dock, tackvare kaptenens försiktighet att gå med sakta fart, aflöpte utan några menliga följder, hvarför färden kunde fortsättas utan vidare äfventyr. Här vilja vi anteckna ett af herr Otto Johansson väckta förslag af innehåll, att mellan deltagarene i utfärden skulle anställas en täflan, i hvilken en hvar finge deltaga med tre under utfärden tagna bilder, hvilka skulle inlämnas på höstmötet i september. Förslaget, som vann de närvarandes lifliga bifall, blef enhälligt antaget, hvarpå till prisdomare utsågos herrar O. Johansson, A. Rosenbröjer och A. Aschan. --- Under ifrigt fotograferande närmade vi oss slutmålet för färden, och omkring ½ 1 eft. m. angjordes Kallbäcks brygga vid mynningen af Sibbo å. Ankomsten skulle naturligtvis fotograferas, och utfördes detta efter alla konstens regler af Herr Schohin. Utrustade till händer och tänder med allt hvad till fotografering hörer, anträdde man nu i spridda grupper en fotvandring till Söderkulla lantbruksinstitut, beläget några kilometer längre upp vid ån. Inom parentes sagdt var man väl utrustad i kameraväg - många voro försedda med såväl stativ- som handkamera, och på plåtar fanns det öfverflöd (enligt en approximativ beräkning 5 à 600). Det fotografiska utbytet torde sålunda i kvantitatift afseende varit betydligt - om det kvalitativa hafva vi ej varit i tillfälle att erfara något, men uttala den förhoppningen att det måtte blifva godt. Efter c. 2 timmars vandring i skog och mark, hvarunder både vackra och fula saker fästades på den fotografiska plåten, återvände sällskapet till Kallbäck, där den ljufliga anblicken af ett i det gröna uppdukadt middagsbord fröjdade våra hungriga magar, och lofvade riklig ersättning för de utståndna strapatserna. En tjenstvillig Sibbogubbe, som redan tidigare lemnat oss diverse handräckningar, tjenstgjorde under middagen som afknäppare hvid fotografering af bordsgrupper. --- Om återfärden är ej mycket att säga. --- Kl. ½ 9 på aftonen satte vi åter välbehållna foten i land, nöjda med vår dag." ===Ljusets konst=== {{Quote|"Årets konstsäsong öppnades i dag på ett lika intressant som lofvärt vis af Fotografiamatörklubben i Helsingfors med den utställning, som klubben anordnat uppe i expositionssalen å Ateneum. Den vederbörliga vernissagen eller "fixagen", som denna högtidliga ceremoni på fotografspråket bör benämnas - gick i går middagstiden af stapeln, celebrerad af ett antal inbjudna: fotografer och amatörer af olika slag och båda könen. Solen, som vid våra vernissager annars plägar lysa med sin frånvaro, var i går för unders skull med och gaf det hela den önskliga tonen och "fixagen" - som det f.ö. rätteligen tillkommer denna ljusets konst framom alla andra.||Hufvudstadsbladet 1.9.1907}} Citatet ovan beskriver stämningen vid öppnandet av den andra allmänna fotografiska utställningen i Ateneum 1907, men Finlands första fotografiska utställning arrangerade Fotografiamatörklubben redan den 3 december 1892 i en butikslokal i den nybyggda Wredeska passagen. Efter att 200 fotografier refuserats på grund av brist på utrymme, utställdes inte mindre än 375 bilder av 24 klubbmedlemmar. I sitt öppningstal påpekade ordföranden, ingenjör C.E. Holmberg, att utställningen "icke blott afsåg att sporra medlemmarna, utan att äfven bibringa allmänheten kunskaper om hvad som verkligen erkändes som goda fotografier". Under tre dagar besöktes utställningen av 700 helsingforsare. Den första allmänna fotografiska utställningen, som var öppen för både klubbmedlemmar och andra fotografer, arrangerades i Ateneum år 1903. Utställningskommittén bestod av Daniel Nyblin, Otto Johansson och Wladimir Schohin. Bland deltagarna utdelades första pris till Thorvald Nyblin, Alfred Nybom, Wladimir Schohin, Axel Tammelander och Carl Jahn, och andra pris till bl.a. Walter Jakobsson, Lars Wiik och Ivan Timiriasew. Utställningen blev en publikframgång, den besöktes av 3000 personer, men den väckte också missnöje, främst bland yrkesfotograferna, som inte gillade att så många av de prisbelönta var amatörfotografer. Ovettet riktade sig främst mot Daniel Nyblin, trots att han inte ens var medlem av prisjuryn. Inte desto mindre var man tre år senare redo att sätta igång på nytt. Det visade sig, att de flesta yrkesfotografer ändå inte ansåg det värt att delta. "Inte lönar det sig för en fattig fan", svarade en. Daniel Nyblin skyller det magra deltagandet på "mullvadsarbetet och det energiska motarbetandet från deras sida, som skrivit fotografins bakåtskridande på sin fana". "Men", säger han, "utställningen är där, och den är bra!" I Hufvudstadsbladet beskriver signatur "Amatör" utställningen så här: "En blick rundt om i salen öfver de utställda arbetena är tillfyllest för att fastslå, att fotograferingskonsten är stadd i snabb utveckling. Det dilettantiskt anspråkslösa "bildtagandet" är ett längesedan öfvervunnet stadium för de utställande. Det konstnärliga sträfvandet har alltmer trädt i förgrunden med nya medel, vägar och synpunkter. Fotografikonsten vill bli konst till karaktär och värdighet och nöjer sig icke mera med den rang, som varit tillmätt åt det gamla "konterfejandet". Där finnes också på utställningen en hel del "fotografier", hvilka stå förbluffande nära den gräns, som dragits, drages och sannolikt alltid kommer att dragas mellan fotografering och konst, mellan den fotografiska plåtens och den mänskliga hjärnans intryck, de där äga all tänkbar skärpa i naturåtergifvandet förenad med en frapperande känslighet i greppet om stämningen och det lifgivande konstnärliga intrycket. Där finns fotografiska naturstudier och porträtt, hvilka man nästan kunde taga för handmålade akvareller, pasteller eller svartkritteckningar af någon utmärkt impressionistisk konstnär - och detta borde ju alltid vara ett kriterium för deras konstnärlighet såväl i allmän som i tillämpad bemärkelse." Signaturen "Amatör" syftar på fotografier av bl.a. Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, utförda i s.k. ädelförfarande - bromolje-, kol- och gummitryck. Men utställningen presenterade också en fototeknisk sensation, de första färgdiapositiven, fotograferade av Walter Jakobsson, Nicolai Leibowitsch och Harald Rosenberg på Lumières Autochrome plåtar, som samma år kom ut på marknaden. "Det nyaste af allt det vackra, som utställningen har att bjuda på." ===Bromolja och färg=== {{Quote|I sina strävanden efter natur och stämning, efter sanning och karaktär, går många av den moderna riktningens apostlar för långt. Strävandet efter mjukhet i linjerna och helhet i valörerna har fört till en oskärpa som endast kan betecknas som sudd. Men i övergångsperioder går man alltid först för långt för att sedan återvända och finna den rätta medelvägen.|Daniel Nyblin|1903}} Under 1800-talet var det fotografins tekniska utveckling som främst sysselsatte fotograferna. De fascinerades av det "typiskt fotografiska" - den oerhörda skärpan och detaljåtergivningen, fotografins absolut korrekta och minutiösa återgivande av verkligheten. Då också den tidens målarkonst hyllade största möjliga noggrannhet i utförandet, var det många konstnärer, från porträttmålare till silhuettklippare, som gav slaget förlorat och övergick till att förtjäna sitt levebröd som fotografer. I vilken mån impressionismen var en reaktion mot den fotografiska skärpan är svårt att säga, men säkert är, att den påverkade de konstnärligt inriktade fotograferna. De tyckte att kameran som sådan bäst lämpade sig för tekniskt och vetenskaplig avbildning, men knappast som konstnärligt uttrycksmedel. Hur skulle de kunna frigöra sig från den schablonmässiga hantverksfotografin och avbilda motiven med konstnärlig känsla och stämning? Medlet var de s.k. ädelförfarandena - bromolje-, kol- och gummitryck. Det var tålamodsprövande och tidsödande procedurer, men de gav fotograferna konstnärlig frihet. Den enklaste och populäraste metoden var bromoljetrycket. Exponeringen kunde ske helt normalt genom förstoring på känslig bromsilverpapper, som sedan blektes och med kemikaliska medel gjordes mottaglig för färg. Färgen penslades eller valsades på det ljuskänsliga skiktet efter exponeringen. Ofta flyttades pigmentbilden från ursprungspappret till ett akvarell- eller stentryckspapper. Eftersom bilden framställdes av hållbara färgämnen i stället för av silver, är hållbarheten utomordentlig. Med pensel och färg kunde fotograferna på detta sätt manipulera bilden efter behag, undertrycka onödig skärpa och överflödiga detaljer och åstadkomma måleriska verk med den accepterade fotokonstens alla kännetecken. På de fotokurser som Fotografiamatörklubben anordnade kring sekelskiftet under Daniel Nyblins ledning, fanns konstnärligt begåvade skolungdomar, som kom att sätta sin prägel på den finländska fotokonsten. En sådan var Alfred Nybom som också blev känd affärsman i fotobranschen. Alfred Nybom fortsatte sina fotografiska studier i Tyskland, där han utvecklades till en mästerlig porträttfotograf av högsta internationella nivå. Han arbetade för Kunst Atelier Wertheim i Berlin och för Photographische Kunstanstalt Lövyn i Wien, tills han år 1908 återvände till Finland och övertog den danskfödde P.J. Bögelunds fotografiska magasin vid Esplanaden i Helsingfors. Affären övertogs senare av hans son Harald Nybom. Alfred Nybom var tidvid VD för den kända porträttstudion Atelier Apollo i Helsingfors. Han grundade också Finska Biograf Ab och den framgångsrika firman Polyfoto Ab, vilken han ännu som 70-åring ledde som dess verkställande direktör. Gunnar Lönnqvist anställdes vid Ab Finska fotografiska magasinet f.d. Daniel Nyblin, där han arbetade i 32 år och avancerade till verkställande direktör. År 1933 startade han Kodakagenturen Oy Valovarjo Ab, som han ledde till 75 års ålder. Det är ur fotokonstens synpunkt beklagligt att varken Alfred Nyboms eller Gunnar Lönnqvists engagemang i affärslivet under senare år gav tid över för eget konstnärligt fotograferande. Men deras ungdomsverk ger dem en obestridlig plats i den finländska fotografins historia. "Dessutom har han fotografering som hobby och är sedan många år ordförande i Amatörfotografklubben." Med dessa ord avslutar Hufvudstadsbladet sin presentation av ingeniör Walter Jakobsson, som år 1942 fyller 60 år. Då har han bakom sig en lång bana som konstnärligt framstående amatörfotograf, men det är förklarligt att dessa förtjänster överskuggas av hans övriga meriter: trefaldig världsmästare och olympisk guld- och silvermedaljör i konståkning! På många av klubbens utfärdsbilder från början av seklet ses en glad yngling med studentmössan på huvudet och plåtkamera i handen. Den unga studeranden vid Polytekniska Institutet behärskade fototekniken till fulländning, och det var med ädelförfarandet som han uppnådde sina konstnärligt värdefullaste resultat. Walter Jakobssons bilder är utförda i övervägande mörka valörer, fotograferade i sparsamt ljus och dramatisk belysning. Sina stadsbilder fotograferade han i regn och rusk, med asfalten blänkande av väta och konturerna uppmjuknade av dis och dimma. Med ädelförfaranden förstärkte han motivets karaktär och stämningsvärden enligt sin egen konstnärliga bildsyn. En annan av klubbens obestridliga mästare var Wladimir Schohin, till yrket handelsman. Han ägde en rysk lanthandel i hörnet av Unionsgatan och Norra Magasinsgatan i Helsingfors. Efter torghandelns slut parkerade bönderna sina hästar på gården och inköpte allt från filtstövlar till vodka och rysk tobak. År 1900 återfinns han för första gången på segerplats i Fotografiamatörklubbens årstävling, och tre år senare tilldelas han första pris vid den allmänna fotoutställningen i Ateneum med fotografier som är "i alla avseenden förstklassiga". På utställningen 1907 har Daniel Nyblin svårt att finna nog med superlativer: "Han har en kollektion bestående av de läckraste småtavlor man kan tänka sig, en del i gummitryck, andra i koltryck. Dessa linjer, dessa toner! Allt är fullkomligt, harmoniskt, helt. Herr Schohins första pris är egentligen för lågt, det borde läggas ett plus därtill!" Det var på denna utställning som klubben förevisade de första färgdiapositiven, fotograferade på de nya Lumière-plåtarna. Trots sina livfulla situationsbilder, känsliga porträtt och stämningsfulla landskap är det som färgfotograf Wladimir Schohin väckt internationell uppmärksamhet. Med de tekniskt primitiva plåtarna skapade han utsökta stillebenkompositioner med fenomenalt skicklig ljusbehandling och säker känsla för form och material. Efter Schohins död 1934 inlöste Amatörfotografklubben ett hundratal av hans färgdiapositiv, som sedan bl.a. har utställts vid den stora utställningen av nordisk fotografi "The Frozen Image" i USA. ===Reportage med stativ=== {{Quote|En gång skall man kanske upptäcka, att han, främlingen, lyckats i bild bevara mycket av det Helsingfors som annars blivit glömt och förstört, att hans kamera lämnat värdefulla bidrag till belysande av hufvudstadens rapida utveckling.}} Medan övriga medlemmarna sysslade med konstnärliga ädelförfaranden, fanns det inom Fotografiamatörklubben ett antal medlemmar som insåg den oförfalskade dokumentärbildens värde. Den kändaste är otvivelaktigt Ivan Timiriasew, generalguvernörens adjutant, som vid sin död hyllas med ovanstående minnesord i Hufvudstadsbladet 1927. Ivan Timiriasews favoritmotiv var Helsingfors - dess gator, parker och hamnar - med flanörer, lekande barn, arbetare, marknadsvimmel och dekorativa segelskutor. Hans intresse var framför allt mänskan, som han skildrade med den engagerade reportagebildens alla kännetecken: äkthet, liv och känsla. Som trettioårig kavalleriofficer kom han år 1890 till Helsingfors som adjutant hos generalguvernören, greve Heyden. Generalguvernörerna växlade, men Timiriasew blev kvar. Han blev med tiden en välkänd figur i huvudstaden, i synnerhet som han inte var någon sällsynt företeelse i utelivet, en trogen dyrkare av varietén på Brunn och med stambord på Catani. Men fotografering var hans stora passion, en hobby som han utvecklade till mästerskap. Han deltog flitigt i klubbens möten, som ibland under de oroliga tiderna kunde urarta till häftiga dispyter. Men "Timiren" höll sig orubbligt neutral och dryftade endast fototekniska spörsmål. Han sålde ibland reportagebilder till tidskriften Veckans Krönika, mest för att få se sina bilder och sitt namn i tryck. Men då han efter år 1917 valde Finland till sitt nya fosterland, kunde han dryga ut statspensionen med pressfotografering på heltid. Tidskriften Veckans Krönikas första fotograf, Harald Rosenberg, hade nämligen tagit tjänst som kriminalfotograf. Också Harald Rosenberg fick sin fotografiska skolning på Fotografiamatörklubbens kurser. Hans fotointresse vaknade redan i de tidiga tonåren. Då han år 1900 som 17-årig företog en cykelfärd genom Finlands "midja" - från Uleåborg till Suomussalmi - var han redan en skicklig amatörfotograf, som trots primitiv fotoutrutsning åstadkom utmärkta reportagebilder. Eftersom han efter avslutad skolgång huvudsakligen försörjde sig som tidskriftsfotograf, är det motiverat att ge honom en plats i den finländska fotohistorien som landets första pressfotograf. "Speciell fotograf för Weckans Krönika och Helsingin Kaiku" kallades han på sitt visitkort. År 1909 anställdes han som Finlands första kriminalfotograf vid Kriminalpolisen i Helsingfors, en syssla som inte hindrade honom från att förse tidningspressen med nyhetsbilder. Tvärtom. En idealisk situation för en nyhetsfotograf: alltid först på plats när någonting händer! Det var dramatiska tider - tsarväldets sista decennium med strejker, demonstrationer och attentat. Det blev självständighet och inbördeskrig. Och så kom det glada tjugotalet med förbudslag och spritsmuggling. Allt dokumenterades med Harald Rosenbergs kamera. Under 1910-talets senare hälft framträder ytterligare en af Fotografiamatörklubbens medlemmar som skicklig dokumentär- och pressfotograf. Det är Nicolai Leibowitsch, "en man med kraftiga tummar och konstnärlig blick, humor och kulinarisk smak", som han karakteriseras i Veckans Krönika, då han 1919 fyller 50 år. Till yrket var han massör innan han övergick till pressfotografering. Därav de kraftiga tummarna. För övrigt var han enligt tidskriften försedd med en aldrig klickande kamera och utvecklade en rent förbluffande energi. Han var "allestädes närvarande, vuxen alla de kinkiga situationer en kamerans man kan råka in i, färdig att när som helst störta ut ur hemmets lugna vrå, kort sagt, en förträfflig medarbetare". År 1921 antog klubben sitt nuvarande namn Amatörfotografklubben i Helsingfors, kort AFK. ===Romantik och Rosenlund=== {{Quote|De gamla bildsköna motiven är förkastade - en ny skönhet har trätt i stället. Kamerans öga riktas mot vardagliga ting ur en ny synvinkel - och de vardagliga tingen blir plötsligt expressiva, poetiska, rent av mystiska.}} Bauhausskolans nysakliga bildsyn, som Raoul af Hällström syftar på i citatet ovan, fick inte fotfäste inom Amatörfotografklubben. Den företräddes i Finland på 30-talet främst av Abiss-gruppen, vars medlemmar Heinrich Iffland och Björn Soldan var aktiva inom AFK, men utan att i högre grad påverka de övriga medlemmarnas bildsyn. Piktorialismen hade starka rötter, dels på grund av de fortfarande aktiva gamla mästarna, såsom Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, dels på grund av nya medlemmar, som också de anammade den romantiska bildsynen. Även om en skribent i tidskriften Valokuvaus 1927 prisar ädelförfarandena med orden "alltid vinner de över bromsilverförstoringarna, oberoende av vilka mjukteckningsmetoder de sistnämnda än må utnyttja", fick de måleriska bromoljetrycken ge plats för enklare förstoringar. Men bildsynen var den samma: estetik och romantik, mjuka linjer och vackra valörer. En av de främsta nya romantikerna var Georg Tschernochvostoff. Hans fotointresse kände inga språkgränser, han verkade aktivt inom såväl AFK som den finskspråkiga Kameraseura. På 40-talet var han rent av samtidigt vice ordförande i vardera klubbarna. Han var också en av de första finländarna som kallades till medlem i Royal Photographic Society i London. Tscherno var en sällsynt mångsidig konstnärlig begåvning. Från måleri övergick han till fotografering, där hans tekniska och konstnärliga talanger förenades. Han var dessutom något av ett språkgeni. I sitt mörkrum i en alkov vid Mechelinsgatan i Helsingfors studerade och experimenterade Tscherno fototeknik tillsammans med AFK-medlemmarna Heinrich Iffland, Ilmari Wasenius och Fred Runeberg. Sina erfarenheter delgav han sedan de övriga klubbmedlemmarna. Han har bl.a. invigt den kända fotografen Constantin Grünberg i fotografins mysterier. Som huvudkamera använde perfektionisten Tscherno en Rolleicord, som uppfyllde hans krav på optisk kvalitet och stort negativformat. Sin kinofilmskamera använde han främst för färgfotografering, då Kodaks och Agfas diapositivfilm i kinofilmsformat kommit i handlen 1938. Samma höst arrangerade AFK sin första färgbildstävling, där Tscherno i konkurrens med 138 inlämnade diapositiv vann första pris med såväl rasterplåtar som flerskiktsfilm. Det krävdes en ny generation av respektlös 50-talsungdom för att tränga undan "rosenlundarnas" - som glåpordet ljöd med syftning på ett känt ålderdomshem i Stockholm - och deras "ålderstigna, förljugna, överromantiska bildstil". Men idag har pendeln svängt tillbaka. På 80-talet respekteras åter klassiska estetiska värden, känslig motivåtergivning och fulländad valörskala. De gamla rosenlundarna är åter i ropet. ===Fotografik och fotogram=== {{Quote|Den subjektiva fotografin är experimentell, den strävar till att vidga fotografins gränser, till att finna nya fotografiska uttrycksmedel. Sådana är t.ex. fotogrammen, ofta abstrakta bilder som åstadkoms genom att projicera föremål direkt på fotopappret utan hjälp av kamera, samt fotomontage, där olika lösklippta bildelement hopfogas till en ny helhet.|Jaakko Ylinen|Teekkari, 1956}} Ingenting är nytt under den fotografiska solen. Den efterkrigsgeneration som på 50-talet revolterade mot den romantiska bildstilen har sina rötter i 20-talet Bauhaus skolan, där ungraren László Moholy-Nagy verkade under åren 1923-28. Där vidareutvecklade man de i England respektive Frankrike verksamma amerikanarna Coburns och Man Rays experiment med fotografier utan kamera, fotogram, solarisation och andra grafiska fototekniker. Men det var AFK:s unga radikaler rätt omedvetna om. Deras bibel var Otto Steinerts Subjektive Fotografie samt tidskrifterna Foto och Nordisk Tidskrift för fotografi, som återspeglade De ungas reaktion i Sverige mot rosenlundarna. Motiven söktes gärna bland det fula och frånstötande: bakgårdar, söndriga fönster, flagande murytor. Men det var inte motivet som skapade bilden, utan utförandet, som byggde på en idé. Motivet degraderades till medel för skapande verksamhet, bilden blev ett självändamål. Diskussionens vågor gick givetvis höga. Ju hårdare och mer oförstående kritik, desto nöjdare var fotograferna, som inspirerades till alltmer chockerande bilder. Själsfränder fann de i Åbo Fotoklubb och en del finskspråkiga fotoklubbar, där den s.k. fotografiken överlevde betydligt längre än i AFK. På Finlands fotoklubbars förbunds årsutställning deltog man t.o.m. med tredimensionella fotokonstruktioner av trä. Det var de grafiskt hårda svartvita bilderna utan gråskala som blev den subjektiva fotografins särprägel, bilder som "lika väl kunde utföras med tusch och pensel". Många betvivlade att Viking Nyström och Lars von Haartman överhuvudtaget ägde en kamera, när de tävlade med sina fotogram utförda med förstoringsapparat. Ett gränsfall var Per Olov Jansson, som kombinerade sin i grunden romantiska bildsyn med reklamfotografens teknik och experimentlusta. Han njöt av det traditionella landskapet, återgett med full gråskala och pietetsfull teknik, men också av att skapa en abstraktion eller stämning genom att manipulera med perspektiv, tonskala och beskärning. Fredrik Hackman byggde upp fantasifulla stilleben och tabletop-arrangemang i sitt vardagsrum, medan Robin Hackman laborerade hänsynslöst med dubbelkopieringar i familjens badrum. Ingenting var förbjudet, allt skulle prövas. Bilderna har kanske inte alltid tålt tidens tand, men de hade ett gemensamt drag, som var friskt uppiggande: en medvetet naiv idioti - humor och ironi. Sådant förekom inte inom de andra fotoklubbarna, där man tog sig själv och sin fotokonst mera på allvar. Men inom AFK fanns det samtidigt en grupp fotografer, bl.a. Caj Bremer, K.G. Roos och Kristian Runeberg, som kämpade för den ärliga reportagebilden. Deras tid kom på 60-talet, i dagspress och tidskrifter. ===Guld och ära=== <blockquote> Fotodomare Kalevi Pekkonen:<br> - Det skulle vara roligt att veta vad fotografen egentligen har avsett med denna bild. Röst ur publiken:<br> - Antagligen har han avsett att vinna tävlingen! </blockquote> Så länge det funnits fotoklubbar har det funnits fototävlingar. Klubbmedlemmarna kan i stort sett uppdelas i tre grupper: Auktoriteterna - de som anses kapabla att bedöma andras bilder, tävlingshajarna - de som vågar utsätta sina bilder för kritik, och åskådarna, vilkas uppgift är att applådera vinnarna. Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat tävlingsregler. För att ge alla en chans att vinna har man delat upp deltagarna i olika klasser. För att öka intresset har man anordnat tävlingar av olika slag och för olika medlemskategorier: Motivtävlingar, utmanartävlingar, utfärdstävlingar, månadstävlingar, tävlingar mot andra fotoklubbar - tävlingar för nybörjare, för amatörer, för mästare, för kvinnor, för olika åldrar. Tävlingar i färg, i svartvitt... Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat bedömningen. Man har tolkat reglerna, begrundat amatörskapets tillämpning, räknat poäng enligt matematiska formler Man har varierat juryns sammansättning, antalet domare, man har betvivlat deras kvalifikationer, formulerat bedömningskriterier... Man har lyssnat till yrkesfotografer, konstnärer, konstkritiker, man har trott på publikomröstning... Allt detta med ett resultat: Ingen rättvisa! Varför då detta tävlingsraseri, vars like inte förekommer inom någon annan konstgren? Därför att det är spännande att tävla, lärorikt att få konstruktiv kritik, inspirerande att visa sina bilder för andra. Tävlingarna ger fotohobbyn en extra krydda. Därför tävlade man på 1890-talet, därför tävlar man fortfarande, hundra år senare. Genom tävlingar har många berömda fotografier kommit till allmän kännedom och skördat guld och ära både nationellt och internationellt. Klubbens första internationella framgång noterades redan år 1892, då man i Paris anordnade den första internationella fotografitävlingen, som samlade 150 amatörer från olika delar av världen. I den hårda konkurrensen vann Harry Hintze femte pris och bronsmedalj. Sedan dess har klubbens medlemmar vunnit många framgångar, både vid internationella utställningar och framför allt vid Finlands fotoklubbars förbunds årstävlingar, där klubben sedan förbundets grundande haft en framträdande ställning. Speciellt 60-talet och större delen av 70-talet präglades av en utåtriktad verksamhet. 75-årsjubileet 1964 celebrerades med en fotohistorisk utställning på Galeri Hörhammer, kombinerad med förbundets årsutställning, där AFK var procentuellt bäst med 16 godkända bilder av 34 inlämnade. Samarbetet med den finskspråkiga fotoklubben Kameraseura i Helsingfors var gott, och resulterade vid 80-årsjubileet i någonting så unikt som ett svenskspråkigt specialnummer av fototidskriften Kameralehti. Medlemmarna ordnade också egna fotografiska utställningar. Gemensamma fotoprojekt var "Amatörer ser på Stockis" och "Det nya Böle" som ingick i Helsingfors Sparbanks jubileumsutställning. AFK arrangerade ytterligare ett par fotohistoriska utställningar ur sitt bildarkiv: en presentation av Harald Rosenbergs fotografier och Tidsbilder, en serie sekelskiftsbilder, på Finlands fotografiska museum. Trots kursverksamhet och ett nyinrättat fotolaboratorium för medlemmarna deklinerade den bildmässiga verksamheten på ett för fotokonsten beklagligt sätt. Mästarna från 60-talet tröttnade på att tävla mot varandra, och nya bilder såg man sällan. Inslaget av yrkesfotografer, som under de gångna årtiondena inneburit en så fruktbar växelverkan mellan professionella och amatörer, tunnades ut. Amatörfotografklubben var åter en renodlad sällskapsklubb, där medlemmarna efter att ha avnjutit en reseskildring i färg från något exotiskt turistmål samlades till en ölsits på stamkrogen. Färgtävlingarna var de enda som lockade en större mängd deltagare, och möjligen kan man skylla det bristande intresset för svartvit fotografering på färgfilmen. Det var så bekvämt att fotografera i färg. Det krävde inte mera hantverk än att montera diapositiv. Medlemmarna åhörde gärna lärorika föredrag och kamerademonstrationer, men föredrog att fotografera för eget behov, i färg. Utfärderna var väl besökta, några medlemmar sågs t.o.m. fotografera, färgdiapositiv givetvis. Men sammanhållningen och stämningen var god. ===Den fina kopian=== {{Quote|Användningen av labbet ökar. Den nya monteringsutrustningen finns på plats och för varje vecka ökar antalet AFKare som har gått igenom monteringskurserna och vill börja använda sina nya färdigheter i praktiken.||AFK-cirkulär 2/88}} Amatöfotografklubben i Helsingfors r.f. går nu in i sitt andra sekel med förnyad kraft. Medlemsantalet är i stigande och aktiviteten är livlig. Klubben anordnar grundkurser, monteringskurser, prickningskurser och en omfattande avancerad kurs i svartvitt fotografiskt hantverk med Stig Gustafsson som kunnig ledare. Och resultaten har inte låtit vänta på sig. Åter har den svartvita bilden kommit till heders, utförd enligt alla konstens regler, arkivfast på silverrikt fiberpapper, finkornig med perfekt skärpa och gradation. Presenterad i prydlig passepartout. På mötena uppträder kända fotografer såsom Ulla-Maija Parikka, Matti Saanio, Pentti Sammallahti, Kristoffer Albrecht, Kristian Runeberg, Vidar Lindqvist. Det räcker inte med månadsmöten. Under säsongen samlas dessutom varje månad en svartvit cirkel och en färgcirkel för att närmare begrunda sina speciella problem. Framtiden förefaller ljus. Text: Bert Carpelan ee14ee4a436e56ee050f9111a1a6971aced06eba 431 430 2022-04-21T12:53:49Z WikiSysop 1 /* Reportage med stativ */ wikitext text/x-wiki ==De första hundra åren== Ur boken: AFK 1889 - 1989, utgiven av Amatörfotografklubben i Helsingfors r.f., Helsingfors 1989 {{Quote|Fotograf-amatörklubb<br>De damer och herrar, som önska inträda i en tilltänkt fotograf-amatör klubb i Helsingfors, behaga sammanträda till förberedande möte lördagen den 23 februari kl. 6 e.m. i Kleinehs hotell.||Hbl 22.2. 1889}} I anledning av ovanstående tidningsannons samlades tjugosex personer i Kleinehs hotell vid Salutorget i Helsingfors. Sammankallare var en känd kulturpersonlighet, friherre Hugo af Schultén, redaktör vid Nya Pressen, sekreterare i Finska Konstföreningen och medlem av Svenska Teaterns styrelse. Och därtill ivrig amatörfotograf, med smygfotografering som specialitet. Vid mötet i Kleinehs hotell, som leddes av Hugo af Schultén, enades de närvarande om önskvärdheten att bilda en fotograf-amatör klubb enligt modell av den några månader tidigare i Stockholm grundade Svenska Fotografiamatörföreningen, sedermera Fotografiska Föreningen. En kommitté tillsattes för att utarbeta stadgar, som godkändes vid föreningens konstituerande möte den 6 mars, varvid det föreslagna namnet Fotografiamatörklubben i Helsingfors antogs. Medlemmar i den första styrelsen blev: Hugo af Schultén, ordförande, mag. J.J. Sederholm, sekreterare, intendenten, artisten Th. Waenerberg, skattmästare, samt som ordinarie medlemmar stadskamreren Teodor Holmberg och fotograf Daniel Nyblin. Hugo af Schultén inlämnade "i underdånighet" till Kejserliga Senaten en anhållan om tillstånd att bilda en fotografi-amatörklubb i Helsingfors med syfte att söka väcka intresse för fotografikonsten och verka för dess spridning inom landet. Den 11 april 1889 avgavs följande resolution: {{Quote|Kejserliga Senaten har låtit denna underdåniga ansökning med dertill hörande handlingar Sig föredragas och finner godt icke allenast tillåta bildandet af ifrågavarande klubb, utan äfven gilla och till efterrättelse fastställa ofvanintagna stadgar. Det alle, som vederbör, till underdånig efterrättelse länder.|I Hans Kejserliga Majästets Höga Namn|Dess Senat för Finland.}} ===Herrklubb på Kämp=== {{Quote|"Efter mötet hvidtog en animerad supé hvarunder den angenämaste stämning var rådande. Samkvämet varade till arla morgonstund hvarunder det ena talet aflöste det andra."||Mötesreferat 1899}} Vid Fotografiamatörklubbens första ordinarie möte, den 16 mars 1889, höll Daniel Nyblin ett uppskattat föredrag om fotografins utveckling. Femtio år hade förflutit sedan Daguerres och Niepces uppfinning, dagerrotypin, presenterades inför akademierna för vetenskap och konst i Paris. Detta skedde den 19 augusti 1839, fotografins officiella födelsedag, då uppfinningen överlämnades till allmänt bruk. På 1850-talet framträdde porträttfotograferna, som själva preparerade sina våtplåtar, men först tjugo år senare, när kännedomen om Maddox uppfinning av den femtiofalt ljuskänsligare torrplåten nått vårt land, började amatörer syssla med fotografering. På 1880-talet blev negativmaterialet allt ljuskänsligare och kamerorna allt lätthanterligare. Och år 1888 föddes knäpparna. Kodak lancerade sin första lådkamera under den kända sloganen: "Tryck på knappen - vi gör resten!" Denna utveckling sågs inte med blida ögon av de konstnärligt inriktade amatörfotograferna: "Har denna trollformel bidragit till fotografins förbättrande, till dess höjande som vetenskap och konsthantverk, eller till dess popularisering som uppfostringsmedel för iaktagelseförmågans skärpande och konstsinnets höjande? Nej, säkerligen icke! Den har icke uppammat fotografiamatörer, men den har skapat "knäppare" i legio, ty de är många. Knäppare som tryckt på knappen och knipsat i tid och otid utan urskiljning, knappast med en fråga, varför. Värre än söndagsjägaren, som dundrar lös på allt som rör sig, har dessa knäppare gått lös på både lös och fast, och med förvåning och oblandad stolthet sett att de verkligen fått bilder, oftast dåliga, men i knäpparens ögon alltid utmärkta, ty han har ju själv tagit dem." (Daniel Nyblin) Det fanns alltså all anledning för de ambitiösa amatörfotograferna att bilda en förening till såväl nytta som nöje. Möten hölls på Kämp, i restaurang Catani, på Operakaféet eller Brandkårshuset. Programmet bestod då som nu av föredrag, bildvisningar, tävlingar och tekniska demonstrationer. Redan vid det första mötet utställdes inte mindre än 300 amatörfotografier och vid årsmötet den 30 oktober1889 demonstrerades en Laterna Magica och en fotografisk förstoringsmetod med magnesiumljus. Den Laterna Magica - en projektor för 9x9 cm diapositiv - som Daniel Nyblin beställde till klubben från Amerika, fungerade med elljus. Den förenklade bildvisningarna och tävlingskritiken. Diapositiven, som kvarblev i klubbens ägo, utgör stomme till dess unika bildarkiv. Den outtröttlige Daniel Nyblin ledde undervisningsverksamheten både för skolelever och avancerade amatörer, han "slog upp dörrarna till sitt laboratorium, demonstrerade ädelförfaranden och bringade emellanåt sitt vetgiriga auditorium ur fattningen, då han bad det avsmaka måttglas, vilkas innehåll snabbt analyserades som genuin madeira". (1902) Mötena avslutades ofta med en gemensam sexa. Då Kämp stängde, flyttade man till Handelsgillet, där man mot extra betalning per timme kunde fortsätta samvaron till långt in på småtimmarna. ===Med släde och ångbåt=== {{Quote|Efter det alla samlats och man intagit kaffe och ett parti morgonbiljard i Arkadien anträddes färden. Vädret var det härligaste, temperaturen väl låg, men motverkades all stelnad genom att deltagarna nu och då togo sig en galoppad efter åkdonen. För öfrigt hade Spårvägsbolaget eftertänksamt nog försett slädarna med fällar och filtar i parti.||24 november 1904}} I Fotografiamatörklubbens första årsberättelse konstaterar sekreteraren, att "enligt bestyrelsens tanke bör på programmet för nästa år ställas gemensamma utfärder både till land och sjöss, hvilka på samma gång de utgöra en rekreation äro synnerligen egnade att mellan klubbens medlemmar knyta en närmare bekantskap". Fotoutfärderna blev, och är fortfarande, en av föreningens mest uppskattade verksamhetsformer, vilket en livfull bildskörd och vältaliga protokollsanteckningar ger belägg för. Utfärder företogs höst, vinter och vår, men det var framförallt Kristihimmelsfärdstorsdagen som i decennier blev klubbens traditionella utfärdsdag. Så länge denna helgdag tilläts infalla på en torsdag. Men låt oss återgå till den tiden, då herr Jäderholm ställde en ångbåt till klubbens förfogande, och herr Lindenvall förärade till utfärden ett fat gott gammalt öl. Sekreteraren K.A. Aschan berättar om en utfärd den 25 maj 1902: "Den 25 maj ingick solig och klar, sålunda ingifvande förhoppning om ett lifligt deltagande. Denna förhoppning slog ej heller fel, ty kl. 9 på söndag morgon, då affärden skulle ske, hade deltagare till en af ett par tiotal samlats nere vid ångbåten Uranus´ afgångsplats i Södra hamnen. Efter en kortare rådplägning beslöts att kursen skulle ställas österut till den natursköna Sibbo viken. --- Med god fart ångade vi genom Hästnäs sund och trakten söder om Willinge. Hunna något bortom sistnämnda holme hade den geschäftige "Lasse" Wiik låtit duka upp en splendid frukost i salongen, hvarvid både "helan" och "halfvan" togos med smak; sjön suger, heter det, och den känslan hade vi litet hvar, hvarföre vi äfven gjorde all heder åt anrättningarna. Just som man var i full fart med att låta maten tysta munnen, inträffade ett litet intermezzo. Uranus fick nämligen bottenkänning, hvilken dock, tackvare kaptenens försiktighet att gå med sakta fart, aflöpte utan några menliga följder, hvarför färden kunde fortsättas utan vidare äfventyr. Här vilja vi anteckna ett af herr Otto Johansson väckta förslag af innehåll, att mellan deltagarene i utfärden skulle anställas en täflan, i hvilken en hvar finge deltaga med tre under utfärden tagna bilder, hvilka skulle inlämnas på höstmötet i september. Förslaget, som vann de närvarandes lifliga bifall, blef enhälligt antaget, hvarpå till prisdomare utsågos herrar O. Johansson, A. Rosenbröjer och A. Aschan. --- Under ifrigt fotograferande närmade vi oss slutmålet för färden, och omkring ½ 1 eft. m. angjordes Kallbäcks brygga vid mynningen af Sibbo å. Ankomsten skulle naturligtvis fotograferas, och utfördes detta efter alla konstens regler af Herr Schohin. Utrustade till händer och tänder med allt hvad till fotografering hörer, anträdde man nu i spridda grupper en fotvandring till Söderkulla lantbruksinstitut, beläget några kilometer längre upp vid ån. Inom parentes sagdt var man väl utrustad i kameraväg - många voro försedda med såväl stativ- som handkamera, och på plåtar fanns det öfverflöd (enligt en approximativ beräkning 5 à 600). Det fotografiska utbytet torde sålunda i kvantitatift afseende varit betydligt - om det kvalitativa hafva vi ej varit i tillfälle att erfara något, men uttala den förhoppningen att det måtte blifva godt. Efter c. 2 timmars vandring i skog och mark, hvarunder både vackra och fula saker fästades på den fotografiska plåten, återvände sällskapet till Kallbäck, där den ljufliga anblicken af ett i det gröna uppdukadt middagsbord fröjdade våra hungriga magar, och lofvade riklig ersättning för de utståndna strapatserna. En tjenstvillig Sibbogubbe, som redan tidigare lemnat oss diverse handräckningar, tjenstgjorde under middagen som afknäppare hvid fotografering af bordsgrupper. --- Om återfärden är ej mycket att säga. --- Kl. ½ 9 på aftonen satte vi åter välbehållna foten i land, nöjda med vår dag." ===Ljusets konst=== {{Quote|"Årets konstsäsong öppnades i dag på ett lika intressant som lofvärt vis af Fotografiamatörklubben i Helsingfors med den utställning, som klubben anordnat uppe i expositionssalen å Ateneum. Den vederbörliga vernissagen eller "fixagen", som denna högtidliga ceremoni på fotografspråket bör benämnas - gick i går middagstiden af stapeln, celebrerad af ett antal inbjudna: fotografer och amatörer af olika slag och båda könen. Solen, som vid våra vernissager annars plägar lysa med sin frånvaro, var i går för unders skull med och gaf det hela den önskliga tonen och "fixagen" - som det f.ö. rätteligen tillkommer denna ljusets konst framom alla andra.||Hufvudstadsbladet 1.9.1907}} Citatet ovan beskriver stämningen vid öppnandet av den andra allmänna fotografiska utställningen i Ateneum 1907, men Finlands första fotografiska utställning arrangerade Fotografiamatörklubben redan den 3 december 1892 i en butikslokal i den nybyggda Wredeska passagen. Efter att 200 fotografier refuserats på grund av brist på utrymme, utställdes inte mindre än 375 bilder av 24 klubbmedlemmar. I sitt öppningstal påpekade ordföranden, ingenjör C.E. Holmberg, att utställningen "icke blott afsåg att sporra medlemmarna, utan att äfven bibringa allmänheten kunskaper om hvad som verkligen erkändes som goda fotografier". Under tre dagar besöktes utställningen av 700 helsingforsare. Den första allmänna fotografiska utställningen, som var öppen för både klubbmedlemmar och andra fotografer, arrangerades i Ateneum år 1903. Utställningskommittén bestod av Daniel Nyblin, Otto Johansson och Wladimir Schohin. Bland deltagarna utdelades första pris till Thorvald Nyblin, Alfred Nybom, Wladimir Schohin, Axel Tammelander och Carl Jahn, och andra pris till bl.a. Walter Jakobsson, Lars Wiik och Ivan Timiriasew. Utställningen blev en publikframgång, den besöktes av 3000 personer, men den väckte också missnöje, främst bland yrkesfotograferna, som inte gillade att så många av de prisbelönta var amatörfotografer. Ovettet riktade sig främst mot Daniel Nyblin, trots att han inte ens var medlem av prisjuryn. Inte desto mindre var man tre år senare redo att sätta igång på nytt. Det visade sig, att de flesta yrkesfotografer ändå inte ansåg det värt att delta. "Inte lönar det sig för en fattig fan", svarade en. Daniel Nyblin skyller det magra deltagandet på "mullvadsarbetet och det energiska motarbetandet från deras sida, som skrivit fotografins bakåtskridande på sin fana". "Men", säger han, "utställningen är där, och den är bra!" I Hufvudstadsbladet beskriver signatur "Amatör" utställningen så här: "En blick rundt om i salen öfver de utställda arbetena är tillfyllest för att fastslå, att fotograferingskonsten är stadd i snabb utveckling. Det dilettantiskt anspråkslösa "bildtagandet" är ett längesedan öfvervunnet stadium för de utställande. Det konstnärliga sträfvandet har alltmer trädt i förgrunden med nya medel, vägar och synpunkter. Fotografikonsten vill bli konst till karaktär och värdighet och nöjer sig icke mera med den rang, som varit tillmätt åt det gamla "konterfejandet". Där finnes också på utställningen en hel del "fotografier", hvilka stå förbluffande nära den gräns, som dragits, drages och sannolikt alltid kommer att dragas mellan fotografering och konst, mellan den fotografiska plåtens och den mänskliga hjärnans intryck, de där äga all tänkbar skärpa i naturåtergifvandet förenad med en frapperande känslighet i greppet om stämningen och det lifgivande konstnärliga intrycket. Där finns fotografiska naturstudier och porträtt, hvilka man nästan kunde taga för handmålade akvareller, pasteller eller svartkritteckningar af någon utmärkt impressionistisk konstnär - och detta borde ju alltid vara ett kriterium för deras konstnärlighet såväl i allmän som i tillämpad bemärkelse." Signaturen "Amatör" syftar på fotografier av bl.a. Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, utförda i s.k. ädelförfarande - bromolje-, kol- och gummitryck. Men utställningen presenterade också en fototeknisk sensation, de första färgdiapositiven, fotograferade av Walter Jakobsson, Nicolai Leibowitsch och Harald Rosenberg på Lumières Autochrome plåtar, som samma år kom ut på marknaden. "Det nyaste af allt det vackra, som utställningen har att bjuda på." ===Bromolja och färg=== {{Quote|I sina strävanden efter natur och stämning, efter sanning och karaktär, går många av den moderna riktningens apostlar för långt. Strävandet efter mjukhet i linjerna och helhet i valörerna har fört till en oskärpa som endast kan betecknas som sudd. Men i övergångsperioder går man alltid först för långt för att sedan återvända och finna den rätta medelvägen.|Daniel Nyblin|1903}} Under 1800-talet var det fotografins tekniska utveckling som främst sysselsatte fotograferna. De fascinerades av det "typiskt fotografiska" - den oerhörda skärpan och detaljåtergivningen, fotografins absolut korrekta och minutiösa återgivande av verkligheten. Då också den tidens målarkonst hyllade största möjliga noggrannhet i utförandet, var det många konstnärer, från porträttmålare till silhuettklippare, som gav slaget förlorat och övergick till att förtjäna sitt levebröd som fotografer. I vilken mån impressionismen var en reaktion mot den fotografiska skärpan är svårt att säga, men säkert är, att den påverkade de konstnärligt inriktade fotograferna. De tyckte att kameran som sådan bäst lämpade sig för tekniskt och vetenskaplig avbildning, men knappast som konstnärligt uttrycksmedel. Hur skulle de kunna frigöra sig från den schablonmässiga hantverksfotografin och avbilda motiven med konstnärlig känsla och stämning? Medlet var de s.k. ädelförfarandena - bromolje-, kol- och gummitryck. Det var tålamodsprövande och tidsödande procedurer, men de gav fotograferna konstnärlig frihet. Den enklaste och populäraste metoden var bromoljetrycket. Exponeringen kunde ske helt normalt genom förstoring på känslig bromsilverpapper, som sedan blektes och med kemikaliska medel gjordes mottaglig för färg. Färgen penslades eller valsades på det ljuskänsliga skiktet efter exponeringen. Ofta flyttades pigmentbilden från ursprungspappret till ett akvarell- eller stentryckspapper. Eftersom bilden framställdes av hållbara färgämnen i stället för av silver, är hållbarheten utomordentlig. Med pensel och färg kunde fotograferna på detta sätt manipulera bilden efter behag, undertrycka onödig skärpa och överflödiga detaljer och åstadkomma måleriska verk med den accepterade fotokonstens alla kännetecken. På de fotokurser som Fotografiamatörklubben anordnade kring sekelskiftet under Daniel Nyblins ledning, fanns konstnärligt begåvade skolungdomar, som kom att sätta sin prägel på den finländska fotokonsten. En sådan var Alfred Nybom som också blev känd affärsman i fotobranschen. Alfred Nybom fortsatte sina fotografiska studier i Tyskland, där han utvecklades till en mästerlig porträttfotograf av högsta internationella nivå. Han arbetade för Kunst Atelier Wertheim i Berlin och för Photographische Kunstanstalt Lövyn i Wien, tills han år 1908 återvände till Finland och övertog den danskfödde P.J. Bögelunds fotografiska magasin vid Esplanaden i Helsingfors. Affären övertogs senare av hans son Harald Nybom. Alfred Nybom var tidvid VD för den kända porträttstudion Atelier Apollo i Helsingfors. Han grundade också Finska Biograf Ab och den framgångsrika firman Polyfoto Ab, vilken han ännu som 70-åring ledde som dess verkställande direktör. Gunnar Lönnqvist anställdes vid Ab Finska fotografiska magasinet f.d. Daniel Nyblin, där han arbetade i 32 år och avancerade till verkställande direktör. År 1933 startade han Kodakagenturen Oy Valovarjo Ab, som han ledde till 75 års ålder. Det är ur fotokonstens synpunkt beklagligt att varken Alfred Nyboms eller Gunnar Lönnqvists engagemang i affärslivet under senare år gav tid över för eget konstnärligt fotograferande. Men deras ungdomsverk ger dem en obestridlig plats i den finländska fotografins historia. "Dessutom har han fotografering som hobby och är sedan många år ordförande i Amatörfotografklubben." Med dessa ord avslutar Hufvudstadsbladet sin presentation av ingeniör Walter Jakobsson, som år 1942 fyller 60 år. Då har han bakom sig en lång bana som konstnärligt framstående amatörfotograf, men det är förklarligt att dessa förtjänster överskuggas av hans övriga meriter: trefaldig världsmästare och olympisk guld- och silvermedaljör i konståkning! På många av klubbens utfärdsbilder från början av seklet ses en glad yngling med studentmössan på huvudet och plåtkamera i handen. Den unga studeranden vid Polytekniska Institutet behärskade fototekniken till fulländning, och det var med ädelförfarandet som han uppnådde sina konstnärligt värdefullaste resultat. Walter Jakobssons bilder är utförda i övervägande mörka valörer, fotograferade i sparsamt ljus och dramatisk belysning. Sina stadsbilder fotograferade han i regn och rusk, med asfalten blänkande av väta och konturerna uppmjuknade av dis och dimma. Med ädelförfaranden förstärkte han motivets karaktär och stämningsvärden enligt sin egen konstnärliga bildsyn. En annan av klubbens obestridliga mästare var Wladimir Schohin, till yrket handelsman. Han ägde en rysk lanthandel i hörnet av Unionsgatan och Norra Magasinsgatan i Helsingfors. Efter torghandelns slut parkerade bönderna sina hästar på gården och inköpte allt från filtstövlar till vodka och rysk tobak. År 1900 återfinns han för första gången på segerplats i Fotografiamatörklubbens årstävling, och tre år senare tilldelas han första pris vid den allmänna fotoutställningen i Ateneum med fotografier som är "i alla avseenden förstklassiga". På utställningen 1907 har Daniel Nyblin svårt att finna nog med superlativer: "Han har en kollektion bestående av de läckraste småtavlor man kan tänka sig, en del i gummitryck, andra i koltryck. Dessa linjer, dessa toner! Allt är fullkomligt, harmoniskt, helt. Herr Schohins första pris är egentligen för lågt, det borde läggas ett plus därtill!" Det var på denna utställning som klubben förevisade de första färgdiapositiven, fotograferade på de nya Lumière-plåtarna. Trots sina livfulla situationsbilder, känsliga porträtt och stämningsfulla landskap är det som färgfotograf Wladimir Schohin väckt internationell uppmärksamhet. Med de tekniskt primitiva plåtarna skapade han utsökta stillebenkompositioner med fenomenalt skicklig ljusbehandling och säker känsla för form och material. Efter Schohins död 1934 inlöste Amatörfotografklubben ett hundratal av hans färgdiapositiv, som sedan bl.a. har utställts vid den stora utställningen av nordisk fotografi "The Frozen Image" i USA. ===Reportage med stativ=== {{Quote|En gång skall man kanske upptäcka, att han, främlingen, lyckats i bild bevara mycket av det Helsingfors som annars blivit glömt och förstört, att hans kamera lämnat värdefulla bidrag till belysande av hufvudstadens rapida utveckling.||Hufvudstadsbladet 1927}} Medan övriga medlemmarna sysslade med konstnärliga ädelförfaranden, fanns det inom Fotografiamatörklubben ett antal medlemmar som insåg den oförfalskade dokumentärbildens värde. Den kändaste är otvivelaktigt Ivan Timiriasew, generalguvernörens adjutant, som vid sin död hyllas med ovanstående minnesord i Hufvudstadsbladet 1927. Ivan Timiriasews favoritmotiv var Helsingfors - dess gator, parker och hamnar - med flanörer, lekande barn, arbetare, marknadsvimmel och dekorativa segelskutor. Hans intresse var framför allt mänskan, som han skildrade med den engagerade reportagebildens alla kännetecken: äkthet, liv och känsla. Som trettioårig kavalleriofficer kom han år 1890 till Helsingfors som adjutant hos generalguvernören, greve Heyden. Generalguvernörerna växlade, men Timiriasew blev kvar. Han blev med tiden en välkänd figur i huvudstaden, i synnerhet som han inte var någon sällsynt företeelse i utelivet, en trogen dyrkare av varietén på Brunn och med stambord på Catani. Men fotografering var hans stora passion, en hobby som han utvecklade till mästerskap. Han deltog flitigt i klubbens möten, som ibland under de oroliga tiderna kunde urarta till häftiga dispyter. Men "Timiren" höll sig orubbligt neutral och dryftade endast fototekniska spörsmål. Han sålde ibland reportagebilder till tidskriften Veckans Krönika, mest för att få se sina bilder och sitt namn i tryck. Men då han efter år 1917 valde Finland till sitt nya fosterland, kunde han dryga ut statspensionen med pressfotografering på heltid. Tidskriften Veckans Krönikas första fotograf, Harald Rosenberg, hade nämligen tagit tjänst som kriminalfotograf. Också Harald Rosenberg fick sin fotografiska skolning på Fotografiamatörklubbens kurser. Hans fotointresse vaknade redan i de tidiga tonåren. Då han år 1900 som 17-årig företog en cykelfärd genom Finlands "midja" - från Uleåborg till Suomussalmi - var han redan en skicklig amatörfotograf, som trots primitiv fotoutrutsning åstadkom utmärkta reportagebilder. Eftersom han efter avslutad skolgång huvudsakligen försörjde sig som tidskriftsfotograf, är det motiverat att ge honom en plats i den finländska fotohistorien som landets första pressfotograf. "Speciell fotograf för Weckans Krönika och Helsingin Kaiku" kallades han på sitt visitkort. År 1909 anställdes han som Finlands första kriminalfotograf vid Kriminalpolisen i Helsingfors, en syssla som inte hindrade honom från att förse tidningspressen med nyhetsbilder. Tvärtom. En idealisk situation för en nyhetsfotograf: alltid först på plats när någonting händer! Det var dramatiska tider - tsarväldets sista decennium med strejker, demonstrationer och attentat. Det blev självständighet och inbördeskrig. Och så kom det glada tjugotalet med förbudslag och spritsmuggling. Allt dokumenterades med Harald Rosenbergs kamera. Under 1910-talets senare hälft framträder ytterligare en af Fotografiamatörklubbens medlemmar som skicklig dokumentär- och pressfotograf. Det är Nicolai Leibowitsch, "en man med kraftiga tummar och konstnärlig blick, humor och kulinarisk smak", som han karakteriseras i Veckans Krönika, då han 1919 fyller 50 år. Till yrket var han massör innan han övergick till pressfotografering. Därav de kraftiga tummarna. För övrigt var han enligt tidskriften försedd med en aldrig klickande kamera och utvecklade en rent förbluffande energi. Han var "allestädes närvarande, vuxen alla de kinkiga situationer en kamerans man kan råka in i, färdig att när som helst störta ut ur hemmets lugna vrå, kort sagt, en förträfflig medarbetare". År 1921 antog klubben sitt nuvarande namn Amatörfotografklubben i Helsingfors, kort AFK. ===Romantik och Rosenlund=== {{Quote|De gamla bildsköna motiven är förkastade - en ny skönhet har trätt i stället. Kamerans öga riktas mot vardagliga ting ur en ny synvinkel - och de vardagliga tingen blir plötsligt expressiva, poetiska, rent av mystiska.}} Bauhausskolans nysakliga bildsyn, som Raoul af Hällström syftar på i citatet ovan, fick inte fotfäste inom Amatörfotografklubben. Den företräddes i Finland på 30-talet främst av Abiss-gruppen, vars medlemmar Heinrich Iffland och Björn Soldan var aktiva inom AFK, men utan att i högre grad påverka de övriga medlemmarnas bildsyn. Piktorialismen hade starka rötter, dels på grund av de fortfarande aktiva gamla mästarna, såsom Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, dels på grund av nya medlemmar, som också de anammade den romantiska bildsynen. Även om en skribent i tidskriften Valokuvaus 1927 prisar ädelförfarandena med orden "alltid vinner de över bromsilverförstoringarna, oberoende av vilka mjukteckningsmetoder de sistnämnda än må utnyttja", fick de måleriska bromoljetrycken ge plats för enklare förstoringar. Men bildsynen var den samma: estetik och romantik, mjuka linjer och vackra valörer. En av de främsta nya romantikerna var Georg Tschernochvostoff. Hans fotointresse kände inga språkgränser, han verkade aktivt inom såväl AFK som den finskspråkiga Kameraseura. På 40-talet var han rent av samtidigt vice ordförande i vardera klubbarna. Han var också en av de första finländarna som kallades till medlem i Royal Photographic Society i London. Tscherno var en sällsynt mångsidig konstnärlig begåvning. Från måleri övergick han till fotografering, där hans tekniska och konstnärliga talanger förenades. Han var dessutom något av ett språkgeni. I sitt mörkrum i en alkov vid Mechelinsgatan i Helsingfors studerade och experimenterade Tscherno fototeknik tillsammans med AFK-medlemmarna Heinrich Iffland, Ilmari Wasenius och Fred Runeberg. Sina erfarenheter delgav han sedan de övriga klubbmedlemmarna. Han har bl.a. invigt den kända fotografen Constantin Grünberg i fotografins mysterier. Som huvudkamera använde perfektionisten Tscherno en Rolleicord, som uppfyllde hans krav på optisk kvalitet och stort negativformat. Sin kinofilmskamera använde han främst för färgfotografering, då Kodaks och Agfas diapositivfilm i kinofilmsformat kommit i handlen 1938. Samma höst arrangerade AFK sin första färgbildstävling, där Tscherno i konkurrens med 138 inlämnade diapositiv vann första pris med såväl rasterplåtar som flerskiktsfilm. Det krävdes en ny generation av respektlös 50-talsungdom för att tränga undan "rosenlundarnas" - som glåpordet ljöd med syftning på ett känt ålderdomshem i Stockholm - och deras "ålderstigna, förljugna, överromantiska bildstil". Men idag har pendeln svängt tillbaka. På 80-talet respekteras åter klassiska estetiska värden, känslig motivåtergivning och fulländad valörskala. De gamla rosenlundarna är åter i ropet. ===Fotografik och fotogram=== {{Quote|Den subjektiva fotografin är experimentell, den strävar till att vidga fotografins gränser, till att finna nya fotografiska uttrycksmedel. Sådana är t.ex. fotogrammen, ofta abstrakta bilder som åstadkoms genom att projicera föremål direkt på fotopappret utan hjälp av kamera, samt fotomontage, där olika lösklippta bildelement hopfogas till en ny helhet.|Jaakko Ylinen|Teekkari, 1956}} Ingenting är nytt under den fotografiska solen. Den efterkrigsgeneration som på 50-talet revolterade mot den romantiska bildstilen har sina rötter i 20-talet Bauhaus skolan, där ungraren László Moholy-Nagy verkade under åren 1923-28. Där vidareutvecklade man de i England respektive Frankrike verksamma amerikanarna Coburns och Man Rays experiment med fotografier utan kamera, fotogram, solarisation och andra grafiska fototekniker. Men det var AFK:s unga radikaler rätt omedvetna om. Deras bibel var Otto Steinerts Subjektive Fotografie samt tidskrifterna Foto och Nordisk Tidskrift för fotografi, som återspeglade De ungas reaktion i Sverige mot rosenlundarna. Motiven söktes gärna bland det fula och frånstötande: bakgårdar, söndriga fönster, flagande murytor. Men det var inte motivet som skapade bilden, utan utförandet, som byggde på en idé. Motivet degraderades till medel för skapande verksamhet, bilden blev ett självändamål. Diskussionens vågor gick givetvis höga. Ju hårdare och mer oförstående kritik, desto nöjdare var fotograferna, som inspirerades till alltmer chockerande bilder. Själsfränder fann de i Åbo Fotoklubb och en del finskspråkiga fotoklubbar, där den s.k. fotografiken överlevde betydligt längre än i AFK. På Finlands fotoklubbars förbunds årsutställning deltog man t.o.m. med tredimensionella fotokonstruktioner av trä. Det var de grafiskt hårda svartvita bilderna utan gråskala som blev den subjektiva fotografins särprägel, bilder som "lika väl kunde utföras med tusch och pensel". Många betvivlade att Viking Nyström och Lars von Haartman överhuvudtaget ägde en kamera, när de tävlade med sina fotogram utförda med förstoringsapparat. Ett gränsfall var Per Olov Jansson, som kombinerade sin i grunden romantiska bildsyn med reklamfotografens teknik och experimentlusta. Han njöt av det traditionella landskapet, återgett med full gråskala och pietetsfull teknik, men också av att skapa en abstraktion eller stämning genom att manipulera med perspektiv, tonskala och beskärning. Fredrik Hackman byggde upp fantasifulla stilleben och tabletop-arrangemang i sitt vardagsrum, medan Robin Hackman laborerade hänsynslöst med dubbelkopieringar i familjens badrum. Ingenting var förbjudet, allt skulle prövas. Bilderna har kanske inte alltid tålt tidens tand, men de hade ett gemensamt drag, som var friskt uppiggande: en medvetet naiv idioti - humor och ironi. Sådant förekom inte inom de andra fotoklubbarna, där man tog sig själv och sin fotokonst mera på allvar. Men inom AFK fanns det samtidigt en grupp fotografer, bl.a. Caj Bremer, K.G. Roos och Kristian Runeberg, som kämpade för den ärliga reportagebilden. Deras tid kom på 60-talet, i dagspress och tidskrifter. ===Guld och ära=== <blockquote> Fotodomare Kalevi Pekkonen:<br> - Det skulle vara roligt att veta vad fotografen egentligen har avsett med denna bild. Röst ur publiken:<br> - Antagligen har han avsett att vinna tävlingen! </blockquote> Så länge det funnits fotoklubbar har det funnits fototävlingar. Klubbmedlemmarna kan i stort sett uppdelas i tre grupper: Auktoriteterna - de som anses kapabla att bedöma andras bilder, tävlingshajarna - de som vågar utsätta sina bilder för kritik, och åskådarna, vilkas uppgift är att applådera vinnarna. Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat tävlingsregler. För att ge alla en chans att vinna har man delat upp deltagarna i olika klasser. För att öka intresset har man anordnat tävlingar av olika slag och för olika medlemskategorier: Motivtävlingar, utmanartävlingar, utfärdstävlingar, månadstävlingar, tävlingar mot andra fotoklubbar - tävlingar för nybörjare, för amatörer, för mästare, för kvinnor, för olika åldrar. Tävlingar i färg, i svartvitt... Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat bedömningen. Man har tolkat reglerna, begrundat amatörskapets tillämpning, räknat poäng enligt matematiska formler Man har varierat juryns sammansättning, antalet domare, man har betvivlat deras kvalifikationer, formulerat bedömningskriterier... Man har lyssnat till yrkesfotografer, konstnärer, konstkritiker, man har trott på publikomröstning... Allt detta med ett resultat: Ingen rättvisa! Varför då detta tävlingsraseri, vars like inte förekommer inom någon annan konstgren? Därför att det är spännande att tävla, lärorikt att få konstruktiv kritik, inspirerande att visa sina bilder för andra. Tävlingarna ger fotohobbyn en extra krydda. Därför tävlade man på 1890-talet, därför tävlar man fortfarande, hundra år senare. Genom tävlingar har många berömda fotografier kommit till allmän kännedom och skördat guld och ära både nationellt och internationellt. Klubbens första internationella framgång noterades redan år 1892, då man i Paris anordnade den första internationella fotografitävlingen, som samlade 150 amatörer från olika delar av världen. I den hårda konkurrensen vann Harry Hintze femte pris och bronsmedalj. Sedan dess har klubbens medlemmar vunnit många framgångar, både vid internationella utställningar och framför allt vid Finlands fotoklubbars förbunds årstävlingar, där klubben sedan förbundets grundande haft en framträdande ställning. Speciellt 60-talet och större delen av 70-talet präglades av en utåtriktad verksamhet. 75-årsjubileet 1964 celebrerades med en fotohistorisk utställning på Galeri Hörhammer, kombinerad med förbundets årsutställning, där AFK var procentuellt bäst med 16 godkända bilder av 34 inlämnade. Samarbetet med den finskspråkiga fotoklubben Kameraseura i Helsingfors var gott, och resulterade vid 80-årsjubileet i någonting så unikt som ett svenskspråkigt specialnummer av fototidskriften Kameralehti. Medlemmarna ordnade också egna fotografiska utställningar. Gemensamma fotoprojekt var "Amatörer ser på Stockis" och "Det nya Böle" som ingick i Helsingfors Sparbanks jubileumsutställning. AFK arrangerade ytterligare ett par fotohistoriska utställningar ur sitt bildarkiv: en presentation av Harald Rosenbergs fotografier och Tidsbilder, en serie sekelskiftsbilder, på Finlands fotografiska museum. Trots kursverksamhet och ett nyinrättat fotolaboratorium för medlemmarna deklinerade den bildmässiga verksamheten på ett för fotokonsten beklagligt sätt. Mästarna från 60-talet tröttnade på att tävla mot varandra, och nya bilder såg man sällan. Inslaget av yrkesfotografer, som under de gångna årtiondena inneburit en så fruktbar växelverkan mellan professionella och amatörer, tunnades ut. Amatörfotografklubben var åter en renodlad sällskapsklubb, där medlemmarna efter att ha avnjutit en reseskildring i färg från något exotiskt turistmål samlades till en ölsits på stamkrogen. Färgtävlingarna var de enda som lockade en större mängd deltagare, och möjligen kan man skylla det bristande intresset för svartvit fotografering på färgfilmen. Det var så bekvämt att fotografera i färg. Det krävde inte mera hantverk än att montera diapositiv. Medlemmarna åhörde gärna lärorika föredrag och kamerademonstrationer, men föredrog att fotografera för eget behov, i färg. Utfärderna var väl besökta, några medlemmar sågs t.o.m. fotografera, färgdiapositiv givetvis. Men sammanhållningen och stämningen var god. ===Den fina kopian=== {{Quote|Användningen av labbet ökar. Den nya monteringsutrustningen finns på plats och för varje vecka ökar antalet AFKare som har gått igenom monteringskurserna och vill börja använda sina nya färdigheter i praktiken.||AFK-cirkulär 2/88}} Amatöfotografklubben i Helsingfors r.f. går nu in i sitt andra sekel med förnyad kraft. Medlemsantalet är i stigande och aktiviteten är livlig. Klubben anordnar grundkurser, monteringskurser, prickningskurser och en omfattande avancerad kurs i svartvitt fotografiskt hantverk med Stig Gustafsson som kunnig ledare. Och resultaten har inte låtit vänta på sig. Åter har den svartvita bilden kommit till heders, utförd enligt alla konstens regler, arkivfast på silverrikt fiberpapper, finkornig med perfekt skärpa och gradation. Presenterad i prydlig passepartout. På mötena uppträder kända fotografer såsom Ulla-Maija Parikka, Matti Saanio, Pentti Sammallahti, Kristoffer Albrecht, Kristian Runeberg, Vidar Lindqvist. Det räcker inte med månadsmöten. Under säsongen samlas dessutom varje månad en svartvit cirkel och en färgcirkel för att närmare begrunda sina speciella problem. Framtiden förefaller ljus. Text: Bert Carpelan 31a7053be621212976369496562e2adaa3425e65 432 431 2022-04-21T12:54:15Z WikiSysop 1 /* Romantik och Rosenlund */ wikitext text/x-wiki ==De första hundra åren== Ur boken: AFK 1889 - 1989, utgiven av Amatörfotografklubben i Helsingfors r.f., Helsingfors 1989 {{Quote|Fotograf-amatörklubb<br>De damer och herrar, som önska inträda i en tilltänkt fotograf-amatör klubb i Helsingfors, behaga sammanträda till förberedande möte lördagen den 23 februari kl. 6 e.m. i Kleinehs hotell.||Hbl 22.2. 1889}} I anledning av ovanstående tidningsannons samlades tjugosex personer i Kleinehs hotell vid Salutorget i Helsingfors. Sammankallare var en känd kulturpersonlighet, friherre Hugo af Schultén, redaktör vid Nya Pressen, sekreterare i Finska Konstföreningen och medlem av Svenska Teaterns styrelse. Och därtill ivrig amatörfotograf, med smygfotografering som specialitet. Vid mötet i Kleinehs hotell, som leddes av Hugo af Schultén, enades de närvarande om önskvärdheten att bilda en fotograf-amatör klubb enligt modell av den några månader tidigare i Stockholm grundade Svenska Fotografiamatörföreningen, sedermera Fotografiska Föreningen. En kommitté tillsattes för att utarbeta stadgar, som godkändes vid föreningens konstituerande möte den 6 mars, varvid det föreslagna namnet Fotografiamatörklubben i Helsingfors antogs. Medlemmar i den första styrelsen blev: Hugo af Schultén, ordförande, mag. J.J. Sederholm, sekreterare, intendenten, artisten Th. Waenerberg, skattmästare, samt som ordinarie medlemmar stadskamreren Teodor Holmberg och fotograf Daniel Nyblin. Hugo af Schultén inlämnade "i underdånighet" till Kejserliga Senaten en anhållan om tillstånd att bilda en fotografi-amatörklubb i Helsingfors med syfte att söka väcka intresse för fotografikonsten och verka för dess spridning inom landet. Den 11 april 1889 avgavs följande resolution: {{Quote|Kejserliga Senaten har låtit denna underdåniga ansökning med dertill hörande handlingar Sig föredragas och finner godt icke allenast tillåta bildandet af ifrågavarande klubb, utan äfven gilla och till efterrättelse fastställa ofvanintagna stadgar. Det alle, som vederbör, till underdånig efterrättelse länder.|I Hans Kejserliga Majästets Höga Namn|Dess Senat för Finland.}} ===Herrklubb på Kämp=== {{Quote|"Efter mötet hvidtog en animerad supé hvarunder den angenämaste stämning var rådande. Samkvämet varade till arla morgonstund hvarunder det ena talet aflöste det andra."||Mötesreferat 1899}} Vid Fotografiamatörklubbens första ordinarie möte, den 16 mars 1889, höll Daniel Nyblin ett uppskattat föredrag om fotografins utveckling. Femtio år hade förflutit sedan Daguerres och Niepces uppfinning, dagerrotypin, presenterades inför akademierna för vetenskap och konst i Paris. Detta skedde den 19 augusti 1839, fotografins officiella födelsedag, då uppfinningen överlämnades till allmänt bruk. På 1850-talet framträdde porträttfotograferna, som själva preparerade sina våtplåtar, men först tjugo år senare, när kännedomen om Maddox uppfinning av den femtiofalt ljuskänsligare torrplåten nått vårt land, började amatörer syssla med fotografering. På 1880-talet blev negativmaterialet allt ljuskänsligare och kamerorna allt lätthanterligare. Och år 1888 föddes knäpparna. Kodak lancerade sin första lådkamera under den kända sloganen: "Tryck på knappen - vi gör resten!" Denna utveckling sågs inte med blida ögon av de konstnärligt inriktade amatörfotograferna: "Har denna trollformel bidragit till fotografins förbättrande, till dess höjande som vetenskap och konsthantverk, eller till dess popularisering som uppfostringsmedel för iaktagelseförmågans skärpande och konstsinnets höjande? Nej, säkerligen icke! Den har icke uppammat fotografiamatörer, men den har skapat "knäppare" i legio, ty de är många. Knäppare som tryckt på knappen och knipsat i tid och otid utan urskiljning, knappast med en fråga, varför. Värre än söndagsjägaren, som dundrar lös på allt som rör sig, har dessa knäppare gått lös på både lös och fast, och med förvåning och oblandad stolthet sett att de verkligen fått bilder, oftast dåliga, men i knäpparens ögon alltid utmärkta, ty han har ju själv tagit dem." (Daniel Nyblin) Det fanns alltså all anledning för de ambitiösa amatörfotograferna att bilda en förening till såväl nytta som nöje. Möten hölls på Kämp, i restaurang Catani, på Operakaféet eller Brandkårshuset. Programmet bestod då som nu av föredrag, bildvisningar, tävlingar och tekniska demonstrationer. Redan vid det första mötet utställdes inte mindre än 300 amatörfotografier och vid årsmötet den 30 oktober1889 demonstrerades en Laterna Magica och en fotografisk förstoringsmetod med magnesiumljus. Den Laterna Magica - en projektor för 9x9 cm diapositiv - som Daniel Nyblin beställde till klubben från Amerika, fungerade med elljus. Den förenklade bildvisningarna och tävlingskritiken. Diapositiven, som kvarblev i klubbens ägo, utgör stomme till dess unika bildarkiv. Den outtröttlige Daniel Nyblin ledde undervisningsverksamheten både för skolelever och avancerade amatörer, han "slog upp dörrarna till sitt laboratorium, demonstrerade ädelförfaranden och bringade emellanåt sitt vetgiriga auditorium ur fattningen, då han bad det avsmaka måttglas, vilkas innehåll snabbt analyserades som genuin madeira". (1902) Mötena avslutades ofta med en gemensam sexa. Då Kämp stängde, flyttade man till Handelsgillet, där man mot extra betalning per timme kunde fortsätta samvaron till långt in på småtimmarna. ===Med släde och ångbåt=== {{Quote|Efter det alla samlats och man intagit kaffe och ett parti morgonbiljard i Arkadien anträddes färden. Vädret var det härligaste, temperaturen väl låg, men motverkades all stelnad genom att deltagarna nu och då togo sig en galoppad efter åkdonen. För öfrigt hade Spårvägsbolaget eftertänksamt nog försett slädarna med fällar och filtar i parti.||24 november 1904}} I Fotografiamatörklubbens första årsberättelse konstaterar sekreteraren, att "enligt bestyrelsens tanke bör på programmet för nästa år ställas gemensamma utfärder både till land och sjöss, hvilka på samma gång de utgöra en rekreation äro synnerligen egnade att mellan klubbens medlemmar knyta en närmare bekantskap". Fotoutfärderna blev, och är fortfarande, en av föreningens mest uppskattade verksamhetsformer, vilket en livfull bildskörd och vältaliga protokollsanteckningar ger belägg för. Utfärder företogs höst, vinter och vår, men det var framförallt Kristihimmelsfärdstorsdagen som i decennier blev klubbens traditionella utfärdsdag. Så länge denna helgdag tilläts infalla på en torsdag. Men låt oss återgå till den tiden, då herr Jäderholm ställde en ångbåt till klubbens förfogande, och herr Lindenvall förärade till utfärden ett fat gott gammalt öl. Sekreteraren K.A. Aschan berättar om en utfärd den 25 maj 1902: "Den 25 maj ingick solig och klar, sålunda ingifvande förhoppning om ett lifligt deltagande. Denna förhoppning slog ej heller fel, ty kl. 9 på söndag morgon, då affärden skulle ske, hade deltagare till en af ett par tiotal samlats nere vid ångbåten Uranus´ afgångsplats i Södra hamnen. Efter en kortare rådplägning beslöts att kursen skulle ställas österut till den natursköna Sibbo viken. --- Med god fart ångade vi genom Hästnäs sund och trakten söder om Willinge. Hunna något bortom sistnämnda holme hade den geschäftige "Lasse" Wiik låtit duka upp en splendid frukost i salongen, hvarvid både "helan" och "halfvan" togos med smak; sjön suger, heter det, och den känslan hade vi litet hvar, hvarföre vi äfven gjorde all heder åt anrättningarna. Just som man var i full fart med att låta maten tysta munnen, inträffade ett litet intermezzo. Uranus fick nämligen bottenkänning, hvilken dock, tackvare kaptenens försiktighet att gå med sakta fart, aflöpte utan några menliga följder, hvarför färden kunde fortsättas utan vidare äfventyr. Här vilja vi anteckna ett af herr Otto Johansson väckta förslag af innehåll, att mellan deltagarene i utfärden skulle anställas en täflan, i hvilken en hvar finge deltaga med tre under utfärden tagna bilder, hvilka skulle inlämnas på höstmötet i september. Förslaget, som vann de närvarandes lifliga bifall, blef enhälligt antaget, hvarpå till prisdomare utsågos herrar O. Johansson, A. Rosenbröjer och A. Aschan. --- Under ifrigt fotograferande närmade vi oss slutmålet för färden, och omkring ½ 1 eft. m. angjordes Kallbäcks brygga vid mynningen af Sibbo å. Ankomsten skulle naturligtvis fotograferas, och utfördes detta efter alla konstens regler af Herr Schohin. Utrustade till händer och tänder med allt hvad till fotografering hörer, anträdde man nu i spridda grupper en fotvandring till Söderkulla lantbruksinstitut, beläget några kilometer längre upp vid ån. Inom parentes sagdt var man väl utrustad i kameraväg - många voro försedda med såväl stativ- som handkamera, och på plåtar fanns det öfverflöd (enligt en approximativ beräkning 5 à 600). Det fotografiska utbytet torde sålunda i kvantitatift afseende varit betydligt - om det kvalitativa hafva vi ej varit i tillfälle att erfara något, men uttala den förhoppningen att det måtte blifva godt. Efter c. 2 timmars vandring i skog och mark, hvarunder både vackra och fula saker fästades på den fotografiska plåten, återvände sällskapet till Kallbäck, där den ljufliga anblicken af ett i det gröna uppdukadt middagsbord fröjdade våra hungriga magar, och lofvade riklig ersättning för de utståndna strapatserna. En tjenstvillig Sibbogubbe, som redan tidigare lemnat oss diverse handräckningar, tjenstgjorde under middagen som afknäppare hvid fotografering af bordsgrupper. --- Om återfärden är ej mycket att säga. --- Kl. ½ 9 på aftonen satte vi åter välbehållna foten i land, nöjda med vår dag." ===Ljusets konst=== {{Quote|"Årets konstsäsong öppnades i dag på ett lika intressant som lofvärt vis af Fotografiamatörklubben i Helsingfors med den utställning, som klubben anordnat uppe i expositionssalen å Ateneum. Den vederbörliga vernissagen eller "fixagen", som denna högtidliga ceremoni på fotografspråket bör benämnas - gick i går middagstiden af stapeln, celebrerad af ett antal inbjudna: fotografer och amatörer af olika slag och båda könen. Solen, som vid våra vernissager annars plägar lysa med sin frånvaro, var i går för unders skull med och gaf det hela den önskliga tonen och "fixagen" - som det f.ö. rätteligen tillkommer denna ljusets konst framom alla andra.||Hufvudstadsbladet 1.9.1907}} Citatet ovan beskriver stämningen vid öppnandet av den andra allmänna fotografiska utställningen i Ateneum 1907, men Finlands första fotografiska utställning arrangerade Fotografiamatörklubben redan den 3 december 1892 i en butikslokal i den nybyggda Wredeska passagen. Efter att 200 fotografier refuserats på grund av brist på utrymme, utställdes inte mindre än 375 bilder av 24 klubbmedlemmar. I sitt öppningstal påpekade ordföranden, ingenjör C.E. Holmberg, att utställningen "icke blott afsåg att sporra medlemmarna, utan att äfven bibringa allmänheten kunskaper om hvad som verkligen erkändes som goda fotografier". Under tre dagar besöktes utställningen av 700 helsingforsare. Den första allmänna fotografiska utställningen, som var öppen för både klubbmedlemmar och andra fotografer, arrangerades i Ateneum år 1903. Utställningskommittén bestod av Daniel Nyblin, Otto Johansson och Wladimir Schohin. Bland deltagarna utdelades första pris till Thorvald Nyblin, Alfred Nybom, Wladimir Schohin, Axel Tammelander och Carl Jahn, och andra pris till bl.a. Walter Jakobsson, Lars Wiik och Ivan Timiriasew. Utställningen blev en publikframgång, den besöktes av 3000 personer, men den väckte också missnöje, främst bland yrkesfotograferna, som inte gillade att så många av de prisbelönta var amatörfotografer. Ovettet riktade sig främst mot Daniel Nyblin, trots att han inte ens var medlem av prisjuryn. Inte desto mindre var man tre år senare redo att sätta igång på nytt. Det visade sig, att de flesta yrkesfotografer ändå inte ansåg det värt att delta. "Inte lönar det sig för en fattig fan", svarade en. Daniel Nyblin skyller det magra deltagandet på "mullvadsarbetet och det energiska motarbetandet från deras sida, som skrivit fotografins bakåtskridande på sin fana". "Men", säger han, "utställningen är där, och den är bra!" I Hufvudstadsbladet beskriver signatur "Amatör" utställningen så här: "En blick rundt om i salen öfver de utställda arbetena är tillfyllest för att fastslå, att fotograferingskonsten är stadd i snabb utveckling. Det dilettantiskt anspråkslösa "bildtagandet" är ett längesedan öfvervunnet stadium för de utställande. Det konstnärliga sträfvandet har alltmer trädt i förgrunden med nya medel, vägar och synpunkter. Fotografikonsten vill bli konst till karaktär och värdighet och nöjer sig icke mera med den rang, som varit tillmätt åt det gamla "konterfejandet". Där finnes också på utställningen en hel del "fotografier", hvilka stå förbluffande nära den gräns, som dragits, drages och sannolikt alltid kommer att dragas mellan fotografering och konst, mellan den fotografiska plåtens och den mänskliga hjärnans intryck, de där äga all tänkbar skärpa i naturåtergifvandet förenad med en frapperande känslighet i greppet om stämningen och det lifgivande konstnärliga intrycket. Där finns fotografiska naturstudier och porträtt, hvilka man nästan kunde taga för handmålade akvareller, pasteller eller svartkritteckningar af någon utmärkt impressionistisk konstnär - och detta borde ju alltid vara ett kriterium för deras konstnärlighet såväl i allmän som i tillämpad bemärkelse." Signaturen "Amatör" syftar på fotografier av bl.a. Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, utförda i s.k. ädelförfarande - bromolje-, kol- och gummitryck. Men utställningen presenterade också en fototeknisk sensation, de första färgdiapositiven, fotograferade av Walter Jakobsson, Nicolai Leibowitsch och Harald Rosenberg på Lumières Autochrome plåtar, som samma år kom ut på marknaden. "Det nyaste af allt det vackra, som utställningen har att bjuda på." ===Bromolja och färg=== {{Quote|I sina strävanden efter natur och stämning, efter sanning och karaktär, går många av den moderna riktningens apostlar för långt. Strävandet efter mjukhet i linjerna och helhet i valörerna har fört till en oskärpa som endast kan betecknas som sudd. Men i övergångsperioder går man alltid först för långt för att sedan återvända och finna den rätta medelvägen.|Daniel Nyblin|1903}} Under 1800-talet var det fotografins tekniska utveckling som främst sysselsatte fotograferna. De fascinerades av det "typiskt fotografiska" - den oerhörda skärpan och detaljåtergivningen, fotografins absolut korrekta och minutiösa återgivande av verkligheten. Då också den tidens målarkonst hyllade största möjliga noggrannhet i utförandet, var det många konstnärer, från porträttmålare till silhuettklippare, som gav slaget förlorat och övergick till att förtjäna sitt levebröd som fotografer. I vilken mån impressionismen var en reaktion mot den fotografiska skärpan är svårt att säga, men säkert är, att den påverkade de konstnärligt inriktade fotograferna. De tyckte att kameran som sådan bäst lämpade sig för tekniskt och vetenskaplig avbildning, men knappast som konstnärligt uttrycksmedel. Hur skulle de kunna frigöra sig från den schablonmässiga hantverksfotografin och avbilda motiven med konstnärlig känsla och stämning? Medlet var de s.k. ädelförfarandena - bromolje-, kol- och gummitryck. Det var tålamodsprövande och tidsödande procedurer, men de gav fotograferna konstnärlig frihet. Den enklaste och populäraste metoden var bromoljetrycket. Exponeringen kunde ske helt normalt genom förstoring på känslig bromsilverpapper, som sedan blektes och med kemikaliska medel gjordes mottaglig för färg. Färgen penslades eller valsades på det ljuskänsliga skiktet efter exponeringen. Ofta flyttades pigmentbilden från ursprungspappret till ett akvarell- eller stentryckspapper. Eftersom bilden framställdes av hållbara färgämnen i stället för av silver, är hållbarheten utomordentlig. Med pensel och färg kunde fotograferna på detta sätt manipulera bilden efter behag, undertrycka onödig skärpa och överflödiga detaljer och åstadkomma måleriska verk med den accepterade fotokonstens alla kännetecken. På de fotokurser som Fotografiamatörklubben anordnade kring sekelskiftet under Daniel Nyblins ledning, fanns konstnärligt begåvade skolungdomar, som kom att sätta sin prägel på den finländska fotokonsten. En sådan var Alfred Nybom som också blev känd affärsman i fotobranschen. Alfred Nybom fortsatte sina fotografiska studier i Tyskland, där han utvecklades till en mästerlig porträttfotograf av högsta internationella nivå. Han arbetade för Kunst Atelier Wertheim i Berlin och för Photographische Kunstanstalt Lövyn i Wien, tills han år 1908 återvände till Finland och övertog den danskfödde P.J. Bögelunds fotografiska magasin vid Esplanaden i Helsingfors. Affären övertogs senare av hans son Harald Nybom. Alfred Nybom var tidvid VD för den kända porträttstudion Atelier Apollo i Helsingfors. Han grundade också Finska Biograf Ab och den framgångsrika firman Polyfoto Ab, vilken han ännu som 70-åring ledde som dess verkställande direktör. Gunnar Lönnqvist anställdes vid Ab Finska fotografiska magasinet f.d. Daniel Nyblin, där han arbetade i 32 år och avancerade till verkställande direktör. År 1933 startade han Kodakagenturen Oy Valovarjo Ab, som han ledde till 75 års ålder. Det är ur fotokonstens synpunkt beklagligt att varken Alfred Nyboms eller Gunnar Lönnqvists engagemang i affärslivet under senare år gav tid över för eget konstnärligt fotograferande. Men deras ungdomsverk ger dem en obestridlig plats i den finländska fotografins historia. "Dessutom har han fotografering som hobby och är sedan många år ordförande i Amatörfotografklubben." Med dessa ord avslutar Hufvudstadsbladet sin presentation av ingeniör Walter Jakobsson, som år 1942 fyller 60 år. Då har han bakom sig en lång bana som konstnärligt framstående amatörfotograf, men det är förklarligt att dessa förtjänster överskuggas av hans övriga meriter: trefaldig världsmästare och olympisk guld- och silvermedaljör i konståkning! På många av klubbens utfärdsbilder från början av seklet ses en glad yngling med studentmössan på huvudet och plåtkamera i handen. Den unga studeranden vid Polytekniska Institutet behärskade fototekniken till fulländning, och det var med ädelförfarandet som han uppnådde sina konstnärligt värdefullaste resultat. Walter Jakobssons bilder är utförda i övervägande mörka valörer, fotograferade i sparsamt ljus och dramatisk belysning. Sina stadsbilder fotograferade han i regn och rusk, med asfalten blänkande av väta och konturerna uppmjuknade av dis och dimma. Med ädelförfaranden förstärkte han motivets karaktär och stämningsvärden enligt sin egen konstnärliga bildsyn. En annan av klubbens obestridliga mästare var Wladimir Schohin, till yrket handelsman. Han ägde en rysk lanthandel i hörnet av Unionsgatan och Norra Magasinsgatan i Helsingfors. Efter torghandelns slut parkerade bönderna sina hästar på gården och inköpte allt från filtstövlar till vodka och rysk tobak. År 1900 återfinns han för första gången på segerplats i Fotografiamatörklubbens årstävling, och tre år senare tilldelas han första pris vid den allmänna fotoutställningen i Ateneum med fotografier som är "i alla avseenden förstklassiga". På utställningen 1907 har Daniel Nyblin svårt att finna nog med superlativer: "Han har en kollektion bestående av de läckraste småtavlor man kan tänka sig, en del i gummitryck, andra i koltryck. Dessa linjer, dessa toner! Allt är fullkomligt, harmoniskt, helt. Herr Schohins första pris är egentligen för lågt, det borde läggas ett plus därtill!" Det var på denna utställning som klubben förevisade de första färgdiapositiven, fotograferade på de nya Lumière-plåtarna. Trots sina livfulla situationsbilder, känsliga porträtt och stämningsfulla landskap är det som färgfotograf Wladimir Schohin väckt internationell uppmärksamhet. Med de tekniskt primitiva plåtarna skapade han utsökta stillebenkompositioner med fenomenalt skicklig ljusbehandling och säker känsla för form och material. Efter Schohins död 1934 inlöste Amatörfotografklubben ett hundratal av hans färgdiapositiv, som sedan bl.a. har utställts vid den stora utställningen av nordisk fotografi "The Frozen Image" i USA. ===Reportage med stativ=== {{Quote|En gång skall man kanske upptäcka, att han, främlingen, lyckats i bild bevara mycket av det Helsingfors som annars blivit glömt och förstört, att hans kamera lämnat värdefulla bidrag till belysande av hufvudstadens rapida utveckling.||Hufvudstadsbladet 1927}} Medan övriga medlemmarna sysslade med konstnärliga ädelförfaranden, fanns det inom Fotografiamatörklubben ett antal medlemmar som insåg den oförfalskade dokumentärbildens värde. Den kändaste är otvivelaktigt Ivan Timiriasew, generalguvernörens adjutant, som vid sin död hyllas med ovanstående minnesord i Hufvudstadsbladet 1927. Ivan Timiriasews favoritmotiv var Helsingfors - dess gator, parker och hamnar - med flanörer, lekande barn, arbetare, marknadsvimmel och dekorativa segelskutor. Hans intresse var framför allt mänskan, som han skildrade med den engagerade reportagebildens alla kännetecken: äkthet, liv och känsla. Som trettioårig kavalleriofficer kom han år 1890 till Helsingfors som adjutant hos generalguvernören, greve Heyden. Generalguvernörerna växlade, men Timiriasew blev kvar. Han blev med tiden en välkänd figur i huvudstaden, i synnerhet som han inte var någon sällsynt företeelse i utelivet, en trogen dyrkare av varietén på Brunn och med stambord på Catani. Men fotografering var hans stora passion, en hobby som han utvecklade till mästerskap. Han deltog flitigt i klubbens möten, som ibland under de oroliga tiderna kunde urarta till häftiga dispyter. Men "Timiren" höll sig orubbligt neutral och dryftade endast fototekniska spörsmål. Han sålde ibland reportagebilder till tidskriften Veckans Krönika, mest för att få se sina bilder och sitt namn i tryck. Men då han efter år 1917 valde Finland till sitt nya fosterland, kunde han dryga ut statspensionen med pressfotografering på heltid. Tidskriften Veckans Krönikas första fotograf, Harald Rosenberg, hade nämligen tagit tjänst som kriminalfotograf. Också Harald Rosenberg fick sin fotografiska skolning på Fotografiamatörklubbens kurser. Hans fotointresse vaknade redan i de tidiga tonåren. Då han år 1900 som 17-årig företog en cykelfärd genom Finlands "midja" - från Uleåborg till Suomussalmi - var han redan en skicklig amatörfotograf, som trots primitiv fotoutrutsning åstadkom utmärkta reportagebilder. Eftersom han efter avslutad skolgång huvudsakligen försörjde sig som tidskriftsfotograf, är det motiverat att ge honom en plats i den finländska fotohistorien som landets första pressfotograf. "Speciell fotograf för Weckans Krönika och Helsingin Kaiku" kallades han på sitt visitkort. År 1909 anställdes han som Finlands första kriminalfotograf vid Kriminalpolisen i Helsingfors, en syssla som inte hindrade honom från att förse tidningspressen med nyhetsbilder. Tvärtom. En idealisk situation för en nyhetsfotograf: alltid först på plats när någonting händer! Det var dramatiska tider - tsarväldets sista decennium med strejker, demonstrationer och attentat. Det blev självständighet och inbördeskrig. Och så kom det glada tjugotalet med förbudslag och spritsmuggling. Allt dokumenterades med Harald Rosenbergs kamera. Under 1910-talets senare hälft framträder ytterligare en af Fotografiamatörklubbens medlemmar som skicklig dokumentär- och pressfotograf. Det är Nicolai Leibowitsch, "en man med kraftiga tummar och konstnärlig blick, humor och kulinarisk smak", som han karakteriseras i Veckans Krönika, då han 1919 fyller 50 år. Till yrket var han massör innan han övergick till pressfotografering. Därav de kraftiga tummarna. För övrigt var han enligt tidskriften försedd med en aldrig klickande kamera och utvecklade en rent förbluffande energi. Han var "allestädes närvarande, vuxen alla de kinkiga situationer en kamerans man kan råka in i, färdig att när som helst störta ut ur hemmets lugna vrå, kort sagt, en förträfflig medarbetare". År 1921 antog klubben sitt nuvarande namn Amatörfotografklubben i Helsingfors, kort AFK. ===Romantik och Rosenlund=== {{Quote|De gamla bildsköna motiven är förkastade - en ny skönhet har trätt i stället. Kamerans öga riktas mot vardagliga ting ur en ny synvinkel - och de vardagliga tingen blir plötsligt expressiva, poetiska, rent av mystiska.|Raoul af Hällström}} Bauhausskolans nysakliga bildsyn, som Raoul af Hällström syftar på i citatet ovan, fick inte fotfäste inom Amatörfotografklubben. Den företräddes i Finland på 30-talet främst av Abiss-gruppen, vars medlemmar Heinrich Iffland och Björn Soldan var aktiva inom AFK, men utan att i högre grad påverka de övriga medlemmarnas bildsyn. Piktorialismen hade starka rötter, dels på grund av de fortfarande aktiva gamla mästarna, såsom Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, dels på grund av nya medlemmar, som också de anammade den romantiska bildsynen. Även om en skribent i tidskriften Valokuvaus 1927 prisar ädelförfarandena med orden "alltid vinner de över bromsilverförstoringarna, oberoende av vilka mjukteckningsmetoder de sistnämnda än må utnyttja", fick de måleriska bromoljetrycken ge plats för enklare förstoringar. Men bildsynen var den samma: estetik och romantik, mjuka linjer och vackra valörer. En av de främsta nya romantikerna var Georg Tschernochvostoff. Hans fotointresse kände inga språkgränser, han verkade aktivt inom såväl AFK som den finskspråkiga Kameraseura. På 40-talet var han rent av samtidigt vice ordförande i vardera klubbarna. Han var också en av de första finländarna som kallades till medlem i Royal Photographic Society i London. Tscherno var en sällsynt mångsidig konstnärlig begåvning. Från måleri övergick han till fotografering, där hans tekniska och konstnärliga talanger förenades. Han var dessutom något av ett språkgeni. I sitt mörkrum i en alkov vid Mechelinsgatan i Helsingfors studerade och experimenterade Tscherno fototeknik tillsammans med AFK-medlemmarna Heinrich Iffland, Ilmari Wasenius och Fred Runeberg. Sina erfarenheter delgav han sedan de övriga klubbmedlemmarna. Han har bl.a. invigt den kända fotografen Constantin Grünberg i fotografins mysterier. Som huvudkamera använde perfektionisten Tscherno en Rolleicord, som uppfyllde hans krav på optisk kvalitet och stort negativformat. Sin kinofilmskamera använde han främst för färgfotografering, då Kodaks och Agfas diapositivfilm i kinofilmsformat kommit i handlen 1938. Samma höst arrangerade AFK sin första färgbildstävling, där Tscherno i konkurrens med 138 inlämnade diapositiv vann första pris med såväl rasterplåtar som flerskiktsfilm. Det krävdes en ny generation av respektlös 50-talsungdom för att tränga undan "rosenlundarnas" - som glåpordet ljöd med syftning på ett känt ålderdomshem i Stockholm - och deras "ålderstigna, förljugna, överromantiska bildstil". Men idag har pendeln svängt tillbaka. På 80-talet respekteras åter klassiska estetiska värden, känslig motivåtergivning och fulländad valörskala. De gamla rosenlundarna är åter i ropet. ===Fotografik och fotogram=== {{Quote|Den subjektiva fotografin är experimentell, den strävar till att vidga fotografins gränser, till att finna nya fotografiska uttrycksmedel. Sådana är t.ex. fotogrammen, ofta abstrakta bilder som åstadkoms genom att projicera föremål direkt på fotopappret utan hjälp av kamera, samt fotomontage, där olika lösklippta bildelement hopfogas till en ny helhet.|Jaakko Ylinen|Teekkari, 1956}} Ingenting är nytt under den fotografiska solen. Den efterkrigsgeneration som på 50-talet revolterade mot den romantiska bildstilen har sina rötter i 20-talet Bauhaus skolan, där ungraren László Moholy-Nagy verkade under åren 1923-28. Där vidareutvecklade man de i England respektive Frankrike verksamma amerikanarna Coburns och Man Rays experiment med fotografier utan kamera, fotogram, solarisation och andra grafiska fototekniker. Men det var AFK:s unga radikaler rätt omedvetna om. Deras bibel var Otto Steinerts Subjektive Fotografie samt tidskrifterna Foto och Nordisk Tidskrift för fotografi, som återspeglade De ungas reaktion i Sverige mot rosenlundarna. Motiven söktes gärna bland det fula och frånstötande: bakgårdar, söndriga fönster, flagande murytor. Men det var inte motivet som skapade bilden, utan utförandet, som byggde på en idé. Motivet degraderades till medel för skapande verksamhet, bilden blev ett självändamål. Diskussionens vågor gick givetvis höga. Ju hårdare och mer oförstående kritik, desto nöjdare var fotograferna, som inspirerades till alltmer chockerande bilder. Själsfränder fann de i Åbo Fotoklubb och en del finskspråkiga fotoklubbar, där den s.k. fotografiken överlevde betydligt längre än i AFK. På Finlands fotoklubbars förbunds årsutställning deltog man t.o.m. med tredimensionella fotokonstruktioner av trä. Det var de grafiskt hårda svartvita bilderna utan gråskala som blev den subjektiva fotografins särprägel, bilder som "lika väl kunde utföras med tusch och pensel". Många betvivlade att Viking Nyström och Lars von Haartman överhuvudtaget ägde en kamera, när de tävlade med sina fotogram utförda med förstoringsapparat. Ett gränsfall var Per Olov Jansson, som kombinerade sin i grunden romantiska bildsyn med reklamfotografens teknik och experimentlusta. Han njöt av det traditionella landskapet, återgett med full gråskala och pietetsfull teknik, men också av att skapa en abstraktion eller stämning genom att manipulera med perspektiv, tonskala och beskärning. Fredrik Hackman byggde upp fantasifulla stilleben och tabletop-arrangemang i sitt vardagsrum, medan Robin Hackman laborerade hänsynslöst med dubbelkopieringar i familjens badrum. Ingenting var förbjudet, allt skulle prövas. Bilderna har kanske inte alltid tålt tidens tand, men de hade ett gemensamt drag, som var friskt uppiggande: en medvetet naiv idioti - humor och ironi. Sådant förekom inte inom de andra fotoklubbarna, där man tog sig själv och sin fotokonst mera på allvar. Men inom AFK fanns det samtidigt en grupp fotografer, bl.a. Caj Bremer, K.G. Roos och Kristian Runeberg, som kämpade för den ärliga reportagebilden. Deras tid kom på 60-talet, i dagspress och tidskrifter. ===Guld och ära=== <blockquote> Fotodomare Kalevi Pekkonen:<br> - Det skulle vara roligt att veta vad fotografen egentligen har avsett med denna bild. Röst ur publiken:<br> - Antagligen har han avsett att vinna tävlingen! </blockquote> Så länge det funnits fotoklubbar har det funnits fototävlingar. Klubbmedlemmarna kan i stort sett uppdelas i tre grupper: Auktoriteterna - de som anses kapabla att bedöma andras bilder, tävlingshajarna - de som vågar utsätta sina bilder för kritik, och åskådarna, vilkas uppgift är att applådera vinnarna. Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat tävlingsregler. För att ge alla en chans att vinna har man delat upp deltagarna i olika klasser. För att öka intresset har man anordnat tävlingar av olika slag och för olika medlemskategorier: Motivtävlingar, utmanartävlingar, utfärdstävlingar, månadstävlingar, tävlingar mot andra fotoklubbar - tävlingar för nybörjare, för amatörer, för mästare, för kvinnor, för olika åldrar. Tävlingar i färg, i svartvitt... Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat bedömningen. Man har tolkat reglerna, begrundat amatörskapets tillämpning, räknat poäng enligt matematiska formler Man har varierat juryns sammansättning, antalet domare, man har betvivlat deras kvalifikationer, formulerat bedömningskriterier... Man har lyssnat till yrkesfotografer, konstnärer, konstkritiker, man har trott på publikomröstning... Allt detta med ett resultat: Ingen rättvisa! Varför då detta tävlingsraseri, vars like inte förekommer inom någon annan konstgren? Därför att det är spännande att tävla, lärorikt att få konstruktiv kritik, inspirerande att visa sina bilder för andra. Tävlingarna ger fotohobbyn en extra krydda. Därför tävlade man på 1890-talet, därför tävlar man fortfarande, hundra år senare. Genom tävlingar har många berömda fotografier kommit till allmän kännedom och skördat guld och ära både nationellt och internationellt. Klubbens första internationella framgång noterades redan år 1892, då man i Paris anordnade den första internationella fotografitävlingen, som samlade 150 amatörer från olika delar av världen. I den hårda konkurrensen vann Harry Hintze femte pris och bronsmedalj. Sedan dess har klubbens medlemmar vunnit många framgångar, både vid internationella utställningar och framför allt vid Finlands fotoklubbars förbunds årstävlingar, där klubben sedan förbundets grundande haft en framträdande ställning. Speciellt 60-talet och större delen av 70-talet präglades av en utåtriktad verksamhet. 75-årsjubileet 1964 celebrerades med en fotohistorisk utställning på Galeri Hörhammer, kombinerad med förbundets årsutställning, där AFK var procentuellt bäst med 16 godkända bilder av 34 inlämnade. Samarbetet med den finskspråkiga fotoklubben Kameraseura i Helsingfors var gott, och resulterade vid 80-årsjubileet i någonting så unikt som ett svenskspråkigt specialnummer av fototidskriften Kameralehti. Medlemmarna ordnade också egna fotografiska utställningar. Gemensamma fotoprojekt var "Amatörer ser på Stockis" och "Det nya Böle" som ingick i Helsingfors Sparbanks jubileumsutställning. AFK arrangerade ytterligare ett par fotohistoriska utställningar ur sitt bildarkiv: en presentation av Harald Rosenbergs fotografier och Tidsbilder, en serie sekelskiftsbilder, på Finlands fotografiska museum. Trots kursverksamhet och ett nyinrättat fotolaboratorium för medlemmarna deklinerade den bildmässiga verksamheten på ett för fotokonsten beklagligt sätt. Mästarna från 60-talet tröttnade på att tävla mot varandra, och nya bilder såg man sällan. Inslaget av yrkesfotografer, som under de gångna årtiondena inneburit en så fruktbar växelverkan mellan professionella och amatörer, tunnades ut. Amatörfotografklubben var åter en renodlad sällskapsklubb, där medlemmarna efter att ha avnjutit en reseskildring i färg från något exotiskt turistmål samlades till en ölsits på stamkrogen. Färgtävlingarna var de enda som lockade en större mängd deltagare, och möjligen kan man skylla det bristande intresset för svartvit fotografering på färgfilmen. Det var så bekvämt att fotografera i färg. Det krävde inte mera hantverk än att montera diapositiv. Medlemmarna åhörde gärna lärorika föredrag och kamerademonstrationer, men föredrog att fotografera för eget behov, i färg. Utfärderna var väl besökta, några medlemmar sågs t.o.m. fotografera, färgdiapositiv givetvis. Men sammanhållningen och stämningen var god. ===Den fina kopian=== {{Quote|Användningen av labbet ökar. Den nya monteringsutrustningen finns på plats och för varje vecka ökar antalet AFKare som har gått igenom monteringskurserna och vill börja använda sina nya färdigheter i praktiken.||AFK-cirkulär 2/88}} Amatöfotografklubben i Helsingfors r.f. går nu in i sitt andra sekel med förnyad kraft. Medlemsantalet är i stigande och aktiviteten är livlig. Klubben anordnar grundkurser, monteringskurser, prickningskurser och en omfattande avancerad kurs i svartvitt fotografiskt hantverk med Stig Gustafsson som kunnig ledare. Och resultaten har inte låtit vänta på sig. Åter har den svartvita bilden kommit till heders, utförd enligt alla konstens regler, arkivfast på silverrikt fiberpapper, finkornig med perfekt skärpa och gradation. Presenterad i prydlig passepartout. På mötena uppträder kända fotografer såsom Ulla-Maija Parikka, Matti Saanio, Pentti Sammallahti, Kristoffer Albrecht, Kristian Runeberg, Vidar Lindqvist. Det räcker inte med månadsmöten. Under säsongen samlas dessutom varje månad en svartvit cirkel och en färgcirkel för att närmare begrunda sina speciella problem. Framtiden förefaller ljus. Text: Bert Carpelan 7f308658a468aa70ebab6cb1c14a9c925560db4a 433 432 2022-04-21T12:57:13Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki ==De första hundra åren== Ur boken: AFK 1889 - 1989, utgiven av Amatörfotografklubben i Helsingfors r.f., Helsingfors 1989 {{Quote|Fotograf-amatörklubb<br>De damer och herrar, som önska inträda i en tilltänkt fotograf-amatör klubb i Helsingfors, behaga sammanträda till förberedande möte lördagen den 23 februari kl. 6 e.m. i Kleinehs hotell.||Hbl 22.2. 1889}} I anledning av ovanstående tidningsannons samlades tjugosex personer i Kleinehs hotell vid Salutorget i Helsingfors. Sammankallare var en känd kulturpersonlighet, friherre Hugo af Schultén, redaktör vid Nya Pressen, sekreterare i Finska Konstföreningen och medlem av Svenska Teaterns styrelse. Och därtill ivrig amatörfotograf, med smygfotografering som specialitet. Vid mötet i Kleinehs hotell, som leddes av Hugo af Schultén, enades de närvarande om önskvärdheten att bilda en fotograf-amatör klubb enligt modell av den några månader tidigare i Stockholm grundade Svenska Fotografiamatörföreningen, sedermera Fotografiska Föreningen. En kommitté tillsattes för att utarbeta stadgar, som godkändes vid föreningens konstituerande möte den 6 mars, varvid det föreslagna namnet Fotografiamatörklubben i Helsingfors antogs. Medlemmar i den första styrelsen blev: Hugo af Schultén, ordförande, mag. J.J. Sederholm, sekreterare, intendenten, artisten Th. Waenerberg, skattmästare, samt som ordinarie medlemmar stadskamreren Teodor Holmberg och fotograf Daniel Nyblin. Hugo af Schultén inlämnade "i underdånighet" till Kejserliga Senaten en anhållan om tillstånd att bilda en fotografi-amatörklubb i Helsingfors med syfte att söka väcka intresse för fotografikonsten och verka för dess spridning inom landet. Den 11 april 1889 avgavs följande resolution: {{Quote|Kejserliga Senaten har låtit denna underdåniga ansökning med dertill hörande handlingar Sig föredragas och finner godt icke allenast tillåta bildandet af ifrågavarande klubb, utan äfven gilla och till efterrättelse fastställa ofvanintagna stadgar. Det alle, som vederbör, till underdånig efterrättelse länder.|I Hans Kejserliga Majästets Höga Namn|Dess Senat för Finland.}} ===Herrklubb på Kämp=== {{Quote|"Efter mötet hvidtog en animerad supé hvarunder den angenämaste stämning var rådande. Samkvämet varade till arla morgonstund hvarunder det ena talet aflöste det andra."||Mötesreferat 1899}} Vid Fotografiamatörklubbens första ordinarie möte, den 16 mars 1889, höll Daniel Nyblin ett uppskattat föredrag om fotografins utveckling. Femtio år hade förflutit sedan Daguerres och Niepces uppfinning, dagerrotypin, presenterades inför akademierna för vetenskap och konst i Paris. Detta skedde den 19 augusti 1839, fotografins officiella födelsedag, då uppfinningen överlämnades till allmänt bruk. På 1850-talet framträdde porträttfotograferna, som själva preparerade sina våtplåtar, men först tjugo år senare, när kännedomen om Maddox uppfinning av den femtiofalt ljuskänsligare torrplåten nått vårt land, började amatörer syssla med fotografering. På 1880-talet blev negativmaterialet allt ljuskänsligare och kamerorna allt lätthanterligare. Och år 1888 föddes knäpparna. Kodak lancerade sin första lådkamera under den kända sloganen: "Tryck på knappen - vi gör resten!" Denna utveckling sågs inte med blida ögon av de konstnärligt inriktade amatörfotograferna: "Har denna trollformel bidragit till fotografins förbättrande, till dess höjande som vetenskap och konsthantverk, eller till dess popularisering som uppfostringsmedel för iaktagelseförmågans skärpande och konstsinnets höjande? Nej, säkerligen icke! Den har icke uppammat fotografiamatörer, men den har skapat "knäppare" i legio, ty de är många. Knäppare som tryckt på knappen och knipsat i tid och otid utan urskiljning, knappast med en fråga, varför. Värre än söndagsjägaren, som dundrar lös på allt som rör sig, har dessa knäppare gått lös på både lös och fast, och med förvåning och oblandad stolthet sett att de verkligen fått bilder, oftast dåliga, men i knäpparens ögon alltid utmärkta, ty han har ju själv tagit dem." (Daniel Nyblin) Det fanns alltså all anledning för de ambitiösa amatörfotograferna att bilda en förening till såväl nytta som nöje. Möten hölls på Kämp, i restaurang Catani, på Operakaféet eller Brandkårshuset. Programmet bestod då som nu av föredrag, bildvisningar, tävlingar och tekniska demonstrationer. Redan vid det första mötet utställdes inte mindre än 300 amatörfotografier och vid årsmötet den 30 oktober1889 demonstrerades en Laterna Magica och en fotografisk förstoringsmetod med magnesiumljus. Den Laterna Magica - en projektor för 9x9 cm diapositiv - som Daniel Nyblin beställde till klubben från Amerika, fungerade med elljus. Den förenklade bildvisningarna och tävlingskritiken. Diapositiven, som kvarblev i klubbens ägo, utgör stomme till dess unika bildarkiv. Den outtröttlige Daniel Nyblin ledde undervisningsverksamheten både för skolelever och avancerade amatörer, han "slog upp dörrarna till sitt laboratorium, demonstrerade ädelförfaranden och bringade emellanåt sitt vetgiriga auditorium ur fattningen, då han bad det avsmaka måttglas, vilkas innehåll snabbt analyserades som genuin madeira". (1902) Mötena avslutades ofta med en gemensam sexa. Då Kämp stängde, flyttade man till Handelsgillet, där man mot extra betalning per timme kunde fortsätta samvaron till långt in på småtimmarna. ===Med släde och ångbåt=== {{Quote|Efter det alla samlats och man intagit kaffe och ett parti morgonbiljard i Arkadien anträddes färden. Vädret var det härligaste, temperaturen väl låg, men motverkades all stelnad genom att deltagarna nu och då togo sig en galoppad efter åkdonen. För öfrigt hade Spårvägsbolaget eftertänksamt nog försett slädarna med fällar och filtar i parti.||24 november 1904}} I Fotografiamatörklubbens första årsberättelse konstaterar sekreteraren, att "enligt bestyrelsens tanke bör på programmet för nästa år ställas gemensamma utfärder både till land och sjöss, hvilka på samma gång de utgöra en rekreation äro synnerligen egnade att mellan klubbens medlemmar knyta en närmare bekantskap". Fotoutfärderna blev, och är fortfarande, en av föreningens mest uppskattade verksamhetsformer, vilket en livfull bildskörd och vältaliga protokollsanteckningar ger belägg för. Utfärder företogs höst, vinter och vår, men det var framförallt Kristihimmelsfärdstorsdagen som i decennier blev klubbens traditionella utfärdsdag. Så länge denna helgdag tilläts infalla på en torsdag. Men låt oss återgå till den tiden, då herr Jäderholm ställde en ångbåt till klubbens förfogande, och herr Lindenvall förärade till utfärden ett fat gott gammalt öl. Sekreteraren K.A. Aschan berättar om en utfärd den 25 maj 1902: "Den 25 maj ingick solig och klar, sålunda ingifvande förhoppning om ett lifligt deltagande. Denna förhoppning slog ej heller fel, ty kl. 9 på söndag morgon, då affärden skulle ske, hade deltagare till en af ett par tiotal samlats nere vid ångbåten Uranus´ afgångsplats i Södra hamnen. Efter en kortare rådplägning beslöts att kursen skulle ställas österut till den natursköna Sibbo viken. --- Med god fart ångade vi genom Hästnäs sund och trakten söder om Willinge. Hunna något bortom sistnämnda holme hade den geschäftige "Lasse" Wiik låtit duka upp en splendid frukost i salongen, hvarvid både "helan" och "halfvan" togos med smak; sjön suger, heter det, och den känslan hade vi litet hvar, hvarföre vi äfven gjorde all heder åt anrättningarna. Just som man var i full fart med att låta maten tysta munnen, inträffade ett litet intermezzo. Uranus fick nämligen bottenkänning, hvilken dock, tackvare kaptenens försiktighet att gå med sakta fart, aflöpte utan några menliga följder, hvarför färden kunde fortsättas utan vidare äfventyr. Här vilja vi anteckna ett af herr Otto Johansson väckta förslag af innehåll, att mellan deltagarene i utfärden skulle anställas en täflan, i hvilken en hvar finge deltaga med tre under utfärden tagna bilder, hvilka skulle inlämnas på höstmötet i september. Förslaget, som vann de närvarandes lifliga bifall, blef enhälligt antaget, hvarpå till prisdomare utsågos herrar O. Johansson, A. Rosenbröjer och A. Aschan. --- Under ifrigt fotograferande närmade vi oss slutmålet för färden, och omkring ½ 1 eft. m. angjordes Kallbäcks brygga vid mynningen af Sibbo å. Ankomsten skulle naturligtvis fotograferas, och utfördes detta efter alla konstens regler af Herr Schohin. Utrustade till händer och tänder med allt hvad till fotografering hörer, anträdde man nu i spridda grupper en fotvandring till Söderkulla lantbruksinstitut, beläget några kilometer längre upp vid ån. Inom parentes sagdt var man väl utrustad i kameraväg - många voro försedda med såväl stativ- som handkamera, och på plåtar fanns det öfverflöd (enligt en approximativ beräkning 5 à 600). Det fotografiska utbytet torde sålunda i kvantitatift afseende varit betydligt - om det kvalitativa hafva vi ej varit i tillfälle att erfara något, men uttala den förhoppningen att det måtte blifva godt. Efter c. 2 timmars vandring i skog och mark, hvarunder både vackra och fula saker fästades på den fotografiska plåten, återvände sällskapet till Kallbäck, där den ljufliga anblicken af ett i det gröna uppdukadt middagsbord fröjdade våra hungriga magar, och lofvade riklig ersättning för de utståndna strapatserna. En tjenstvillig Sibbogubbe, som redan tidigare lemnat oss diverse handräckningar, tjenstgjorde under middagen som afknäppare hvid fotografering af bordsgrupper. --- Om återfärden är ej mycket att säga. --- Kl. ½ 9 på aftonen satte vi åter välbehållna foten i land, nöjda med vår dag." ===Ljusets konst=== {{Quote|"Årets konstsäsong öppnades i dag på ett lika intressant som lofvärt vis af Fotografiamatörklubben i Helsingfors med den utställning, som klubben anordnat uppe i expositionssalen å Ateneum. Den vederbörliga vernissagen eller "fixagen", som denna högtidliga ceremoni på fotografspråket bör benämnas - gick i går middagstiden af stapeln, celebrerad af ett antal inbjudna: fotografer och amatörer af olika slag och båda könen. Solen, som vid våra vernissager annars plägar lysa med sin frånvaro, var i går för unders skull med och gaf det hela den önskliga tonen och "fixagen" - som det f.ö. rätteligen tillkommer denna ljusets konst framom alla andra.||Hufvudstadsbladet 1.9.1907}} Citatet ovan beskriver stämningen vid öppnandet av den andra allmänna fotografiska utställningen i Ateneum 1907, men Finlands första fotografiska utställning arrangerade Fotografiamatörklubben redan den 3 december 1892 i en butikslokal i den nybyggda Wredeska passagen. Efter att 200 fotografier refuserats på grund av brist på utrymme, utställdes inte mindre än 375 bilder av 24 klubbmedlemmar. I sitt öppningstal påpekade ordföranden, ingenjör C.E. Holmberg, att utställningen "icke blott afsåg att sporra medlemmarna, utan att äfven bibringa allmänheten kunskaper om hvad som verkligen erkändes som goda fotografier". Under tre dagar besöktes utställningen av 700 helsingforsare. Den första allmänna fotografiska utställningen, som var öppen för både klubbmedlemmar och andra fotografer, arrangerades i Ateneum år 1903. Utställningskommittén bestod av Daniel Nyblin, Otto Johansson och Wladimir Schohin. Bland deltagarna utdelades första pris till Thorvald Nyblin, Alfred Nybom, Wladimir Schohin, Axel Tammelander och Carl Jahn, och andra pris till bl.a. Walter Jakobsson, Lars Wiik och Ivan Timiriasew. Utställningen blev en publikframgång, den besöktes av 3000 personer, men den väckte också missnöje, främst bland yrkesfotograferna, som inte gillade att så många av de prisbelönta var amatörfotografer. Ovettet riktade sig främst mot Daniel Nyblin, trots att han inte ens var medlem av prisjuryn. Inte desto mindre var man tre år senare redo att sätta igång på nytt. Det visade sig, att de flesta yrkesfotografer ändå inte ansåg det värt att delta. "Inte lönar det sig för en fattig fan", svarade en. Daniel Nyblin skyller det magra deltagandet på "mullvadsarbetet och det energiska motarbetandet från deras sida, som skrivit fotografins bakåtskridande på sin fana". "Men", säger han, "utställningen är där, och den är bra!" I Hufvudstadsbladet beskriver signatur "Amatör" utställningen så här: "En blick rundt om i salen öfver de utställda arbetena är tillfyllest för att fastslå, att fotograferingskonsten är stadd i snabb utveckling. Det dilettantiskt anspråkslösa "bildtagandet" är ett längesedan öfvervunnet stadium för de utställande. Det konstnärliga sträfvandet har alltmer trädt i förgrunden med nya medel, vägar och synpunkter. Fotografikonsten vill bli konst till karaktär och värdighet och nöjer sig icke mera med den rang, som varit tillmätt åt det gamla "konterfejandet". Där finnes också på utställningen en hel del "fotografier", hvilka stå förbluffande nära den gräns, som dragits, drages och sannolikt alltid kommer att dragas mellan fotografering och konst, mellan den fotografiska plåtens och den mänskliga hjärnans intryck, de där äga all tänkbar skärpa i naturåtergifvandet förenad med en frapperande känslighet i greppet om stämningen och det lifgivande konstnärliga intrycket. Där finns fotografiska naturstudier och porträtt, hvilka man nästan kunde taga för handmålade akvareller, pasteller eller svartkritteckningar af någon utmärkt impressionistisk konstnär - och detta borde ju alltid vara ett kriterium för deras konstnärlighet såväl i allmän som i tillämpad bemärkelse." Signaturen "Amatör" syftar på fotografier av bl.a. Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, utförda i s.k. ädelförfarande - bromolje-, kol- och gummitryck. Men utställningen presenterade också en fototeknisk sensation, de första färgdiapositiven, fotograferade av Walter Jakobsson, Nicolai Leibowitsch och Harald Rosenberg på Lumières Autochrome plåtar, som samma år kom ut på marknaden. "Det nyaste af allt det vackra, som utställningen har att bjuda på." ===Bromolja och färg=== {{Quote|I sina strävanden efter natur och stämning, efter sanning och karaktär, går många av den moderna riktningens apostlar för långt. Strävandet efter mjukhet i linjerna och helhet i valörerna har fört till en oskärpa som endast kan betecknas som sudd. Men i övergångsperioder går man alltid först för långt för att sedan återvända och finna den rätta medelvägen.|Daniel Nyblin|1903}} Under 1800-talet var det fotografins tekniska utveckling som främst sysselsatte fotograferna. De fascinerades av det "typiskt fotografiska" - den oerhörda skärpan och detaljåtergivningen, fotografins absolut korrekta och minutiösa återgivande av verkligheten. Då också den tidens målarkonst hyllade största möjliga noggrannhet i utförandet, var det många konstnärer, från porträttmålare till silhuettklippare, som gav slaget förlorat och övergick till att förtjäna sitt levebröd som fotografer. I vilken mån impressionismen var en reaktion mot den fotografiska skärpan är svårt att säga, men säkert är, att den påverkade de konstnärligt inriktade fotograferna. De tyckte att kameran som sådan bäst lämpade sig för tekniskt och vetenskaplig avbildning, men knappast som konstnärligt uttrycksmedel. Hur skulle de kunna frigöra sig från den schablonmässiga hantverksfotografin och avbilda motiven med konstnärlig känsla och stämning? Medlet var de s.k. ädelförfarandena - bromolje-, kol- och gummitryck. Det var tålamodsprövande och tidsödande procedurer, men de gav fotograferna konstnärlig frihet. Den enklaste och populäraste metoden var bromoljetrycket. Exponeringen kunde ske helt normalt genom förstoring på känslig bromsilverpapper, som sedan blektes och med kemikaliska medel gjordes mottaglig för färg. Färgen penslades eller valsades på det ljuskänsliga skiktet efter exponeringen. Ofta flyttades pigmentbilden från ursprungspappret till ett akvarell- eller stentryckspapper. Eftersom bilden framställdes av hållbara färgämnen i stället för av silver, är hållbarheten utomordentlig. Med pensel och färg kunde fotograferna på detta sätt manipulera bilden efter behag, undertrycka onödig skärpa och överflödiga detaljer och åstadkomma måleriska verk med den accepterade fotokonstens alla kännetecken. På de fotokurser som Fotografiamatörklubben anordnade kring sekelskiftet under Daniel Nyblins ledning, fanns konstnärligt begåvade skolungdomar, som kom att sätta sin prägel på den finländska fotokonsten. En sådan var Alfred Nybom som också blev känd affärsman i fotobranschen. Alfred Nybom fortsatte sina fotografiska studier i Tyskland, där han utvecklades till en mästerlig porträttfotograf av högsta internationella nivå. Han arbetade för Kunst Atelier Wertheim i Berlin och för Photographische Kunstanstalt Lövyn i Wien, tills han år 1908 återvände till Finland och övertog den danskfödde P.J. Bögelunds fotografiska magasin vid Esplanaden i Helsingfors. Affären övertogs senare av hans son Harald Nybom. Alfred Nybom var tidvid VD för den kända porträttstudion Atelier Apollo i Helsingfors. Han grundade också Finska Biograf Ab och den framgångsrika firman Polyfoto Ab, vilken han ännu som 70-åring ledde som dess verkställande direktör. Gunnar Lönnqvist anställdes vid Ab Finska fotografiska magasinet f.d. Daniel Nyblin, där han arbetade i 32 år och avancerade till verkställande direktör. År 1933 startade han Kodakagenturen Oy Valovarjo Ab, som han ledde till 75 års ålder. Det är ur fotokonstens synpunkt beklagligt att varken Alfred Nyboms eller Gunnar Lönnqvists engagemang i affärslivet under senare år gav tid över för eget konstnärligt fotograferande. Men deras ungdomsverk ger dem en obestridlig plats i den finländska fotografins historia. "Dessutom har han fotografering som hobby och är sedan många år ordförande i Amatörfotografklubben." Med dessa ord avslutar Hufvudstadsbladet sin presentation av ingeniör Walter Jakobsson, som år 1942 fyller 60 år. Då har han bakom sig en lång bana som konstnärligt framstående amatörfotograf, men det är förklarligt att dessa förtjänster överskuggas av hans övriga meriter: trefaldig världsmästare och olympisk guld- och silvermedaljör i konståkning! På många av klubbens utfärdsbilder från början av seklet ses en glad yngling med studentmössan på huvudet och plåtkamera i handen. Den unga studeranden vid Polytekniska Institutet behärskade fototekniken till fulländning, och det var med ädelförfarandet som han uppnådde sina konstnärligt värdefullaste resultat. Walter Jakobssons bilder är utförda i övervägande mörka valörer, fotograferade i sparsamt ljus och dramatisk belysning. Sina stadsbilder fotograferade han i regn och rusk, med asfalten blänkande av väta och konturerna uppmjuknade av dis och dimma. Med ädelförfaranden förstärkte han motivets karaktär och stämningsvärden enligt sin egen konstnärliga bildsyn. En annan av klubbens obestridliga mästare var Wladimir Schohin, till yrket handelsman. Han ägde en rysk lanthandel i hörnet av Unionsgatan och Norra Magasinsgatan i Helsingfors. Efter torghandelns slut parkerade bönderna sina hästar på gården och inköpte allt från filtstövlar till vodka och rysk tobak. År 1900 återfinns han för första gången på segerplats i Fotografiamatörklubbens årstävling, och tre år senare tilldelas han första pris vid den allmänna fotoutställningen i Ateneum med fotografier som är "i alla avseenden förstklassiga". På utställningen 1907 har Daniel Nyblin svårt att finna nog med superlativer: "Han har en kollektion bestående av de läckraste småtavlor man kan tänka sig, en del i gummitryck, andra i koltryck. Dessa linjer, dessa toner! Allt är fullkomligt, harmoniskt, helt. Herr Schohins första pris är egentligen för lågt, det borde läggas ett plus därtill!" Det var på denna utställning som klubben förevisade de första färgdiapositiven, fotograferade på de nya Lumière-plåtarna. Trots sina livfulla situationsbilder, känsliga porträtt och stämningsfulla landskap är det som färgfotograf Wladimir Schohin väckt internationell uppmärksamhet. Med de tekniskt primitiva plåtarna skapade han utsökta stillebenkompositioner med fenomenalt skicklig ljusbehandling och säker känsla för form och material. Efter Schohins död 1934 inlöste Amatörfotografklubben ett hundratal av hans färgdiapositiv, som sedan bl.a. har utställts vid den stora utställningen av nordisk fotografi "The Frozen Image" i USA. ===Reportage med stativ=== {{Quote|En gång skall man kanske upptäcka, att han, främlingen, lyckats i bild bevara mycket av det Helsingfors som annars blivit glömt och förstört, att hans kamera lämnat värdefulla bidrag till belysande av hufvudstadens rapida utveckling.||Hufvudstadsbladet 1927}} Medan övriga medlemmarna sysslade med konstnärliga ädelförfaranden, fanns det inom Fotografiamatörklubben ett antal medlemmar som insåg den oförfalskade dokumentärbildens värde. Den kändaste är otvivelaktigt Ivan Timiriasew, generalguvernörens adjutant, som vid sin död hyllas med ovanstående minnesord i Hufvudstadsbladet 1927. Ivan Timiriasews favoritmotiv var Helsingfors - dess gator, parker och hamnar - med flanörer, lekande barn, arbetare, marknadsvimmel och dekorativa segelskutor. Hans intresse var framför allt mänskan, som han skildrade med den engagerade reportagebildens alla kännetecken: äkthet, liv och känsla. Som trettioårig kavalleriofficer kom han år 1890 till Helsingfors som adjutant hos generalguvernören, greve Heyden. Generalguvernörerna växlade, men Timiriasew blev kvar. Han blev med tiden en välkänd figur i huvudstaden, i synnerhet som han inte var någon sällsynt företeelse i utelivet, en trogen dyrkare av varietén på Brunn och med stambord på Catani. Men fotografering var hans stora passion, en hobby som han utvecklade till mästerskap. Han deltog flitigt i klubbens möten, som ibland under de oroliga tiderna kunde urarta till häftiga dispyter. Men "Timiren" höll sig orubbligt neutral och dryftade endast fototekniska spörsmål. Han sålde ibland reportagebilder till tidskriften Veckans Krönika, mest för att få se sina bilder och sitt namn i tryck. Men då han efter år 1917 valde Finland till sitt nya fosterland, kunde han dryga ut statspensionen med pressfotografering på heltid. Tidskriften Veckans Krönikas första fotograf, Harald Rosenberg, hade nämligen tagit tjänst som kriminalfotograf. Också Harald Rosenberg fick sin fotografiska skolning på Fotografiamatörklubbens kurser. Hans fotointresse vaknade redan i de tidiga tonåren. Då han år 1900 som 17-årig företog en cykelfärd genom Finlands "midja" - från Uleåborg till Suomussalmi - var han redan en skicklig amatörfotograf, som trots primitiv fotoutrutsning åstadkom utmärkta reportagebilder. Eftersom han efter avslutad skolgång huvudsakligen försörjde sig som tidskriftsfotograf, är det motiverat att ge honom en plats i den finländska fotohistorien som landets första pressfotograf. "Speciell fotograf för Weckans Krönika och Helsingin Kaiku" kallades han på sitt visitkort. År 1909 anställdes han som Finlands första kriminalfotograf vid Kriminalpolisen i Helsingfors, en syssla som inte hindrade honom från att förse tidningspressen med nyhetsbilder. Tvärtom. En idealisk situation för en nyhetsfotograf: alltid först på plats när någonting händer! Det var dramatiska tider - tsarväldets sista decennium med strejker, demonstrationer och attentat. Det blev självständighet och inbördeskrig. Och så kom det glada tjugotalet med förbudslag och spritsmuggling. Allt dokumenterades med Harald Rosenbergs kamera. Under 1910-talets senare hälft framträder ytterligare en af Fotografiamatörklubbens medlemmar som skicklig dokumentär- och pressfotograf. Det är Nicolai Leibowitsch, "en man med kraftiga tummar och konstnärlig blick, humor och kulinarisk smak", som han karakteriseras i Veckans Krönika, då han 1919 fyller 50 år. Till yrket var han massör innan han övergick till pressfotografering. Därav de kraftiga tummarna. För övrigt var han enligt tidskriften försedd med en aldrig klickande kamera och utvecklade en rent förbluffande energi. Han var "allestädes närvarande, vuxen alla de kinkiga situationer en kamerans man kan råka in i, färdig att när som helst störta ut ur hemmets lugna vrå, kort sagt, en förträfflig medarbetare". År 1921 antog klubben sitt nuvarande namn Amatörfotografklubben i Helsingfors, kort AFK. ===Romantik och Rosenlund=== {{Quote|De gamla bildsköna motiven är förkastade - en ny skönhet har trätt i stället. Kamerans öga riktas mot vardagliga ting ur en ny synvinkel - och de vardagliga tingen blir plötsligt expressiva, poetiska, rent av mystiska.|Raoul af Hällström}} Bauhausskolans nysakliga bildsyn, som Raoul af Hällström syftar på i citatet ovan, fick inte fotfäste inom Amatörfotografklubben. Den företräddes i Finland på 30-talet främst av Abiss-gruppen, vars medlemmar Heinrich Iffland och Björn Soldan var aktiva inom AFK, men utan att i högre grad påverka de övriga medlemmarnas bildsyn. Piktorialismen hade starka rötter, dels på grund av de fortfarande aktiva gamla mästarna, såsom Wladimir Schohin, Walter Jakobsson och Fritz Englund, dels på grund av nya medlemmar, som också de anammade den romantiska bildsynen. Även om en skribent i tidskriften Valokuvaus 1927 prisar ädelförfarandena med orden "alltid vinner de över bromsilverförstoringarna, oberoende av vilka mjukteckningsmetoder de sistnämnda än må utnyttja", fick de måleriska bromoljetrycken ge plats för enklare förstoringar. Men bildsynen var den samma: estetik och romantik, mjuka linjer och vackra valörer. En av de främsta nya romantikerna var Georg Tschernochvostoff. Hans fotointresse kände inga språkgränser, han verkade aktivt inom såväl AFK som den finskspråkiga Kameraseura. På 40-talet var han rent av samtidigt vice ordförande i vardera klubbarna. Han var också en av de första finländarna som kallades till medlem i Royal Photographic Society i London. Tscherno var en sällsynt mångsidig konstnärlig begåvning. Från måleri övergick han till fotografering, där hans tekniska och konstnärliga talanger förenades. Han var dessutom något av ett språkgeni. I sitt mörkrum i en alkov vid Mechelinsgatan i Helsingfors studerade och experimenterade Tscherno fototeknik tillsammans med AFK-medlemmarna Heinrich Iffland, Ilmari Wasenius och Fred Runeberg. Sina erfarenheter delgav han sedan de övriga klubbmedlemmarna. Han har bl.a. invigt den kända fotografen Constantin Grünberg i fotografins mysterier. Som huvudkamera använde perfektionisten Tscherno en Rolleicord, som uppfyllde hans krav på optisk kvalitet och stort negativformat. Sin kinofilmskamera använde han främst för färgfotografering, då Kodaks och Agfas diapositivfilm i kinofilmsformat kommit i handlen 1938. Samma höst arrangerade AFK sin första färgbildstävling, där Tscherno i konkurrens med 138 inlämnade diapositiv vann första pris med såväl rasterplåtar som flerskiktsfilm. Det krävdes en ny generation av respektlös 50-talsungdom för att tränga undan "rosenlundarnas" - som glåpordet ljöd med syftning på ett känt ålderdomshem i Stockholm - och deras "ålderstigna, förljugna, överromantiska bildstil". Men idag har pendeln svängt tillbaka. På 80-talet respekteras åter klassiska estetiska värden, känslig motivåtergivning och fulländad valörskala. De gamla rosenlundarna är åter i ropet. ===Fotografik och fotogram=== {{Quote|Den subjektiva fotografin är experimentell, den strävar till att vidga fotografins gränser, till att finna nya fotografiska uttrycksmedel. Sådana är t.ex. fotogrammen, ofta abstrakta bilder som åstadkoms genom att projicera föremål direkt på fotopappret utan hjälp av kamera, samt fotomontage, där olika lösklippta bildelement hopfogas till en ny helhet.|Jaakko Ylinen|Teekkari, 1956}} Ingenting är nytt under den fotografiska solen. Den efterkrigsgeneration som på 50-talet revolterade mot den romantiska bildstilen har sina rötter i 20-talet Bauhaus skolan, där ungraren László Moholy-Nagy verkade under åren 1923-28. Där vidareutvecklade man de i England respektive Frankrike verksamma amerikanarna Coburns och Man Rays experiment med fotografier utan kamera, fotogram, solarisation och andra grafiska fototekniker. Men det var AFK:s unga radikaler rätt omedvetna om. Deras bibel var Otto Steinerts Subjektive Fotografie samt tidskrifterna Foto och Nordisk Tidskrift för fotografi, som återspeglade De ungas reaktion i Sverige mot rosenlundarna. Motiven söktes gärna bland det fula och frånstötande: bakgårdar, söndriga fönster, flagande murytor. Men det var inte motivet som skapade bilden, utan utförandet, som byggde på en idé. Motivet degraderades till medel för skapande verksamhet, bilden blev ett självändamål. Diskussionens vågor gick givetvis höga. Ju hårdare och mer oförstående kritik, desto nöjdare var fotograferna, som inspirerades till alltmer chockerande bilder. Själsfränder fann de i Åbo Fotoklubb och en del finskspråkiga fotoklubbar, där den s.k. fotografiken överlevde betydligt längre än i AFK. På Finlands fotoklubbars förbunds årsutställning deltog man t.o.m. med tredimensionella fotokonstruktioner av trä. Det var de grafiskt hårda svartvita bilderna utan gråskala som blev den subjektiva fotografins särprägel, bilder som "lika väl kunde utföras med tusch och pensel". Många betvivlade att Viking Nyström och Lars von Haartman överhuvudtaget ägde en kamera, när de tävlade med sina fotogram utförda med förstoringsapparat. Ett gränsfall var Per Olov Jansson, som kombinerade sin i grunden romantiska bildsyn med reklamfotografens teknik och experimentlusta. Han njöt av det traditionella landskapet, återgett med full gråskala och pietetsfull teknik, men också av att skapa en abstraktion eller stämning genom att manipulera med perspektiv, tonskala och beskärning. Fredrik Hackman byggde upp fantasifulla stilleben och tabletop-arrangemang i sitt vardagsrum, medan Robin Hackman laborerade hänsynslöst med dubbelkopieringar i familjens badrum. Ingenting var förbjudet, allt skulle prövas. Bilderna har kanske inte alltid tålt tidens tand, men de hade ett gemensamt drag, som var friskt uppiggande: en medvetet naiv idioti - humor och ironi. Sådant förekom inte inom de andra fotoklubbarna, där man tog sig själv och sin fotokonst mera på allvar. Men inom AFK fanns det samtidigt en grupp fotografer, bl.a. Caj Bremer, K.G. Roos och Kristian Runeberg, som kämpade för den ärliga reportagebilden. Deras tid kom på 60-talet, i dagspress och tidskrifter. ===Guld och ära=== <blockquote> Fotodomare Kalevi Pekkonen:<br> - Det skulle vara roligt att veta vad fotografen egentligen har avsett med denna bild. Röst ur publiken:<br> - Antagligen har han avsett att vinna tävlingen! </blockquote> Så länge det funnits fotoklubbar har det funnits fototävlingar. Klubbmedlemmarna kan i stort sett uppdelas i tre grupper: Auktoriteterna - de som anses kapabla att bedöma andras bilder, tävlingshajarna - de som vågar utsätta sina bilder för kritik, och åskådarna, vilkas uppgift är att applådera vinnarna. Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat tävlingsregler. För att ge alla en chans att vinna har man delat upp deltagarna i olika klasser. För att öka intresset har man anordnat tävlingar av olika slag och för olika medlemskategorier: Motivtävlingar, utmanartävlingar, utfärdstävlingar, månadstävlingar, tävlingar mot andra fotoklubbar - tävlingar för nybörjare, för amatörer, för mästare, för kvinnor, för olika åldrar. Tävlingar i färg, i svartvitt... Så länge det funnits fototävlingar har man diskuterat bedömningen. Man har tolkat reglerna, begrundat amatörskapets tillämpning, räknat poäng enligt matematiska formler Man har varierat juryns sammansättning, antalet domare, man har betvivlat deras kvalifikationer, formulerat bedömningskriterier... Man har lyssnat till yrkesfotografer, konstnärer, konstkritiker, man har trott på publikomröstning... Allt detta med ett resultat: Ingen rättvisa! Varför då detta tävlingsraseri, vars like inte förekommer inom någon annan konstgren? Därför att det är spännande att tävla, lärorikt att få konstruktiv kritik, inspirerande att visa sina bilder för andra. Tävlingarna ger fotohobbyn en extra krydda. Därför tävlade man på 1890-talet, därför tävlar man fortfarande, hundra år senare. Genom tävlingar har många berömda fotografier kommit till allmän kännedom och skördat guld och ära både nationellt och internationellt. Klubbens första internationella framgång noterades redan år 1892, då man i Paris anordnade den första internationella fotografitävlingen, som samlade 150 amatörer från olika delar av världen. I den hårda konkurrensen vann Harry Hintze femte pris och bronsmedalj. Sedan dess har klubbens medlemmar vunnit många framgångar, både vid internationella utställningar och framför allt vid Finlands fotoklubbars förbunds årstävlingar, där klubben sedan förbundets grundande haft en framträdande ställning. Speciellt 60-talet och större delen av 70-talet präglades av en utåtriktad verksamhet. 75-årsjubileet 1964 celebrerades med en fotohistorisk utställning på Galeri Hörhammer, kombinerad med förbundets årsutställning, där AFK var procentuellt bäst med 16 godkända bilder av 34 inlämnade. Samarbetet med den finskspråkiga fotoklubben Kameraseura i Helsingfors var gott, och resulterade vid 80-årsjubileet i någonting så unikt som ett svenskspråkigt specialnummer av fototidskriften Kameralehti. Medlemmarna ordnade också egna fotografiska utställningar. Gemensamma fotoprojekt var "Amatörer ser på Stockis" och "Det nya Böle" som ingick i Helsingfors Sparbanks jubileumsutställning. AFK arrangerade ytterligare ett par fotohistoriska utställningar ur sitt bildarkiv: en presentation av Harald Rosenbergs fotografier och Tidsbilder, en serie sekelskiftsbilder, på Finlands fotografiska museum. Trots kursverksamhet och ett nyinrättat fotolaboratorium för medlemmarna deklinerade den bildmässiga verksamheten på ett för fotokonsten beklagligt sätt. Mästarna från 60-talet tröttnade på att tävla mot varandra, och nya bilder såg man sällan. Inslaget av yrkesfotografer, som under de gångna årtiondena inneburit en så fruktbar växelverkan mellan professionella och amatörer, tunnades ut. Amatörfotografklubben var åter en renodlad sällskapsklubb, där medlemmarna efter att ha avnjutit en reseskildring i färg från något exotiskt turistmål samlades till en ölsits på stamkrogen. Färgtävlingarna var de enda som lockade en större mängd deltagare, och möjligen kan man skylla det bristande intresset för svartvit fotografering på färgfilmen. Det var så bekvämt att fotografera i färg. Det krävde inte mera hantverk än att montera diapositiv. Medlemmarna åhörde gärna lärorika föredrag och kamerademonstrationer, men föredrog att fotografera för eget behov, i färg. Utfärderna var väl besökta, några medlemmar sågs t.o.m. fotografera, färgdiapositiv givetvis. Men sammanhållningen och stämningen var god. ===Den fina kopian=== {{Quote|Användningen av labbet ökar. Den nya monteringsutrustningen finns på plats och för varje vecka ökar antalet AFKare som har gått igenom monteringskurserna och vill börja använda sina nya färdigheter i praktiken.||AFK-cirkulär 2/88}} Amatöfotografklubben i Helsingfors r.f. går nu in i sitt andra sekel med förnyad kraft. Medlemsantalet är i stigande och aktiviteten är livlig. Klubben anordnar grundkurser, monteringskurser, prickningskurser och en omfattande avancerad kurs i svartvitt fotografiskt hantverk med Stig Gustafsson som kunnig ledare. Och resultaten har inte låtit vänta på sig. Åter har den svartvita bilden kommit till heders, utförd enligt alla konstens regler, arkivfast på silverrikt fiberpapper, finkornig med perfekt skärpa och gradation. Presenterad i prydlig passepartout. På mötena uppträder kända fotografer såsom Ulla-Maija Parikka, Matti Saanio, Pentti Sammallahti, Kristoffer Albrecht, Kristian Runeberg, Vidar Lindqvist. Det räcker inte med månadsmöten. Under säsongen samlas dessutom varje månad en svartvit cirkel och en färgcirkel för att närmare begrunda sina speciella problem. Framtiden förefaller ljus. Text: Bert Carpelan [[Category:Arkivet]] [[Category:Historia]] d47b7c05f9ba622da3d69413dfe4fbd1401de95f 0 16 435 82 2022-04-21T13:00:10Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki [[AFK|Amatörfotografklubben]] har ett relativt stort och välskött arkiv med ungefär 5000 bilder från klubbens hela verksamhetsperiod. Dessutom har klubben en hel del dokument i sitt arkiv - bl.a. nästan alla mötesprotokollen. Kort om fotografen [[Alfred Nybom]] och om hans verksamhet i Berlin under början av seklet samt några bilder av [[Gunnar Lönnqvist]]. Klubben har en i finländska förhållande betydelsefull samling [[Autokrommetoden|autokromer]], dvs. tidiga färgdiapositiv. Autokrommetoden offentliggjordes sommaren 1907 och autokromerna blev genast en stor succé världen över. En artikel om [[Valborg Sundwall]] som var aktiv i klubben på 1950-talet. Något om klubbens [[Prissamlingen|pokaler och medaljer]]... Senare delen av 1930-talet var en aktiv period i AFK med en hel del tävlingar som programnummer. Några av de mera avancerade fotografer som deltog i dessa var [[Miliam Malmelin]], [[Othmar Nyblin]] och [[Georg Tschernochvostoff]]. Du kan nu bekanta dig med AFK:s äldsta protokoll på nätet. De ursprungliga protokollen är här så som de har skrivits, deras språk har i regel inte ändrats. Förutom protokollen finner du här också andra dokument som vi har ansett vara intressanta. [[Category:Arkivet]] [[Category:Historia]] e54e685752eca24c3f152a04a3c5cc16047f94a4 6 78 436 2022-04-21T13:01:53Z WikiSysop 1 Autokrom av Harald Rosenberg wikitext text/x-wiki Autokrom av Harald Rosenberg c601952ea444de07dad7c7e20c32221b24d29c74 6 79 437 2022-04-21T13:02:43Z WikiSysop 1 Autokrom av Walter Jakobsson wikitext text/x-wiki Autokrom av Walter Jakobsson 296f328732b7487bdcb6ecb9597397ad656cbc2f 6 80 438 2022-04-21T13:03:32Z WikiSysop 1 Autokrom av Wladimir Schohin wikitext text/x-wiki Autokrom av Wladimir Schohin d3e864c4b633efdc6032ddf138c880e28bf254dd 6 81 439 2022-04-21T13:04:22Z WikiSysop 1 Autokrom av Wladimir Schohin wikitext text/x-wiki Autokrom av Wladimir Schohin d3e864c4b633efdc6032ddf138c880e28bf254dd 6 82 440 2022-04-21T13:05:06Z WikiSysop 1 Autokrom av Wladimir Schohin wikitext text/x-wiki Autokrom av Wladimir Schohin d3e864c4b633efdc6032ddf138c880e28bf254dd 442 440 2022-04-21T13:06:54Z WikiSysop 1 WikiSysop moved page [[File:Autokrom-wladimiar-schohin-3.png]] to [[File:Autokrom-wladimir-schohin-3.png]] without leaving a redirect wikitext text/x-wiki Autokrom av Wladimir Schohin d3e864c4b633efdc6032ddf138c880e28bf254dd 6 83 441 2022-04-21T13:06:03Z WikiSysop 1 Autokrom av Wladimir Schohin wikitext text/x-wiki Autokrom av Wladimir Schohin d3e864c4b633efdc6032ddf138c880e28bf254dd 6 84 443 2022-04-21T13:07:31Z WikiSysop 1 Autokrom av Wladimir Schohin wikitext text/x-wiki Autokrom av Wladimir Schohin d3e864c4b633efdc6032ddf138c880e28bf254dd 6 85 444 2022-04-21T13:08:15Z WikiSysop 1 Autokrom av Wladimir Schohin wikitext text/x-wiki Autokrom av Wladimir Schohin d3e864c4b633efdc6032ddf138c880e28bf254dd 0 86 445 2022-04-21T13:08:34Z WikiSysop 1 Created page with "Autokrommetoden var den första praktiskt användbara metoden för fotografering i färg och autokromerna blev en succé världen över då de lanserades på marknaden sommare..." wikitext text/x-wiki Autokrommetoden var den första praktiskt användbara metoden för fotografering i färg och autokromerna blev en succé världen över då de lanserades på marknaden sommaren 1907. Redan i augusti 1907 gjorde importören Daniel Nyblin och några andra medlemmar i AFK som de första i Finland autokromer. Och i början av september samma år kunde man offentligt visa autokromer på den av AFK arrangerade andra allmänna fotografiska utställningen i Ateneum. Där väckte färgbilderna stor uppmärksamhet bland publiken. En del av de utställda autokromerna torde ingå i AFK:s samling av Harald Rosenbergs och Walter Jakobssons autokromer. Eftersom det var både dyrt och svårt att göra bra färgbilder med autokrommetoden var det få i Finland som fortsatte att göra autokromer efter de första experimenten. En av dem var Wladimir Schohin, som gjorde autokromer ända in på 1920-talet. Schohins autokromer är av hög kvalitet också i internationell jämförelse och de har väckt intresse även utomlands. Nedan följer några exempel ur klubbens samlingar: [[File:Autokrom-harald-rosenberg.png]] [[File:Autokrom-walter-jakobsson.png]] [[File:Autokrom-wladimir-schohin.png]] [[File:Autokrom-wladimir-schohin-2.png]] [[File:Autokrom-wladimir-schohin-3.png]] [[File:Autokrom-wladimir-schohin-4.png]] [[File:Autokrom-wladimir-schohin-5.png]] [[File:Autokrom-wladimir-schohin-6.png]] f0e5a0bb37f50aee1d225877cf560deb0cebc6b9 6 87 446 2022-04-21T13:10:42Z WikiSysop 1 Foto av Alfred Nybom wikitext text/x-wiki Foto av Alfred Nybom 599a3b1e164297ddde4a6630282618aed8d2747d 6 88 447 2022-04-21T13:11:19Z WikiSysop 1 Foto av Alfred Nybom wikitext text/x-wiki Foto av Alfred Nybom 599a3b1e164297ddde4a6630282618aed8d2747d 6 89 448 2022-04-21T13:11:53Z WikiSysop 1 Foto av Alfred Nybom wikitext text/x-wiki Foto av Alfred Nybom 599a3b1e164297ddde4a6630282618aed8d2747d 6 90 449 2022-04-21T13:12:27Z WikiSysop 1 Foto av Alfred Nybom wikitext text/x-wiki Foto av Alfred Nybom 599a3b1e164297ddde4a6630282618aed8d2747d 0 91 450 2022-04-21T13:12:48Z WikiSysop 1 Created page with "Alfred Nybom började fotograferingen som skolelev i den kurs som AFK anordnade under julferien år 1894. Han fortsatte sina studier hos fotografen Traut i München under åre..." wikitext text/x-wiki Alfred Nybom började fotograferingen som skolelev i den kurs som AFK anordnade under julferien år 1894. Han fortsatte sina studier hos fotografen Traut i München under åren 1901-1903 och arbetade senare vid den fotografiska ateljén Kunstatelier Wertheim i Berlin innan han år 1908 återvände till Finland för att fortsätta affärsverksamheten här. ==En första rangs atelier i Berlin== Jag befann mig en dag i och för uppköp i det kända affärshuset Wertheim i Berlin. Jag hade vandrat genom åtskilliga afdelningar i det väldiga etablissementet, då jag med ens stod midt i en utställning af konstnärliga fotografier. Hvad som särskildt väckte mitt intresse var, att de exponerade alstren voro utgångna från firmans nyaste afdelning - Photographisches Kunst Atelier Wertheim - som jag visste hade grundats och stod under ledning af en ung svensk, ingeniören Ernst Sandau. Utställningen verkade i sin helhet synnerligen förnäm, man såg här endast gummi- och pigmenttryck i lugna, varma färgtoner, de förra i rent förvånande format, allt utfördt med fulländad teknik och konstnärlig smak. Och med glädje saknade man den annars nästan oundgängliga tyska svulstigheten. Det var mest porträtt af bemärkta personligheter inom Berlins litterära, konstnärliga och förnäma värld. Under studiet af bilderna ökades min lust att göra ett besök i själfva atelierlokalen, helst som ingeniör Sandau redan var mig bekant. Efter ett misslyckadt försök att på egen hand hitta genast vägen till konstateliern - jag hamnade i firmans billighetsatelier - nådde jag ändtligen med ledning af tillfrågade biträdens anvisningar (som inom parentes sagdt äro mycket sväfvande i detta etablissement) i en undangömd vrå af terummet en hiss, som förde mig direkt till målet. Konstateliern är nämligen ej belägen i det egentliga affärshuset vid Leipzigerstrasse utan i ett elegant privathus vid Vossstrasse (Berlins diplomatgata), hvilket för något år sedan inköpts af millionärerna Wertheim. Den egentliga uppgången till atelieren är därför från sistnämnda gata. Hisskonduktören öppnade dörren och jag befann mig i ett ljust och trefligt möbleradt mottagningsrum, förekommande mottagen af en sympatisk dam. Jag lämnade mitt kort. -Träffas herr Sandau? - Herr Sandau är för tillfället upptagen af en sittning. Ett ögonblick, och han är här. Därmed anvisades jag taga plats i salongen, det egentliga mottagningsrummet, elegant men på samma gång intimt inredd i svensk "herrgårdsstil". Några smärre konstverk prydde väggarna, ett större bord med stolar midt på golfvet, på bordet några etsningar och gravyrer i smakfulla portföljer och en vas med friska, doftande blommor. Af fotografier ej ett spår här. Snart tryckte jag Sandaus hand, och sedan vi en stund i det hemtrefliga rummet uppfriskat gamla gemensamma minnen, gjorde jag med S. som ciceron en "upptäcktsfärd" genom lokalerna. För att börja med atelieren, så skiljer den sig högst betydligt från gängse fotografiglashus; densamma är inredd mera i stil med artist-atelierer. Ljus erhålles dels genom ett mycket stort sidofönster, tämligen högt beläget, och dels genom ett platt glastak. Gardinarrangemanget var mycket praktiskt, så att man lätt kunde insläppa, dämpa eller alldeles afstänga dagern snart sagdt hvar som helst. Det erbjöds härigenom möjligheter till ett antal olika belysningsanordningar, "men", betonade Sandau, "vi undvika här i regel speciella belysningseffekter, utan lägga desto mera an på en lugn men dock verkningsfull belysning - vi sträfva efter luft, atmosfär i våra bilder, ty äfven i ett interiörporträtt skall densamma vara förnimbar". I ett hörn af det rymliga rummet och skymdt af ett dämpadt grönt sammetsdraperi på en transportabel mässingsställning stodo några målade fonder - dessa användes dock sällan och då på kundens begäran, men äro inga vanliga, mot perspektivlagar och sundt förnuft stridande "målningar" utan i stället enligt konstnärliga principer målade bakgrunder. Som sagdt, det naturliga draperiet användes i allmänhet och för öfrigt får rummet själft bilda miljön till modellen. En stilfull möbel fullständigar atelierens inredning. Det hela ger så litet som möjligt intryck af "fotografiatelier", och endast den något i skymundan placerade kameran skvallrar om, att man är hos en fotograf. I omedelbar anslutning till atelierrummet har föreståndaren ett litet privatkontor eller skrifrum. Från densamma leder en dörr direkt ut till det första mottagningsrummet. Härintill är en liten förtjusande inredd klädloge belägen. Det är nämligen ofta som kunderna - naturligtvis mest de kvinnliga - få "uppoffra" sig och byta toiletter för att framstå så fördelaktigt som möjligt på fotografien. Dessutom har vid denna atelier införts systemet med särskild "Sprechstunde", d.v.s. kunden infinner sig först någon dag före själfva sittningen i och för träffande af närmare öfverenskommelser för fotograferingen rörande klädsel, bildstorlek etc., och under en stunds konversation gör fotografen-operatören härvid sina studier af modellen i fråga. Detta kan för en oinvigd och äfven för flertalet af våra fotografer förefalla egendomligt, "gemacht" och i hvarje fall onödigt omständigt. Men jag tror, att mycket talar för denna metods allmännare användning. Det är ju obegärligt och otänkbart, att en fotograf i allmänhet skall på några få minuter kunna göra tillräckligt noggranna iakttagelser på en för honom främmande person, så att säga på några ögonblick fånga en människas karakteristik, då konstnären, hvars öga dock vanligen är betydligt mer tränadt, ofta behöfver dagar och veckor därtill. I fotografipraktiken har också sedan gammalt tillämpats den visserligen enkla men föga lyckliga metoden att behandla modellen efter ett visst schema, och där det ej gått frivilligt att tvinga in föremålet i den "rätta posen", har det skett med mer eller mindre, i alla händelser för föremålet kännbart våld. Det är nog nödvändigt för fotografen att i viss mån "lämpa" sin modell efter rådande förhållanden, men detta får aldrig ske brutalt och påfallande, den verksamhet måste vara för modellen omärklig, ja, det skall egentligen vara så, att hela proceduren är öfver, när föremålet tror den först skall börja. Häri ligger enligt min mening det svåraste, men samtidigt det viktigaste momentet i den moderna porträttfotografien. Från ateliern bege vi oss till de egentliga arbetsrummen. Sandau anmärker, att ett och annat ännu ej är som det skall vara i fråga om inredningen och att lokaliteterna ej äro så rymliga, som han önskat. Jag finner dock att desamma, i jämförelse med hvad man i allmänhet undfägnas med hos fotografer, tillfredsställa de högsta fordringar, utmärkande sig framför allt för praktiska, om också kanske kostsamma anordningar. I torrplåtsmörkrummet, mycket rymligt, stiftar jag bekantskap med Sandaus medarbetare, den svensk-finskfödde unge fotografen Nybom, en sympatisk personlighet. Denne är just i färd med att framkalla ett pappersnegativ i det lilla nätta formatet 100 x 150 cm, men det går som ett lekverk, tack vare en sinnrik konstruktion af framkallningsskålen. Densamma är nämligen försedd med hel glasbotten och fyra axeltappar, som hvila å två par rörliga häfarmar, hvarigenom skålen kan bekvämt hållas i jämn, gungande rörelse i alla riktningar. Under glasbotten finnes ett antal elektriska glödlampor, som utsända rubinrödt ljus, och vid denna belysning bedömes framkallningens gång. När densamma är afslutad, aftappas fort framkallningsvätskan medels en kran i ena hörnet och genom en öppning i motsatta kanten af skålen inströmmar rent vatten. Efter verkställd sköljning öfverflyttas negativet till fixeringsskålen, som är af samma konstruktion och storlek som framkallningsskålen. Huru praktisk denna anordning är, kan åtminstone hvar och en fatta, som arbetat med stora format, plåtar eller papper. Mörkrummet är för öfrigt försedt med brukliga arrangemang för framkallning etc. af plåtar i mindre format, äfvensom för förstoring. Så beses öfriga arbetsrum, ett för pigment- och gummitryck, ett för retusch (hvilken inom parentes sagdt är inskränkt till det absolut nödvändigaste), ett för bildernas montering och diverse andra arbeten, en rymlig kopieringsatelier m.m. Personalen utgöres utom af hrr Sandau och Nybom endast af några få personer; i olikhet mot hvad annars är bruket, råder här ingen sträng specialisering, så att t.ex. ett biträde endast retuscherar, ett annat endast kopierar o.s.v., utan en och samma person utför allt arbete från det negativet oretuscheradt sättes i hans hand och tills kopian är godkänd. All fotografering utföres omväxlande af Sandau och Nybom. För öfrigt användas endast pigment- och kombinationsgummitrycks-metoderna, och i hufvudsak förekomma blott tre bildstorlekar, den minsta ungefär kabinettsformat. Några på förhand på millimetern uppgjorda format existera emellertid ej, utan sker bildens beskärning, montering m.m. i öferensstämmelse med de estetiska fordringarna. På monteringen och inramningen af fotografierna lägges stor vikt; vid monteringen tillämpas en särskild metod, hvarigenom den annars brukliga våta klistringen undvikes. Mellan den torra kopian och kartongpapperet lägges en tunn hinna af något bindämne, det hela placeras i en press, liknande bokbindarens förgyllarpress, och under cirka 80° värme (eller så mycket pigmentbilden tål) pressas bild och kartong tillsammans. Genom detta förfarande håller sig kartongen plan, äfven om den är tunn. Det är tydligt, att priset på fotografierna under sådana förhållanden måste ställa sig högt, mycket högt, i synnerhet jämfördt med de spottpris, som annars äro gängse i Berlin. Ingen bild göres i Wertheims konstatelier under 20 mark, och de meterstora gummitrycken kosta ända till 500 mark. Det skall naturligtvis vara i en världsstad som Berlin, som något sådant skall kunna gå, och firman Wertheim är all aktning värd, för att den icke skytt några kostnader för att söka förverkliga ingeniör Sandaus länge närda idé. Det skulle för öfrigt åtminstone af Tysklands fotografer kunna betraktas som en lämplig försoningsgärd för ödesdigra förhållanden, i hvilka en stor del af dem försatts genom "Warenhaus"- fotografiens uppträngande på marknaden, hvilken firman Wertheim - om jag icke missminner mig - var den första att införa. Kunde så den nya atelieren och dess event. efterföljare åstadkomma, att publikens smak och fordringar samt i samband därmed förändrade värdesättning af fotografikonsten bringades därhän, att det fotografisk-mekaniska machverket, de själlösa dussinbilderna, trängdes ur sin förgrundposition och ersattes af arbeten, som bära vittne om intelligens och konstförstånd, så har den fyllt en stor mission. Med de tankar lämnade jag den i flera afseenden intressanta och orginella fotografiska konstateliern och trädde ut i världsvimlet igen, på den af majsol och pulserande lif fyllda Leipzigerstrasse. Gunnar Malmberg (Fotografisk tidskrift, nr 259, juli 1906) Exempel på några bilder ur klubbens samlingar som Alfred Nybom gjort vid Kunstatelier Wertheim. [[File:Alfred-nybom-1.png]] [[File:Alfred-nybom-2.png]] [[File:Alfred-nybom-3.png]] [[File:Alfred-nybom-4.png]] b7a0c6d98585ca139cc2367eb7e873b4c276f376 6 92 451 2022-04-21T13:14:27Z WikiSysop 1 Valborg Sundwall wikitext text/x-wiki Valborg Sundwall 0ecb2e37cad546b078f6a07961207fad29c1d8bd 6 93 452 2022-04-21T13:15:11Z WikiSysop 1 Valborg Sundwall wikitext text/x-wiki Valborg Sundwall 0ecb2e37cad546b078f6a07961207fad29c1d8bd 6 94 453 2022-04-21T13:15:37Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki da39a3ee5e6b4b0d3255bfef95601890afd80709 6 94 454 453 2022-04-21T13:16:01Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki Valborg Sundwall 0ecb2e37cad546b078f6a07961207fad29c1d8bd 0 95 455 2022-04-21T13:16:17Z WikiSysop 1 Created page with "==Nainen ja kamera== Sanotaan, että elämä alkaa 40-vuotiaana. Valokuvauksessa se voi alkaa jopa yli 50-vuotiaanakin. Näin kertoo itselleen tapahtuneen rouva Valborg Sundw..." wikitext text/x-wiki ==Nainen ja kamera== Sanotaan, että elämä alkaa 40-vuotiaana. Valokuvauksessa se voi alkaa jopa yli 50-vuotiaanakin. Näin kertoo itselleen tapahtuneen rouva Valborg Sundwall, helsinkiläinen valokuvauksen harrastaja, joka vieläkin eläkkeelle siirtyneenä on yhä elävästi kiinnostunut valokuvauksesta. Kun vuonna 1953 ollessani jo 54-vuotias ja isoäiti menin ruotsalaisen työväenopiston valokuvauskurssille, jossa opettajana toimi Per Olov Jansson, jouduin valokuvauksen lumoihin, kertoo rouva Sundwall. Tosin olin ollut jonkun verran kiinnostunut valokuvauksesta jo vuodesta 1938 lähtien jolloin sain lahjaksi halvan, Ruotsista ostetun laatikkokameran. Sillä olin kuvannut silloin tällöin ja vuonna 1951 olin hankkinut ensimmäisen "oikean kameran" eli Kodakin paljekameran, mutta kuten sanottu, vasta Per Olov Janssonin mielenkiintoinen esitystapa aivan kuin avasi silmäni ja näytti tien valokuvauksen maailmaan sytyttäen palavan innostuksen. Menestykset työväenopiston kilpailuissa antoivat uutta intoa, ja siellä saatu kritiikki ohjasi valokuvaustani yhä määrätietoisempaan suuntaan. Jo saman vuoden lopulla uskaltauduin Janssonin kehoituksesta ottamaan osaa Helsingin ruotsalaisen kameraseuran AFK:n vuosikilpailuun, joka oli tarkoitettu seuran ulkopuolisille valokuvauksen harrastajille, jatkaa rouva Sundwall. Onnistuin saamaan kolmannen palkinnon kolmen kuvan sarjallani ja kansanäänestyksessä sijoituin ensimmäiseksi. Aivan typertyneenä onnesta tulin kotiin tämän ensimmäisen pokaalini kanssa, otin sen jopa mukaan vuoteeseen yöksi - minä 54 vuotias isoäiti! Lukijat tietysti hymyilevät, mutta olen tottunut siihen, että minulle valokuvausinnostukseni vuoksi vähän nauretaan, lisää rouva Sundwall. Oli selvää, että rouva Sundwall nyt liittyi AFK:n jäseneksi. Eikä hän ollut passiivinen jäsen, joka olisi tyytynyt katselemaan toisten tekemiä kuvia. Hän piti kunnia-asianaan ottaa osaa jokaiseen kilpailuun, jotka usein olivat aihekilpailuja. Niitä varten oli kuvat tosiaan tehtävä. Valborg Sundwall paneutui asiaan hänelle ominaisella peräänantamattomalla innolla. Kun esimerkiksi aiheena oli "Maantie", yritti hän useita ratkaisuja. Paras tulos syntyi, kun hän sai erään työtoverin viemään autollaan hänet Jorvaksen tietä jonkun matkaa. Siellä hän pyysi kyytimiehensä kävelemään pengerrettyä tietä ja paras kuvauskulma löytyi - maantienojasta. Kun kuva menestyksellisen kilpailun jälkeen oli näyttelykaapissa julkisesti esillä, näytti rouva Sundwallin vävypoika sitä toverilleen kertoen anoppinsa maanneen maantieojassa sitä kuvatessaan. Ei koskaan saa ajatella, että on liian hienosti pukeutunut tai liian vanha laskeutumaan vaikka maantienojaan, polvistumaan kadulle tai jopa kiipeämään katolle, jos siten saa paremman kuvan kuin normaaliasennosta, sanoo valokuvaava isoäiti ohjeeksi muille harrastelijoille. Monta kertaa hän on itse saanut voittaa ujoutensa ja arkuutensa saadakseen haluamansa kuvan. Pitää olla rohkea mutta ei röyhkeä, sanoo hän. Rohkeutta ja aloitekykyä on Valborg Sundwallilla ollutkin. Sitä osoittaa hänen kuviensa aihepiiri, joka on nuorekkaan tuore ja elävä sekä samalla laaja. Ihmisiä kadulla, rannoilla, töissä ja touhuissaan on joutunut hänen kameransa eteen, jopa joskus puliukkojakin. Tietysti on hän kuvannut myös lapsenlapsiaan, mutta nämä eivät ole olleet hänen ainoa aiheensa. Kuvaavaa on, että lastenlasten nahistellessa keskenään hän ensin ottaa kuvan heistä ja vasta sitten toruu tilanteen vaatimat torumiset. Maisema-aiheissa Valborg Sundwall on tietoisesti pyrkinyt moderniin ilmaisuun. Ilmeisesti on hänen opettajansa Jansson erikoisesti varoittanut liian romanttisista kuvista, joista ruotsalaisittain käytetään nimitystä "Rosenlundare". Näyttäessään kuviaan toistaa Valborg vähän väliä kysymyksen: Ei kai tämä kuva ole "Rosenlundare"? Sitä eivät hänen kuvansa yleensä kuitenkaan ole. AFK oli kova koulu, kertoo Valborg. Siellä otettiin luulot pois, mutta se oli hyvä koulu. Vaikka kritiikki oli usein armotonta, stimuloi se kuitenkin uusiin ponnistuksiin. Kuvia tarvittiin paljon, sillä Valborg otti edelleen osaa työväenopiston kilpailuihin ja lisäksi hän lähetti kuvia ruotsalaisen Foto-lehden kuukausikilpailuihin. Siinä kysyttiin tosi innostusta, sillä ei toimessa olevalla perheenäidillä ole kovin paljon aikaa käytettävänään. Aamiaistunnin aikana hän ehti käväistä Kaivopuistossa katsomassa, oliko siellä ehkä sopivia näkymiä. Mutta juoksuksi oli usein pantava. Kuvaavaa hänen luonteelleen on kertomus heinäsirkasta. Saaristossa sijaitsevalta huvilalta hän toi kerran kaupunkiin kuvattavaksi heinäsirkan. Kun kuvaus oli tehty, kantoi hän mallin takaisin luontoon, läheiseen puistoon. Ettei sille olisi tullut ikävä. Valborg Sundwall erosi sittemmin AFK:sta, mutta se ei merkinnyt eroa valokuvauksesta. Innostus säilyi entisellään. Hän on osallistunut menestyksellisesti useihin julkisiin kilpailuihin ja kunniamainintoja on tullut myös Foto-lehdestä. Näkyvänä jälkenä harrastuksesta ovat myös 13 kuvakansiota täynnä kuvia. Hänellä on ollut aikaa niidenkin järjestämiseen. Mutta eivät vain kilpailujen aiheet ole stimuloineet Valborg Sundwallia tarttumaan kameraan. Hän on pyrkinyt pukemaan kuva-asuun häntä miellyttäneet runokuvat ja tuloksena hänellä onkin oma pieni kuvitettu runokirjansa, jossa myös hänen oma ilmaisutarpeensa on purkautunut kuvien ohella sanallisessakin muodossa. Hän kertookin aina olleensa innostunut myös kirjoittamisesta. Tämä kirjallinen suuntaus näkyy muuten hänen kuviensa hauskasti keksityistä motoista. Valokuvaus on tehnyt minut onnelliseksi, kertoo Valborg. Sen vuoksi kerron harrastuksestani miellelläni myös muille. Tuloksiin ei kuitenkaan pääse ilman ponnistuksia. Tarvitaan palavaa harrastusta, ahkeruutta, pelottomuutta ja itsekritiikkiä. Tietysti on tietty taiteellinen näkemys ja välttämätön tekniikka tarpeen, mutta ennen kaikkea tarvitaan eläytymistä aiheeseen. Valborg Sundwall on puhdas valokuvauksen harrastaja, jonka ulkonaiset olosuhteet eivät ole olleet parhaat mahdolliset. Koti, sairas aviomies sekä toimi ovat vaatineet häneltä työtä ja energiaa. Hän jos kukaan olisi voinut sanoa, ettei hänellä ole aikaa valokuvaukseen. Kuitenkin hän on ottanut siihen aikaa ja se on tehnyt hänen elämänsä onnelliseksi ja rikkaaksi. Se on auttanut häntä viime vuosina sairaudenkin aikana. Valokuvauksessa hän on aina halunnut purjehtia täysin purjein. Hilja Raviniemi (Text och bilder ur Kamera-lehti nr 3, 1962) [[File:Valborg-sundwall-1.png]] [[File:Valborg-sundwall-2.png]] [[File:Valborg-sundwall-3.png]] 38b64169ad4b95ba1b45feb6692a05be053cf6a0 0 75 456 434 2022-04-21T13:16:57Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki ==Prissamlingen - en infallsvinkel mot klubbens historia== AFK har i sin ägo en inte särskilt stor, men ändå intressant samling pokaler och andra priser. En del av dem tävlas det fortfarande om. Andra är tagna ur tävlan och vittnar om ädel kamp i gångna tider. Inställningen till priser bland dagens generation av tävlingssegrare tycks vara litet kluven. Medan många med synlig glädje och stolthet tar emot sin pokal, har det funnits andra som inte tycks sätta stort värde på yttre utmärkelser, eller, i något fall, ens tar emot priset. Priserna med sina ingraveringar ger en infallsvinkel mot klubbens mer än sekellånga historia. Storyn blir dock ställvis fragmentarisk på grund av bristfälliga anteckningar om hur priserna uppställts och vunnits. [[File:Pokalerna.png]] ===Hugo af Schulténs pris=== Det äldsta priset i klubbens samling är inte ett tävlingspris, utan ett hederspris för förtjänstfull verksamhet i klubben. Sedan initiativtagaren till klubben, friherre Hugo af Schultén, avlidit redan 1891, två år efter grundandet, överlämnade hans fyra bröder 1895 enligt den avlidnes önskan den då betydande summan femhundra mark ur kvarlåtenskapen till klubben. Det beslöts att pengarna skulle deponeras och avkastningen användas för att prägla en medalj (eller jetton som det hette), som årligen av årsmötet skulle tilldelas den medlem, "som under det förgågna året ifrigast värkat för klubbens sträfvanden och intressen genom utställning af fotografier, föredrag, referat af tidskrifter m.m." Priset fick formen av en medalj i silver, som på ena sidan bär texten "Hugo af Schultens pris 1894" (årtalet en gåta) flankerad av en eklövsgirland. På den andra sidan står det i rikt ornamenterade bokstäver "FAK" för Fotografiamatörklubben i Helsingfors, vilket var klubbens namn fram till 1921. Priset utdelades första gången 1896 och gick då till Daniel Nyblin, en centralgestalt i klubben under de första årtiondena. Bland pristagarna de följande åren märks namn som Harry Hintze, Otto Johansson, Wladimir Schohin, Walter Jakobsson, Ivan Timiriasew, Fritz Englund, Bruno Tallgren och Gunnar Lönnqvist. Alla väl förtjänta av hedersbetygelsen också ur dagens perspektiv. En protokollsanteckning från 1920 berättar att stansen till medaljen förkommit, vilket medförde en paus i utdelningen fram till 1939, då stansen rapporteras återfunnen. Därefter utdelades ett knappt tiotal medaljer (bl.a. av Georg Tchernochvostoff, Othmar Nyblin, Miliam Malmelin och Rafael Roos) innan årsmötesprotokollet från 1975 konstaterar att "då endast ett exemplar finns kvar, beslöts arkivera densamma". Det ursprungliga donationskapitalet torde då för länge sedan ha ätits upp av inflationen. ===Qvinnan=== Flaggskeppet, för att inte säga galjonsfiguren i AFK:s prissamling är säkerligen den pokal som första gången omnämns som planerad i ett protokoll från 1899 och som, efter diverse finansieringsproblem, antecknas vara färdig 1905. Pjäsen är designad av den svenskfödde arkitekten David Frölander (sedermera Frölander-Ulf) och pryds av en naken skönhet bredvid en storformatkamera på stativ, omgiven av en dekor i frodig högjugend. Pokalen bar från början inskriptionen "Fotografiamatörklubbens i Helsingfors Vandringspokal". Materialet är försilvrad koppar, möjligen på en stomme av tenn. Pokalen var ursprungligen avsedd att vara ett vandringspris mellan fotoklubbar i landet. Då tävlingsinviter till landsortsklubbarna inte mötte respons, beslöts det dock att den skulle vara ett vandringspris inom klubben till segraren i årstävlingen. Det är inte känt i vilken mån pokalen cirkulerade på detta sätt, men i något skede måste den ha försvunnit. I protokollet från månadsmötet 26.11.1952 står det nämligen att herr S. (Sigurd) Sandell överlämnade pokalen till klubben. Enligt hörsägen skulle den ha hittats i en köp- och säljaffär. Efter återkomsten döptes pokalen till "Qvinnan" och det nya namnet graverades in bredvid det gamla. "Qvinnan" blev vandringspris inom AFK i tävlingar med kvinnomotiv. Enligt reglerna skulle den som vunnit henne tre gånger få henne för alltid. Namngraveringarna i pokalen gäller denna senare tävlingsperiod. Tredje gången gillt blev det för Bert Carpelan 1966. Men "Qvinnan" återvände ännu en gång. Under AFK:s 100-årsjubileumsår 1989 donerade Bert pokalen tillbaka till klubben med villkoret att den skulle ställas utom tävlan. Historien slutade inte heller här. Hösten 2003 meddelade Bert att han "släpper lös" pokalen "Qvinnan" för inteckning vid sporadiska tävlingar med motivet Kvinnan. Pokalen förblir dock evigt vandrande i klubbens ägo. ===Vårutfärdspokalen=== Gemensamma fotoexkursioner har väl alltid hört till fotoklubbarnas verksamhet. Så också i AFK där vårutfärden redan var en tradition då två medlemmar 1909 ställde upp en pokal för segraren i den tävling med bilder från vårutfärden som brukade hållas på hösten. Stilmässigt representerar pokalen övergångsskedet från jugend till den period av nyklassicism som skulle följa. Utförandet är försilvring på en stomme av mässing. Om vårutfärdspokalen har det tävlats utan längre avbrott ända sedan instiftandet. Deltagandet i utfärden och tävlingen har varierat. Vissa år har flera tiotal medlemmar mött upp, medan det t.ex. år 1924 protokollfördes att "endast ordföranden deltog". Utfärden våren 1942 till Fiskartorpet hämmades av det allmänna fotograferingsförbudet under kriget. Vårutfärdspokalens ytor är fyllda av ingraverade segrarnamn, börjande ståtligt med Ivan Timiriasew 1910. Sedan följer en lång rad kända och mindre kända namn fram till Ghita Thomé 2002 i utrymmessparande liten stil långt ner på pokalens fot. Raderna av ingraveringar ger en känsla av gemenskap genom snart ett sekel och påminner om all den fotograferingens glädje och möda som ligger bakom inskriptionerna. En unik pokal att vinna. ===Mästerskapspokalen=== En elittävling under namn av mästerskapstävlingen hade redan en tradition bakom sig i AFK då Rafael Roos 1953 genom en tredje seger vann det dåvarande priset för alltid. Följande år donerade Harald Nybom, andra generationens AFK:are som son till den store Alfred Nybom, en ny mästerskapspokal till klubben. Pokalen har en enkel konisk form, men det speciella med den är att den är tillverkad av silver som återvunnits ur begagnat fix från det Nybomska familjeföretaget fotoaffären Bögelunds labb. Också mästerskapspokalen bär segrarnamnen ingraverade och de ger en god bild av eliten inom klubben under 1900-talets senare hälft. Framgångsrikast har Bert Carpelan varit med sex inteckningar. De sista namnen hittills på pokalen är Stig Manderbacka och Andrej Scherbakov-Parland från 1994. Då hade mästerskapstävlingen bytt namn till mästargranskning och mästare blev den som minst två domare av tre rekommenderade för mästarvärdighet på basis av den inlämnade kollektionen. I samma granskning kunde alltså fler än en AFK-mästare koras. Mästargranskningarna har legat nere sedan 1994. ===Utfärdslinsen=== Ett originellt prisföremål som onekligen passar för fototävlingar, är utfärdslinsen. Den består av en glaslins innefattad i två silverribbor som bildar en spetsig vinkel. Vinkelbenen står på en silverskodd platta av ädelträ. Priset kom 1959 som donation från den dåvarande fotoavdelningen vid Instrumentarium på försorg av avdelningschefen, AFK:aren Göran Törnwall. Utfärdslinsen var avsedd för tävlingar mellan de finlandssvenska klubbarna Pargas Fotoklubb, Västnylands Fotoklubb, Åbo Fotoklubb och AFK. Av dem har Åbo- och Pargasklubben tyvärr upphört. Enligt ingraveringarna på priset tävlades det bara tre gånger om det. En gång segrade ÅFK och sedan AFK i gestalt av Bert Carpelan två gånger, senast 1963. Priset stannade hos Bert Carpelan och 2002 överlämnade han det till AFK. ===Månadens bild-pokalen=== En tävling under namnet Månadens bild infördes i AFK 1948 efter rikssvensk modell. Sedan dess har Månadens bild varit ett stående inslag, stommen kunde man säga, i programmet på månadsmötena. Reglerna har varierat kraftigt. I början var röstning bland mötesdeltagarna det vanliga bedömningssättet. År 1949 började man kora Årets bild bland de segrande bilderna från Månadens bild. Något särskilt pris för Månadens bild tycks inte ha förekommit förrän det nuvarande infördes 1984. Priset är en pokal i tenn med skålaktigt utsvängd form. Skålen vilar på tre stiliserade fiskar som i sin tur är fästa i bottenplattan. Tillverkaren är Svenskt tenn. Pokalens sidor är graverade med namnen på totalsegrarna i Månadens bild de tjugo senaste åren. En viss Göran E:son Lindberg förekommer hela fem gånger. De flesta av namnen torde vara bekanta för dagens aktiva AFK:are. Under den gångna tjugoårsperioden har tävlingsreglerna genomgått en radikal omvandling. Från en tävling för egenhändigt gjorda svartvita fotografier har utvecklingen gått mot ett tillåtande av alla tekniker och minskad vikt lagd vid egenhändigheten. Totalsegraren i tävlingsårets Månadens bild-tävlingar får numera också titeln Årets fotograf. ===Utflykten=== På initiativ av några äldre medlemmar infördes, eller egentligen återinfördes, år 2002 en höstutflykt som verksamhetsform i klubben. Till höstutflykten hör en höstutflyktstävling och en av initiativtagarna, Bert Carpelan, ställde upp ett pris för den. Priset heter "Utflykten". Priset är utfört i tenn och består av ett ihåligt, delbart klot som upptill pryds av en örnfigur. Klotet villar på fem stiliserade blad, vilka stöder sig på den runda basplattan. Priset är inropat av Bert på en auktion och torde tidigare ha varit ett travpris. I priset har ingraverats dess namn Utflykten och namnet på den förste pristagaren: Prolle Jansson. Text: Clas Feiring, Stig Manderbacka [[Category:Arkivet]] [[Category:Historia]] aa15eaa768f2a9caafa522e4b45f725fb6ddf272 0 1 457 1 2022-04-21T13:18:09Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki {{Aktuellt}} <div style="margin-right: 35%"> Välkommen till [[AFK|AFK:s]] wiki. Här hittar du dokument gällande klubbens verksamhet idag, samt information om klubbens historia. Aktuellt innehåll finns i rutan till höger, ett sökfält i vänstra kanten. Du också se en [[Special:Allpages|lista på alla artiklar]]. </div> 14b72086c3660701ea91d0faf21cb120723943fa 0 9 458 192 2022-04-21T13:19:00Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki Amatörfotografklubben i Helsingfors rf, mera känd som AFK, grundades år 1889 och är sålunda Nordens äldsta aktiva fotoklubb. AFK är dessutom den största svenskspråkiga fotoklubben i Finland. Klubben vill vara ett forum där amatörfotografer kan utveckla sin hobby, diskutera sina bilder och utbyta erfarenheter. Medlemsantalet är ca 150 (år 2006) och stiger konstant. Medlemmarna är i första hand från sydkusten, men även från andra orter. publikationerna och verksamheten på internet gör klubben intressant också för dem som inte bor i huvudstadsregionen. ==Verksamhet== * Allmänt månadsmöte med bildtävlingar och aktuella föreläsningar * Månatlig [[bildcirkeln|bildcirkel]] som koncentrerar sig på bildspråk * Månatlig [[digicirkeln|digicirkel]] med tyngdpunkt på digitalteknik * Årliga utfärder [[höstutflykten|höst]] och [[vårutfärden|vår]] * Kurser i olika fotografiska ämnen enligt behov ==Fördelar som medlem== * Rätt att delta i klubbens verksamhet * Möjlighet att via labbabonnemang få tillträde till [[labbet|klubbens laboratorium]] * Klubbens publikation, [[Cirkuläret]], hemskickad en gång per månad ==Kontaktuppgifter== Labb: Tölögatan 52, 00250 Helsingfors. Kontaktuppgifter för samtliga [[styrelsen|styrelsemedlemmar]] och [[funktionärer]] finns på [https://www.afk.fi/ AFKs webbplats] [[Category:Fotoklubbar]] [[Category:AFK]] 34b733cec02491a878472930421024b182e1a18f 6 96 459 2022-04-21T15:16:43Z WikiSysop 1 Georg Tschernochvostoff wikitext text/x-wiki Georg Tschernochvostoff a9b7d2b91c525406905dd6a7b1847f57eefcf6cf 6 97 460 2022-04-21T15:17:16Z WikiSysop 1 Georg Tschernochvostoff wikitext text/x-wiki Georg Tschernochvostoff a9b7d2b91c525406905dd6a7b1847f57eefcf6cf 461 460 2022-04-21T15:17:40Z WikiSysop 1 WikiSysop moved page [[File:G2.png]] to [[File:Gt2.png]] without leaving a redirect wikitext text/x-wiki Georg Tschernochvostoff a9b7d2b91c525406905dd6a7b1847f57eefcf6cf 6 98 462 2022-04-21T15:18:12Z WikiSysop 1 Georg Tschernochvostoff wikitext text/x-wiki Georg Tschernochvostoff a9b7d2b91c525406905dd6a7b1847f57eefcf6cf 6 99 463 2022-04-21T15:18:37Z WikiSysop 1 Georg Tschernochvostoff wikitext text/x-wiki Georg Tschernochvostoff a9b7d2b91c525406905dd6a7b1847f57eefcf6cf 6 100 464 2022-04-21T15:19:04Z WikiSysop 1 Georg Tschernochvostoff wikitext text/x-wiki Georg Tschernochvostoff a9b7d2b91c525406905dd6a7b1847f57eefcf6cf 6 101 465 2022-04-21T15:19:26Z WikiSysop 1 Georg Tschernochvostoff wikitext text/x-wiki Georg Tschernochvostoff a9b7d2b91c525406905dd6a7b1847f57eefcf6cf 6 102 466 2022-04-21T15:19:47Z WikiSysop 1 Georg Tschernochvostoff wikitext text/x-wiki Georg Tschernochvostoff a9b7d2b91c525406905dd6a7b1847f57eefcf6cf 6 103 467 2022-04-21T15:20:12Z WikiSysop 1 Georg Tschernochvostoff wikitext text/x-wiki Georg Tschernochvostoff a9b7d2b91c525406905dd6a7b1847f57eefcf6cf 0 104 468 2022-04-21T15:21:08Z WikiSysop 1 Created page with "==Bilder av Georg Tschernochvostoff i AFK:s arkiv== [[File:Gt1.png]] [[File:Gt2.png]] [[File:Gt3.png]] [[File:Gt4.png]] [[File:Gt5.png]] [[File:Gt6.png]] File:Gt7.png..." wikitext text/x-wiki ==Bilder av Georg Tschernochvostoff i AFK:s arkiv== [[File:Gt1.png]] [[File:Gt2.png]] [[File:Gt3.png]] [[File:Gt4.png]] [[File:Gt5.png]] [[File:Gt6.png]] [[File:Gt7.png]] [[File:Gt8.png]] c0e4a2948f3108d5cc00be33269e72761b8b4802 479 468 2022-04-21T15:30:45Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki ==Bilder av Georg Tschernochvostoff i AFK:s arkiv== [[File:Gt1.png]] [[File:Gt2.png]] [[File:Gt3.png]] [[File:Gt4.png]] [[File:Gt5.png]] [[File:Gt6.png]] [[File:Gt7.png]] [[File:Gt8.png]] [[Category:Arkivet]] f8217277e45d0ca76dd3afcbc771829516a3fcf3 482 479 2022-04-21T15:33:09Z WikiSysop 1 WikiSysop moved page [[Georg Tschernochvostoff]] to [[Bilder av Georg Tschernochvostoff i AFK:s arkiv]] wikitext text/x-wiki ==Bilder av Georg Tschernochvostoff i AFK:s arkiv== [[File:Gt1.png]] [[File:Gt2.png]] [[File:Gt3.png]] [[File:Gt4.png]] [[File:Gt5.png]] [[File:Gt6.png]] [[File:Gt7.png]] [[File:Gt8.png]] [[Category:Arkivet]] f8217277e45d0ca76dd3afcbc771829516a3fcf3 484 482 2022-04-21T15:33:25Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki [[File:Gt1.png]] [[File:Gt2.png]] [[File:Gt3.png]] [[File:Gt4.png]] [[File:Gt5.png]] [[File:Gt6.png]] [[File:Gt7.png]] [[File:Gt8.png]] [[Category:Arkivet]] daae4429adcf719f70705e177d521d9fd9e75e51 6 105 469 2022-04-21T15:22:18Z WikiSysop 1 Alexandersgatan, Helsingfors. Publicerad i Suomen Kuvalehti, Nr 2, 1925. wikitext text/x-wiki Alexandersgatan, Helsingfors. Publicerad i Suomen Kuvalehti, Nr 2, 1925. 5f5766fb2f9b0474c0bbc2bcfa5f5f28acd52e08 6 106 470 2022-04-21T15:22:48Z WikiSysop 1 Gunnar Lönnqvist wikitext text/x-wiki Gunnar Lönnqvist f76e4acc19e617eeee27390bdea003b6322ef186 6 107 471 2022-04-21T15:23:08Z WikiSysop 1 Gunnar Lönnqvist wikitext text/x-wiki Gunnar Lönnqvist f76e4acc19e617eeee27390bdea003b6322ef186 6 108 472 2022-04-21T15:23:48Z WikiSysop 1 Gunnar Lönnqvist wikitext text/x-wiki Gunnar Lönnqvist f76e4acc19e617eeee27390bdea003b6322ef186 6 109 473 2022-04-21T15:24:12Z WikiSysop 1 Gunnar Lönnqvist wikitext text/x-wiki Gunnar Lönnqvist f76e4acc19e617eeee27390bdea003b6322ef186 6 110 474 2022-04-21T15:24:41Z WikiSysop 1 Bodom, Esbo. Publicerad i tidnigen Valokuvaus, Nr 11, 1929 wikitext text/x-wiki Bodom, Esbo. Publicerad i tidnigen Valokuvaus, Nr 11, 1929 cbf46aa0eecea826b3191d5baa34e4f6be56adb5 6 111 475 2022-04-21T15:25:07Z WikiSysop 1 Norra Hamnen, Helsingfors. Publicerad bl.a. i tidningen Valokuvaus, Nr 11, 1927. wikitext text/x-wiki Norra Hamnen, Helsingfors. Publicerad bl.a. i tidningen Valokuvaus, Nr 11, 1927. 2eecbd142bcafbbf1ed5d580a3b950597cf60b39 6 112 476 2022-04-21T15:25:33Z WikiSysop 1 Gunnar Lönnqvist wikitext text/x-wiki Gunnar Lönnqvist f76e4acc19e617eeee27390bdea003b6322ef186 0 113 477 2022-04-21T15:26:03Z WikiSysop 1 Created page with "Gunnar Lönnqvist började arbeta efter slutförd skolgång för Daniel Nyblin vid Finska Fotografiska Magasinet. Han var med och grunda företaget Oy Valovarjo Ab år 1933 so..." wikitext text/x-wiki Gunnar Lönnqvist började arbeta efter slutförd skolgång för Daniel Nyblin vid Finska Fotografiska Magasinet. Han var med och grunda företaget Oy Valovarjo Ab år 1933 som i trettio års tid importerade Kodaks produkter till Finland. Lönnqvist var aktiv inom AFK i huvudsak under den första halvan av förra seklet. Lönnqvist fotograferade främst naturbilder och nedan är exempel ur klubbens arkiv på några natur- och stadsbilder som också har publicerats i reklamer, böcker och tidningar. [[File:Gl1.png]] [[File:Gl2.png]] [[File:Gl3.png]] [[File:Gl4.png]] [[File:Gl5.png]] [[File:Gl6.png]] [[File:Gl7.png]] [[File:Gl8.png]] 2c4a9ea692eae9f4ea40da7b2998d23601e2e951 478 477 2022-04-21T15:29:53Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki Gunnar Lönnqvist började arbeta efter slutförd skolgång för [https://sv.wikipedia.org/wiki/Daniel_Nyblin Daniel Nyblin] vid Finska Fotografiska Magasinet. Han var med och grunda företaget Oy Valovarjo Ab år 1933 som i trettio års tid importerade Kodaks produkter till Finland. Lönnqvist var aktiv inom AFK i huvudsak under den första halvan av förra seklet. Lönnqvist fotograferade främst naturbilder och nedan är exempel ur klubbens arkiv på några natur- och stadsbilder som också har publicerats i reklamer, böcker och tidningar. [[File:Gl1.png]] [[File:Gl2.png]] [[File:Gl3.png]] [[File:Gl4.png]] [[File:Gl5.png]] [[File:Gl6.png]] [[File:Gl7.png]] [[File:Gl8.png]] [[Category:Arkivet]] 54bb7d29c30bfa7bc17897adcba28644c4fad0af 0 91 480 450 2022-04-21T15:31:39Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki Alfred Nybom började fotograferingen som skolelev i den kurs som AFK anordnade under julferien år 1894. Han fortsatte sina studier hos fotografen Traut i München under åren 1901-1903 och arbetade senare vid den fotografiska ateljén Kunstatelier Wertheim i Berlin innan han år 1908 återvände till Finland för att fortsätta affärsverksamheten här. ==En första rangs atelier i Berlin== Jag befann mig en dag i och för uppköp i det kända affärshuset Wertheim i Berlin. Jag hade vandrat genom åtskilliga afdelningar i det väldiga etablissementet, då jag med ens stod midt i en utställning af konstnärliga fotografier. Hvad som särskildt väckte mitt intresse var, att de exponerade alstren voro utgångna från firmans nyaste afdelning - Photographisches Kunst Atelier Wertheim - som jag visste hade grundats och stod under ledning af en ung svensk, ingeniören Ernst Sandau. Utställningen verkade i sin helhet synnerligen förnäm, man såg här endast gummi- och pigmenttryck i lugna, varma färgtoner, de förra i rent förvånande format, allt utfördt med fulländad teknik och konstnärlig smak. Och med glädje saknade man den annars nästan oundgängliga tyska svulstigheten. Det var mest porträtt af bemärkta personligheter inom Berlins litterära, konstnärliga och förnäma värld. Under studiet af bilderna ökades min lust att göra ett besök i själfva atelierlokalen, helst som ingeniör Sandau redan var mig bekant. Efter ett misslyckadt försök att på egen hand hitta genast vägen till konstateliern - jag hamnade i firmans billighetsatelier - nådde jag ändtligen med ledning af tillfrågade biträdens anvisningar (som inom parentes sagdt äro mycket sväfvande i detta etablissement) i en undangömd vrå af terummet en hiss, som förde mig direkt till målet. Konstateliern är nämligen ej belägen i det egentliga affärshuset vid Leipzigerstrasse utan i ett elegant privathus vid Vossstrasse (Berlins diplomatgata), hvilket för något år sedan inköpts af millionärerna Wertheim. Den egentliga uppgången till atelieren är därför från sistnämnda gata. Hisskonduktören öppnade dörren och jag befann mig i ett ljust och trefligt möbleradt mottagningsrum, förekommande mottagen af en sympatisk dam. Jag lämnade mitt kort. -Träffas herr Sandau? - Herr Sandau är för tillfället upptagen af en sittning. Ett ögonblick, och han är här. Därmed anvisades jag taga plats i salongen, det egentliga mottagningsrummet, elegant men på samma gång intimt inredd i svensk "herrgårdsstil". Några smärre konstverk prydde väggarna, ett större bord med stolar midt på golfvet, på bordet några etsningar och gravyrer i smakfulla portföljer och en vas med friska, doftande blommor. Af fotografier ej ett spår här. Snart tryckte jag Sandaus hand, och sedan vi en stund i det hemtrefliga rummet uppfriskat gamla gemensamma minnen, gjorde jag med S. som ciceron en "upptäcktsfärd" genom lokalerna. För att börja med atelieren, så skiljer den sig högst betydligt från gängse fotografiglashus; densamma är inredd mera i stil med artist-atelierer. Ljus erhålles dels genom ett mycket stort sidofönster, tämligen högt beläget, och dels genom ett platt glastak. Gardinarrangemanget var mycket praktiskt, så att man lätt kunde insläppa, dämpa eller alldeles afstänga dagern snart sagdt hvar som helst. Det erbjöds härigenom möjligheter till ett antal olika belysningsanordningar, "men", betonade Sandau, "vi undvika här i regel speciella belysningseffekter, utan lägga desto mera an på en lugn men dock verkningsfull belysning - vi sträfva efter luft, atmosfär i våra bilder, ty äfven i ett interiörporträtt skall densamma vara förnimbar". I ett hörn af det rymliga rummet och skymdt af ett dämpadt grönt sammetsdraperi på en transportabel mässingsställning stodo några målade fonder - dessa användes dock sällan och då på kundens begäran, men äro inga vanliga, mot perspektivlagar och sundt förnuft stridande "målningar" utan i stället enligt konstnärliga principer målade bakgrunder. Som sagdt, det naturliga draperiet användes i allmänhet och för öfrigt får rummet själft bilda miljön till modellen. En stilfull möbel fullständigar atelierens inredning. Det hela ger så litet som möjligt intryck af "fotografiatelier", och endast den något i skymundan placerade kameran skvallrar om, att man är hos en fotograf. I omedelbar anslutning till atelierrummet har föreståndaren ett litet privatkontor eller skrifrum. Från densamma leder en dörr direkt ut till det första mottagningsrummet. Härintill är en liten förtjusande inredd klädloge belägen. Det är nämligen ofta som kunderna - naturligtvis mest de kvinnliga - få "uppoffra" sig och byta toiletter för att framstå så fördelaktigt som möjligt på fotografien. Dessutom har vid denna atelier införts systemet med särskild "Sprechstunde", d.v.s. kunden infinner sig först någon dag före själfva sittningen i och för träffande af närmare öfverenskommelser för fotograferingen rörande klädsel, bildstorlek etc., och under en stunds konversation gör fotografen-operatören härvid sina studier af modellen i fråga. Detta kan för en oinvigd och äfven för flertalet af våra fotografer förefalla egendomligt, "gemacht" och i hvarje fall onödigt omständigt. Men jag tror, att mycket talar för denna metods allmännare användning. Det är ju obegärligt och otänkbart, att en fotograf i allmänhet skall på några få minuter kunna göra tillräckligt noggranna iakttagelser på en för honom främmande person, så att säga på några ögonblick fånga en människas karakteristik, då konstnären, hvars öga dock vanligen är betydligt mer tränadt, ofta behöfver dagar och veckor därtill. I fotografipraktiken har också sedan gammalt tillämpats den visserligen enkla men föga lyckliga metoden att behandla modellen efter ett visst schema, och där det ej gått frivilligt att tvinga in föremålet i den "rätta posen", har det skett med mer eller mindre, i alla händelser för föremålet kännbart våld. Det är nog nödvändigt för fotografen att i viss mån "lämpa" sin modell efter rådande förhållanden, men detta får aldrig ske brutalt och påfallande, den verksamhet måste vara för modellen omärklig, ja, det skall egentligen vara så, att hela proceduren är öfver, när föremålet tror den först skall börja. Häri ligger enligt min mening det svåraste, men samtidigt det viktigaste momentet i den moderna porträttfotografien. Från ateliern bege vi oss till de egentliga arbetsrummen. Sandau anmärker, att ett och annat ännu ej är som det skall vara i fråga om inredningen och att lokaliteterna ej äro så rymliga, som han önskat. Jag finner dock att desamma, i jämförelse med hvad man i allmänhet undfägnas med hos fotografer, tillfredsställa de högsta fordringar, utmärkande sig framför allt för praktiska, om också kanske kostsamma anordningar. I torrplåtsmörkrummet, mycket rymligt, stiftar jag bekantskap med Sandaus medarbetare, den svensk-finskfödde unge fotografen Nybom, en sympatisk personlighet. Denne är just i färd med att framkalla ett pappersnegativ i det lilla nätta formatet 100 x 150 cm, men det går som ett lekverk, tack vare en sinnrik konstruktion af framkallningsskålen. Densamma är nämligen försedd med hel glasbotten och fyra axeltappar, som hvila å två par rörliga häfarmar, hvarigenom skålen kan bekvämt hållas i jämn, gungande rörelse i alla riktningar. Under glasbotten finnes ett antal elektriska glödlampor, som utsända rubinrödt ljus, och vid denna belysning bedömes framkallningens gång. När densamma är afslutad, aftappas fort framkallningsvätskan medels en kran i ena hörnet och genom en öppning i motsatta kanten af skålen inströmmar rent vatten. Efter verkställd sköljning öfverflyttas negativet till fixeringsskålen, som är af samma konstruktion och storlek som framkallningsskålen. Huru praktisk denna anordning är, kan åtminstone hvar och en fatta, som arbetat med stora format, plåtar eller papper. Mörkrummet är för öfrigt försedt med brukliga arrangemang för framkallning etc. af plåtar i mindre format, äfvensom för förstoring. Så beses öfriga arbetsrum, ett för pigment- och gummitryck, ett för retusch (hvilken inom parentes sagdt är inskränkt till det absolut nödvändigaste), ett för bildernas montering och diverse andra arbeten, en rymlig kopieringsatelier m.m. Personalen utgöres utom af hrr Sandau och Nybom endast af några få personer; i olikhet mot hvad annars är bruket, råder här ingen sträng specialisering, så att t.ex. ett biträde endast retuscherar, ett annat endast kopierar o.s.v., utan en och samma person utför allt arbete från det negativet oretuscheradt sättes i hans hand och tills kopian är godkänd. All fotografering utföres omväxlande af Sandau och Nybom. För öfrigt användas endast pigment- och kombinationsgummitrycks-metoderna, och i hufvudsak förekomma blott tre bildstorlekar, den minsta ungefär kabinettsformat. Några på förhand på millimetern uppgjorda format existera emellertid ej, utan sker bildens beskärning, montering m.m. i öferensstämmelse med de estetiska fordringarna. På monteringen och inramningen af fotografierna lägges stor vikt; vid monteringen tillämpas en särskild metod, hvarigenom den annars brukliga våta klistringen undvikes. Mellan den torra kopian och kartongpapperet lägges en tunn hinna af något bindämne, det hela placeras i en press, liknande bokbindarens förgyllarpress, och under cirka 80° värme (eller så mycket pigmentbilden tål) pressas bild och kartong tillsammans. Genom detta förfarande håller sig kartongen plan, äfven om den är tunn. Det är tydligt, att priset på fotografierna under sådana förhållanden måste ställa sig högt, mycket högt, i synnerhet jämfördt med de spottpris, som annars äro gängse i Berlin. Ingen bild göres i Wertheims konstatelier under 20 mark, och de meterstora gummitrycken kosta ända till 500 mark. Det skall naturligtvis vara i en världsstad som Berlin, som något sådant skall kunna gå, och firman Wertheim är all aktning värd, för att den icke skytt några kostnader för att söka förverkliga ingeniör Sandaus länge närda idé. Det skulle för öfrigt åtminstone af Tysklands fotografer kunna betraktas som en lämplig försoningsgärd för ödesdigra förhållanden, i hvilka en stor del af dem försatts genom "Warenhaus"- fotografiens uppträngande på marknaden, hvilken firman Wertheim - om jag icke missminner mig - var den första att införa. Kunde så den nya atelieren och dess event. efterföljare åstadkomma, att publikens smak och fordringar samt i samband därmed förändrade värdesättning af fotografikonsten bringades därhän, att det fotografisk-mekaniska machverket, de själlösa dussinbilderna, trängdes ur sin förgrundposition och ersattes af arbeten, som bära vittne om intelligens och konstförstånd, så har den fyllt en stor mission. Med de tankar lämnade jag den i flera afseenden intressanta och orginella fotografiska konstateliern och trädde ut i världsvimlet igen, på den af majsol och pulserande lif fyllda Leipzigerstrasse. Gunnar Malmberg (Fotografisk tidskrift, nr 259, juli 1906) Exempel på några bilder ur klubbens samlingar som Alfred Nybom gjort vid Kunstatelier Wertheim. [[File:Alfred-nybom-1.png]] [[File:Alfred-nybom-2.png]] [[File:Alfred-nybom-3.png]] [[File:Alfred-nybom-4.png]] [[Category:Arkivet]] 27d03ae4ae47eafb7f393bfbedaa3b52b29e219d 0 86 481 445 2022-04-21T15:31:54Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki Autokrommetoden var den första praktiskt användbara metoden för fotografering i färg och autokromerna blev en succé världen över då de lanserades på marknaden sommaren 1907. Redan i augusti 1907 gjorde importören Daniel Nyblin och några andra medlemmar i AFK som de första i Finland autokromer. Och i början av september samma år kunde man offentligt visa autokromer på den av AFK arrangerade andra allmänna fotografiska utställningen i Ateneum. Där väckte färgbilderna stor uppmärksamhet bland publiken. En del av de utställda autokromerna torde ingå i AFK:s samling av Harald Rosenbergs och Walter Jakobssons autokromer. Eftersom det var både dyrt och svårt att göra bra färgbilder med autokrommetoden var det få i Finland som fortsatte att göra autokromer efter de första experimenten. En av dem var Wladimir Schohin, som gjorde autokromer ända in på 1920-talet. Schohins autokromer är av hög kvalitet också i internationell jämförelse och de har väckt intresse även utomlands. Nedan följer några exempel ur klubbens samlingar: [[File:Autokrom-harald-rosenberg.png]] [[File:Autokrom-walter-jakobsson.png]] [[File:Autokrom-wladimir-schohin.png]] [[File:Autokrom-wladimir-schohin-2.png]] [[File:Autokrom-wladimir-schohin-3.png]] [[File:Autokrom-wladimir-schohin-4.png]] [[File:Autokrom-wladimir-schohin-5.png]] [[File:Autokrom-wladimir-schohin-6.png]] [[Category:Arkivet]] ad491ec6fc16d056b1d2d58b3790e6907f900d57 0 114 483 2022-04-21T15:33:10Z WikiSysop 1 WikiSysop moved page [[Georg Tschernochvostoff]] to [[Bilder av Georg Tschernochvostoff i AFK:s arkiv]] wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Bilder av Georg Tschernochvostoff i AFK:s arkiv]] 37a23395a64a319c3032f94638a11485e8948c86 6 115 485 2022-04-21T15:34:38Z WikiSysop 1 "En karelsk by" wikitext text/x-wiki "En karelsk by" bff72082c9bf41128138f0184b1b4eb9409534e5 6 116 486 2022-04-21T15:35:02Z WikiSysop 1 Miliam Malmelin wikitext text/x-wiki Miliam Malmelin da699bfbc4ea04daa98a112903b03e4a3194074c 6 117 487 2022-04-21T15:35:56Z WikiSysop 1 Miliam Malmelin wikitext text/x-wiki Miliam Malmelin da699bfbc4ea04daa98a112903b03e4a3194074c 6 118 488 2022-04-21T15:36:31Z WikiSysop 1 Miliam Malmelin wikitext text/x-wiki Miliam Malmelin da699bfbc4ea04daa98a112903b03e4a3194074c 6 119 489 2022-04-21T15:37:13Z WikiSysop 1 Miliam Malmelin wikitext text/x-wiki Miliam Malmelin da699bfbc4ea04daa98a112903b03e4a3194074c 6 120 490 2022-04-21T15:37:47Z WikiSysop 1 Miliam Malmelin wikitext text/x-wiki Miliam Malmelin da699bfbc4ea04daa98a112903b03e4a3194074c 0 121 491 2022-04-21T15:38:16Z WikiSysop 1 Created page with "[[File:Mm1.png]] [[File:Mm2.png]] [[File:Mm3.png]] [[File:Mm4.png]] [[File:Mm5.png]] [[File:Mm6.png]]" wikitext text/x-wiki [[File:Mm1.png]] [[File:Mm2.png]] [[File:Mm3.png]] [[File:Mm4.png]] [[File:Mm5.png]] [[File:Mm6.png]] a8c0793854cc3fb655b0153fe799b4620f38b7d5 492 491 2022-04-21T15:38:31Z WikiSysop 1 WikiSysop moved page [[Miliam Malmelin]] to [[Bilder av Miliam Malmelin i AFK:s arkiv]] wikitext text/x-wiki [[File:Mm1.png]] [[File:Mm2.png]] [[File:Mm3.png]] [[File:Mm4.png]] [[File:Mm5.png]] [[File:Mm6.png]] a8c0793854cc3fb655b0153fe799b4620f38b7d5 494 492 2022-04-21T15:39:37Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki [[File:Mm1.png]] [[File:Mm2.png]] [[File:Mm3.png]] [[File:Mm4.png]] [[File:Mm5.png]] [[File:Mm6.png]] [[Category:Arkivet]] 9c4c4468450d686ca5eec931861b518bec5590ee 0 122 493 2022-04-21T15:38:31Z WikiSysop 1 WikiSysop moved page [[Miliam Malmelin]] to [[Bilder av Miliam Malmelin i AFK:s arkiv]] wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Bilder av Miliam Malmelin i AFK:s arkiv]] 43593c93e7cccf5a0aa8f21b09af30d243b94836 0 16 495 435 2022-04-21T15:40:44Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki [[AFK|Amatörfotografklubben]] har ett relativt stort och välskött arkiv med ungefär 5000 bilder från klubbens hela verksamhetsperiod. Dessutom har klubben en hel del dokument i sitt arkiv - bl.a. nästan alla mötesprotokollen. Kort om fotografen [[Alfred Nybom]] och om hans verksamhet i Berlin under början av seklet samt några bilder av [[Gunnar Lönnqvist]]. Klubben har en i finländska förhållande betydelsefull samling [[Autokrommetoden|autokromer]], dvs. tidiga färgdiapositiv. Autokrommetoden offentliggjordes sommaren 1907 och autokromerna blev genast en stor succé världen över. En artikel om [[Valborg Sundwall]] som var aktiv i klubben på 1950-talet. Något om klubbens [[Prissamlingen|pokaler och medaljer]]... Senare delen av 1930-talet var en aktiv period i AFK med en hel del tävlingar som programnummer. Några av de mera avancerade fotografer som deltog i dessa var [[Miliam Malmelin]], [[Othmar Nyblin]] och [[Georg Tschernochvostoff]]. Du kan nu bekanta dig med AFK:s äldsta protokoll på nätet. De ursprungliga protokollen är här så som de har skrivits, deras språk har i regel inte ändrats. Förutom protokollen finner du här också andra dokument som vi har ansett vara intressanta. [[Category:Arkivet]] dcac2274dad8f5d39a0eabfc1c43e01ebf59bf45 6 123 496 2022-04-21T15:47:23Z WikiSysop 1 Othmar Nyblin wikitext text/x-wiki Othmar Nyblin d1829b8a50fbb0e24db94b1a54c0c6440f09f4f9 6 124 497 2022-04-21T15:47:49Z WikiSysop 1 Othmar Nyblin wikitext text/x-wiki Othmar Nyblin d1829b8a50fbb0e24db94b1a54c0c6440f09f4f9 6 125 498 2022-04-21T15:48:12Z WikiSysop 1 "Flicka plockande sommarblommor" 1937 wikitext text/x-wiki "Flicka plockande sommarblommor" 1937 9df058e4ba21b9dab71e47810d44475625f7f6f3 6 126 499 2022-04-21T15:48:32Z WikiSysop 1 Othmar Nyblin wikitext text/x-wiki Othmar Nyblin d1829b8a50fbb0e24db94b1a54c0c6440f09f4f9 6 127 500 2022-04-21T15:49:14Z WikiSysop 1 Othmar Nyblin wikitext text/x-wiki Othmar Nyblin d1829b8a50fbb0e24db94b1a54c0c6440f09f4f9 0 128 501 2022-04-21T15:49:35Z WikiSysop 1 Created page with "[[File:On1.png]] [[File:On2.png]] [[File:On3.png]] [[File:On4.png]] [[File:On5.png]]" wikitext text/x-wiki [[File:On1.png]] [[File:On2.png]] [[File:On3.png]] [[File:On4.png]] [[File:On5.png]] 98f591542dfc0c2a2721ec10e9461503effaa6ed 502 501 2022-04-21T15:49:46Z WikiSysop 1 WikiSysop moved page [[Othmar Nyblin]] to [[Bilder av Othmar Nyblin i AFK:s arkiv]] wikitext text/x-wiki [[File:On1.png]] [[File:On2.png]] [[File:On3.png]] [[File:On4.png]] [[File:On5.png]] 98f591542dfc0c2a2721ec10e9461503effaa6ed 0 129 503 2022-04-21T15:49:46Z WikiSysop 1 WikiSysop moved page [[Othmar Nyblin]] to [[Bilder av Othmar Nyblin i AFK:s arkiv]] wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Bilder av Othmar Nyblin i AFK:s arkiv]] c0dd51efca7d4c948f1fece659872dc883e25079 0 128 504 502 2022-04-21T15:50:01Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki [[File:On1.png]] [[File:On2.png]] [[File:On3.png]] [[File:On4.png]] [[File:On5.png]] [[Category:Arkivet]] 9824cdb0413988bbe2b1c13424ee735853c85e8b 0 13 505 78 2022-04-21T15:51:18Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki Styrelsen har på sitt möte 2.11.2004 godkänt följande regler rörande [[arkivet|AFK:s bildarkiv.]] ==Arkivering av nya bilder== AFK strävar efter att samla i sitt arkiv sådana bilder gjorda av klubbens medlemmar, vilka kan anses som representativa för klubbens verksamhet under perioden i fråga. AFK arkiverar huvudsakligen påsiktsbilder. Insamling av digitala filer görs som regel inte. Tekniskt bör bilderna vara reproducerade på ett sådant sätt att deras prognosticerade livslängd är minst 50 år (uppmätt enligt t.ex. Wilhelm Imaging Research, Inc. testmetoder). Med livslängd menas den tid bilden håller sin kvalitet utan störande färg- eller andra förändringar. Urvalet av bilder görs av klubbens arkivarie med fullmakt av styrelsen. Målet är att samla 5-20 bilder per år beroende på bildkvaliteten. Bilderna väljs i första hand på klubbens tävlingar enligt arkivariens bedömning. En bild, som överlåtits till arkivet, behandlas som en permanent del av arkivet och utnyttjandet följer reglerna för arkivets användning. Som regel görs bildkopiering och utskrift av fotografen på dennas egen bekostnad. För i övrigt högklassiga bilder, som inte uppfyller kravet på prognosticerad livslängd, befullmäktigas arkivarien av styrelsen att utnyttja klubbens utrustning för reproduktion av en beständig kopia eller utskrift. Kostnaderna för utskriften kan efter särskilt beslut bäras av klubben, om inte fotografen anser sig själv ha möjlighet eller intresse att bidra med en bild av beständig kvalitet. Arkivariens uppgift innefattar också komplettering av arkivet med sådan bilder från tidigare perioder, vilka anses intressanta. ==Användning av arkivet== Målet med dessa regler är att skydda det enastående bildmaterialet som finns i klubbens arkiv. Arkivet är placerat i Finlands fotografiska museums ([http://www.fmp.fi/ Suomen valokuvataiteen museo]) lokaliteter. Principerna är överenskomna i ett särskilt avtal mellan museet och klubben. För utställningar arrangerade av klubben kan styrelsen befullmäktiga en person att i klubbens namn omhänderta framtagning, upphängning och returnering av bilderna i fråga. Styrelsen överväger i varje enskilt fall risken för degradering eller förstörelse av bildmaterial från arkivet. Som regel tas originalbilder ur arkivet enbart för reproduktion. Detta utförs endast av personer med uttrycklig fullmakt av styrelsen. För genomgång av arkivets innehåll finns en databas till förfogande på klubbens dator i labbet. På basis av bilderna i databasen kan urval för reproduktion utföras och förslag inläggas till styrelsen rörande planer på användning. Vid utnyttjandet av bilder från arkivet måste upphovsrätten respekteras. För bilder av dokumentär karaktär förfaller upphovsrätten 50 år efter bilden tagits. För konstnärliga bilder förfaller upphovsrätten 70 år efter fotografens död. Då AFK inte kan ta ansvar för rättsliga åtgärder orsakade av lagstridigt utnyttjandet av bilder från arkivet, kommer styrelsen vid en oklar situation att neka rätten till utnyttjande. För användning av bilder på webbsidor gäller samma upphovsrättliga villkor som för traditionella utställningar och publikationer. Vid allt nyttjande av bilder från arkivet är användaren förpliktigad att hänvisa till både fotografens namn och AFK:s arkiv för varje enskild bild. Försäljning av bilder från arkivet kan ske enbart i form av kopior. I ingen händelse får originalbilder säljas. Försäljning sker genom kopiering på digitala filer och överföring av dessa filer till köparen. Om sådan försäljning besluter i sista hand styrelsen, som är ansvarig för transaktionens laglighet. Om rätt att använda bilder i arkivet bör ansökan göras till styrelsen. I ansökan skall ingå plan på vilka bilder som är i åtanke och i vilken mån användningen har kommersiella konsekvenser. Endast efter styrelsens positiva beslut kan nyttjandet inledas. I fall av kommersialisering är AFK berättigad till provision, vars storlek godkänns av styrelsen. Som riktlinje gäller en provisionsnivå på 20 %, vilken också finns i överenskommelsen med Finland fotografiska museum. För användningsprojekt med enbart konstnärliga ambitioner kan styrelsen överväga, huruvida en ersättning är nödvändig. Vid fastställande av provision eller ersättning beaktar styrelsen i vilken mån användandet av bilderna står i klubbens eget intresse och kan i sådana fall avvika från normal nivå. [[Category:Arkivet]] [[Category:Regler]] c039f6f63b548e8734a25c9dcd7d438b60c9229f 0 30 506 423 2022-04-21T16:12:18Z WikiSysop 1 wikitext text/x-wiki ==Verksamhetsår 2021-2022== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Catarina Söderström]] |- | Viceordförande | [[Peter Schulman]] |- | Sekreterare | [[Jan Hagelberg]] |- | Skattmästare | [[Birgitta Immerthal]] |- | Tävlingssekreterare | [[Lasse Krogell]] |- | Styrelsemedlem | [[Johan Sundström]] |} ==Verksamhetsår 2020-2021== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Catarina Söderström]] |- | Viceordförande | [[Peter Schulman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Birgitta Immerthal]] |- | Tävlingssekreterare | [[Lea Laine]] |- | Styrelsemedlem | [[Jan Hagelberg]] |} ==Verksamhetsår 2019-2020== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Catarina Söderström]] |- | Viceordförande | [[Peter Schulman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Birgitta Immerthal]] |- | Tävlingssekreterare | [[Lea Laine]] |- | Styrelsemedlem | [[Jan Hagelberg]] |} ==Verksamhetsår 2018-2019== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Catarina Söderström]] |- | Viceordförande | [[Peter Schulman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Birgitta Immerthal]] |- | Tävlingssekreterare | [[Lea Laine]] |- | Styrelsemedlem | [[Jan Hagelberg]] |} ==Verksamhetsår 2017-2018== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Catarina Söderström]] |- | Viceordförande | [[Peter Schulman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Birgitta Immerthal]] |- | Tävlingssekreterare | [[Lea Laine]] |- | Styrelsemedlem | [[Jan Hagelberg]] |} ==Verksamhetsår 2016-2017== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Hanna Blomqvist]] |- | Viceordförande | [[Peter Schulman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Lars Kronlund]] |- | Tävlingssekreterare | [[Lea Laine]] |- | Styrelsemedlem | [[Jan Hagelberg]] |} ==Verksamhetsår 2015-2016== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Hanna Blomqvist]] |- | Viceordförande | [[Gunnar Lundqvist]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Lars Kronlund]] |- | Tävlingssekreterare | [[Lea Laine]] |- | Styrelsemedlem | [[Kristian Franz]] |} ==Verksamhetsår 2014-2015== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Hanna Blomqvist]] |- | Viceordförande | [[Gunnar Lundqvist]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Lars Kronlund]] |- | Tävlingssekreterare | [[Bjarne Kanten]] (avgick i Februari 2015) |- | Styrelsemedlem | [[Kristian Franz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Labbmästare | [[Peter Stenius]] |- | Biträdande labbmästare | [[Mikael Albrecht]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Digiarkivarie | [[Mikael Albrecht]] |- | IT-ansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | IT-ansvarig | [[Mikael Albrecht]] |- | Utfärdsgrupp | [[Viveca Thomé]], [[Urda Fogel-Michael]], [[Peter Stenius]] |} ==Verksamhetsår 2013-2014== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Gunnar Lundqvist]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Bokförare | [[Anders Blomqvist]] |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Vice labbmästare | [[Peter Stenius]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Studiomästare | [[Gunnar Lundqvist]] |- | Kontaktperson för arkivet | [[Mikael Albrecht]] |} ==Verksamhetsår 2012-2013== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Gunnar Lundqvist]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Internetansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Biträdande tävlingssekreterare, vice labbmästare | [[Peter Stenius]] |- | Bokföring | [[Anders Blomqvist]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |} ==Verksamhetsår 2011-2012== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Internetansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Biträdande tävlingssekreterare, vice labbmästare | [[Peter Stenius]] |- | Bokföring | [[Anders Blomqvist]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |} ==Verksamhetsår 2010-2011== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Internetansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Biträdande tävlingssekreterare, vice labbmästare | [[Peter Stenius]] |- | Bokföring | [[Anders Blomqvist]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |} ==Verksamhetsår 2009-2010== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Labbmästare | [[Niklas Lindgren]] |- | Tävlingssekreterare | [[Kristian Frantz]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Vice labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarig | [[Niklas Lindgren]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Koordinator för digicirkeln | [[Pehr Snellman]] |- | Koordinator för bildcirkeln | [[Pehr Snellman]] |} ==Verksamhetsår 2008-2009== ===Styrelsen=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Ordförande | [[Mikael Albrecht]] |- | Viceordförande | [[Pehr Snellman]] |- | Sekreterare | [[Ghita Thome]] |- | Skattmästare | [[Hanna Blomqvist]] |- | Labbmästare | [[Mikael Albrecht]] <ref>[[Robert Perander]] frigavs sin post som labbmästare under året på egen begäran.</ref> |- | Tävlingssekreterare | [[Niklas Lindgren]] |} ===Funktionärer=== {| class="wikitable" |- ! Funktion ! Namn |- | Cirkulärredaktör | [[Christine Saarukka]] |- | Biträdande cirkulärredaktör | [[Clas Feiring]] |- | Vice labbmästare | [[Henri Jalo]] |- | Webbredaktör och IT-ansvarig <ref>Ny funktionärsroll fr.o.m. verksamhetsår 2008-2009</ref> | [[Niklas Lindgren]] |- | Biträdande tävlingssekreterare | [[Peter Stenius]] |- | Klubbvärd | [[Lars Wernbom]] |- | Koordinator för digicirkeln | [[Robert Perander]] |- | Koordinator för bildcirkeln | [[Pehr Snellman]] |} [[Category:AFK]] [[Category:Styrelsen]] [[Category:2008]] [[Category:2009]] [[Category:2010]] [[Category:2011]] [[Category:2012]] [[Category:2013]] [[Category:2014]] [[Category:2015]] 6f0663baff98fab4e207a0c840bed5bbee0d43ad